ISSP Åsikter om ojämlikhet i Sverige SND- 0875
|
|
- Birgitta Axelsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ISSP Åsikter om ojämlikhet i Sverige SND- 0875
2 View: Part 1: Document Description Part 2: Study Description Part 3: Data Files Description Part 4: Variable Description Entire Codebook Document Description Title: Parallel Title: Identification Number: Authoring Entity: Producer: xml-kodbok för ISSP Åsikter om ojämlikhet i Sverige xml codebook for ISSP Social inequality IV: Sweden Svensk nationell datatjänst Svensk nationell datatjänst Copyright: Copyright (c) Svensk nationell datatjänst 2010 Date of Production: Software used in Production: Distributor: Nesstar Publisher Svensk nationell datatjänst Version: Bibliographic Citation: xml-kodbok för ISSP Åsikter om ojämlikhet i Sverige, 1:a xml-editionen, Göteborg 2010 Documentation Source Title: Identification Number: Distributor: ISSP Åsikter om ojämlikhet i Sverige Svensk nationell datatjänst Study Description Title: Parallel Title: Identification Number: Authoring Entity: ISSP Åsikter om ojämlikhet i Sverige ISSP Social inequality IV: Sweden Edlund, Jonas (Umeå universitet, Sociologiska institutionen) Svallfors, Stefan (Umeå universitet, Sociologiska institutionen) Producer: Software used in Production: Umeå universitet, Sociologiska institutionen Nesstar Publisher
3 Distributor: Svensk nationell datatjänst Date of Deposit: Series Name: Series Information: Version: International Social Survey Programme The International Social Survey Programme (ISSP) is a continuing annual programme of cross-national collaboration on surveys covering topics important for social science research. It brings together pre-existing national social science projects and coordinates research goals, thereby adding a cross-national, cross-cultural perspective to the individual, national studies. Formed in 1983, the group develops topical modules dealing with important areas of social science as supplements to regular national surveys. Every survey includes questions about general attitudes toward various social issues such as the legal system, sex, and the economy. Special topics have included the environment, the role of government, social inequality, social support, family and gender issues, work orientation, the impact of religious background, behaviour, and beliefs on social and political preferences, and national identity. Participating countries vary for each topical module. The merging of the data into a cross-national dataset is performed by the Zentralarchiv für Empirische Sozialforschung, University of Cologne. Release Study Scope Keywords: Topic Classification: Abstract: ekonomi, välfärd, jobb jämlikhet och ojämlikhet, socialt beteende och attityder, sociala välfärdssystem/strukturer Denna undersökning ingår som den svenska delen i 2009 års undersökning i 'International Social Survey Program' (ISSP) och det är den andra gången Sverige ingår i en ISSP-undersökning fokuserad på temat ojämlikhet. Time Period: - Date of Collection: Country: Unit of Analysis: Universe: Kind of Data: - Sverige Individ Sveriges befolkning i åldrarna år. Surveydata Methodology and Processing Time Method: Data Collector: Sampling Procedure: Mode of Data Collection: Regelbunden tvärsnittsundersökning SIFO Research International Slumpmässigt urval Postenkät
4 Type of Research Instrument: Semi-strukturerad Sources Statement Actions to Minimize Losses: Response Rate: Class of the Study: Postenkät med flera påminnelser. Respondenten fick ett introduktionsbrev och en vecka senare en gåva (värd ca 20 kr) tillsammans med frågeformuläret. Gåvan var inte förenad med några åtaganden. 16 februari utskick av introduktionsbrev, 23 februari - utskick av postenkät + gåva (lott), 4 mars- utskick av påminnelse + enkät, 16 mars - utskick av påminnelse + enkät, 7 april - utskick av påminnelse och enkät (endast till personer med okänt telefonnummer), 7-20 april - påminnelse genom telefonsamtal + utskick av ny enkät till de som så önskar. 58,7 SND Klass 2: Endast kontrollerad. Ej genomgången av SND Data Access Extent of Collection: Restrictions: Citation Requirement: Deposit Requirement: Disclaimer: 1 data file + machine-readable documentation (text) + SPSS data definition statements + SAS data definition statements. Other formats on demand. Tillgång till materialet ges för akademiskt bruk; SNDs regler för tillgängliggörande tillämpas. Publikationer baserat på material från SNDs samlingar ska ange källa i form av bibliografisk citering. För att säkerställa att sådana källhänvisningar Users of SND data are requested to send to SND bibliographic citations for, or copies of, each completed manuscript or thesis abstract. The original collector of the data, SND, and the relevant funding agency bear no responsibility for uses of this collection or for interpretations or inferences based upon such uses. According to an agreement between the principal investigator and SND this study can be disseminated to and analyzed by researchers on condition that the usage is for research purpose. The code of ethics for humanities and social sciences research established in 1990 by the Swedish Council for Research in the Humanities and Social Science, and published in HSFR ethics, must be adhered to wherever applicable. Other Study Description Materials Related Materials Title: Questionnaire Related Studies Title: ISSP Role of government III: Sweden (SND 0587) Title: ISSP Family and changing gender roles II: Sweden (SND 0481)
5 Title: ISSP National identity I: Sweden (SND 0502) Title: ISSP Work orientations II: Sweden (SND 0722) Title: ISSP Religion II: Sweden (SND 0716) Title: ISSP Environment II: Sweden (SND 0753) Title: ISSP Family and changing gender roles III: Sweden (SND 0793) Title: ISSP National identity II: Sweden (SND 0805) Title: ISSP Citizenship I: Sweden (SND 0815) Title: ISSP Work orientations III: Sweden (SND 0816) Title: Attitudes to inequality A Swedish survey (SND 0297) Title: ISSP Role of government IV: Sweden (SND 0849) Title: ISSP Leisure time and Sports I: Sweden (SND 0862) Title: ISSP Religion III: Sweden (SND 0867) Title: ISSP Social inequality III: Sweden (SND 0727) File Description File: se.gu.snd.ddi sve.nsdstat Number of cases: 1137 No. of variables per record: 137 Type of File: NSDstat Variable Description
6 List of Variables: V1 - SND Study NR 0875 V2 - SND Edition NR 1 V3 - SND Part NR 001 idnr - ID-nummer V5 - F1a. Viktigt för framgång: Förmögen familj V6 - F1b. Viktigt för framgång: Välutbildade föräldrar V7 - F1c. Viktigt för framgång: God utbildning V8 - F1d. Viktigt för framgång: Vara ambitiös V9 - F1e. Viktigt för framgång: Arbeta hårt V10 - F1f. Viktigt för framgång: Känna de rätta personerna V11 - F1g. Viktigt för framgång: Politiska kontakter V12 - F1h. Viktigt för framgång: Använda mutor V13 - F1i. Viktigt för framgång: Ha en viss hudfärg V14 - F1j. Viktigt för framgång: Ha en viss religion V15 - F1k. Viktigt för framgång: Vara man eller kvinna V16 - F2a. För att nå toppen måste man vara korrumperad V17 - F2b. Endast elever från bra gymasieskolor har goda chanser till universitetssutbildning V18 - F2c. Endast rika har råd med universitetsstudier V19 - F2d. I Sverige har alla samma möjligheter till universitetsstudier V20 - F3. Åsikt om den egna lönen V21 - F4a. Månadslön för läkare i allmän praktik V22 - F4b. Månadslön för styrelseordförande i ett stort företag V23 - F4c. Månadslön för affärsbiträde V24 - F4d. Månadslön för fabriksarbetare utan yrkesutbildning V25 - F4e. Månadslön för minister i regeringen V26 - F5a. Rimlig månadslön för läkare i allmän praktik V27 - F5b. Rimlig månadslön för styrelseordförande i stort företag V28 - F5c. Rimlig månadslön för affärsbiträde V29 - F5d. Rimlig månadslön för fabriksarbetare utan yrkesutbildning V30 - F5e. Rimlig månadslön för minister i regeringen V31 - F6a. För stora inkomstskillnader i Sverige V32 - F6b. Regeringens/riksdagens ansvar att minska inkomstskillnader V33 - F6c. Regeringens/riksdagens ansvar hålla uppe levnadsstandarden för arbetslösa V34 - F6d. Regering/riksdag bör ge mindre medel till förmåner för sämst ställda V35 - F7. Höginkomsttagarnas skatteandel V36 - F8. Åsikt om skatt för höginkomsttagare V37 - F9a. Inställning till att man kan köpa bättre sjukvård V38 - F9b. Inställning till att man kan köpa bättre utbildning V39 - F10a. Motsättningar mellan rika och fattiga V40 - F10b. Motsättningar mellan arbetarklassen och medelklassen V41 - F10c. Motsättningar mellan arbetsgivare och arbetstagare V42 - F10d. Motsättningar mellan människor i samhällets topp och människor på samhällets botten V43 - F11a. Placering på samhällsskala V44 - F11b. Placering på samhällsskala för uppväxtfamilj V45 - F12. Social position jämförd med faderns V46 - F13a. Påverka lönen: Ansvar i arbetet V47 - F13b. Påverka lönen: Utbildningens längd V48 - F13c. Påverka lönen: Vad som behövs för att försörja en familj V49 - F13d. Påverka lönen: Försörjer barn V50 - F13e. Påverka lönen: Arbetets utförande
7 V51 - F13f. Påverka lönen: Hur hårt man arbetar V52 - F14. Den egna lönen rättvis V53 - F15a. Dagens svenska samhälle V54 - F15b. Önskat svenskt samhälle V55 - F16. Lita på människor V56 - F17. Dagstidningsläsning V57 - F18. TV-tittande i timmar per dag V58 - F19. Område nära bostad man är rädd att gå på natten V59 - F20. Pengar för att förbättra levnadsvillkoren för invandrare från icke-västländer V60 - F21. Andel invandrare från icke-västländer i eget bostadsområde V61 - F22. Inställning till att bo i område där hälften av invånarna är invandrare från icke-västlander V62 - F23. Grad av samhörighet med invandrare från icke-västländer V63 - F24. Invandrare från icke-västländer: Strävsamma eller lata V64 - F25. Invandrare från icke-västländer: Självförsörjande eller lever på bidrag V65 - F26a. Konflikter mellan arbetslösa och de med arbete V66 - F26b. Konflikter mellan svenskar och invandrare från icke-västländer V67 - F27. Fadern: Socio-ekonomisk indelning V68 - F28_1. Faderns yrke: SSYK-kod pos 1 V69 - F28_2. Faderns yrke: SSYK-kod pos 1-2 V70 - F28_3. Faderns yrke: SSYK-kod pos 1-3 V71 - F28_4. Faderns yrke: SSYK kod pos 1-4 V72 - F29. Fadern: Företagare eller anställd V73 - F30. Fadern: Offentlig eller privat tjänst V74 - F31. Modern: Förvärvsarbetande V75 - F32. Modern: Socio-ekonomisk indelning V76 - F33_1. Moderns yrke: SSYK-kod pos 1 V77 - F33_2. Moderns yrke: SSYK-kod pos 1-2 V78 - F33_3. Moderns yrke: SSYK-kod pos 1-3 V79 - F33_4. Moderns yrke: SSYK-kod pos 1-4 V80 - F34. Modern: Företagare eller anställd V81 - F35. Modern: Offentlig eller privat tjänst V82 - F36. Antal böcker i uppväxthemmet V83 - F37. Första jobb: Offentlig eller privat tjänst V84 - F38. Första jobb: Företagare eller anställd V85 - F39. Första jobb: Socio-ekonomisk indelning V86 - F40_1. Första jobb: SSYK-kod pos 1 V87 - F40_2. Första jobb: SSYK-kod pos 1-2 V88 - F40_3. Första jobb: SSYK-kod pos 1-3 V89 - F40_4. Första jobb: SSYK-kod pos 1-4 V90 - F41. Arbetsmarknadsgrupp V91 - F42. Normal veckoarbetstid V92 - F43. Socio-ekonomisk indelning V93 - F44_1. Nuvarande yrke: SSYK-kod pos 1 V94 - F44_2. Nuvarande yrke: SSYK-kod pos 1-2 V95 - F44_3. Nuvarande yrke: SSYK-kod pos 1-3 V96 - F44_4. Nuvarande yrke: SSYK-kod pos 1-4 V97 - F45_1. Företagare eller anställd V98 - F45_2. Antal anställda V99 - F46. Arbetsledande funktion V100 - F47. Privat eller offentlig tjänst V101 - F48. Facklig organisation V102 - F49. Medlem i facklig organisation just nu
8 V103 - F50. Utbildning V104 - F51. Utbildningens längd V105 - F52. Månadsinkomst V106 - F53. Civilstånd V107 - F54. Partner: Arbetsmarknadsgrupp V108 - F55. Partner: Normal veckoarbetstid V109 - F56. Partner: Socio-ekonomisk indelning V110 - F57_1. Partners yrke: SSYK-kod pos 1 V111 - F57_2. Partners yrke: SSYK-kod pos 1-2 V112 - F57_3. Partners yrke: SSYK-kod pos 1-3 V113 - F57_4. Partners yrke: SSYK-kod pos 1-4 V114 - F58_1. Partner: Företagare eller anställd V115 - F58_2. Partner: Antal anställda V116 - F59. Partner: Arbetsledande funktion V117 - F60. Partner: Privat eller offentlig tjänst V118 - F61. Partner: Högsta utbildning V119 - F62. Hushållets inkomst V120 - F63. Hushållets storlek V121 - F64. Antal personer mellan 7 och 17 år i hushållet V122 - F65. Antal personer under 7 år i hushållet V123 - F66. Partisympati V124 - F67. Röstade i senaste valet V125 - F68. Subjektiv samhällsklass V126 - F69. Närmaste familjens ägodelar V127 - F70. Samlat pengavärde av egna tillgångar V128 - F71. Föräldrars medborgarskap V129 - F72. Tillhör kyrka eller religiös församling V130 - F73. Kyrka eller församling V131 - F74. Kyrkobesök V132 - F75. Bostadsställe V133 - F76. Ålder V134 - Län V135 - Kön V136 - A-region V137 - Huvudregion
9 Variables SND Study NR 0875 Swedish Social Science Data Service study Range of Valid Data Values: Summary Statistics: Valid 1137 ; SND Edition NR 1 SSD Edition Identification NR Range of Valid Data Values: 1-1 Summary Statistics: Valid 1137 ; SND Part NR 001 SSD Part Identification NR Range of Valid Data Values: 1-1 Summary Statistics: Valid 1137 ; ID-nummer ID-nummer Range of Valid Data Values: Summary Statistics: Valid 1137 ; Min ; Max ; Mean ; StDev F1a. Viktigt för framgång: Förmögen familj Vi börjar med några frågor om vad som är viktigt för ens möjligheter att komma fram i livet. Hur viktigt för ens möjlighet att komma fram i livet är det att komma från en förmögen familj? 1. Helt avgörande 29
10 2. Mycket viktigt Ganska viktigt Inte särskilt viktigt Inte alls viktigt Vet ej Uppgift saknas 25 Summary Statistics: Valid 1112 ; F1b. Viktigt för framgång: Välutbildade föräldrar Hur viktigt för ens möjlighet att komma fram i livet är det att ha välutbildade föräldrar? 1. Helt avgörande Mycket viktigt Ganska viktigt Inte särskilt viktigt Inte alls viktigt Vet ej 8 9. Uppgift saknas 27 Summary Statistics: Valid 1110 ; F1c. Viktigt för framgång: God utbildning Hur viktigt för ens möjlighet att komma fram i livet är det att ha en god utbildning själv? 1. Helt avgörande Mycket viktigt Ganska viktigt Inte särskilt viktigt Inte alls viktigt Vet ej 3 9. Uppgift saknas 15 Summary Statistics: Valid 1122 ; F1d. Viktigt för framgång: Vara ambitiös Hur viktigt för ens möjlighet att komma fram i livet är det att vara ambitiös?
11 1. Helt avgörande Mycket viktigt Ganska viktigt Inte särskilt viktigt Inte alls viktigt 3 8. Vet ej 7 9. Uppgift saknas 21 Summary Statistics: Valid 1116 ; F1e. Viktigt för framgång: Arbeta hårt Hur viktigt för ens möjlighet att komma fram i livet är det att arbeta hårt? 1. Helt avgörande Mycket viktigt Ganska viktigt Inte särskilt viktigt Inte alls viktigt 5 8. Vet ej 5 9. Uppgift saknas 27 Summary Statistics: Valid 1110 ; F1f. Viktigt för framgång: Känna de rätta personerna Hur viktigt för ens möjlighet att komma fram i livet är det att känna de rätta personerna? 1. Helt avgörande Mycket viktigt Ganska viktigt Inte särskilt viktigt Inte alls viktigt Vet ej Uppgift saknas 21 Summary Statistics: Valid 1116 ; F1g. Viktigt för framgång: Politiska kontakter
12 Hur viktigt för ens möjlighet att komma fram i livet är det att ha politiska kontakter? 1. Helt avgörande Mycket viktigt Ganska viktigt Inte särskilt viktigt Inte alls viktigt Vet ej Uppgift saknas 26 Summary Statistics: Valid 1111 ; F1h. Viktigt för framgång: Använda mutor Hur viktigt för ens möjlighet att komma fram i livet är att använda sig av mutor? 1. Helt avgörande 8 2. Mycket viktigt 6 3. Ganska viktigt Inte särskilt viktigt Inte alls viktigt Vet ej Uppgift saknas 28 Summary Statistics: Valid 1109 ; F1i. Viktigt för framgång: Ha en viss hudfärg Hur viktigt för ens möjlighet att komma fram i livet är att ha en viss hudfärg? 1. Helt avgörande Mycket viktigt Ganska viktigt Inte särskilt viktigt Inte alls viktigt Vet ej Uppgift saknas 22 Summary Statistics: Valid 1115 ;
13 F1j. Viktigt för framgång: Ha en viss religion Hur viktigt för ens möjlighet att komma fram i livet är att ha en viss religion? 1. Helt avgörande 8 2. Mycket viktigt Ganska viktigt Inte särskilt viktigt Inte alls viktigt Vet ej Uppgift saknas 25 Summary Statistics: Valid 1112 ; F1k. Viktigt för framgång: Vara man eller kvinna Hur viktigt för ens möjlighet att komma fram i livet är att vara man eller kvinna? 1. Helt avgörande Mycket viktigt Ganska viktigt Inte särskilt viktigt Inte alls viktigt Vet ej Uppgift saknas 23 Summary Statistics: Valid 1114 ; F2a. För att nå toppen måste man vara korrumperad Håller du med om eller tar du avstånd från följande påståenden? För att nå toppen i det svenska samhället måste man vara korrumperad. 1. Instämmer starkt Instämmer Varken instämmer eller tar avstånd Tar avstånd Tar starkt avstånd Vet ej Uppgift saknas 21
14 Summary Statistics: Valid 1116 ; F2b. Endast elever från bra gymasieskolor har goda chanser till universitetssutbildning Här i Sverige är det bara elever från de bästa gymnasieskolorna som har goda möjligheter att skaffa sig en universitetsutbildning. 1. Instämmer starkt Instämmer Varken instämmer eller tar avstånd Tar avstånd Tar starkt avstånd Vet ej Uppgift saknas 15 Summary Statistics: Valid 1122 ; F2c. Endast rika har råd med universitetsstudier Här i Sverige är det bara de rika som har råd med kostnaderna som är förenade med universitetsstudier. 1. Instämmer starkt Instämmer Varken instämmer eller tar avstånd Tar avstånd Tar starkt avstånd Vet ej Uppgift saknas 13 Summary Statistics: Valid 1124 ; F2d. I Sverige har alla samma möjligheter till universitetsstudier I Sverige har alla samma möjlighet att komma in på universitet, oavsett kön, etnisk bakgrund eller social bakgrund. 1. Instämmer starkt Instämmer Varken instämmer eller tar avstånd Tar avstånd Tar starkt avstånd Vet ej 88
15 9. Uppgift saknas 6 Summary Statistics: Valid 1131 ; F3. Åsikt om den egna lönen Vad anser du om din lön? Är den... Om du är pensionär eller inte arbetar just nu, tänk på ditt senaste arbete! 1. Mycket lägre än du förtjänar Lägre än du förtjänar Lika hög som du förtjänar Högre än du förtjänar Mycket högre än du förtjänar 0 6. Har aldrig förvärvsarbetat Vet inte Uppgift saknas 9 Summary Statistics: Valid 1128 ; F4a. Månadslön för läkare i allmän praktik Hur mycket tror du folk i dessa yrken faktiskt tjänar? - En läkare i allmänpraktik? Skriv hur mycket du tror att de i vanliga fall tjänar per månad, före skatt Uppgift saknas 84 Range of Valid Data Values: Summary Statistics: Valid 1053 ; Min ; Max ; Mean ; StDev F4b. Månadslön för styrelseordförande i ett stort företag Hur mycket tror du folk i dessa yrken faktiskt tjänar? - En styrelseordförande i ett stort företag? Skriv hur mycket du tror att de i vanliga fall tjänar per månad, före skatt.
16 Uppgift saknas 94 Range of Valid Data Values: Summary Statistics: Valid 1043 ; Min ; Max ; Mean ; StDev F4c. Månadslön för affärsbiträde Hur mycket tror du folk i dessa yrken faktiskt tjänar? - Ett affärsbiträde? Skriv hur mycket du tror att de i vanliga fall tjänar per månad, före skatt Uppgift saknas 77 Range of Valid Data Values: Summary Statistics: Valid 1060 ; Min ; Max ; Mean ; StDev F4d. Månadslön för fabriksarbetare utan yrkesutbildning Hur mycket tror du folk i dessa yrken faktiskt tjänar? - En farbriksarbetare utan yrkesutbildning? Skriv hur mycket du tror att de i vanliga fall tjänar per månad, före skatt Uppgift saknas 77 Range of Valid Data Values: Summary Statistics: Valid 1060 ; Min ; Max ; Mean ; StDev F4e. Månadslön för minister i regeringen Hur mycket tror du folk i dessa yrken faktiskt tjänar? - En minister i regeringen? Skriv hur mycket du tror att de i vanliga fall tjänar per månad, före skatt Uppgift saknas 90 Range of Valid Data Values: Summary Statistics: Valid 1137 ; Min. 45 ; Max
17 F5a. Rimlig månadslön för läkare i allmän praktik Hur mycket tycker Du att folk i dessa yrken borde tjäna? - En läkare i allmän praktik? Skriv hur mycket du tycker de borde tjäna per månad, före skatt Uppgift saknas 114 Range of Valid Data Values: Summary Statistics: Valid 1023 ; Min ; Max ; Mean ; StDev F5b. Rimlig månadslön för styrelseordförande i stort företag Hur mycket tycker Du att folk i dessa yrken borde tjäna? - En styrelseordförande i ett stort företag? Skriv hur mycket du tycker de borde tjäna per månad, före skatt Uppgift saknas 131 Range of Valid Data Values: Summary Statistics: Valid 1006 ; Min ; Max ; Mean ; StDev F5c. Rimlig månadslön för affärsbiträde Hur mycket tycker Du att folk i dessa yrken borde tjäna? - Ett affärsbiträde? Skriv hur mycket du tycker de borde tjäna per månad, före skatt Uppgift saknas 105 Range of Valid Data Values: Summary Statistics: Valid 1032 ; Min ; Max ; Mean ; StDev F5d. Rimlig månadslön för fabriksarbetare utan yrkesutbildning Hur mycket tycker Du att folk i dessa yrken borde tjäna? - En fabriksarbetare utan yrkesutbildning? Skriv hur mycket du tycker de borde tjäna per månad, före skatt.
18 Uppgift saknas 107 Range of Valid Data Values: Summary Statistics: Valid 1030 ; Min ; Max ; Mean ; StDev F5e. Rimlig månadslön för minister i regeringen Hur mycket tycker Du att folk i dessa yrken borde tjäna? - En minister i regeringen? Skriv hur mycket du tycker de borde tjäna per månad, före skatt Uppgift saknas 119 Range of Valid Data Values: Summary Statistics: Valid 1018 ; Min. 0 ; Max ; Mean ; StDev F6a. För stora inkomstskillnader i Sverige Håller du med om eller tar du avstånd från följande påståenden? Inkomstskillnaderna är för stora i Sverige. 1. Instämmer starkt Instämmer Varken instämmer eller tar avstånd Tar avstånd Tar starkt avstånd Vet ej Uppgift saknas 8 Summary Statistics: Valid 1129 ; F6b. Regeringens/riksdagens ansvar att minska inkomstskillnader Det är regeringens/riksdagens ansvar att minska inkomstskillnaderna mellan de med hög och de med låg inkomst. 1. Instämmer starkt Instämmer 399
19 3. Varken instämmer eller tar avstånd Tar avstånd Tar starkt avstånd Vet ej Uppgift saknas 16 Summary Statistics: Valid 1121 ; F6c. Regeringens/riksdagens ansvar hålla uppe levnadsstandarden för arbetslösa Regering/riksdag bör upprätthålla en hygglig levnadsstandard för de arbetslösa. 1. Instämmer starkt Instämmer Varken instämmer eller tar avstånd Tar avstånd Tar starkt avstånd Vet ej Uppgift saknas 13 Summary Statistics: Valid 1124 ; F6d. Regering/riksdag bör ge mindre medel till förmåner för sämst ställda Regering/riksdag bör använda mindre pengar till förmåner för de sämst ställda. 1. Instämmer starkt Instämmer Varken instämmer eller tar avstånd Tar avstånd Tar starkt avstånd Vet ej Uppgift saknas 13 Summary Statistics: Valid 1124 ; F7. Höginkomsttagarnas skatteandel Tycker du att folk med höga inkomster bör betala en större andel, samma andel eller en lägre andel av sina inkomster i skatt än de med låga inkomster?
20 1. En mycket större andel En större andel Samma andel En mindre andel En mycket mindre andel 4 8. Vet ej Uppgift saknas 3 Summary Statistics: Valid 1134 ; F8. Åsikt om skatt för höginkomsttagare Hur skulle du vilja beskriva skatterna i det svenska skattesystemet för de med höga inkomster? För folk med höga inskomster är skatterna Alldeles för höga För höga Ungefär lagom För låga Alldeles för låga Vet ej Uppgift saknas 3 Summary Statistics: Valid 1134 ; F9a. Inställning till att man kan köpa bättre sjukvård Är det rättvist eller orättvist att människor med höga inkomster kan köpa bättre sjukvård än vad människor med låga inkomster kan? 1. Helt och hållet rättvist Ganska rättvist Varken rättvist eller orättvist Ganska orättvist Helt och hållet orättvist Vet ej Uppgift saknas 4 Summary Statistics: Valid 1133 ;
21 F9b. Inställning till att man kan köpa bättre utbildning Är det rättvist eller orättvist att människor med höga inkomster kan köpa bättre utildning för sina barn än vad människor med låga inkomster kan? 1. Helt och hållet rättvist Ganska rättvist Varken rättvist eller orättvist Ganska orättvist Helt och hållet orättvist Vet ej Uppgift saknas 14 Summary Statistics: Valid 1123 ; F10a. Motsättningar mellan rika och fattiga I alla länder finns det skillnader eller till och med konflikter mellan olika sociala grupper. Enligt din uppfattning, hur stora motsättningar är det i Sverige mellan rika och fattiga. 1. Mycket starka motsättningar Starka motsättningar Inte särskilt starka motsättningar Det finns inga motsättningar Vet ej Uppgift saknas 18 Summary Statistics: Valid 1119 ; F10b. Motsättningar mellan arbetarklassen och medelklassen I alla länder finns det skillnader eller till och med konflikter mellan olika sociala grupper. Enligt din uppfattning, hur stora motsättningar är det i Sverige mellan arbetarklassen och medelklassen. 1. Mycket starka motsättningar Starka motsättningar Inte särskilt starka motsättningar Det finns inga motsättningar Vet ej Uppgift saknas 19
22 Summary Statistics: Valid 1118 ; F10c. Motsättningar mellan arbetsgivare och arbetstagare I alla länder finns det skillnader eller till och med konflikter mellan olika sociala grupper. Enligt din uppfattning, hur stora motsättningar är det i Sverige mellan arbetsgivare och arbetstagare. 1. Mycket starka motsättningar Starka motsättningar Inte särskilt starka motsättningar Det finns inga motsättningar Vet ej Uppgift saknas 26 Summary Statistics: Valid 1111 ; F10d. Motsättningar mellan människor i samhällets topp och människor på samhällets botten I alla länder finns det skillnader eller till och med konflikter mellan olika sociala grupper. Enligt din uppfattning, hur stora motsättningar är det i Sverige mellan människor i samhällets topp och människor på samhällets botten. 1. Mycket starka motsättningar Starka motsättningar Inte särskilt starka motsättningar Det finns inga motsättningar Vet ej Uppgift saknas 16 Summary Statistics: Valid 1121 ; F11a. Placering på samhällsskala I vårt samhälle finns det vissa grupper som uppfattas som högre och andra grupper som lägre. Här finner du en skala från topp till botten där toppen är 10 och botten 1. - Var skulle du placera dig själv på skalan? 1. 1 Toppen
23 Botten Uppgift saknas 12 Range of Valid Data Values: Summary Statistics: Valid 1125 ; F11b. Placering på samhällsskala för uppväxtfamilj I vårt samhälle finns det vissa grupper som uppfattas som högre och andra grupper som lägre. Här finner du en skala från topp till botten där toppen är 10 och botten 1. - Och om du tänker på familjen som du växte upp i, var skulle den ha passat in? 1. Botten Toppen Uppgift saknas 11 Range of Valid Data Values: Summary Statistics: Valid 1126 ; F12. Social position jämförd med faderns Tänk på ditt nuvarande arbete (eller ditt senaste arbete om du inte har något just nu)! Om du skulle jämföra det arbetet med det arbete din far hade när du var 16 år, skulle du då säga att positionen eller anseendet för ditt arbete är Mycket högre än din fars Högre än din fars Ungefär lika Lägre än din fars Mycket lägre än din fars Jag har aldrig förvärvsarbetat Vet/minns inte min fars yrke/min far har aldrig förvärvsarbe Uppgift saknas 12
24 Summary Statistics: Valid 1125 ; F13a. Påverka lönen: Ansvar i arbetet När det gäller att bestämma människors lön, hur viktiga tycker du var och en av följande sakerna borde vara? - Hur mycket ansvar man har i arbetet 1. Borde vara helt avgörande Borde vara mycket viktigt Borde vara ganska viktigt Borde inte vara särskilt viktigt 5 5. Borde inte alls spela någon roll 3 8. Vet ej 8 9. Uppgift saknas 10 Summary Statistics: Valid 1127 ; F13b. Påverka lönen: Utbildningens längd När det gäller att bestämma människors lön, hur viktiga tycker du var och en av följande sakerna borde vara? - Hur många år man utbildat sig 1. Borde vara helt avgörande Borde vara mycket viktigt Borde vara ganska viktigt Borde inte vara särskilt viktigt Borde inte alls spela någon roll Vet ej Uppgift saknas 10 Summary Statistics: Valid 1127 ; F13c. Påverka lönen: Vad som behövs för att försörja en familj När det gäller att bestämma människors lön, hur viktiga tycker du var och en av följande sakerna borde vara? - Vad som behövs för att försörja en familj 1. Borde vara helt avgörande Borde vara mycket viktigt Borde vara ganska viktigt 396
25 4. Borde inte vara särskilt viktigt Borde inte alls spela någon roll Vet ej Uppgift saknas 15 Summary Statistics: Valid 1122 ; F13d. Påverka lönen: Försörjer barn När det gäller att bestämma människors lön, hur viktiga tycker du var och en av följande sakerna borde vara? - Om man har barn att försörja 1. Borde vara helt avgörande Borde vara mycket viktigt Borde vara ganska viktigt Borde inte vara särskilt viktigt Borde inte alls spela någon roll Vet ej Uppgift saknas 16 Summary Statistics: Valid 1121 ; F13e. Påverka lönen: Arbetets utförande När det gäller att bestämma människors lön, hur viktiga tycker du var och en av följande sakerna borde vara? - Hur väl man utför arbetet 1. Borde vara helt avgörande Borde vara mycket viktigt Borde vara ganska viktigt Borde inte vara särskilt viktigt 9 5. Borde inte alls spela någon roll 1 8. Vet ej 6 9. Uppgift saknas 13 Summary Statistics: Valid 1124 ; F13f. Påverka lönen: Hur hårt man arbetar När det gäller att bestämma människors lön, hur viktiga tycker du var och en av följande sakerna borde vara? - Hur hårt man arbetar
26 1. Borde vara helt avgörande Borde vara mycket viktigt Borde vara ganska viktigt Borde inte vara särskilt viktigt Borde inte alls spela någon roll 3 8. Vet ej Uppgift saknas 13 Summary Statistics: Valid 1124 ; F14. Den egna lönen rättvis Är din egen lön rättvis? Vi avser inte vad du vill tjäna - utan vad du anser är rättvist i förhållande till din yrkesskicklighet och arbetsinsats! Är din lön... Om Du är pensionär eller inte arbetar just nu, tänk på Ditt senaste arbete! 1. Mycket lägre än vad som är rättvist Lite lägre än vad som är rättvist Ungefär rättvis Lite högre än vad som är rättvist Mycket högre än vad som är rättvist 3 6. Har aldrig förvärvsarbetat Vet ej Uppgift saknas 6 Summary Statistics: Valid 1131 ; F15a. Dagens svenska samhälle De fem diagrammen ovanför visar olika sorters samhällen. Var vänlig läs beskrivningarna och titta på diagrammen och avgör vilket du tycker bäst beskriver dagens Sverige. Vilken typ av samhälle är dagens Sverige? Vilket diagram beskriver detta bäst? 1. Typ A - En liten elit i toppen, några få i mitten och den 77 stora massan på botten 2. Typ B - Ett samhälle som ser ut som en pyramid, med en 251 liten elit i toppen, fler i mitten och de flesta i botten 3. Typ C - Ett samhälle som ser ut som en pyramid förutom att 321 det finns ganska få på botten 4. Typ D - Ett samhälle där de flesta befinner sig i mitten 409
27 5. Typ E - Ett samhälle där många är nära toppen, och bara 20 några få på botten 8. Vet inte Uppgift saknas 23 Summary Statistics: Valid 1114 ; F15b. Önskat svenskt samhälle Hur tycker du att Sverige borde vara, vilket av diagrammen skulle du föredra att Sverige såg ut som? 1. Typ A - En liten elit i toppen, några få i mitten och den 5 stora massan på botten 2. Typ B - Ett samhälle som ser ut som en pyramid, med en 33 liten elit i toppen, fler i mitten och de flesta på botten 3. Typ C - Ett samhälle som ser ut som en pyramid förutom att 130 det finns ganska få på botten 4. Typ D - Ett samhälle där de flesta befinner sig i mitten Typ E - Ett samhälle där många är nära toppen, och bara 340 några få på botten 8. Vet inte Uppgift saknas 33 Summary Statistics: Valid 1104 ; F16. Lita på människor Anser du i allmänhet att man kan lita på de flesta människor eller bör man alltid vara på sin vakt? 1. Man kan lita på de flesta människor Man bör alltid vara på sin vakt Vet ej Uppgift saknas 16 Summary Statistics: Valid 1121 ; F17. Dagstidningsläsning Hur ofta läser du en dagstidning?
28 1. Varje dag Några gånger i veckan En gång i veckan Mindre än en gång i veckan Aldrig Uppgift saknas 15 Range of Valid Data Values: 1-5 Summary Statistics: Valid 1122 ; F18. TV-tittande i timmar per dag Hur många timmar per dag tittar du i genomsnitt på TV? Ange antal timmar timmar timmar Uppgift saknas 21 Range of Valid Data Values: Summary Statistics: Valid 1116 ; F19. Område nära bostad man är rädd att gå på natten Finns det något område i närheten av din bostad - dvs. inom 1,5 km - där du skulle vara rädd att gå ensam på natten 1. Ja Nej Vet ej Uppgift saknas 9
29 Summary Statistics: Valid 1128 ; F20. Pengar för att förbättra levnadsvillkoren för invandrare från icke-västländer NU KOMMER NÅGRA FRÅGOR OM INVANDRARE (BÅDE FÖRSTA OCH ANDRA GENERATIONENS) FRÅN ICKE VÄSTLÄNDER (DVS. LÄNDER UTANFÖR EUROPA, NORDAMERIKA, AUSTRALIEN/ NYA ZEELAND) Anser du att vi använder för mycket pengar, för lite pengar, eller ungefär lagom med pengar på att förbättra levnadsvillkoren för invandrare från icke-västländer? 1. För lite Ungefär lagom För mycket Vet ej Uppgift saknas 18 Summary Statistics: Valid 1119 ; F21. Andel invandrare från icke-västländer i eget bostadsområde Om du skulle göra en grov uppskattning, ungefär hur stor andel av dem som bor i ditt bostadsområde är invandrare från icke-västländer? Ange i procent (0-100%) 0. 0 %
30 % Uppgift saknas 59 Range of Valid Data Values: Summary Statistics: Valid 1078 ; F22. Inställning till att bo i område där hälften av invånarna är invandrare från icke-västlander I vilken utsträckning skulle du vara för eller emot att bo i ett område där hälften av invånarna var invandrare från icke-västländer? 1. Helt och hållet för För Varken för eller emot Emot Helt och hållet emot Vet ej Uppgift saknas 12 Summary Statistics: Valid 1125 ; F23. Grad av samhörighet med invandrare från icke-västländer Vilken grad av samhörighet känner du överlag med invandrare från icke-västländer? 1. Ingen samhörighet alls
31 Mycket stor samhörighet Uppgift saknas 26 Range of Valid Data Values: Summary Statistics: Valid 1111 ; F24. Invandrare från icke-västländer: Strävsamma eller lata Nu kommer två frågor som kännetecknar invandrare från icke-västländer. Välj den siffra mellan ett och sju som du tycker passar bäst in på följande beskrivning. En etta betyder att du anser att nästan alla invandrare är "strävsamma/hårt arbetande". En sjua betyder att du anser att nästan alla invandrare är "lata" invandrare. En fyra betyder att du anser att invandrare varken är särskilt strävsamma/hårt arbetande eller särskilt lata. Ange den siffra som bäst stämmer överens med din uppfattning Strävsamma/hårt arbetande Lata Uppgift saknas 14 Range of Valid Data Values: 1-7 Summary Statistics: Valid 1123 ; F25. Invandrare från icke-västländer: Självförsörjande eller lever på bidrag Anser du invandrare från icke-västländer föredrar att vara självförjande eller att leva på bidrag. Ange återigen den siffra som bäst stämmer överens med din uppfattning. 1. Självförsörjande Leva på bidrag Uppgift saknas 18
32 Range of Valid Data Values: 1-7 Summary Statistics: Valid 1119 ; F26a. Konflikter mellan arbetslösa och de med arbete I alla länder finns det skillnader eller till och med konflikter mellan olika sociala grupper. Enligt din uppfattning, hur stora motsättningar är det i Sverige mellan arbetslösa och de som har arbete? 1. Mycket starka motsättningar Starka motsättningar Inte särskilt starka motsättningar Det finns inga motsättningar Vet ej Uppgift saknas 11 Summary Statistics: Valid 1126 ; F26b. Konflikter mellan svenskar och invandrare från icke-västländer I alla länder finns det skillnader eller till och med konflikter mellan olika sociala grupper. Enligt din uppfattning, hur stora motsättningar är det i Sverige mellan svenskar och invandrare från icke-västländer? 1. Mycket starka motsättningar Starka motsättningar Inte särskilt starka motsättningar Det finns inga motsättningar Vet ej Uppgift saknas 22 Summary Statistics: Valid 1115 ; F27. Fadern: Socio-ekonomisk indelning NU KOMMER NÅGRA FRÅGOR OM DINA FÖRÄLDRARS ARBETSSITUATION UNDER DIN UPPVÄXTTID (NÄR DU VAR CA 16 ÅR GAMMAL). Vilket yrke hade din far när du var 16 år gammal? 11. Ej facklärda arbetare, varuproducerande Ej facklärda arbetare, tjänsteproducerande Facklärda arbetare, varuproducerande 174
33 22. Facklärda arbetare, tjänsteproducerande Lägre tjänstemän II Tjänstemän på mellannivå Högre tjänstemän Ledande befattning Företagare, ospecificerat antal anställda Lantbrukare, ospecificerad areal Frågan ej tillämplig/uppgift saknas 96 Range of Valid Data Values: Summary Statistics: Valid 1041 ; F28_1. Faderns yrke: SSYK-kod pos 1 Vad slags produktion/verksamhet fanns på det ställe han arbetade? - Faderns yrke: SSYK-kod pos 1 1. Ledningsarbete Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens Arbete som kräver kortare högskoleutbildning eller 116 motsvarande kunskaper 4. Kontors- och kundservicearbete Service-, omsorgs- och försälningsarbete Arbete inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske Hantverksarbete inom byggverksamhet och tillverkning Process- och maskinoperatörsarbete, transportarbete m.m Arbete utan krav på särskild utbildning Militärt arbete Frågan ej tillämplig/uppgift saknas 114 Range of Valid Data Values: Summary Statistics: Valid 1023 ; F28_2. Faderns yrke: SSYK-kod pos 1-2 Vad slags produktion/verksamhet fanns på det ställe han arbetade? - Faderns yrke: SSYK-kod pos Militärt arbete Politiskt arbete m.m Ledningsarbete i stora och medelstora företag, myndigheter 23 m.m. 13. Ledningsarbete i mindre företag, myndigheter m.m Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens inom 30 teknik och datavetenskap m.m. 22. Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens inom 12 biologi, hälso- och sjukvård 23. Lärararbete inom universitet, gymnasie- och grundskola 29
34 24. Annat arbete som kräver teoretisk specialistkompetens Tekniker- och ingenjörsarbete m.m Arbete inom biologi, hälso- och sjukvård som kräver 8 kortare högskoleutbildning 33. Lärararbete som kräver kortare högskoleutbildning Annat arbete som kräver kortare högskoleutbildning Kontorsarbete m.m Kundservicearbete Service-, omsorgs- och säkerhetsarbete Försäljningsarbete inom detaljhandel m.m Arbete inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske Gruv-, bygg- och anläggningsarbete Metallhantverk, reparatörsarbete m.m Finmekaniskt och grafiskt hantverk, konsthantverk m.m Annat hantverksarbete Processoperatörsarbete Maskinoperatörs- och monteringsarbete Transport- och maskinförararbete Servicearbete utan krav på särskild yrkesutbildning Annat arbete utan krav på särskild yrkesutbildning Frågan ej tillämplig/uppgift saknas 114 Range of Valid Data Values: Summary Statistics: Valid 1023 ; Min. 1 ; Max. 93 F28_3. Faderns yrke: SSYK-kod pos 1-3 Vad slags produktion/verksamhet fanns på det ställe han arbetade? - Faderns yrke: SSYK-kod pos Militärer Högre ämbetsmän och politiker Verkställande direktörer, verkschefer m.fl Drift- och verksamhetschefer Chefer för särskilda funktioner Chefer för mindre företag och enheter Fysiker, kemister m.fl Dataspecialister Civilingenjörer, arkitekter m.fl Specialister inom biologi, jord- och skogsbruk m.m Hälso- och sjukvårdsspecialister Barnmorskor; sjuksköterskor med särskild kompetens Universitets- och högskolelärare Gymnasielärare m.fl Grundskollärare Företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän Jurister Arkivarier, bibliotekarier m.fl Samhälls- och språkvetare Journalister, konstnärer, skådespelare m.fl. 14
35 246. Präster Admininstratörer i intresseorganisationer Psykologer, socialsekreterare m.fl Ingenjörer och tekniker Datatekniker och dataoperatörer Fotografer, ljud- och bildtekniker, sjukhustekniker m.fl Piloter, fartygsbefäl m.fl Säkerhets- och kvalitetsinspektörer Lantmästare, skogsmästare m.fl Sjukgymnaster, tandhygienister m.fl Andra lärare och instruktörer Säljare, inköpare, mäklare m.fl Agenter, förmedlare m.fl Redovisningsekonomer, administrativa assistenter m.fl Tull-, taxerings- och socialförsäkringstjänstemän Poliser Tecknare, underhållare, profesionella idrottsutövare m.fl Pastorer Kontorssekreterare och dataregistrerare Lager- och transportassistenter Biblioteksassistenter m.fl Brevbärare m.fl Övrig kontorspersonal Kassapersonal m.fl Kundinformatörer Resevärdar m.fl Vård- och omsorgspersonal Frisörer och annan servicepersonal, personliga tjänster Säkerhetspersonal Försäljare, detaljhandel, demonstratörer m.fl Växtodlare inom jordbruk och trädgård Djuruppfödare och djurskötare Växtodlare och djuruppfödare, blandad drift Skogsbrukare Fiskare och jägare Gruv- och bergarbetare, stenhuggare Byggnads- och anläggningsarbetare Byggnadshantverkare Målare, lackerare, skorstensfejare m.fl Gjutare, svetsare, plåtslagare m.fl Smeder, verktygsmakare m.fl Maskin- och motorreparatörer Elmontärer, tele- och elektronikreparatörer m.fl Finmekaniker Drejare, glashyttearbetare, dekorationsmålare m.fl Slaktare, bagare, konditorer m.fl Möbelsnickare, modellsnickare m.fl Skräddare, tillskärare, tapetserare m.fl Garvare, skinnberedare och skomakare Malmförädlingsoperatörer, brunnsborrare m.fl Processoperatörer vid stål- och metallverk Processoperatörer, glas och kemiska produkter 4
36 814. Processoperatörer, trä- och pappersindustri Processoperatörer, kemisk basindustri Driftsmaskinister m.fl Maskinoperatörer, metall- och mineralbehandling Maskinoperatörer, kemisk-teknisk industri Maskinoperatörer, gummi- och plastindustri Maskinoperatörer, trävaruindustri Maskinoperatörer, grafisk industri, pappersvaruindustri Maskinoperatörer, textil-, skinn- och läderindustri Maskinoperatörer, livsmedelsindustri m.m Montörer Övriga maskinoperatörer och montörer Lokförare m.fl Fordonsförare Maskinförare Däckspersonal Torg- och marknadssäljare Städare m.fl Köks- och restaurangbiträden Tidningsdistributörer, vaktmästare m.fl Renhållnings- och återvinningsarbetare Övriga servicearbetare Godshanterare och expressbud Frågan ej tillämplig/uppgift saknas 114 Range of Valid Data Values: Summary Statistics: Valid 1023 ; Min. 11 ; Max. 933 F28_4. Faderns yrke: SSYK kod pos 1-4 Vad slags produktion/verksamhet fanns på det ställe han arbetade? - Faderns yrke: SSYK-kod pos Militär Högre ämbetsmän och politiker Verkställande direktörer, verkschefer m.fl Driftchefer inom tillverkning, el-,värme- och 5 vattenförsörjning Driftchefer inom handel, hotell och restaurang, transport 3 och kommunikation Verksamhetschefer inom offentlig förvaltning m.m Verksamhetschefer inom utbildning Ekonomichefer och administrativa chefer Personalchefer Försäljnings- och marknadschefer Övriga chefer inom specialområden Chefer för mndre företag och enheter Chefer för mindre företag inom jordbruk,trädgård, skogsbruk och fiske 2
37 1312. Chefer för mindre företag inom tillverkning, el-, värmeoch 12 vattenförsörjning m.m Chefer för mindre byggföretag Chefer för mindre företag inom handel, hotell och 33 restaurang, transport och kommunikation Chefer för mindre företag inom finansiell verksamhet, 5 fastighetsbolag, företagstjänster m.m Chefer för mindre enheter inom utbildning Chefer för mindre enheter inom vård och omsorg Chefer för övriga mindre företag och enheter Fysiker och astronomer Systemerare och programmerare Arkitekter och stadsplanerare Civilingenjörer m.fl., bygg och anläggning Civilingenjörer m.fl., elkraft Civilingenjörer m.fl., elektronik och teleteknik Civilingenjörer m.fl., maskin Civilingenjörer m.fl. gruvteknik och metallurgi Lantmätare Övriga civilingenjörer m.fl Farmakologer m.fl Agronomer och hortonomer Läkare Tandläkare Akutsköterskor m.fl Universitets- och högskolelärare Gymnasielärare i allmänna ämnen Lärare i estetiska och praktiska ämnen Grundskollärare Revisorer m.fl Personaltjänstemän och yrkesvägledare Organisationsutvecklare Övriga företagsekonomer Advokater och åklagare Domare Arkivarier, museitjänstemän m.fl Sociologer,arkeologer m.fl Journalister, författare, informatörer m.fl Skulptörer, målare m.fl Kompositörer, musiker och sångare inom klassisk musik Präster Administratörer i intresseorganisationer Psykologer m.fl Socialsekreterare och kuratorer Ingenjörer och tekniker Byggnadsingenjörer och byggnadstekniker Elingenjörer och eltekniker Ingenjörer och tekniker inom elektronik och teleteknik Maskiningenjörer och maskintekniker Ingenjörer och tekniker inom gruvteknik och metallurgi Kartingenjörer m.fl Övriga ingenjörer och tekniker 6
38 3121. Datatekniker Sjukhusingenjörer och sjukhustekniker Maskinbefäl Fartygsbefäl m.fl Piloter m.fl Flygledare Flygtekniker Säkerhetsinspektörer m.fl Lantmästare, trädgårdsingenjörer m.fl Skogsmästare m.fl Miljö- och hälsoskyddsinspektörer m.fl Sjukgymnaster m.fl Andra lärare och instruktörer Värdepappersmäklare Försäkringsrepresentanter Fastighetsmäklare, fastighetsförvaltare m.fl Reseproducenter Företagssäljare Inköpare Värderare och auktionister Banktjänstemän och kreditrådgivare Övriga säljare, inköpare, mäklare m.fl Agenter Speditörer Platsförmedlare och arbetsvägledare Administrativa assistenter Redovisningsekonomer m.fl Tulltjänstemän Socialförsäkringsmän Poliser Tecknare, illustratörer, dekoratörer m.fl Idrottstränare, professionella idrottsutövare m.fl Pastorer Kontorssekreterare, läkarsekreterare m.fl Lagerassistenter m.fl Transportassistenter Biblioteksassistenter m.fl Brevbärare m.fl Övrig kontorspersonal Bank- och postkassörer Croupierer m.fl Telefonister Trafikinformatörer m.fl Flygvärdinnor m.fl Tågmästare m.fl Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl Skötare och vårdare Frisörer, hudterapeuter m.fl Brandmän Kriminalvårdare Försäljare, dagligvaror 11
Tabell 8. Samtliga sektorer All sectors 117 Offentlig sektor Public sector 131 Privat sektor Private sector 142. 116 Tabeller
Tabell 8 Genomsnittlig månadslön efter yrkesgrupp, utbildningsnivå och kön 2000 Average monthly salary by occupational group, level of education and sex 2000 Sektor/sector Sida/page Samtliga sektorer All
Genomsnittlig månadslön efter yrkesgrupp, utbildningsnivå och kön 2001 Average monthly salary by occupational group, level of education and sex 2001
Tabell 8 Genomsnittlig månadslön efter yrkesgrupp, utbildningsnivå och kön 2001 Average monthly salary by occupational group, level of education and sex 2001 Sektor/sector Sida/page Samtliga sektorer All
ISSP 2009 Ojämlikhet i Sverige
SIFO RESEARCH INTERNATIONAL ISSP 2009 Ojämlikhet i Sverige Vad är dina åsikter i frågor som rör ojämlikhet? Ojämlikhet i olika former tillhör ju det som ofta diskuteras i vårt samhälle. Men vad anser egentligen
Arbetsmarknaden med ett öga på kvinnorna: några exempel. Johan Kostela Dalarnas forskningsråd September 2011
Arbetsmarknaden med ett öga på kvinnorna: några exempel Johan Kostela Dalarnas forskningsråd September 2011 Denna rapport I denna rapport presenteras analyser av hur arbetsmarknaden i Dalarna och Gävleborg
NORRA SVERIGES STÖRSTA ARBETSMARKNAD. HÄR GÖR DU KARRIÄR OCH HINNER SÅ MYCKET MER AV ALLT SOM ÄR VIKTIGT.
NORRA SVERIGES STÖRSTA ARBETSMARKNAD. HÄR GÖR DU KARRIÄR OCH HINNER SÅ MYCKET MER AV ALLT SOM ÄR VIKTIGT. 100 000 jobb finns här, på norra Sveriges största arbetsmarknad. 15,7 har jobben ökat inom information
Löner för arbetare inom privat sektor 2013. Den genomsnittliga timlönen (lön för arbetad tid) för arbetare i privat sektor 2013 var 150,40 kronor
AM 57 SM 1401 Löner för arbetare inom privat sektor 2013 Average hourly wages of manual workers in the private sector 2013 I korta drag Den genomsnittliga timlönen (lön för arbetad tid) för arbetare i
Tabell 8. Samtliga sektorer All sectors 104 Offentlig sektor Public sector 118 Privat sektor Private sector 129
Tabell 8. Genomsnittlig månadslön efter yrkesgrupp, utbildningsnivå och kön 2002 Average monthly salary by occupational group, level of education, and sex 2002 Sektor/sector Sida/page Samtliga sektorer
ZA5776. Flash Eurobarometer 341 (Gender Inequalities in the European Union) Country Questionnaire Finland (Swedish)
ZA77 Flash Eurobarometer (Gender Inequalities in the European Union) Country Questionnaire Finland (Swedish) FL - Women in the European Union - FIS D Hur gammal är ni? (SKRIV NER OM "VÄGRAR" KOD '99')
FINLAND I EUROPA 2008
Intervju- och undersökningstjänster A FINLAND I EUROPA 2008 BLANKETT ATT FYLLA I SJÄLV Intervju- och undersökningstjänster B FINLAND I EUROPA 2008 BLANKETT ATT FYLLA I SJÄLV GS1. Här beskrivs kortfattat
Gävleborgs arbetsmarknad. Bitte Lyrén Analysavdelningen 2014-10-27
Gävleborgs arbetsmarknad Bitte Lyrén Analysavdelningen 2014-10-27 Inom vilka områden arbetar vi? Industri (tillverkning och utvinning) Vård och omsorg, sociala tjänster Handel Utbildning Företagstjänster,
Privat sektor, arbetare
Privat sektor, arbetare Yrkesgrupp Kön Månadslön 0000 samtliga yrken Kvinnor 20 603 Män 23 015 Totalt 22 412 411 kontorssekreterare och dataregistrerare Kvinnor 23 668 Totalt 23 316 412 bokförings- och
Landareal: 372 kvkm Invånare per kvkm: 25 - 90 -
Landareal: 372 kvkm Invånare per kvkm: 25 Folkmängd 31 december 2005 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4 0,6
Bristindex inom datayrken
inom datayrken IT-strateg, IT-analytiker Systemerare, systemdesigner, systemar Programmerare PC-Tekniker Datatekniker (nätverkstekniker) Civilingenjörer m.fl. bygg o anläggning Byggnadsingenjörer o byggnadstekniker
Landareal: 1 383 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2010 Befolkningsförändring 2000 2010
2011 Landareal: 1 383 kvkm Invånare per kvkm: 17 Folkmängd 31 december 2010 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2010 Befolkningsförändring 2000 2010 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Kvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män
Pressmeddelande 7 september 2016 Kvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män Kvinnor som driver företag pensionssparar inte i lika hög utsträckning som män som driver företag, 56 respektive
Landareal: 927 kvkm Invånare per kvkm: 11. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009
2010 Landareal: 927 kvkm Invånare per kvkm: 11 Folkmängd 31 december 2009 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 690 kvkm Invånare per kvkm: 17 - 90 -
Landareal: 690 kvkm Invånare per kvkm: 17 Folkmängd 31 december 2004 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4 0,6
Löner för tjänstemän inom privat sektor 2007
AM 62 SM 0801 Löner för tjänstemän inom privat sektor 2007 Salaries of non-manual workers in the private sector 2007 I korta drag Korrigerad 2012-08-31 2007 års uppgifter avseende månadslöner per utbildningsinriktning
Landareal: 269 kvkm Invånare per kvkm: 47. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012
2013 Landareal: 269 kvkm Invånare per kvkm: 4 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 1 292 kvkm Invånare per kvkm: 5. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013
2014 Landareal: 1 292 kvkm Invånare per kvkm: 5 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 431 kvkm Invånare per kvkm: 12. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009
2010 Landareal: 431 kvkm Invånare per kvkm: 12 Folkmängd 31 december 2009 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
ISSP 1998 - MORAL, VÄRDERINGAR OCH RELIGION II SSD 0716. Primärforskare Stefan Svallfors Sociologiska institutionen Umeå universitet
ISSP 1998 - MORAL, VÄRDERINGAR OCH RELIGION II SSD 0716 Primärforskare Stefan Svallfors Sociologiska institutionen Umeå universitet Svensk Samhällsvetenskaplig Datatjänst Box 720 SE 405 30 Göteborg ANVISNINGAR
Arbetsmarknadsprognos för vanligaste yrken i Västra Götaland
Vanliga yrken i Västra Götaland och prognostiserad tillgång till jobb Hur bedöms tillgången på jobb vara i framtiden för de vanligaste yrkena i Västra Götaland och hur ser utbildningsnivån ut inom respektive
Landareal: 1 223 kvkm Invånare per kvkm: 27. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009
2010 Landareal: 1 223 kvkm Invånare per kvkm: 27 Folkmängd 31 december 2009 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
M Kv Tot M Kv Tot. 33 42 37 33 42 37 Uppgift saknas 3 1 2 2 1 2 2 2 2. Förvärvsarbetande 2010 Förvärvsarbetande efter sektor 2010
2012 Landareal: 517 kvkm Invånare per kvkm: 18 Folkmängd 31 december 2011 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Upplevelser av kropp och åldrande 1998 SND- 0818
Upplevelser av kropp och åldrande 1998 SND- 0818 View: Part 1: Document Description Part 2: Study Description Part 3: Data Files Description Part 4: Variable Description Entire Codebook Document Description
Landareal: 325 kvkm Invånare per kvkm: 41. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012
2013 Landareal: 325 kvkm Invånare per kvkm: 41 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 218 kvkm Invånare per kvkm: 65. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2010 Befolkningsförändring 2000 2010
2011 Landareal: 218 kvkm Invånare per kvkm: 65 Folkmängd 31 december 2010 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2010 Befolkningsförändring 2000 2010 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 674 kvkm Invånare per kvkm: 21. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014
2015 Landareal: 674 kvkm Invånare per kvkm: 21 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 1 014 kvkm Invånare per kvkm: 91. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011
2012 Landareal: 1 014 kvkm Invånare per kvkm: 91 Folkmängd 31 december 2011 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 1 057 kvkm Invånare per kvkm: 30. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2010 Befolkningsförändring 2000 2010
2011 Landareal: 1 057 kvkm Invånare per kvkm: 30 Folkmängd 31 december 2010 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2010 Befolkningsförändring 2000 2010 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 54 kvkm Invånare per kvkm: 1 251. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011
2012 Landareal: 54 kvkm Invånare per kvkm: 1 251 Folkmängd 31 december 2011 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Förvärvsarbete. Befolkningen 20 64 år i och utanför arbets kraften 2009
Förvärvsarbete I avsnittet förekommer ett antal begrepp som förklaras här. Arbetskraften omfattar personer som antingen är syssel satta/förvärvsarbetande eller arbetslösa. Ej i arbetskraften är personer
Landareal: 194 kvkm Invånare per kvkm: 78. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014
2015 Landareal: 194 kvkm Invånare per kvkm: Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring 1996 2006
Simrishamn Landareal: kvkm Invånare per kvkm: Folkmängd december,,, barn/person,,,, Summerad fruktsamhet Födda Döda Ålder Folkmängd december Befolkningsförändring Ålder Procentuell fördelning År Födelse-
Landareal: 1 065 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008
Landareal: 1 065 kvkm Invånare per kvkm: 23 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 235 kvkm Invånare per kvkm: 105. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013
2014 Landareal: 235 kvkm Invånare per kvkm: 105 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 345 kvkm Invånare per kvkm: 254. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014
2015 Landareal: 345 kvkm Invånare per kvkm: 254 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 687 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013
2014 Landareal: 687 kvkm Invånare per kvkm: 17 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Sammanfattning på lättläst svenska
Sammanfattning på lättläst svenska Utredningen skulle utreda och lämna förslag i vissa frågor som handlar om svenskt medborgarskap. Svenskt medborgarskap i dag Vissa personer blir svenska medborgare när
Vet du vilka rättigheter du har?
Vet du vilka rättigheter du har? Särskilda ungdomshem (SiS) Till dig som är inskriven på ett särskilt ungdomshem De särskilda ungdomshemmen drivs av Statens institutionsstyrelse (SiS). När du kommer till
Landareal: 7 263 kvkm Invånare per kvkm: 1,41. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008
Landareal: 7 23 kvkm Invånare per kvkm: 1,41 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,0 0,8 0, % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 146 kvkm Invånare per kvkm: 421. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011
2012 Landareal: 146 kvkm Invånare per kvkm: 421 Folkmängd 31 december 2011 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 11 364 kvkm Invånare per kvkm: 0,94. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008
Landareal: 11 34 kvkm Invånare per kvkm: 0,94 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,2 1,0 0,8 0, % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 144 kvkm Invånare per kvkm: 176. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014
2015 Landareal: 144 kvkm Invånare per kvkm: 176 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 5 560 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2010 Befolkningsförändring 2000 2010
2011 Lycksele Landareal: 5 560 kvkm Invånare per kvkm: 2 Folkmängd 31 december 2010 Ålder 1.0 0.8 0.6 % Folkmängd 31 december 2010 Befolkningsförändring 2000 2010 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd
Landareal: 344 kvkm Invånare per kvkm: 380. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011
2012 Landareal: 344 kvkm Invånare per kvkm: 380 Folkmängd 31 december 2011 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Edlund, Jonas, Umeå universitet, Sociologiska institutionen. ISSP 2012 - Åsikter om familjeliv och arbete
Edlund, Jonas, Umeå universitet, Sociologiska institutionen ISSP 2012 - Åsikter om familjeliv och arbete Metadataproduktion Metadataproducent Svensk nationell datatjänst (SND), Göteborgs universitet, Distributör
ZA4883. Flash Eurobarometer 247 (Family life and the needs of an ageing population) Country Specific Questionnaire Sweden
ZA4883 Flash Eurobarometer 247 (Family life and the needs of an ageing population) Country Specific Questionnaire Sweden 2008 EUROBAROMETER ON FAMILIES, AND ADAPTING TO THE NEEDS OF AN AGEING POPULATION
Landareal: 143 kvkm Invånare per kvkm: 233. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2010 Befolkningsförändring 2000 2010
2011 Landareal: 143 kvkm Invånare per kvkm: 233 Folkmängd 31 december 2010 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2010 Befolkningsförändring 2000 2010 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Bortfallsanalys Yrkesregistret 2002
Utkast 1 1(13) Bortfallsanalys Yrkesregistret 2002 Innehållsförteckning Bortfallsanalys, Yrkesregistret 2002... 2 Bortfallsanalys, förvärvsarbetande, anställda i åldern 16-64 år 2002... 4 Bortfallet efter
Bortfallsanalys Yrkesregistret 2007
Utkast 1 1(15) Bortfallsanalys Yrkesregistret 2007 Innehållsförteckning Bortfallsanalys, Yrkesregistret 2007... 2 Bortfallsanalys, förvärvsarbetande, anställda i åldern 16-64 år 2007... 4 Bortfallet efter
ISSP 2012 - Åsikter om familjeliv och arbete. Edlund, Jonas Umeå universitet, Sociologiska institutionen
Edlund, Jonas Umeå universitet, Sociologiska institutionen Metadataproduktion Metadataproducent: Svensk nationell datatjänst Produktionsdatum: Juni 11 2013 Identifikation: SND0921-001 Innehållsförteckning
Arbetskraftsinvandring. Medlemsföretaget Henrix Grafiska i Huskvarna
Arbetskraftsinvandring Medlemsföretaget Henrix Grafiska i Huskvarna Rekryteringsförsök senaste 6 månaderna. F1. Har ni försökt att rekrytera medarbetare till ditt företag under de senaste 6 månaderna?
Bortfallsanalys Yrkesregistret 2004
Utkast 1 1(13) Bortfallsanalys Yrkesregistret 2004 Innehållsförteckning Bortfallsanalys, Yrkesregistret 2004... 2 Bortfallsanalys, förvärvsarbetande, anställda i åldern 16-64 år 2004... 4 Bortfallet efter
Vad är Dina åsikter om politik och den offentliga sektorn?
ISSP 2006 Vad är Dina åsikter om politik och den offentliga sektorn? Politik och den offentliga sektorn tillhör ju till det som ofta diskuteras i vårt samhälle. Men vad anser egentligen vanliga svenskar
På jobbet är vi ansvarstagande, hjälpsamma och ambitiösa
Manpower Work Life Rapport 2015 Manpower Work Life Rapport 2015 Vilka egenskaper förknippar vi oss med professionellt och vilka egenskaper tror vi efterfrågas på arbetsplatsen? Manpower Work Life har i
Män och kvinnor 15 år och äldre i hela landet Intervjumetod: Gudrun Christensen och Eva Lindqvist
Moralfrågor Undersökning: Moralfrågor Projektnummer: 3251970 Uppdragsgivare: Vår Bostad Tid för fältarbete: 24 april - 7 maj 1996 Antal gjorda intervjuer: 1000 Intervjuade: Män och kvinnor 15 år och äldre
Denna talesmannapolicy gäller tillsammans med AcadeMedias kommunikationspolicy. I kommuniaktionspolicyn finns följande formulering:
Talesmannapolicy AcadeMedia Denna talesmannapolicy gäller tillsammans med AcadeMedias kommunikationspolicy. I kommuniaktionspolicyn finns följande formulering: Anställda på AcadeMedia som vill delta i
Sjukfrånvarons utveckling
Sjukfrånvarons utveckling Ann-Marie Begler Generaldirektör Försäkringskassan Sid 1 19 januari 216 AFA jan- nov- sep-1 jul-2 maj-3 mar-4 jan-5 nov-5 sep-6 jul-7 maj-8 mar-9 jan-1 nov-1 sep-11 jul-12 maj-13
Yrke och sjukfall. Bilaga 1 (7) Datum 2015-10-22 Korta analyser 2015:1
Bilaga 1 (7) och sjukfall Figur 1 sgrupper fördelade efter nivå och förändring på sjukfrånvaron. Bubblans storlek motsvarar yrkets storlek i antalet anställda Bilaga 2 (7) Figur 2 sgruppen kontaktyrken
Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)
Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej- / killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,
Antalet människor som lever i extrem
Fattigdomen minskar FATTIGDOM Läget () Trenden 700 miljoner människor lever i extrem fattigdom. Det motsvarar 10 procent av jordens befolkning. Minskar i alla delar av världen. Mellan 1990 och minskade
J13290 - RIKSSKATTEVERKET - RIKS 2002 Sida 1
J13290 - RIKSSKATTEVERKET - RIKS 2002 Sida 1 Fr1a. Kön Man 48 49 Kvinna 52 51 Fr1b. Ålder 18-24 år 10 11 25-34 år 19 17 35-44 år 20 19 45-54 år 20 19 55-64 år 19 21 65-74 år 12 14a Medelålder 45 46 Fr1.
8 European Foundation for Osteoporosis
Europeiska föreningen mot Osteoporos 8 European Foundation for Osteoporosis Frågeformular om livskvalitet Qualeffo-41 (10 December 1997) European Foundation for Osteoporosis Swedish version Copies of this
Manpower Work Life: 2014:1. Manpower Work Life. Rapport 2014. Mångfald på jobbet
Manpower Work Life: 2014:1 Manpower Work Life Rapport 2014 Mångfald på jobbet MÅNGFALD PÅ JOBBET Mångfald diskuteras ständigt i media, men hur ser det egentligen ut på Sveriges arbetsplatser? Hur ser svenska
Trygg, stöttande, tillitsfull? Svenskarna och välfärdsstaten 1980-2010
Trygg, stöttande, tillitsfull? Svenskarna och välfärdsstaten 1980-2010 Stefan Svallfors Sociologiska institutionen Umeå universitet Forskarseminarium Kön, klass och etnicitet. Jämlikhetsfrågor i socialförsäkringen,
Satsa på en bra utbildning så satsar vi på dig! Välkommen! Ove Lindberg, Rektor
Välkommen till Lichron Teknikgymnasium Har du tänkt på att tekniken finns överallt och att du med säkerhet använder den varje dag? Vi på Lichron gillar teknik! Därför arbetar vi med den senaste tekniken
UNIONEN - TILLGÄNGLIGHET UNDER SEMESTERN 2015
UNIONEN - TILLGÄNGLIGHET UNDER SEMESTERN 2015 Kund: Unionen Kontakt: Åsa Märs 28 maj 2015 Kontakt på Novus: Freja Blomdahl +46 76 262 04 53 freja.blomdahl@novus.se Om undersökningen Metod: Webbaserade
Landareal: 4 189 kvkm Invånare per kvkm: 3. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008
Landareal: 4 189 kvkm Invånare per kvkm: 3 Folkmängd 31 december 28 Män Ålder Kvinnor 1,,8,6 % Folkmängd 31 december 28 Befolkningsförändring 1998 28 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
ZA5790. Flash Eurobarometer 355 (Space Activities) Country Questionnaire Finland (Swedish)
ZA790 Flash Eurobarometer (Space Activities) Country Questionnaire Finland (Swedish) EB FLASH - Space Activities - FIS D Hur gammal är ni? (SKRIV NER OM "VÄGRAR" KOD '99') D Kön Man Kvinna FRÅGA ALLA Q
Fakta om löner i våra medlemsföretag
JANUARI 2014 KAJSA LINDELL Fakta om löner i våra medlemsföretag Övergripande lönestatistik avseende september 2013 Innehåll 1. Inledning...2 2. Lönenivåer 2013...3 3. Löneutveckling....4 4. Lönespridning
Diskussionsfrågor till version 1 och 2
Diskussionsfrågor till version 1 och 2 Version 1 Tillgång till internet i hemmet A. Vilken åldersgrupp har haft den största ökningen av tillgång till internet under perioden? B. Kan man med hjälp av de
Enkätresultat för elever i år 2 i Mega Musik gymnasium hösten 2014. Antal elever: 47 Antal svarande: 46 Svarsfrekvens: 98% Klasser: MM13
Enkätresultat för elever i år 2 i Mega Musik gymnasium hösten 2014 Antal elever: 47 Antal svarande: 46 Svarsfrekvens: 98% Klasser: MM13 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor
Landareal: 605 kvkm Invånare per kvkm: 42. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013
214 Landareal: 5 kvkm Invånare per kvkm: 42 Folkmängd 31 december 213 Män Ålder Kvinnor 1,,8,6 % Folkmängd 31 december 213 Befolkningsförändring 23 213 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Brister i kunskap vid gymnasieval
Brister i kunskap vid gymnasieval En undersökning om hur niondeklassarna tänker inför sitt val av skola och program Gymnasium.se Hovslagargatan 3 SE 103 88 STOCKHOLM 08-50 91 06 00 1 Bakgrund och metod
Mot ett mer jämställt arbetsliv och privatliv?
Manpower Work Life Rapport 2015 Manpower Work Life Rapport 2015 Vad tror svenskarna kommer att definiera framtidens arbete och liv? Hur kommer arbetslivet och privatlivet förändras de kommande 15 åren?
Vi skall skriva uppsats
Vi skall skriva uppsats E n vacker dag får du höra att du skall skriva uppsats. I den här texten får du veta vad en uppsats är, vad den skall innehålla och hur den bör se ut. En uppsats är en text som
Enkätresultat för elever i år 2 i Nösnäsgymnasiet 2 i Stenungsund våren 2014
Enkätresultat för elever i år 2 i Nösnäsgymnasiet 2 i Stenungsund våren 2014 Antal elever: 47 Antal svarande: 40 Svarsfrekvens: 85% Klasser: 12BAa, 12BAb, 12LL Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per
Omega - 3 En undersökning bland allmänheten Projektnummer 3806620
Omega - 3 En undersökning bland allmänheten Projektnummer 3806620 Om undersökningen Ämne: Omega - 3 Projektnummer: 3806620 Uppdragsgivare: Pronova healthcare AS Kontaktperson: Ingrid Lindmark Tid för fältarbete:
UNGDOMSVARIANTEN FOLKHÄLSOPLAN 2004-2008. Det är vi som gjort Ungdomsvarianten!
FOLKHÄLSOPLAN 2004-2008 UNGDOMSVARIANTEN Det är vi som gjort Ungdomsvarianten! Målområden för folkhälsoarbetet i Götene kommun är: Barn och ungdomars hälsa, Drogförebyggande arbete, Psykisk hälsa, Trygga
Enkätresultat för elever i år 2 i Praktiska Skövde i Praktiska Sverige AB hösten 2014
Enkätresultat för elever i år 2 i Praktiska Skövde i Praktiska Sverige AB hösten 2014 Antal elever: 18 Antal svarande: 13 Svarsfrekvens: 72% Klasser: År 2 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin
Arbetsmarknad, invandring, integration. Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Gammelstad
Arbetsmarknad, invandring, integration Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Gammelstad Öppenhet en viktig förutsättning för näringslivet Sverige är en liten, öppen ekonomi företagen måste alltid vara
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Stockholms län Resultat för Farsta Hemtjänst
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Stockholms län Resultat för Farsta Hemtjänst Resultaten för er stadsdel Det här är en sammanställning av resultaten för er stadsdel från undersökningen Vad tycker
ZA4879. Flash Eurobarometer 236 (Citizens' perceptions of fraud and the fight against fraud in the EU27) Country Specific Questionnaire Sweden
ZA4879 Flash Eurobarometer 236 (Citizens' perceptions of fraud and the fight against fraud in the EU27) Country Specific Questionnaire Sweden FLASH EUROBAROMETER D1. Kön [FRÅGA INTE - ANGE TILLÄMPLIGT]
Till dig som vill bli medlem i SEKO
Till dig som vill bli medlem i SEKO Med dig blir vi ännu starkare Tack vare att vi är många kan vi sätta tryck på arbetsgivaren. Men du kan hjälpa oss att bli ännu starkare. Vi kämpar för dig Utan oss
Kapitel 9 Offentliga sektorn. Faktafrågor. Sveriges Ekonomi INTRODUKTION I SAMHÄLLSEKONOMI
Faktafrågor 1. a) Den offentliga sektorn består egentligen av fyra delar. Vilka? s. 121 122 b) Ge exempel på några uppgifter som handhas av de olika delarna. 2. Vilka uppgifter har den offentliga sektorn?
Naturvetenskap, vad är det? Attityder till naturvetenskap hos elever i årskurs sex
Naturvetenskap, vad är det? Attityder till naturvetenskap hos elever i årskurs sex Tensta Gymnasium vt-06 Antonis Papadopoulos NV3A Handledare: Per Anderhag Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Syfte...
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Lund Hemtjänst
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Lund Hemtjänst Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?
Låt din berättelse bli en värdefull del av våra samlingar!
Låt din berättelse bli en värdefull del av våra samlingar! Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg (DAG) ingår i den statliga myndigheten Institutet för språk och folkminnen. Arkivet har till
EXECUTIVE SUMMARY. Hållbarhet i svenska företag. Demoskop. En sammanfattning av resultat från undersökning om svenska bolag och hållbarhet 2015-10-27
EXECUTIVE SUMMARY Hållbarhet i svenska företag Demoskop En sammanfattning av resultat från undersökning om svenska bolag och hållbarhet 2015-10-27 Demoskop AB, Floragatan 13, 114 75 Stockholm, Sweden Tel
En gemensam bild av verkligheten
En gemensam bild av verkligheten En meningsfull diskussion om Sveriges framtid förutsätter en gemensam bild av var vi står i dag. Hur ser verkligheten egentligen ut och vilka fakta beskriver den bäst?
UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER HAR DU 730 DAGAR OCH ETT STARKT DRIV DÅ HAR VI EN LEDARROLL TILL DIG
UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER HAR DU 730 DAGAR OCH ETT STARKT DRIV DÅ HAR VI EN LEDARROLL TILL DIG VÄLKOMMEN TILL BERENDSEN Tack för att du vill lägga lite tid på att lära känna oss - det kan löna sig. För
Trygg på arbetsmarknaden?
Trygg på arbetsmarknaden? En jämförelse av svenska och danska ungdomars syn på arbetsmarknaden och framtiden Stefan Persson September 2009 Rapport framtagen av: RHETIKFABRIKEN Stefan Persson Verksamhetsansvarig
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Hallsberg Hemtjänst
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Hallsberg Hemtjänst Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om
VÄRDERINGSÖVNINGAR. Vad är Svenskt?
VÄRDERINGSÖVNINGAR Vad är Svenskt? Typ av övning: Avstamp till diskussion. Övningen belyser hur svårt det är att säga vad som är svenskt och att normen vad som anses vara svenskt ändras med tiden och utifrån
Invandrarföretagare om att starta, driva och expandera företagande i Sverige
Invandrarföretagare om att starta, driva och expandera företagande i Sverige 29 november 2001 Arne Modig T22502 Invandrarföretagare om att starta, driva och expandera företag i Sverige Svenskt Näringsliv
Energi & Miljötema Inrikting So - Kravmärkt
Energi & Miljötema Inrikting So - Kravmärkt 21/5 2010 Sofie Roxå 9b Handledare Torgny Roxå Mentor Fredrik Alven 1 Innehållsförteckning Inledning s. 3 Bakgrund s. 3 Syfte s. 3 Hypotes s. 3 Metod s. 4 Resultat
Lågt socialt deltagande 70-74 75-79 65-69. Ålder
Sociala relationer Personer med täta sociala relationer, eller starka band till familj eller omgivning lever längre och har bättre hälsa samt en ökad förmåga att återhämta sig från sjukdom än socialt isolerade
Får nyanlända samma chans i den svenska skolan?
Får nyanlända samma chans i den svenska skolan? Sammanställning oktober 2015 De nyanlända eleverna (varit här högst fyra år) klarar den svenska skolan sämre än andra elever. Ett tydligt tecken är att för