Självdragsventilation i flerbostadshus, förutsättningar och möjliga förbättringsåtgärder. Carolina Faraguna

Transkript

1 Självdragsventilation i flerbostadshus, förutsättningar och möjliga förbättringsåtgärder. Carolina Faraguna

2 Självdragsventilation i flerbostadshus

3 Anmälningar om olägenhet till miljöförvaltningen i Malmö. Kallt och dragigt Dålig luftkvalitet Låga luftflöden Högt luftflöde Fukt- och mögelskador

4 Syfte och metod Syfte Utförligt beskriva självdragssystemets funktion. Ge en översikt över åtgärder för att förbättra befintligt självdragssystem i ett flerbostadshus. Metod Litteraturstudie Numerisk analys av ett verkligt fall med PFS.

5 Självdragsystemets drivkrafter Termiska drivkraft beror på - temperaturskillnaden inne och ute. - höjdskillnad mellan in- och utlopp Vindtryck pga - vindanblåsning mot byggnadens fasad - vindens ejektorverkan över skorstensmynningen.

6 Termisk drivtryck Lufttrycket avtar linjärt med höjden över marken vid konstant temperatur. Temperaturskillnaden ger upphov till undertryck på den varma sidan och kall luft sugs in i byggnaden.

7 Termiskt drivtryck - storlek

8 Vindtryck Vindens drivkraft är beroende av: luftens densitet luftens hastighet formfaktor

9 Vindtryck - skorstenstoppen

10 Bakdrag

11 Luftväxling varierar under året. Blåsigt och kallt ute bra drag i ventilationssystemet. Varmt och stilla ute inget drag i ventilationssystemet.

12 Utformning - Decentraliserat Vanlig i äldre hus, uppförda före Luft evakueras från samtliga rum i bostaden. Mycket utrymmeskrävande. Ökad risk för bakdrag och luktspridning.

13 Utformning - Centraliserat Luften leds enligt den så kallade överströmningsmetoden. Färre frånluftskanaler. Konstruktionen finns i hus, uppförda från 1940-talet och framåt.

14 Utformning - uteluftsdon

15 Utformning - frånluftsdon

16 Utformning - våtrum Fönsterventilation Stockholmsventilation Överluftsdon

17 Varför måste bostaden ventileras? Ventilationens uppgift är att säkerställa att inomhusluften är hälsosam att inandas genom att föra bort luftföroreningar fukt

18 Föroreningskällor Människan Utomhusluft, tex trafik och pollen. Byggnads- och inredningsmaterial Pälsdjur Tobaksrök Maskiner Dofter Kvalster Husdamm Fukt och mögel Bakterier Kemiska emissioner Ozon

19 Fuktproduktion I bostäder tillförs luften fukt från en rad olika källor. Som exempel kan nämnas avdunstning från människor, djur och växter disk bad och dusch matlagning tvättning torkning av tvätt

20 Termisk komfort Termisk komfort är ett tillstånd då kroppen är tillfreds med den termiska miljön och inte önskar varmare eller kallare omgivning.

21 Termisk komfort Sex huvudfaktorer bestämmer värmeutbytet mellan individ och omgivning: Klimatparametrar: Lufttemperatur Luftfuktighet Lufthastighet Omgivande ytors temperatur Individparametrar: Klädsel Aktivitet

22 Klagomål Vanliga klagomål i självdragsventilerade bostäder: luktspridning kalla och dragiga rum fukt- och mögelproblem i våtutrymmen

23 Indikator Indikator på att ventilationen inte fungerar och att luftkvaliteten är bristfällig: Luftströmmen går fel väg, sk bakdrag. Mikrobiell tillväxt på invändiga ytor. Kondensbildning på fönstrets insida. Förhöjda halter av radon.

24 Dimensionerande luftflöde Luftomsättningen bör inte understiga 0,5 rv/h. Uteluftsflödet bör vara minst 0,35 l/(s m 2 ) eller 4 l/(s pers). Dessa krav är ingen garanti för en god luftkvalitet!

25 Varbergsfallet Miljööverdomstolen ansåg att: vädringsfönster inte kan användas för att tillgodose grundbehovet av ventilation i lägenheten. kraven i Socialstyrelsens allmänna råd var rimliga och skäliga.

26 Uppmätt ventilationsflöde Mätningar har visat att det genomsnittliga uteluftsflödet i självdragsventilerade flerbostadshus är 0,33 l/sm 2 (ELIB). Faktorer som påverkar ventilationsnivån byggnadens ålder. bostadens placering.

27 Åtgärder Det finns ingen standardlösning. Varje enskilt fall är unikt. Problemen har ofta flera orsaker.

28 Bristande underhåll En vanlig orsak till att ventlationssystemet inte fungerar som avsett är bristande underhåll.

29 Underhåll För att bibehålla funktionen är det nödvändigt att ventilationssystemet genomgår en årlig översyn ventiler och kanaler rengörs regelbundet.

30 Rengöring av ventiler. Utelufts- och frånluftsventler kan boende själva rengöra. Rengöring minst en gång per år.

31 Rengöring av frånluftskanaler Rengöringsbehovet för frånluftskanaler i ett självdragssystem varierar. Lämpliga rensningsintervall för frånluftskanaler: Imkanal 3 år (tidigare rensningspliktig för brandskydd) 1 2 år (funktion) Övriga kanaler Beslut om rengöring bör tas efter besiktning.

32 Lägenhetsinnehavarens beteende En annan vanlig orsak till att ventlationssystemet inte fungerar som avsett är att boende ofta saknar kunskap om hur ventilationsystemet fungerar.

33 Läckage i befintliga kanaler. Frånluftskanalerna i det befintliga bostadsbeståndet har en varierande standard. Orsaken till att kanalen är otät kan vara: nedbrytning dvs vittring krymp- och sättningssprickor arbetsutförandet har brustit skador har uppkommit i samband med transport

34 Tätning i befintliga kanaler Tätning kan ske utvändigt - skarvband, tätningstejp och tätningsmassa invändigt - installera ett insatsrör eller en foderslang

35 Uteluftsdon Uteluftsdonets placering utformning är avgörande för att lufttillförseln inte ska påverka komforten negativt.

36 Vind vid skorsten. Vind vid skorstensmynning har stor inverkan på luftväxlingen i en självdragsventilerad byggnad. Vinden kan skapa undertryck övertryck i kanalen vilket såväl innebär en risk för överventilering som bakdrag.

37 Huv Vindtryckets inverkan vid ventilationskortenens mynning kan nästan elimineras med en turbulensbildande huv.

38 Fläkttförsärkt självdrag - FFS Ett vikande drivtryck kan kompenseras genom att installera en hjälpfläkt. Placeras lämpligen i en huv och minskar på så sätt risken för bakdrag. Obs! Fläkten ska enbart vara i drift när det termiska drivtrycket är otillräckligt.

39 Vindsnurra

40 Termostatstyrd spring- eller väggventil Ventil reglerar luftflödet genom att tryckfallet över donet förändras med utetemperaturen.

41 Fläktförstärkt styrt självdrag - FSS

42 Analys av ett verkligt fall

43 Grundfall Förutsättningar Inga uteluftsdon, uteluft förs in via läckage. Infiltrationen antas vara 1,6 l/(s m 2 ) dvs otät. Alla innerdörrar är öppna förutom badrumsdörren.

44 Vad krävs för att uppnå tillräckligt luftflöde?

45 Installation av uteluftsdon, vån 1.

46 Installation av uteluftsdon, vån 4.

47 Vad krävs av ett uteluftsdon för att uppnå tillräckligt luftflöde?

48 Vad krävs för att uppnå tillräckligt luftflöde på våningsplan 1?

49 Vad krävs för att uppnå tillräckligt luftflöde på våningsplan 4?

50 Slutsats Beräkningarna bekräftar således litteraturstudiens slutsats, att ett konventionellt självdragssystem behöver en hjälpande hand för att leverera ett stabilt och tillräckligt luftflöde året om.

51 Krav på ett självdragssystem Rena och hela kanaler. Uteluftsventiler i sov- och vardagsrum samt överluftsdon (endast i centraliserat). Inga kanalanslutna fläktar i kök och badrum. Öppningsbara fönster. Åtgärder som kräver större investeringar bör inte genomföras utan en noggrann analys för att säkerställa att de verkligen kan leverera ett tillräckligt flöde.

52 Tack! Carolina Faraguna IVL Svenska Miljöinstitutet