Regionala effekter av högre dieselpris

Transkript

1 September 2012

2 Copyright 2012 Sweco Energuide AB All rights reserved No part of this publication may be reproduced, stored in a retrieval system or transmitted in any form or by any means electronic, mechanical, photocopying, recording or otherwise without the prior written permission of Sweco Energuide AB. Disclaimer While Sweco Energuide AB ( Sweco) considers that the information and opinions given in this work are sound, all parties must rely upon their own skill and judgement when making use of it. Sweco does not make any representation or warranty, expressed or implied, as to the accuracy or completeness of the information contained in this report and assumes no responsibility for the accuracy or completeness of such information. Sweco will not assume any liability to anyone for any loss or damage arising out of the provision of this report. September

3 Innehållsförteckning Sammanfattning 4 1 Bilar och alternativa transportmedel Synen på personbilen Tunga fordon och arbetsmaskiner Bilparken i Sverige Nybilsförsäljning av dieselbilar ökar Vem tankar diesel? 9 2 Färre mackar 11 3 Priskänslighet och betalförmåga Trängselskatt Inkomstfördelning 12 September

4 Sammanfattning En höjning av dieselpriset riskerar att drabba glesbygd betydligt hårdare än tätort. Detta beroende på en högre dieselkonsumtion per invånare i glesbygdslänen än i tätortslänen kombinerarat med en högre biltäthet per invånare. Detta beror i sin tur på att behovet av bil är stort då alternativen, såsom kollektivtrafik, saknas eller inte möter invånarnas behov. Andelen nyförsålda dieselbilar är större i glesbygdslänen vilket indikerar att effekterna blir större med tiden istället för att jämnas ut. Sett till dieselkonsumtion per invånare riskerar Norrbottens län att drabbas till dubbelt så hårt av en dieselprishöjning jämfört med Stockholms län. Sett till antal personbilar per invånare kommer Norrbottens län ovanpå detta drabbas 30 % hårdare än Stockholms län. De som arbetar med tunga fordon, vilket är vanligare i glesbygdslänen, drabbas än hårdare då dessa uteslutande drivs med diesel. Körsträckan för att nå en mack och ta del av basserviceutbud, ökar ständigt för invånare i glesbygd allteftersom att fler mackar läggs ner då bensinbolag försöker reducera sina kostnader. Detta innebär att en prishöjning på diesel blir mer kännbar i glesbygd eftersom baskostnaden för bilen ökar mer jämfört med tätort. Inkomsten är högst i tätortslänen vilket indikerar en högre betalningsförmåga jämfört med glesbygdslänen. Utrymmet att hantera högre priser är därmed mindre i glesbygd jämfört med tätort. September

5 1 Bilar och alternativa transportmedel 1.1 Synen på personbilen En personbil är en konsumtionsvara till skillnad mot en lastbil som är en kapitalvara. Ju mer svårtillgängliga alternativen är, såsom kollektivtrafik, ju mer betraktas personbilen som en kapitalvara. Diesel- och bensinbilar har olika beskattning, detta är delvis ett sätt att kompensera för de olika skattesatserna på bränslena. För fordon med årsmodell efter år 2006 utgörs skatten av ett grundbelopp på 360 kronor/år samt 20 kronor/gram koldioxidutsläpp över 120 gram/kilometer. För bilar som kan drivas med diesel ska summan av grundbeloppet och koldioxidbeloppet multipliceras med en bränslefaktor om 2,55. Den högre skattesatsen för dieselbilar tillsammans med ett högre nybilspris (uppskattningsvis ca kr högre än för motsvarande bensinbil) balanseras av lägre driftskostnad. Dieselmotorn har generellt en längre livslängd (mätt i körda mil) än bensinmotorn. En dieselbil liknar alltså mer en kapitalvara i detta avseende. Enligt en undersökning av Snabba Svar 1 är de tre viktigaste parametrarna vid bilköp (viktigast först) att bilen är billig i drift (52 %), har hög säkerhet (49 %) och att den kan förväntas hålla länge (32 %). Att bilen var billig i butik var mindre viktigt (21 %) och sammantaget passar en dieselbil mycket bra in med ovan nämnda önskemål. En signifikant del av nybilsförsäljningen står taxi, hyrbilar och tjänstebilsföretag för. Särskilt för taxiändamål är fordonet att betrakta som kapitalvara och då den årliga körsträckan är hög, är den bättre bränsleekonomin för dieselfordon gynnsam. Taxiföretag är i sin tur stora kunder till hyrbilsföretagen som normalt äger en bil inte längre än 2 år. 1.2 Tunga fordon och arbetsmaskiner Tunga fordon säljs nästan uteslutande i dieselutförande. Tunga fordon är designade för en så låg totalkostnad för ägaren som möjligt (total cost of ownership) vilket skiljer dem från personbilar där parametrar som bränsleekonomi endast är en faktor i mängden tillsammans med säkerhet, design etc. För en personbil gäller att kostnaden för allt bränsle under fordonets livslängd är ungefär samma som inköpskostnaden för fordonet i USA. För en lastbil är kostnaden för allt bränsle under fordonets livlängd fem gånger mer än inköpskostnaden i USA. För arbetsmaskiner finns inga alternativ till diesel. 1 Undersökning gjord av Snabba Svar för Dis räkning. Länk. September

6 1.3 Bilparken i Sverige Fyra av tio bilar som rullar på de svenska vägarna är äldre än 10 år 2. Inom EU15 är det bara Finland, Grekland, Irland, Portugal och Danmark som har en mer ålderstigen bilpark än Sverige. Bland de biltillverkande länderna inom EU15 har Sverige den äldsta bilparken. Svenskt skattesystem innebär att bilar som är äldre än 30 år inte är skattepliktiga vilket är en faktor som verkar mot högre snittålder på bilparken. Svenskt klimat är relativt skonsamt för bilar (inget vägsalt i norra delen av landet och jämnt väglag). En äldre fordonspark gör dock att en ökning av bränslepris procentuellt utgör en större andel av kilometerkostnaden. Figur 1 Fordon i trafik 31/ fördelat på årsmodell/tillverkningsår Personbilar Bussar Lastbilar Traktorer Källa: SCB Gotland är sedan flera år det biltätaste länet i Sverige 3. I början på 2010 hade Gotland 566 personbilar per invånare. Dalarna är näst biltätast med 540, Jämtlands län tredje tätast med 535 och därefter Norrbottens län med 531 personbilar. Lägst biltäthet har Stockholms län med 393 personbilar per invånare. Biltätheten är högre i glesbygdslänen än i storstadslänen, framför allt för att kollektivtrafiken inte är lika utbyggd som i tätorterna. 2 Bil Sweden 3 BIL Swedens årsbok Bilismen i Sverige 2010 September

7 Figur 2 Antalet personbilar och mindre lastbilar ( 3500 kg) i trafik per län och per invånare 2011 Antalet personbilar och mindre lastbilar ( 3500 kg) i trafik per län och per invånare ,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Källa: SCB, Sweco Riksgenomsnitten på ca 455 personbilar per 1000 invånare har varit oförändrat sedan år Inkluderas lastbilar och bussar är riksgenomsnittet 526 fordon per 1000 invånare. 1.4 Nybilsförsäljning av dieselbilar ökar Det har varit en dramatisk omställning på den svenska nybilsmarknaden under de senaste fem åren. Andelen dieselbilar har ökat kraftigt och vi har nu nått den genomsnittliga europanivån för dieselandelen 4. Samtidigt minskar andelen nyförsålda bensindrivna bilar kraftigt. 4 BIL Swedens årsbok Bilismen i Sverige September

8 Figur 3 Dieselandel i Sverige och Västeuropa (% av nyibilsförsäljningen) Källa: BilSweden Nybilsförsäljningen i Sverige är från år 2010 i samma nivå som övriga Europa 5. Under de första åtta månaderna 2010 var varannan ny bil en diesel, dvs samma nivå som genomsnittet för Västeuropa. Figur 4 Nyregistrerade personbilar i Sverige per drivmedel (%) Källa: BilSweden 5 BIL Swedens årsbok Bilismen i Sverige 2010 September

9 För fem år sedan var 85 procent av alla nya bilar bensindrivna och 10 procent dieseldrivna. Idag (jan-aug 2010) är 49 procent dieseldrivna och 35 procent bensindrivna. Andelen etanoldrivna bilar ökade från 4 procent 2005 till 23 procent 2008, men har därefter sjunkit och är 12 procent idag. Gasbilsandelen har ökat från en halv procent 2005 till närmare 3 procent idag. BIL Swedens läns- och kommunfördelade statistik visar att dieselandelen av nyregistrerade personbilar nådde rekordnivåer i samtliga län under Den högsta dieselandelen under förra året hade Jämtlands län med 78,7%, följt av Norrbottens län med 74,0%. Riksgenomsnittet för dieselandelen under 2011 var 61,5% jämfört med 51,0% under Figur 5 Andelen nyregistrerade dieselbilar per län under 2011 Källa: BilSweden Av alla personbilar som rullade på vägarna i början på 2010 var 84 procent bensindrivna, 11 procent dieseldrivna, 4 procent etanoldrivna och ungefär en halv procent var gas respektive elhybrider. Med nuvarande andel dieslar i nybilsförsäljningen kommer andelen dieslar att öka succesivt, dock snabbare i glesbygdslänen jämfört med tätortslänen. 1.5 Vem tankar diesel? Nedanstående graf visar att dieselanvändningen per invånare är dubbelt så hög i Norrbottens län som i Stockholms län. Förklaringen ligger delvis i en högre befolkningsdensitet, det krävs mindre tungt transportarbete ju mer kompakt demografin är. September

10 Figur 6 Leveranser av diesel per invånare per län 1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Leveranser av diesel per invånare per län [m3] Källa: SPBi, SCB, Sweco En ökning av dieselpriset skulle alltså slå minst dubbelt så hårt mot invånare i Norrbottens län som mot Stockholms län. Om konsumtionen antogs utgöras enbart av personbilar skulle kostnaden per bil i Norrbottens län bli 2,7 ggr större än för en bil i Stockholm (531/393 x 2). September

11 2 Färre mackar År 1968 fanns bensinstationer i Sverige, år 2011 fanns knappt 3000 stationer kvar och nedläggningstakten fortsätter 6. Figur 7 Minskat antal bensinstationer i Sverige Automatstationer Servicestationer Bensinstationer Singelanläggningar Källa: SPBI Det krympande antalet bensinstationer innebär att en allt längre körsträcka åtgår enbart för att tanka. Till viss del kompenseras detta av ökad räckvidd genom större tankar i fordonen men snittavståndet till närmaste mack ökar ständigt. I glesbygd samlas dessutom ofta annan service vid bensinmacken vilket, om den läggs ner, föranleder en än längre körsträcka för privatbilisten. Det krympande antalet mackar är ett led i bensinbolagens strävan att kostnadsreducera. Försäljningsvolym och avstånd från depå är parametrar med stor inverkan på de enskilda mackarnas lönsamhet. I ett fåtal fall har mackar drivits vidare efter att de lagts ner av ett större bensinbolag. Leveranserna blir då generellt dyrare samtidigt som en stor kategori köpare i form av kortidkare försvinner vilket tvingar upp priserna ytterligare 4. 6 Robert Dimmlich, vd för Svensk Bensinhandel September

12 3 Priskänslighet och betalförmåga 3.1 Trängselskatt Svensk Bensinhandel observerade ingen anpassning i efterfrågan i samband med prisspiken på råolja år Detta kan innebära att priselasticiteten är hög för privatbilister eller att både efterfrågan och pris på bränsle är konjunkturbundna. Ett sätt att skatta priselasticitet för privatbilister är att jämföra trängselskattens införande i Stockholm med den minskade trafikvolymen. Vid varje passage genom zonen för trängselskatt betalar bilisten en avgift beroende på tidpunkt, ju närmare rusningstrafiken ju högre avgift (varierar mellan kr per passage mellan kl och kl ). Trängselavgiften kan översättas till en kilometerkostnad. Som exempel tänker vi oss ett pendlingsavstånd på 2 mil (enkel resa) och en dieselkonsumtion på 0,6 liter per mil. Med ett dieselpris på 15 kr/liter blir kostnaden utan trängselskatt: 2 x 15 x 0,6 = 18 kr. Om en trängselpassage passeras med en snittkostnad på 17 kr blir istället kostnaden: 2 x 15 x 0, = 35 kr. Detta motsvarar ett literpris: 35 / (2 x 0,6) = 29,2 kr/liter. Trängselskatten gav en effekt på 18 % mindre trafik genom passagerna år 2008 jämfört med samma period år Delar av trafiken försvann medan andra flöden omfördelades. 3.2 Inkomstfördelning Stockholms län ligger i topp över inkomst per invånare vilket innebär att betalningsmöjligheten är större än i glesbygdslänen. Kollektivtrafik är i allmänhet dyrare i glesbygd än i tätort. Figur 8 Medelnettoinkomst per län år Medelnettoinkomst per län år 2010 [kr] Källa: SCB September

13 About Sweco Sweco s experts are working together to develop total solutions that contribute to the creation of a sustainable society. We call it sustainable engineering and design. We make it possible for our clients to carry out their projects not only with high quality and good economy but also with the best possible conditions for sustainable development. With around 7,000 employees, Sweco is among the largest players in Europe and a leader in several market segments in the Nordic region and Central and Eastern Europe. Sweco Energy Markets delivers value to our clients through deep insights on energy markets. We work with market design, regulation and market analysis. We support a continuous development of the market and help our clients to effectively participate on the energy markets. Sweco Gjörwellsgatan 22 P.O. Box SE Stockholm, Sweden Telephone Fax Sweco Energuide AB Reg. No Stockholm Member of the Sweco group