Kvinnor och pensionen. En rapport om kvinnornas pensionsvillkor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvinnor och pensionen. En rapport om kvinnornas pensionsvillkor"

Transkript

1 Kvinnor och pensionen En rapport om kvinnornas pensionsvillkor

2 Utgiven maj 2013 Riksförbundet PensionärsGemenskap Svenska KommunalPensionärernas Förbund

3 Förord Sverige är stolt över att vara ett av de mest jämställda länder i världen. I arbetslivet ska det inte finnas någon skillnad i lön mellan kvinnor och män. Officiellt är det ingen skillnad men undersökning på undersökning visar att kvinnor har lägre lön av diffusa skäl. Samtidigt är skillnaden i sysselsättningsgrad stor mellan könen. Kvinnor arbetar mer än dubbelt så mycket deltid än män. Dessa skillnader avspeglar sig i ålderdomen, där kvinnor får avsevärt lägre pension än män. Pensionssystemet kan liknas vid en spegel över den historiska arbetsmarknaden. Kvinnors lägre pension visar på en tidigare orättfärdig arbetsmarknad, som inte finns mer idag. Däremot visar framtiden på en annan fara. Att kvinnor förvägras heltidssysselsättning, samt kvinnors utträngning från arbetsmarknaden på grund av omsorg om närstående skapar en situation, där kvinnor inte får möjligheterna att tjäna ihop till en god pension. Garantipensionen för dem, som inte har tjänat ihop till en tillräcklig inkomstpension, förutskickades att minska i betydelse alltefter fler nya pensionärer tillkom med goda intjänade pensioner. Tyvärr tycks denna förväntan bli allt svagare och flera bedömare anser att upp mot hälften av kvinnorna i framtiden kommer att bli beroende av garantipension. Denna rapport visar på skillnaderna i pension mellan kvinnor och män. Förutom att gå igenom själva pensionssystemet visar vi på hur deltidsarbetet påverkar pensionen. Pensionssystemet kan inte ensamt rätta till orättvisor under ett långt arbetsliv. Däremot är det viktigt att alla socialförsäkringar inklusive pensionssystemet medverkar för att i samklang bidra till det gemensamma arbetet för ett mer jämställt samhälle. Vi vill bidra till detta arbete genom att ge en samlad bild av kvinnornas situation i pensionssystemet. Stockholm den 21 maj 2013 Sten-Gunnar Hedin Förbundsordförande för Riksförbundet PensionärsGemenskap Sam Sandberg Förbundsordförande för Svenska KommunalPensionärernas Förbund

4

5 Innehållsförteckning Förord... 3 Inledning... 7 Pensionärernas fattigdom... 8 Dagens svenska pensionssystem Sysselsättning Pensionering Garantipensionen Tjänstepensionen Privat pensionssparande Sammanfattning

6

7 Inledning Idag den 21 maj 2013 fyller den svenska pensionen 100 år. Denna dag för hundra år sedan togs beslutet i dåvarande riksdagens båda kamrar att för första gången införa ett pensionssystem i Sverige även kallad ålderdomsförsäkring på den tiden. Det var ett epokgörande beslut, det första steget på vägen till dagens offentliga socialförsäkringssystem. Med beslutet om det nya pensionssystemet var Sverige inte först eller störst när det gällde pensioner. Däremot kom Sverige med en nyhet pensionssystemet skulle omfatta samtliga i samhället. Pensionssystemet utformades som ett allmänt system. Redan då avspeglade pensionssystemet den rådande ordningen i samhället. Männen arbetade och tjänade in resurserna i familjen. Kvinnornas uppgift var att stödja mannen och ta hand om hem och barn ett så gott som oavlönat arbete. Detta gick igen i det första pensionssystemet. Detta första pensionssystem var strikt försäkringsmässigt uppbyggt. Pensionen grundades på inbetalda avgifter, som i sin tur beräknades efter inkomst. Detta innebar att kvinnorna i regel betalade avgifter, som motsvarade ungefär en tredjedel av männens avgifter. Redan på den tiden observerades det att kvinnor levde längre än män, vilket försäkringsmässigt innebar att pensionskapitalet delades upp på fler år än för männen. Sammantaget ledde detta till att pensionen till kvinnorna endast i undantagsfall blev högre än minimipensionen. Redan på den tiden var den allmänna insikten att minimipensionen var alldeles för låg för att kunna leva ett eget liv. Pensionssystemet innebar därför att kvinnorna bands på ålderdomen hårt till familjen och släkten utan möjligheter till eget självständigt liv. Idag hundra år senare är villkoren annorlunda. Pensionssystemet är annorlunda uppbyggt och då kvinnor idag har ett långt arbetsliv med avlönade anställningar bakom sig vid pensioneringen innebär detta att de äldre kvinnorna idag kan om än med knappa resurser leva ett självständigt liv i ålderdomen. Dock följer arbetslivets orättvisor med i ålderdomen och de ekonomiska villkoren för kvinnliga pensionärer skiljer sig markant åt jämfört med de manliga pensionärerna. Föreliggande rapport tar upp varför pensionen för kvinnor är mindre än för män och skapar allt fler fattigpensionärer bland kvinnor. Rapporten utger sig inte för att vara heltäckande utan mer för att visa på orsaker till skillnaderna. 7

8 Pensionärernas fattigdom Andelen fattiga bland pensionärerna är lågt i Sverige i ett internationellt perspektiv. Det förklaras av att såväl pensionssystemet som andra delar av del svenska socialförsäkringssystemet ger tillräckliga ersättningar. I en jämförelse med 15 europeiska länder har Sverige lägst andelen fattiga bland äldre tillsammans med Nederländerna och Luxembourg. Många pensionärer har dock en utsatt situation med en ekonomisk standard strax över riktlinjerna för när ekonomiskt bidrag (försörjningsbidrag) kan beviljas. Det är framförallt äldre pensionärer (75 år och äldre) som finns i denna grupp. Kvinnorna år överrepresenterade i denna grupp och har hamnat i fattigdomsfällan. Definitionen på fattigdomsstrecket är en disponibel inkomst som är lägre ån 60 procent av medelinkomsten i samhället. Det finns därför starka skäl att undersöka hur utvecklingen har varit och vad som kan förväntas i framtiden. En grupp som riskerar att få för låg pension består av dem som har haft mycket låga inkomster och därför får garantipension. Garantipensionen är prisindexerad och inte inkomstindexerad som inkomstpensionen. Gruppen kan därför komma att släpa efter i inkomstutvecklingen jämfört med dem som får inkomstpension, som är kopplad till den ekonomiska utvecklingen i Sverige. Många av dagens fattigpensionärer är kvinnor som skött hem och barn medan maken arbetat. De var sin tids könsrollsoffer. Dessvärre går många kvinnor idag mot en liknande fattigdomsfälla. Ekonomiskt är pensionärer en lika homogen grupp som alla andra samhällsgrupper. En del har en god pensionssituation, med höga pensioner, sparkapital mm. Andra är fattigpensionärer, som har ett mycket litet disponibelt kapital kvar efter att bostadskostnaderna är betalda. Kvinnan har fortfarande huvudansvaret för barn och hem, vilket innebär att de fortfarande tar lejonparten av föräldraledigheten. Ju längre tid de är föräldraledig, desto sämre går deras arbetsutveckling. Det medför ofta att kvinnorna går ner till deltid och utvecklar en svagare yrkesidentitet än männen. Risken finns att dagens unga kvinnor hamnar i samma fälla som fattigpensionärerna idag med samma konsekvenser för pensionen som deras mödrar. Kvinnors inkomst släpar efter hela livet. Trots jämställdhetsdebatten är inkomstskillnaderna mellan könen fortfarande stora. Kvinnor tar ut mer föräldraledighet, arbetar oftare deltid och har i de flesta yrken lägre lön än män. De leder till att de har lägre inkomster under hela livet, något som ger utfall i lägre pension. Kvinnor har lägre pension och pensionsförmögenhet än män, i genomsnitt är de 80 till 90 procent av männens. Förvärvsavbrotten har dock begränsad betydelse för pensionsskillnader, löneskillnaden är betydligt viktigare. Dock ger långvarigt 8

9 deltidsarbete stort pensionsbortfall halvtid från 40-årsåldern sänker pensionen med 25 procent. När det gäller de äldre generationerna, de som är pensionerade, är skillnaden i inkomst ännu större än för dem som idag förvärvsarbetar. I de pensionerade generationerna var kvinnornas sysselsättningsgrad betydligt lägre än idag. Detta har gett konsekvenser för dagens pensionsutbetalningar med allt fler som har garantipension. De största konsekvenserna uppkommer inom tjänstepensionerna. Ett liv utanför arbetsmarknaden ger ingen tjänstepension över huvudtaget. Men även om arbetslivet till stor del består av deltid ger det allvarliga konsekvenser på den framtida pensionen. Skillnaden i utfall för kvinnor och män med olika utbildning påverkar utfallet. Genomsnittsinkomsten vid olika åldrar för kvinnor med viss utbildningsnivå är på samma nivå som för män med lägre utbildning. Lågutbildade kvinnor är överreprensenterade vad gäller relativ fattigdom. Förr kallades det fattigpension idag heter det garantipension Fem av tio kvinnor som går i pension måste klara sig på mindre pengar än en student vilket är alarmerande. Allt fler fattigpensionärer hamnar i kronofogdens register och beskrivs som en tickade bomb Många har inte mer än kronor i månaden efter att bostadskostnaderna är betalda. Den relativa fattigdomen bland pensionärer ökade vid införseln av jobbskatteavdraget, då fattigdomsgränsen är definierad i termer av disponibel inkomst. För varje givet år ökar andelen fattiga kvinnor med åldern medan detta inte gäller för män. Denna differens tycks dock helt vara att kvinnor i högre utsträckning överlever sina män och blir ensamstående. Pensionerna beräknas i det nya allmänna pensionssystemet bli lägre i relation till inkomsterna före pensioneringen än i det gamla ATP-systemet. För att de som bara täcks av det nya pensionssystemet ska få samma pension som med ATP krävs en senareläggning av pensioneringen samt god avkastning på PPM-fonderna och privata pensioner. Pensionerna minskar även kraftigt efter 70 års ålder. Flertalet tjänstepensioner ger högre utbetalning under de fem första åren och många börjar ta ut sin pension vid 65 års ålder. När det gäller skillnaden inom pensionsutbetalningar netto ligger de kvar på samma nivå som efter pensionsreformen. Brutto har kvinnornas andel av männens pension ökat men det beror mest på att minimipensionen i form av garantipensionen höjdes kraftigt vid pensionsreformen men beskattades, vilket den tidigare minimipensionen inte gjordes. Kvinnors andel av männens pension uppgår enligt den senaste statistiken till drygt 75 procent. Denna andel kommer däremot att öka över tid allteftersom kvinnliga generationer med en högre sysselsättningsgrad och mindre deltidsarbete träder in i pensionsåldern och får högre pensioner. Men skillnaden i dagens pensionsutbetalningar belyser konsekvenserna av ett mindre aktivt arbetsliv, oavsett om det är fri- eller ofrivilligt. 9

10 Dagens svenska pensionssystem Det tidigare pensionssystemet med folkpension och ATP hade vissa egenskaper, som gynnade kvinnorna. Den pensionsgrundande tiden var maximerad till 30 år. Det innebar att under ett arbetsliv på ca 40 år kunde man vara frånvarande på arbetsmarknaden ett antal år utan att det påverkade pensionen. Detta utnyttjades främst av kvinnor, som kunde stanna hemma några år vid barnafödande. Av de maximerade 30 pensionsgrundande åren räknades endast de 15 bästa åren som underlag för ATP-pensionen. Detta var också en stor fördel för kvinnorna, då kvinnor i betydligt högre utsträckning arbetade deltid under delar av sitt arbetsliv. Dagens svenska pensionssystem är däremot individorienterat och strikt neutralt. Det är försäkringsmässigt uppbyggt på aktuariska principer, dvs. att det finns en tydlig koppling mellan vad individen betalar in till systemet och vad individen får ut av systemet. Det finns inga uttalade omfördelningsmekanismer i systemet. Trots denna förmenta neutralitet finns det flera avsteg från principerna. Pensionsbeloppet beräknas på hela försäkringskollektivet utan skillnader mellan grupper med olika medellivslängder, t.ex. mellan högutbildade och lågutbildade och mellan kvinnor och män. Det finns ett golv i systemet en lägsta pension, som alla är garanterad oavsett tidigare inbetalningar till systemet. Det finns ett tak i systemet en högsta pension, som betalas ut även om avgifterna till systemet har varit högre. Pensionsavgifter betalas in på andra grunder än intjänad arbetsinkomst, t.ex. barnaår, studier och plikttjänst. Pensionsbeloppet påverkas inte av medellivslängdens ändringar efter 65- årsåldern. Utifrån kvinnors skilda förutsättningar jämfört med männens finns skilda effekter av själva pensionssystemets uppbyggnad. En av de mest kända förutsättningar är att kvinnor lever längre än män. Eftersom pensionssystemet uttryckligen gör avsteg från principen att beräkna pensionen efter skilda uppskattade medellivslängder innebär en pensionsberäkning på samtliga individer som en grupp att en grupp, som har längre medellivslängd än andra grupper, gynnas. För kvinnor innebär pensionsberäkningen på hela försäkringskollektivet att de får en högre pension än vad de försäkringsmässigt borde få. En annan effekt av att medellivslängden beräknas på hela försäkringskollektivet är effekten av den s.k. normen. Normen är ett förskott på tilläggs-/inkomstpension, som ges på den första pensionen, vilket höjer den första pensionen med cirka procent. Förskottet betalas tillbaka genom ett årligt avdrag på 1,6 procent på den årliga omräkningen av tilläggs-/inkomstpensionen. Detta förskott gynnar män framför kvinnor, då män inte lever lika länge som kvinnorna och därmed betalar mindre tillbaka på förskottet än kvinnorna. Att det finns ett golv i form av utfyllnad med garantipension vid låga eller inga intjänade pensionsrätter i pensionssystemet gynnar också kvinnorna, då fler kvinnor både i antal och andelsmässigt kommer upp i pensionsåldrarna med låga eller inga intjänade pensionsrätter. 10

11 Taket i pensionssystemet missgynnar fler män än kvinnor även här både i antal och andelsmässigt eftersom fler män har inkomster över taket. Fler kvinnor än män har uppehåll i sitt arbetsliv beroende på vård av barn och gynnas av att pension beräknas även för viss tid av vård av barn. Detta gynnande får ses i strikt ekonomisk mening, eftersom vård av barn i detta sammanhang ses som ett oavlönat arbete. Att pensionsbeloppet inte ändras på grund av förändringar i medellivslängden efter fyllda 65 år missgynnar kvinnorna som grupp eftersom männens medellivslängd ökar snabbare än kvinnornas även om det är små förändringar. Sammantaget gynnar strukturen av pensionssystemet kvinnorna något mer än män med hänsyn till könens olika förutsättningar. 11

12 Sysselsättning Som sysselsatt i Sverige räcker det att arbeta en timme under den referensvecka, som mäter sysselsättningen. Heltid innebär en sysselsättning på 35 timmar eller fler i veckan. Med denna uppdelning visar det sig att kvinnor har mycket större deltidssysselsättning än män, även om det har minskat under åren Diagrammet visar att andelen deltidssysselsatta kvinnor har minskat kraftigt de senaste åren. På 1980-talet arbetade nära hälften av alla kvinnor deltid i jämförelse med en tredjedel idag. Ändå är det nästan tre gånger fler kvinnor som arbetar på deltid jämfört med männen. En stor del av de kvinnor, som arbetade deltid förr, är nu pensionerade, vilket visar sig i pensionsstatistiken. Kvinnors andel av männens lön har varit ganska konstant de senaste åren. Däremot visar pensioner en annan bild en ålderdomlig bild av arbetsmarknaden förr. Från att 12

13 i slutet av 1900-talet vara knappt två tredjedelar av männens pension har kvinnornas andel ökat till dagens knappt 80 procent. Den stora ökningen av kvinnornas andel av pensionen år 2003 är frukten av det nya pensionssystemet, där framför allt minimipensionen i form av garantipensionen höjdes men samtidigt blev beskattad. Eftersom det är en majoritet kvinnor, som har garantipension, märktes denna höjning framför allt hos kvinnorna. Den allmänna pensionen för kvinnor följer utvecklingen av männens allmänna pension men gapet mellan könen minskar väldigt lite Den långsamma utvecklingen av kvinnornas genomsnittspensioner är främst en produkt av, dels kvinnornas högre deltidssysselsättning, dels att männens sysselsättningsgrad ökar mer än kvinnorna. 13

14 Pensionering Den lägsta allmänna pensioneringsåldern i Sverige är 61 år. Från och med månaden man fyller 61 år får den enskilde själv bestämma när denne vill gå i pension. Den allmänna pensionen kan tas ut från 61 års ålder. Det gäller tilläggspensionen, inkomstpensionen och premiepensionen dock inte minimipensionen, som numera heter garantipensionen. Den får tas ut först från 65 års ålder. Bostadstillägg för ålderspensionärer kan utgå från 65 års ålder om full allmän pension tas ut. Skillnaderna i tidig pensionering, dvs. pensionering mellan år, mellan kvinnor och män är små Det är främst männen, som går tidigare i pension än kvinnorna. En anledning till brottet i utvecklingen år 2001 är att vid införandet av det nya pensionssystemet avskaffades delpensionen. 14

15 Garantipensionen Garantipensionen är minipensionen i det nya pensionssystemet. Det är en utfyllnadspension i motsats till den gamla minimipensionen folkpensionen. Folkpensionen var en grundpension, som alla fick. De, som var berättigade till ATP, fick den utöver folkpensionen. Garantipensionen utgår som en utfyllnadspension vid låg eller ingen tilläggsoch/eller inkomstpension. Full garantipension är en viss andel av prisbasbeloppet och är lägre än motsvarande garantiersättningar i andra socialförsäkringar. Garantipensionen indexeras med den årliga förändringen i prisbasbeloppet. Prisbasbeloppet är en grov uppskattning av den årliga inflationen och mäter endast prisernas förändring. Det innebär att en garantipension förblir på samma standardnivå resten av livet ut utan att få del i samhällets vidare standardförbättringar. Prisindexering innebär också en långsam urholkning av garantipensionärens köpkraft. Prisbasbeloppets förändring baseras på prisförändringen av ett genomsnittshushålls förbrukning. Då ett genomsnittshushåll har mer än dubbelt så stor inkomst än garantipensionären slår en prisförändring igenom hos garantipensionären dubbelt så mycket som hos genomsnittshushållet. Därtill är de kostnaderna, som väger tyngst i ett garantipensionshushåll, bostads- och matkostnader, vilkas priser har stigit i medeltal mer än inflationen både på lång och på kort sikt. Trots att andelen garantipensioner sjunker, dock avtagande de senaste åren (beroende på att inkomstpensionerna har minskat åren 2010 och 2011, vilket har medfört att fler inkomstpensionärer trillat under den inkomstnivå då garantipension utgår) har andelen kvinnor med garantipension inte bara legat på samma nivå utan t.o.m. ökat något de senaste åren. Detta visar att trots att kvinnorna har ökat sin 15

16 heltidssysselsättning så ökar inte deras pensioner, utan tvärtom visar tecken på att stagnera och i vissa fall t.o.m. minska. Garantipensionen är en mindre förmånlig pension än den övriga allmänna pensionen. Det är en del av den allmänna grundtryggheten. Förutom garantipensionen ingår bostadstillägget till pensionärer. Detta bostadstillägg är inte indexerat utan höjs med ojämna mellanrum på olika sätt. Bostadtillägget följer inte med bostadskostnadernas förändringar. Bostadstillägget är en mycket komplicerad tilläggsersättning och kostar mycket i administration. Det ger också en viss skevhet i ersättning mellan pensionärer med hyresrätt och pensionärer med bostadsrätt eller egnahem. Garantipensionen betraktades som en övergångsform av pensionssystemets arkitekter då allt fler, framför allt kvinnor, förväntades få inkomstpensioner i framtiden. Samhällets utveckling de senaste åren visar på en betydligt bistrare verklighet där kvinnorna har fått det besvärligast. Det återspeglar sig i pensionssystemet, där garantipensionerna, som nu är på väg ner, prognostiseras av flera bedömare att öka i framtiden. Denna ökning kommer att främst bestå av kvinnor, där upp mot hälften av dem i framtiden kommer att vara beroende av garantipensionerna. Detta i sin tur är frukten av en hård arbetsmarknad, där kvinnor inte erbjuds heltidsarbeten i tillräcklig omfattning och där samhällets nedrustade sociala skydd tvingar allt fler kvinnorna ut från arbetsmarknaden för att ge omsorg till närstående med minimal ersättning och utan pensionssparande. 16

17 Tjänstepensionen Förutom den allmänna pensionen har idag mellan 85 till 90 procent av pensionärerna någon form av tjänstepension. Från att vid ATP-systemets införande motsvara ca 12 procent av pensionsinkomsterna har tjänstepensionens betydelse ökat. År 2000 stod tjänstepensionens andel för ca 16 procent och idag har den ökat till ca 21 procent. Tjänstepensionen har övergått från att vara grädden på moset till att bli en del av moset. En översiktlig jämförelse mellan kvinnor och män när det gäller tjänstepensioner upprepas samma mönster som den allmänna pensionen. Tjänstepensionens andel av pensionsinkomsterna är för männen ca 25 procent medan motsvarande andel för kvinnorna ligger på endast ca 16 procent. Denna skillnad har dessutom ökat de senaste åren. Förhoppningsvis kommer utvecklingen att gå i den andra riktningen med tanke på att fler kvinnor arbetar mera än tidigare generationer. Skillnaden beloppsmässig är ännu större. För de, som tjänar in till tjänstepension, är genomsnittstjänstepensionen för män ca kr per år medan motsvarande pension för kvinnor är ca kr per år endast hälften mot vad männen får. Vad som är oroande är att allt fler arbetar utan att tjäna ihop till en tjänstepension. I framför allt små företag, där majoriteten av de anställda är kvinnor, saknas tjänstepension som förmån för de anställda. Detta kan leda till ett allt större pensionsgap framför allt mellan kvinnor från lågavlönade arbetsplatser och män från större arbetsplatser. Här ligger ett stort ansvar på de fackliga organisationerna att se till att täcka de hål på arbetsmarknaden, där tjänstepensioner saknas. 17

18 Privat pensionssparande När det gäller det privata pensionssparandet är det välkänt att kvinnor sparar mer än män om än inte med lika stora belopp. Det är inte allom givet att ett privat pensionssparande lönar sig. Idag får den, som avsätter till privatpensionssparande, avdrag på skatten med maximalt kr om året. En avkastningsskatt på det sparade pensionsbeloppet tas ut med mindre än 0,5 procent av värdet. Den anstalten, som tar hand om det privata pensionssparandet tar också ut en avgift kapitalförvaltningsavgift på hela det parade pensionskapitalet. Vid pensionering betraktas utbetalningarna från det privata pensionssparandet som en pensionsinkomst och beskattas därefter. Eftersom det är en pensionsinkomst omfattas inte utbetalningen av jobbskatteavdraget och beskattas därför mera än om det hade varit en arbetsinkomst. Dessutom, beroende på om det är skillnad på marginalskatten för lön minus pensionsavdrag respektive pension + utbetalning från det privata pensionssparandet, kan det i själva verket innebära att det privata pensionssparandet blir en dålig affär jämfört med andra sparformer. Visserligen beskattas avkastningen på andra sparformer men icke så mycket som lön eller pension. Vid pensionering kan avkastningen efter skatt faktiskt bli högre än vid privat pensionssparande med samma belopp. Detta innebär att vid privat pensionssparande bör man göra en genomgång av förväntade löner och sparande i framtiden för att komma fram till den bästa sammansättningen av privat pensionssparande och annat sparande. Även vid uttag av pensioner kan det löna sig att planera med vilka belopp olika pensioner ska tas ut under olika långa tider. Kvinnor, som mer än männen sparar i en privat pensionsförsäkring, kan alltså råka ut för ett oförmånligt sparande jämfört med andra alternativ. 18

19 Sammanfattning Kvinnors pension ökade relativt männens vid pensionsomläggningen år Men därefter har skillnaderna legat relativt konstant. Kvinnornas andel av männens pension uppgår enligt senaste tillgängliga statistiken till knappt 80 procent. I stället har tjänstepensionen fått en allt större betydelse. Dock är betydelsen större för männen än för kvinnorna. Dessutom är det idag fler kvinnor än män som saknar tjänstepension i sina anställningsavtal ett antal som ökar. En bidragande orsak till skillnaderna är att kvinnorna i en större omfattning spenderar sitt arbetsliv i deltidsarbete, vilket får konsekvenser på tjänstepensionens storlek. Men dagens generation av kvinnor på arbetsmarknaden skiljer sig åt gentemot gårdagens, dels är de i genomsnitt mer välutbildade och deras deltidsarbete är mindre förekommande. Bägge sakerna pekar på att könsskillnaderna i de framtida pensionsbetalningarna förhoppningsvis kommer att bli mindre. Den hotande utvecklingen med att allt fler kvinnor blir beroende av garantipensionen är dock oroande En eventuell korrigering av de olika pensionsnivåerna för kvinnor och män är knappast möjligt, då pensionsrätterna är redan intjänade och det finns inga andra resurser i pensionssystemet. Däremot kan de kvinnor, som är ute i arbetslivet idag, göra något åt sin situation för att få en högre pension i framtiden. Här är det viktigt att mannen tar ett större ansvar för föräldraskapet och stannar hemma mera än kvinnorna, så kvinnorna får större chanser att göra karriär i arbetslivet. En mycket stor del av deltidssysselsättningen för kvinnor sker i kommunala arbeten. Dessa deltidssysselsättningar är ofta ofrivilliga och en stor del av dessa kvinnor vill arbeta heltid. Kommunerna måste ändra sin kvinnofientliga politik och inse att de kvinnor, som vill ha heltidarbeten, måste få tillfälle att få det. Samtidigt får inte kommunerna snåla in så mycket på sin äldreomsorg, så att det tvingar ett allt större antal kvinnor att gå ner i arbetstid eller t.o.m. helt lämna arbetsmarknaden för att ge omsorg till närstående. 19

Kvinnor och pensionen. En rapport om kvinnornas pensionsvillkor

Kvinnor och pensionen. En rapport om kvinnornas pensionsvillkor Kvinnor och pensionen En rapport om kvinnornas pensionsvillkor Utgiven maj 2013 Riksförbundet PensionärsGemenskap Svenska KommunalPensionärernas Förbund Förord Sverige är stolt över att vara ett av de

Läs mer

Effekt av balansering 2010 med hänsyn tagen till garantipension och bostadstillägg

Effekt av balansering 2010 med hänsyn tagen till garantipension och bostadstillägg Effekt av balansering 2010 med hänsyn tagen till garantipension och bostadstillägg Balanseringen inom pensionssystemet påverkar pensionärer med inkomstpension och tilläggspension. Balanseringen innebär

Läs mer

Information om arbetsmarknadsläget för kvinnor år 2011

Information om arbetsmarknadsläget för kvinnor år 2011 INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Information om arbetsmarknadsläget för kvinnor år 2011 Stark återhämtning på arbetsmarknaden gynnade kvinnor Sysselsättningen ökade både för män och för kvinnor under

Läs mer

En gemensam bild av verkligheten

En gemensam bild av verkligheten En gemensam bild av verkligheten En meningsfull diskussion om Sveriges framtid förutsätter en gemensam bild av var vi står i dag. Hur ser verkligheten egentligen ut och vilka fakta beskriver den bäst?

Läs mer

Prognos för hushållens ekonomi i januari 2009 - Både löntagare och pensionärer bättre ut på ett år

Prognos för hushållens ekonomi i januari 2009 - Både löntagare och pensionärer bättre ut på ett år Pressmeddelande Stockholm 24 november 2008 Prognos för hushållens ekonomi i januari 2009 - Både löntagare och pensionärer bättre ut på ett år Pensionärshushåll förväntas komma bättre ut än på länge. Det

Läs mer

Sänkta grundavdrag och normalt uppräknade skiktgränser

Sänkta grundavdrag och normalt uppräknade skiktgränser Sänkta grundavdrag och normalt uppräknade skiktgränser Grundavdragen räknas om med förändringen av konsumentpriserna. Det innebär att det lägsta grundavdraget sänks till 18 800 kronor 2014 jämfört med

Läs mer

Mot ett mer jämställt arbetsliv och privatliv?

Mot ett mer jämställt arbetsliv och privatliv? Manpower Work Life Rapport 2015 Manpower Work Life Rapport 2015 Vad tror svenskarna kommer att definiera framtidens arbete och liv? Hur kommer arbetslivet och privatlivet förändras de kommande 15 åren?

Läs mer

Kvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män

Kvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män Pressmeddelande 7 september 2016 Kvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män Kvinnor som driver företag pensionssparar inte i lika hög utsträckning som män som driver företag, 56 respektive

Läs mer

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning.

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Reflex Pensionsförsäkring Pensionsförsäkring Fakta om erbjudandet att ändra villkor till vår nya traditionella förvaltning Nya Trad

Läs mer

Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015

Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015 Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015 Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015 1 Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015 2 Innehåll Heltidsarbetet ökar... 5 Varför ska fler jobba heltid?...

Läs mer

Kohortfruktsamhetens utveckling Första barnet

Kohortfruktsamhetens utveckling Första barnet 14 Kohortfruktsamhetens utveckling Första barnet Det har skett stora förändringar, särskilt i 25-åringarnas förstabarnsfruktsamhet. För kvinnor och män födda från mitten av 19-talet till början av 19-talet

Läs mer

Får nyanlända samma chans i den svenska skolan?

Får nyanlända samma chans i den svenska skolan? Får nyanlända samma chans i den svenska skolan? Sammanställning oktober 2015 De nyanlända eleverna (varit här högst fyra år) klarar den svenska skolan sämre än andra elever. Ett tydligt tecken är att för

Läs mer

Till dig som vill bli medlem i SEKO

Till dig som vill bli medlem i SEKO Till dig som vill bli medlem i SEKO Med dig blir vi ännu starkare Tack vare att vi är många kan vi sätta tryck på arbetsgivaren. Men du kan hjälpa oss att bli ännu starkare. Vi kämpar för dig Utan oss

Läs mer

Din tjänstepension PA-KFS 09

Din tjänstepension PA-KFS 09 Din tjänstepension PA-KFS 09 Kort presentation av broschyren Den här broschyren vänder sig till dig som är anställd inom ett KFS-anslutet företag som avtalat om PA-KFS 09. Den ger dig en kort och översiktlig

Läs mer

Begränsad uppräkning av den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt för 2017

Begränsad uppräkning av den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt för 2017 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Begränsad uppräkning av den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt för 2017 Februari 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till

Läs mer

Trygg på arbetsmarknaden?

Trygg på arbetsmarknaden? Trygg på arbetsmarknaden? En jämförelse av svenska och danska ungdomars syn på arbetsmarknaden och framtiden Stefan Persson September 2009 Rapport framtagen av: RHETIKFABRIKEN Stefan Persson Verksamhetsansvarig

Läs mer

Särskilt stöd i grundskolan

Särskilt stöd i grundskolan Enheten för utbildningsstatistik 15-1-8 1 (1) Särskilt stöd i grundskolan I den här promemorian beskrivs Skolverkets statistik om särskilt stöd i grundskolan läsåret 1/15. Sedan hösten 1 publicerar Skolverket

Läs mer

Lågt socialt deltagande 70-74 75-79 65-69. Ålder

Lågt socialt deltagande 70-74 75-79 65-69. Ålder Sociala relationer Personer med täta sociala relationer, eller starka band till familj eller omgivning lever längre och har bättre hälsa samt en ökad förmåga att återhämta sig från sjukdom än socialt isolerade

Läs mer

Hälsobarometern. Första kvartalet 2007. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker

Hälsobarometern. Första kvartalet 2007. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker Hälsobarometern Första kvartalet 2007 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker Utgiven av Alecta maj 2007. (8) Innehåll 3 Om Hälsobarometern 4 Tema: Föräldrar

Läs mer

Olika faktorer bidrar till omräkningen av inkomst- och tilläggspension 2016:

Olika faktorer bidrar till omräkningen av inkomst- och tilläggspension 2016: Förändring av inkomstpension 2016 Olika faktorer bidrar till omräkningen av inkomst- och tilläggspension 2016: Real inkomstutveckling, medel... +2,7 Prisförändring... 0,4 Korrigering av tidigare prognoser

Läs mer

Begränsad uppräkning av den övre skiktgränsen för statlig inkomstskatt för 2017

Begränsad uppräkning av den övre skiktgränsen för statlig inkomstskatt för 2017 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Begränsad uppräkning av den övre skiktgränsen för statlig inkomstskatt för 2017 April 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag

Läs mer

Garantipensionen påverkas av prisbasbeloppet som ökar med 0,2 procent från 2014 till 2015 för dem som enbart har garantipension.

Garantipensionen påverkas av prisbasbeloppet som ökar med 0,2 procent från 2014 till 2015 för dem som enbart har garantipension. Förändring av inkomstpension 2015 Olika faktorer bidrar till omräkningen av inkomst- och tilläggspension 2015: Real inkomstutveckling, medel... +2,3 Prisförändring... +0,2 Korrigering av tidigare prognoser

Läs mer

Bostadsbidrag. barnfamiljer. Några viktiga gränser. Vilka barnfamiljer kan få bostadsbidrag? Preliminärt och slutligt bidrag

Bostadsbidrag. barnfamiljer. Några viktiga gränser. Vilka barnfamiljer kan få bostadsbidrag? Preliminärt och slutligt bidrag Bostadsbidrag barnfamiljer Barnfamiljer med låga inkomster kan få bostadsbidrag. Hur mycket du kan få beror på dina inkomster, dina boendekostnader, bostadens storlek och hur många barn du har. Du söker

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2015 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras

Läs mer

Sammanfattning på lättläst svenska

Sammanfattning på lättläst svenska Sammanfattning på lättläst svenska Utredningen skulle utreda och lämna förslag i vissa frågor som handlar om svenskt medborgarskap. Svenskt medborgarskap i dag Vissa personer blir svenska medborgare när

Läs mer

Företagsamhetsmätning Kronobergs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Kronobergs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning Kronobergs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Kronobergs län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

Anpassning av sjukpenninggrundande inkomst (SGI) efter löneutvecklingen inom yrkesområdet för arbetslösa

Anpassning av sjukpenninggrundande inkomst (SGI) efter löneutvecklingen inom yrkesområdet för arbetslösa Med anledning av socialförsäkringsbalkens införande den 1 januari 2011 har redaktionella ändringar i form av bl.a. nya laghänvisningar beslutats i detta rättsliga ställningstagande (dnr 034638-2010). Anpassning

Läs mer

omvårdnad GÄVLE Maxtaxa 2016 Vård- och omsorgsboende

omvårdnad GÄVLE Maxtaxa 2016 Vård- och omsorgsboende omvårdnad GÄVLE Maxtaxa 2016 Vård- och omsorgsboende Maxtaxa 2016 Vård- och omsorgsboende Gävle kommun har en övre gräns för hur mycket omvårdnaden får kosta varje person per månad. Det kallas maxtaxa

Läs mer

Lathund, procent med bråk, åk 8

Lathund, procent med bråk, åk 8 Lathund, procent med bråk, åk 8 Procent betyder hundradel, men man kan också säga en av hundra. Ni ska kunna omvandla mellan bråkform, decimalform och procentform. Nedan kan ni se några omvandlingar. Bråkform

Läs mer

Så sparar vi till barnen. Rapport från Länsförsäkringar sommar 2016

Så sparar vi till barnen. Rapport från Länsförsäkringar sommar 2016 Så sparar vi till barnen Rapport från Länsförsäkringar sommar 2016 Innehåll Sammanfattning...3 Om undersökningen...4 Sparbelopp...5 Sparkapital...6 Sparformer...7 Räkneexempel...8 2 Sammanfattning De föräldrar

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län i augusti månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Hallands län i augusti månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län augusti 2016: 9 511 (6,2%) 5 194 män (6,6%) 4 317 kvinnor (5,8%) 1 678 unga 18-24 år (9,3%)

Läs mer

Manpower Work Life: 2014:1. Manpower Work Life. Rapport 2014. Mångfald på jobbet

Manpower Work Life: 2014:1. Manpower Work Life. Rapport 2014. Mångfald på jobbet Manpower Work Life: 2014:1 Manpower Work Life Rapport 2014 Mångfald på jobbet MÅNGFALD PÅ JOBBET Mångfald diskuteras ständigt i media, men hur ser det egentligen ut på Sveriges arbetsplatser? Hur ser svenska

Läs mer

Skatt på företagande. augusti 2009. Skattejämförelse för företagare i Sverige och 20 andra länder

Skatt på företagande. augusti 2009. Skattejämförelse för företagare i Sverige och 20 andra länder Skatt på företagande augusti 2009 Skattejämförelse för företagare i och 20 andra länder 2 Skattejämförelse för företagare i & 20 andra länder Svenskt Näringsliv har låtit genomföra en undersökning som

Läs mer

Så här påverkar villkorsändringen. Avtalspension SAF-LO. Möjlighet till återbetalningsskydd

Så här påverkar villkorsändringen. Avtalspension SAF-LO. Möjlighet till återbetalningsskydd Avtalspension SAF-LO Så här påverkar villkorsändringen dig Möjlighet till återbetalningsskydd Möjlighet till återbetalningsskydd Ditt sparande idag Du som har ett sparande med pensionskapital intjänat

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av april månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av april månad 2013 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Växjö 15 maj 2013 Ronnie Kihlman Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kronobergs län april 2012 8 588 (9,1 %) 3 743 kvinnor (8,5 %) 4 845 män (9,7 %) 2

Läs mer

Garantipensionen påverkas av prisbasbeloppet som minskar med 0,2 procent från 2013 till 2014 för dem som enbart har garantipension.

Garantipensionen påverkas av prisbasbeloppet som minskar med 0,2 procent från 2013 till 2014 för dem som enbart har garantipension. Förändring av inkomstpension 2014 Olika faktorer bidrar till omräkningen av inkomst- och tilläggspension 2014: Real inkomstutveckling, medel... +1,7 Prisförändring... 0,1 Korrigering av tidigare prognoser

Läs mer

SKTFs undersökningsserie om värdigheten inom äldreomsorgen. Vågar man bli gammal?

SKTFs undersökningsserie om värdigheten inom äldreomsorgen. Vågar man bli gammal? SKTFs undersökningsserie om värdigheten inom äldreomsorgen Vågar man bli gammal? Maj 2008 2 Inledning Huvudinriktningen för regeringens äldrepolitiska satsningar är att äldre personer och deras närstående

Läs mer

Skillnader i inkomster och löner mellan kvinnor och män. Erica Lindahl, nationalekonom och forskare på IFAU 2016-03-09

Skillnader i inkomster och löner mellan kvinnor och män. Erica Lindahl, nationalekonom och forskare på IFAU 2016-03-09 Skillnader i inkomster och löner mellan kvinnor och män Erica Lindahl, nationalekonom och forskare på IFAU 2016-03-09 1 Ett högt arbetskraftsdeltagande bland kvinnor, också bland småbarnsföräldrar 2 Stora

Läs mer

Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2510 av Roland Utbult m.fl. (KD) Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs

Läs mer

Tid och hälsa. Presentation av Jämställdhetsutredningens betänkande 1 december 2015 Lenita Freidenvall. Jämställdhetsutredningen

Tid och hälsa. Presentation av Jämställdhetsutredningens betänkande 1 december 2015 Lenita Freidenvall. Jämställdhetsutredningen Tid och hälsa Presentation av s betänkande 1 december 2015 Lenita Freidenvall Utvecklingen gällande jämställdhet det obetalda hem- och omsorgsarbetet Deltid Föräldraledighet Hem- och omsorgsarbete Hälsa

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av januari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av januari 2013 Blekinge, 8 januari 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av januari 2013 Kraftig ökning av antalet varsel på en fortsatt svag arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas

Läs mer

Att ge omsorg mitt i livet

Att ge omsorg mitt i livet Att ge omsorg mitt i livet Hur påverkar det arbete och försörjning? Petra Ulmanen Institutionen för socialt arbete De etablerade omsorgsfrågorna i svensk forskning, politik och praktik Jämställdhet: småbarns-

Läs mer

Friskoleurval med segregation som resultat

Friskoleurval med segregation som resultat Friskoleurval med segregation som resultat Rapport februari 2016 Sammanfattning och slutsatser Denna undersökning har tagits fram som en del av projektet Ge alla elever samma chans som är ett samarbete

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, december 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, december 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, december 2015 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras

Läs mer

150 000 arbetslösa står utan ersättning oroväckande hög ökning på fyra år

150 000 arbetslösa står utan ersättning oroväckande hög ökning på fyra år PRESSMEDDELANDE 150 000 arbetslösa står utan ersättning oroväckande hög ökning på fyra år 2012-11-14 Över 150 000 personer som är arbetslösa saknar ersättning från trygghetssystemen på arbetsmarknaden.

Läs mer

JÄMIX 2010 för Högskolan i Gävle

JÄMIX 2010 för Högskolan i Gävle JÄMIX för En mer detaljerad pappersrapport, med alla bakomliggande siffror, har skickats till er kontaktperson. JÄMIX 1 JÄMIX Jämställdheten i Din organisation - en jämförelse med 205 organisationer med

Läs mer

2. Ekonomiska konsekvenser av utökad rätt till omsorgstid från 20 tim till 25

2. Ekonomiska konsekvenser av utökad rätt till omsorgstid från 20 tim till 25 BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNING 2012-10-31 PIA KRON SID 1/2 EKONOM 08-58785218 PIA.KRON@VALLENTUNA.SE BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Ekonomiska konsekvenser av utökad rätt till omsorgstid från

Läs mer

Utredning av hyressättning i vård- och omsorgsboende för personer med funktionsnedsättning i Tyresö kommun

Utredning av hyressättning i vård- och omsorgsboende för personer med funktionsnedsättning i Tyresö kommun PM Tyresö kommun 2015-10-12 Socialförvaltningen 1 (7) Håkan Wramner Utredare Utredning av hyressättning i vård- och omsorgsboende för personer med funktionsnedsättning i Tyresö kommun 1 Inledning Ordförande

Läs mer

Befolkningsuppföljning

Befolkningsuppföljning RAPPORT Stadskontoret Befolkningsuppföljning 30 juni 2014 Malmö stadskontor Avdelningen för samhällsplanering Arbetsgrupp: Maria Kronogård Linda Herkel, Layout Fredrik Johansson, Fotograf 8 september 2014

Läs mer

Fyra år med kapitalflytt

Fyra år med kapitalflytt Fyra år med kapitalflytt En rapport från tjänstepensionsföretaget Collectum som visar resultatet av fyra år med kapitalflytt till upphandlade försäkringsbolag inom tjänstepensionen ITP. Rapporten avser

Läs mer

Jämställda pensioner? Ds 2016:19

Jämställda pensioner? Ds 2016:19 Jämställda pensioner? Ds 2016:19 Kunskapsseminarium 21 juni 2016 Kapitel 2 Pensionsgapet inkomstskillnaden mellan kvinnor och män Helena Kristiansson-Torp Sara Örnhall Ljungh Några frågeställningar Hur

Läs mer

Höjd arbetsgivaravgift - hårt slag mot ungdomar och tjänstenäring En genomgång av de ekonomiska effekterna av att fördubbla arbetsgivaravgifterna för

Höjd arbetsgivaravgift - hårt slag mot ungdomar och tjänstenäring En genomgång av de ekonomiska effekterna av att fördubbla arbetsgivaravgifterna för Höjd arbetsgivaravgift - hårt slag mot ungdomar och tjänstenäring En genomgång av de ekonomiska effekterna av att fördubbla arbetsgivaravgifterna för ungdomar BAKGRUND Den 1 juli 2007 sänktes arbetsgivaravgifterna

Läs mer

Löneväxling till pension

Löneväxling till pension Löneväxling till pension 2 Bakgrund De förändringar som på senare år genomförts i pensionssystem och avtal innebär att pensionsfrågorna blivit allt viktigare såväl för den enskilde som för arbetsgivaren.

Läs mer

Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare

Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare I boken får vi följa hur barn tillsammans med sina lärare gör spännande matematikupptäckter - i rutinsituationer - i leken

Läs mer

Fler feriejobb för ungdomar i kommuner och landsting sommaren 2015

Fler feriejobb för ungdomar i kommuner och landsting sommaren 2015 2015-10-14 1 (6) Utbildning och Arbetsmarknad Tor Hatlevoll Fler feriejobb för ungdomar i kommuner och landsting sommaren 2015 Sommaren 2015 erbjöd landets kommuner och landsting/regioner 84 000 unga en

Läs mer

Rätt till heltid i Stockholms stad Skrivelse från Sara Pettigrew och Åsa Jernberg (båda MP)

Rätt till heltid i Stockholms stad Skrivelse från Sara Pettigrew och Åsa Jernberg (båda MP) PM 2012:89 RI (Dnr 213-405/2012) Rätt till heltid i Stockholms stad Skrivelse från Sara Pettigrew och Åsa Jernberg (båda MP) Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. Skrivelsen

Läs mer

2005:4. Bostadsbidrag 2004. för barnfamiljer med flera ISSN 1652-9863

2005:4. Bostadsbidrag 2004. för barnfamiljer med flera ISSN 1652-9863 2005:4 Bostadsbidrag 2004 för barnfamiljer med flera ISSN 1652-9863 Statistikinformation försäkringsstatistik Bostadsbidrag 2004 för barnfamiljer med flera Utgivare: Upplysningar: Försäkringskassan Försäkringsdivisionen

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län november månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län november månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län november månad 2014 Fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar påbörjade

Läs mer

Antalet människor som lever i extrem

Antalet människor som lever i extrem Fattigdomen minskar FATTIGDOM Läget () Trenden 700 miljoner människor lever i extrem fattigdom. Det motsvarar 10 procent av jordens befolkning. Minskar i alla delar av världen. Mellan 1990 och minskade

Läs mer

Hur lever utrikes födda jämfört med inrikes födda i Sverige?

Hur lever utrikes födda jämfört med inrikes födda i Sverige? Hur lever utrikes födda jämfört med inrikes födda i Sverige? Philip Andö facebook.com/statistiskacentralbyranscb @SCB nyheter #scb #almedalen #statistik #integration Statistiska_centralbyran_scb Tisdag

Läs mer

Din tjänstepension i Alecta

Din tjänstepension i Alecta 1312 2012.01 Illustration Agnes Miski Török Foto Björn Keller Produktion Alecta p r e m i e b e s t ä m d t j ä n s t e p e n s i o n, i t p 1 Din tjänstepension i Alecta I den här broschyren kan du läsa

Läs mer

Nyckeltal. Medborgarförvaltningen

Nyckeltal. Medborgarförvaltningen Nyckeltal Medborgarförvaltningen Sammanfattning MBF Kvalitet Resurser Slutsats Socialsekreterare >2 år i yrket Barn som ingår i familjer med ekonomiskt bistånd, andel (ökar) Långvarigt ekonomiskt bistånd

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av april 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av april 2013 Blekinge, 15 maj 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av april 2013 Den globala ekonomiska utvecklingen går fortsatt trögt och det är framför allt Europa som utgör sänket

Läs mer

HÄLSA OCH PENSIONERING I SVERIGE HEARTS

HÄLSA OCH PENSIONERING I SVERIGE HEARTS CENTRUM FÖR ÅLDRANDE OCH HÄLSA AGECAP HÄLSA OCH PENSIONERING I SVERIGE HEARTS Att gå i pension och lämna arbetslivet är för de flesta en stor händelse då livet kan förändras helt från en dag till en annan.

Läs mer

Kapitel 9 Offentliga sektorn. Faktafrågor. Sveriges Ekonomi INTRODUKTION I SAMHÄLLSEKONOMI

Kapitel 9 Offentliga sektorn. Faktafrågor. Sveriges Ekonomi INTRODUKTION I SAMHÄLLSEKONOMI Faktafrågor 1. a) Den offentliga sektorn består egentligen av fyra delar. Vilka? s. 121 122 b) Ge exempel på några uppgifter som handhas av de olika delarna. 2. Vilka uppgifter har den offentliga sektorn?

Läs mer

SE2009-056 Kännedom om ITP. Kännedom om ITP Collectum AB Februari 2009

SE2009-056 Kännedom om ITP. Kännedom om ITP Collectum AB Februari 2009 Kännedom om ITP Februari 009 Stockholm februari 009 1 1 Information om undersökningen 1 Information om undersökningen Metod Metod Urvalsram Urval Målgrupp (efter screening) Onlineintervju YouGov Internetpanel

Läs mer

Hallands arbetsmarknad. Källa: SCB

Hallands arbetsmarknad. Källa: SCB Hallands arbetsmarknad Källa: SCB Interaktiv statistik Innehållsförteckning Flera diagram i rapporten kan filtreras efter kommun, Halland och Sverige. Uppe i vänstra hörnet på sidan visas vilket val som

Läs mer

2015-08-13 Dnr 2015:1209

2015-08-13 Dnr 2015:1209 2015-08-13 Dnr 2015:1209 Särredovisa de offentligfinansiella effekterna åren 2016-2019 av att: 1) helt avskaffa värnskatten, 2) sänka den statliga skatten i det första steget a) från 20 till 15 procent,

Läs mer

Informationsklass = Öppen

Informationsklass = Öppen Sid 2(26) Varning för låg pension - En rapport om utrikesföddas pensioner. Inledning Om mindre än fyra år kommer de första personerna som omfattas av det reformerade allmänna pensionssystemet som infördes

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2274 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) Jämställdhet i arbetslivet

Motion till riksdagen 2015/16:2274 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) Jämställdhet i arbetslivet Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2274 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) Jämställdhet i arbetslivet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län oktober månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län oktober månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län oktober månad 2014 Fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar påbörjade

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, juli 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, juli 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, juli 2015 Antalet arbetslösa ökar för första gången på 20 månader om än

Läs mer

KONSTNÄRSNÄMNDENS UNDERSÖKNINGAR OM KONSTNÄRER MED UTLÄNDSK BAKGRUND 1

KONSTNÄRSNÄMNDENS UNDERSÖKNINGAR OM KONSTNÄRER MED UTLÄNDSK BAKGRUND 1 Stockholm 2015-06-12 KONSTNÄRSNÄMNDENS UNDERSÖKNINGAR OM KONSTNÄRER MED UTLÄNDSK BAKGRUND 1 Resultatet i sammanfattning - Inom konstnärsgruppen var 13 procent födda utomlands 2004. - Skillnaderna i förvärvsinkomst

Läs mer

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland Uppföljning Tillväxtstrategi Halland Del 1. Grundfakta Halland En rapport från Regionkontoret 2015 Inledning Region Halland har ansvar för att leda det regionala utvecklingsarbetet. För att säkerställa

Läs mer

Antalet äldre - idag och imorgon

Antalet äldre - idag och imorgon Bilaga 1 till Beslutsunderlag - hemsjukvårdsreformen PM. Antalet äldre - idag och imorgon Mikael Sonesson Statistik och Analys Regionförbundet Östsam Mailadress: mikael.sonesson@ostsam.se Tel: 13-262741

Läs mer

Befolkningsprognos för Lunds kommun 2011

Befolkningsprognos för Lunds kommun 2011 Kommunkontoret 1 (1) Utvecklingsavdelningen 211-4-14 Jens Nilson 46-35 82 69 jens.nilson@lund.se Befolkningsprognos för Lunds kommun 211 Sammanfattning 211 förväntas Lunds befolkning öka till 112 142 invånare

Läs mer

ÖSTERGÖTLAND OCH SKATTERNA ÖSTERGÖTLAND: SÅ MYCKET HAR SKATTEN PÅ ARBETE I ÖSTERGÖTLAND SÄNKTS, KOMMUN FÖR KOMMUN

ÖSTERGÖTLAND OCH SKATTERNA ÖSTERGÖTLAND: SÅ MYCKET HAR SKATTEN PÅ ARBETE I ÖSTERGÖTLAND SÄNKTS, KOMMUN FÖR KOMMUN ÖSTERGÖTLAND OCH SKATTERNA ÖSTERGÖTLAND: SÅ MYCKET HAR SKATTEN PÅ ARBETE I ÖSTERGÖTLAND SÄNKTS, KOMMUN FÖR KOMMUN SAMMANFATTNING AV VÅRA RESULTAT Skatt är den klart största utgiften för en vanlig svensk

Läs mer

Bemanningsindikatorn Q1 2015

Bemanningsindikatorn Q1 2015 1 Bemanningsindikatorn Q1 2015 Första kvartalet 2015 våt filt ger dödläge Under första kvartalet 2015 väntar sig 55 procent av bemanningsföretagen ökad efterfrågan. 43 procent förväntar sig oförändrad

Läs mer

VTDV Vart tog de vägen

VTDV Vart tog de vägen VTDV Vart tog de vägen Undersökning av hur det gått för de som avslutade sina studier vid någon av fritidsledarskolorna under 2010 Vart tog de vägen? Redovisning av Fritidsledarskolornas undersökning 2011

Läs mer

Ändrad rätt till ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner

Ändrad rätt till ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Ändrad rätt till ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner Maj 2016 Promemorians huvudsakliga innehåll Enligt lagen (2005:807) om ersättning

Läs mer

En jämförelse länen emellan visar signifikanta skillnader för följande län och drömmar:

En jämförelse länen emellan visar signifikanta skillnader för följande län och drömmar: PRESSINFORMATION Bilaga 2 Visby, 23 november 2011 Drömbarometern 2011 Svenska folkets drömmar län för län Drömbarometern kartlägger inte bara svenska folkets livsdrömmar nationellt. Undersökningen bygger

Läs mer

J13290 - RIKSSKATTEVERKET - RIKS 2002 Sida 1

J13290 - RIKSSKATTEVERKET - RIKS 2002 Sida 1 J13290 - RIKSSKATTEVERKET - RIKS 2002 Sida 1 Fr1a. Kön Man 48 49 Kvinna 52 51 Fr1b. Ålder 18-24 år 10 11 25-34 år 19 17 35-44 år 20 19 45-54 år 20 19 55-64 år 19 21 65-74 år 12 14a Medelålder 45 46 Fr1.

Läs mer

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik januari 2015

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik januari 2015 FAKTAUNDERLAG Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik januari 2015 Antalet inskrivna arbetslösa minskade under månaden Arbetsmarknaden fortsätter att förbättras, om än i ett svagare tempo än tidigare.

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av maj månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av maj månad 2013 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Växjö 14 juni 2013 Ronnie Kihlman Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kronobergs län maj 2012 8 246 (8,8 %) 3 631 kvinnor (8,3 %) 4 615 män (9,3 %) 2

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av februari 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av februari 2014 2014-03-10 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av februari 2014 Under februari månad fortsatte arbetslösheten i Stockolms län att minska. Nyinskrivna och varsel minskade

Läs mer

Ytterligare sänkt skatt för pensionärer

Ytterligare sänkt skatt för pensionärer Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Ytterligare sänkt skatt för pensionärer September 2009 1 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)...4

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2016 oförändrad arbetslöshet sedan ett år tillbaka Arbetslösheten har varit oförändrad

Läs mer

8. Föräldrars sysselsättning och föräldraledighet

8. Föräldrars sysselsättning och föräldraledighet 8. Föräldrars sysselsättning och föräldraledighet De flesta barn har i dag föräldrar som förvärvsarbetar. Under barnets första levnadsår är dock vanligtvis mamma föräldraledig. Därefter arbetar pappa heltid

Läs mer

Jan Strid. Radiolyssnandet i Värmland 2010

Jan Strid. Radiolyssnandet i Värmland 2010 Radiolyssnandet i Värmland 2010 Radiolyssnandet i Värmland 2010 Jan Strid S yftet med detta kapitel är att belysa den värmländska radiopublikens vanor. Tanken är att dessa i stor utsträckning illustrerar

Läs mer

Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016

Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016 Statsbidragsenheten 1 (5) Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016 Skolverket lämnar statsbidrag enligt förordning (2014:144) om statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete utanför ordinarie

Läs mer

ARBETSFÖRMEDLINGEN - MÖJLIGHETERNAS MÖTESPLATS

ARBETSFÖRMEDLINGEN - MÖJLIGHETERNAS MÖTESPLATS MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län februari månad 2016 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras under februari

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, april 2015

Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, april 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, april 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings län, men trenden är

Läs mer

REGLER. Regler för placering i förskola och annan pedagogisk omsorg

REGLER. Regler för placering i förskola och annan pedagogisk omsorg REGLER Regler för placering i förskola och annan pedagogisk omsorg REGLER Sida 2 av 6 Regler för placering i förskola och pedagogisk omsorg Barn erbjuds förskoleplats från och med ett års ålder i den omfattning

Läs mer

MÖJLIGHETERNAS TÄBY Barnomsorg

MÖJLIGHETERNAS TÄBY Barnomsorg MÖJLIGHETERNAS TÄBY Barnomsorg Socialdemokraterna i Täby HUR SER DET UT I TÄBY? Barnomsorgspeng är ett kommunalt bidrag till enskilda utförare av förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg som följer med barnet

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län februari månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län februari månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län februari månad 2015 Fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar påbörjade

Läs mer

Aktiv väntan asylsökande i Sverige (SOU 2009:19)

Aktiv väntan asylsökande i Sverige (SOU 2009:19) Till: Justitiedepartementet 103 33 Stockholm REMISSYTTRANDE Aktiv väntan asylsökande i Sverige (SOU 2009:19) SABOs synpunkter Inledning SABO har i tidigare remissyttranden, senast över betänkandet Försörjningskrav

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Stockholms län Resultat för Farsta Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Stockholms län Resultat för Farsta Hemtjänst Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Stockholms län Resultat för Farsta Hemtjänst Resultaten för er stadsdel Det här är en sammanställning av resultaten för er stadsdel från undersökningen Vad tycker

Läs mer

Statistik om gruppvåldtäkter

Statistik om gruppvåldtäkter 2000/3 Statistik om gruppvåldtäkter Brottsförebyggande rådet 1 2000-04-10 Jan Ahlberg Gruppvåldtäkter under 1990-talet Inledning BRÅ har gjort en specialundersökning om gruppvåldtäkter baserad på det datamaterial

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling

Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2008:20 (M och S) Föreskrifter Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2007:10) om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens

Läs mer

Din tjänstepension heter ITP 2

Din tjänstepension heter ITP 2 Talarstöd Din tjänstepension heter ITP 2 Aktuella basbelopp se sista sidan Bra att veta. Bild 2 Alecta - Tjänstepensionsförvaltaren Syftet med denna bild är att berätta varför tjänstepensionen finns hos

Läs mer