Antiken, 800 fkr 500 ekr

Transkript

1 Antiken, 800 fkr 500 ekr Grekerna, fenicierna och romarna Ekonomisk och politisk makt över Medelhavet Sjöfarten utvecklades > handel ökar Penningväsende utvecklas Politiken ändrar från envälde till demokrati Den västerländska civilisationens vagga: Filosofi, Litteratur, Matematik, astronomi Arkitektur, konst Mytologi Platon och Aristoteles, målad av Rafael

2 GREKLAND

3 1. DEN MINOISKA BRONSÅLDERSKULTUREN PÅ KRETA C FKR. Europas första högkultur Fick sitt namn efter Minos Storstaden Knossos Palats, avloppssystem Handel och hantverk Skriftspråk (bokföring) Fredlig kultur, få vapen Försvagades ca 1450 f.kr, naturkatastrof?

4 KUNGAPALATSET I KNOSSOS

5 Minotauros Kung Minos - Zeus och Europas son Minotauros till hälften människa, till hälften tjur. Minotauros höll till i en labyrint ritad av uppfinnaren Daidalos på uppdrag av kung Minos. Pasifae kung Minos hustru och mor till Minotaurus Ariadne kung Minos dotter, hjälpte Theseus i labyrinten med gyllene tråd hjälten Theseus, prins från Aten dödade Minotauros.

6 Väggmålningarna En fresk från det minoiska palatset Knossos på Kreta. Avbildar rituell oxdans. Den mörkhyade är en man och de två ljushyade kvinnor. Toreadorfresken

7 2. DEN MYKENSKA BRONSÅLDERSKULTUREN PÅ FASTLANDET Tog över Kreta ca 1450 Centrum: Mykene Krigisk kultur, utgör bakgrunden till Iliaden, Mykene förstördes ca 1100 f.kr pga. invasion av nya folkstammar med järnvapen Lejonporten, ingång till Mykene c1300 fkr Konstruktion utan murbruk

8 Iliaden och Odysséen Tillägnas Homeros det äldsta bevarade exemplet på grekisk, och därmed europeisk, litteratur belägringen av staden Ilion (Troja), dit Agamemnons män åker för att befria och föra hem den sköna Helena Kung Agamemnons dödsmask c 1500 fkr

9 LÄS SIDORNA 58, 60-62, OCH FYLL I TIDSAXELN DE MÖRKA ÅRHUNDRADENA CA F.KR. KOLONISATIONS- TIDEN CA F.KR. Varför namnet? (Homeros) Stadsstater (polis) Joner Dorer Fenicier Den grekiska kolonisationen

10 GREKISK KOLONISATION Arkaisk tid fkr Klassisk tid fkr Hellenistisk tid fkr

11 Aten och Sparta 4 samhällsklasser Folkförsamling gjorde beslut och folkrådet verkställde Arkont- högsta ämbetsman Strateg ledare i militär Slavar saknade rättigheter Kvinnan var omyndig och saknade arvsrätt, men bildade kvinnor hade rätt att delta i offentliga livet. Bönderna var ofta missnöjda pga sin dåliga ställning Aristokratiskt och militärt samhälle Monarki I folkförsamlingen fick rådet och ämbetsmännen yttra sej. Spartiaterna röstade ja eller nej Spariater styrande adelsklass Perioker fria, men saknade politiska rättigheter Heloter slavar ofta bönder som brukade jorde. Rättslösa Kvinnan var friare än den atenska. Hade arvsrätt och egendom. Ansvar för hushåll då männen i krig

12 Perserkrigen Persien stormakt under 500-t fkr. Konflikt med Aten då det expanderade Perserna besegrades vid Maraton och blev sugna på revansch Ledde till et försvarsförbund mellan Aten och Sparta. Perserna besegrades 479 > Attiska sjöförbundet skapades under Atens ledning

13 Atens storhetstid 400-talet fkr. Akropolis är en befäst stad, i regel belägen på en klipphöjd i antikens Grekland. Gav skydd mot angrepp. akros -högt beläget och polis stad

14 Parthenon f.kr Templen byggdes i kalksten och marmor som målades Stenarna var exakt huggna, behövde inget murbruk Rektangulär bas I mitten ett rum som bars upp av kolonner, vilka bar upp taket Tympanonfältet dekorerades med skulpturer i relief Arkitekter Iktinos och Kallikrates Hyllning till Pallas Athena Parthenos

15 Kolonnordningar Dorisk, jonisk, korintisk Joniskt kapitäl - bokrullar Dorisk tempelgavel Korintiskt kapitäl - växtornament

16 Teaterns blomstringsperiod Aischylos första dramaförfattaren Anknöt till politsk debatt Körsång, danser, ansiktsmasker Byggdes i bergsluttning Orchestra, theatron och skene

17 Filosofins födelse Synen på tänkande och kunskap förändras mer öppenhet Sofisterna Athens filosofiska riktning Sokrates kritisk tänkare. Dödsdömd pga kritik mot politiskt etablissemang Platon Staten, försöker skapa idealsamhälle. Grundade Akademia som varade i 900 år. Aristoteles Platons elev, undervisade Alexander den store. Grundade Lykeion. Jämförande studier.

18 Kroppskultu r Den nakna manskroppen var idealet. Kvinnokroppen oftast påklädda i fotsida klänning. Gymnasion Heliga spelen i Olympia, Delfi, Nemea och Korinth I Olympia from 776 fkr. Vart fjärde år och varade i fem dagar. Doryforos ("Spjutbäraren") som anses vara ett mästerverk i proportioners harmoni. Skulptör Polykleitos, verksam omkr f.kr.

19 Keramik en viktig handelsvara Figurerna målades i rött på svart grund. 530 f.kr. fram till mitten av 300-talet f.kr. Atensk uppfinning att måla röd figur. Möjlighet att återge detaljer genom direkt målning i stället för inristningar och genom att måla bakgrunden svart och lämna den röda leran Hoplitkrigare

20 Penningväsen och handel Silvergruva i Aten, varifrån man fick råvaran

21 Peloponnesiska krigen Konflikt mellan Aten och Sparta När Sparta fick ekonomiskt och materiellt stöd av perserna kom avgörandet. År 404 f.kr. krossade det peloponnesiska förbundet den attiska flottan och man tågade mot Athen, som kapitulerade tre månader senare. Slutet för Athen som grekernas ledande makt.

22 Hellenismen 330-t till 30 fkr Makedonisk kung Filip II besgrade Athen och Thebe 338 fkr Hellenskt förbund Alexander den store Erövrade östra medelhavet och persernas rike Hellenismen sprids genom grekisk kolonisation internationalism Riket splittras iom Alexanders död i tre riken: Egypten, Syrien och Makedonien Alexandrias grundare storstad med inv år 60 fkr. Etablerat bankväsende. Privatiserad handel.

23 Seven Wonders of Ancient Greece (Discovery Channel) Del 1

24 Romarriket ca 509 f.kr 476 e.kr Enligt legenden grundades staden år 753 f.kr av Romulus Bosättning redan 1600 f.kr Tibern, bra odlingsjord och ett skyddat läge (sju kullar)

25 Fram till år 509 f.kr var Rom under etruskernas välde. 509 fördrevs de sista etruskerkungarna och Rom blev en republik (oligarki = fåmannavälde) två för ett år valda consules valda bland patricierna Romarna ärvde av etruskerna: Jordbruk, sjöfart, handel Metall som utvecklades till järn Teknik; avlopp och akvedukter religion: prästerskapet och offerrriter viktigt

26 Styret : Två konsuler patricier som innehade den högsta makten Senaten innehade den riktiga makten, bestod av 300 invalda patricier, rådgivande funktion Patricierna jordägande, rika aristokrater Plebejerna småbönder, hantverkare Dictator vid kriser

27 Patricier vs. Plebejer Ofta ett klientförhållande klasserna emellan, plebejen fick juridiskt och ekonomiskt skydd, patriciern fick plebejens röst och lojalitet. 400-talet: Roms tillväxt krävde soldater (plebejer), patricierna tvugna att ge plebejerna mer makt. folktribuner uppstod (förtroendemän som fick granska senatens beslut och lägga in veto) Politisk jämställdhet först år 287 f.kr.

28 Romerska rikets framväxt och förfall 1. Det arkaiska Rom fkr 2. Den tidiga republiken fkr 3. Den senare republiken fkr 4. Pax Romana 30 fkr 180 ekr. 5. Sönderfall ekr. då delades i västoch östrom Storhetstid 117 ekr då romarna härskade över Medelhavet

29 Orsaker till Roms övermakt 1. Legionärer som senare blev legosoldater 2. En centraliserad styrelseform: kejsare och hans tjänstemän 3. Lag och ordning 4. Bra kommunikationer och teknik: vägar, medelhavet, akvedukter

30 Puniska krigen Tre krig mellan Kartago och Rom, Romerska republiken, som slutade med att Kartago förstördes. Puner var romarnas namn på fenicier, och kartagerna var fenicier. Det första puniska kriget utkämpades mestadels till havs mellan 264 och 241 f.kr. Då erövrades Sicilien, Sardinien och Korsika av Rom. Romarna använde för första gången en stor flotta. Det andra puniska kriget var den mest kända genom Hannibals tåg genom Spanien, Gallien och Alperna. Kriget varade från 218 till 201 f.kr. Det tredje puniska kriget avslutades med förstörelsen av Karthago. Kriget utkämpades mellan 149 och 146 f.kr.

31 Gaius Julius Caesar Romersk statsman och militär fkr betydande roll då den romerska republiken omformades till det >romerska kejsardömet Imperator Hans namn har givit upphov till ordet kejsare och dess motsvarighet på många språk, liksom till månaden juli. Införde den julianska kalendern 365 dagar + Skottår vart 4:e år Adoptivson Octavianus blev första kejsaren Fick en oäkta son med Kleopatra Mördades av senaten

32 Pax Romana Ara Pacis - "Augustus fredsaltare" invigdes 9 f.kr. i Rom. Altaret restes av senaten efter Augustus seger i Spanien, som inledde en period

33 Forum Romanum Triumfbåge: kejsar Titus (80 e.kr.) ära. det antika Roms offentliga plats för bland annat politiska möten, handel och religiösa ceremonier.

34 Saturnus templet 497 f.kr Såningsgud och fruktbarhet Jupiters far De tolv lagtavlorna i brons och den romerska statskassan förvarades där. > grunden för den romerska rätten

35 Vestatemplet på Forum Romanum gudinnan Vesta grekisk motsv. Hestia. prästinnor hade till uppgift att vakta och vårda den heliga elden som brann dag och natt i Vestas tempel

36 Triumfbågar Konstantinbågen, Rom Triumfbåge restes till segerrika kejsares ära vid den romerska triumfen. Triumfbågen var vanligtvis försedd med antingen en stor valvöppning eller en stor och två mindre, en på var sida. Bågen utsmyckades med reliefer och inskriptioner som syftade på kejsarens fälttåg.

37 Kolonner Trajanuskolonnen, minnesmärke över kejsar Trajanus fälttåg till Dacien, c. 100 ekr Seriebild

38 Sanningsenliga, veristiska porträtt Viktigt att bevara minnet av förfäder, för man ärvde sin samhällsposition. Uttrycker karaktärsdrag! Byster, inte hela kroppen Inte nakna atleter Porträttskulptur

39 Folknöjen Idrott Badandet i termer Teater Gladiatorspel Hästkapplöpningar Colosseum i Rom Caracallas termer

40 Romersk arkitektur och ingenjörskonst Både betongen och valvet var förutsättningar för romarnas snabba förverkligande av den infrastruktur som ingen civilisation tidigare varit förmögen till. De romerska städerna bestod av höghus med välvda lokaler i gatuplanet, de förbands av ett ypperligt vägnät och försågs med rinnande vatten genom ett nät av akvedukter. Akvedukt vid Pont du Gard

41 Högtutvecklade stadskulturer Fresker på väggarna inne i hus. De skulle vara så verklighets- trogna som möjligt - Illusionistiskt väggmåleri Särskilt fint bevarade i Pompei och Herculaneum

42 Romarrikets fall - Kris omkring 250-talet e.kr: inre kaos (maktkamper/inbördeskrig/sjukdomar) och yttre angrepp. - Diocletianus ( ) delade riket i två förvaltingsområden. - Konstantin ( ) gjorde Bysantium (Konstantinopel) till huvudstad, riket allt tydligare delat (ekonomi, språk, kultur).

43 Romarrikets fall - Ekonomiska problem: gränskrig, soldater (löner, legosoldater), byggnadsverk, kejsarnas hovliv, färre skattebetalare pga. epidemier. - Skattebördan gjorde provinserna missnöjda. - Negativ handelsbalans, silvermängden i pengarna minskade, därmed även värdet inflation. Penningekonomin kollapsade på 300- talet.

44 Romarrikets delning - År 395 skedde delningen i Väst- och Östrom (obs! efterhandskonstruktion). - Den sista västromerska kejsaren avsattes år 476 (slutpunkten för antiken och romarriket). - Östrom (Bysantin) levde starkt vidare fram till år 1453 då ottomanerna erövrade Konstantinopel.

45

46 Medeltiden talet Mellan antiken och renässansen Kyrkan blev den viktigaste makten 1. 1.Folkvandringstiden Vikingatåg talen 3. 3.Högmedeltid Senmedeltid Kejsarinnan Teodora och hennes följe, 547 ekr. Mosaik i San Vitale i Ravenna

47 Folkvandringstiden talet: - orolig period pga. folkvandringarna - städerna avfolkades (flytt till landsbygden) - Västrom föll sönder (Rom plundrades) - återgång till naturahushållning - antika kulturen förföll (t.ex. skrivkonsten) - folkminskning (kallt klimat, pestepidemier) - Östrom (Bysans) och det arabiska riket blomstrade (antika kulturen levde vidare)

48 Folkvandringarna 2.a) Hunnerna från Asien kom till Europa och satt germanska stammar i rörelse: Västgoter (visigoter): härjade först Grekland, plundrade sedan Rom år 410, erävrade därefter den Pyreneiska halvön (Iberiska halvön). Från dagens Tyskland: burgunder slog sig ner kring floden Rhône, frankerna i Gallien, angler och saxer drog nordvästut till Britannien. Vandalerna: rörde sig långt från Centraleuropa till Nordafrika, grundade ett rike med Karthago som centrum, plundrade Rom år 455 (vandalism).

49 Östgoterna: drevs ut från dagens Ryssland då hunnerna kom, besegrade dessa och intog hela Italien under Teoderiks ledning, besegrades sedan av Östrom. 2.b) Frankerriket i Gallien och det anglo-saxiska riket i Britannien. c.) Endera en katastrof som fick ekonomiska, politiska och kulturella utvecklingen att stanna. Antika kulturen och handelsstäder förföll ( den mörka medeltiden ) Eller så var vandringarna inte alls någon katastrof.

50

51 Västrom 800 Karl den store kröns till kejsare av påven i Rom västromerska rikets härskare romersk konst som förebild Aachen som centrum Delades efter Karls

52 Vikingatiden är den skandinaviska järnålderns sista period, cirka e.kr.

53 Vikingatågen talen England, Skottland, Irland, Island, Grönland, Frankrike, Normandie, Spanien, Italien, Kaspiska havet Plundrade kloster mm

54 Högmedeltiden stabilare period i Europa - framsteg inom jordbruk befolkningsökning - handeln kom åter igång (Medelhavet, Östersjön t.ex. Hansan) - feodalismens tid, adeln allt mäktigare - kyrkan stark och rik (t.ex. korståg)

55 Senmedeltiden talen - svåra sjukdomsepidemier, digerdöden på 1300-talet, nästan 1/3 av befolkningen dog - kungar förstärkte sin makt i förhållande till kyrkan bl.a. då pengar återinfördes - Bysans kollapsade då Konstantinopel erövrades av turkarna Renässansen började

56 Feodalismen FEUDUM=jordförläning Feodalisme= det medeltida länsväsendet De germanska folken var bondefolk och deras samhällssystem var kungadömen där kungens män var bundna vid honom med trohetsplikt. Kungens män skulle få ersättning för sina tjänster, men då inget penningväsende fanns, måste nåt annat ersätta mynten.

57 Kring år 1000 hade kungarna svårt att hålla samman sina riken och försvara dem (dåliga kommunikationer). Kungen ägde all jord och kunde dela ut mark (förläningar = feudum) åt förtroendemän för att dessa skulle styra områdena och belönas för sina tjänster. Kungen fick ryttare och trogna hjälpare, vasallerna fick ersättning i form av län och skattebefrielse (frälse). Kungens makt försvagades, länen och vasallerna allt mäktigare

58 Stånden under medeltiden: 1.Adel, fria från skatt men skulle förse kungen med militär 2.präster = frälse 3.Tredje ståndet = bönder, borgare (arbetade och betalade skatt)

59 Kyrkan under medeltiden - Hade egen lagstiftning och egna straff - Omvände otrogna m.h.a. våld, t.ex. korståg - riddare ansågs vara Kristi stridsmän, skulle utrota Guds fiender (enligt idealet) - Klosterväsendet viktigt (bl.a. kopiering av skrifter) - Styrde människornas liv: gav syndaförlåtelse och välsignelse gav människorna all kunskap, t.ex. världsuppfattningen (människorna ytterst vidskepliga) kalendern (religiösa fester och helgdagar)

60 Påven mäktigare än kungarna fram till ca 1400-talet - Kristna läran övergrep hela samhället. Kyrkliga män innehade makt då all högre kunskap fanns inom kyrkan - Prästerna var frälse, kyrkan åtnjöt skattefrihet, indrev själv skatt

61 - Upprätthöll bildningsväsendet - effektiv och rik organisation - konsten arbetade i kyrkans tjänst, undervisade i den kristna tron - delades år 1054 i två kyrkor: den grekisk-ortodoxa (öst) den romersk-katolska (väst)

62 Medeltiden: The dark ages (10 delar) The dark ages (1/10) The dark ages (2/10) The dark ages (3/10) The dark ages (4/10) The dark ages (5/10)

63 Italienskt Trecento talet Kristus uppväcker Lasaros, Fresk i Cappella della Scrovegni, Padua. Nya städer grundas och växande gamla städer t.ex. Venedig, Genua, Florens ( inv år 1300) växande borgerskap grundar gillen Hantverkarna grundar skrån Handel och korståg ökar Pengarnas återkomst! Banker grundas

64 Ungrenässans 1400-talet Pånyttfödelse av antiken (rinascita) användes först av den italienska konsthistorikern Giorgio Vasari år 1550 Humanismen Hoven: Florens, Urbino, Neapel, Milano nya uppdragsgivare Antik mytologi och kristendom förenas Vetenskap och konst. De lärda var inte längre i tjänst hos kyrkan Sandro Botticcelli, Venus födelse c Änglalika vindgudar -Nakenhet förbjudet sedan antiken -Jordnymfen liknar Joh.döparen dop - återfödelse

65 Leonardo da Vinci Förenandet av konst och vetenskap som kännetecknade renässansen. Arbetade i Milano - Italiens kulturella centrum vid 1400-talets slut Målare, arkitekt, ingenjör Den intellektuella konstnären Nattvarden,1498, Milano Mona Lisa, sfumato dimliknande slöja

66 Högrenässans händelsernas centrum från Milano först till Florens Sedan till Rom, 1508, då påven Julius II kallade Michelangelo och Rafael till sig. Konstnären blir ett geni! Gudomlig inspiration S Gud skapar Adam, Michelangelos takfresk i Sixtinska kapellet

67 Michelangelo Buonarroti Skulptör, arkitekt, målare Michelangelo utför målningarna i taket i Sixtinska kapellet, Vatikanen David-skulpturen för Florens stad, ,4 m hög marmorstaty. Naken staty ställdes ut på torg! Taket 40x13 meter!

68 Skolan i Athen av Rafael Finns i påvens privatbostad Den antika filosofin som tema Platon och Aristoteles befinner sig i centrum, och det just här, i påvedömets själva medelpunkt! (Symboliserar idealismen och empirismen) Alexander den store och Pythagoras mfl. Centralperspektiv Symmetri Samspel mellan figurer

69 Prov & förberedelse Förberedelse: ons den 2.2. kl Prov: torsd den 3.2. klockan Fyra frågor, en obligatorisk och två valbara (= du svara på tre) Max 18p, 6p/uppgift, (1/3 godkänt) Provsidor: (t.o.m. Renässansen) OBS! Se helheterna, inte detaljerna!

70 Hur skriva bra essäsvar i historia? Läs uppgiften noggrannt! Infallsvinkel och problemställning Disponera din kunskap Var uppmärksam på de viktigaste punkterna i frågan Skriv svaret i en logisk följd Sträva till en klar och precis formulering