Bilaga 2. Riskanalys. Kv. Bollspelaren 1 m.fl., Oatly Landskrona Slutversion Landskrona stad

Transkript

1 Kv. Bollspelaren 1 m.fl., Oatly Landskrona Slutversion Landskrona stad

2 Dokumenttyp: Riskanalys Uppdragsnamn: Kv. Bollspelaren 1 m.fl., Oatly Landskrona Riskanalys i samband med ny detaljplan Uppdragsnummer: Datum: Status: Slutversion Uppdragsledare: Lars Magnusson Handläggare: Maya Stål Söndergaard Tel: E-post: maya.sondergaard@bsl.se Erik Midholm Tel: E-post: erik.midholm@bsl.se Uppdragsgivare: Oatly AB Stockholm Falun Gävle Kalmar Karlstad Malmö Örebro Box 9196 Långholmsgatan tr Stockholm brandskyddslaget.se info@bsl.se Org nr: Innehar F-skattebevis

3 Oatlys fabriksområde är lokaliserat strax öster om E6/E20 utanför Landskrona. Företaget har för avsikt att utöka verksamheten och därför pågår nu ett arbete med framtagande av ny detaljplan för att möjliggöra utbyggnaden. Både E6/E20 samt anslutande riksväg 17 (Eslövsvägen) är rekommenderade primära vägar för transporter av farligt gods. Riskerna med industriverksamhet på avsedd fastighet har bedömts med avseende på dess omgivningspåverkan och sammantaget bedöms risken med denna verksamhet vara låg för omgivande bebyggelse. Den föreslagna markanvändningen bedöms därför vara acceptabel ur risksynpunkt. Vidare har en riskanalys med avseende på transporter av farligt gods på E6/E20 och riksväg 17, inklusive av- och påfartsramper, genomförts med syfte att undersöka lämplig placering av byggnader för industri- och verksamhetsändamål. Enligt riskanalysen bedöms individrisken ligga på en nivå som innebär att riskreducerande åtgärder endast behöver beaktas om exploatering ska ske i nära anslutning till transportlederna (0-30 meter). Nedan redovisas de åtgärder som rekommenderas om etablering ska ske närmare transportlederna än vad nuvarande detaljplan medger. Åtgärderna har bedömts vara rimliga ur ett kostnads- och nyttoperspektiv. För att säkerställa att åtgärderna vidtas krävs att dessa utformas som planbestämmelser i kommande detaljplan. Åtgärderna utgör endast en rekommendation och det är i slutändan upp till kommunen att ta beslut om eventuella åtgärder. Ett bebyggelsefritt avstånd om minst 20 meter hålls från väg E6/E20, på-/avfartsramp till E6 och riksväg 17 (från närmaste vägkant). Utomhusytor inom 30 meter från väg E6/E20, på-/avfartsramp till E6 och riksväg 17 planeras så att de inte uppmuntrar till stadigvarande vistelse. Om byggnader placeras inom 30 meter (från närmaste vägkant) från väg E6/E20, på- /avfartsramp till E6 och riksväg 17 och de vetter direkt mot vägen utan framförliggande bebyggelse ska de utformas med följande åtgärder: - Respektive lokal där personer vistas stadigvarande utförs med minst en utrymningsväg som mynnar på trygg sida, bort från vägen. - Friskluftsintag placeras på motsatta sidan, bort från vägen, alternativt placeras på tak. - Eventuella kontorsbyggnader utförs med obrännbart fasadmaterial alternativt lägst brandteknisk klass EI 30. Åtgärderna behöver verifieras i samband med byggnadsutformning med hänsyn till avstånd och övriga förutsättningar. Alternativt anläggs en skyddande barriär i form av en bullervall eller plank i brandteknisk klass EI 30. Om detaljplanen utformas så att det bebyggelsefria avståndet till respektive vägavsnitt blir detsamma som för gällande plan (40 meter från väg 17 och 50 meter från väg E6/E20) bedöms inga åtgärder vara nödvändiga ur risksynpunkt. Uppdragsnamn: Kv. Bollspelaren 1 m.fl., Oatly Landskrona Datum: Uppdragsnummer Sida: 3 av 27

4 SAMMANFATTNING INLEDNING Bakgrund Syfte Omfattning Underlag Internkontroll Förutsättningar ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING AV OMRÅDET Områdesbeskrivning Planerad bebyggelse / förändring inom planområdet PLANOMRÅDETS PÅVERKAN PÅ OMGIVNINGEN Allmänt Omgivande bebyggelse Risker från planområdet Riskbedömning avseende förändrad markanvändning INVENTERING AV RISKKÄLLOR SOM PÅVERKAR PLANOMRÅDET Allmänt Identifiering av riskkällor INLEDANDE RISKANALYS Metodik Identifiering av olycksrisker FÖRDJUPAD RISKANALYS Metodik Acceptanskriterier risknivåer Resultat riskberäkningar Värdering av risk Hantering av osäkerheter SÄKERHETSHÖJANDE ÅTGÄRDER Allmänt Diskussion kring åtgärder Förslag till säkerhetshöjande åtgärder sammanställning SLUTSATSER BILAGOR REFERENSER Uppdragsnamn: Kv. Bollspelaren 1 m.fl., Oatly Landskrona Datum: Uppdragsnummer Sida: 4 av 27

5 Oatlys fabriksområde är lokaliserat strax öster om E6/E20 utanför Landskrona. Företaget har för avsikt att utöka verksamheten och därför pågår nu ett arbete med framtagande av ny detaljplan för att möjliggöra utbyggnaden. Både E6/E20 samt riksväg 17 (Eslövsvägen) är rekommenderade primära vägar för transporter av farligt gods och befintlig detaljplan anger ett bebyggelsefritt avstånd på 50 meter från väg E6/E20 och 40 meter från riksväg 17. I anslutning till området ligger även en bensinstation. Analysen ska utvärdera vilka risker som människor inom det aktuella området kan komma att utsättas för samt i förekommande fall föreslå hur dessa ska hanteras så att en acceptabel säkerhet uppnås. Syftet är också att bedöma riskerna med avseende på planområdets påverkan på omgivningen utifrån att den nya detaljplanen medger industri/verksamheter inom hela planområdet. Uppdraget omfattar en riskanalys med avseende på transporter av farligt gods på väg E6/E20 och riksväg 17 som underlag i samband med framtagande av ny detaljplan. I riskanalysen ingår att identifiera och beskriva möjliga olycksrisker mot planområdet samt att bedöma behov av säkerhetshöjande åtgärder. Riskerna med markanvändningen industri/verksamheter på den aktuella fastigheten ska också bedömas med avseende på dess omgivningspåverkan. Analysen omfattar endast plötsliga och oväntade händelser med akuta konsekvenser för liv och hälsa för människor som vistas inom det studerade området. I analysen har hänsyn inte tagits till långsiktiga effekter av hälsofarliga ämnen, buller eller miljöfarliga utsläpp. Trafikanter på vägarna omfattas inte av analysen. Underlag utgörs av följande handlingar: Detaljplan för Kv. Bollspelaren 1, m.fl., Oatly, Landskrona, antagandehandling daterad Översiktskarta framtid, jkab arkitekter, daterad Utkast på plankarta för del av kvarteret Bollspelaren 1 m.fl, Arbetsmaterial, daterad Samrådsunderlag inför ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet, Sweco Environment AB, daterad Underlag utgörs även av information inhämtad via telefon och mejl med kontaktperson på företaget. Riskanalysen omfattas av Brandskyddslagets kvalitetsledningssystem som innebär att en annan konsult i företaget har genomfört en övergripande granskning av rimligheten i de bedömningar som gjorts och de slutsatser som dragits (internkontroll). Signatur i kolumnen för internkontroll på sidan 2 bekräftar kontrollen. Uppdragsnamn: Kv. Bollspelaren 1 m.fl., Oatly Landskrona Datum: Uppdragsnummer Sida: 5 av 27

6 Ett flertal olika lagar reglerar när riskanalyser skall utföras. Enligt Plan- och bygglagen (2010:900) skall bebyggelse lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till boendes och övrigas hälsa. Sammanhållen bebyggelse skall utformas med hänsyn till behovet av skydd mot uppkomst av olyckor. Översiktsplaner skall redovisa riskfaktorer och till detaljplaner ska vid behov en miljökonsekvensbeskrivning tas fram som redovisar påverkan på bland annat hälsa. Utförande av miljökonsekvensbeskrivning regleras i Miljöbalken (1998:808). Det finns inga nationella riktlinjer för hantering av risker. Länsstyrelsen i Skåne har dock tagit fram egna riktlinjer: Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen (RIKTSAM) [1]. De har även utarbetat en riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods tillsammans med länsstyrelserna i Stockholm, Västra Götaland och Skåne län [2]. Länsstyrelsen anser att möjliga risker ska studeras vid exploatering närmare än 150 meter från en riskkälla, det så kallade riskhanteringsområdet. I vilken utsträckning och på vilket sätt riskerna ska beaktas beror på hur riskbilden ser ut för det aktuella planförslaget. I RIKTSAM presenteras riktlinjer för skyddsavstånd till olika verksamheter från järnväg och transportled för farligt gods. Dessa rekommendationer redovisas i figur 1.1. Avstånden i figuren mäts från närmaste vägkant respektive yttre räl. Figur 1.1. Rekommenderade skyddsavstånd från transportled farligt gods (väg och järnväg) till olika typer av markanvändning [1]. Uppdragsnamn: Kv. Bollspelaren 1 m.fl., Oatly Landskrona Datum: Uppdragsnummer Sida: 6 av 27

7 Området 0-30 meter Ett bebyggelsefritt avstånd om 30 meter rekommenderas eftersom det ger en betydande reduktion av samhällsrisk och individrisk. Området närmast riskkällan bör begränsas så att det inte uppmuntrar till stadigvarande vistelse. Områden i direkt anslutning till farligt godsleden bör inte heller exploateras på ett sådant sätt att ett eventuellt olycksförlopp kan förvärras. Lämplig markanvändning kan vara parkering, trafik, odling, friluftsområde eller tekniska anläggningar. Området meter I detta område bör markanvändningen utformas så att få personer uppehåller sig i området och där personerna alltid är i vaket tillstånd. Exempel på lämplig markanvändning kan vara sällanköpshandel, industri, bilservice eller lager. Området meter Här kan de flesta typer av markanvändningar förläggas utan särskilda åtgärder eller analyser. Undantaget är sådan markanvändning som innefattar många eller utsatta personer. Exempel på lämplig markanvändning kan vara bostäder, centrumhandel, kontor, sportanläggningar m.m. Länsstyrelsen anger i sina riktlinjer att skyddsavstånden ska eftersträvas för att nå god planering utifrån risker förknippade med farligt gods. I det fall att den föreslagna markanvändningen avviker från principerna om skyddsavstånd behöver riskerna studeras. För att åstadkomma en lämplig markanvändning i förhållande till transportleden är det viktigt att åtgärder och platsens unika förutsättningar på ett trovärdigt sätt kompenserar för de avsteg från skyddsavstånden som avses göras. Oatly AB producerar och lagrar vegetabiliskt baserade livsmedelsprodukter. Råvarorna utgörs huvudsakligen av havre och vatten. Produktionsanläggningen utanför Landskrona är belägen strax öster om E6/E20 på fastigheterna Bollspelaren 1 och Bollspelaren 12 samt delar av Örja 30:12 och Örja 30:2. Verksamheten omfattar produktion, lager och tillhörande kontor och sysselsätter cirka 240 personer i dagsläget. Området är beläget vid trafikplats Landskrona Södra där E6/E20 korsas av riksväg 17 (Eslövsvägen), se figur 2.1. Avstånd från avfartsramp på E6/E20 och närmaste byggnad på Oatlys område är i dagsläget 50 meter. En cirka 2 meter hög vall skiljer delar av området från avfartsrampen. Mellan byggnaderna och motorvägen finns parkeringsytor samt grönytor. Avståndet mellan befintlig byggnad och riksväg 17 (Eslövsvägen) är 230 meter. Nuvarande detaljplan vann laga kraft i oktober 2017 och tillåter industri, icke störande industri, kontor, fordonsservice och tekniska anläggningar, se figur 2.2. Uppdragsnamn: Kv. Bollspelaren 1 m.fl., Oatly Landskrona Datum: Uppdragsnummer Sida: 7 av 27

8 230 m Parkeringsyta 50 m Figur 2.1. Oatlys verksamhetsområde strax öster om E6/E20 utanför Landskrona. Källa bakgrundsbild: Google Maps. Figur 2.2. Utdrag ur nuvarande detaljplan för Kv. Bollspelaren 1. m.fl., Oatly, med markanvändning industri (J), icke störande industri (J2) och kontor, icke störande industri samt fordonservice (KJ2G). Det bebyggelsefria avståndet i nu gällande plan är 40 m från väg 17 och 50 m från väg E6/E20. Uppdragsnamn: Kv. Bollspelaren 1 m.fl., Oatly Landskrona Datum: Uppdragsnummer Sida: 8 av 27

9 2019 tog Landskrona stad fram en ny detaljplan för området öster och söder om Oatlys anläggning, verksamhetsområde Kronan, se figur 2.3. Planen medger etablering av industri och verksamheter inom planområdet. Planen medger, jämfört med tidigare detaljplan, en högre exploatering samt för vissa områden även en högre byggnadshöjd. Utbyggnaden är tänkt att ske etappvis och bebyggelsens utformning utmed E6 och riksväg 17 anses vara av extra stor betydelse då området ligger i anslutning till en av stadens entréer [3]. I korsningen Eslövsvägen/Örjaleden avses anläggas en cirkulationsplats i vilken matning till planområdet kommer att ske. I planbeskrivningen hänvisas till en riskutredning för Kronan Södra [4] där riskerna bedöms vara acceptabla under förutsättning att industriverksamhet placeras minst 30 meter från E6 samt väg 17, enligt rekommendationer i RIKTSAM [1]. Dock har det bebyggelsefria avståndet utökats och byggnader placerats minst 50 meter från E6:ans vägbaneområde samt 40 meter från väg 17. För att ytterligare minska riskerna för påverkan av olyckor med farligt gods finns dessutom en planbestämmelse som säkerställer att byggnader inom planområdet har avstängningsbar ventilation. Figur 2.3. Ny detaljplan har tagits fram för verksamhetsområdet Kronan, öster och söder om Oatlys anläggning. Uppdragsnamn: Kv. Bollspelaren 1 m.fl., Oatly Landskrona Datum: Uppdragsnummer Sida: 9 av 27

10 För att möjliggöra Oatlys expanderande verksamhet pågår ett arbete med att slå ihop samtliga detaljplaner inom området till en ny sammanhållen detaljplan. Syftet med den nya detaljplanen är att hela området ska detaljplaneras på ett sätt som tillåter Oatlys verksamhet. Nuvarande detaljplan tillåter industri, icke störande industri, kontor, fordonsservice och tekniska anläggningar. Markanvändningen i den nya detaljplanen föreslås tillåta industri (J) och verksamheter (Z). En ny detaljplan förväntas kunna antas hösten Den planerade utökningen omfattar en ny fabriksbyggnad samt större lager. Bolaget avser även att uppföra en biogasanläggning samt en ny eller en kompletterande avloppsreningsanläggning för den utökade verksamheten. Efter expansionen bedöms cirka 500 personer vara sysselsatta vid anläggningen i Landskrona. I figur 2.4 och 2.5 beskrivs den planerade expansionen. Figur 2.4. Nuvarande verksamhetsområde är markerat i rosa. Utökat verksamhetsområde är markerat i blått [5]. Figur 2.5. Oatlys framtida verksamhetsområde. Mörkrosa är befintliga byggnader och ljusrosa är planerad utbyggnad [6]. Uppdragsnamn: Kv. Bollspelaren 1 m.fl., Oatly Landskrona Datum: Uppdragsnummer Sida: 10 av 27

11 I detta avsnitt görs en bedömning av vilken omgivningspåverkan som en förändring av markanvändningen i planförslaget har ur risksynpunkt. I den norra delen av planområdet föreslås markanvändningen ändras från kontor, icke störande industri och fordonsservice till industri (J) och verksamheter (Z). Definitionen på markanvändning industri (J) respektive verksamheter (Z) anges i planbestämmelsekatalogen på Boverkets hemsida [7]: Användningsbestämmelse J (industri) Användning industri ska tillämpas för områden för produktion, lager, partihandel och annan jämförlig verksamhet. Även komplement till verksamheten industri ingår i användningen. Användningsbestämmelse Z (verksamheter) Användningen verksamheter ska tillämpas för områden för service, lager, tillverkning med tillhörande försäljning, partihandel och annan jämförlig verksamhet med begränsad omgivningspåverkan. Även komplement till verksamheten ingår i användningen. Oatlys fabriksområde är beläget i ett område cirka två kilometer utanför centrala Landskrona som har industri- och verksamhetskaraktär. Läget intill större transportleder i form av väg och järnväg gör området lämplig för denna typ av bebyggelse. Området gränsar till verksamhetsområde Kronan (se avsnitt 2.1.1) som kommer att byggas ut etappvis. Väster om E6 ligger ett annat industri- och verksamhetsområde samt en handelsträdgård. Närmaste sammanhängande bostadsområde ligger cirka 400 meter från planområdet och det finns även tre enstaka bostadshus på ett avstånd av cirka 200 meter. På fastigheten närmast planområdet finns en bensinstation och snabbmatsrestaurang. Avståndet till snabbmatsrestaurangen är cirka 100 meter. I fördjupad översiktsplan för Landskrona stad är området öster om E6 planlagt för verksamheter [9]. Det finns planer för ytterligare utvidgning av befintligt verksamhetsområde Kronan, dock ej för handel. Söder om planområdet, där Västkustbanan korsar E6 finns reservat för utbyggnad av järnvägen med två spår. Enligt översiktsplanen finns inga planer på nya bostadsområden i planområdets närhet. Riskerna med industriverksamhet kan variera stort beroende på vilken typ av industri som etableras och i vilken utsträckning farliga ämnen hanteras. Tänkbara olycksscenarier som kan påverka omgivningen kan vara brand i industri, utsläpp av brandfarlig eller giftig gas samt utsläpp av brandfarlig vätska med efterföljande antändning. Samtliga dessa scenarier kan ha en påverkan utanför planområdet beroende på omfattning. En omfattande brand i en industribyggnad kan påverka personer i planområdets närhet på grund av stora mängder brandgaser som riskerar sprida sig. Detta bedöms dock inte innebära akuta konsekvenser för liv och hälsa eftersom det oftast finns möjlighet att inrymma personer som befinner sig i närheten i händelse av brand. Utsläpp av brandfarlig gas eller vätska med efterföljande antändning kan ge liknande konsekvenser som för industribrand med konsekvenser som strålningseffekter och giftig rök. Konsekvensområden överstiger vanligtvis inte meter. Om däremot utsläpp av en brandfarlig gas (t.ex. gasol) leder till en gasmolnsexplosion kan det ge konsekvenser upp till 200 meter från olycksplatsen. Uppdragsnamn: Kv. Bollspelaren 1 m.fl., Oatly Landskrona Datum: Uppdragsnummer Sida: 11 av 27

12 Störst konsekvenser ger utsläpp av giftig gas där ett gasmoln kan driva iväg och ge farliga koncentrationer hundratals meter från utsläppskällan. Sannolikheten för denna typ av händelse är dock låg. Hanteringen av farliga ämnen inom en industriverksamhet regleras av en rad olika lagstiftningar, t.ex. lag om skydd mot olyckor (LSO), Sevesolagstiftningen, lagen om brandfarliga och explosiva varor (LBE) samt Miljöbalken. I samband med förändringar eller utökad hantering prövas verksamheten inom ramen för respektive lagstiftning. En slutlig prövning av verksamhetens lämplighet avseende påverkan på människors hälsa och miljön görs inom ramen för en miljöprövning. Oatly bedriver redan sin verksamhet inom det aktuella området. En utökning av Oatlys verksamhet kräver dock att detaljplanen för hela området medger industriverksamhet. Det befintliga läget intill väg E6 och riksväg 17 lämpar sig väl för industriverksamhet. Markanvändningen i närheten av farligt godslederna (E6, riksväg 17 samt Västkustbanan) följer den princip med zonindelning som Länsstyrelsen rekommenderar [2]. Enligt denna bör markanvändningen delas in i zoner på olika avstånd från en transportled för farligt gods, där den minst känsliga verksamheten (ingen stadigvarande vistelse) placeras närmast transportleden och den mest känsliga (många personer eller utsatta personer) placeras längst ifrån, se figur 3.1. Figur 3.1. Zonindelning av möjlig markanvändning på olika avstånd från transportled för farligt gods [2]. Uppdragsnamn: Kv. Bollspelaren 1 m.fl., Oatly Landskrona Datum: Uppdragsnummer Sida: 12 av 27

13 Som tidigare nämnts så har verksamhetsområde Kronan öster om Oatly en detaljplan som medger etablering av industri och verksamheter. Detta bedöms vara i linje med ovan nämnda princip om zonindelning eftersom denna markanvändning inte är att anse som känslig. I beteckningen Z (verksamheter) kan ingå handel med varor som produceras inom området, framför allt partihandel. Handel med skrymmande varor ingår också i användningen [7]. Avståndet mellan området med planerad förändrad markanvändning och verksamhetsområde Kronan är cirka 200 meter. Detta anses vara betryggande ur risksynpunkt. Dessutom ska byggnaderna inom verksamhetsområdet enligt planbestämmelserna förses med centralt avstängningsbar ventilation, vilket ytterligare skyddar mot en eventuell olycka i områdets närhet. Avståndet från planområdet till närmaste bostadsområde (400 meter) anses vara betryggande ur risksynpunkt. Även för de tre bostadshus som ligger cirka 200 meter från Oatlys område bedöms riskerna från verksamheten vara mycket låga. Snabbmatsrestaurangen är belägen öster om bensinstationen, cirka 100 meter från planområdet. Restaurangen ligger i ett utsatt läge intill riksväg 17 samt den närliggande bensinstationen. I förhållande till dessa riskkällor utgör Oatlys verksamhet ett mycket litet riskbidrag. Sammantaget bedöms riskerna med industriverksamhet på det aktuella planområdet vara små för intilliggande verksamheter och bebyggelse. Risknivån för området som helhet anses inte öka nämnvärt vid förändrad markanvändning enligt planförslaget jämfört med dagens tillåtna markanvändning. I förhållande till riskerna från farligt godslederna (E6, riksväg 17 samt Västkustbanan) utgör den utökade industriverksamhet ett mycket litet riskbidrag. Därmed bedöms riskerna vid förändrad markanvändning vara acceptabla. I detta avsnitt görs en inventering av de risker som finns i anslutning till det studerade området. Riskinventeringen omfattar de riskkällor (transportleder för farligt gods, järnvägar, verksamheter som hanterar farligt gods) som kan innebära plötsliga och oväntade olyckshändelser med konsekvens för det aktuella området. Riskkällorna beskrivs och förekommande hantering/transport av farliga ämnen kartläggs och redovisas. Inventeringen utgör grunden för den fortsatta analysen. Ämnen klassade som farligt gods är det som till stor del kan ge upphov till oväntade och plötsliga olyckshändelser och kunskap om dessa är därför viktigt i en riskanalys. Farligt gods är en vara eller ett ämne med sådana kemiska eller fysikaliska egenskaper att de i sig själv eller kontakt med andra ämnen, t.ex. luft eller vatten, kan orsaka skada på människor, djur och miljö eller påverka transportmedlets säkra framförande. Farligt gods delas in i klasser (riskkategorier) utefter de egenskaper ämnet har. De olika ämnesklasserna delas i sin tur in i underklasser. Med hänsyn till riskerna som förknippas med transporter av farligt gods finns det särskilda anvisningar kring vilka vägar som först och främst bör användas för dessa transporter. Det rekommenderade vägnätet för transporter av farligt gods delas upp i primära och sekundära transportleder. De primära vägarna bildar stommen i det rekommenderade vägnätet och ska användas för genomfartstransporter. På dessa vägar går det ofta stora mängder av farligt gods och det kan normalt förekomma transporter av flera olika typer. De sekundära transportlederna är avsedda för lokala transporter från och till mottagare för farligt gods. De sekundära transportlederna ska normalt inte användas för genomfartstrafik. Uppdragsnamn: Kv. Bollspelaren 1 m.fl., Oatly Landskrona Datum: Uppdragsnummer Sida: 13 av 27

14 Trafikanalys, som bland annat ansvarar för statistik inom området vägtrafik, upprättar årliga statistikrapporter över den totala lastbilstrafiken, inkl. farligt gods, på Sveriges vägar. Utifrån statistik över transporterade godsmängder farligt gods i under perioden [11] så beräknas farligt gods utgöra ca 2,5-3 % av de totala transporterade godsmängderna. Om man istället studerar antalet transporter farligt gods så uppskattas farligt godstransporterna i genomsnitt utgöra ca 1-1,5 % av det totala antalet lastbilstransporter på svenska vägar. För varje vägavsnitt har mängden farligt godstransporter räknats fram med hjälp av det nationella snittet samt lokala siffror kring trafikflöden och prognoser för Tabellerna redovisas i bilaga A, frekvensberäkningar. I Tabell 4.1 redovisas de olika klasserna samt typ av ämnen och andel av det totala antalet transporter. Tabell 4.1. Farligt gods indelat i olika klasser enligt ADR-S samt ämnesklassens andel av det totala antalet farligt godstransporter i Sverige, uppskattat utifrån nationell statistik från Trafikanalys [11]. Klass Ämne Beskrivning Andel 1 Explosiva ämnen 2 Gaser 3 Brandfarliga vätskor Sprängämnen, tändmedel, ammunition, krut, fyrverkerier etc Brandfarliga gaser (acetylen, gasol etc.) 2.2. Icke brandfarliga, icke giftiga gaser (kväve, argon etc.) 2.3. Giftiga gaser (klor, ammoniak, svaveldioxid etc.) Bensin, etanol, diesel- och eldningsoljor, lösningsmedel och industrikemikalier etc. 1,4% 20,1% 52,9% 4 Brandfarliga fasta ämnen m.m. Kiseljärn (metallpulver), karbid, vit fosfor etc. 2,6% 5 Oxiderande ämnen och organiska peroxider Natriumklorat, väteperoxider, kaliumklorat etc. 2,9% 6 Giftiga ämnen 7 Radioaktiva ämnen 8 Frätande ämnen Arsenik, bly- och kvicksilversalter, cyanider, bekämpningsmedel etc. Medicinska preparat. Transporteras vanligen i mycket små mängder. Saltsyra, svavelsyra, salpetersyra, natrium, kaliumhydroxid (lut) etc. 8,3% 0,1% 7,4% 9 Övriga farliga ämnen Gödningsämnen, asbest, magnetiska material etc. 4,5% I närheten (inom 150 meter) av aktuellt område har följande riskkällor identifierats: Väg E6/E20 (klassad som primär transportled för farligt gods). Trafikplats Landskrona Södra. Riksväg 17, Eslövsvägen (klassad som primär transportled för farligt gods). Bensinstationen Preem/SÅIFA belägen öster om planområdet. Planområdet ligger strax öster om väg E6/E20 i anslutning till trafikplats Landskrona Södra. Hastigheten på E6 är 110 km/h. Trafikflödet på motorvägen (i båda riktningarna) är enligt Trafikverkets mätningar cirka fordon per dygn (årsmedeldygnstrafik, ÅDT), varav cirka lastbilar [12]. Uppdragsnamn: Kv. Bollspelaren 1 m.fl., Oatly Landskrona Datum: Uppdragsnummer Sida: 14 av 27

15 I basprognosen för 2040 räknas trafikmängden upp med 1,0 % per år för persontrafik [13] och 1,65 % per år för godstrafik [14], vilket ger ett trafikflöde på cirka fordon år 2040, varav lastbilar. Närmast planområdet finns avfartsrampen från motorvägen som sedan ansluter till riksväg 17. I förhållande till en raksträcka är olycksrisken högre på bl.a. på- och avfartsramper samt precis i anslutning till huvudkörfälten. Sannolikheten för trafikolycka är högre i samband med på- och avfart men trafikflödet och hastigheten är lägre än på motorvägen. Trafiken på på- och avfartsramperna är enligt Trafikverkets mätningar cirka fordon per dygn (årsmedeldygnstrafik, ÅDT) varav 370 lastbilar [12]. Prognosen för 2040 har räknats upp på samma sätt som för resten av E6/E20 och ger då ett trafikflöde på cirka fordon varav cirka 540 lastbilar. Riksväg 17 är en viktig regional väg som förbinder mellan-skåne med nordvästra Skåne och är rekommenderad som primär transportled för farligt gods. Vägen utgör en infartsväg till Landskrona och övergår vid det aktuella vägavsnittet från två till fyra körfält. I anslutning till planområdet passerar väg 17 över E6 via en vägbro. Hastigheten utanför området är begränsad till 70 km/h. Trafikmängden på sträckan utanför planområdet är cirka fordon per dygn (årsmedeldygnstrafik, ÅDT) varav 850 lastbilar [12]. Korsningen mellan väg 17 och Örjaleden, som leder trafik in till verksamhetsområdet, planeras byggas om till en cirkulationsplats för att förbättra anslutningen till verksamhetsområdet Kronan i samband med en framtida exploatering av området. Trafikprognosen för 2040 för väg 17 har räknats fram på samma sätt som för E6/E20 enligt Trafikverkets basprognos [13] [14]. Dessutom förväntas en trafikökning utifrån expansionen av verksamhetsområdet Kronan. En utredning har genomförts för att uppskatta förväntad trafikalstring från verksamhetsområdet Kronan med utblick mot 2040 [15]. I utredningen har två scenarier beräknats, ett med 40 % exploatering av området och ett med 60 % exploatering. Slutsatsen gällande uppskattade trafikflöden för området är att ett maximalt fordonsflöde på fordon per dygn är rimligt. Andelen tung trafik förväntas ligga på 27 %, dvs fordon. Prognosen för det totala trafikflödet på väg 17 år 2040 sätts därmed till fordon per dygn, varav lastbilar. Mellan planområdet och Örjaleden, intill riksväg 17 ligger en bemannad bensinstation (Preem/SÅIFA) som även erbjuder dieseltankning för större fordon. Enligt MSBs handbok för hantering av brandfarliga gaser och vätskor på bensinstationer [16] är minsta godtagbara skyddsavstånd mellan byggnader/andra verksamheter och påfyllningsanslutning till cisterner på bensinstationen 25 meter. Detta avstånd sträcker sig inte utanför bensinstationens fastighetsgräns och därmed kommer inte riskerna från bensinstationen att studeras närmare i analysen. Transporterna till och från anläggningen hanteras i samband med riskanalysen för farligt godstransporter på riksväg 17 och E6/E20. Avståndet mellan bensinstationen och det studerade området är betryggande och sammantaget bedöms inte verksamheten påverka detaljplaneområdet ur risksynpunkt. Uppdragsnamn: Kv. Bollspelaren 1 m.fl., Oatly Landskrona Datum: Uppdragsnummer Sida: 15 av 27

16 Utifrån riskinventeringen görs en uppställning av möjliga olycksrisker som kan påverka människor inom det studerade området. För identifierade olycksrisker görs en kvalitativ bedömning (inledande analys) av möjlig konsekvens av respektive händelse. En grov bedömning görs även av sannolikheten för att en olycka ska inträffa. Denna bedömning syftar i huvudsak till att avgöra om händelsen kan inträffa över huvudtaget, d.v.s. om riskkällan omfattar just de förutsättningar som krävs för att den identifierade olycksrisken ska finnas. Utifrån de kvalitativa bedömningarna av sannolikhet och konsekvenser görs sedan en sammanvägd bedömning av huruvida identifierade olycksrisker kan påverka risknivån inom aktuellt planområde. För olycksrisker som anses kunna påverka risknivån inom planområdet genomförs en fördjupad (kvantitativ) riskanalys. Olycksrisker som med hänsyn till små konsekvenser och/eller låg sannolikhet ej anses påverka risknivån inom planområdet bedöms vara acceptabla och bedöms därför ej nödvändiga att studera vidare i en fördjupad analys. Utifrån riskinventeringen är bedömningen att det är transporter av farligt gods på väg E6/E20 inkl. på-/avfartsramp samt väg 17 som kan medföra olyckshändelser med möjlig konsekvens för det aktuella planområdet. Olycksrisken för den närliggande bensinstationen bedöms inte påverka risknivån inom planområdet avseende akuta konsekvenser för liv och hälsa. En förutsättning är att de rekommenderade skyddsavstånden enligt avsnitt bibehålls. I den fortsatta analysen beaktas därmed endast olycksrisken i samband med transporter av farligt gods. Allmänt Som tidigare nämnts delas farligt gods in i nio olika klasser utifrån ADR-S. I tabellen nedan görs en övergripande beskrivning av vilka ämnen som tillhör respektive klass och vilka konsekvenser en olycka med respektive ämne kan leda till. Tabell 5.1. Konsekvensbeskrivning för olycka med respektive ADR-klass. Klass Konsekvensbeskrivning 1. Explosiva ämnen och föremål Riskgrupp 1.1: Risk för massexplosion. Konsekvensområden kan vid stora mängder (> 2 ton) överstiga meter. Begränsade områden vid mängder under 1 ton. Riskgrupp : Ingen risk för massexplosion. Risk för splitter och kaststycken. Konsekvenserna normalt begränsade till närområdet. 2. Gaser Klass 2.1: Brännbar gas: jetflamma, gasmolnsexplosion, BLEVE. Konsekvensområden mellan ca meter. Klass 2.2: Icke brännbar, icke giftig gas: Konsekvenserna vanligtvis begränsade till närområdet kring olyckan. Klass 2.3: Giftig gas: Giftigt gasmoln. Konsekvensområden över 100-tals meter. 3. Brandfarliga vätskor Brand, strålningseffekt, giftig rök. Konsekvensområden vanligtvis inte över 40 m. 4. Brandfarliga fasta ämnen m.m. Brand, strålningseffekt, giftig rök. Konsekvenserna vanligtvis begränsade till närområdet kring olyckan. 5. Oxiderande ämnen och organiska peroxider Självantändning, explosionsartade brandförlopp om väteperoxidslösningar med konc. > 60 % eller organiska peroxider kommer i kontakt med brännbart, organiskt material. Skadeområde ca 70 m radie. Uppdragsnamn: Kv. Bollspelaren 1 m.fl., Oatly Landskrona Datum: Uppdragsnummer Sida: 16 av 27

17 6. Giftiga ämnen Giftigt utsläpp. Konsekvenserna vanligtvis begränsade till närområdet. 7. Radioaktiva ämnen Utsläpp av radioaktivt ämne, kroniska effekter m.m. Konsekvenserna begränsas till närområdet. 8. Frätande ämnen Utsläpp av frätande ämne. Konsekvenser begränsade till närområdet. 9. Övriga farliga ämnen och föremål Utsläpp. Konsekvenser begränsade till närområdet. Utifrån beskrivningen ovan har följande skadescenarier bedömts som relevanta att beakta vid bedömning av risknivån för det aktuella planområdet: Explosion vid transport av massexplosivt ämne (klass 1.1). Utsläpp och antändning av brännbar gas (klass 2.1). Utsläpp av giftig gas (klass 2.3). Utsläpp och antändning av brandfarlig vätska (klass 3). Explosionsartat brandförlopp vid utsläpp av oxiderande ämne (klass 5.1) eller organiska peroxider (klass 5.2). Utifrån den inledande analysen har det bedömts nödvändigt att genomföra en detaljerad analys av ovanstående risker. Eftersom skadeavstånden för olyckor med övriga klasser är begränsade till området närmast en eventuell olycka bedöms dessa inte leda till några konsekvenser för det studerade planområdet och behöver därför inte beaktas vidare. De identifierade olyckshändelserna som i den inledande analysen bedöms kunna inträffa samt kan medföra konsekvenser för planområdet studeras vidare i en fördjupad, kvantitativ, riskanalys. I den fördjupade analysen kvantifieras frekvensen för, samt konsekvenserna av, respektive olycksrisk. Vilken metod som används är beroende av riskkällans egenskaper. Frekvensberäkningarna utförs i enlighet med den metod som anges i Farligt gods Riskbedömning vid transport [17]. Som underlag till beräkningarna när det gäller antalet transporter med farligt gods baseras analysen på nationell statistik. Frekvensberäkningarna baseras på ett uppskattat maxvärde. Frekvensberäkningarna är genomförda för dagens trafik och en uppskattad framtida trafik 2040 (se avsnitt 3 samt bilaga A). Konsekvensberäkningar har genomförts genom att för respektive scenario bedöma inom vilka skadeområden som personer antas omkomma inomhus respektive utomhus. Eftersom egenskaperna hos ämnena i de olika farligt godsklasserna skiljer sig mycket från varandra har olika metoder använts för att uppskatta konsekvenserna för respektive olycksrisk. För scenarier med gasol har beräkningar genomförts med hjälp av simuleringsprogrammet Gasol som är utgivet av MSB [18]. Utsläpp av giftig gas har simulerats med hjälp av programmet Spridning i luft 1.2. Beräkningar av explosionslaster samt strålningsberäkningar för utsläpp och antändning av brännbar vätska har utförts med handberäkningar. Beräkningarna redovisas i sin helhet i bilagorna A och B. Uppdragsnamn: Kv. Bollspelaren 1 m.fl., Oatly Landskrona Datum: Uppdragsnummer Sida: 17 av 27

18 Frekvens- och konsekvensberäkningarna vägs sedan samman och risker avseende personsäkerhet presenteras och värderas i form av individrisk. Individrisken är platsspecifik och tar ej hänsyn till hur många människor som kan utsättas för händelsen. Därför är den ett lämpligt mått vid riskbedömning för områden där det inte planeras för verksamheter med stort personantal, t.ex. industriverksamhet. Beräkning av samhällsrisk (s.k. kollektivrisk) har inte bedömts nödvändig med hänsyn till planerad markanvändning. Individrisk är den risk som en enskild person utsätts för genom att vistas i närheten av en riskkälla. Den presenteras i form av individriskkonturer som visar frekvensen för att en fiktiv person på ett visst avstånd omkommer till följd av en exponering från den studerade riskkällan. Individrisken har beräknats både för utomhusvistelse och inomhus. Eftersom detaljutformningen av området inte är fastlagd har individrisken beräknats för obebyggd mark där ingen hänsyn tas till eventuell konsekvensreducerande effekt av exempelvis framförliggande bebyggelse och andra avskärmande barriärer. Riskberäkningar redovisas i bilaga C. För att avgöra om de beräknade risknivåerna är acceptabla eller inte så jämförs de mot angivna acceptanskriterier och de riktlinjer som finns framtagna. Vilken risknivå som kan betraktas som acceptabel är inte entydigt specificerat eller uttryckt i någon idag gällande lagstiftning. För riskvärdering av bebyggelse intill farligt gods-leder används vanligen riskkriterierna i publikationen Värdering av risk [19]. I denna ges förslag på riskkriterier för individrisk och samhällsrisk, se tabell 6.1. Tabell 6.1. Förslag på riskkriterier för individrisk och samhällsrisk. Endast individrisk har beräknats i denna analys. Riskkriterier Övre gräns för område där risker under vissa förutsättningar kan tolereras Övre gräns för områden där risker kan anses vara små Individrisk Samhällsrisk för en väg- /järnvägssträcka på 1 km F=10-4 per år för N=1 med lutning på FN-kurva: -1 F=10-6 per år för N=1 med lutning på FN-kurva: -1 Enligt Tabell 6.1 anges kriterierna i form av en övre och en undre gräns. Risker över den övre gränsen anses som oacceptabla medan risker under den nedre gränsen bedöms som acceptabla. Området mellan kriterierna benämns ALARP (As Low As Reasonably Practicable). I detta område strävas efter att med rimliga medel sänka riskerna, d.v.s. att kostnaderna för åtgärderna ska vara rimliga i förhållande till den riskreducerande effekt som erhålls. För att bedöma rimligheten i att vidta riskreducerande åtgärder bör man därför även beakta begreppet tolerabel risk: Uppdragsnamn: Kv. Bollspelaren 1 m.fl., Oatly Landskrona Datum: Uppdragsnummer Sida: 18 av 27

19 - Till att börja med är det viktigt att beakta att omfattningen av riskreducerande åtgärder normalt är beroende av den planerade verksamheten, d.v.s. acceptansnivån varierar något mellan olika verksamheter. De undre av kriteriegränserna nyttjas vanligtvis för bebyggelse där påverkan från externa risker (t.ex. förknippade med transport av farligt gods etc.) ska vara låg. Detta gäller exempelvis för bostäder, hotell och svårutrymda lokaler (sjukhus, skolor och personintensiva lokaler etc.). Jämfört med bostäder bedöms ofta påverkan av externa risker vara något mer tolerabla för t.ex. kontors- och vissa typer av restaurang- och butiksverksamheter. Orsaken till detta är främst att dessa typer av verksamheter innebär att personer normalt är vakna, samt att verksamheterna huvudsakligen nyttjas dagtid. För bebyggelse och utrymmen som inte innebär stadigvarande vistelse, t.ex. parkeringsplatser samt gång- och cykelstråk, accepteras normalt en risknivå som överstiger angivna riskkriterier. - Rimligheten i att vidta riskreducerande åtgärder beror även inom vilken del av ALARP som risknivån ligger. Risker inom övre delarna av ALARP bör enbart tolereras om det bedöms vara praktiskt omöjligt att vidta riskreducerande åtgärder. För risker i de lägre delarna av ALARP bör kraven på riskreduktion inte vara lika hårda, men möjliga åtgärder ska dock fortfarande beaktas. I de flesta fall anses risknivån vara acceptabel även om den hamnar inom ALARPområdet, förutsatt att de åtgärder som bedöms vara rimliga ur ett kostnads-/nyttoperspektiv vidtas. I de riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen (RIKTSAM) som Länsstyrelsen i Skåne har tagit fram presenteras riktlinjer för skyddsavstånd till olika verksamheter från järnväg och transportled för farligt gods, se avsnitt I området meter från riskkällan bör markanvändningen enligt riktlinjerna utformas så att få personer uppehåller sig i området och där personerna alltid är i vaket tillstånd. Exempel på lämplig markanvändning kan vara sällanköpshandel, industri, bilservice eller lager [1]. Här bedöms även markanvändningen Z kunna inrymmas. I de fall skyddsavstånden understiger de rekommenderade ger riktlinjerna vägledning för hur risken ska värderas. För markanvändningen industri m.fl. gäller att vid ett kortare skyddsavstånd än 30 meter från transportleden, bör situationen kunna bedömas tolerabel om följande kombinationer av kriterier uppfylls: - Den probabilistiska riskanalysen kan påvisa att individrisken understiger 10-5 per år. - Den deterministiska analysen kan påvisa att riskerna med hårda konstruktioner eller motsvarande, som kan orsaka skada på eventuellt avåkande fordon, kan undvikas. Nedan redovisas den beräknade risknivån inom det aktuella området utmed E6/E20, på-/avfartsramp till E6/E20 samt utmed riksväg 17. Individrisken presenteras dels för nuvarande trafiksiffror, dels för prognosåret Redovisade individrisknivåer är för personer som vistas utomhus. Uppdragsnamn: Kv. Bollspelaren 1 m.fl., Oatly Landskrona Datum: Uppdragsnummer Sida: 19 av 27

20 Figur 6.1. Individrisk utomhus utmed E6/E20 huvudkörbanor. (Observera att frekvensen redovisas med logaritmisk skala.) Figur 6.2. Individrisk utomhus utmed på-/avfartsramp till E6. (Observera att frekvensen redovisas med logaritmisk skala.) Uppdragsnamn: Kv. Bollspelaren 1 m.fl., Oatly Landskrona Datum: Uppdragsnummer Sida: 20 av 27

21 Figur 6.3. Individrisk utomhus utmed riksväg 17. (Observera att frekvensen redovisas med logaritmisk skala.) Med avseende på individrisk bedöms risker förknippade med olyckor i samband med transporter av farligt gods hamna inom ALARP-området inom cirka 30 meter från riksväg E6/E20, på-/avfartsramp till E6/E20 och riksväg 17. Det innebär att risknivån inom planområdets västra och norra del är så hög att åtgärder behöver beaktas vid nyetablering närmast transportlederna. Enligt beräkningarna är det scenarier med brandfarliga vätskor som står för det huvudsakliga riskbidraget som överskrider gränsen för acceptabel risk. Dessa olyckor har ett begränsat skadeområde och därav sjunker risknivån betydligt på ett avstånd av 30 meter från vägen. I dagsläget ligger inga byggnader närmare än 50 meter från respektive väg. I samband med utökning av verksamheten inom området bör riskerna beaktas om det blir aktuellt att bygga närmare än 30 meter från respektive vägkant, se vidare avsnitt 7. Riskkonturerna presenteras på en översiktsbild över området i figur 5.4. Den adderade risknivån från de tre riskkällorna bedöms vara störst i det rutmarkerade området längs med avfartsrampen. Risknivån är något högre i detta område men når aldrig upp till 10-6, dvs. även när man adderar riskbidragen från de olika riskkällorna hamnar individrisken mellan 10-6 och 10-7 (den lägre delen av ALARP-området). Uppdragsnamn: Kv. Bollspelaren 1 m.fl., Oatly Landskrona Datum: Uppdragsnummer Sida: 21 av 27

22 Figur 6.4. Riskkonturer inom området. I det rutmarkerade området är den adderade risken som störst. Riskanalyser är alltid förknippade med osäkerheter, framförallt rör osäkerheterna antagna mängder farligt godstransporter och fördelningar mellan de olika klasserna. Ändrade mängder eller fördelningar kan komma att påverka risknivå i både positiv och negativ bemärkelse. Den totala mängden farligt gods samt fördelningen mellan respektive klass har uppskattats utifrån nationell statistik över en femårsperiod. Det statistiska underlaget som används i analysen är behäftat med osäkerheter, både vad gäller antalet transporter och vilka ämnen som transporteras. Som indata i bedömningar och beräkningar erfordras värden på eller information om bl.a. utformning, olycksstatistik, väder, vind och hur olika ämnen beter sig med mera. Underlaget har i vissa fall varit bristfälligt och antaganden har varit nödvändiga för att kunna genomföra analysen. En av de största osäkerheterna i riskanalysen bedöms ligga i den antagna mängden farligt gods på vägarna. Dessa osäkerheter har föranlett en känslighetsanalys som beaktar antalet transporter av respektive farligt godsklass. Känslighetsanalysen redovisas i bilaga C, riskberäkningar, och omfattar frekvens- och konsekvensberäkningar samt beräkning av individrisken på motsvarande sätt som den fördjupade riskanalysen. Känslighetsanalysen beaktar följande olycksscenario: Förändrat transportantal Det uppskattade antalet transporter har antagits öka med en faktor 5 i förhållande till de uppskattade transportmängderna år Känslighetsanalysen visar att trots ökad transportmängd (med en faktor 5) hamnar individrisken aldrig på en oacceptabelt hög nivå. Utifrån genomförd känslighetsanalys samt med hänsyn till att övriga antaganden har genomförts konservativa innebär att hänsyn tas till ingående osäkerheter i analysen. Uppdragsnamn: Kv. Bollspelaren 1 m.fl., Oatly Landskrona Datum: Uppdragsnummer Sida: 22 av 27

23 Enligt den detaljerade analysen bedöms risknivån för det aktuella planområdet vara så hög att riskreducerande åtgärder ska beaktas om exploatering ska ske i nära anslutning till transportlederna. Åtgärdernas omfattning behöver dock diskuteras, då risknivån innebär att åtgärder som syftar till att reducera risker förknippade med transporter av farligt gods enbart ska vidtas i den mån som de bedöms vara rimliga ur ett kostnads-/nyttoperspektiv. Åtgärdernas kostnader ska med andra ord ställas i jämförelse med deras riskreducerande effekt. Med utgångspunkt från ovanstående resonemang så redovisas i nedanstående avsnitt separata bedömningar av rimligheten i att vidta åtgärder med avseende på de olycksrisker som studeras i den fördjupade riskanalysen. Vid exploatering av ett område i närheten av stora transportleder bör man alltid sträva efter att lokalisera bebyggelsen på ett tillräckligt stort avstånd från eventuella störningskällor. Länsstyrelsens rekommenderade skyddsavstånd (se 1.6.1) bör användas som riktvärden för placering av verksamheter, vilket för industri och verksamheter innebär att ett avstånd på 30 meter från vägen ska eftersträvas. Utifrån den fördjupade riskanalysen konstateras att befintliga byggnader ligger på ett avstånd från riksväg E6/E20, på-/avfartsramp till E6 och riksväg 17 där individrisknivån är acceptabel. I samband med utformningen av ny detaljplan bör området närmast vägen (inom 30 meter) planeras med beaktande av risknivån med avseende på transporter av farligt gods. Individrisken är aldrig högre än 10-5, vilket enligt Länsstyrelsens första kriterium (se avsnitt 6.2) innebär att risknivån är tolerabel. Dock ligger individrisken på ett avstånd inom meter mellan 10-6 och 10-7, dvs. inom det så kallade ALARP-området. Det innebär att om bebyggelse planeras närmare än 30 meter från respektive vägavsnitt behöver säkerhetshöjande åtgärder beaktas. Om avståndet till bebyggelse är längre än 30 meter bedöms inga åtgärder vara nödvändiga. Länsstyrelsens andra kriterium (se avsnitt 6.2) om att risker som kan orsaka skada på avåkande fordon ska undvikas behöver också beaktas. Ett bebyggelsefritt avstånd på minst 20 meter bör därför hållas från närmaste vägkant för att skydda mot eventuell avåkning av tungt fordon i samband med olycka. God planering kan vara att placera verksamheter med lågt personantal, t.ex. lager eller industribyggnader närmast vägen, medan kontorsbyggnader placeras på större avstånd. Detta kan vara svårt att reglera men bör ändå beaktas när man utformar planbestämmelserna i den nya planen. Utformningen av obebyggda områden i anslutning till riskkällor bör göras med hänsyn tagen till den förhöjda risknivån. Detta gäller främst för områden mellan ny bebyggelse och riskkällan. Detta område bör inte utformas så att de uppmuntrar till stadigvarande vistelse, t.ex. fotbollsplaner, utegym m.m. Markparkering samt gång- och cykelvägar är ytor som inte bedöms ge upphov till stadigvarande vistelse. Utomhusytor inom 30 meter från väg E6/E20, på-/avfartsramp till E6 samt riksväg 17 bör regleras så att de inte uppmuntrar till stadigvarande vistelse. Om bebyggelse planeras närmare än 30 meter från väg E6/E20 samt väg 17 behöver konsekvensreducerande åtgärder vidtas. Enligt avsnitt 4 är det framför allt olycksrisken med transport av brandfarlig vätska samt brandfarlig gas som behöver beaktas. Uppdragsnamn: Kv. Bollspelaren 1 m.fl., Oatly Landskrona Datum: Uppdragsnummer Sida: 23 av 27

24 Ny bebyggelse inom 30 meter som vetter direkt mot vägen ska utformas med åtminstone en utrymningsväg som mynnar på den motsatta sidan, bort från riskkällan. Det rekommenderas att denna utrymningsväg utgörs av normal entré för att på så sätt ta hänsyn till människors benägenhet att utrymma samma väg som de kom in. Om huvudentréer skulle planeras mot riskkällan är det viktigt att utrymningsvägarna bort från riskkällan är mycket lätta att identifiera och nyttja. För att reducera sannolikheten för att brandgaser samt brännbara och giftiga gaser tar sig in i byggnader inom 30 meter från vägen ska ventilationssystem utformas så att friskluftsintag för lokaler där personer vistas stadigvarande placeras på den motsatta sidan, bort från vägen, alternativt på tak. För att minska sannolikheten att en brand (olycka med brännbar gas eller brandfarlig vätska) sprider sig in i byggnader nära riskkällan innan människor i byggnaden hunnit utrymma kan fasader på byggnader som vetter mot riskkällan utföras i material som förhindrar brandspridning in i byggnaden under den tid det tar att utrymma. Om man planerar för industri- eller lagerverksamhet bedöms inte byggnadstekniska åtgärder vara motiverade med hänsyn till ett kostnads-/nyttoperspektiv. Om föreslagen etablering innebär att mer personintensiv verksamhet, t.ex. kontorsbyggnader, placeras inom 30 meter från vägen ska fasadåtgärder vidtas för att förhindra brandspridning in i byggnad. Som alternativ till fasadåtgärder kan en skyddande barriär anläggas, t.ex. en bullervall eller ett plank som förhindrar brandspridning under 30 minuter. Den vall som skiljer av området från avfartsrampen E6/E20 kan fungera som strålningsskydd om den kompletteras så att den sträcker sig längs med hela avfartsrampen och är minst 2 meter hög. För ny bebyggelse inom planområdet rekommenderas att följande restriktioner och byggnadstekniska åtgärder vidtas: Ett bebyggelsefritt avstånd om minst 20 meter hålls från väg E6/E20, på-/avfartsramp till E6 och riksväg 17 (från närmaste vägkant). Utomhusytor inom 30 meter från väg E6/E20, på-/avfartsramp till E6 och riksväg 17 planeras så att de inte uppmuntrar till stadigvarande vistelse. Om byggnader placeras inom 30 meter (från närmaste vägkant) från väg E6/E20, på- /avfartsramp till E6 och riksväg 17 och de vetter direkt mot vägen utan framförliggande bebyggelse ska de utformas med följande åtgärder: - Respektive lokal där personer vistas stadigvarande utförs med minst en utrymningsväg som mynnar på trygg sida, bort från vägen. - Friskluftsintag placeras på motsatta sidan, bort från vägen, alternativt placeras på tak. - Eventuella kontorsbyggnader utförs med obrännbart fasadmaterial alternativt lägst brandteknisk klass EI 30. Åtgärderna behöver verifieras i samband med byggnadsutformning med hänsyn till avstånd och övriga förutsättningar. Alternativt anläggs en skyddande barriär i form av en bullervall eller plank i brandteknisk klass EI 30. Observera att ovanstående åtgärder endast utgör förslag och att det är upp till kommunen att ta beslut om åtgärder. För att säkerställa att ovanstående åtgärder vidtas krävs att dessa utformas som planbestämmelser i detaljplanen. De åtgärder som man beslutar om ska formuleras som planbestämmelser på ett sådant sätt att de är förenliga med Plan- och bygglagen (2010:900). Vid formulering av planbestämmelser är det viktigt att funktionen i åtgärden bevakas och får ett juridiskt skydd. Det är lika viktigt att inte låsa fast sig vid en viss teknik eller ett specifikt material eftersom det kan dröja flera år innan planen realiseras. Uppdragsnamn: Kv. Bollspelaren 1 m.fl., Oatly Landskrona Datum: Uppdragsnummer Sida: 24 av 27

25 De åtgärder som redovisas ovan bedöms ha följande effekt inom planområdet: - Begränsning av sannolikheten för att personer utsätts för en förhöjd risknivå under längre tidsperioder genom att tillgodose skyddsavstånd till ny bebyggelse samt områden med stadigvarande vistelse utomhus. - Reducering av konsekvenserna inomhus till följd av eventuella gasutsläpp genom skyddsavstånd i kombination med ventilationstekniska åtgärder. - Reducering av konsekvenserna inomhus till följd av en större utvändig brand genom skyddsavstånd och brandskyddstekniska åtgärder i kontorsbyggnader. - Ökad möjlighet för personer att utrymma byggnader innan kritiska förhållanden uppstår inomhus till följd av en olycka med farligt gods genom att tillgodose utrymningsmöjligheter bort från riskkällan. Med hänsyn till den beräknade risknivån inom planområdet samt planerad verksamhet och bebyggelse bedöms de föreslagna åtgärderna ha en tillräcklig riskreducerande effekt. Fastigheten kv. Bollspelaren 1 m.fl. ligger utmed väg E6/E20 samt riksväg 17 som är rekommenderade som primära transportleder för farligt gods. Området är i dagsläget planlagt för industri, icke störande industri och kontor. Planerad utbyggnad innebär förändrad markanvändning till industri (J) och verksamheter (Z). Byggrätten inom området utökas. Riskerna med industriverksamhet på det aktuella planområdet bedöms vara små för intilliggande verksamheter och bebyggelse. Risknivån i området som helhet anses inte öka nämnvärt vid förändrad markanvändning enligt planförslaget jämfört med dagens tillåtna markanvändning. Genomförd riskanalys visar att olycksriskerna förknippade med transporter med farligt gods inom ett avstånd av cirka 30 meter från respektive vägavsnitt ligger på en nivå som är något högre än vad som enligt MSBs rekommendationer kan tolereras utan åtgärder [19]. Individrisken hamnar inom ALARPområdet, vilket innebär att riskreducerande åtgärder ska beaktas vid exploatering inom detta avstånd. I nuläget planeras ingen bebyggelser etableras närmare transportlederna än vad gällande plan medger (40 meter från väg 17 och 50 meter från väg E6/E20). Om exploatering ska ske närmare respektive vägavsnitt behöver säkerhetshöjande åtgärder vidtas på ett avstånd inom 30 meter från vägarna i syfte att reducera nettotillskottet av oönskade händelser som avsteget medför. I avsnitt 7.3 redovisas de åtgärder som då rekommenderas. Åtgärderna har beaktats och bedömts vara rimliga ur ett kostnads- och nyttoperspektiv. Om detaljplanen utformas så att det bebyggelsefria avståndet till respektive vägavsnitt blir detsamma som för gällande plan (40 meter från väg 17 och 50 meter från väg E6/E20) bedöms inga åtgärder vara nödvändiga ur risksynpunkt. BILAGA A Frekvensberäkningar BILAGA B Konsekvensberäkningar BILAGA C Riskberäkningar Uppdragsnamn: Kv. Bollspelaren 1 m.fl., Oatly Landskrona Datum: Uppdragsnummer Sida: 25 av 27

26 [1] Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen Bebyggelseplanering intill väg och järnväg med transport av farligt gods (RIKTSAM), Länsstyrelsen Skåne, rapport 2007:06. [2] Riskhantering i Detaljplaneprocessen Riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods, Länsstyrelserna i Skåne län, Stockholms län & Västra Götalands län, september [3] Detaljplan för del av Örja 30:2 m.fl. Kronan södra delen, Landskrona, Plan- och genomförandebeskrivning, antagandehandling [4] Riskutredning i samband med detaljplanläggning av Kronan södra, Örja 30:2 m.fl, Landskrona stad, Tyréns [5] Samrådsunderlag inför ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet, Sweco, [6] Översiktskarta - framtid, jkab Arkitekter, [7] Planbestämmelsekataglogen, PBL Kunskapsbanken - en handbok om plan- och bygglagen, [8] Boverket (2018). J Industri. kunskapsbanken/planering/detaljplan/planbestammelser/anvandning-av-kvartersmark/j- Industri/ Hämtad [9] Fördjupad översiktsplan för Landskrona tätort, Landskrona stad, antagen [10] Boverket (2017). Z Verksamhetsområde. Hämtad [11] Statistikrapporter från Trafikanalys: Lastbilstrafik 2015 (Rapportnr 2016:27); Lastbilstrafik 2016 (Rapportnr 2017:14); Lastbilstrafik 2017 (Rapportnr 2018:13); Lastbilstrafik 2018 (Rapportnr 2019:13); Lastbilstrafik 2019 (Rapportnr 2020:14). [12] Nationell vägdatabas på webb, data uttaget från NVDB , Trafikverket.se. [13] Prognos för persontrafiken Trafikverkets Basprognoser [14] Prognos för godstransporter Trafikverkets Basprognoser [15] Trafikalstsring Kronan Landskrona - Ny förbättrad bedömning, Ramböll [16] Handbok Hantering av brandfarliga gaser och vätskor på bensinstationer, MSB, mars [17] Farligt gods Riskbedömning vid transport, Handbok för riskbedömning av transporter med farligt gods på väg eller järnväg, Räddningsverket [18] Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps informationsbank, RIB, [19] Värdering av risk, Statens räddningsverk, Det Norske Veritas, [20] Statistikrapporter från Trafikanalys: Lastbilstrafik 2014 (Rapportnr 2015:21), Lastbilstrafik 2015 (Rapportnr 2016:27), Lastbilstrafik 2016 (Rapportnr 2017:14), Lastbilstrafik 2017 (Rapportnr 2018:13); Lastbilstrafik 2018 (Rapportnr 2019:13). Uppdragsnamn: Kv. Bollspelaren 1 m.fl., Oatly Landskrona Datum: Uppdragsnummer Sida: 26 av 27

27 [21] Planbestämmelsekataglogen, PBL Kunskapsbanken - en handbok om plan- och bygglagen, Uppdragsnamn: Kv. Bollspelaren 1 m.fl., Oatly Landskrona Datum: Uppdragsnummer Sida: 27 av 27

28 Uppdragsnamn Kv. Bollspelaren 1 m.fl., Oatly Landskrona Bilaga A - Frekvensberäkningar Uppdragsgivare Uppdragsnummer Datum Oatly AB Handläggare Egenkontroll Internkontroll Erik Hall Midholm EMM PAN I denna bilaga beräknas frekvensen för de olycksrisker (skadescenarier) som bedömts kunna påverka risknivån för ny bebyggelse inom planområdet. Beräkningarna beaktar följande olycksrisker, vilka alla förknippas med de angränsande primära farligt godslederna E6 respektive riksväg 17, inkl. anslutande på- och avfartsramper: Olycka med farligt gods: - Explosion vid transport av massexplosivt ämne (klass 1.1.) - Utsläpp och antändning av brännbar gas (klass 2.1) - Utsläpp av giftig gas (klass 2.3) - Utsläpp och antändning av brandfarlig vätska (klass 3) - Explosionsartat brandförlopp vid utsläpp av oxiderande ämne (klass 5.1) eller organiska peroxider (klass 5.2) Frekvensberäkningarna har utförts utifrån trafiksiffror för prognosår Frekvensberäkningarna utförs utifrån den metodik som presenteras i MSB:s rapport Farligt gods riskbedömning vid transport /1/. Den förväntade frekvensen för en trafikolycka där farligt godstransport är inblandad beräknas utifrån följande ekvation: O FaGo = O ((X Y) + (1 Y) (2X Y 2 ) där X = Y = O = Andelen transporter skyltade med farligt gods (antal farligt godstransporter delat med totalt antal fordon) Andelen singelolyckor på vägdelen Antal förväntade fordonsolyckor = Olyckskvot x Totalt trafikarbete x 10-6, där Totalt trafikarbete = 365 dygn x Årsmedeldygnstrafik x Aktuell vägsträcka Olycksfrekvensen beräknas för en 1 kilometer lång vägsträcka. /1/ Farligt gods riskbedömning vid transport, Räddningsverket Karlstad, 1996 Stockholm Falun Gävle Karlstad Malmö Örebro Östersund Box 9196 Långholmsgatan tr Stockholm brandskyddslaget.se info@brandskyddslaget.se Org nr: Innehar F-skattebevis

29 Frekvensen för en trafikolycka beräknas utifrån en schablon-olyckskvot per 10 6 fordonskilometer enligt /1/ med hänsyn till aktuell vägstandard och hastighetsbegränsning. Schablonkvoten utgör en genomsnittlig olyckskvot för den aktuella vägstandarden. Olyckskvoten för en specifik vägsträcka kan variera relativt mycket beroende på exempelvis inslag av raksträckor, kraftiga kurvor, på- och avfartsramper m.m. I förhållande till en raksträcka är olyckskvoten högre på bl.a. på- och avfartsramper samt precis i anslutning till huvudkörfälten eftersom dessa delsträckor är mer olycksdrabbade. En fordonsbrand kan antingen uppstå till följd av en trafikolycka eller till följd av fordonsfel. Det statistiska underlag som ska användas för beräkning av frekvensen för fordonsbrand går dock inte att dela upp avseende dessa två scenarier. Detta beror på underlaget utgör antalet fordonsbränder i Sverige vid polisrapporterade vägtrafikolyckor och huruvida trafikolyckan startade som en fordonsbrand eller om branden uppkom till följd av trafikolyckan går ej att urskilja. Under åren rapporterades årligen i genomsnitt 64,7 fordonsbränder i Sverige vid polisrapporterade vägtrafikolyckor till Vägverkets informationssystem för trafiksäkerhet (VITS) /2/. Under motsvarande år rapporterades ca trafikolyckor med personskada per år /3/. Utifrån detta så uppskattas sannolikheten för brand i fordon vid olycka till ca 0,4 % (64,7 / ). Detta bedöms vara ett konservativt antagande då de polisrapporterade olyckorna med personskador inte utgör samtliga olyckor som kan leda till fordonsbrand. Tabell A.1. Förutsättningar för E6 Indata till frekvensberäkningar. Faktor Beskrivning Nuläge Prognosår 2040 Bebyggelsemiljö: Landsbygd Landsbygd Hastighetsbegränsning (km/h): Gatu-/Vägtyp: Motorväg Motorväg Årsmedeldygnstrafik (per dygn): Andel tung trafik (%): 18% 20% Farligt godsled: Primär Primär Andel av tung trafik som rymmer farligt gods (%): 1,1% 1,1% Antal farligt godstransporter (per dygn): X = Andel farligt godstransporter av totalt antal fordon (%): 0,20% 0,22% O = Olyckskvot (trafikolycka per 10 6 fkm): 0,26 0,26 Y = Andel singelolyckor (%): 60% 60% Index för farligt godsolycka = Sannolikhet för utsläpp givet olycka (%): 42% 42% /2/ Vägverkets informationssystem för trafiksäkerhet (VITS), uppgifter erhållna av Arne Land, Statens Väg- och Transportforskningsinstitut /3/ Vägtrafikskador 2004, Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA), Rapport 2005:14, 2005 Uppdragsnamn: Kv. Bollspelaren 1 m.fl., Oatly Landskrona Datum: Uppdragsnummer: Sida: 2 av 14

30 Tabell A.2. Förutsättningar för riksväg 17 Indata till frekvensberäkningar. Faktor Nuläge Beskrivning Prognosår 2040 Bebyggelsemiljö: Landsbygd Landsbygd Hastighetsbegränsning (km/h): Gatu-/Vägtyp: Flerfältsväg Flerfältsväg Årsmedeldygnstrafik (per dygn): Andel tung trafik (%): 9% 16% Farligt godsled: Primär Primär Andel av tung trafik som rymmer farligt gods (%): 1,1% 1,1% Antal farligt godstransporter (per dygn): 9 34 X = Andel farligt godstransporter av totalt antal fordon (%): 0,10% 0,18% O = Olyckskvot (trafikolycka per 10 6 fkm): 0,6 0,6 Y = Andel singelolyckor (%): 30% 30% Index för farligt godsolycka = Sannolikhet för utsläpp givet olycka (%): 15% 15% Enligt avsnitt så beräknas frekvensen för en trafikolycka utifrån en schablon-olyckskvot per 10 6 fordonskilometer enligt /1/. Schablonkvoterna för E6 respektive riksväg 17 redovisas i tabellerna A.1 och A.2 och utgår från bebyggelsemiljö, hastighetsbegränsning samt gatu- /vägtyp. I förhållande till en raksträcka är olyckskvoten högre på bl.a. på- och avfartsramper samt precis i anslutning till huvudkörfälten. Enligt en riskanalys som utfördes i samband med projekteringen av Södra Länken i Stockholm kan olyckskvoten för en motorväg inom ca 100 meter från på- och avfarter, vara 1,5 trafikolyckor per 10 6 fkm /4/. De sammanlagda frekvenserna för trafikolycka för de aktuella vägsträckorna (1 km av E6 respektive riksväg 17) beräknas utifrån schablon-olyckskvoterna för de sammanlagda trafiksiffrorna för huvudkörfält och anslutningsramper. Dock så beaktas att den högre sannolikheten för trafikolycka på på- och avfartsramper medför att, i förhållande till trafikmängden samt väglängd, så antas en relativt hög andel av trafikolyckorna inträffar på de körfält som ligger närmast det aktuella planområdet, d.v.s. på- och avfartsramper mellan E6 och riksväg 17. /4/ Riskanalys Ringen och yttre tvärleden Appendix 2: Trafikulykkesmodel, Södra Länken Konsulterna, Stockholm , Rev Uppdragsnamn: Kv. Bollspelaren 1 m.fl., Oatly Landskrona Datum: Uppdragsnummer: Sida: 3 av 14

31 Sett till trafikmängd så går ca 3,8 % av den totala trafikmängden i trafikplatsen på de två ramperna som ligger närmast det aktuella planområdet (2 852/ ( ) fordon per dygn). Utifrån ovanstående resonemang så antas det dock konservativt att sammanlagt ca % av trafikolyckor inträffar på dessa två ramper p.g.a. högre olyckskvot. På motsvarande sätt uppskattas resterande olyckor fördelas på övriga ramper som ligger längre från planområdet. Avståndet mellan planområdet och trafikplatsens övriga ramper är så stort att riskbidraget från olyckor på dessa körbanor är försvinnande lågt och beaktas därför inte i de fortsatta beräkningarna. Av resterande olyckor så beaktas endast olyckor på huvudkörbanorna på E6 och riksväg 17 och det antas grovt att ca 50 % inträffar på huvudkörbanorna. Detta skulle motsvara en olyckskvot på ca 1,5 trafikolyckor per 10 6 fkm på de aktuella ramperna. Eftersom hastighetsbegränsningen på ramperna motsvarar förutsättningarna för riksväg 17 så antas andelen singelolyckor samt index för farligt godsolycka motsvara ansatta värden för riksväg 17. Tabell A.3. Förutsättningar för anslutningsramper i trafikplats Landskrona Södra utmed planområdet Indata till frekvensberäkningar. Faktor Beskrivning Nuläge Prognosår 2040 Bebyggelsemiljö: Tätort (stad) Tätort (stad) Hastighetsbegränsning (km/h): Gatu-/Vägtyp: På-/avfartsramp På-/avfartsramp Årsmedeldygnstrafik (per dygn): Andel tung trafik (%): 17% 19% Farligt godsled: Primär Primär Andel av tung trafik som rymmer farligt gods (%): 1,1% 1,1% Antal farligt godstransporter (per dygn): 4 6 X = Andel farligt godstransporter av totalt antal fordon (%): 0,18% 0,21% O = Olyckskvot (trafikolycka per 10 6 fkm): 1,5 1,5 Y = Andel singelolyckor (%): 30% 30% Index för farligt godsolycka = Sannolikhet för utsläpp givet olycka (%): 15% 15% Uppdragsnamn: Kv. Bollspelaren 1 m.fl., Oatly Landskrona Datum: Uppdragsnummer: Sida: 4 av 14

32 Tabell A.4. Beräknade olycksfrekvenser per år på studerad vägsträcka. Nuläge. Skadescenario Andel Olycksfrekvens Totalt tpl E6 huvudkörbanor rv 17 huvudkörbanor Ramper närmast planområde Övriga ramper O = Antal förväntade trafikolyckor per år 6,3 2,1 1,0 1,2 1,9 OFago = Antal fordon skyltade med farligt gods i trafikolyckor 1,5E-02 5,8E-03 1,7E-03 3,8E-03 3,7E Explosiva ämnen och föremål 1,4% 2,1E-04 7,9E-05 2,4E-05 5,2E-05 5,1E Gaser 20,1% 3,0E-03 1,2E-03 3,5E-04 7,6E-04 7,4E Brandfarliga vätskor 52,9% 7,9E-03 3,0E-03 9,1E-04 2,0E-03 2,0E Brandfarliga fasta ämnen 2,6% 3,8E-04 1,5E-04 4,4E-05 9,7E-05 9,5E Oxiderande ämnen 2,9% 4,3E-04 1,6E-04 4,9E-05 1,1E-04 1,1E Giftiga ämnen 8,3% 1,2E-03 4,8E-04 1,4E-04 3,1E-04 3,1E Radioaktiva ämnen 0,1% 8,5E-06 3,3E-06 9,8E-07 2,1E-06 2,1E Frätande ämnen 7,4% 1,1E-03 4,3E-04 1,3E-04 2,8E-04 2,8E Övriga farliga ämnen och föremål 4,5% 6,7E-04 2,6E-04 7,8E-05 1,7E-04 1,7E-04 Tabell A.5. Beräknade olycksfrekvenser per år på studerad vägsträcka. Prognosår Skadescenario Andel Olycksfrekvens Totalt tpl E6 huvudkörbanor rv 17 huvudkörbanor Ramper närmast planområde Övriga ramper O = Antal förväntade trafikolyckor per år 9,5 2,7 2,1 1,6 3,2 OFago = Antal fordon skyltade med farligt gods i trafikolyckor 2,6E-02 8,3E-03 6,3E-03 5,5E-03 7,4E Explosiva ämnen och föremål 1,4% 3,5E-04 1,1E-04 8,6E-05 7,6E-05 1,0E Gaser 20,1% 5,2E-03 1,7E-03 1,3E-03 1,1E-03 1,5E Brandfarliga vätskor 52,9% 1,4E-02 4,4E-03 3,3E-03 2,9E-03 3,9E Brandfarliga fasta ämnen 2,6% 6,6E-04 2,1E-04 1,6E-04 1,4E-04 1,9E Oxiderande ämnen 2,9% 7,4E-04 2,4E-04 1,8E-04 1,6E-04 2,1E Giftiga ämnen 8,3% 2,1E-03 6,9E-04 5,2E-04 4,6E-04 6,1E Radioaktiva ämnen 0,1% 1,5E-05 4,7E-06 3,5E-06 3,1E-06 4,2E Frätande ämnen 7,4% 1,9E-03 6,1E-04 4,7E-04 4,1E-04 5,5E Övriga farliga ämnen och föremål 4,5% 1,2E-03 3,7E-04 2,8E-04 2,5E-04 3,3E-04 Explosiva ämnen och föremål är uppdelad i flera olika undergrupper (riskgrupper) utifrån risk för bl.a. brand, massexplosion, splitter och kaststycken. Enligt ADR-S är det enbart ämnen ur klass 1.1 som innebär risk för massexplosion som påverkar så gott som hela lasten praktiskt taget samtidigt /5/. Med avseende på olycksrisker som kan påverka personsäkerheten inom det aktuella planområdet bedöms det enbart vara en explosion med ämnen ur riskgrupp 1.1 som är aktuella att studera. /5/ ADR-S 2019 Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om transport av farligt gods på väg och i terräng, MSBFS 2018:5, januari 2019 Uppdragsnamn: Kv. Bollspelaren 1 m.fl., Oatly Landskrona Datum: Uppdragsnummer: Sida: 5 av 14

33 Konsekvenserna av en massexplosion är kraftigt beroende av mängden som exploderar, vilket i sin tur beror av hur mycket explosivämne som transporteras. Enligt ADR-S är det tillåtet att transportera massexplosiva ämnen i så stora mängder som 16 ton vid transporter i EX/IIIfordon. Hur stor andel av transporterna som rymmer maxmängd är dock oklart. Utifrån statistiken över godstrafik från Trafikanalys under perioden /6/ så rymmer en farligt godstransport med explosiva ämnen i genomsnitt ca 7,5 ton (totalt transporterade godsmängder dividerat med antalet transporter). Fördelningen mellan olika transportmängder massexplosiva ämnen på den aktuella vägsträckan kommer att uppskattas utifrån en separat utredning som genomfördes i Stockholm inom projektet med överdäckningen av Norra Stationsområdet /7/. Denna kartläggning beaktar uppgifter från bl.a. Räddningsverket (numera MSB), Polisen samt transportörer i Stockholms län. Observera att dessa antaganden är baserade på information från Stockholmsområdet men de bedöms ändå vara användbara även för E6 vid Landskrona då de kan antas ge en generell inbördes fördelning inom riskgruppen. Enligt uppgifter från MSB utgörs ca % av transporter med explosivämnen av ämnen ur klass 1.1. Klass 1.3 och 1.4 står för ca 5-10 % och övriga klasser transporteras i stort sett inte alls. I de fortsatta beräkningarna antas det konservativt att samtliga transporter rymmer klass 1.1. Enligt uppgifter från MSB utgör enbart 0,5 % av transporterna med klass 1.1 s.k. transittransporter (genomfart) medan resterande transporter till avnämare inom länet. Transittransporterna rymmer troligtvis maximala transportmängder, d.v.s. 16 ton massexplosivämnen per transport. Resterande transporter transporteras till avnämare inom länet och rymmer troligtvis mindre mängder explosivämnen. Utifrån de uppgifter som erhållits i kartläggningen har följande fördelning antagits mellan olika transportmängder: o < 500 kg/transport: ca 85 % o kg /transport: ca 10 % o > kg / transport: ca 5 % o kg / transport: ca 0,3 % Vid en olycka med transport av ämnen ur riskgrupp 1.1. kan en massexplosion uppstå antingen till följd av stora påkänningar eller till följd av brand som sprids till lasten. Ämnen ur riskgrupp 1.1 får enbart transporteras i fordon som uppfyller krav för s.k. EX/II- eller EX/III-fordon, vilket innebär krav på utförandet av elektronik, bromsar och förebyggande åtgärder mot brandrisker/4/. Det finns även regler för förpackning etc. Detta bedöms medföra en mycket låg sannolikhet för detonation: Sannolikheten för att fordon inblandat i trafikolycka ska börja brinna uppskattas enligt tidigare till ca 0,4 % (se avsnitt 1.1.2). Krav på utförandet av EX/II- och EX/III-fordon innebär att sannolikheten för brandspridning till det explosiva ämnet bedöms vara låg. /6/ Statistikrapporter från Trafikanalys: Lastbilstrafik 2015 (Rapportnr 2016:27); Lastbilstrafik 2016 (Rapportnr 2017:14); Lastbilstrafik 2017 (Rapportnr 2018:13); Lastbilstrafik 2018 (Rapportnr 2019:13); Lastbilstrafik 2019 (Rapportnr 2020:14) /7/ Samrådsunderlag avseende omledningsvägnät för explosiva ADR-S transporter Intunnling av Norra Station, WSP, Uppdragsnamn: Kv. Bollspelaren 1 m.fl., Oatly Landskrona Datum: Uppdragsnummer: Sida: 6 av 14

34 Sannolikheten för detonation till följd av fordonsbrand som sprider sig till lasten (där det antas att detonationen leder till en massexplosion som omfattar hela lasten) uppskattas grovt till 10 %. Sannolikheten för detonation till följd av stora påkänningar vid trafikolycka uppskattas vara mycket låg. Det finns idag ingen känd forskning kring hur stor kraft som behövs för att initiera detonation av det fraktade godset vid en trafikolycka. Med hänsyn till kraven på transportfordon för massexplosivämnen som bl.a. avser utformning som innebär att energin vid en kollision ska tas upp av olika energiabsorberande zoner så bedöms sannolikheten för att en trafikolycka innebär så omfattande krafter på lasten att det leder till detonation inte vara större än sannolikheten för att ett fordon börjar brinna vid en trafikolycka, d.v.s. 0,4 %. Figur A.1 redovisar ett händelseträd över följdscenarier vid en olycka med transport av explosiva ämnen som redovisar de förutsättningar som krävs för att en massexplosion ska antas inträffa. Beräkningsresultaten redovisas i tabell A.6. < 500 kg 85% Brandspridning till last 50% kg 10% Fordonsbrand 0,4% kg 5% kg 0,3% Ej brandspridning 50% Olycka med FaGo- Explosiva ämnen < 500 kg 85% Starka påkänningar på last 0,4% kg 10% Ej fordonsbrand 99,6% > 2000 kg 5% kg 0,3% Ej starka påkänningar 100% Figur A.1. Händelseträd olycka med transport av explosiva ämnen (klass 1). Uppdragsnamn: Kv. Bollspelaren 1 m.fl., Oatly Landskrona Datum: Uppdragsnummer: Sida: 7 av 14

35 Tabell A.6. Beräknade frekvenser för skadescenarier vid transport av massexplosiva ämnen (klass 1.1). Scenario Frekvens [per år] Nuläge Prognosår 2040 E6 RV 17 Ramper E6 RV 17 Ramper Trafikolycka med explosivämne (klass 1) 7,9E-05 2,4E-05 5,2E-05 1,1E-04 8,6E-05 7,6E-05 Explosion med massexplosiva ämnen (klass 1.1) < 500 kg 2,9E-07 8,8E-08 1,9E-07 4,2E-07 3,2E-07 2,8E-07 - P.g.a. fordonsbrand 2,7E-08 8,1E-09 1,8E-08 3,9E-08 2,9E-08 2,6E-08 - P.g.a. starka påkänningar 2,7E-07 8,0E-08 1,8E-07 3,8E-07 2,9E-07 2,6E kg - 2 ton 3,5E-08 1,0E-08 2,3E-08 5,0E-08 3,8E-08 3,3E-08 - P.g.a. starka påkänningar 3,2E-09 9,5E-10 2,1E-09 4,5E-09 3,4E-09 3,0E-09 - P.g.a. fordonsbrand 3,2E-08 9,5E-09 2,1E-08 4,5E-08 3,4E-08 3,0E ton 1,7E-08 5,2E-09 1,1E-08 2,5E-08 1,9E-08 1,7E-08 - P.g.a. starka påkänningar 1,6E-09 4,7E-10 1,0E-09 2,3E-09 1,7E-09 1,5E-09 - P.g.a. fordonsbrand 1,6E-08 4,7E-09 1,0E-08 2,3E-08 1,7E-08 1,5E ton (worst case scenario) 1,0E-09 3,1E-10 6,8E-10 1,5E-09 1,1E-09 9,9E-10 - P.g.a. starka påkänningar 9,5E-11 2,8E-11 6,2E-11 1,4E-10 1,0E-10 9,1E-11 - P.g.a. fordonsbrand 9,5E-10 2,8E-10 6,2E-10 1,4E-09 1,0E-09 9,0E-10 Gaser (klass 2) delas in i tre undergrupper: brännbara gaser (klass 2.1) icke giftiga och icke brännbara gaser (klass 2.2) giftiga icke brännbara gaser (klass 2.3). Gaser ur klass 2.2 utgör sådana gaser som normalt inte orsakar personskador vid utsläpp mer än i det direkta närområdet. Därför beaktas inte transporter av dessa gaser i riskanalysen. Den nationella statistiken från Trafikanalys redovisar inte fördelningen mellan undergrupperna. I MSB:s kartläggning från år 2006 redovisas däremot klass 2 uppdelad i de tre undergrupperna /8/. Enligt denna kartläggning består den allra största andelen av gastransporterna på den aktuella vägsträckan av E6 av klass 2.2, ca 70 %. Klass 2.1 utgör ca 30 % av gastransporterna. En mycket liten andel, < 1 %, utgör klass 2.3. Motsvarande fördelning uppskattas grovt gälla även riksväg 17 samt på- och avfartsramper vid den aktuella trafikplatsen. /8/ Kartläggning av vägtransporter med farligt gods i Sverige under september 2006, Statens räddningsverk, 2007 ( Uppdragsnamn: Kv. Bollspelaren 1 m.fl., Oatly Landskrona Datum: Uppdragsnummer: Sida: 8 av 14

36 Aktuell vägstandard och hastighetsbegränsning innebär att sannolikheten för läckage till följd av en trafikolycka med farligt godstransport antas vara 42 % på E6 respektive 15 % på Riksväg 17 samt på- och avfartsramper (se tabell A.1-tabell A.3) /1/. Gaser transporteras dock i regel under tryck i tankar med större tjocklek, vilket innebär högre tålighet. Erfarenheter från utländska studier visar på att sannolikheten för utsläpp av det transporterade godset då sänks till 1/30 /1/. Sannolikheten för läckage av gas vid transport i tankbil blir då 1,4 % på E6 respektive ca 0,5 % på riksväg 17 samt på- och avfartsramper. Givet läckage från tankbil antas fördelningen mellan olika läckagestorlekar till följande i enlighet med /1/: Litet läckage: 62,5 % Medelstort läckage: 20,8 % Stort läckage: 16,7 % För brännbara gaser kan tre scenarier antas uppstå beroende på typen av antändning: Jetflamma: omedelbar antändning av läckande gas under tryck Gasmolnsexplosion: fördröjd antändning av gas som hunnit spridas och därmed ej är under tryck BLEVE: Boiling Liquid Expanding Vapour Explosion kan uppkomma om tank utan fungerande säkerhetsventil utsätts för en utbredd brand under en längre tid. Beroende på utsläppsstorleken varierar sannolikheten för direkt respektive fördröjd antändning. För utsläpp vid trafikolycka finns fördelningsstatistik /9/: Litet utsläpp Medelstort utsläpp Stort utsläpp omedelbar antändning (jetflamma): 10 % 15 % 20 % fördröjd antändning (gasmolnsexplosion): 50 % 65 % 80 % ingen antändning: 40 % 20 % 0 % En BLEVE antas kunna uppstå i en oskadad tank utan fungerande säkerhetsventil antingen om en medelstor eller stor jetflamma från intilliggande skadad tank är riktad direkt mot tanken eller om trafikolyckan leder till fordonsbrand som är så omfattande att större delar av den oskadade tanken påverkas under en längre tid. Vid fördröjd antändning av den brännbara gasen antas gasmolnet driva iväg med vinden och därför inte påverka intilliggande tankar vid antändning. Sannolikheten för att förhållandena kring något av ovanstående scenarier är sådana att en BLEVE uppstår bedöms dock vara mycket låg, uppskattningsvis mindre än 0,5 % för respektive scenario. /9/ Risk analysis of the transportation of dangerous goods by road and rail, Purdy, Grant, Journal of Hazardous materials, Uppdragsnamn: Kv. Bollspelaren 1 m.fl., Oatly Landskrona Datum: Uppdragsnummer: Sida: 9 av 14

37 Figur A.2 redovisar ett händelseträd över följdscenarier vid en olycka med transport av brännbara gaser för E6. Beräkningsresultaten för samtliga vägavsnitt redovisas i tabell A.7. Litet utsläpp 0,88% Liten jetflamma Liten gasmolnsexplosion 10% 50% ingen antädning 40% Medelstort utsläpp BLEVE 0,5% 15% 0,29% Medelstor jetflamma Ingen BLEVE 99,5% Medelstor gasmolnsexplosion 65% Ingen antändning 20% Olycka med brännbar gas Stort utsläpp 0,23% Stor jetflamma Stor gasmolnsexplosion 20% 80% BLEVE Ingen BLEVE 0,5% 99,5% Ingen antändning 0% Inget utsläpp 98,6% Fordonsbrand 0,4% BLEVE Ingen BLEVE 0,5% 99,5% Ej fordonsbrand 99,6% Figur A.2. Händelseträd olycka med transport av brännbar gas (klass 2.1) vid olycka på E6. Tabell A.7. Beräknade frekvenser för skadescenarier vid transport av brännbara gaser. Scenario Frekvens [per år] Nuläge Prognosår 2040 E6 RV 17 Ramper E6 RV 17 Ramper Trafikolycka med gas (klass 2) 1,2E-03 3,5E-04 7,6E-04 1,7E-03 1,3E-03 1,1E-03 Klass 2.1 3,3E-04 1,0E-04 4,2E-04 4,8E-04 3,6E-04 6,1E-04 Liten jetflamma 2,9E-07 3,1E-08 1,3E-07 4,2E-07 1,1E-07 1,9E-07 Liten gasmolnsexplosion 1,5E-06 1,6E-07 6,6E-07 2,1E-06 5,7E-07 9,6E-07 Medelstor jetflamma 1,4E-07 1,6E-08 6,5E-08 2,1E-07 5,6E-08 9,5E-08 Medelstor gasmolnsexplosion 0,0E+00 0,0E+00 0,0E+00 0,0E+00 0,0E+00 0,0E+00 Stor jetflamma 1,5E-07 1,7E-08 7,0E-08 2,2E-07 6,0E-08 1,0E-07 Stor gasmolnsexplosion 6,2E-07 6,7E-08 2,8E-07 8,9E-07 2,4E-07 4,1E-07 BLEVE jetflamma riktad mot oskadad tank 1,5E-09 1,6E-10 6,8E-10 2,2E-09 5,9E-10 9,9E-10 fordonsbrand under oskadad tank 6,6E-09 2,0E-09 8,4E-09 9,4E-09 7,2E-09 1,2E-08 BLEVE totalt 8,1E-09 2,1E-09 9,1E-09 1,2E-08 7,8E-09 1,3E-08 Uppdragsnamn: Kv. Bollspelaren 1 m.fl., Oatly Landskrona Datum: Uppdragsnummer: Sida: 10 av 14

38 För giftiga gaser studeras följande scenarier beroende av läckagestorlek: litet, medelstort och stort, se avsnitt Figur A.3 redovisar ett händelseträd över följdscenarier vid en olycka med transport av giftiga gaser för E6. Beräkningsresultaten redovisas i tabell A.8. Litet utsläpp 0,88% Olycka med giftig gas Medelstort utsläpp Stort utsläpp 0,29% 0,23% Figur A.3. Händelseträd olycka med transport av giftig gas (klass 2.3) vid olycka på E6. Tabell A.8. Beräknade frekvenser för skadescenarier vid transport av giftiga gaser. Scenario Inget utsläpp 98,6% Frekvens [per år] Nuläge Prognosår 2040 E6 RV 17 Ramper E6 RV 17 Ramper Trafikolycka med gas (klass 2) 1,2E-03 3,5E-04 7,6E-04 1,7E-03 1,3E-03 1,1E-03 Klass 2.3 5,8E-06 1,7E-06 3,8E-06 8,3E-06 6,3E-06 5,5E-06 Litet utsläpp giftig gas 5,1E-08 5,4E-09 1,2E-08 7,3E-08 2,0E-08 1,7E-08 Medelstort utsläpp giftig gas 1,7E-08 1,8E-09 3,9E-09 2,4E-08 6,6E-09 5,7E-09 Stort utsläpp giftig gas 1,4E-08 1,4E-09 3,2E-09 1,9E-08 5,3E-09 4,6E-09 En mycket hög andel av de brandfarliga vätskor som transporteras uppskattas vara petroleumprodukter, d.v.s. transporter av bensin och diesel till bl.a. bensinstationer. I de fortsatta beräkningarna så antas det konservativt att samtliga vätsketransporter rymmer klass 1-vätskor, d.v.s. vätskorna har en låg flampunkt som innebär en hög sannolikhet för antändning. Aktuell vägstandard och hastighetsbegränsning innebär att sannolikheten för läckage till följd av en trafikolycka med farligt godstransport antas vara 42 % på E6 respektive 15 % på Riksväg 17 samt på- och avfartsramper (se tabell A.1-tabell A.3) /1/. Det uppskattas att en stor andel av transporterna utgörs av tankbil med släp, vilket för tunnväggiga tankar innebär att sannolikhetsfördelningen mellan litet, medelstort och stort utsläpp är 25 %, 25 % respektive 50 % /1/. Sannolikheten klass 1-vätskor antänds vid utsläpp till följd av en trafikolycka antas vara ca 3 % /1, 9/ oberoende av utsläppsstorleken. Omfattande brand kan även uppstå om t.ex. en motorbrand sprider sig till lasten vid en olycka med brandfarliga vätskor. Enligt avsnitt uppskattas sannolikheten för att en trafikolycka leder till fordonsbrand till ca 0,4 %. I ADR-S /5/ anges det krav på fordon som ska användas för transport av brandfarliga vätskor, vilket bl.a. innebär en begränsad sannolikhet för spridning av t.ex. motorbränder till lasten. Sannolikheten för antändning av lasten till följd av fordonsbrand vid trafikolycka uppskattas grovt vara ca 5 %. Figur A.4 redovisar ett händelseträd över följdscenarier vid en olycka med transport av brandfarlig vätska för E6. Beräkningsresultaten redovisas i tabell A.9. Uppdragsnamn: Kv. Bollspelaren 1 m.fl., Oatly Landskrona Datum: Uppdragsnummer: Sida: 11 av 14

39 Litet utsläpp 10,5% Antändning ingen antädning 3% 97% Olycka med brandfarlig vätska Litet utsläpp 10,5% Antändning ingen antädning 3% 97% Stort utsläpp 21,0% Antändning ingen antädning 3% 97% Spridning till last 5% Fordonsbrand 0,4% Ej spridning 95% Inget utsläpp 58% Ingen fordonsbrand 99,6% Figur A.4. Händelseträd olycka med transport av brandfarlig vätska(klass 3) vid olycka på E6. Tabell A.9. Beräknade frekvenser för skadescenarier vid transport av brandfarliga vätskor. Scenario Frekvens [per år] Nuläge Prognosår 2040 E6 RV 17 Ramper E6 RV 17 Ramper Trafikolycka med brandfarlig vätska (klass 3) 3,0E-03 9,1E-04 2,0E-03 4,4E-03 3,3E-03 2,9E-03 Liten pölbrand 9,6E-06 1,0E-06 2,2E-06 1,4E-05 3,7E-06 3,3E-06 Medelstor pölbrand 9,6E-06 1,0E-06 2,2E-06 1,4E-05 3,7E-06 3,3E-06 Stor pölbrand 1,9E-05 2,1E-06 4,5E-06 2,8E-05 7,5E-06 6,6E-06 Tankbilsbrand 3,5E-07 1,6E-07 3,4E-07 5,1E-07 5,6E-07 5,0E-07 Oxiderande ämnen (klass 5.1) och organiska peroxider (klass 5.2) brukar vanligtvis inte leda till personskador. Om det blir involverat i en brand kommer dock brandens intensitet att öka. Vissa oxiderande ämnen kan även ge explosionsartade brandförlopp eller våldsamma reaktioner tillsammans med något bränsle, eller själva sönderfalla våldsamt om de hettas upp. Enligt regelverket ADR-S /5/ är det inte tillåtet att transportera ej stabiliserade (d.v.s. utan flegmatiseringsmedel) väteperoxider eller vattenlösningar med över 60 % väteperoxid på väg. Andelen av de organiska peroxiderna som bedöms kunna självantända explosionsartat vid brand eller vid kontakt med organiskt material antas därför vara mycket begränsad. Utifrån den nationella statistiken från Trafikanalys /6/ utgör dock organiska peroxider en liten andel av de totala transportmängderna av klass 5 (under perioden utgjorde klass 5.2 i genomsnitt mindre än 1-2 % av klass 5). En stor del av den transporterade mängden klass 5 varor som är förknippade med explosionspotential efter förorening är ammoniumnitrat, som utgör ett fast oxiderande ämne (nyttjas vid framställning av sprängämne/emulsionsmatris samt konstgödsel). I utredningen ansätts samtliga klass 5 varor utgöras av ammoniumnitrat. Enligt ADR-S /5/ är det dock inte tillåtet att ammoniumnitrat med mer än 0,2 % av brännbara ämnen (inklusive alla organiska ämnen som kolekvivalent) utom när det utgör beståndsdel i ett ämne eller föremål i klass 1 (explosiva ämnen). Uppdragsnamn: Kv. Bollspelaren 1 m.fl., Oatly Landskrona Datum: Uppdragsnummer: Sida: 12 av 14

40 I de allmänna råden till Sprängämnesinspektionens föreskrifter (SÄIFS 1995:6) om hantering av ammoniumnitrat tydliggörs följande: Ammoniumnitrat kan under vissa omständigheter detonera men ett brandförlopp tillsammans med brännbara material ligger närmare till hands. Där man med någorlunda säkerhet kunnat fastställa detonationsorsak har förorening, temperaturökning och inneslutning samverkat. Nämnda faktorer har inte var för sig, vid försök, kunnat åstadkomma detonation. I de fortsatta beräkningarna antas det konservativt att 100 % av den totala mängden klass 5 som transporteras på aktuella vägar utgör ämnen som kan självantända explosionsartat vid brand eller vid förorening med brännbart material. Detonation p.g.a. fordonsbrand: Enligt avsnitt uppskattas sannolikheten för att en trafikolycka leder till fordonsbrand till ca 0,4 %. Det finns detaljerade regler för hur oxiderande ämnen och organiska peroxider skall förpackas och hanteras vid transport /5/, vilket innebär en begränsad sannolikhet för att en fordonsbrand ska påverka godset i sådan omfattning att det detonerar. Sannolikheten för antändning av lasten till följd av fordonsbrand vid trafikolycka uppskattas grovt vara ca 5 %. Med hänsyn till gällande regler så bedöms dock sannolikheten för att branden leder till ett explosionsartat brandförlopp vara begränsad, uppskattningsvis högst 10 %. Detonation p.g.a. förorening av brännbart material: Aktuell vägstandard och hastighetsbegränsning innebär att sannolikheten för läckage till följd av en trafikolycka med farligt godstransport antas vara 42 % på E6 respektive 15 % på Riksväg 17 samt på- och avfartsramper (se tabell A.1-tabell A.3) /1/. Sannolikheten för att det utläckta ämnet ska förorenas med brännbart material bedöms som relativt hög med hänsyn till mängden smörjmedel m.m. som finns, (antaget 50 %). Ovanstående beskrivning av förbud och stabilisering innebär dock att sannolikheten för ett explosionsartat brandförlopp givet förorening och blandning bedöms vara mycket låg, lägre än 1 %. Figur A.5 redovisar händelseträd över följdscenarier vid en olycka med transport av oxiderande ämnen och organiska peroxider vid olycka på E6. Frekvensen för olika skadescenarier har beräknats för respektive indata och redovisas i tabell A.10. Explosionsartat brandförlopp 10% Brandspridning till last 5,0% Fordonsbrand 0,4% Ej explosionsartat brandförlopp 90% Ej brandspridning 95% Olycka med oxiderande ämne och organiska peroxider Explosionsartad självantändning 0,5% Utsläpp 42% Kontakt med brännbart material 50% Ingen självantändning 99,5% Ej kontakt 50% Ej fordonsbrand 99,6% Inget utsläpp 58% Figur A.5. Händelseträd olycka med transport av oxiderande ämnen och organiska peroxider vid olycka på E6. Uppdragsnamn: Kv. Bollspelaren 1 m.fl., Oatly Landskrona Datum: Uppdragsnummer: Sida: 13 av 14

41 Tabell A.10. Beräknade frekvenser för skadescenarier vid transport av oxiderande ämnen och organiska peroxider. Scenario Frekvens [per år] Nuläge Prognosår 2040 E6 RV 17 Ramper E6 RV 17 Ramper Trafikolycka med oxiderande ämne (klass 5) 1,6E-04 4,9E-05 1,1E-04 2,4E-04 1,8E-04 1,6E-04 Explosionsartat brandförlopp vid självantändning Totalt 1,8E-07 1,9E-08 4,3E-08 2,5E-07 7,1E-08 6,2E-08 - P.g.a. fordonsbrand 3,3E-09 9,9E-10 2,2E-09 4,7E-09 3,6E-09 3,2E-09 - P.g.a. förorening av brännbart material 1,7E-07 1,8E-08 4,0E-08 2,5E-07 6,7E-08 5,9E-08 Uppdragsnamn: Kv. Bollspelaren 1 m.fl., Oatly Landskrona Datum: Uppdragsnummer: Sida: 14 av 14

42 Uppdragsnamn Kv. Bollspelaren 1 m.fl., Oatly, Landskrona Bilaga B - Konsekvensberäkningar Uppdragsgivare Uppdragsnummer Datum Oatly AB Handläggare Egenkontroll Internkontroll Erik Hall Midholm EMM PAN I denna bilaga beräknas konsekvenserna av de olycksrisker (skadescenarier) som bedömts kunna påverka risknivån för ny bebyggelse inom planområdet. Beräkningarna beaktar följande olycksrisker, vilka alla förknippas med de angränsande primära farligt godslederna E6 respektive riksväg 17, inkl. anslutande på- och avfartsramper: Olycka med farligt gods: Explosion vid transport av massexplosivt ämne (klass 1.1.) Utsläpp och antändning av brännbar gas (klass 2.1) Utsläpp av giftig gas (klass 2.3) Utsläpp och antändning av brandfarlig vätska (klass 3) Explosionsartat brandförlopp vid utsläpp av oxiderande ämne (klass 5.1) eller organiska peroxider (klass 5.2) Konsekvenserna för skadescenarierna beräknas alternativt bedöms med simuleringsprogram, handberäkningar samt litteraturstudier. I riskanalysen används riskmåttet individrisk. Med hänsyn till detta består konsekvensberäkningarna av beräkning av skadeavstånd/-område. Stockholm Falun Gävle Karlstad Malmö Örebro Östersund Box 9196 Långholmsgatan tr Stockholm brandskyddslaget.se info@brandskyddslaget.se Org nr: Innehar F-skattebevis

43 Enligt bilaga A begränsas den detaljerade riskanalysen till att studera explosion med ämnen ur riskgrupp 1.1 då det endast bedöms vara dessa olycksrisker som kan påverka personsäkerheten inom det aktuella planområdet. Konsekvensberäkningarna omfattar fyra skadescenarier utifrån den uppdelning som redovisas i bilaga A: 500 kg (transporter med < 500 kg) 2000 kg (transporter med kg) 4000 kg (transporter med > 2000 kg) kg (transporter med kg) Konsekvensberäkningarna följer den metodik som anges i FOA:s kurskompendium Konsekvenser vid explosioner /1/. Risken för att byggnadsdelar eller hela byggnader rasar till följd av en explosion beror på huruvida explosionens maximala övertryck (P +) och impulstäthet (I +) överstiger en byggnadsdels karaktäristiska tryck (P C) och impuls (I C). För att byggnadsdelen ej ska rasa så ska följande ekvation uppfyllas: I C / I P / C P+ Konsekvensberäkningarna utgår från beräkningar av maximalt övertryck (P +), impulstäthet (I +) samt varaktighet (t +) för de studerade explosionsscenarierna. I figur B.1 och figur B.2 redovisas beräkningar avseende tryck respektive impulstäthet som en funktion av avståndet från explosionen. Respektive explosionsscenario förutsätts inträffa på eller nära marken, vilket för en detonation av X kg motsvarar en detonation av 1,8 X kg i fri luft. För byggnader beaktas tryck och impulstäthet som har beräknats med avseende på ett vinkelrätt tryckinfall. Det reflekterande trycket innebär högre infallande tryck och impulstäthet. Då människor är relativt små bedöms inget reflekterande tryck uppstå vilket innebär att man vid bedömning av skadeområdet för konsekvenser utomhus studerar strykande tryck (180 ). Explosionens varaktighet t + beräknas grovt enligt följande ekvation och blir samma oavsett infallande vinkel /1/: t + 2 I = P + + /1/ Konsekvenser vid explosioner kompendium framtaget i samband med FOAs kurs explosivämneskunskap, FOA, Rickard Forsén (Bearbetat av Stefan Olsson ) Uppdragsnamn: Kv. Bollspelaren 1 m.fl., Oatly, Landskrona Datum: Uppdragsnummer: Sida: 2 av 13

44 Impulstäthet (kpas) Övertryck (kpa) Avstånd (m) < 500 kg kg > 2000 kg kg (max) Figur B.1. Max övertryck som funktion av avståndet från explosion vid detonation av trotyl på eller nära mark vid vinkelrätt infall Avstånd (m) < 500 kg kg > 2000 kg kg (max) Figur B.2. Impulstäthet som funktion av avståndet från explosion vid detonation av trotyl på eller nära mark vid vinkelrätt infall. Utomhus: En människa tål tryck relativt bra och riskerar i huvudsak att förolyckas p.g.a. kringflygande föremål eller att de trillar omkull av tryckvågen. Med avseende på tryck så går gränsen för dödliga skador vid /2/: 1 % omkomna 180 kpa % omkomna 300 kpa 10 % omkomna 210 kpa % omkomna 350 kpa 50 % omkomna 260 kpa Uppdragsnamn: Kv. Bollspelaren 1 m.fl., Oatly, Landskrona Datum: Uppdragsnummer: Sida: 3 av 13

45 Sannolikheten för att omkomma utomhus bedöms vara beroende av explosionslastens storlek. För de beräknade skadeavstånden som redovisas i avsnitt uppskattas innebära följande sannolikhet för att omkomma: < 500 kg: 10 % > kg: 50 % kg: 25 % kg: 100 % Inomhus: Enligt ovan beror konsekvenserna inomhus på explosionens maximala övertryck (P +) och impulstäthet (I +) i förhållande till byggnadsdelarnas karaktäristiska tryck (P C) och impuls (I C), se ekvationen i avsnitt I tabell B.1 anges karakteristiska tryck (P C) respektive impulstäthet (I C) för olika byggnadsdelar beroende på byggnadsstrategi och bärighet /2/. Tabell B.1. Karakteristiska tryck (PC) respektive impuls (IC) för olika byggnadsdelar. Byggnadsdel P C (kpa) I C (kpas) Bärande konstruktioner Stomme i platsgjuten betong Bärande ytterväggar av 20 cm betong (och invändiga pelare) 200 2,5 Bärande tvärväggar och utfackade längsgående ytterväggar 200 2,5 Stomme i monterad betong Pelar/balk-stomme 200 3,1 Bärande väggar i elementhus 200 3,1 Icke bärande konstruktioner Lätta utfackningsväggar (plåtkassetter) i pelarhus 5 0,5 Medeltunga utfackningsväggar (regelstomme & fasadtegelskal) 5 1,0 De infallande tryck som redovisas i figur B.1 gäller för en punkt (byggnad eller människa) som är helt oskyddad mot riskkällan. Den första byggnaden reducerar med stor sannolikhet det infallande trycket mot bakomliggande byggnader relativt mycket. Det uppskattas grovt att den första byggnaden medför att trycket och impulstätheten mot nästföljande byggnad reduceras med ca 50 % i förhållande till vad som anges i figur B.1 respektive figur B.2. Detta beaktas i de fortsatta konsekvensberäkningarna avseende skadeområden och uppskattat antal omkomna. Sannolikheten för att omkomma inomhus är beroende av antalet våningsplan i byggnaden och ökar med ökande våningsantal. I konsekvensberäkningarna kommer det uppskattas grovt att ca 80 % av personer som vistas inom totalkollapsade byggnadsdelar omkommer. Inom byggnadsdelar som endast rasar lokalt antas ca 15 % omkomma. Utifrån beräkningarna av övertryck, impulstäthet och varaktighet bedöms huruvida olika byggnadsdelar rasar eller ej, som funktion av avståndet. Denna bedömning har resulterat i skadeavstånd för respektive skadescenario. I tabell B.2 redovisas skadeavstånden för respektive skadescenario. /2/ Vådautsläpp av brandfarliga och giftiga gaser och vätskor metoder för bedömning av risker, FOA, september 1997 Uppdragsnamn: Kv. Bollspelaren 1 m.fl., Oatly, Landskrona Datum: Uppdragsnummer: Sida: 4 av 13

46 Tabell B.2. Beräknade konsekvenser skadeområden, för skadescenarier vid transport av explosiva ämnen. Skadescenario < 500 kg massexplosion kg massexplosion > kg massexplosion kg massexplosion Sannolikhet att omkomma Skadeavstånd (meter) Oskyddad bebyggelse Skyddad bebyggelse ca % reduktion 100 % inomhus % inomhus % utomhus % inomhus % inomhus % utomhus % inomhus % inomhus % utomhus % inomhus % inomhus % utomhus För brännbara gaser kan tre scenarier antas uppstå beroende på typen av antändning: 1. Jetflamma: omedelbar antändning av läckande gas under tryck 2. Gasmolnsexplosion: fördröjd antändning av gas som hunnit spridas och därmed ej är under tryck 3. BLEVE: Boiling Liquid Expanding Vapour Explosion kan uppkomma om tank utan fungerande säkerhetsventil utsätts för en utbredd brand under en längre tid. För ovanstående skadescenarier har utsläppssimuleringar gjorts med simuleringsprogrammet Gasol för att avgöra storleken på de områden inom vilka personer kan förväntas omkomma. Utsläppssimuleringarna har utförts för tankbil med ca 25 ton tryckkondenserad gas. Det antas grovt att samtliga transporter innehåller tryckkondenserad gasol. Nedan redovisas den indata som anges i Gasol med avseende på tankutformning, väder etc. Lagringstemperatur: 15 C Lagringstryck: 7 bar övertryck vid 15 C Tankdiameter: 2,0 m Tanklängd: 18 m Tankfyllnadsgrad: 80 % Tankens tomma vikt: kg Designtryck: 15 bar övertryck Bristningstryck: 4 x designtrycket Luftryck: 760 mmhg Väder: 15 C, 50 % relativ fuktighet, dag och klart Omgivning: Många träd, häckar och enstaka hus (tätortsförhållanden) Uppdragsnamn: Kv. Bollspelaren 1 m.fl., Oatly, Landskrona Datum: Uppdragsnummer: Sida: 5 av 13

47 Skadescenarierna jetflamma respektive gasmolnsexplosion har simulerats för följande utsläppsstorlekar /3/: Litet utsläpp: 0,09 kg/s Medelstort utsläpp: 0,9 kg/s Stort utsläpp: 17,8 kg/s Skadeområdena för jetflamma och gasmolnsexplosion beror utöver utsläppsstorleken, även på om läckaget utgörs av gasfas, vätskefas eller i gasfas nära vätskeytan. I beräkningarna antas det konservativt att utsläppet sker nära vätskeytan då detta leder till de största skadeområdena. Skadeområdena för gasmolnsexplosion är dessutom beroende av vindstyrkan, där skadeområdet blir större ju lägre vindstyrka. Även här antas det konservativt en relativt låg vindstyrka, ca 3 m/s. Sannolikheten för att omkomma är bl.a. beroende av den infallande värmestrålningen. Hur hög värmestrålning en person klarar utan att erhålla skador beror bl.a. på dess varaktighet. Detsamma gäller med avseende på hur hög strålning som krävs för att antända olika byggnadsmaterial. Ju längre strålningspåverkan, ju högre sannolikhet för skada. Utomhus: I tabell B.3 redovisas skadeområden där värmestrålningen är så omfattande att det kan leda till 2:a-3:e gradens brännskada. Enligt /2/ är sannolikheten att omkomma vid 2:a gradens brännskador ca 15 %. Det uppskattas grovt att motsvarande för de som får 2a-3:e gradens brännskada är ca 50 %. Inomhus: Sannolikheten för att personer som befinner sig inomhus omkommer bedöms utifrån den strålningsnivå som uppskattas vara kritisk med avseende på brandspridning in i byggnaden. Det uppskattas grovt att skadeområdet för brandspridning till byggnad för de studerade scenarierna motsvarar skadeområdet där värmestrålningen är så omfattande att det kan leda till 2:a gradens brännskada. Dock bedöms det inte vara troligt att samtliga personer som befinner sig i en utsatt byggnad omkommer till följd av att en utvändig brand sprids in i byggnaden. Mycket grovt uppskattas det att 5-10 % av de personer som befinner sig inomhus inom det område där värmestrålningen kan leda till 2:a gradens brännskada omkommer. I tabell B.3 redovisas skadeavstånden för respektive skadescenario. För jetflamma och brinnande gasmoln blir inte skadeområdet cirkulärt runt olycksplatsen utan mer plymformat, varför dess bredder även presenteras. Vid tät bebyggelsestruktur eller höga avskärmande barriärer så reduceras spridningen av gaser och det infallande trycket mot bakomliggande byggnader relativt mycket. Det uppskattas grovt att nivåskillnaden och bebyggelsestrukturen inom det aktuella området medför att skadeavståndet reduceras med minst 50 % i förhållande till vad som redovisas i Gasol. I tabell B.4 redovisas därför även skadeavstånden vid framförliggande skyddande bebyggelse. /3/ Farligt gods riskbedömning vid transport, Räddningsverket Karlstad, 1996 Uppdragsnamn: Kv. Bollspelaren 1 m.fl., Oatly, Landskrona Datum: Uppdragsnummer: Sida: 6 av 13

48 Tabell B.3. Beräknade konsekvenser skadeområden, för skadescenarier vid transport av brännbara gaser. Skadescenario Liten jetflamma Liten gasmolnsexplosion Medelstor jetflamma Medelstor gasmolnsexplosion Stor jetflamma Stor gasmolnsexplosion BLEVE Sannolikhet att omkomma Skadeavstånd (meter) Oskyddad bebyggelse Skyddad bebyggelse ca % reduktion bredd längd bredd längd 5 % inomhus < 5 50 % utomhus < 5 5 % inomhus < 5 50 % utomhus < 5 5 % inomhus % utomhus % inomhus % utomhus % inomhus % utomhus % inomhus % utomhus % inomhus % utomhus Den icke brännbara men giftiga gasen antas bestå av tryckkondenserad ammoniak, som är en av de giftigaste gaserna som transporteras i större tankar på vägarna i Sverige. Giftigare gaser, som t.ex. klor transporteras normalt i begränsade mängder på väg, medan de större transporterna går på järnväg. Beräkningar har även utförts för svaveldioxid som förväntas bli allt vanligare vid farligt godstransporter på väg. Med simuleringsprogrammet Spridning i Luft 1.2 beräknas storleken på det område där koncentrationen ammoniak respektive svaveldioxid antas vara dödlig (inomhus och utomhus). Utsläppssimuleringarna har utförts för tankbil rymmandes ca 24 ton ammoniak respektive 24 ton svaveldioxid. I tabell B.4 redovisas den indata som anges i Spridning i Luft 1.2 med avseende på tankutformning, omgivningsstruktur och väder etc. Tabell B.4. Indata till Spridning i Luft 1.2 för simulering av skadeområden vid utsläpp av giftig gas. Faktor Tankbil Kemikalie Ammoniak Svaveldioxid Emballage Tankbil (24 ton) Tankbil (24 ton) Bebyggelse Tät skog/ stad (ρ = 1,0) Tät skog/ stad (ρ = 1,0) Lagringstemperatur 15 C 15 C Väder 15 C, vår, dag och klart 15 C, vår, dag och klart Uppdragsnamn: Kv. Bollspelaren 1 m.fl., Oatly, Landskrona Datum: Uppdragsnummer: Sida: 7 av 13

49 Följande, i Spridning i Luft 1.2 fördefinierade, utsläppsscenarier har simulerats för utsläpp av giftig gas: Ammoniak Svaveldioxid Litet utsläpp (packningsläckage): 0,34 kg/s 0,27 kg/s Medelstort utsläpp (brott på rör): 10 kg/s 4,6 kg/s Stort utsläpp (stor punktering): 85 kg/s 67 kg/s Gasernas spridning beror bland annat på vindstyrka, bebyggelse och tid på dygnet. Spridning i Luft 1.2 genererar spridningskurvor och uppskattningar av hur stor andel av befolkningen inom området som förväntas omkomma. Denna andel avtar med avståndet både i längd med och vinkelrätt mot gasmolnets riktning. Skadeområdena för ett utsläpp av giftig gas blir större ju lägre vindstyrkan är. I simuleringarna antas därför vindstyrkan vara relativt låg, ca 3 m/s. Skadeområdet inomhus är dessutom beroende av på vilken nivå som ventilationsintag är placerade. Det antas att ventilationsintagen är placerade ca 3 meter över vägen. Vid simulering av gasutsläpp med Spridning i Luft 1.2 erhålls spridningskurvor samt uppskattningar på hur stor andel av befolkningen i området som förväntas omkomma beroende på avståndet till utsläppskällan. Andelen avtar med avståndet både i längd samt vinkelrätt mot utsläppets riktning. I tabell B.5 redovisas skadeavstånden för respektive skadescenario. Skadeavstånden utgör en sammanvägning av respektive skadescenario med ammoniak respektive svaveldioxid, där avstånden som redovisas utgör de största enligt simuleringarna. Enligt avsnitt utgår beräkningarna i Spridning i Luft 1.2 från bebyggelse med avseende på ytråheten (d.v.s. möjligheten för gasmolnet att spridas). Beräkningarna avser relativt fri spridning av gas som inte tar någon hänsyn till framförliggande objekt och avskärmningar som kan reducera spridningen av gasmoln vilket i sin tur reducerar skadeavstånden. Tät bebyggelsestruktur eller höga avskärmande barriärer i direkt anslutning till riskkällan bedöms ha en kraftigt avskärmande effekt som reducerar skadeavståndet (längden) för respektive skadescenario. Det uppskattas grovt att nivåskillnaden och bebyggelsestrukturen inom det aktuella området medför att skadeavståndet reduceras med minst 50 % i förhållande till vad som redovisas i Spridning i Luft 1.2. I tabell B.6 redovisas därför även skadeavstånden vid framförliggande skyddande bebyggelse. Uppdragsnamn: Kv. Bollspelaren 1 m.fl., Oatly, Landskrona Datum: Uppdragsnummer: Sida: 8 av 13

50 Tabell B.5. Beräknade konsekvenser skadeområden, för skadescenarier vid transport av giftiga gaser. Skadescenario Litet utsläpp (packningsläckage) Sannolikhet att omkomma Skadeavstånd (meter) Skyddad bebyggelse Oskyddad bebyggelse ca % reduktion Inomhus Utomhus Inomhus Utomhus bredd längd bredd längd bredd längd bredd längd 100% < 5 50% < 5 5% Medelstort utsläpp (brott på rör) 100% % % Stort utsläpp (stor punktering) 100% < % % För denna farligt godsklass utgörs skadescenarierna av att tanken skadas så allvarligt att vätska läcker ut och sedan antänds. Vid beräkning av konsekvensen av en farligt godsolycka med brandfarlig vätska antas tanken rymma bensin. Beroende på utsläppstorleken antas olika stora pölar med brandfarlig vätska bildas vilket leder till olika mängder värmestrålning. Konsekvensberäkningar utförs för följande pölbrandscenarier: Liten pölbrand: 50 m 2 Medelstor pölbrand: 200 m 2 Stor pölbrand: 400 m 2 Tankbilsbrand ca 300 MW /4/ (antas grovt motsvara stor pölbrand, exkl. pölradie) Beräkningarna av den infallande värmestrålning som analyserade området utsätts för i händelse av olycka med påföljande brand genomförs med handberäkningar: Brandeffekt (Q) Brandeffekten beräknas utifrån pölarean och ansätts till att 1 MW genereras per kvadratmeter pölarea /5/. Flamhöjd (H F) Flamhöjden (m) kan beräknas som funktion av brandeffekten och 5 pöldiametern (D) enligt följande ekvation /6/: H f = 0.23 Q 2 / 1, 02D Ovanstående förhållande mellan brandeffekt och pölarea innebär att flamhöjden grovt kan uppskattas till H F = D /5/. /4/ Fire and Smoke Control in Road Tunnels, PIARC Committee of Road Tunnels, 1999 /5/ Brandskyddshandboken, Rapport 3134, Brandteknik, Lunds tekniska högskola, Lund, 2005 /6/ Enclosure Fire Dynamics, Karlsson & Quintiere, 2000 Uppdragsnamn: Kv. Bollspelaren 1 m.fl., Oatly, Landskrona Datum: Uppdragsnummer: Sida: 9 av 13

51 Utfallande strålning (I 0) Den utfallande strålningen (kw/m 2 ) är beroende av pölbrandens diameter. Upp till en viss pölstorlek ökar strålningen från flamman, men efter en viss nivå minskar effektiviteten i förbränningen med påföljd att rökutvecklingen tilltar och temperaturen i flamzonen sjunker. En del av värmestrålningen absorberas därmed i omgivande rök, vilket innebär att den utfallande strålningen sjunker med ökande värde på pölbrandens storlek. Den utfallande strålningen kan beräknas med följande ekvation /7/: 0,00823 D I0 = Synfaktor (F) Synfaktorn ( ) anger hur stor andel av den utfallande strålningen som når en mottagande punkt eller yta (se figur B.3). Vid beräkningen av synfaktorn antas att branden är rektangulär så att flammans diameter är lika stor i toppen som i botten. Detta är ett konservativt antagande då branden i själva verket normalt smalnar av väsentligt upptill. Synfaktorn F 1,2 mellan flamman och den mottagande punkten är en geometrisk konstruktion som beräknas enligt /8/: F 1,2 = FA 1,2 + FB 1,2 + FC1,2 + FD 1, 2 där F A1,2, F B1,2, F C1,2 och F D1,2 beräknas enligt följande: F A1,2 A1 cos 1 = 2 0 d cos 2 da 1 där 1 = 2 = infallande vinkel (d.v.s. 0) och A 1 = L 1 x L 2 enligt figur B.3. Figur B.3. Synfaktor. Ovanstående ekvation kan omvandlas till följande ekvation för beräkning av respektive ytas (A, B, C och D) synfaktor /9/: 1 X 1 Y Y 1 X F A = 12 tan + tan där 2 1+ X 1+ X 1+ Y 1+ Y L d 1 2 X = och Y L = enligt figur B.3. d Infallande strålning (I) Den från branden infallande värmestrålningen (kw/m 2 ) som når omgivningen minskar med avståndet från branden och beräknas genom: I = F I0 /7/ Radiation from large pool fires, Journal of Fire Protection Engineering, 1 (4), pp , Shokri & Beyler, 1989 /8/ An Introduction to Fire Dynamics second edition, Drysdale, University of Edinburgh, UK 1999 /9/ Thermal Radiation Heat Transfer, 3rd ed., Seigel & Howell, USA 1992 Uppdragsnamn: Kv. Bollspelaren 1 m.fl., Oatly, Landskrona Datum: Uppdragsnummer: Sida: 10 av 13

52 Med hjälp av ovanstående samband och förutsättningar har brandeffekten, brandens diameter och flamhöjden beräknats för de olika pölbrandscenarierna (se tabell B.6). Tabell B.6. Tabell med beräknade värden på effektutveckling, brandens diameter och flamhöjd samt utfallande värmestrålning. Scenario Brinnande yta AF (m 2 ) Utvecklad effekt Q (kw) Brandens diameter Df (m) Flamhöjd Hf (m) Utfallande strålning I0 (kw/m 2 ) Liten pölbrand ,0 8,0 49,8 Medelstor pölbrand ,0 16,0 42,8 Stor pölbrand / Tankbilsbrand ,6 22,6 37,7 Beräkningarna av den infallande strålningen redovisas i figur B.6 (cirkulär brand utan barriär). Strålningen har beräknats på halva flammans höjd. Enligt tabell B.6 sjunker den utfallande strålningen med pölbrandens storlek. Detta beror på att ekvationen beaktar att sotproduktionen ökar vid större pölbränder. Soten och röken döljer själva flamman och absorberar en avsevärd del av strålningen, vilket i sin tur minskar den utfallande värmestrålningen. För att inte underskatta den infallande värmestrålningen så kommer de fortsatta strålningsberäkningarna att utgå från ett konservativt värde på den utfallande strålningen på 50 kw/m 2 för samtliga brandscenarier. I figur B.4 beaktas även pölarnas radie (ej för scenariot tankbilsbrand), vilket beror på att pölen kan spridas mot det studerade området. Figur B.4. Infallande strålning som funktion av avståndet från cirkulär pölbrand respektive tankbilsbrand vid fri spridning utan avskärmande barriär. Hur hög värmestrålning en person klarar utan att erhålla skador beror bl.a. på dess varaktighet. Detsamma gäller med avseende på hur hög strålning som krävs för att antända olika byggnadsmaterial. Ju längre strålningspåverkan, ju högre sannolikhet för skada. Uppdragsnamn: Kv. Bollspelaren 1 m.fl., Oatly, Landskrona Datum: Uppdragsnummer: Sida: 11 av 13

53 En oskyddad person utomhus som upptäcker en större brand försöker med stor sannolikhet sätta sig i säkerhet. Tiden för varseblivning samt beslut och reaktion innebär dock att personen kan utsättas för värmestrålning under en kortare stund innan hen reagerar. Sannolikheten för att oskyddade personer utomhus omkommer bedöms utifrån uppgifter avseende effekten av olika strålningsnivåer beroende på varaktighet /2, 5/. Outhärdlig smärta kan uppnås vid mycket kortvarig bestrålning (< 5-10 sekunder) med strålningsnivåer över 20 kw/m 2. Vid bestrålning under 1 minut innebär denna strålningsnivå även mycket hög sannolikhet för andra gradens brännskada. Nedan redovisas uppskattad andel omkomna beroende på strålningsnivå för personer som befinner sig utomhus: 10 kw/m 2 : < 5 % sannolikhet att omkomma kw/m 2 : 50 % sannolikhet att omkomma > 40 kw/m 2 : 100 % sannolikhet att omkomma Sannolikheten för att personer som befinner sig inomhus omkommer bedöms utifrån den strålningsnivå som uppskattas vara kritisk med avseende på brandspridning in i byggnaden. Den kritiska värmestrålningen ansätts till 15 kw/m 2 om inga byggnadstekniska åtgärder beaktas, vilket motsvarar det kriterium som anges i BBRAD 3 /10/ avseende brandspridning mellan byggnader. Dock bedöms det inte vara troligt att samtliga personer som befinner sig i en utsatt byggnad omkommer till följd av att en utvändig brand sprids in i byggnaden. Mycket grovt uppskattas det att 5 % av de personer som befinner sig inomhus inom det område kring pölbranden där strålningsnivån överstiger 15 kw/m 2 omkommer. I tabell B.7 redovisas skadeavstånden för respektive skadescenario utifrån figur B.4. Tabell B.7. Beräknade konsekvenser skadeområden, för skadescenarier vid transport av brandfarliga vätskor. Skadescenario Liten pölbrand Sannolikhet att omkomma Skadeavstånd (meter) 5 % inomhus % utomhus 7 50 % utomhus 11 5 % utomhus 13 Medelstor pölbrand Stor pölbrand Tankbilsbrand 5 % inomhus % utomhus % utomhus 22 5 % utomhus 25 5 % inomhus % utomhus % utomhus 30 5 % utomhus 36 5 % inomhus % utomhus 7 50 % utomhus 20 5 % utomhus 25 /10/ BBRAD 3 Boverkets ändring av verkets allmänna råd (2011:27) om analytisk dimensionering av byggnaders brandskydd, BFS 2013:12; Boverket 2013 Uppdragsnamn: Kv. Bollspelaren 1 m.fl., Oatly, Landskrona Datum: Uppdragsnummer: Sida: 12 av 13

54 En olycka med utsläpp av oxiderande ämnen eller organiska peroxider ska normalt inte leda till något följdscenario som innebär allvarliga personskador. Det finns dock ämnen inom denna farligt godsklass som, om de kommer i kontakt med brännbart, organiskt material (t ex bensin, motorolja etc.), kan leda till självantändning och kraftiga explosionsförlopp. Explosionen kan då liknas vid en explosion av massexplosiva ämnen. Vid transport på väg kan ett utsläpp innebära att det oxiderande ämnet blandas med fordonets smörj- och drivmedel (organiskt material). Denna blandning kan motsvara ca 3 ton trotyl /11/. Det genomförs inga detaljerade konsekvensberäkningar för detta skadescenario. De fortsatta riskberäkningarna kommer istället att utgå från resultatet som redovisas i avsnitt 2.1 med avseende på explosion med kg massexplosivämne. Detta är ett konservativt antagande. Se avsnitt I tabell B.8 redovisas skadeavstånden för respektive skadescenario med ämne ur klass 5. Tabell B.8. Beräknade konsekvenser skadeområden, för skadescenarier vid transport av oxiderande ämnen och organiska peroxider. Skadescenario Dimensionerande scenario (motsvarar kg massexplosion) Sannolikhet att omkomma Oskyddad bebyggelse Skadeavstånd (meter) Skyddad bebyggelse ca % reduktion 100 % inomhus % inomhus % utomhus /11/ Översiktsplan för Göteborg fördjupad för sektorn transporter av farligt gods, Stadsbyggnadskontoret i Göteborg, 1996 Uppdragsnamn: Kv. Bollspelaren 1 m.fl., Oatly, Landskrona Datum: Uppdragsnummer: Sida: 13 av 13

55 Uppdragsnamn Kv. Bollspelaren 1 m.fl., Oatly, Landskrona Bilaga C - Riskberäkningar Uppdragsgivare Uppdragsnummer Datum Oatly AB Handläggare Egenkontroll Internkontroll Erik Hall Midholm EMM PAN I denna bilaga beräknas den sammanvägda risken (frekvens x konsekvens) för de olycksrisker (skadescenarier) som bedömts kunna påverka risknivån för ny bebyggelse inom planområdet. Den sammanvägda risken kommer att redovisas med riskmåttet individrisk. Den platsspecifika individrisken redovisas i form av individriskprofiler som anger den avståndsberoende frekvensen för att en fiktiv person ska omkomma till följd av en negativ exponering från de studerade riskkällorna. Individrisken beräknas som den kumulativa frekvensen för att omkomma på ett specifikt avstånd från riskkällan. Detta innebär att på en punkt t.ex. 100 meter från riskkällan så är individrisken densamma som frekvensen för alla skadescenarier med ett skadeområde > 100 meter. Vid redovisning av individrisken är det ett par faktorer som behöver beaktas, dels var en olycka antas inträffa och dels skadeområdets utbredning: 1. De konsekvensberäkningar som redovisas i bilaga B visar att andelen personer inom skadeområdet som bedöms omkomna minskar med avståndet från riskkällan. Detta innebär även att sannolikheten för att den fiktiva personen som studeras vid beräkning av individrisk omkommer också minskar med avståndet för respektive skadescenario. Med avseende på respektive skadescenario reduceras därför individrisken för olika avståndsnivåer enligt konsekvensberäkningarna. 2. De beräknade skadeområden för olycksscenarierna skiljer sig i förhållande till den vägsträcka som studeras (1 000 m). Detta innebär att det inte är givet att en person som befinner sig inom kritiskt område i planområdet omkommer om en olycka inträffar på den aktuella sträckan. För skadescenarier med mycket stort skadeområde kan fallet vara det motsatta, d.v.s. personer inom planområdet kan omkomma även om olyckan inträffar utanför den studerade sträckan. För att ta hänsyn till detta reduceras frekvensen beroende på skadeområdets utbredning. Grovt antas att ett scenario kan påverka en så stor andel av den studerade sträckan som scenariots skadeområde i båda riktningar utgör. Exempelvis innebär detta för ett olycksscenario med beräknat skadeområde ca 100 meter att frekvensen multipliceras med 0,2 för en 1 km lång vägsträcka. Stockholm Falun Gävle Karlstad Malmö Örebro Östersund Box 9196 Långholmsgatan tr Stockholm brandskyddslaget.se info@brandskyddslaget.se Org nr: Innehar F-skattebevis

56 3. För vissa olycksscenarier förknippade med gaser (både brännbara och giftiga) blir skadeområdet inte cirkulärt. Detta innebär i sin tur att det inte är givet att en person som befinner sig inom det kritiska området omkommer. För dessa scenarier reduceras frekvensen ytterligare med avseende på gasplymens spridningsvinkel. Den beräknade individrisken kommer att värderas utifrån de kriterier för acceptans av risk som redovisas i RIKTSAM /1/, se avsnitt 6.2 i huvudrapporten. Riskkriterierna redovisas även i diagrammen nedan. Frekvensberäkningarna i bilaga A studerar tre olika vägavsnitt i höjd med det aktuella planområdet, E6:s huvudkörbanor, Riksväg 17 samt på- och avfartsramperna närmast planområdet. Individrisken har beräknats separat för respektive vägavsnitt. Därefter sammanställs individrisken inom det aktuella området som riskkonturer i förhållande till respektive riskkälla, se avsnitt I figur C.1 redovisas individrisken utomhus som funktion av avståndet till E6:s huvudkörbanor. Avståndet utgår från närmaste vägkant. Individrisken redovisas för Nuläge respektive för prognosår 2040 enligt de trafiksiffror och förutsättningar som redovisas i bilaga A. Riskprofilen som redovisas gäller för obebyggd mark där ingen hänsyn tas till eventuella konsekvensreducerande effekter av exempelvis framförliggande bebyggelse. Figur C.1. Individriskprofiler för person utomhus som funktion av avståndet till E6:s huvudkörbanor. /1/ Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen Bebyggelseplanering intill väg och järnväg med transport av farligt gods (RIKTSAM), Länsstyrelsen Skåne, rapport 2007:06 Uppdragsnamn: Kv. Bollspelaren 1 m.fl., Oatly, Landskrona Datum: Uppdragsnummer: Sida: 2 av 7

57 I figur C.2 redovisas individrisken utomhus som funktion av avståndet till Riksväg 17. Avståndet utgår från närmaste vägkant. Individrisken redovisas för Nuläge respektive för prognosår 2040 enligt de trafiksiffror och förutsättningar som redovisas i bilaga A. Riskprofilen som redovisas gäller för obebyggd mark där ingen hänsyn tas till eventuella konsekvensreducerande effekter av exempelvis framförliggande bebyggelse. Figur C.2. Individriskprofiler för person utomhus som funktion av avståndet till riksväg 17. I figur C.3 redovisas individrisken utomhus som funktion av avståndet till närmaste på- och avfartsramp. Avståndet utgår från närmaste vägkant. Individrisken redovisas för Nuläge respektive för prognosår 2040 enligt de trafiksiffror och förutsättningar som redovisas i bilaga A. Riskprofilen som redovisas gäller för obebyggd mark där ingen hänsyn tas till eventuella konsekvensreducerande effekter av exempelvis framförliggande bebyggelse. Uppdragsnamn: Kv. Bollspelaren 1 m.fl., Oatly, Landskrona Datum: Uppdragsnummer: Sida: 3 av 7

58 Figur C.3. Individriskprofiler för person utomhus som funktion av avståndet till på- och avfartsramper närmast planområdet. För att illustrera den sammanvägda individrisken från ovanstående riskkällor så redovisas individrisken som riskkonturer i förhållande till respektive riskkälla, se figur C.4. Riskkonturerna redovisas endast för individrisknivåer för prognos Där riskkonturen från exempelvis alla tre riskkällor skär så blir den totala individrisken F E6 + F Riksväg 17 + F På-/avfartsramp Figur C.4. Riskkonturer för oskyddad person utomhus. Orange linjer markerar riskkonturer från E6:s huvudkörbanor. Gula linjer markerar riskkonturer från Riksväg 17. Röda linjer markerar riskkonturer från På-/avfartsramp närmast planområdet. Uppdragsnamn: Kv. Bollspelaren 1 m.fl., Oatly, Landskrona Datum: Uppdragsnummer: Sida: 4 av 7

59 Med hänsyn till osäkerheter i det statistiska underlaget upprättas en känslighetsanalys som beaktar förändrade förutsättningar avseende frekvensberäkningar. Frekvens- och konsekvensberäkningar utgår från motsvarande metodik som redovisas i bilaga A respektive bilaga B. Känslighetsanalysen omfattar att det uppskattade antalet farligt godstransporter på respektive vägavsnitt antas öka med en faktor 5 i förhållande till de dimensionerande transportmängderna för prognosår I figur C.5-figur C.7 redovisas resultatet av känslighetsanalysen som riskprofiler utmed respektive vägavsnitt. Figur C.8 illustrerar riskkonturer med ökat antal farligt godstransporter. Figur C.5. Individriskprofiler för person utomhus som funktion av avståndet till E6:s huvudkörbanor. Känslighetsanalys Förändrat antal farligt godstransporter. Uppdragsnamn: Kv. Bollspelaren 1 m.fl., Oatly, Landskrona Datum: Uppdragsnummer: Sida: 5 av 7

60 Figur C.6. Individriskprofiler för person utomhus som funktion av avståndet till riksväg 17. Känslighetsanalys Förändrat antal farligt godstransporter. Figur C.7. Individriskprofiler för person utomhus som funktion av avståndet till på- och avfartsramper närmast planområdet. Känslighetsanalys Förändrat antal farligt godstransporter. Uppdragsnamn: Kv. Bollspelaren 1 m.fl., Oatly, Landskrona Datum: Uppdragsnummer: Sida: 6 av 7

61 Figur C.8. Riskkonturer för oskyddad person utomhus. Orange linjer markerar riskkonturer från E6:s huvudkörbanor. Gula linjer markerar riskkonturer från Riksväg 17. Röda linjer markerar riskkonturer från På-/avfartsramp närmast planområdet. Känslighetsanalys Förändrat antal farligt godstransporter. Uppdragsnamn: Kv. Bollspelaren 1 m.fl., Oatly, Landskrona Datum: Uppdragsnummer: Sida: 7 av 7