Ombud och offentligt biträde: Advokat Andreas Björkman Advokatfirman Collin Foyen & Co KB Södra Förstadsgatan l Malmö

Transkript

1 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM Mål nr I MALMÖ UM Migrationsdomstolen Avd 5 Meddelad i Föredragande: L Thuné Malmö Sida l (8) KLAGANDE Wazira Yasin Khairdon, Ombud och offentligt biträde: Advokat Andreas Björkman Advokatfirman Collin Foyen & Co KB Södra Förstadsgatan l Malmö MOTPART Migrationsverket Förvaltningsprocessenheten i Malmö Box Malmö ÖVERKLAGAT BESLUT Migrationsverkets beslut den 24 februari 2011, bilaga l Dnr SAKEN Uppehållstillstånd DOMSLUT 1. Med ändring av Migrationsverkets beslut beviljar migrationsdomstolen Wazira Yasin Khairdon permanent uppehållstillstånd. 2. Migrationsdomstolen avslår överklagandet i de delar det avser statusförklaring och resedokument. 3. Ersättning enligt lagen om offentligt biträde ska betalas till Andreas Björkman med yrkade kr, varav kr för arbete, 535 kr för tidsspillan, kr för utlägg och kr för mervärdesskatt. Det ankommer på Migrationsverket att utfärda bevis om tillståndet och att i övrigt vidta de åtgärder som föranleds av denna dom. Dok.Id Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 4522 Kalendegatan måndag - fredag Malmö E-post: forvaltningsrattenimalmo@dom.se 08:00-16:00

2 Sida 2 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM ' (JM I MALMÖ Avdelning YRKANDEN M.M. Wazira Yasin Khairdon yrkar att migrationsdomstolen upphäver Migrationsverkets beslut om utvisning och beviljar henne uppehålls- och arbetstillstånd samt statusförklaring såsom i första hand flykting, i andra hand alternativt skyddsbehövande och i tredje hand övrig skyddsbehövande. Vidare yrkar hon att hon beviljas resedokument. Hon anför bl.a. att det i språkanalysen inte har tagits hänsyn till hennes bakgrund och att analysen, till följd av flera brister, inte kan läggas till grund för en bedömning av hennes hemvist. Migrationsdomstolen har hållit muntlig förhandling i målet varvid Wazira Yasin Khairdon uppgett bl.a. följande. Hennes morfar var militär och kom från Mogadishu. Han flyttade i tjänsten till Boorame i Somaliland där han träffade hennes mormor. Hennes mor föddes i Boorame och flyttade till Mogadishu när hon var 19 år. Modern gifte sig med en man från en annan klan. När hennes morfar dog, återvände mormodern till Boorame medan hennes mor stannade kvar i Mogadishu. Hennes mormor besökte familjen ibland men flyttade hem till dem i Mogadishu när hon var tre år. Hennes mormor och mor hade samma dialekt medan hennes far hade en annan dialekt. Hennes far föddes i Mogadishu och var skomakare. Han gick hemifrån kl. sex på morgonen och kom hem sent på kvällen. Hans skomakeri låg i Howlwadaag, mer exakt än så vet hon inte. Hon besökte aldrig hans skomakeri eftersom hon aldrig gick ut ensam. Detta p.g.a. kriget och Al-Shabaab. Skomakare är ett typiskt yrke i hennes klan. Klanen har olika typer av arbeten. Hennes far mördades den 15 april Mördarna knackade på dörren framåt eftermiddagen medan hon, hennes mormor och hennes bror låg och sov. Det är brukligt i Somalia att sova efter middagen. Hon halvsov men hörde att det knackade på dörren och även delar av samtalet. Sedan hörde hon ett skott. De och grannarna sprang ut, men då var hennes far redan död. Hon såg inte när han sköts och hon gick därifrån.

3 Sida 3 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM93311 I MALMÖ Avdelning 5 Hennes mormor dog efter hennes far. Anledningen till att hon inte har Mogadishu-dialekt är att hon inte umgicks med sin far särskilt mycket. Hon hade inga nära vänner och var hemma mycket p.g.a. rädslan för farorna i Mogadishu samt för att hon ofta var sjuk. Hon gick med hänsyn till farorna aldrig ut utan sin mormor. Under resan mellan Mogadishu och Kenya blev de stoppade vid tre kontroller. Hon vet inte vad det var för typ av kontroller eftersom hon sov mycket under resan och var disträ eftersom hennes far blivit mördad. Hon fick ingen behandling eller besökte inte något sjukhus för sina njur- och synproblem. Njurproblemen fick henne ibland att nästan svimma. Hennes familj hade inte problem med andra än Al-Shabaab. Hon har aldrig varit i Somaliland och känner ingen där. Hon har inte haft någon kontakt med sin mor eller bror sedan hon lämnade Somalia. Hennes äldsta bror har hon inte hört av sedan Wazira Yasin Khairdon åberopar landinformation, däribland UNHCRrs rapport av den 5 maj 2010, "UNHCR Eligibility guidelines for assessing the international protection needs of asylum-seekers from Somalia" (Lifos nr ). Migrationsverket anser att överklagandet ska avslås och anför bl.a. följande. Verket ifrågasätter Wazira Yasin Khairdons berättelse i sin helhet. Med hänsyn därtill går det inte att veta något om hennes situation i Somaliland. Migrationsverket ifrågasätter inte språkanalysens kvalitet.

4 Sida 4 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM OM I MALMÖ Avdelning DOMSKÄL Tillämpliga bestämmelser framgår av det överklagade beslutet. Hemvist m. m. Det är en grundläggande princip inom asylrätten att det är den sökande som har bevisbördan för och ska göra sannolikt sitt behov av internationellt skydd. Detta gäller även i fråga om hans eller hennes identitet och ursprung, vilket är nödvändigt att först fastställa för att kunna avgöra vilket eller vilka länder/områden som ansökan och asylberättelsen ska prövas mot. Wazira Yasin Khairdon har utöver sin muntliga berättelse inte lämnat något till stöd för sin uppgivna identitet och hemvist i Mogadishu. Det är dock ostridigt i målet att hon kommer från Somalia och för medborgare därifrån är det i dagsläget nära nog omöjligt att styrka sin identitet eftersom handlingar som utfärdas där i princip inte godtas av svenska myndigheter. I denna situation är Migrationsverket hänvisad till att genomföra en språkanalys för att få någon ledning i frågan. Migrationsöverdomstolen har i dom den 7 september 2011 i mål nr UM uttalat att en språkanalys, beroende på omständigheterna i det enskilda fallet, kan ha ett betydande bevisvärde. I förevarande fall gör migrationsdomstolen en samlad bedömning av resultatet från språkanalysen och de uppgifter som Wazira Yasin Khairdon lämnat. Vad gäller Wazira Yasin Khairdons berättelse finner migrationsdomstolen att denna i centrala delar varit inkonsekvent och att det i flera avseenden lämnats motstridiga uppgifter. Ett exempel på detta är att Wazira Yasin Khairdon lämnat tre olika versioner rörande händelseförloppet och vem som var närvarande när hennes far dödades. I den första versionen var Wa-

5 Sida 5 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM I MALMÖ Avdelning zira Yasin Khairdon själv inte hemma vid händelsen. Därefter har hon uppgett att hon, hennes mor och hennes bror var hemma men låg och sov. Vid domstolens muntliga förhandling uppgavs däremot att det var hennes mormor och inte hennes mor som var hemma medan modern var på sitt arbete. Enligt denna version blev fadern dödad på eftermiddagen, vilket inte överensstämmer med hennes uppgifter om att fadern gick till sitt arbete tidigt på morgonen och kom hem först sent på kvällen. Det kan här tilläggas att Wazira Yasin Khairdon enligt de utredningar som skett hos Migrationsverket tidigare uppgett att fadern dog efter mormodern, vilket nu alltså också ändrats. Någon rimlig förklaring till dessa ändrade uppgifter har inte framkommit, även med beaktande av att Wazira Yasin Khairdon är en ung kvinna som varit med om en traumatisk upplevelse när hennes far dödats. Domstolen kan inte heller bortse från det faktum att Wazira Yasin Khairdon först i ett sent skede av utredningen omnämnt sin mormor, trots den stora betydelse hon ska ha haft under uppväxten. Migrationsdomstolen delar mot denna bakgrund Migrationsverkets bedömning att Wazira Yasin Khairdons berättelse inte är trovärdig. Även om Wazira Yasin Khairdon haft invändningar mot språkanalysen som inte helt kan bortses från, konstaterar domstolen att analytikern hänfört hennes språkliga bakgrund till norra Somalia. Detta har i sig inte bestritts av Wazira Yasin Khairdon, som dock menar att hon influerats av sin mormor som - liksom modern - har sitt ursprung där. Emellertid har även hennes realiakunskaper om den uppgivna stadsdelen i Mogadishu bedömts som bristfälliga. De förklaringar som lämnats kring att Wazira Yasin Khairdon i princip inte haft något umgänge eller ens vistats utomhus framstår inte som övertygande. Migrationsdomstolens slutsats är att språkanalysen i vart fall inte talar mot att hennes hemvist är en annan än den uppgivna. Vid en samlad bedömning, inkluderat den bedömning som ovan gjorts avseende berättelsen, finner migrationsdomstolen att Wazira Yasin Khairdon inte gjort sannolikt att hon är hemmahörande i Mogadishu. Domstolen anser

6 Sida 6 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM * UM I MALMÖ Avdelning således, i likhet med Migrationsverket, att ansökan ska prövas mot förhållandena i norra Somalia (Somaliland). Skyddsbehovet Migrationsdomstolen instämmer i Migrationsverkets bedömning om att den allmänna situationen i norra Somalia (Somaliland) inte är sådan att personer därifrån generellt kan anses vara i behov av skydd i utlänningslagens mening. Wazira Yasin Khairdon har beträffande Somaliland gjort gällande att hon tillhör en minoritetsklan som finns främst i södra Somalia och att hon skulle vara utan klan i Somaliland. Vidare har hon uppgett att hon saknar manligt nätverk, att hon inte känner någon över huvud taget i Somaliland och att hon aldrig ens varit i Somaliland. Vidare påstår hon att hon är ensamstående, att hon helt saknar utbildning och aldrig arbetat. Migrationsdomstolen har ovan redan bedömt att hennes berättelse inte är trovärdig. Hon har därför inte gjort sannolikt att det finns en individuell och konkret hotbild mot henne. Hon är därför inte flykting, alternativt skyddsbehövande eller övrig skyddsbehövande och kan inte heller beviljas uppehållstillstånd eller statusförklaring som sådan. Vidare kan hon inte beviljas resedokument. Synnerligen ömmande omständigheter Vid bedömningen av om utlänningen kan beviljas uppehållstillstånd på grunden synnerligen ömmande omständigheter enligt 5 kap. 6 utlänningslagen ska särskilt beaktas utlänningens hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situationen i hemlandet.

7 Sida 7 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM I MALMÖ Avdelning 5 Migrationsdomstolen noterar att bl.a. följande framgår av den UNHCRrapport som Wazira Yasin Khairdon hänvisat till. Somaliland accepterar endast personer som kan visa att de är hemmahörande i Somaliland. Detta kan främst uppnås genom att visa på tillhörighet till en klan som kommer från Somaliland. Personer som inte kan visa en sådan länk kan råka ut för att bl.a. deporteras till södra eller centrala Somalia, (sid. 9, 25) För personer som kommer från Somaliland och som inte bedömts vara i behov av internationellt skydd, anser UNHCR att de inte borde återvända till Somaliland om de inte kan visa att de är hemmahörande där. (sid. 10) Av samma UNHCR-rapport framgår att människohandeln framför allt av barn liksom våldtäkter i Somaliland ökar. Migrationsdomstolen har ovan redan bedömt att Wazira Yasin Khairdons berättelse inte är trovärdig. Det saknas därför närmare information om hur hennes situation faktiskt kan bedömas vara vid ett återvändande till Somaliland. Wazira Yasin Khairdon är emellertid en ung kvinna som är särskilt utsatt vid ett återvändande till Somaliland och den situation som enligt landinformationen råder där. Vidare är hennes faktiska förhållanden - såsom klan, familj och tidigare vistelse - högst oklara. Med hänsyn härtill, den risk som kan finnas för att hon skickas vidare till de centrala eller södra delarna av Somalia samt att såväl människohandel som våldtäkter är ett ökande problem i Somaliland, anser domstolen vid en samlad bedömning att omständigheterna framstår som synnerligen ömmande. Wazira Yasin Khairdon ska därför beviljas permanent uppehållstillstånd med stöd av 5 kap 6 utlänningslagen. Beslutet om utvisning upphör därmed att gälla. Vidare behöver den som är beviljad permanent uppehållstillstånd inte något arbetstillstånd.

8 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I MALMÖ Avdelning 5 DOM Sida 8 UM HUR VERKLAGAX bilaga 2 (DV 3110) Predik Lörjdéhl (skiljaktig mening, bilaga 3) I avgörandet har även nämndemännen Ilir Abazi, Ann-Christine Salomonsson och Elisabeth Svensson deltagit.

9 Migrationsverket 'Asylprövningsenhet2iMalmö Beslut Beteckning Anders Thomas /7 Ärende om uppehållstil/stånd m.m. Sökande Yasin Khairdon, Wazira, född , k, medborgare i Somalia Adress: Zeinab Mohamed, Bangatan Sa, Malmö Offentligt biträde: Andreas Björkman, Advokatfirman Collin Foyen & Co, Södra Förstadsgatan l Malmö Beslut Migrationsverket beslutar att avslå din ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd inte bevilja dig flyktingstatusförklaring, alternativ skyddsstatusförkiaring eller övrig skyddsstatusförklaring avslå din ansökan om resedokument utvisa dig, med stöd av 8 kap. 7 utlänningslagen (2005:716) utvisningen ska verkställas genom att du reser till Somaliland, norra Somalia om du inte visar att något annat land kan ta emot dig bevilja det offentliga biträdet Andreas Björkman fjortontusenniohundrafyrtiotre (14943) kronor i ersättning, varav 2989 kronor är moms. Staten står för ersättningen till Andreas Björkman och den betalas ut av Migrationsverket. Mfgrationsverket Asylprövnlngsanhat 2 l Malmö Besöksadress östra Farm vägen 5, Ingång 1 Postadress Box 3147 SE Malmö T.lefon Telefax E-post mjgrationsverket@fnigrationsverkal.se Hemsida se Organisationsnr Dofcumantid:

10 Beteckning /7 Ansökan med mera Du ansökte den 13 juli 2010 om asyl i Sverige. Du har åberopat skyddsskäl. Migrationsverket har därför även att pröva din rätt att få flyktingstatusförklaring, alternativ skyddsstatusförklaring eller övrig skyddsstarusförklaring. Det har även yrkats på att du ska beviljas resedokument. Som skäl for din ansökan har du i huvudsak anfört att du vid ett återvändande till Somalia-riskerar att tvingas till äktenskap, utsättas för allvarliga kränkningar eller dödas. Du har inte givit in några handlingar till styrkande av din identitet. Inlaga från ditt offentliga biträde föreligger och muntliga utredningar har företagits av Migrationsverket. En direktanalys har gjorts på begäran av Migrationsverket. Skälen för beslutet Identitet och hemvist Inom asylrätten är det en grundläggande princip att det är den asylsökande som ska göra sitt skyddsbehov sannolikt. För att kunna bedöma asylskälen måste den myndighet som har att pröva ansökan först bedöma om sökanden gjort sin identitet och sitt uppgivna medborgarskap eller hemvist sannolika, bland annat för att fastställa mot vilket eiler vilka länder som ansökan ska prövas (jfr MIG 2007:12). Somaliska medborgare har som regel inte möjlighet att styrka sin identitet och medborgarskap eller hemland genom skriftlig bevisning. Det saknas i Somalia myndigheter som kan utfärda hemlandspass eller andra godtagbara identitetshandlingar. Följaktligen är det vanligen inte heller rimligt att avkräva att somatiska medborgare företer skriftlig bevisning för att styrka sin bakgrund och sina därmed sammanhängande asylskäl. Din egen berättelse är därför av helt avgörande betydelse såväl vid den initiala bedömningen som för den efterföljande prövningen av asylskälen. Du har inte ingett någon identitetshandling och Migrationsverket bedömer att du inte gjort din identitet sannolik. Migrationsverket konstaterar inledningsvis att du i den första utredningen som gjordes hos Migrationsverket uppvisade mycket dåliga kunskaper om såväl det område där du skulle ha bott som Mogadishu i stort. En direktanalys som företogs på begäran av Migrationsverket talar starkt för att du inte kommer från Mogadishu, utan från den norra delen av Somalia, närmare bestämt Somaliland. Vid en kompletterande utredning förklarades din mycket dåliga kännedom om såväl ditt närområde som om Mogadishu i stort med att du under hela ditt liv hindrats att gå ut av din mormor som varit den som tagit hand om dig sedan du var liten. Det är också på grund av att din mormor har haft hand Dokumenlid:

11 Beteckning /7 om dig och att du inte haft tillgång till vare sig radio eller TV som du inte i någon del talar den dialekt som är förhärskande i Mogadishu. Du säger att din mormor var från Boorame i Somaliland, men flyttade till Mogadishu för att ta hand om dig när du var liten. Eftersom du inte under hela din uppväxt tillåtits att vara utomhus har du tagit efter din mormors dialekt. Migrationsverket anser att det genom dina synnerligen dåliga kunskaper om Mogadishu och direktanalysen är klarlagt att dina uppgifter om att du har din hemvist i Mogadishu inte är korrekta, utan att du har din hemvist i norra Somalia, närmare bestämt Somaliland. Din förklaring till att du talar en dialekt från Somaliland utan instag av dialekt från Mogadishu, att du i stött sett bara umgåtts med din mormor, aldrig varit ute och aldrig lyssnat på radio, kan inte anses vara trovärdig. Mot bakgrund av dina muntliga uppgifter samt resultatet från företagna språkanalyser av vilka bland annat framgår att du talar somaliska på modersmålsnivå, bedömer Migrationsverket att du gjort din hemvist i Somalia sannolik. Migrationsverket har vid sin fortsatta prövning att utgå från att du är somalisk medborgare och att du inte haft din hemvist i Mogadishu i södra Somalia. Migrationsverket finner att underlaget från direktanalysen talar starkt för art du är från norra Somalia och närmare bestämt det område som betecknas Somaliland. Såväl kunskapsfrågor som språkanalysen talar för detta. Du har inte heller lämnat någon förklaring till de omständigheter som talar för att hemvisten rätteligen skal] vara norra Somalia. Skyddsbehov Rättsregler och tillämpliga bestämmelser A v 4 kap. l utlänningslagen framgår att en flykting är en utlänning som inte är i det land som han eller hon ar medborgare i därför att han eller hon känner en välgrundad fruktan för att förföljas på grund av sin ras, sin nationalitet, den samhällsgrupp som han eller hon tillhör, sin religion, sin politiska uppfattning eller kön eller sexuell läggning. För att bedömas som flykting ska han eller hon inte kunna använda sig av sitt lands skydd eller på grund av sin fruktan inte vilja göra det. Det är ingen skillnad om det är myndigheterna som är ansvariga för att han eller hon riskerar att utsättas för förföljelsen eller om myndigheterna inte kan antas erbjuda trygghet mot förfölje] se från enskilda personer. En flykting har rätt att få resedokument enligt 1951 års konvention angående flyktingars rättsliga ställning och ska enligt 4 kap. 3 utlänningslagen erhålla flyktingstatusförklaring. En utlänning som inte är flykting bedöms som alternativt skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 utlänningslagen, om han eller hon har lämnat sitt land därför att det finns grundad anledning att anta att han eller hon i hemlandet skulle löpa risk att straffas med döden eller utsättas för kroppsstraff, tortyr Dokumeniid:

12 Beteckning /7 eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, eller han eller hon som civilperson skulle löpa en allvarlig och personlig risk att skadas på grund av urskillningslöst våld med anledning av en yttre eller inre väpnad konflikt. För att bedömas som alternativt skyddsbehövande ska han eller hon inte kunna använda sig av sitt lands skydd, eller på grund av den risk som nämns ovan, inte vilja göra det. Det är ingen skillnad om det är myndigheterna som är ansvariga för att han eller hon löper sådan risk eller om myndigheterna inte kan antas erbjuda trygghet mot att utsättas för sådan risk genom handlingar från enskilda personer. En person som är alternativt skyddsbehövande ska enligt 4 kap. 3 a första stycket utlänningslagen erhålla alternativ skyddsstahisförklaring. En person som är övrig skyddsbehövande ska enligt 4 kap. 3 a andra stycket utlänningslagen erhålla övrig skyddsstatusförklaring. En utlänning som inte är flykting eller alternativt skyddsbehövande bedöms som övrig skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 a utlänningslagen, om han eller hon lämnat sitt land därför att han eller hon behöver skydd på grund av en yttre eller inre väpnad konflikt, eller på grund av andra svåra motsättningar i hemlandet känner välgrundad fruktan att utsättas för allvarliga övergrepp. Det är ingen skillnad om det är landets myndigheter som inte kan ge skydd i en konflikt eller om myndigheterna inte kan antas erbjuda trygghet mot övergrepp från enskilda personer. En utlänning som inte är flykting eller alternativt skyddsbehövande kan bedömas som övrig skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 a utlänningslagen, om han eller hon lämnat sitt land och att han eller hon inte kan återvända dit på grund av en miljökatastrof. Enligt 4 kap. 2b-2c utlänningslagen, kan en person vid angivna omständigheter uteslutas från att vara flykting, alternativt skyddsbehövande och övrig skyddsbehövande och därmed vägras flyktingstatusförklaring, alternativ skyddsstatusförklaring och övrig skyddsstatusförklaring enligt 4 kap. 3-3a samma lag. En person som bedöms vara flykting, alternativt skyddsbehövande eller övrig skyddsbehövande har enligt S kap. l utlänningslagen rätt till uppehållstillstånd. Skyddsskäl Du har i huvudsak anfört följande. Du bodde med din familj i Mogadishu. Medlemmar av Al Shabaab sökte upp din far och ville värva honom till organisationen. När han avvisade förslaget dödades han. Därpå har Al Shabaab framfört önskemål att du skulle gifta dig med en av deras medlemmar. Du vill inte göra det och är därför rädd att de ska tvinga dig, alternativt att du ska föras bort och kommer att tvingas att utföra hårt arbete och utnyttjas sexuellt av medlemmar av Al Shabaab. Du har inte anfört några asylskäl mot Dokumenlid:

13 Beteckning /7 Somaliland, förutom att du saknar släkt där. Allmänt om Somaliland l norra Somalia Somaliland, i den nordvästra delen av Somalia, har utropat sin självständighet men är inte internationellt erkänt. Sedan självständigheten utropats har val hållits, en konstitution och lagar antagits och myndigheter bildats. Under 2009 har det politiska läget i Somaliland blivit spänt i och med att det planerade presidentvalet som skulle ha hållits i april 2008 flerfaldiga gånger skjutits upp (Human Rights Watch, Somaliland "Hostages to Peace" Threats to Human Rights and Democracy in Somaliland, , sid 2ff, Lifos 21311). Säkerhetssituationen i Somaliland får överlag betraktas som relativt stabil. Såväl Somaliland som Puntland gör anspråk på regionerna Sool och Sanaag vilket lett till att det där från och till brutit ut strider mellan Somaliland och Puntland (Writenet, Somalia: A National and Regional Disaster?, april 2009, sid 21, Lifos 20728). I oktober 2008 drabbades Hargeisa i Somaliland av självmordsbombningar som Al-Shabaab tagit på sig ansvaret för (Human Rights Watch, Somaliland "Hostages to Peace" Threats to Human Rights and Democracy in Somaliland, , sid 14, Lifos 21311). Migrationsverket konstaterar att den allmänna situationen i Somaliland i norra Somalia inte är sådan att somalier generellt kan anses vara i behov av skydd enligt gällande utlänningslagstiftning. Enskilda sökande kan ha ett skyddsbehov och en individuell prövning av asylskälen görs därför i varje enskilt ärende. Bedömning av flyktlngskap samt alternativt och övrigt skyddsbehov Du har inte lämnat in någon skriftlig bevisning till stöd för din talan. Migrationsverket har därför att bedöma om du genom din muntliga utsaga har gjort sannolikt att du är i behov av internationellt skydd. Eftersom säkerhetsläget i Somalia varierar mellan olika landsdelar är det av stor betydelse från vilken del av Somalia en asylsökande kommer vid bedömningen av dennes asylskäl. Migrationsverket konstaterar att den omständigheten att det vid direktanalysen framkommit att du sannolikt kommer från norra Somalia samt att det bedömts som osannolikt att du kommer från södra Somalia väger tungt i ditt ärende. Eftersom du inte har gjort din hemvist sannolik bedömer Migrationsverket att du inte heller har gjort dina uppgivna asylskäl sannolika. I sammanhanget noteras att Al Shabaab inte har något starkt fäste i norra Somalia. Din berättelse kan därför inte läggas till grund för bedömningen av ditt behov av skydd. Du har vidhållit dina asylskäl mot södra Somalia. Det har inte framkommit att du har några asylskäl mot Somaliland i norra Somalia och det har inte heller framkommit att det skulle finnas någon hotbild mot dig vid ett återvändande till Somaliland i norra Somalia. I det fall Migrationsverket bedömer att du hör hemma i Somaliland har du, via ditt offentliga biträde, uppgett att du som ensamstående kvinna från en minoritetsklan och utan ett DoKumentid:

14 6/7 Beteckning manligt nätverk riskerar att utsättas för allvarliga övergrepp. Att du uppger dig tillhöra en minoritetsgrupp utan något manligt nätverk förändrar inte Migrationsverkets bedömning. Mot bakgrund härav finner Migrationsverket att du inte är att betrakta som flykting enligt 4 kap. l utlänningslagen. Eftersom Migrationsverket bedömt att du inte är flykting får du inte flyktingstatusförklaring. Migrationsverket anser inte heller att du gjort sannolikt att du skulle drabbas av sådan omänsklig behandling, förnedring eller bestraffning som åsyftas i 4 kap. 2 första punkten första ledet utlänningslagen. Migrationsverket noterar i sammanhanget att det inte råder inre väpnad konflikt eller svåra motsättningar i norra Somalia varför du inte är att betrakta som alternativt skyddsbehövande enligt 4 kap, 2 första punkten andra ledet samma lag. Eftersom Migrationsverket bedömer att du inte är alternativt skyddsbehövande får du inte alternativ skyddsstatusförklaring. Enligt Migrationsverkets bedömning råder i norra Somalia ingen yttre eller inre väpnad konflikt eller andra svåra motsättningar. Du är därför inte att betrakta som övrig skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 a utlänningslagen och saknar därmed rätt till övrig skyddsstatusförklaring. Då Migrationsverket bedömt att du inte är flykting, avslås också din ansökan om resedokument. Synnerligen ömmande omständigheter Det framgår av 5 kap. 6 utlänningslagen att en utlänning kan fa uppehållstillstånd i Sverige av synnerligen ömmande omständigheter. Enligt förarbetena (prop. 2004/05:170 s. 185) till lagen ska det vara fråga om situationer som inte omfattas av någon av huvudgrunderna för uppehållstillstånd. Regeringen har också uttalat att begreppet synnerligen ömmande omständigheter ska markera att det rör sig om en undantagsbestämmelse. Vid en samlad bedömning finner Migrationsverket att det inte föreligger några synnerligen ömmande omständigheter. I bedömningen har Migrationsverket särskilt beaktat ditt hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situation i hemlandet. Eftersom omständigheterna inte kan anses vara synnerligen ömmande får Migrationsverket inte bevilja uppehållstillstånd på denna grund. Utvisning Eftersom det inte finns någon grund för att ge dig uppehållstillstånd avslår Migrationsverket din ansökan och utvisar dig från Sverige med stöd av 8 kap. 7 utlänningslagen. Verkställighet Ditt utvisningsbeslut ska verkställas till noira Somalia. En utlänning som meddelats ett avvisnings- eller utvisningsbeslut förväntas följa det och Dokumentld:

15 Beteckning /7 lämna landet fiivilligt. Några generella verkställighetshinder till norra Somalia föreligger inte. Överklagande Information om hur man kan överklaga finns på beslutets sista sida. Marina Nillund Beslutsfattare yä~ Anders Thomas Föredragande Kopia till Björkman Andreas Mottagningsenheten i Malmö Dokument/d:

16 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I MALMÖ Migrationsdomstolen Avd 5 Föredragande: L Thuné Sida l (1) SKILJAKTIG MENING Domsbilaga 3 Mål nr UM Rådmannen Fredrik Löndahl är skiljaktig och anför följande: Jag delar majoritetens bedömning avseende identitet, hemvist och uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov. Enligt min mening bör emellertid inte heller uppehållstillstånd beviljas med stöd av 5 kap. 6 utlänningslagen (2005:716). Det är Wazira Yazin Khairdon som har bevisbördan för uppehållstillstånd även i denna del. Jag, liksom majoriteten, har bedömt hennes asylberättelse som icke trovärdig. Detta gäller då också för hennes anknytning, nätverk m.m. i Somaliland. Jag anser att Wazira Yazin Khairdon inte har gjort sannolikt att hon saknar nätverk m.m. och hennes situation i Somaliland vid ett återvändande kan därför inte, inte ens vid en samlad bedömning av samtliga omständigheter, anses medföra att det i nuläget föreligger synnerligen ömmande omständigheter. Min bedömning innebär inte att den situation som framgår av landinformationen för ensamma kvinnor i Somaliland och risken att sändas vidare bagatelliseras, utan att Wazira Yasin Khairdon inte gjort sannolikt att hon befinner sig i en sådan situation. Frågan kan också vidare uppmärksammas i verkställighetsarbetet där det, om förhållandena görs sannolika, kan göras en annan bedömning. Dok.Id Postadress Besöksadress Telefon Telefax Box 4522 Kalendegatan Malmö E-post: forvaltningsrattenimalmo@dom.se Expeditionstid måndag - fredag 08:00-16:00