Riktlinjer för enskilda avlopp

Transkript

1 RIKTLINJER 1(7) Riktlinjer för enskilda avlopp Dessa riktlinjer syftar till att handläggningen av avloppsärenden så långt som möjligt ska följa enhetliga principer och vara vägledande för nämndbeslut och i det delegerade beslutsfattandet. Genom åren har det utvecklats en lokal praxis utifrån lagstiftning och de förutsättningar som finns i kommunen. Dessa riktlinjer är en utveckling och förnyelse av praxis enligt vunna erfarenheter, tolkning av allmänna råden och teknikutveckling. Lagstiftning Utsläpp av avloppsvatten är enligt miljöbalken (1998:808) en miljöfarlig verksamhet; avloppsvatten ska avledas och renas så att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppkommer. Enligt förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899) är det förbjudet att utan tillstånd eller anmälan inrätta en avloppsanordning till vilken bad-, disk- och tvättvatten eller vattentoalett ska anslutas. Allmänna råd om små avloppsanordningar (NFS 2006:7) De allmänna råden avser tillämpningen av vissa bestämmelser i miljöbalken och förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. I korthet består de allmänna råden av rekommendationer hur de kommunala nämnderna ska behandla och bedöma små avloppsanordningar för enskilda hushåll. I råden tas bland annat kunskapskrav, lokaliseringar, kretslopp och hushållning, skötsel och dokumentationskrav upp. Normal eller hög skyddsnivå enligt de allmänna råden I de allmänna råden om små avloppsanordningar för hushållsspillvatten (NFS 2006:7) introducerades begreppen normal och hög skyddsnivå. Uppdelningen innebär att högre krav ställs på avloppsanordningar som ligger inom känsliga områden. En anordning som ska klara normal skyddsnivå för miljöskydd förväntas uppnå följande reningskrav: 1. minst 90 % reduktion av organiska ämnen 2. minst 70 % reduktion av fosfor.

2 RIKTLINJER 2(7) En anordning som ska klara hög skyddsnivå förväntas uppnå 1. minst 90 % reduktion av organiska ämnen 2. minst 90 % reduktion av fosfor 3. minst 50 % reduktion av kväve. Oavsett vilken skyddsnivå som gäller så ska anordningen se till att smitta eller annan olägenhet inte uppkommer. Anordningen får inte heller riskera att förorena dricks-, grund- eller badvatten. Kriterier för när respektive skyddsnivå bör gälla Enligt Byggnads- och miljöskyddsnämnden bör reningskrav enligt hög skyddsnivå gälla i följande fall: 1. Inom kommunens vattenskyddsområden (primära och sekundära skyddszoner, enligt de kartor som tillhör föreskrifterna) 2. Inom områden med klass 1 i kommunens Naturvårdsprogram (område med nationellt intresse och delområde i stort riksintresse) där naturvärden kan påverkas av avloppsutsläpp 3. Inom 500 m av kusten 4. I avrinningsområdet och inom ett avstånd av 500 m från sjöar och vattendrag med dålig eller otillfredsställande ekologisk status enligt vattenmyndigheterna 5. I avrinningsområdet och inom ett avstånd av 300 m från övriga sjöar och vattendrag 6. Inom områden där den sammanlagda belastningen är eller riskerar att bli hög på grund av antalet utsläppskällor (ex BDT-områden) 7. Då det är frågan om nybyggnation av ett hus eller nyinstallation av vattentoalett För befintliga hus i övriga områden ställs krav enligt normal skyddsnivå. Miljö- och hälsoskyddskontoret ska dock alltid göra en bedömning i det enskilda fallet vilket kan innebära att en annan bedömning behöver göras när förhållandena på den aktuella fastigheten blivit kända.

3 RIKTLINJER 3(7) För att underlätta för fastighetsägaren att välja mellan olika tekniker håller miljö- och hälsoskyddskontoret en uppdaterad tekniköversikt över anordningar som klarar normal respektive hög skyddsnivå. Bad-, disk- och tvättavlopp Bad-, disk- och tvättvatten har varierande innehåll av föroreningar allt efter den sanitära standarden. I det enklaste fallet med enbart ett tvättställ eller en vask kan spridning på eller i vegetationen godtas, exempelvis med en hink under vasken som sedan hälls ut i vegetationen. Installation av dusch, tvättmaskin, diskmaskin, m.m. kräver däremot att vattnet genomgår godtagbar rening. Slutna tankar Sluten tank för konventionell vattentoalett eller som helhetslösning innebär bland annat omfattande slamtömning med tillhörande ohållbara transporter. På grund av det ska slutna tankar endast godtas i mycket speciella fall. Byggnads- och miljöskyddsnämnden anser också att man ska välja en avloppslösning som är anpassad efter de lokala förhållanden som finns på fastigheten. Finns inte möjlighet att ta hand om och rena avloppsvatten från en vattentoalett bör man istället välja en torr toalettlösning. Kretsloppsanpassning Ett kretsloppsanpassat avloppssystem ska väljas då det handlar om nybyggnation eller nyinstallation av vattentoalett. Det finns flera olika tekniker att välja bland för att uppfylla kretsloppskravet, de flesta av dessa uppfyller också kraven enligt hög skyddsnivå. Miljö- och hälsoskyddskontoret ska verka för att källsorterande system med urinsortering väljs i första hand. Detta eftersom urinsorterande system är ett relativt lättskött system i jämförelse med andra mer teknikintensiva lösningar. Tekniken är dessutom mindre kostnadskrävande i längden. Att urinsorterande system är billigare beror bland annat på att tömning av urintankar är kostnadsfri och att tekniken inte fodrar lika mycket tillsyn varken från tillverkaren, fastighetsägaren eller från miljö- och hälsoskyddskontoret. Från och med 2008 är slammet från Slottshagens reningsverk REVAQcertifierat och kan därmed återföras till åkermarken och till kretsloppet. Till

4 RIKTLINJER 4(7) följd av detta kan reningsmetoder som innebär att mycket av näringsämnena hamnar i slammet också anses vara kretsloppsanpassade lösningar vilket är fallet med reningsverk och kemdoseringsenheter. Dessa mer teknikintensiva lösningar fodrar oftast mycket underhåll och service för att fungera optimalt. Torra toalettlösningar Hämtning av avfall från torra toaletter i kommunal regi är ett mindre bra alternativ ur både kretsloppssynpunkt och ur ekonomisk synvinkel. Fastighetsägare kan enkelt omhänderta sitt toalettavfallet själv genom att istället installera förmultningstoalett, multrum eller förbränningstoalett. Om fastighetsägaren avser att installera en annan torrtoalett krävs att latrinet komposteras och att den färdiga komposten ska kunna användas inom den egna fastigheten. Om den torra toaletten kompletteras med urinsortering ska även urinen tas om hand på den egna fastigheten. Då ett hus ligger inom tättbebyggt område och har för liten tomt är det kanske inte lämpligt att ta hand om latrin och urin själv. Återförande av restprodukterna till kretsloppet Spridning av urin på egen fastighet Urin får spridas på den egna fastigheten om tillräckligt stor bevuxen yta finns. En yta på minst 500 m 2 / person brukar vara lämplig för permanentboende och 100 m 2 / person vid fritidsboende. Om det finns odlingar på fastigheten kan undantag från krav på stora ytor göras. Spridningen ska ske under växtsäsong, det vill säga från perioden april till oktober. När det gäller urinsorterande vattenspolande toalett ska urintanken dimensioneras så att den rymmer ett års produktion av urin och spolvatten. Finns inte möjlighet till spridning på den egna fastigheten har fastighetsägaren möjlighet att få urinen hämtad kostnadsfritt från kommunen. Slamtömning i egen regi Hygien och risk för smittspridning är viktiga aspekter när eget omhändertagande av slam ska ske. När det gäller djurhållande gårdar som vill ta hand om eget slam från slamavskiljare ska omhändertagandet ske med hjälp av egen spridningsutrustning för gödsel som endast används på de

5 RIKTLINJER 5(7) egna markerna samt genom att slammet myllas ned omedelbart vid spridningen. För fastighetsägare som inte har djurhållande gård krävs att de investerar i en slamavvattnare, en pump och en godkänd kompost. I slamavvattnaren avskiljs slammet från vattnet; vattnet återförs till slamavskiljaren, slammet läggs i en kompost med tät botten. Slammet ska komposteras minst 6 månader för att sedan användas som jordförbättringsmedel. Det finns också en del fabrikat av reningsverk där slammet hamnar i en komposterbar påse som på ett relativt enkelt sätt kan lyftas ur och läggas i en kompost. Detta fodrar också att man investerar i en kompost med tät botten där slampåsarna kan komposteras i ett halvår. Ute på öarna finns slam- och urintömning i kommunal regi tidigast Fram till dess måste fastighetsägarna sköta tömning och omhändertagande själva. Då anslutningsmöjlighet till det kommunala nätet finns Anslutning till det kommunala nätet för vatten och avlopp eller väl fungerande gemensamhetsanläggning för avlopp ska eftersträvas så långt som det är praktiskt och ekonomiskt möjligt. Särskilda riktlinjer för enskilda avloppslösningar inom samlad bebyggelse En samordnad gemensam lösning är att föredra inom samlad bebyggelse. Om bedömningen görs att det kommer att dröja lång tid innan en gemensam lösning kommer till stånd kan en enskild lösning, med hänvisning till nedanstående, accepteras fram tills att den gemensamma lösningen är utbyggd och i bruk. Följande kriterier bör vara uppfyllda för att enskilda avloppslösningar ska kunna godtas inom samlad bebyggelse: Bostad av något slag finns redan på tomtplatsen. Ökad risk för olägenhet för miljön eller människors hälsa uppkommer inte. En kommande samlad lösning för området försvåras inte. Möjligheten för andra fastigheter att lösa sina avlopp försvåras inte. Om området är planerat eller tänkbart för anslutning till det kommunala va-

6 RIKTLINJER 6(7) nätet ska begränsning i tid göras för den enskilda avloppsanordningens drift. Utsläpp till avloppsanordningen kan då ske till det att huvudmannen för den kommunala va-anläggningen har ordnat förbindelsepunkt för avlopp och informerat fastighetsägaren om detta. Det är viktigt att fastighetsägare inom den definierade bebyggelsegruppen behandlas lika med hänsyn till möjligheten att lösa avloppsfrågan och därtill utveckla fastigheten. Utförande I de allmänna råden hanteras även själva utförandet av en enskild avloppsanordning. Enligt råden ska tillsynsmyndigheten ställa krav på att avloppsanordningen anläggs av en sakkunnig person. Branschorganisationen Maskinentreprenörerna håller i diplomutbildningar för entreprenörer som jobbar med anläggande av små avloppsanordningar. Utbildningen togs fram i samarbete med miljö- och hälsoskyddskontoret i Norrköping och hålls nu i hela landet. Den entreprenörslista som miljö- och hälsoskyddskontoret delar ut till fastighetsägare omfattar endast diplomerade entreprenörer. Anordningar som utförs av en diplomerad entreprenör besiktas av miljöoch hälsoskyddskontoret en gång under utförandet. Besiktningen ingår i tillståndsavgiften. Anordningar som utförs av en entreprenör som inte är diplomerad besiktas två gånger, varav den andra debiteras enligt timavgift för besiktning. Denna avgift tillkommer tillståndsavgiften. Tillsyn och egenkontroll Alla avloppsanordningar kräver skötsel för att de ska fungera. Traditionellt har reningsteknik för enskilda avlopp inneburit markbädd eller infiltration. Dessa lösningar är enkla och robusta och kräver oftast lite underhåll. För att klara dagens krav på rening av avloppsvatten har tekniker som minireningsverk, kemisk fällning och fosforbindande filter blivit allt vanligare. Dessa tekniker är mer komplicerade och teknikintensiva vilket innebär att de kräver regelbunden skötsel och underhåll för att fungera optimalt. I de fall fastighetsägare väljer mer teknikintensiva anordningar, ställer miljö- och hälsoskyddskontoret krav på att avloppsanordningen har årlig tillsyn av leverantören eller annan med likvärdig kompetens.

7 RIKTLINJER 7(7) Fastighetsägaren ska utöver detta utföra egenkontroll och föra journal över driften. Fastighetsägaren informeras att om en sådan anordning väljs kommer miljö- och hälsoskyddskontoret att bedriva tillsyn på anordningen och att det tas ut en timbaserad avgift för tillsynen. Information och rådgivning Information och råd ska ges så att den sökande får en realistisk syn på möjligheterna till en bra lösning på avloppsfrågan. Fastighetsägaren ska ges saklig information om för- och nackdelar med de olika teknikerna så att de själva kan bilda sig en uppfattning om vilken teknik de ska välja. Varken onödigt stränga eller onödigt generösa besked ska lämnas. Man ska alltid upplysa om att frågan inte avgörs förrän efter skriftlig ansökan. Tidsram för utförande av avloppsanordning När det är frågan om nybyggnad eller tillbyggnad av ett hus ska avloppsanordningen utföras i samband med uppförandet av huset eller färdigställande av tillbyggnaden. Dock ska avloppsanordningen vara påbörjad inom två år och avslutad inom fem år från tillståndets datum. Vid inventeringar ges sammanlagt 2,5 år för färdigställande av anordningen. En ansökan och en projektering ska helst inkomma inom sex månader. Om det finns särskilda miljö- eller hälsomässiga skäl ges mindre tid. Slutord och framåtblick Norrköpings kommun ska fortsätta sin kritiska, men samtidigt nyfikna syn på nya avloppsanordningar eller komponenter som når marknaden. Innan fullskaletester eller motsvarande gjorts med goda resultat ses anordningen med granskande ögon. Vidare kan inte anordningar som producerar restprodukter utan avsättning accepteras. I samverkan med de diplomerade avloppsentreprenörerna ska miljö- och hälsoskyddskontoret fortsätta arbeta för en hög kvalitet när det gäller projektering och anläggande av enskilda avloppsanordningar.. Norrköping ska delta i de länsträffar som genomförs i Östergötland och där arbeta för att handläggningen av enskilda avlopp sker så likartat i länet som möjligt.