RAPPORT. Företagsstöd i regional belysning Analys av fyra kommuner Anders Wigren och Jonas Börjesson. Analys & Strategi

Transkript

1 RAPPORT Företagsstöd i regional belysning Analys av fyra kommuner Anders Wigren och Jonas Börjesson Analys & Strategi

2 Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar på uppdrag av myndigheter, företag och organisationer för att bidra till ett samhälle anpassat för samtiden såväl som framtiden. Vi förstår de utmaningar som våra uppdragsgivare ställs inför, och bistår med kunskap som hjälper dem hantera det komplexa förhållandet mellan människor, natur och byggd miljö. Titel: Företagsstöd i regional belysning - Analys av fyra kommuner Redaktör: WSP Sverige AB Besöksadress: Arenavägen Stockholm-Globen Tel: , Fax: info@wspgroup.se Org nr: Styrelsens säte: Stockholm Analys & Strategi

3 Analys & Strategi

4 Analys & Strategi

5 Innehåll SAMMANFATTNING INLEDNING Metod FÖRETAGSSTÖDEN I ARJEPLOG OCH ARVIDSJAUR Beskrivning av regionen Företagsstöden FÖRETAGSSTÖDEN I KALIX Beskrivning av kommunen Företagsstöden FÖRETAGSSTÖDEN I LJUSDAL Beskrivning av kommunen Företagsstöden Analys & Strategi

6 Analys & Strategi

7 Sammanfattning Den här analysen handlar om företagsstöden 1 i fyra kommuner 2. Analysen avser perioden och totalt har beslut om stöd fattats om 534,6 miljoner kronor. Syftet med denna analys var att sätta in de regionalpolitiska i ett regionalekonomiskt sammanhang. Det innebar systemeffekterna av stöden skulle klarläggas. Med systemeffekter avsågs effekter utanför stödföretagen. Hur påverkades produktion och sysselsättning i andra företag i regionen än de som fick stöd? Hur påverkades utbudet och efterfrågan på arbetskraft i regionen av företagstöden? Hur mycket ökade inkomsterna i regionen? Hur stor blev effekten på den kommunala skatteinkomsten? Svaren på dessa frågor ger en uppskattning av systemeffekterna av företagsstöden i en region. Effekter var ett centralt begrepp i analysen. Det är inte självklart vad som menas med effekter och därför användes i analysen en definition som är vanlig i vetenskapliga sammanhang. I dessa sammanhang brukar effekter definieras som skillnaden mellan ett utredningsalternativ där den åtgärd eller händelse som man vill studera effekten av införts. Detta alternativ jämförs med ett referensalternativ där åtgärden eller händelsen inte inträffat. Alla andra relevanta faktorer ska vara lika i de två alternativen. I samhällsvetenskapliga studier är det svårt att hålla alla relevanta faktorer (utom den faktor man vill studera effekten av) lika i de båda alternativen. Att använda modeller av verkligheten är ett sätt att försöka lösa detta problem. I den här analysen användes en modell som Tillväxtverket och dess föregångare NUTEK tillsammans med bland andra Inregia AB (numera en del av WSP) har varit med och utvecklat för att möjliggöra analyser av effekter på systemnivå i regioner. Modellen kallas för raps och är en förkortning av regionalt Analys- och prognossystem. Genom att använda Tillväxtverkets databas om företagsstöden har ett utredningsalternativ skapats genom att förekomsten av företagsstödet beaktades. I ett referensalternativ fanns inte företagsstödet med och skillnaden mellan de båda alternativen är effekten av företagsstödet. Genom att effekterna modellberäknas kan övriga faktorer hållas lika i de två alternativen. Effektanalysen summerar stöden till ett stort antal företag i fyra kommuner (Arjeplog, Arvidsjaur, Kalix och Ljusdal) och det går inte att spåra effekten av stöd till ett enskilt företag. Arjeplog och Arvidsjaur har slagits ihop till en analysregion som kallas för A-kommunregionen. Analysen omfattar företagsstöd som beviljats i de fyra kommunerna under perioden Modellen har en 1 Regionalt investeringsstöd, regionalt utvecklingsbidrag och regionalt bidrag till företagsutveckling. 2 Arjeplog, Arvidsjaur, Kalix och Ljusdal. Analys & Strategi 1

8 tidsfördröjning i effekterna som kan avläsas ett år efter analysperiodens slut, Analysen har avgränsats till att behandla systemeffekterna på regional nivå av företagsstöden. Det har inte ingått i uppdraget att utvärdera om de förväntade effekterna på sysselsättningen som företagen angett i ansökan om stöd har uppstått. Det har förutsatts att de förväntade effekterna på sysselsättningen har infriats och att inga undanträngningseffekter och dödviktskostnader finns 3. Givet dessa förutsättningar har de beviljade företagsstöden haft stora effekter på den regionala ekonomin. Den så kallade sysselsättningsmultiplikatorn, som anger relationen mellan de totala effekterna på sysselsättningen i regionen och direkta sysselsättningseffekterna i stödföretagen låg på mellan 1,2 och 1,3. Innebörden av det är att för varje nytt jobb som stödet skapade i stödföretagen uppstod det mellan 0,2 och 0,3 nya jobb på andra håll i regionen. De nya jobb som uppkom som en indirekt effekt via företagens inköp av insatsvaror och hushållens ökade konsumtion hade en tyngdpunkt mot lokalt producerade tjänster. Dessa lokala tjänstebranscher hade en högre andel av de indirekta sysselsättningseffekterna än de direkta sysselsättningseffekterna. Detta berodde på att hushållens inköp av varor och tjänster var mera regionalt riktade än företagens inköp av insatsvaror. I de tre analysregionerna var företagens rekryteringsmönster av arbetskraftkraft riktat mot den egna regionen. Genomgående gick omkring 90 procent av de nya jobben som företagsstöden skapade (direkt och indirekt) till personer som bodde i regionen. Detta fick en positiv effekt på förvärvsfrekvensen i regionen. Som en följd av den högre förvärvsfrekvensen ökade den beskattningsbara förvärvsinkomsten i regionen och detta ledde till att de kommunala skatteinkomsterna ökade. Ett allmänt resultat är att företagsstödet (givet att de förväntade effekterna på sysselsättningen infriades och att inga undanträngningseffekter eller dödviktskostnader förekom) har bidragit till att kommunerna i stället för att minska antalet sysselsatta i stället har ökat antalet sysselsatta. I samtliga tre analysregioner balanserar sysselsättningsutvecklingen runt noll sträcket och utan effekterna av företagsstöd hade antalet sysselsatta minskat. Det kan vara av stor betydelse för små och avlägsna kommuner att hamna på rätt sida om noll sträcket och undvika att hamna i en negativ utvecklingsspiral. 3 Det finns sannolikt undanträngningseffekter och dödviktskostnader. Modellen är linjär i så motto att det är möjligt att laborera med olika nivåer på undanträngningseffekterna (U) och dödviktskostnaderna (D) genom att multiplicera effekterna med differensen 1- (U+D). Om U+D = 0.8 så kan effekten multipliceras med = Analys & Strategi

9 Givet de reservationer som gjorts har företagsstödet haft positiva systemeffekter i de tre analysregionerna. Långsiktigt finns det dock tillväxthinder som bör uppmärksammas vid beredning av företagsstöd. De tre analysregionerna (liksom många andra mindre kommuner utanför storstadsregionerna) tappar befolkning. Denna utveckling har pågått i flera decennier och innebär att utbudet av arbetskraft minskar och att den lokala efterfrågan på varor tjänster minskar. Detta leder till ökade svårigheter för företagen att hitta arbetskraft och kunder i regionen. I början av den period som analyserades var detta ett mindre problem än i senare delen av perioden. Orsaken till att problemet har blivit större är att befolkningen inte påverkats av att antalet jobb i kommunerna ökar. Trots att jobben har blivit fler har utflyttningen fortsatt att vara större än inflyttningen. Denna utveckling har inneburit att den rikliga numerära tillgången till arbetskraft som rådde i början av perioden har börjat sina och någon påfyllning har inte ägt rum. Det finns därför risk för att arbetskraftsbristen kan hindra företagen från att genomföra de planer som ligger grund för ansökan om företagsstöd. I sin förlängning kan då företagsstödens effekter i den regionala ekonomin bli betydlig mindre i och med att fullt sysselsatta flyttar runt mellan olika företag. En stor arbetskraftsbrist kan också leda till att företag flyttar från regionen eller lägger expansionen av produktionen i andra regioner. För att undvika dessa negativa effekter bör de efterfrågestimulerande åtgärderna som till exempel företagsstöd kompletteras med insatser som leder till att utbudet av arbetskraft ökar. Arbetskraftsinvandring av större omfattning än hittills skulle kunna vara ett sätt att öka arbetskraftsutbudet. Analys & Strategi

10 4 Analys & Strategi

11 1 Inledning Denna analys sätter in de regionalpolitiska företagsstöden i ett regionalekonomiskt sammanhang 4. Mellan 2000 och 2009 har NUTEK (Tillväxtverket) beviljat stöd i de fyra kommunerna på sammanlagt 534,6 miljoner kronor. Syftet är att klarlägga de regionalekonomiska systemeffekterna av företagsstöd. Tidigare utvärderingar har ofta analyserat de direkta effekterna och då ofta i sysselsättningstermer. I vilken utsträckning företagsstöd har effekter eller inte är en omtvistad fråga. De två viktigaste skälen till att företagsstödens effekter har ifrågasatts är att det finns två negativa effekter av företagsstöd som motverkar de positiva effekterna. Dessa är undanträngningseffekter och dödviktskostnader. Undanträngningseffekter är att den subvention som företagen får gör att de kan producera en större volym än de annars skulle göra. Det finns då en risk för att subventionerna gör att stödföretagens produktion tränger undan andra företags produktion även om stödföretagens kostnader för den extra produktion som stödet ger upphov till är högre än den produktion som trängs undan i företag som inte får stöd. Nettoeffekten blir att stödet gör produktionen dyrare än den annars skulle vara. Dödviktskostnader är att stödföretagen skulle ha genomfört den sökta investeringen även om stödet inte betalats ut. Den samhällsekonomiska nettoeffekten i form av ökad produktion och ökad sysselsättning blir då noll och stöden leder snarare till en inkomstöverföring från skattebetalarna till företagsägarna och ibland även de sysselsatta i stödföretagen. Det har dock inte ingått i detta uppdrag att beakta undanträngningseffekten och dödviktskostnaden. I denna analys antas att de investeringar som företagen ansökt om genomförs som planerat och att de i ansökan angivna förväntade sysselsättningseffekter uppkommer. Givet detta antagande analyseras de direkta och indirekta sysselsättningseffekterna, effekterna på arbetsmarknaden och effekterna på den regionala ekonomin. 1.1 Metod I analysen används det regionalekonomiska analys- och prognossystemet raps. Det är därmed möjligt att analysera långsiktiga effekter av olika händelser i den regionala ekonomin, till exempel att sysselsättningen ökar i vissa branscher. Om sysselsättningen ökar i vissa branscher går det att med raps se effekterna på arbetsmarknaden, befolkningen, bostadsmarknaden och den regionala ekonomin. Effekterna beräknas genom att jämföra ett utredningsalternativ med ett referensalternativ där sysselsättningsökningen inte äger rum. Skillnaden i utfall på till exempel sysselsättning i andra branscher, arbetskraftsutbudet och kom- 4 De företagsstöd som ingår i analysen är: regionalt investeringsstöd, regionalt utvecklingsbidrag och regionalt bidrag till företagsutveckling. Analys & Strategi 5

12 munala skatteinkomster är skillnaden mellan utredningsalternativet och referensalternativet. De antaganden om den ekonomiska utvecklingen i hela Sverige fram till 2030, som görs i den senaste långtidsutredningen, ligger bakom referensalternativet. Analysen omfattar åren och effekterna avläses med ett års eftersläpning, Resultaten presenteras i tre kapitel. I kapitel två behandlas kommunerna Arjeplog och Arvidsjaur, i fortsättningen kallade för A-kommunerna. I det tredje kapitlet behandlas Kalix kommun och det avslutande kapitlet behandlar Ljusdals kommun. 2 Företagsstöden i Arjeplog och Arvidsjaur 2.1 Beskrivning av regionen Kommunerna Arjeplog och Arvidsjaur är två små och glest befolkade kommuner i Norrbottens inland. I analysen behandlas dessa kommuner som en region kallad A-kommunregionen. Liksom i flertalet av de små och glest befolkade inlandskommunerna har befolkningen i A-kommunregionen minskat snabbt under en lång period. I Figur 1 visas utvecklingen av befolkning, dagbefolkning och nattbefolkning under perioden Under den perioden har befolkningen minskat med en sjättedel, från omkring invånare 1994 till invånare Antalet arbetsplatser (dagbefolkning) i A-kommunregionen låg 2007 ungefär på samma nivå som 1994, drygt Mellan 1994 och 2001 minskade antalet arbetsplatser något men efter 2001 har en ökning ägt rum. Antalet förvärvsarbetande nattbefolkning har under hela perioden legat på samma nivå som antalet arbetsplatser. Detta är en spegling av att inompendlingen är hög, 88 procent av den förvärvsarbetande nattbefolkningen hade sin arbetsplats i regionen vid analysens basår Analys & Strategi

13 Figur 1 Utvecklingen av befolkning, dagbefolkning och nattbefolkning i A- kommunregionen Utvecklingen av befolkning, dagbefolkning och nattbefolkning i FA Arvidsjaur Antal Befolkning Dagbefolkning Nattbefolkning År Den minskande befolkningen slår igenom i en minskning av befolkningen i arbetsför ålder (20-64 år). Mellan 1994 och 2007 minskade befolkningen som helhet med 15,5 procent. Minskningen av befolkningen i arbetsför ålder var snabbare (16,4 procent). Den minskande befolkningen i allmänhet och den minskande befolkningen i arbetsför ålder i synnerhet är ett stort tillväxthinder i A-kommunregionen. Detta eftersom befolkningen har en dubbel funktion i den regionala ekonomin, dels funktionen som arbetskraft och dels funktionen som konsumenter. En minskande befolkning leder på sikt till att arbetskraftsutbudet minskar och minskad efterfrågan på lokalt producerade varor och tjänster. När befolkningen i arbetsför ålder minskar i snabbare takt än den förvärvsarbetande nattbefolkningen stiger förvärvsfrekvensen som definieras som kvoten mellan förvärvsarbetande nattbefolkning i åldrarna år och befolkningen i år. En låg förvärvsfrekvens speglar en hög andel personer i arbetsför som inte förvärvsarbetar, dvs en arbetskraftsreserv. Stiger förvärvsfrekvensen i snabb takt töms denna arbetskraftsreserv och detta kan leda till svårigheter för företagen att hitta arbetskraft med efterfrågad kompetens. Någonstans vid en förvärvsfrekvens på procent brukar arbetskraftsbristen bli påtaglig. Inpendling eller inflyttning är då möjliga vägar att minska bristen på arbetskraft. Figur 2 visar att förvärvsfrekvensen i A-kommunregionen stigit i snabb takt mellan 1994 och 2007, från omkring 70 procent till lite drygt 80 procent. Det är den snabbt minskande befolkningen i arbetsför ålder som är den största förklaringen till den stigande förvärvsfrekvensen. Analys & Strategi

14 Figur 2 Förvärvsfrekvensens utveckling i åldersgruppen år i A- kommunregionen (Förvärvsfrekvens = antal förvärvsarbetande nattbefolkning 20-64/befolkning år) Förvärvsfrekvensens utveckling i A-kommunregionen Förvärvsfrekvens År Under perioden har en obalans på arbetsmarknaden blommat ut i A- kommunregionen. Trots att efterfrågan på arbetskraft i regionen har ökat med en procent har utbudet av arbetskraft minskat med 9,8 procent. Arbetskraftsutbudet består av den förvärvsarbetande nattbefolkningen och antalet arbetslösa. Både antalet nattbefolkning och antalet arbetslösa har minskat under perioden och minskningen av antalet arbetslösa har varit snabbare än minskningen av antalet förvärvsarbetande nattbefolkning. Detta gör att arbetslösheten definierad som kvoten mellan antalet arbetslösa och arbetskraftsutbudet har minskat från omkring tio procent 1994 till en bit över två procent 2007 (Figur 3). Tillsammans med den stigande förvärvsfrekvensen speglar den snabba minskningen av arbetslösheten den regionala problembilden. Det är främst på arbetsmarknadens utbudssida som det stora tillväxtproblemet finns på lång sikt. Arbetskraften lämnar regionen i snabbare takt än arbetsplatserna (som har blivit något fler). Om denna utveckling fortsätter finns det inte någon arbetskraft kvar i regionen som kan ta de nya jobb som skapas av marknadsdrivna och politikdrivna processer. Åtgärder som ökar utbudet arbetskraft, till exempel sådana som främjar inflyttning och inpendling till regionen måste därför komplettera de efterfrågestimulerande åtgärder som företagsstöden är exempel på. Mellan 2006 och 2007 ökade inflyttningen och låg i slutet av perioden på en nivå som var 25 procent högre än i början av perioden. Inpendlingen har ökat mycket snabbt (139 procent) mellan 1994 och Analys & Strategi

15 Figur 3 Arbetslöshet i procent av arbetskraftsutbudet i A-kommunregionen Arbetslöshet i procent av arbetskraftsutbudet i A-kommunregionen 14.0% 12.0% 10.0% Arbetslöshet 8.0% 6.0% 4.0% 2.0% 0.0% År 2.2 Företagsstöden Mellan 2000 och 2010 uppskattade stödföretagen att 540 nya arbetstillfällen skulle uppstå som en följd av stödet. En bearbetning av Tillväxtverkets databas visar att de flesta nya jobben till följd av stöden förväntades uppkomma i branschen företagstjänster. Därefter kom branscherna parti- och detaljhandel och hotell och restaurang. Till de 540 nya jobb som har uppskattats uppstå direkt i stödföretagen tillkom 127 jobb i A-kommunregionen som indirekt effekt. Den totala sysselsättningseffekten blir 667 nya jobb förutsatt att de uppskattade nya jobben har tillkommit. Sysselsättningsmultiplikatorn är 1,24 (667/540) vilket betyder att det tillkom 0,24 jobb i A-kommunregionen för varje nytt jobb i stödföretagen. I Tabell 1 visas detta och att utan de nya jobb som uppskattades bli en effekt av stöden skulle antalet sysselsatta i A-kommunregionen ha minskat med 300 i stället för att öka med 367. De jobb som uppskattades vara en effekt av stöden har således motverkat en minskning av sysselsättningen och hindrat regionen från att komma in i en negativ sysselsättningsspiral. Analys & Strategi

16 Tabell 1 Direkta och indirekta sysselsättningseffekter av företagsstöden Alternativ Förändring Med företagsstöd 367 Utan företagsstöd -300 Effekt av företagsstöd 667 Direkt effekt 540 Indirekt effekt 127 Total effekt 667 Multiplikator 1.24 De indirekta sysselsättningseffekterna uppkom till stor del i andra branscher än i de branscher som hade en stor andel av de direkta effekterna. Industrin hade 34,6 procent av de direkta sysselsättningseffekterna och 22,8 procent av de indirekta sysselsättningseffekterna. Som Tabell 2 visar har lokala tjänster en betydligt större andel av de indirekta effekterna (54,3 %) jämfört med de direkta effekterna (33,7 %). Detta visar hur den regionala ekonomin hänger ihop. Branscher som exporterar varor och tjänster från regionen ger inkomster som används till att konsumera varor och tjänster. Den konsumtion som är regional (eller lokal) är tjänstebranscher som har egenskaper som försvårar transporter av produktionen över långa fysiska avstånd. Konsumtionen äger rum i tid i nära anslutning till produktionen. Branscher som exporterar varor och tjänster till andra regioner i Sverige och till utlandet skapar högre inkomster som till stor del används till lokal konsumtion av tjänster. Därför uppkommer en större andel av de indirekta effekterna i lokala tjänstebranscher. Den lokala handlaren och de anställda i affären är beroende av att andra branscher kan exportera. 10 Analys & Strategi

17 Tabell 2 Fördelning av indirekta och direkta sysselsättningseffekter på branschgrupper i A-kommunregionen Direkta Andel av direkta Indirekta Skillnad Andel av indirekta Industri % % 11.8% Företagstjänster % % 8.8% Lokala tjänster % % -20.6% Summa % % 0 Den totala effekten av att produktionsvolymen ökade, som en följd av stöden, var att efterfrågan på arbetskraft i A-kommunregionen ökade med 667. Denna efterfrågeökning balanseras i modellen med ett ökat utbud av arbetskraft i regionen och genom ökad nettoinpendling. I Tabell 3 visas att 596 sysselsatta av totalt 667 (89 procent) var boende i regionen. Nettoinpendlingen ökade med 71 personer. Om de av stödföretagen uppskattade sysselsättningseffekterna har uppstått i A- kommunregionen har efterfrågan på arbetskraft tillgodosetts av den arbetskraftsreserv som fanns vid startåret för analysen (2007). Men efterfrågan på arbetskraft ökade i snabbare takt än utbudet vilket resulterade i en minskning av arbetskraftsreserven. Mellan 2000 och 2010 steg förvärvsfrekvensen i åldergruppen år från 74 till 81,1 procent i alternativet med stöd. I alternativet utan stöd beräknas förvärvsfrekvensen till 78,7 procent. Stödets effekter på förvärvsfrekvensen blir enligt modellen 2,4 procentenheter. Detta innebär att den största delen av ökningen av förvärvsfrekvensen beror på att andra faktorer (befolkningsminskningen) än företagsstödet men att företagsstödet har bidragit med en mindre del. Långsiktigt är det inte hållbart med förvärvsfrekvenser över 80 procent och fortsatt företagsstöd bör därför kompletteras med insatser som ökar utbudet av arbetskraft. Tabell 3 Balanseringen på arbetsmarknaden i A-kommunregionen Efterfrågan på arbetskraft 667 Balansering Ökning av antal förvärvsarbetande nattbefolkning i regionen 596 Ökad nettoinpendling 71 Summa balansering 667 Analys & Strategi

18 Ökningen av antalet förvärvsarbetande nattbefolkning i A-kommunregionen fick effekter på den beskattningsbara förvärvsinkomsten som blev 241 miljoner kronor högre ackumulerat för åren i stödalternativet jämfört med referensalternativet utan stöd. Denna inkomstökning resulterade i ökade kommunala skatteinkomster med 75 miljoner kronor ackumulerat för samma period. Effekten på utbetalt arbetslöshetsstöd under hela perioden modellberäknas till en minskning på 224 miljoner kronor och socialbidragskostnaderna minskade med 7 miljoner kronor. 3 Företagsstöden i Kalix 3.1 Beskrivning av kommunen Kalix kommun ligger utefter kusten i Norrbottens län och gränsar i norr mot Haparanda kommun och i söder mot Luleå kommun. I Figur 4 nedan redovisas utvecklingen av befolkning, dagbefolkning och nattbefolkning under perioden Under denna period har befolkningen minskat med drygt personer och 2007 uppgick befolkningen till knappt personer. Detta motsvarar en befolkningsminskning med nästan 10 procent sedan Antalet arbetsplatser (dagbefolkning) i Kalix kommun har legat relativt stabilt kring under hela perioden. År 2007 hade personer sin arbetsplats i kommunen. Antalet förvärvsarbetande nattbefolkning har under hela perioden varit något fler än den sysselsatta dagbefolkningen, i genomsnitt 300 fler per år. Det innebär att utpendlingen under hela perioden har varit större än inpendlingen. Det vill säga Kalix kommun har sedan mitten av nittiotalet haft en negativ nettopendling. Såväl dagbefolkningen som nattbefolkningen har dock ökat något under perioden Analys & Strategi

19 Figur 4 Utveckling av befolkning, dagbefolkning och nattbefolkning Kalix kommun Befolkning Dagbefolkning Nattbefolkning Trenden med en minskande befolkning innebär även att befolkningen i arbetsför ålder (20-64 år) minskar. Mellan 1994 och 2007 minskade den totala befolkningen med nästan 10 procent. Minskningen av befolkningen i arbetsför ålder var under denna period ännu större, 11,4 procent, vilket motsvarar drygt personer. Samtidigt som befolkningen i arbetsför ålder minskat relativt kraftigt har antalet sysselsatt nattbefolkning (20-64 år) i Kalix kommun ökat med 230 personer sedan 1994 vilket motsvarar en ökning på drygt 3 procent. När befolkning i arbetsför ålder minskar samtidigt som den förvärvsarbetande nattbefolkningen ökar något leder det till att förvärvsfrekvensen, som definieras som kvoten mellan förvärvsarbetande nattbefolkning (20-64 år) och befolkningen (20-64 år), stiger. I Figur 5 nedan är det tydligt hur kraftigt förvärvsfrekvensen har stigit i Kalix kommun sedan mitten av 1990-talet. År 1994 uppgick förvärvsfrekvensen till 67 procent och år 2007 hade den stigit till 78 procent. Det är den stora minskningen av befolkningen i arbetsför ålder som är den huvudsakliga anledningen till stigande förvärvsfrekvensen. Generellt kan man säga att en låg förvärvsfrekvens innebär att det finns en stor andel personer i arbetsför ålder som inte förvärvsarbetar, dvs en potentiell arbetskraftsreserv. När förvärvsfrekvensen stiger minskar denna arbetskraftsreserv vilket i förlängningen leder till att svårigheter för företagen att finna arbetskraft med efterfrågad kompetens. Analys & Strategi

20 Figur 5 Förvärvsfrekvensens utveckling i åldersgruppen år i Kalix kommun (Förvärvsfrekvens = antal förvärvsarbetande nattbefolkning 20-64/befolkning 20-64) Arbetskraftsutbudet som utgörs av den förvärvsarbetande nattbefolkningen och antalet arbetslösa har minskat med nästan 700 personer, motsvarande 7,6 procent, mellan 1994 och Det minskande arbetskraftsutbudet har uppstått trots att den förvärvsarbetande nattbefolkningen har ökat med nästan 230 personer sedan Förklaringen till det minskade arbetskraftsutbudet är att antalet arbetslösa sjunkit väldigt kraftigt mellan 1994 och År 1994 var drygt personer arbetslösa i Kalix kommun. År 2007 hade arbetslösheten minskat till endast ca 430 personer. Detta motsvarar en minskning av arbetslösheten med nästan 70 procent sedan mitten av 1990-talet. Arbetslösheten definierad som kvoten mellan antalet arbetslösa och arbetskraftsutbudet har i Kalix kommun minskat från omkring 15 procent 1994 till ca 5 procent år 2007 (Figur 6). Tillsammans med den stigande förvärvsfrekvensen speglar den kraftiga minskningen arbetslösheten den regionala problembilden. Det är framförallt på arbetsmarknadens utbudssida som det stora tillväxtproblemet finns på sikt. Samtidigt som befolkningen minskar har antalet arbetstillfällen varit relativt konstant, faktiskt en svagt ökande trend sedan mitten av 1990-talet. På sikt leder denna utveckling till att det inte finns någon arbetskraft kvar i kommunen som kan ta nya jobb, vare sig de uppstår av marknadsdrivna krafter eller av politikdrivna processer såsom exempelvis företagsstöd. Därför måste de efterfrågestimulerande åtgärder som företagsstöden är exempel på kompletteras med åtgärder som ökar utbudet av arbetskraft i kommunen. Exempel på sådana åtgärder är de som främjar inflyttning och inpendling till Kalix kommun. 14 Analys & Strategi

21 Figur 6 Arbetslöshet i procent av arbetskraftsutbudet i Kalix kommun % 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% Företagsstöden Stödföretagen har i ansökningarna uppskattat att stöden bidrog till 670 nya arbetstillfällen i Kalix kommun under perioden En grov branschindelning visar att det framförallt var två branscher som de direkta sysselsättningseffekterna uppstod i, nämligen industrin och företagsservicefirmor. Nästan 95 procent av de direkta sysselsättningseffekterna uppskattades uppkomma i dessa branscher (Tabell 4). Den indirekta sysselsättningseffekten effekten av stöden beräknas i modellen till 119 sysselsatta. De indirekta sysselsättningseffekterna hade en branschfördelning som skiljde sig från de direkta effekternas branschfördelning. De lokala tjänsterna hade knappt 5 procent av de direkta effekterna men 50 procent av de indirekta effekterna. Detta är ett uttryck för att hushållens ökade tjänster riktar sig mot lokala producenter i högre utsträckning än företagens efterfrågan på insatsvaror. Analys & Strategi

22 Tabell 4 Uppskattade direkta och indirekta sysselsättningseffekter av företagsstöden i Kalix kommun Bransch Direkta effekter Andel av direkta effekter Indirekta effekter Andel av indirekta effekter Skillnad Industri ,0 % 14 11,8% 62,2 % Företagstjänster % 28 23,5% -3.2 % Lokala tjänster 33 4,9 % 59 49,6% -44,7 % Övriga branscher 5 0,8 % 18 15,1% -14,3 % Summa % % 0,0 % Om de av stödföretagen uppskattade sysselsättningseffekterna av stöden har realiserats, har stöden haft en stor inverkan på sysselsättningstillväxten i kommunen. Den totala ökningen av antalet sysselsatta var 333 och stödets bidrag var 789. Det innebär att utan stödet hade antalet sysselsatta minskat med 456 personer enligt modellberäkningarna (Tabell 5). Tabell 5 Företagsstödets uppskattade effekter på den totala sysselsättningstillväxten i Kalix kommun Dagbefolkning Total ökning 333 Stödets bidrag 789 Förändring utan stöd -456 Företagsstöden ökade efterfrågan på arbetskraft i kommunen med 789 sysselsatta. Denna efterfrågeökning balanserades av en ökning av antalet förvärvsarbetande nattbefolkning som bor i kommunen med 544 och en ökning av nettoinpendlingen med 245 (Tabell 6). Tabell 6 Balansering av utbud och efterfrågan på arbetskraft i Kalix kommun Ökning av efterfrågan på arbetskraft 789 Balansering Ökning av förvärvsarbetande nattbefolkning 544 Ökning av nettoinpendling 245 Summa balansering 789 År 2000 var förvärvsfrekvensen i kommunen 70,1 procent. I alternativet 2010 med stöd ökar förvärvsfrekvensen till 76.9 procent jämfört med 75,8 procent i 16 Analys & Strategi

23 alternativet utan stöd. Effekten av stödet är 1,1 procent (Tabell 7). Den snabba befolkningsminskningen gör att befolkningen i arbetsför ålder minskar och när sysselsättningen ökar stiger förvärvsfrekvensen i snabb takt. När förvärvsfrekvensen kommer upp till omkring 80 procent brukar svårigheter för företagen att få tag i arbetskraft uppstå. Modellberäkningarna visar att ökningen av förvärvsfrekvensen till största delen inte beror på företagsstödet men att företagsstödet bidrar till höjningen. För att undvika framtida brist på arbetskraft bör efterfrågestimulerande insatser som företagsstöd kompletteras med insatser som bidrar till att utbudet av arbetskraft ökar. Tabell 7 Förvärvsfrekvensens utveckling i åldersgruppen år Läge 2000 Scenario med stöd 70.1 % 76.9 % 2010 utan stöd 70.1 % 75.8 % Effekt av stöd 1.1 % Effekterna av stöden på den beskattningsbara förvärvsinkomsten blev 128 miljoner kronor ackumulerat för perioden och effekten på den kommunala skatteinkomsten blev 39 miljoner kronor. Tabell 8 Effekter på beskattningsbar förvärvsinkomst och kommunala skatteinkomster ackumulerat (miljoner kronor) Effekter beskattningsbar förvärvsinkomst 128 Effekter kommunala skatteinkomster 39 Effekterna på arbetslöshetsstödet modellberäknas till en minskning med 537 miljoner kronor för perioden och effekterna på socialbidragen beräknas bli en minskning med 12 miljoner kronor. 4 Företagsstöden i Ljusdal 4.1 Beskrivning av kommunen FA Ljusdal, som består av Ljusdals kommun, har strax under invånare och har som många andra kommuner tappat befolkning under de senaste decennierna (Figur 7). Mellan 1994 och 2007 minskade antalet invånare med Att kommunen utgör en egen lokal arbetsmarknad speglas i att 86 procent av Analys & Strategi

24 den förvärvsarbetande nattbefolkningen hade sitt arbete i kommunen Den sysselsatta dagbefolkningen och nattbefolkningen har legat på en konstant nivå under perioden med en svag uppgång efter år Figur 7 Utvecklingen av befolkning, nattbefolkning och dagbefolkning i Ljusdals kommun Utveckling av bef, nattbef o dagbef i FA Ljusdal Antal Befolkning Dagbefolkning Nattbefolkning År Den minskande befolkningen och en svag ökning av antalet förvärvsarbetande nattbefolkning innebar att förvärvsfrekvensen ökade. Mellan 1994 och 2007 ökade förvärvsfrekvensen i åldersgruppen år från 0.7 till 0.78 (Figur 8). Detta visar att arbetskraftsreserven i kommunen har tagits i anspråk i snabbare takt än den fyllts på. Detta är positivt på kort sikt men utgör ett tillväxtproblem på lång sikt. 18 Analys & Strategi

25 Figur 8 Förvärvsfrekvensens utveckling i åldersgruppen år i Ljusdals kommun Förvärvsfrekvensens utveckling i FA Ljusdal Förvärvsfrekvens År Under perioden har efterfrågan på arbetskraft legat på en konstant nivå med en tendens till en svag ökning under periodens senare del. Utbudet av arbetskraft har minskat och arbetskraftsreserven har tagits i anspråk allt mer. Detta syns dels i en ökande förvärvsfrekvens dels i en minskad andel av arbetskraftsutbudet som är arbetslösa. Andelen arbetslösa i procent av arbetskraftsutbudet minskade från 14 procent toppåret 1997 till tre procent Figur 9 Arbetslöshet i procent av arbetskraftsutbudet i Ljusdals kommun Arbetslöshet i procent av arbetskraftsutbudet i FA Ljusdal % 12.0% 10.0% Arbetslöshet 8.0% 6.0% 4.0% 2.0% 0.0% År Analys & Strategi

26 Den minskande befolkningen och den minskande arbetskraftsreserven är ett tillväxtproblem i och med att utbudet av arbetskraft och efterfrågan på lokala tjänster minskar. I nästa avsnitt analyseras vilken roll de uppskattade sysselsättningseffekterna av företagsstöden haft på den totala tillväxten i kommunen. 4.2 Företagsstöden Stödföretagen har i ansökan uppskattat att stöden bidrog till en ökning av antalet sysselsatta (dagbefolkning) i Ljusdals kommun med personer. En uppdelning på grov branschnivå visar att det är två branscher som redovisade de största sysselsättningseffekterna, industri och företagsservicefirmor. Drygt 80 procent av de direkta sysselsättningseffekterna uppskattades uppkomma i dessa branscher (Tabell 9). Den indirekta sysselsättningseffekten av stöden beräknas i modellen till 210 sysselsatta. De indirekta sysselsättningseffekterna hade en branschfördelning som avvek från de direkta effekternas branschfördelning. De indirekta effekterna hade en större tyngdpunkt mot lokala tjänster som hade knappt 15 procent av de direkta effekterna men 44 procent av de indirekta effekterna. Det är ett uttryck för att hushållens ökade efterfrågan på tjänster riktar sig mot lokala producenter i högre utsträckning än industriföretagens och företagsservicefirmornas efterfrågan på insatsvaror. Tabell 9 Uppskattade direkta sysselsättningseffekter och indirekta sysselsättningseffekter av företagsstöden i Ljusdals kommun Bransch Direkta effekter Andel av direkta effekter Indirekta effekter Andel av indirekta effekter Skillnad Företagsservicefirmor % % 12.3 % Industri % % 33.4 % Lokala tjänster % % % Övriga branscher % % % Summa % % 0.0 % Mellan 2000 och 2010 beräknar modellen att antalet sysselsatta (dagbefolkningen) ökar med 422. Stödets effekter på dagbefolkningen beräknas till Det innebär att utan stödet skulle antalet sysselsatta ha minskat med 932 under perioden (Tabell 10). Tabell 10 Företagsstödets uppskattade effekter på den totala sysselsättningstillväxten i Ljusdals kommun Dagbefolkning Total ökning Analys & Strategi

27 Stödets bidrag 1354 Förändring utan stöd -932 Företagsstöden ökade efterfrågan på arbetskraft i kommunen med sysselsatta. Denna efterfrågeökning balanserades av en ökning av antalet förvärvsarbetande nattbefolkning som bor i kommunen med och en ökning av nettoinpendlingen med 105 (Tabell 11). Tabell 11 Balansering av utbud och efterfrågan på arbetskraft i Ljusdals kommun Ökning av efterfrågan på arbetskraft 1354 Balansering Ökning av förvärvsarbetande nattbefolkning 1249 Ökning av nettoinpendling 105 Summa balansering 1354 År 2000 var förvärvsfrekvensen i kommunen 75,1 procent. I alternativet med stöd beräknas förvärvsfrekvensen öka till 80 procent 2010 och i alternativet utan stöd beräknas förvärvsfrekvensen till 78 procent. Stödens effekter på förvärvsfrekvensen modellberäknas till 2 procentenheter. Även i Ljusdal leder kombinationen av ökad sysselsättning och minskande befolkning till en hög förvärvsfrekvens och en hotande arbetskraftsbrist. Företagsstödet spelar en liten roll i denna process men även i Ljusdal bör efterfrågestimulerande insatser kompletteras med insatser som ökar utbudet av arbetskraft. Analys & Strategi

28 Tabell 12 Förvärvsfrekvensens utveckling i åldersgruppen år Läge 2000 Scenario med stöd % 2007 utan stöd % Effekt av stöd 2 % Effekterna av stöden på den beskattningsbara förvärvsinkomsten blev 778 miljoner kronor ackumulerat för perioden och effekten på den kommunala skatteinkomsten blev 319 miljoner kronor (Tabell 13). Tabell 13 Effekter på beskattningsbar förvärvsinkomst och kommunala skatteinkomster ackumulerat (miljoner kronor) Effekter beskattningsbar förvärvsinkomst 998 Effekter kommunala skatteinkomster 319 Effekterna av företagsstödet på arbetslöshetsstödet beräknas till en minskning med 455 miljoner kronor mellan 2000 och 2010 och utgifterna för socialbidrag minskar enligt modellen med 33 miljoner kronor. 22 Analys & Strategi

29 WSP Analys & Strategi Arenavägen Stockholm-Globen Telefon Fax