Länsstyrelsen i Västra Götalands län

Transkript

1 Nationalpark Kosterhavet - En attitydundersökning bland boende i Strömstad kommun 2007 Länsstyrelsen i Västra Götalands län Åsa Widmark December 2007 Viktoriagatan 13, Box 5068, SE Göteborg, Sweden, Tel , Fax ,

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING Bakgrund Metod 1 2 BAKGRUNDSINFORMATION RESPONDENTER Respondenternas köns- och åldersfördelning Respondenternas koppling till Kosterhavet Verksam inom rese- och besöknäring eller handel Besök i Kosterområdet 5 3 NATIONALPARK KOSTERHAVET Kännedom om nationalparksbildandet Inställning till nationalparksbildandet Förändring i kommuninvånarnas inställning Kommuninvånarnas åsikter kring nationalparksbildandet Positivt med nationalparksbildandet Negtivt med nationalparksbildandet Slutsatser 12

3 1 INLEDNING Kosterhavet är det mest artrika havsområdet i Sverige. År 2009 planeras Kosterarkipelagen och delar av Nord- och Sydkoster att ombildas till nationalpark. Kosterhavet blir då Sveriges första marina nationalpark. Länsstyrelsen och Naturvårdsverket arbetar med de övergripande frågorna kring nationalparksbildandet. 1.1 Bakgrund Under år 2006 genomförde Turismens Utredningsinstitut (TUI) en besöksinventering i Kosterhavet på uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Syftet med besöksinventeringen var att kvantifiera besöksvolymer och beräkna turismens ekonomiska effekter i området samt att mäta inställning till, kännedom om och förväntningar kring bildandet och skötseln av nationalparken. Vid mätningen av kännedom och inställning till nationalparksbildandet var en av målgrupperna invånarna i Strömstad kommun. Hösten 2006 genomförde TUI en delundersökning bland kommuninvånarna i Strömstad där de tillfrågades om kännedom om och inställning till nationalparksbildandet. Frågan var lite kontroversiell och en grupp kommuninvånare trodde att det skulle innebära stora inskränkningar för fiskerinäringen. Länsstyrelsen och Naturvårdsverket har under 2007 arbetat med att informera kommuninvånarna i Strömstad om Kosterarkipelagen och vad ett nationalparksbildande skulle innebära i praktiken för invånare, besökare och näringsidkare. För att mäta om informationsspridningen gett någon effekt beslutade Länsstyrelsen att följa upp undersökningen bland kommuninvånarna under hösten Metod Undersökningen genomfördes på samma sätt som 2006 års undersökning. Information samlades in via telefonintervjuer under de två sista veckorna i oktober 2007, vilket motsvarade insamlingsperioden för Register över kommuninvånare erhölls via PAR och inkluderade även hushåll med s.k. nixade telefonnummer, d.v.s. hushåll som har spärrat sitt telefonnummer mot försäljning, marknadsföring och insamling. Hushåll med nixade telefonnummer får dock kontaktas för marknadsundersökningar Antal intervjusvar Svarsfrekvens 66% 68% Tabell 1 Antal intervjusvar och svarsfrekvens 1

4 Totalt genomfördes 599 telefonintervjuer med personer mellan 18 och 80 år som var permanent bosatta i Strömstad kommun. Svarsfrekvensen uppgick till 68 procent. Vid 2006 års rundringning var svarsfrekvensen 66 procent och det var flera respondenter som när de blev uppringda avböjde att svara på grund av undersökningens innehåll. Intervjuarna uppfattade inte att respondenterna tyckte att frågan var speciellt kontroversiell vid 2007 års rundringning utan de flesta som avböjde att delta var äldre som inte orkade eller ville svara. 2

5 2 BAKGRUNDSINFORMATION RESPONDENTER Följande avsnitt redovisar bakgrundsinformation om respondenterna. Resultatet visar deras könsoch åldersfördelning, anknytning till Kosterområdet och tidigare besök i Kosterområdet. Resultatet från 2007 års undersökning jämförs där det är möjligt med resultatet från 2006 års undersökning. 2.1 Respondenternas köns- och åldersfördelning % 49% 51% 39% man kvinna Figur 1 Respondenternas könsfördelning n=599 I 2007 års undersökning var könsfördelningen mellan respondenterna jämn. I 2006 års undersökning var det en övervikt av män i urvalet. Vid 2007 års undersökning frågade intervjuaren efter den person i hushållet som var över 18 år och som senaste fyllde år för att inte automatiskt intervju den person som svarade i telefonen. 6 17% 11% 6% 1% 4% % 21% 24% 25% 19% 21% år år år år år 65+ år Figur 2 Respondenternas åldersfördelning n=599 3

6 Ovanstående diagram redovisar respondenternas åldersfördelning. De flesta respondenter återfanns i de äldre ålderskategorierna, dels kan det bero på att många äldre är hemma mer på kvällstid dels kan det bero på att många yngre väljer bort eget telefonabonnemang. Jämfört med 2006 år undersökning var respondenterna något yngre. 2.2 Respondenternas koppling till Kosterhavet % 85% 14% 3% 1% bor i Kosterområdet bor inte i Kosterområdet vet ej/osäker Figur 3 Andelen respondenter som bor i Kosterområdet n= procent av respondenterna var bosatta i Kosterområdet som motsvarade det område som planeras bli nationalpark. Anledningen till den stora skillnaden av andel bofasta i Kosterområdet i de båda urvalen kan förklaras av att i 2006 års undersökning var det bara de som var bofasta på Nord- eller Sydkoster som uppgav att de bodde i Kosterområdet när det i själva verket även omfattar delar av fastlandet. Det kan även förklaras av att respondenter trott sig bo i Kosterområdet trots att de inte gör det. 2.3 Verksam inom rese- och besöknäring eller handel % 17% arbetar inom rese- och besöksnäring eller handel % 83% övriga 1% vet ej/osäker Figur 4 Andel respondenter som arbetar inom rese- och besöksnäring eller handel n=599 4

7 Knappt var sjätte respondent arbetade inom rese- och besöksnäringen eller handeln. Rese- och besöksnäringen och handeln är omfattande i Strömstad och ett nationalparksbildande inverkar på besöksströmmarna som kommer till området. 2.4 Besök i Kosterområdet I likhet med 2006 års undersökning hade nästan samtliga respondenter som var bosatta utanför Kosterområdet någon gång besökt Kosterhavet. Av dessa hade cirka 60 procent besökt Kosterhavet under I 2006 års undersökning var det 62 procent av strömstadborna som hade besökt Kosterhavet under innevarande år. Vanligaste tiden för besök bland kommuninvånarna var, likt turisterna, under sommarmånaderna. 5

8 3 NATIONALPARK KOSTERHAVET Följande avsnitt redogör för strömstadbornas kännedom om och inställning till nationalparksbildandet. Resultatet från årets undersökning jämförs med 2006 års undersökning där det är möjligt. 3.1 Kännedom om nationalparksbildandet Känner du till att Kosterhavet planeras bli nationalpark år 2009? % % 1 6% 2% 1% ja nej vet ej/osäker Figur 5 Kännedom om nationalparksbildandet n=599 Samtliga boende i Kosterområdet kände till att Kosterhavet planeras bli nationalpark. Bland de som arbetar inom rese- och besöksnäringen och handeln var det nio av tio kommuninvånare som kände till att Kosterhavet planeras bli nationalpark. Kännedomen om nationalparksbildandet har ökat sedan 2006 års undersökning vilket är en naturlig följd av den uppmärksamhet frågan har fått i media och den information som gått ut till kommuninvånare. 6

9 3.2 Inställning till nationalparksbildandet Vilken är din inställning till att Kosterhavet planeras bli nationalpark? % 21% 21% 21% 14% 16% 22% 3 1 8% 4% mycket negativ 5% 6% 2% negativ 6% ganska negativ varken eller ganska positiv positiv mycket positiv Figur 6 Inställning till nationalparksbildandet n=599 Respondenterna tillfrågades om sin inställning till att Kosterhavet planeras bli nationalpark på en sjugradig skala. De flesta kommuninvånarna var positivt inställda till nationalparksbildandet. 14 procent av respondenterna uppgav att de inte hade någon åsikt. De respondenter som inte hade någon åsikt var antingen likgiltiga inför frågan eller så upplevde de att de inte var tillräckligt insatta för att bilda sig en uppfattning. Det var bara 12 procent som var negativt inställda till nationalparksbildandet vilket kan jämföras med 2006 års resultat där nästan var femte respondent var negativ. Andelen neutrala kommuninvånare var lika stor i båda urvalen medan andelen mycket positivt inställda strömstadsbor ökat med åtta procentenheter. Bland de bofasta i Kosterområdet var det något högre andel som var negativt inställda till nationalparksbildandet (16 procent) medan det bland kommuninvånare som arbetar inom reseoch besöksnäringen eller handeln bara var nio procent som var negativt inställda till nationalparksbildandet. Resultatet tyder på att den allmänna opinionen i Strömstad svängt något till fördel för nationalparken. 7

10 3.3 Förändring i kommuninvånarnas inställning De kommuninvånare som kände till nationalparksbildandet fick även uppge om deras inställning till nationalparken förändrats under det senaste året. Som individ kan det vara svårt att uppge om och när ens attityder ändras då det ofta sker omedvetet. Men resultatet ger ändå en indikation på om strömstadbornas inställning förändrats. Har din inställning till nationalparksbildandet förändrats under det senaste året? % 6 1 2% ja nej vet ej/osäker Figur 8 Förändrad inställning till nationalparksbildandet Var tionde strömstadsbo sade sig ha ändrat uppfattning om nationalparksbildandet under det senaste året. De kommuninvånare som hade ändrat uppfattning fick även uppge i vilken utsträckning den hade förändrats på en sjugradig skala. 8

11 I vilken grad har din inställning förändrats? % 11% 3% 9% 25% 14% mycket negativare inställd negativare inställd lite negativare inställd varken eller lite positivare inställd positivare inställd mycket positivare inställd Figur 9 Hur respondenternas inställning har förändrats Bland de som hade ändrat uppfattning om nationalparksbildandet hade cirka en tredjedel blivit mer negativt inställda. Det motsvarade cirka tre procent av strömstadsborna. Bland de respondenter som blivit mer negativt inställda ansåg hälften att det var dåligt att Kosterhavet planerades bli nationalpark. Dessa motsvarade dock endast 1,5 procent av kommuninvånarna. Bland de som sade sig blivit mer negativt inställda var det fortfarande hälften som ändå tyckte att det var bra att Kosterområdet blir nationalpark. De respondenter som fått en negativare bild av nationalparken uppgav att det berodde på information man läst i tidningen samt information man fått av andra kommuninvånare. Några hade blivit mer negativa utifrån tron att kommande restriktioner och bestämmelser försämrar för näringslivet och de bofasta. Cirka 60 procent uppgav att de hade blivit mer positivt inställda vilket motsvarade sex procent av kommuninvånarna. Bland dem som blivit mer positivt inställda tyckte samtliga att det var bra med nationalparksbildandet. De som blivit mer positivt inställda till nationalparken uppgav i stor utsträckning att det berodde på att de fått mer information om frågan. 9

12 3.4 Kommuninvånarnas åsikter kring nationalparksbildandet Respondenterna fick svara på vad de ansåg var positivt respektive negativt med att Kosterhavet planeras bli nationalpark Frågorna var öppna för att ge respondenterna frihet att uttrycka sina åsikter. Cirka 70 procent uppgav något positivt med nationalparksbildandet och cirka hälften uppgav något negativt. Jämfört med 2006 års undersökning så var det 63 procent av respondenterna som uppgav något negativt med nationalparksbildandet Positivt med nationalparksbildandet Nyckelord som återfanns bland de positiva kommentarerna var bevara, miljö, skydda och värna. Cirka 60 procent av de som uppgett något positivt med nationalparksbildandet fokuserade på faktorer som att det bevarar, skyddar och värnar om naturen och miljön. Några respondenter nämnde turismen som något positivt och menade på att nationalparken attraherar rätt typ av turister, som är naturintresserade, ökar antalet besökare under andra tider än högsäsongen och skapar fler arbetstillfällen. De ansåg även att man genom nationalparkens regler kan styra turismen och skapa hållbara turistiska lösningar som inte påverkar naturen och miljön negativt. Följande tabell redogör för inom vilka områden kommuninvånarna ansåg att nationalparksbildandet skulle få positiv inverkan. Miljön Turism Image Restriktioner Sysselsättning Bevarar miljön Båtturister får inte ligga för länge på Allmänheten får upp ögonen för Begränsar båtturismen Arbetstillfällen för Kosterborna året Bevara artrikedomen samma ställe havets resurser Minskad båttrafik runt Bevara bottenfaunan Samordning Skyddar djuroch växtlivet Värnar om naturen Ökad turism Turism under kontrollerade former Ökad turism under andra säsonger än högsäsong Uppmärksammar Strömstad positivt Bra image Bra för marknadsföringen Kosterhavet blir mer uppmärksammat Ökat skydd Tabell 2 Positiva effekter av nationalparksbildandet Begränsar fisket Hindrar exploatering Reglerar hur naturen skall skyddas Ger arbetstillfällen 10

13 3.4.2 Negtivt med nationalparksbildandet Bland de negativa kommentarerna utmärkte sig ord som begränsningar, förbud, exploatering, turism och fiskerinäringen. Just fiskerinäringen var det många kommuninvånare som värnade om och av de om uppgav något negativt med nationalparksbildandet var det 40 procent som uppgav att det var rädda för de negativa effekter det kunde få på fiskerinäringen. Resultatet tyder på att det inte är lika stor andel av kommuninvånarna som tror på inskränkningar för fiskerinäringen som vid 2006 år undersökning vilket kan vara en följd av ökad information kring vilka regler och restriktioner som kommer att införas. Det som många nämner som en negativ effekt är just förbud och restriktioner som kommer att påverka och begränsa tillgängligheten för allmänheten. Medan en del ser ökad turism som något positivt är det andra strömstadbor som ser det som något negativt, som ytterligare kommer att belasta miljön. Begränsningar och restriktioner Inskränkningar på allemansrätten Man får inte röra sig som man vill Fisket Turism Naturum Fisket begränsas Fiskarnas framtid i fara Fisket kan påverkas negativt Fler turister Ingen kommer vilja åka dit p.g.a. alla förbud Det blir för exploaterat Det drabbar det bofasta Inskränkningar för Ökad nedskräpning yrkesfisket Tabell 3 Negativa effekter av nationalparksbildandet Byggnaden på Sydkoster är vansinne Det stora skjulet de skall bygga tar för stor plats Genomgående för kommuninvånarnas negativa åsikter kring nationalparksbildandet är att de flesta åsikter bygger på egna spekulationer. Respondenterna uppgav i de flesta fall att det var tron om att det kanske skulle bli på ett visst sätt som de upplevde som negativt och ord som om, risk för, rädd för var vanligt förekommande. 11

14 3.5 Slutsatser Både kännedomen och andelen positivt inställda kommuninvånare har ökat sedan 2006 års undersökning. Cirka var tionde kommuninvånare har ändrat uppfattning om nationalparken under det senaste året och bland dem är det 60 procent som blivit mer positivt inställda främst tack vare ökad kunskap. Att bevara och skydda miljön och naturen är en av de viktigaste positiva effekterna av nationalparksbildandet. Ökade restriktioner både för allmänhet och fiskerinäringen är de största negativa effekterna av nationalparksbildandet. 12