Blankett A Administrativa uppgifter

Transkript

1 Blankett A Administrativa uppgifter Sid 1 (2) Objekt Mariannelund avfallsupplag nr 61, N Nydal (V). IDnr Kommun Eksjö kommun Upprättad (namn) Senast reviderad (namn) Pär Nilsson; Pär Nilsson; Eva Isaksson ; ; Inventeringens namn Inventering nedlagda avfallsdeponier 2014, Eksjö kommun Dossiernummer Preliminär riskklass enligt BKL 2 Inventeringsfas enligt MIFO 1 Bransch Bransch Kommunal avfallsdeponi Branschkod Anteckning för bransch Hushålls och industriavfall Geografisk information Län (namn, kod) Jönköpings Län 06 Kommun (namn, kod) Eksjö Kommun F, 0686 Topografiska kartan Ekonomiska (gula) kartan Områdets/fastighetens koordinater (rikets nät) X: N (SWEREF 99 TM) Fastighetsbeteckning (enl. CDF) Hässleby 2:5 (tidigare 2:1) Y: E (SWEREF 99 TM) Z: Kontakter och referenser Byggnader och anläggningar (översiktligt): Objektets besöksadress Nuvarande verksamhetsutövare (namn och adress) Nedlagd deponi Tidigare verksamhetsutövare (namn och adress) Nuvarande fastighetsägare (namn och adress) Börje Söderström (BAGGARP 1, MARIANNELUND)

2 Blankett A Administrativa uppgifter Sid 2 (2) Kontaktpersoner med adress hos tillsynsmyndighet eller dylikt Områdets/fastighetens storlek (m 2 ) Tidigare utredningar listas om sådana finns Andre källor, ange vilka och var de finns Fixpunkter (placering) Brunnar/undersökningsrör (läge, skick och typ) Jari Carlsson, Miljöavdelningen Eksjö kommun Inventering äldre avfallsupplag , Eksjö Kommun Mappen "Hässleby 2:1 Eksjö Energiverk AB. Finns i miljöavdelningens arkiv, Eksjö kommun. Ett observationsrör för grundvatten finns vid deponins nordöstra slänt (se figur 3 i Bilaga 1). Grundvattenröret installerades ca 1990 i samband med kontrollprogram för Hässleby avfallsupplag, på den gamla barktippen i Mariannelund.

3 Blankett B Verksamhets, områdes & omgivningsbeskrivning Sid 1 (4) Objekt Mariannelund avfallsupplag nr 61 N Nydal (V) IDnr Kommun Eksjö Kommun Upprättad (namn) Senast reviderad (namn) Pär Nilsson; Pär Nilsson; Eva Isaksson ; ; Fältbesök (namn och datum) Fältbesök (namn och datum) Verksamhetsbeskrivning Anläggningens status Nedlagd efter Anläggningsområdets tillgänglighet Verksamhetstid (ungefärligt antal år) Hela området N Nydal är stängt för biltrafik med en stor låst grind/staket (se Bild 1 i Bilaga 1). ca 25 Driftstart (år) ca 1950 Driftslut (år) 1976 Antal miljöstörande verksamhetsår Produktion (produkt, mängd och om möjligt årtal för produkter) Beskrivning av nuvarande processer (översiktligt) Beskrivning av tidigare processer (översiktligt) Avloppsvatten från processerna (nuvarande hantering) Avloppsvatten från processerna (tidigare hantering) I processen hanterade kemikalier Restprodukter från processerna, mellanlagring (förekomst, typ) Efterbehandlingsåtgärder, genomförda (typ av åtgärd) Efterbehandlingsåtgärder, planerade (typ av åtgärd) Konflikter Avslutad deponi. Kommunal hushållsavfallstipp, även industriavfall. Täcktes i samband med att Eksjö Energi under 1990talet deponerade gjuterisand, avloppsslam, bygg och trädgårdsavfall på deponiområdet som kallades Hässleby avfallsupplag. Detta är dock samma området som Mariannelund avfallsupplag nr 62 (barktippen). Avloppsslam användes då till att täcka alla de gamla tipparna på deponiområdet N Nydal. Grundvatten.

4 Blankett B Verksamhets, områdes & omgivningsbeskrivning Sid 2 (4) Området och omgivningen Markanvändning på objektet Markanvändning inom påverkansområdet Avstånd till bostadsbebyggelse Synliga vegetationsskador inom objektet Synliga vegetationsskador inom påverkansområdet Dominerande markförhållanden inom området Topografi, lutning (%) Typ av närrecipient Närrecipient (namn) Avstånd till närrecipient (m) Huvudavrinningsområde enligt SMHI Byggnader och anläggningar Byggnader och anläggningar, även rivna (ålder och skick) Förorenade markområden Lokalisering av förorenad mark Volym förorenade massor (m 3 ) Utbredning av förorening, yta (m 2 ) Koordinater på förorenat markområde (rikets nät) Föroreningar Ingen. Jakttorn, skogsmark. ca 450 m Sandig morän som underlagras av glacifluviala sediment. Berggrunden utgörs av yngre ögonförande granit, sprickor NV. Märkbart, ca 6 % NNV på själva deponin, i övrigt är topografin i området mycket varierande men sluttar från deponin åt väst/nordväst. Total lutning från deponin till diket i NV är ca 5 %. Grundvatten, vattendrag (dike och Bruzaån uppströms en delsträcka av Bruzaån som är Natura 2000klassad). Bruzaån. Ca 550 m NV (i grundvattenströmningens riktning) till ett dike som rinner ut i Bruzaån. Direkt avstånd till Bruzaån i N ca 650 m. 74 Hela deponiområdet. Enligt uppgift från en intervju med Bo Andersson, Mariannelund (personlig kommunikation, juni 2014), är deponin anlagd i en delvis urgrävd sänka, ca 1015 m djupt. Dvs uppskattningsvis är volymerna avfall som mest m3, men troligtvis något mindre, då den totala mäktigheten kanske inte är så pass djup över hela ytan utan framförallt i mitten. Ca m2. X: Y: Z: Allmänt förekommande i en deponi för hushållsavfall: Tungmetaller, klorerade och ickeklorerade lösningsmedel, klorerade hydrokarboner, fenoler, olja och näringssalter (NV rapport 4918). Förekomst av industrideponering ger misstankar om en hög förekomst av olika tungmetaller. Hög förekomst av

5 Blankett B Verksamhets, områdes & omgivningsbeskrivning Sid 3 (4) olika sorters petroleumprodukter trolig. Förorenat grundvatten Lokalisering av förorenat grundvatten Volym förorenat grundvatten (m 3 ) Utbredning av förorening, yta (m 2 ) Koordinater på det förorenade grundvattenmagasinet (rikets nät) Föroreningar Föroreningar har sannolikt delvis lakats ur under deponins aktiva period, samt innan deponin gick in i den metanogena fasen. Om föroreningar hunnit infiltrera ned till grundvattenytan, kan en lateral utbredning i så fall förväntas ha skett med grundvattenströmningen, åt nord/nordväst. X: Y: Z: Förorenade sediment Lokalisering av förorenat sediment Volym förorenade sediment (m 3 ) Utbredning av förorening, yta (m 2 ) Koordinater på förorenat sedimentområde (rikets nät) Föroreningar X: Y: Z: Deponier Deponi Typ av deponi Huvudobjekt Nedlagd Innehåll i deponin Läckage från deponin Hushålls och industriavfall. Privata hushåll, samt industrier deponerade det mesta i denna deponi. Se blankett E för verksamhetsbeskrivningen. Deponins koordinater (rikets nät) X: Y: Z: Dagvatten Dagvattendränering (typ) Dagvattenrecipient (typ) Övrigt Övrigt Deponiområdet är något kuperat och överväxt av ogräs, bland

6 Blankett B Verksamhets, områdes & omgivningsbeskrivning Sid 4 (4) annat mycket brännässlor. Inga synliga sopor ute på själva deponiområdet då tippen är övertäckt, dock påträffas avfall i slänterna. Bl.a. plastdunkar, metallskrot, bildäck och liknande. Deponins slänter reser sig ca 1,5 2,5 m ovan den naturliga topografins marknivå på den sydvästra slänten, med en ökande mäktighet norrut (nedströms). Nedanför deponins norra slänt (som är mkt markant och ca 34 m högre än marknivån nedanför) finns en (torr) bäck belägen i östvästlig riktning, där avrinning troligtvis historiskt har skett vid exempelvis kraftig snöavsmältning, från den topografiskt högre belägna punkten strax öster om deponin. Vid deponins nordöstra hörn, i ett (torrt) dike strax nedanför deponislänten med riktning ned mot den större tidigare nämnda bäcken, påträffas ett observationsrör för grundvatten. Detta observationsrör ingår i det kontrollprogram som Eksjö Energi AB utförde på 90talet för att få deponera avloppsslam etc på området vid den gamla barktippen österut i området. Vissa av analysrapporterna från provtagning i grundvattenröret under 1990talet finns tillgängligt i miljöavdelningens arkiv, Eksjö kommun. Ingen av de tillgängliga analysrapporterna påvisar förhöjda halter av de ämnen som det provtagits för.

7 Blankett D Spridningsförutsättningar Sid 1 (4) Objekt Mariannelund avfallsupplag nr 61, N Nydal (V) IDnr Kommun Eksjö kommun Från byggnader och anläggningar Föroreningar i byggnader och anläggningar Spridningssätt Konstaterad historisk spridning Övrigt Upprättad (namn) Senast reviderad (namn) Uppskattad andel urlakning per år (%) Från mark till byggnader Flyktiga föroreningar i mark Markens genomsläpplighet (m/år) Byggnadens genomsläpplighet (m/år) Konstaterad historisk spridning Övrigt Uppskattad hastighet för inträngning i byggnader Mark och grundvatten Föroreningars lokalisering i marken idag, markera även på karta Hela deponiområdet, samt nedströms om urlakning skett (se figur 3 i bilaga). Spridningshastighet för ämnen som transporteras med vatten i mark Föroreningar som sprids med vatten Markens genomsläpplighet i det mest genomsläppliga lagret (m/s) Lutning på grundvattenytan (%) Grundvattenströmning (m/år) ca Metaller (partikelbundna), fenoler, näringssalter. 10^2 10^4 Nedbrytbara föroreningar Fenoler, näringssalter, klorerade lösningsmedel (till viss del). Nedbrytningshastighet Föroreningar som binds i marken Metaller (under deponins metanogena fas), klorerade lösningsmedel (delvis), näringssalter.

8 Blankett D Spridningsförutsättningar Sid 2 (4) Halt organiskt kol i marken (%) Andra förutsättningar för bindning i marken (t.ex. lerinnehåll) Naturliga transportvägar (t.ex. torrsprickor i lera) Antropogena transportvägar (t.ex. ledningsgravar) Konstaterad historisk spridning Övrigt Nej. Nej. Nej. Uppskattad spridningshastighet i mark och grundvatten (m/år) Spridningshastighet för ämnen som transporterad med damm Föroreningar som sprids med damm Markytans torrhet Vegetationstäckning (% och typ) Exponering för vind Konstaterad historisk spridning Övrigt Uppskattad spridningshastighet med damm (m/år) Spridningshastighet för ämnen som transporteras i separat fas i marken Föroreningar som sprids i separat fas Markens genomsläpplighet (m/s) Separata fasens viskositet Konstaterad historisk spridning Övrigt Olja, klorerade och ickeklorerade lösningsmedel, tungmetaller 10^6 10^8 (sandig morän), 10^2 10^5 (isälvssediment) Uppskattad spridningshastighet som separat fas i marken (m/år) Mark/grundvatten till ytvatten Redan förorenade ytvatten, konstaterad historisk spridning Hotade ytvatten (namn) Föroreningarnas hastighet i mark/grundvatten (m/år) Avstånd till hotat ytvatten (m) 650 m. Bruzaån, förorenades under hela 1900talet av ett antal olika industrier, belägna längs ån. Har idag uppnått bättre status. Bruzaån, Natura 2000klassad från Högebro till Åsjöns utlopp, dvs genom hela Mariannelund.

9 Blankett D Spridningsförutsättningar Sid 3 (4) Ytavrinning på mark, diken och avlopp Varierande grundvattennivåer, översvämningar och högvatten Övrigt Ytavrinning i området är sannolikt mycket liten eller obefintlig. Ej känt. Uppskattad spridningstid till ytvatten (år) Ytvatten Föroreningar som sprids med ytvatten Ytvattnets transporthastighet (km/år) / omsättningstid (år) Utspädning leder till oskadlig halt i ytvatten Ojämn spridning i ytvatten Konstaterad historisk spridning Övrigt Uppskattad spridningshastighet i ytvatten (km/år) Sediment Redan förorenade sediment, konstaterad historisk spridning Föroreningar som sprids via vatten till sediment Förutsättning för sedimentation i olika delar av vattensystemet Båttrafik som rör upp sediment Muddring Kraftiga vågor Gasbildning Föroreningar i separat fas i sediment Övrigt Jämn utbredning (m/år) Ojämn utbredning, markera även på karta Kartor och bilder Kartor och bilder som bifogas (bilageförteckning) Karta över deponin, samt bilder, redovisas i Bilaga 1.

10 Blankett E Samlad riskbedömning Sid 1 (4) Objekt Mariannelund avfallsupplag nr 61, N Nydal (V) IDnr Kommun Eksjö Kommun Upprättad (namn) Senast reviderad (namn) Eva Isaksson; Verksamhetsbeskrivning Kommunal avfallsdeponi. Enligt utförd inventering , innehåller deponin hushållsavfall samt industriavfall. Den tidigare inventeringen uppger även att deponin var verksam mellan ca Dock visar dokument i miljöavdelnings arkiv (Eksjö kommun) att all deponering av avfall förutom schaktmassor, avslutades I Hälsovårdsnämnens sammanträdesprotokoll Dnr framkommer att stängningen av deponin skedde på grund av "olägenheter som uppstått vid dåvarande tippning" samt att kommunens tillstånd att deponera på området ej hade förlängts. I ett annat dokument framkommer att dessa olägenheter utgjordes av eldning på tippen, samt en "okontollerad tippning". Förutom hushållsavfall har bl.a. dessa företag deponerat avfall, enligt dokument i miljöavdelningens arkiv, Eksjö kommun, (direkt citerat): "Hultsfredshus (lastbilscentralen), A K Eriksson (bandsågar, pressar. VL.), Magnussons Däckservice (egen regi), Brorssons AB [inventerarens anmärkning: Bil/Lastbilsskrot], Byggarbetsplatser inom kommunen, Vägverket Hjältevad (sopsäckar som uppsamlats utmed vägarna), Parkförvaltningen Mariannelund (ris), Privata fastighetsägare, Diverse okända, Lövenviks Ingatorp (möbler), Kompletteringsmöbler (Ingatorp) och Lantmannaföreningen". Samtliga omnämnda och citerade dokument om de olika deponierna vid N Nydal, finns arkiverade i mappen "Hässleby 2:1, AB Eksjö Enregiverk" och finns tillgängliga i Miljökontorets arkiv, Eksjö kommun. Enligt en intervju med Bo Andersson, boende i Mariannelund som delvis arbetade med deponeringen på N Nydal (personlig kommunikation, juni 2014), ska den s.k. "hushållstippen" ha varit anlagd i en m djup grop. Liksom framkommer av de dokument som finns dokumenterade i Eksjö kommuns arkiv, uppgav han att det var en mängd olika företag som deponerade avfall. Bl.a Brorssons i Mariannelund. Denna skrotfirma deponerade en mängd lastbilar och bilar i deponin, privatpersoner lämnade spisar, kylskåp, elektronik, etc. etc. Föroreningarnas farlighet (F) Låg Måttlig Hög Mycket hög Näringssalter Metallskrot Fenoler, olja/petroleumprodukter Klorerade lösningsmedel, klorerade

11 Blankett E Samlad riskbedömning Sid 2 (4) Föroreningsnivå (N) hydrokarboner, Tungmetaller, Dioxiner, PAH, PCB, glykoler, pesticider (?), stenkolstjära (?) Medium Liten Måttlig Stor Mycket stor Byggnad/anl. Mark X Grundvatten X Ytvatten X (?) Sediment Spridningsförutsättningar Medium Små Måttliga Stora Mycket stora Från byggnad Till byggnad I mark och grundvatten Till ytvatten X (?) I ytvatten I sediment X Känslighet och skyddsvärde (KoS) Medium Liten Måttlig Stor Mycket stor Byggnad/anl. Mark och grundvatten Ytvatten och sediment K, S K S Bedömning av K/S baseras på markanvändningen Markanvändning enligt Kort beskrivning av exponeringssituationerna K (mark, gv, ytv), baseras på skogsmark, inget grundvattenuttag. S(ytv) baseras på närheten till Bruzaåns Natura2000 klassade sträcka. Nuvarande markanvändning, dvs ingen, andra förorenade områden i närheten. Ytvattnet Bruzaån är klassat som Natura 2000 från Högebro till Åsjöns utlopp. Då Högebro är beläget ca 760 m nedströms deponin, är det möjligt att föroreningar sprids dit med

12 Blankett E Samlad riskbedömning Sid 3 (4) Riskklassning Inventerarens intryck (fas 1) Riskklass (fas 1) 2 grundvattenströmningen. Därför bedöms skyddsvärdet (S) för ytvatten som "mycket stort". Området är täckt och synligt avfall påträffas enbart på slänterna. Med vetskapen att det ligger en deponi där är det relativt enkelt att se vad som utgör deponin då dess släntkanter är mycket tydliga och särskiljs från övrig topografi på dess östra, norra och västra slänter. Avfall har körts in söderifrån och tippats. En bod för vildsvinsjakt, samt jakttorn finns i utkanten av deponins södra del. Motivering (fas 1) Med anledning av de stora volymerna avfall samt förekomst av industriavfall på avfallsupplag nr 61 i Mariannelund, bedöms föroreningsnivån för deponin som stor. Som framkommer av verksamhetsbeskrivningen ska ett stort antal industrier, samt privatpersoner, okontrollerat ha deponerat avfall på deponin som från början var avsedd enbart till hushållsdeponi. Därför går det inte att utesluta att deponin innehåller en stor mängd föroreningar med mycket hög föroreningsnivå. Vidare bedöms spridningsförutsättningarna i området i mark och grundvatten som stora då sandig morän är en genomsläpplig jordart, liksom isälvssediment som troligtvis delvis underlagrar moränen. Spridningshastigheten med grundvatten i området ökar dessutom i kombination med en tydlig topografisk gradient från deponin ned mot det dike i NNV som rinner ut i Bruzaån. Känsligheten för ytvatten bedöms som stor, framförallt då föroreningar från deponin vid historisk och eventuell framtida föroreningsspridning, har nått/kan nå Bruzaån strax innan en Natura 2000klassad sträckning av ån. Vad som skulle kunna sakta ned föroreningsspridningen är ett parti med torvmark beläget öster om det dike som är närmast grundvattenströmningen från deponin. Torven är ca 350 m x 150 m stort (enligt SGU:s jordartskarta). Om denna torvmark delvis har fungerat som en tätande och filtrerande barriär för föroreningar att nå diket som rinner ut i Bruzaån är möjligt, men hindrar inte föroreningsspridning att ske till diket söder och norr om torven. Normalt dispergerar föroreningar från ursprungskällan. Provtagning i denna torvmark skulle därför vara av intresse, samt att i större utsträckning undersöka spridningsvägarna från deponin, med avseende på lokala bäckar/diken etc. som eventuellt kan påskynda spridning av deponins lakvatten. Att bränder uppstod i deponin, innebär att vissa ämnen, som exemplvis dioxiner/furaner och PAH, sannolikt har bildats. Bränder i deponin tyder på att stor värmeutveckling skedde i deponin. Detta är ett bevis för deponins mäktighet och omfattning. Ytterligare en aspekt är viktig i riskbedömningen av deponin

13 Blankett E Samlad riskbedömning Sid 4 (4) Inventerarens intryck (fas 2) och bör ej förbises: tidsperspektivet 100 till 1000tals år. För närvarande när deponin är inne i den metanogena fasen, binds metaller relativt bra i marken p.g.a högt ph (runt ph 8 ca normalt), men då deponin om 50, 100 eller flera 1000 år går in i nästa fas: humusfas/oxidationsfas, kommer markens ph åter att sjunka. Metaller kommer då i större utsträckning än idag lakas ur deponin. Frågan är inte om, frågan är när detta kommer att ske. Enligt Naturvårdsverkets metodik för inventering av förorenade områden, rapport 4918, bör riskklassningen ske utifrån ett dåligt, men troligt fall. I detta fallet är det troligt att det finns mycket stora volymer av industriavfall och i ett dåligt fall är föroreningarna av sådan art att de på sikt kommer att nå den skyddsvärda recipienten Bruzaån. Deponin utgör således en föroreningskälla som långvarigt kommer att kunna exponera ytvatten i området. Med avseende på deponins stora volymer, innehåll av industriavfall och markens goda genomsläpplighet, bedöms risken som mycket stor att föroreningsspridning sker från deponin till recipienten, både idag men även i framtiden. Med detta i beaktande bedöms objektet med starka skäl tillfalla riskklass 2, så att vidare undersökningar kan utreda föroreningssituationen närmare. Riskklass (fas 2) Motivering (fas 2) Andra prioriteringsgrunder Andra prioriteringsgrunder Exponering av föroreningar sker idag på följande sätt Länkar Andra förorenade områden som hotar samma recipient Andra förorenade områden som har sitt ursprung i samma verksamhet Övrigt Övrigt Mariannelund avfallsupplag 62/Hässleby avfallsupplag, Mariannelunds avfallsupplag nr 63 och Asktippen (för närvarande odientifierat objekt, belägen knappt 100 m sydväst om hushållsdeponin). Se ovan. Möjligtvis bör en informationsskylt sättas upp..? Lättare uppstädning på deponins slänter rekommenderas.

14 Blankett E Samlad riskbedömning, riskklassningsdiagram Sid 1 (1) Objekt Mariannelund avfallsupplag nr 61, N Nydal (V) IDnr Kommun Eksjö kommun Riskklassningsdiagram Upprättad (namn) Senast reviderad (namn) SPRIDNINGSFÖRUTSÄTTNINGAR MYCKET STORA RISKKLASS 1 STORA K S N F K N F S RISKKLASS 2 mark/gv ytv MÅTTLIGA RISKKLASS 3 SMÅ RISKKLASS 4 LÅG/LITEN MÅTTLIG HÖG/STOR MYCKET HÖG/STOR FÖRORENINGARNAS FARLIGHET = F FÖRORENINGSNIVÅ = N KÄNSLIGHET = K SKYDDSVÄRDE = S

15 Bilaga 1 Kartor och bilder Sid 1 (6) Objekt Mariannelund avfallsupplag nr 61, N Nydal (V) IDnr Kommun Eksjö kommun Upprättad (namn) Senast reviderad (namn) Kartor Figur 1. Översiktskarta Mariannelund och deponiområdet N Nydal. Baserad på Lantmäteriets topografiska karta. Figur 2. Deponins förhållande till övriga deponier på området N Nydal, Mariannelund. Baserad på Eksjö kommuns webkarta.

16 Bilaga 1 Kartor och bilder Sid 2 (6) Figur 3. De 4 grundvattenrör som finns i området markeras med svart cirkel. Grundvattenrören kommer från ett kontrollprogram för Hässleby avfallsupplag som var aktiv Bilder Bild 1. Grinden som stänger av området för biltrafik. Bilden tagen inifrån området.

17 Bilaga 1 Kartor och bilder Sid 3 (6) Bild 2. Vildsvinskoja. Belägen på deponins södra kant, precis där vägen/stigen slutar. Bild 3. Deponin breder ut sig norrut från där vägen slutar.

18 Bilaga 1 Kartor och bilder Sid 4 (6) Bild 4. Sett västerut från deponin, i kraftledningsgatan. Landskapet sluttar ned mot Gäddegölen, diken och jordbruksmark. Bild 5. En del metallskrot påträffades vid deponins slänter.

19 Bilaga 1 Kartor och bilder Sid 5 (6) Bild 6. Grundvattenröret som påträffades precis nedanför deponins nordöstra hörn. Bild 7. Deponin sett från nordöstra hörnet.

20 Bilaga 1 Kartor och bilder Sid 6 (6) Bild 8. Nordvästra slänten. Deponins stora mäktighet syns tydligt. Enligt uppgift ska deponin vara ca m djup.