Cancerfonden gör skillnad för svensk cancersjukvård

Transkript

1 Cancerfonden gör skillnad för svensk cancersjukvård I hela världen diagnostiseras det ungefär tolv miljoner nya cancerfall årligen. Globalt räknar man med att 27 miljoner människor lever med en cancer idag. Var tredje svensk kommer drabbas av cancer. Hissnande tal som stämmer till eftertanke. Den svenska Cancerfonden har aktivt arbetat för en bättre prevention mot cancer och en mer framgångsrik cancerbehandling under sex decennier och under denna tid fördelat anslag på över åtta miljarder kronor. MARITA ÖNNEBY ELIASSON marita.onneby@cancerfonden.se Stockholm Riksföreningen för Kräftsjukdomarnas bekämpande bildades Då överlevde 30 procent sin cancersjukdom. Sextio år senare var siffran 65 procent. Föreningen bytte namn 1982 till Cancerfonden som i dag har forskningsfinansiering och påverkansarbete som ändamål. Det här är Cancerfonden Cancerfondens vision är att besegra cancer. Det handlar om att både förebygga och bota så att färre drabbas och fler överlever. Målet är också att de som drabbas får den vård de behöver och den information de behöver för att må så bra som möjligt. Cancer fonden finansierar cirka 450 ansökningsprojekt varje år. Två patienter lade grunden Cancerfonden grundades på initiativ av två privatpersoner, Ebba Andersson och Morri Nidén. Båda hade haft cancer och de förstod att fler patienter skulle överleva om det forskades mer. De ansåg att de statliga forskningsmedlen var för små. Ebba Andersson var hemmafru och FAKTARUTA Cancer i Sverige Cancer är samlingsnamnet på cirka 200 olika sjukdomar som kännetecknas av onormal celldelning personer drabbas varje år. Var tionde minut får någon ett cancerbesked. Prostatacancer och bröstcancer är vanligast. I dag lever över personer som har eller har haft en cancersjukdom. Omkring dödsfall i cancer per år. Vanligaste dödsorsaken före 80 års ålder. medlem i Kvinnogillesförbundet. Hon föreslog att förbundet skulle starta en landsomfattande insamling under parollen I kamp mot kräfta. Medlemmarna gick runt med insamlingsbössor och i februari 1951 hade man samlat ihop kronor, vilket motsvarar drygt 14 miljoner kronor i dagens penningvärde. Parallellt fick herrekiperingsdirektören Morri Nidén idén att skapa en rikstäckande insamlingsorganisation efter amerikansk förebild och arrangerade ett första möte på Grand Hotell i Stockholm Ett år senare, 1951, bildades Riksföreningen för kräftsjukdomarnas bekämpande, som några år senare döptes om till Riksföreningen mot cancer, som 1982 bytte namn till Cancerfonden. Hur fördelas forskningsanslagen? Cancerfondens forskningsanslag beviljas i nationell konkurrens. Det innebär att Cancerfonden låter alla 314 SVENSK KIRURGI VOLYM 72 NR

2 forskningsprojekt konkurrera med varandra oberoende av cancerform. De främsta forskningsprojekten får anslag, det vill säga de med störst chans att nå framgångsrika resultat, säger professor Klas Kärre, ord förande i Cancerfondens forskningsnämnd. Anslagsutdelningen, som sker i november varje år, är Cancerfondens största. I den ingår forskningsprojekt och anslag till forskarmånader. I mars månad beviljar Cancerfonden anslag till forskartjänster. Fördelningen går till så att forskarna ansöker om anslag hos Cancerfonden i en ansökningsomgång per år. Nio prioriteringskommittéer, som var och en består av åtta tio forskare och sakkunniga inom särskilda områden av cancerforskningen, bedömer ansökningarna och poängsätter dem. De diskuterar bedömningarna vid ett sammanträde och lämnar därefter förslag om anslagsfördelning till forskningsnämnden. De 22 ledamöterna i Cancerfondens forskningsnämnd, som består av framstående forskare, men även representanter från Cancerfondens styrelse, fortsätter sin granskning och prioriterar projekten så att de slutgiltiga förslagen överensstämmer med styrelsens budget. Forskningsnämnden beslutar därefter om fördelning av medel från Cancerfonden. Canceröverlevnad idag Överlevnaden i cancersjukdomar har successivt förbättrats under åren, vilket har flera förklaringar. Nya och förbättrade diagnosmetoder och preventionsinsatser har lett till att fler cancerfall upptäcks tidigt då chansen är större att bli botad. Cancerfondens grundare Ebba Andersson och Morri Nidén hade båda drabbats av cancer. De insåg vikten av en framtida forskning då bara 30 procent överlevde sin cancersjukdom på 50-talet. Idag är den relativa femårsöverlevnaden för samtliga cancerdiagnoser tillsammans cirka 67 procent. Jämfört med i början av 1970-talet, då den relativa överlevnaden var omkring 36 procent, så har prognosen för cancerpatienter förbättrats kraftigt. På 35 år har den relativa femårsöverlevnaden för män mer än fördubblats, från knappt 30 procent till 66,9 procent och för kvinnor har den ökat från 42 procent till 67,3 procent. Den relativa tioårsöverlevnaden för män har förbättrats en och en halv gång sedan 1970-talet och är nu beräknad till 55 procent. För kvinnor har den nästan fördubblats och är nu 60 procent. Cancerforskningen fortsätter att göra framsteg och det är tack vare era gåvor och bidrag vi kan fortsätta att kämpa för vår vision att besegra cancer! Mer pengar ökar överlevnaden Tack vare generösa bidrag är Cancerfonden en betydande finansiär av svenska forskningsprojekt om cancer. Under dryga 60 år har gåvor, testamenten och lotterier inbringat närmare nio miljarder kronor. Drygt åtta miljarder har gått till cancerforskning. Tobaksprevention: Sedan slutet av 1970-talet har antalet rökare halverats. De förändrade rökvanorna kommer att speglas i en kraftig minskning av antalet lungcancerfall. Mammografi: Mammografin infördes i svensk sjukvård på 1970-talet i syfte att på ett så tidigt stadium som möjligt upptäcka maligna tumörer i brösten. Barnleukemi: På 1970-talet avled nära tre av fyra barn som drabbats av leukemi. I dag botas tre av fyra barn. Moderna läkemedel: Under och 2000-talen har flera genombrott med nya effektiva cancerläkemedel nått ut till patienterna. SVENSK KIRURGI VOLYM 72 NR

3 HPV-vaccin: Under 2000-talet upptäcktes ett vaccin som kraftigt reducerar risken för livmoderhalscancer orsakat av viruset HPV. Nationell cancerstrategi: För att kunna möta kraven på bättre och mer jämlik cancervård togs den nationella cancerstrategin fram i Sverige Milstolpar i Cancerfondens historia 1951: Cancerfonden grundas på initiativ av Morri Nidén och Ebba Andersson, två privatpersoner som drabbats av cancer och blivit botade. 1969: För första gången genomför Cancerfonden en insamlingsgala i TV. Finalen direktsändes i TV:s Hylands Hörna och fick ett enormt genomslag. Resultatet blev otroliga 33,5 miljoner kronor. Med dagens penningvärde (2013) skulle insamlingen behövt få in 271,5 miljoner kronor. 1986: Över 200 miljoner kronor samlas in. 2000: Största enskilda gåvan från en privatperson, 28 miljoner kronor. 2003: Rosa Bandet-kampanjen genomförs för första gången. 2007: Mustaschkampen med insamling till forskning om prostatacancer genomförs för första gången. 2013: Första TV-galan med temat Tillsammans mot cancer till förmån för svensk cancerforskning. 2013: Cancerfonden samlade in 505 miljoner kronor. Av gåvorna kommer den största delen från testamenten, vilka under 2013 utgjorde 192 miljoner. Minnesgåvor, privata insamlingar och gåvor samt företagssamarbeten uppgick tillsammans till 231 miljoner. Övriga intäkter till Cancerfonden består bland annat av intäkter från Cancerfondens Rikslotteri och medlemsavgifter. 2014: Cancerfonden delar ut 415 miljoner kronor till svensk cancerforskning. Forskare och vårdpersonal över hela landet har möjlighet att ansöka om anslag. Cancerfondens forskningsnämnd beslutar vilka ansökningar som ska få anslag, och En av fondens grundare, Ebba Andersson, hemmafru och medlem i Kvinnogillesförbundet, initierade en riksomfattande insamling under parollen I kamp mot kräfta. forskningsmedlen betalas i huvudsak ut under Bättre prognos vid rektalcancer Kirurgen Anna Martlings arbetsområde är gastrointestinal cancer vid Karolinska Universitetssjukhuset Solna. Hennes forskning inom området kolorektal cancer har i ett flertal år haft anslag från Cancerfonden. Forskningen har lett fram till att behandlingen av ändtarmscancer under de senaste åren förbättrats avsevärt och lett till att fler patienter botas, säger professor Anna Martling vid gastrocentrum, Karolinska Universitetssjukhuset Solna. I mars i år tilldelades Anna Martling sin andra kliniska cancerforskartjänst av Cancerfonden. Hon har tidigare även innehaft projektanslag samt en tidigare klinisk cancerforskartjänst. I sin omfattande forskning vill Anna Martling bland annat kartlägga riskfaktorer och förbättra diagnosmetoder och behandling för patienter med rektalcancer. Och detta är studier som omedelbart kommer patienterna till godo. Min forskning syftar till att förbättra prognos och levnadsförhållanden vid ändtarmscancer. Behandlingen kan tyvärr leda till biverkningar såsom nedsatt sexuell funktion. Det är därför viktigt att även fokusera på dessa aspekter, vilka är mycket lite studerade. Anna Martling tilldelades 2013 Svensk Kirurgisk Förenings Stora forskarpris i samband med Kirurgveckan i Uppsala. Svensk cancerforskning bidrar Alla framsteg inom cancervården baseras visserligen inte på cancerforskningen, bland annat är den ökade överlevnaden efter cancerdiagnos delvis beroende på allmänt bättre sjukvård. Men för en del cancerformer är det nya eller förbättrade behandlings 316 SVENSK KIRURGI VOLYM 72 NR

4 Ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd professor Klas Kärre. metoder som har gett markanta resultat, bland annat genom helt nya läkemedel som slår specifikt mot defekter i cancerceller, säger professor Klas Kärre, ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd. Dessa läkemedel har alltså kunnat utvecklas tack vare den nya grundläggande kunskapen om cancerceller. Hela denna utveckling bygger naturligtvis på den internationella cancerforskningen som helhet. Kan Cancerfondens utdelning av anslag i det lilla landet Sverige verkligen bidra med något? Uppföljning av detta med systematisk metodik visar att Sverige klarar sig utomordentligt bra i ett internationellt perspektiv (Cancerfondsrapporten 2014). Uppföljningen görs av Vetenskapsrådet genom bibliometri (mätning av hur många vetenskapliga artiklar som produceras eller citeras av ett lands eller ett universitets forskare). Det är anmärkningsvärt att ett så litet land nummer 84 i världen när man rankar efter folkmängd kan inta 14:e plats när man rankar efter den genomförda forskningen, och att vi kan ha tre universitet bland de 100 högst rankade i världen. Tätpositionerna på listan intas av länder som USA, Storbritannien och Tyskland. Dessutom är Karolinska Institutet, KI, det enda europeiska universitet som tar sig in på topp 20 listan alla de andra är nordamerikanska (18 i USA och ett i Kanada). Bred svensk cancerforskning Svensk forskning har lämnat och fortsätter att lämna viktiga bidrag inom flera av cancerforskningens specialområden. Professor Klas Kärre presenterar nedan ett antal. Projekt som Cancerfonden stödjer inom kirurgisk cancer Cytogenetik, det vill säga tekniker för att studera kromosomrubbningar i cancerceller och försöka förstå hur dessa bidrar till uppkomst av cancer där flera genombrott gjordes , bland annat forskarna Torbjörn Caspersson, Lore Zech, Georg Klein, KI, och Felix Mitelman, Lund. Tumörimmunologi som bygger på att mobilisera immunförsvaret mot cancerceller, bland annat upptäckt av tumörspecifika transplantationsantigener på 1960-talet Georg och Eva Klein, KI, och naturliga mördarceller eller NK-celler på talet Rolf Kiessling, Hans Wigzell och Eva Klein, KI. Onkogener, tillväxtfaktorer och cellsignalering, det vill säga de interna och externa budskap som driver cancercellerna att dela på sig, bland annat upptäckten av platelet derived growth factor, PDGF, som gjordes av Carl-Henrik Heldin och Bengt Westermark, Uppsala, på 1980-talet. 1. Medför bukkirurgi på grund av cancer ökad risk för tumörspridning till bukhinnan? Lärosäte: Göteborgs universitet. Forskare: Ivarsson, Marie-Lois. Belopp: kr. 2. Titthålsoperation, utan eller med robot assistens, jämfört med öppen kirurgi vid ändtarmscancer och prostatacancer. Studier avseende överlevnad, korttidseffekter, patientupplevd livskvalitet och kostnadseffektivitet. Lärosäte: Göteborgs universitet. Forskare: Haglind, Eva. Belopp: kr. 3. Sexuell funktion, välbefinnande och hormonnivåer hos kvinnor och män med ändtarmscancer. Lärosäte: Karolinska Institutet. Forskare: Martling, Anna. Belopp: kr. 4. Att förbättra behandlingen vid tjock- och ändtarmscancer studier som utvärderar och utvecklar kirurgisk behandling. Lärosäte: Göteborgs universitet. Forskare: Angenete, Eva. Belopp: kr. 5. Tidig upptäckt av cancer i bukspottskörteln. Lärosäte: Umeå universitet. Forskare: Sund, Malin (har förutom projektstöd även Klinisk cancerforskartjänst 50 procent). Belopp: kr. 6. Att spåra bröstcancerceller i blod och benmärg. Lärosäte: Lunds universitet. Forskare: Rydén, Lisa (har förutom projektstöd även Klinisk cancerforskartjänst 50 procent). Belopp: kr. 7. Utveckling av behandlingskoncept för avancerad prostatacancer som är resistent mot hormonbehandling. Lärosäte: Göteborgs universitet. Forskare: Damber, Jan-Erik. Belopp: kr. 8. Tumörvärdcellsinteraktioner vid avancerad cancersjukdom. Studier av betydelsefulla faktorer såsom cytokiner, tillväxtfaktorer, prostaglandiner och vanliga hormon i relation till förändringar i tumörens DNA. Lärosäte: Göteborgs universitet. Forskare: Lundholm, Kent. Belopp: Nya terapeutiska metoder vid bukspottkörtelcancer för att bryta igenom fästningen av bindvävnad som skyddar tumörcellerna. Lärosäte: Karolinska Institutet. Forskare: Löhr, J. Matthias. Belopp: kr. 10. Patientens upplevelser efter operation för matstrupscancer vägvisare mot förbättrad återhämtning och livssituation. Lärosäte: Karolinska Institutet. Forskare: Lagergren, Pernilla. Belopp: kr. 11. Kliniska och epidemiologiska studier av urologiska tumörformer. Lärosäte: Karolinska Institutet. Forskare: Akre, Olof (Klinisk cancerforskartjänst 50 %). SVENSK KIRURGI VOLYM 72 NR

5 Idag drivs också internationellt framstående projekt inom cellsigna lering av Carlos Ibanez och Rune Toftgård, KI. Epidemologi, där man söker efter riskfaktorer och tänkbara orsaker till cancer genom att studera sjukdomens förekomst i olika grupper i samhället. Tack vare tidig utveckling av högkvalitativa hälsodataregister har Sverige blivit ett av de ledande länderna. Området byggdes upp från och med 1980-talet av bland andra Hans-Olov Adami, Uppsala och KI, i studier av flera olika cancersjukdomar. Idag kombineras studierna av hälsodata ofta med noggranna biologiska studier av gener Henrik Grönberg, KI, inom prostatacancer och Åke Borg, Lund, inom bröstcancer eller virus Joachim Dillner, KI, inom livmoderhalscancer. Klinisk behandlingsforskning av internationell toppklass bedrivs idag bland andra av Bengt Glimelius, Uppsala, tjock- och ändtarmscancer, Jonas Bergh, KI, bröstcancer, Eva Hellström-Lindberg, KI, leukemier, och Jan-Erik Damber, Göteborg, prostatacancer. Avslutningsvis kan nämnas tre heta områden som kommit upp på senare år, nämligen: Stamceller, det vill säga de celler som ytterst driver celldelningar som ger upphov till nya cancerceller. Dessa studeras parallellt med normala stamceller av bland andra Jonas Frisén, KI, och Stefan Karlsson, Lund. Cancers närmiljö och försörjningsvägar, ett forskningsområde där man studerar normala celler inom och i anslutning till en tumör. Cancercellerna kan manipulera eller utnyttja normala celler till att gynna tumörväxten, bland annat genom att signalera så att blodkärl växer in i tumörer, så kallad angiogenes. Här finns intressanta projekt ledda av bland andra Lena Claesson-Welsh och Christer Betsholtz, Uppsala, samt Yihai Cao och Arne Östman, KI. Sökande efter nya angreppspunkter och läkemedel mot cancer är ett område där akademisk grundforskare nu genom modern metodutveckling kan vara minst lika effektiva som stora läkemedelsföretag, säger Klas Kärre. Ett ökande antal forskargrupper har fått anslag från Cancerfonden för sådana projekt. I år har lovande nya kandidater till cancerläkemedel publicerats av två forskare, Patrik Ernfors och Tomas Helleday, båda Karolinska Institutet, men båda också i samarbete med andra svenska universitet, bland annat i Uppsala och Göteborg. 318 SVENSK KIRURGI VOLYM 72 NR