Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Kompetens och ansvar (SOU 2010:65)

Transkript

1 Dnr /2010 1(10) Avdelningen för regler och tillstånd Thomas Wiberg Telefon: Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Kompetens och ansvar (SOU 2010:65) Sammanfattning Socialstyrelsen - anser att det inte finns behov att ändra de principer som ligger till grund för behörighetsreglering och instämmer av den anledningen i bedömningen att legitimation, skyddad yrkestitel eller annan form av behörighetsreglering inte bör införas för ytterligare yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården, med undantag för kuratorer inom hälso- och sjukvård. Socialstyrelsen anser att denna yrkesgrupp bör vara legitimerad - avstyrker förslaget att både Läkemedelsverket och Socialstyrelsen bör vara de myndigheter som meddelar föreskrifter om optikers behörighet att förordna läkemedel - avstyrker förslaget om inrättande av ett register för de som utövar alternativa behandlingsformer och som inte är legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal - avstyrker förslaget att bestämmelserna om alternativa behandlingsformer samlas i en särskild lag - avstyrker förslaget att Socialstyrelsen bör få i uppdrag att med hjälp av medicinsk och annan expertis se över vilka somatiska sjukdomar som ska vara förbjudna att behandla för annan än hälso- och sjukvårdspersonal liksom möjligheterna att behandla gravida och barn under 8 år

2 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2010 2(10) - avstyrker förslaget om att det ska införas en bestämmelse i tandvårdslagen (1998:125) om landstingets skyldighet att tillhandahålla platser för tandläkarnas specialiseringstjänstgöring enligt 4 kap. patientsäkerhetslagen (2010:659) i en omfattning som motsvarar det planerade framtida behovet av tandläkare med specialistkompetens i klinisk verksamhet - tillstyrker i huvudsak förslaget till reglering av arbetsuppgifter inom socialtjänsten men anser att det av regleringen i såväl lagtext som förarbeten tydligare bör framgå vilka arbetsuppgifter som avses - anser att kriteriet annan relevant utbildning på grundnivå i högskolan bör ändras till annan likvärdig utbildning på grundnivå i högskolan - anser att den myndighet som ska bedöma utländska yrkeskvalifikationer också bör ha huvudansvaret för uppdraget att utforma underlag för vilka utbildningar som kan komma ifråga för regeringens närmare föreskrifter - anser att den föreslagna ordningen för erkännande av utländska yrkeskvalifikationer inte är tillräckligt klarlagd - tillstyrker förslaget att en uppföljning och utvärdering av behörighetsregleringen inom socialtjänsten ska genomföras men anser att detta arbete bör påbörjas tidigare än vad utredningen föreslår Utöver det ovan nämnda tillstyrker Socialstyrelsen utredningens förslag. Del 1 Behörighetsfrågor inom hälso- och sjukvården m.m. 4 Reglering av ytterligare yrkesgrupper Socialstyrelsen instämmer i utredningens bedömning att legitimation, skyddad yrkestitel eller annan form av behörighetsreglering inte bör införas för ytterligare yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården, med undantag för kuratorer inom hälso- och sjukvård. Myndigheten anser att denna yrkesgrupp bör vara legitimerad. Socialstyrelsen anser liksom

3 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2010 3(10) utredningen att det inte finns behov att ändra de principer som ligger till grund för behörighetsreglering Kuratorer inom hälso- och sjukvården Socialstyrelsen vill fästa uppmärksamheten på att kuratorer inom hälsooch sjukvården är verksamma inom områden med stor betydelse för patientsäkerheten och att det därför är viktigt att införa en reglering av yrkesgruppen genom legitimation. En legitimering av denna grupp skulle innebära att legitimation kan återkallas eller att en prövotid kan meddelas. Det medför dessutom att titeln kurator blir skyddad. Regeringen bör så snart som det är möjligt vidta åtgärder så att principerna för behörighetsreglering uppfylls. Utbildning är det kriterium kuratorerna inom hälso- och sjukvård inte uppfyller enligt utredningens bedömning. Därför bör förslag tas fram på hur en utbildning för denna grupp kan utformas så att utbildningskriteriet blir uppfyllt. Uppdraget att ta fram förslaget bör ges till Högskoleverket i samarbete med Socialstyrelsen Socialstyrelsen och Läkemedelsverket bör meddela föreskrifter om optikers behörighet att förordna läkemedel Socialstyrelsen avstyrker förslaget. Det är i dag Läkemedelsverket som meddelar föreskrifter om förordnande och utlämnande av läkemedel för samtliga berörda legitimationsgrupper, med undantag för sjuksköterskor och barnmorskor. Socialstyrelsen anser att regelverket beträffande förordnande och utlämnande av läkemedel bör hållas samman och föreslår att endast Läkemedelsverket ges bemyndigande i denna fråga. Socialstyrelsen anser även att nuvarande ordning beträffande sjuksköterskor och barnmorskor bör ses över. 7 Särskilt förordnande att utöva yrke inom hälso- och sjukvården Socialstyrelsen tillstyrker förslaget att landstingen och Socialstyrelsen vid handläggning av frågor om särskilda förordnanden att utöva yrke får tillgång till uppgifter om vissa brott som föranlett annan påföljd än böter. Sådan tillgång bör ges både vid prövning av om särskilt förordnade ska meddelas och vid prövning i samband med återkallelse av redan meddelat särskilt förordnande.

4 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2010 4(10) Är dagens reglering med särskilda förordnanden ändamålsenlig? Socialstyrelsen instämmer i utredningens bedömning att Socialstyrelsens föreskrifter om särskilt förordnande är föråldrade och i behov av en översyn. Socialstyrelsen ställer sig även bakom de materiella förändringar som förespråkas av utredningen. Socialstyrelsen anser dock att ovan nämnda regleringar bör utfärdas i patientsäkerhetslagen och inte i föreskrift. Utredningen föreslår att en sådan översyn även bör kunna bidra till att förtydliga hur långt landstingens bemyndigande sträcker sig att särskilt förordna icke legitimerade läkare. I det sammanhanget föreslås att landstingets bemyndigande bör innehålla en allmän begränsning mot att särskilt förordna dem som fått legitimationen återkallad. Socialstyrelsen konstaterar att det i 3 kap. 11 och 12 patientsäkerhetsförordningen nu stadgas att landstingen inte får förordna den som fått sin legitimation återkallad eller fått avslag på sin ansökan om legitimation enligt 4 kap. 1 andra stycket Kontroll av att den som meddelas särskilt förordnande inte har gjort sig skyldig till vissa brott Socialstyrelsen delar utredningens bedömning att det mest lämpliga är att Socialstyrelsen ensam prövar frågan om tidigare brottslighets betydelse vid särskilt förordnande. För att undvika ett system med olika bedömningsgrunder bör landstingets bemyndigande att pröva behörigheten för särskilt förordnande därför endast omfatta personer som inte har en anteckning i belastningsregistret. När en person får ett beslut om särskilt förordnande att utöva ett yrke inom hälso- och sjukvården, bör detta enligt utredningen prövas lika noggrant som när legitimation beviljas. I patientsäkerhetslagen anges i vilka fall legitimation ska återkallas. Av lagen framgår också att legitimation inte får meddelas om förhållandena är sådana att legitimationen skulle ha återkallats om sökande hade varit legitimerad. Socialstyrelsen anser det lämpligt med en motsvarande reglering i patientsäkerhetslagen för särskilt förordnande. Det vill säga att särskilt förordnande inte får meddelas om omständigheterna är sådana att särskilt förordnande skulle ha återkallats om den sökande hade haft ett särskilt förordnande.

5 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2010 5(10) Del II Specialistsjuksköterskor Socialstyrelsen tillstyrker förslaget. Myndigheten vill i sammanhanget fästa uppmärksamhet på att det finns anledning att utreda om det behövs en ny specialitet inriktad på medicinsk rådgivning. Del III Verksamhet som ligger hälso- och sjukvården nära 18.2 Ett register för alternativa behandlare Socialstyrelsen avstyrker förslaget. Konsekvenserna av ett sådant register är svåra att överblicka och utredningen tar inte ställning till alla frågor. Yrkesutövarens ansvar inom alternativ- och komplementärmedicin (AKM) behöver i större utsträckning tydliggöras än vad som utretts i föreliggande förslag. Det finns vidare enligt utredningen inget entydigt svar på vad alternativmedicin är. Mot bakgrund av den oklarhet som ryms i begreppet alternativa behandlingsmetoder saknas förutsättningar för ett sådant register. Ytterligare problem med det föreslagna registret är att utredningen föreslår att registreringen ska vara frivillig samtidigt som den ska utgöra en kontroll genom att den registrerade ska uppfylla vissa villkor. Man kan då få två grupper av organisationer och personer som sysslar med verksamhet som vanligtvis kallas alternativ- och komplementärmedicin. En grupp som är registrerad och en som inte är det. Det är oklart vad detta innebär för enskilda som får behandlingar En samlad lagstiftning för alternativa behandlingsformer Socialstyrelsen avstyrker förslaget. Socialstyrelsen anser att utredningen inte tar ställning till alla frågor. Socialstyrelsen ifrågasätter om lagförslaget kommer att rendera i att det tydliggörs för allmänheten vad som räknas till hälso- och sjukvård och vad som inte räknas dit. Lagen avser att inbegripa de hälso- och sjukvårdsåtgärder som yrkesmässigt vidtas av personer som inte tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen i enlighet med 1 kap. 4 patientsäkerhetslagen. De åtgärder som kan komma i fråga kan vara alternativmedi-

6 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2010 6(10) cinska metoder men även metoder som inom hälso- och sjukvård betraktas som vetenskap och beprövad erfarenhet. Lagen kan således komma att rymma verksamhet som sker inom alternativ- och komplementärmedicin och verksamhet som sker inom hälso- och sjukvården Begränsningar i rätten att vidta vissa åtgärder inom hälso- och sjukvårdens område Socialstyrelsen avstyrker förslaget. Myndigheten vill istället fästa uppmärksamheten på att det är av stor vikt med bestämmelser som i större utsträckning än i dag tydliggör yrkesutövarens ansvar. Del IV Utbildningsfrågor 19 Tandläkarnas specialiseringstjänstgöring Socialstyrelsen tillstyrker i huvudsak utredningens förslag om tandläkarnas specialiseringstjänstgöring och är positiv till de uppdrag som enligt förslaget bör ges till myndigheten Ansvar för att tillhandahålla platser för tandläkarnas specialiseringstjänstgöring Socialstyrelsen avstyrker förslaget. Myndigheten ser positivt på förslaget men anser att utredningen inte har belyst frågan tillräckligt. Ett problem med införandet av en sådan bestämmelse kan vara att alla landsting inte bedriver egen specialiseringstjänstgöring för tandläkare. 20 Tandhygienisternas utbildning Socialstyrelsen instämmer i utredningens bedömningar samt tillstyrker förslaget. Tandhygienistutbildningarna skiljer sig i hög grad åt mellan de olika lärosätena både vad gäller längd och innehåll. Det finns stora variationer i tandhygienisternas formella kompetens. Med en mer gemensam bas än vad nuvarande heterogena tandhygienistutbildningar ger, kan förutsättningar finnas för olika påbyggnadsutbildningar.

7 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2010 7(10) Del V Behörighet inom Socialtjänsten 27.2 Behov av och förutsättningar för behörighetsreglering inom socialtjänsten Socialstyrelsen tillstyrker i huvudsak förslaget om behörighetsreglering genom ändring i socialtjänstlagen (2001:453) och lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, men har synpunkter på utformningen av de föreslagna bestämmelserna i SoL och LSS. De föreslagna bestämmelserna i LSS bör dessutom ges nya beteckningar eftersom det redan finns en bestämmelse om barnets bästa i 6 a LSS. Myndigheten vill understryka värdet av denna behörighetsreglering. Socialstyrelsen bedömer att regleringen kommer att ha stor betydelse för att höja kvaliteten i handläggningen och i de beslut som fattas. Annan relevant examen Socialstyrelsen har tidigare genomfört ett omfattande utredningsarbete om vilken kompetens som behövs för att arbeta med handläggning på olika områden inom socialtjänsten (barn- och unga, äldreomsorg och funktionsnedsättning). Det framkom då att den utbildning som är mest lämplig är socionomexamen. Det är den enda examen som integrerar kunskaper om socialt arbete, socialrätt, förvaltningsrätt och socialförsäkringssystemet med professionsspecifik färdighetsträning. Enligt Socialstyrelsens mening är det därför inte tillfyllest att kravet på utbildning anges som socionomexamen eller annan relevant examen på grundnivå i högskolan. De typer av examina som kan godkännas vid sidan av socionomexamen måste enligt Socialstyrelsens bedömning vara likvärdiga eller jämförbara och motsvara socionomexamen. Uppdraget att ta fram underlag för en närmare beskrivning av vad som avses med annan relevant examen på grundnivå i högskolan bör därför avse annan likvärdig examen på grundnivå i högskolan. Av förslaget framgår inte klart om det är socialnämnden eller Socialstyrelsen som ska pröva om den enskilde uppfyller kravet på lägsta utbildningsnivå. Detta behöver förtydligas. Under alla förhållanden måste det finnas ett tydligt regelverk som styr vad som enligt Socialstyrelsens förslag avses med annan likvärdig utbildning på grundnivå i högskolan. Den myndighet som på nationell nivå ska bedöma utländska yrkeskvalifikationer bör också ha huvudansvaret för uppdraget att utforma underlag för vilka utbildningar som kan komma ifråga.

8 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2010 8(10) Övriga synpunkter på förslaget till 3 kap. 3 a SoL Socialstyrelsen delar i huvudsak utredningens bedömning av vilka arbetsuppgifter inom socialtjänsten och i verksamheter enligt LSS som bör kräva särskild behörighet. Förslaget till 3 kap. 3 a SoL väcker dock frågor om vilka arbetsuppgifter som förslaget avser att omfatta. Enligt Socialstyrelsens bedömning avser första punkten i förslaget uppgiften att göra en så kallad förhandsbedömning, det vill säga en bedömning av om en utredning enligt 11 kap. 1 SoL ska inledas eller ej. Detta behöver tydliggöras. När det gäller andra punkten i förslaget vill Socialstyrelsen framhålla att det inom socialtjänsten genomförs olika typer av utredningar som inte avser behovet av insatser, t.ex. familjehemsutredningar och utredningar inom det familjerättsliga området. Socialstyrelsen förutsätter att dessa utredningar ska omfattas av regleringen. Det är därför nödvändigt att det tydligare framgår vad som avses med andra åtgärder. Socialstyrelsen noterar vidare att kommunen och socialnämnden används omväxlande när det gäller ansvaret för olika uppgifter i lagförslaget. Enligt 4 kap. 1 och 11 kap. 1 SoL, det vill säga de lagrum som i huvudsak reglerar de arbetsuppgifter som avses i förslaget, är det socialnämnden och inte kommunen som har ansvaret. I lagförslaget benämns vidare den kategori av personal som avses socialsekreterare. Enligt utredningen kan socialsekreterare användas som en samlingsbeteckning för samtliga handläggare men titeln är inte definierad. Denna benämning används inte för handläggare inom äldreomsorgen, för handläggare av LSS-ärenden eller för handläggare av familjerättsliga ärenden varför syftet med den föreslagna bestämmelsen riskerar att urholkas. Socialstyrelsen anser att socialsekreterare genomgående bör bytas ut mot handläggare för att säkerställa att all personal som utför de reglerade arbetsuppgifterna har den kompetens som krävs enligt förslaget. Övriga synpunkter på förslaget till 6 a LSS Ansvaret för insatser enligt 9 LSS är delat mellan landsting och kommuner. Enligt 2 LSS svarar landstinget för insatser enligt 9 1 och kommunen svarar för Det innebär att såsom förslaget nu är utformat omfattas inte personal inom landstinget av kompetenskravet vilket den enligt Socialstyrelsens uppfattning borde göra. Skrivningen måste också anpassas till LSS så att begreppet socialnämnd byts ut mot nämnd, vilket är det som används i bland annat 22 LSS. Det är dock lämpligt att LSS och SoL överensstämmer med varandra vad gäller ansvarsnivå.

9 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2010 9(10) I övrigt hänvisas till vad som ovan sagts om annan likvärdig examen och benämningen socialsekreterare Kompetenslyft inom socialtjänsten och verksamhet enligt LSS Socialstyrelsen tillstyrker förslaget om en femårig satsning på kompetenshöjande utbildning för personal som arbetar med myndighetsutövning enligt SoL och LSS. Socialstyrelsen tillstyrker förslaget att socialnämnden i vissa fall bör vara skyldig att erbjuda lämplig introduktion och stöd i yrket. Vilken erfarenhet som är tillräcklig för att självständigt utföra sådana arbetsuppgifter som avses i denna paragraf bör dock utvecklas närmare i lagens förarbeten Erkännande av utländska yrkeskvalifikationer Socialstyrelsen anser att den föreslagna ordningen för erkännande av utländska yrkeskvalifikationer inte är tillräckligt genomtänkt. Förslaget till förordning om ändring i socialtjänstförordningen (2001:937) har utformats efter regleringen gällande legitimation för hälso- och sjukvårdspersonal. Denna reglering är inte direkt relevant i detta fall eftersom det inte rör sig om kompetensbevis i form av legitimation utan om reglerade arbetsuppgifter. Exempelvis nämns i förslaget att Socialstyrelsen ska underrätta behörig hälso- och sjukvårdsmyndighet i de fall behörigheten är återkallad. Socialstyrelsen ifrågasätter även om det är lämpligt att reglera denna ordning genom bestämmelser i socialtjänstförordningen eftersom förordningens tillämpningsområde inte omfattar LSS. Det bör övervägas om inte Högskoleverket, som bedömer utländska högskoleutbildningar som avslutas med examen, är den myndighet som är bäst lämpad att pröva om en utländsk utbildning kan jämställas med en svensk socionomutbildning eller annan likvärdig examen på grundnivå i högskolan Uppföljning av kvalitet och kompetens inom socialtjänsten Socialstyrelsen tillstyrker förslaget om att en uppföljning och utvärdering ska göras men vill framhålla att uppföljningen inte bör vänta till

10 SOCIALSTYRELSEN Dnr / (10) 2020, dvs. sju år efter att behörighetsregleringen till fullo har genomförts. Detta arbete bör påbörjas långt tidigare. Beslut om detta yttrande har fattats av generaldirektören Lars-Erik Holm. I den slutliga handläggningen har överdirektören Håkan Ceder samt avdelningscheferna Anders Tegnell, Per-Anders Sunesson och Anders Printz deltagit. Utredaren Thomas Wiberg har varit föredragande. SOCIALSTYRELSEN Lars-Erik Holm Thomas Wiberg