Expansion av Umeå från invånare till invånare med bevarad energiomsättning i bostadssektorn.
|
|
- Kurt Jakob Lund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för Tillämpad fysik och elektronik Expansion av Umeå från invånare till invånare med bevarad energiomsättning i bostadssektorn. En verklighetsförankrad vision. Jennifer Forssell Examensarbete C-nivå 10p Högskoleingenjörsprogrammet i energiteknik Handledare: Andreas Skälegård, Sweco Theorells Jan-Ulric Sjögren, Umeå universitet 1
2 Sammanfattning Umeås befolkning har nästan fördubblats under det senaste 50 åren. Umeå kommun försöker uppnå en liknande tillväxt till år Den befintliga bostadsbebyggelsen använder ca 1000 GWh per år i Umeå. Med antagandena att: a) Umeås befolkning når invånare år b) En ökning av bostadsarea/person sker med 5 m 2. c) Antal personer per bostad fortsätter att minska till d) Utbyggnaden sker enligt kommunens verksamhetsplaner, med nya bostäder per år. Med ovanstående antaganden så ökar energianvändningen med nästan 500 GWh, eller 50 %, för att tillgodose nya invånare. Se tabell 1 nedan. Tabell 1. Den energianvändning som kan förväntas om energieffektivisering inte genomförs och bostadsarean ökar lite medan antal personer per bostad minskar. Befintliga bostäder GWh Den genomsnittliga energianvändningen för befintligt 180 kwh/m 2 *år och framtida bostadsbestånd Framtida bostäder Ökning av bostadsarea/person: Antal pers. per bostad minskar till: Befolkning : Total energianvändning GWh +5 m 2 /bostad - 0,25 Inv./bostad Invånare GWh Med beräkningar gjorda på antagande att: a) Bostäder i flerbostadshus och villor har lika stor bostadsarea. b) Befintliga villor och flerbostadshus i Umeå kan minska sin energianvändning med mellan 9-57 %. c) Framtida bostadsarean ökar med extra 5 m 2 /person och befolkningen ökar totalt med ca personer. Med ovanstående antaganden så minskar energianvändningen i befintligt bestånd med det beräknade värdet i Umeå, kan det framtida bostadsbeståndet ha en genomsnittlig energianvändning på 90 kwh/m 2 *år. Då kan den totala energianvändningen i Umeås bostadssektor ligga kvar på ca GWh per år Tabell 2. Den energianvändning som framtida och befintliga bostadsbeståndet måste hålla för att klara ca GWh, år Befintliga bostäder 2050 Ca. 800 GWh Genomsnittlig energianvändning Ca. 140 kwh/m 2 *år Framtida bostäder Genomsnittlig energianvändning Total energianvändning 2050 Ca. 200 GWh Ca. 90 kwh/m 2 *år Ca GWh 2
3 Expansion of Umeå from inhabitants to inhabitants with a preserved energy turnover in the household sector. A vision based upon reality. Abstract During the last fifty years the population in Umeå has nearly doubled. Umeå county plans for an equal growth factor into the year The existing housing sector has an energy turn over of GWh a year. On the assumption that: a) The population of Umeå is inhabitants in the year b) There is an increase in the area of households. c) The number of residents per household decrease. d) The production of new households continues as planned with 400 to 600 new ones per year. The energy turn over will increase by more than 400 GWh, or more than 40 %, to meet the need of new inhabitants. See table 1 below. Table 1. The energy turn over expected if no measures are taken to decrease the energy needs of the housing sector or restrict energy turn over in new housing. Excisting housing sector 2005 Ca GWh The average energy turn over for existing and future 180 kwh/m 2 * housing sector. year Future housing sector Increase in household area /person: Decrease in people per household Increased population Total energy turn over 2050 Ca. 400 GWh +5 m 2 /person - 0,25 pers./household inhabitants Ca GWh With calculations based on the following assumptions: a) Households in flats and villas, with many and few households, have the same household area. b) Existing households can reduce energy turn over between 9-57 %. c) Future household area/person increase with 5m 2 /person and the population increases with inhabitants. If energy turn over in the existing household sector decrease by the amount calculated, future households may have an average energy turn over of 90 kwh/m 2 *year. That makes it possible to maintain an energy turn over in Umeå s household sector of around GWh a year in Table 2. The energy turn over that the existing and future household sector must keep to maintain about GWh a year until Excisting households 2050 Ca. 800 GWh Average energy turn over Ca. 140 kwh/m 2 *year Future households Ca. 200 GWh Average energy turn over Ca. 90 kwh/m 2 *year Total energy turn over 2050 Ca GWh 3
4 Förord Det ögonblick som troligtvis är den största bidragande orsaken till mitt val av utbildning (energiteknik) inträffade när jag var 8 år gammal. Tjernobylolyckan följdes av två dygns regnande över mina föräldrars ekologiska jordbruk. Med geigermätaren som hjälp i den nya radioaktiva leken fågel, fisk eller mitt i mellan, sökte jag ivrigt efter det mest smattrande ställena. Den absoluta guldgruvan låg bokstavligen alldeles vid husknuten, på den blöta marken under stuprännorna. Jag vill bidra till en värld där kärnkraft är mindre ekonomisk och energimässigt betydelsefull och möjligheterna för att en liknande katastrof därmed minskar. Jag vill tacka er som på olika sätt bidragit till examensarbetet. Min handledare Andreas Skälegård på Sweco Theorells som med outtröttlig entusiasm knuffat mig framåt mot mållinjen, när jag tvekat. Jag uppskattar verkligen den tid du lagt ner på att bidra med fakta, korrekturläsa min rapport och ifrågasätta mina slutsatser och siffror. Du har förtjänat minst 5 av 5 stora guldstjärnor! Min handledare Jan-Ulric Sjögren på Umeå Universitet för att du gav mig roliga inblickar i byggbranschens värld och visat stort tillit för min kunskap och förmåga. Alla på Sweco i Umeå för att jag var välkommen på ert kontor under den här tiden. Det har varit intressant och värdefullt att umgås med er och se hur er arbetsplats fungerade och vad ni sysslar med. Dessa personer har också hjälpt till med fakta och bakgrundsmaterial till arbetet. Tack så mycket! Richard Ohlsson och Rigmor Långström på Fastighetsägarna Norr Christer Nyhlén och Lars-Bertil Eriksson på Bostaden AB i Umeå. Mats Jonsson ordförande Brf. Kemisten (Umeå), Per Sörlén vicevärd Brf. Licentiaten (Umeå). Anställda vid Umeå kommun och Västerbottens museum. Till sist vill jag tacka Marcus Robertsson, som korrekturläst min rapport och kärleksfullt tagit hand om mig under den här tiden. Jag lovar att återgälda dig när du påbörjar ditt examensarbete framöver. Umeå mars 2007 Jennifer Forssell 4
5 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Varför? Syfte Metod (Experimentbeskrivning) Energianvändning vid invånare Total energianvändning i bostadssektorn kwh/m 2 *år Umeå och dess utveckling fram till Energianvändningens förändring Trend personer per bostad Bostadsareans ökning Fakta om befintligt bestånd (byggår, teknik och områden) Trend boende och m 2 i Umeå kwh/m 2 *år tio år senare Genomsnittligt målvärde för tillåten kwh/m 2 *år, 2050 för olika bostadsareor Energislagets pris, CO 2 -utsläpp och primärenergi Effektivisering av befintliga bostäder Biologigränd i Umeå, Brf. Licentiaten AB Alingsåshem Brogården i Göteborg Solhusen i Gårdsten Kvarteret Ringdansen i Norrköping Potential för effektivisering i Umeå Energieffektiva nybyggnationer Lindås radhus utan värmesystem Kv Jöns Ols Kretsloppshuset på Tomtebo, Umeå Nybyggnationers möjliga energianvändning Varnande exempel Hammarby Sjöstad Resultat Energianvändningen år 2050 (utan åtgärder) Energianvändning i bostäder uppförda före 2006, vid effektivisering enligt kap Energianvändning i bostäder uppförda , om dessa byggs enligt de bästa exempel som finns idag Diskussion Ekvationer
6 13 Definitioner och nomenklatur Referenser Bilagor Bilaga 1 Primärenergi, CO2-utsläpp och årlig kostnad för en villa i Umeå som använder 20 MWh/år. 6
7 1 Inledning 1.1 Bakgrund Inom byggbranschen har det genomförts många projekt som syftar till att minska energianvändningen kraftigt i bostadshus. Trots att flera av dessa projekt visar på goda resultat i minskad energianvändning, god boendemiljö och ekonomiska besparingar, avspeglas det inte i majoriteten av de bostäder som byggs idag. Bostäderna använder ofta dubbelt så mycket energi jämfört med de bostäder som har minst energianvändning. 1.2 Varför? Finns det en brist på verklighetsförankring i de hållbara visioner som presenteras för allmänheten? Nej, men det finns antagligen för mycket att välja mellan vilket gör det svårt att välja rätt. En plan som tar fasta på en energisnål inriktning och några få tydliga mål och prioriteringar är att föredra. Det som brister är troligtvis inte antalet goda exempel utan en tydligare beskrivning från Umeå kommun, vad för resultat de eftersträvar och där rätt beteende premieras, istället för att ge mer valfrihet? Från kommunens sida har det t.ex. krävts att fjärrvärme används till uppvärmning i bostäder [1], men hur energisnålt huset skall vara har de inte specificerat. Trots att Umeå kommun, redan 2003 antog en strategi (Energiprogram för hållbar utveckling), som säger att kommunen skall: främja introduktion och utbyggnad av miljöanpassad energiteknik., samt; aktivt arbeta för en övergång till förnybara energikällor, bättre energihushållning och energieffektivisering. är det ont om energieffektiva bostäder i Umeå. Efter millennieskiftet invigdes Green Zone [28], ett kretsloppsanpassat verksamhetsområde för Carstedts Bil, Ford, Statoil och McDonald s, som på den tiden var ett ambitiöst projekt. Green Zone skulle visa en minskad energianvändning och visa hur verksamheter som traditionellt sett har stor energianvändning och negativ miljöpåverkan kan bättra sig. Vad hände sedan? Nu till våren (2007) skall Umeå kommun följa upp hur mycket av Energiprogrammet som uppfyllts. På tre år har endast ett energisnålt byggnationsprojekt genomförts, det nyligen inflyttningsbara Kretsloppshuset på Tomtebo [29]. Det torde vara en signal som visar att det behövs mer insatser på området. Hans Eek (arkitekten och initiativtagare till Sveriges energisnålaste kvarter, Lindåshusen) säger att den enskilt viktigaste komponenten för att bygga bra energisnåla hus är ett nära samarbete i hela byggprocessen. Från dess att huset skissas fram till dess att det står färdig på backen. Traditionellt sett är det väldigt lite kontakt mellan de olika byggaktörerna som är involverade i ett hus. När helhetsperspektivet saknas är det svårt att bedöma det långsiktiga konsekvenserna av olika byggnadstekniker. Vid konstruktion av ett passivhus (mycket energisnålt p.g.a. mycket isolering bland annat) får den totala otätheten i hela klimatskalet (väggar, tak och golv) inte vara större än arean av en handflata. Om snickaren inte är medveten om hur viktigt tätheten är för att huset skall fungera, kan de energiberäkningar som beräknats på huset bli missvisande. Det arbete som snickaren gjort kan också förstöras om elektrikern borrar upp hål i isoleringen och tätskiktet, för att kablarnas placering inte tagits med i beräkningarna och konstruktionsritningar från början. 7
8 I Hans Eeks samarbetsmodell träffas alla involverade aktörer några gånger under byggnadens tillkomst, från dess att bygget börjar i projekteringsstadiet till dess att det är dags för uppföljning på det färdiga huset. 8
9 2 Syfte Umeå har som ambition att expandera från invånare till Hur skall expansionen ske med bevarad energiomsättning? Miljöbalken säger att: Alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd skall hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. I första hand skall förnybara energikällor användas. [24] Förutom att totala energianvändningen skall minskas skall alltså förnyelsebara energikällor prioriteras. Riksdagen har fastställt 15 nationella miljökvalitetsmål och 67 delmål till dessa. Enligt delmål 7 under miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö skall miljöbelastningen från energianvändningen i bostäder och lokaler minska och vara lägre än den var Detta skall bland annat ske genom att den totala energianvändningen effektiviseras för att på sikt minska. [30] Med detta som avstamp finns några frågor att besvara. Hur mycket energi omsatte Umeå när här fanns invånare, i bostadssektorn? Med erfarenhet av de energieffektiviseringsprojekt som skett i bl.a. miljonprojektbeståndet (t.ex. Gårdstenprojektet) och i nyproduktion (t.ex. Jöns Ols och Lindås), kan Umeå klara av att bevara energianvändningen på samma nivå som var vid invånare med invånare? 9
10 3 Metod (Experimentbeskrivning) Till att börja med utreds hur stor energiomsättningen var när Umeå hade invånare. Detta värde kommer vara rapportens målvärde. Nästa steg är att undersöka den mest troliga utvecklingen genom att studera hur Umeå har utvecklats hittills och vilka trender det finns när det gäller expanderingen (bostadsbebyggelse som behövs) kopplat till energianvändning. När dessa faktorer fastställts ges en trolig bild av hur energianvändningen kan se ut år Sannolikt blir energiomsättningen högre än den var vid invånare. Sedan undersöks de befintliga bostadsområdena beträffande byggår och uppvärmningssystem. Här kontaktas de stora fastighetsbolagen och bostadsrättsföreningarna för att kartlägga energibehovet. Där det inte är möjligt görs en uppskattning utifrån byggnadernas användningsområde, genomsnittliga användning för den sortens hus och troliga byggår. De data som tas fram jämförs med litteratur inom området och från SCB. När en uppskattning av energiomsättning och uppbyggnad av bostadsområdena i Umeå utretts, kan åtgärder avsedda att minska energibehovet föreslås. Här krävs en grundläggande efterforskning om lyckade besparingsprojekt runt om i landet. Därefter beräknas minskning av energi dessa förändringar förväntas ge, ett såkallat minskningsvärde. Schablonvärden på vad för investeringskostnader och återbetalningstider som åtgärderna haft är önskvärt för fastighetsägare, företag och privatpersoner. Med hjälp av målvärdet och minskningsvärdet fås det kvarvarande energiutrymmet som kan ges till ny bebyggelse i Umeå. Det energiutrymmet kan ges som nyckeltal i energi per person eller omsatt i ett mer vanligt begrepp kwh/m 2 *år. Här är det extra viktigt att använda kända begrepp och jämföra med exempel i litteraturen. En rapport med diskussion av resultatet skrivs. 10
11 4 Energianvändning vid invånare Umeås befolkning passerade invånare år Nedan är statistik från SCB som visar energianvändningen för samhällets olika delar. Energianvändningen inom bostadssektorn utgör 19 % av den totala energianvändningen i Umeå [4]. Jämfört med nationella snittet är det en mindre andel än vanligt, i riket där står bostadssektorn för ca 1/3 av energianvändningen [3]. Skillnaden kan förklaras i den tunga, energikrävande industrin som finns i Umeå regionen, bland annat Volvo lastvagnar Umeå och SCA Packaging Obbola. 20% Industri 43% Transporter 21% Service Hushåll 16% Figur 3. Energianvändning i Umeå 1995 fördelat på samhällssektorer, totalt 5200 GWh [4]. 4.1 Total energianvändning i bostadssektorn Den totala användningen inom bostadssektorn är idag ca GWh/år. När det var invånare i Umeå var energianvändningen ungefär densamma. I summan inkluderas den energi som används till hushållsel, driftel (kan även kallas fastighetsel), tappvarmvatten och uppvärmning. 4.2 kwh/m 2 *år 1995 Utgångspunkten är 1995 då Umeå kommun passerade invånare. Med hjälp av riksgenomsnittet för bostadsarean år 1995 (52,2 m 2 /person 1994 [6]), samt totala energianvändningen i bostadssektorn (1 025 GWh), delat på Umeås befolkning ( personer) beräknas antal kwh/m 2 *år kWh pers 52,2m / pers 10114kWh / pers 52,2m / pers 190kWh / 2 2 m var alltså energianvändningen i Umeås bostäder 190 kwh/m 2 *år. 11
12 5 Umeå och dess utveckling fram till Umeå har ett mycket ungt bostadsbestånd jämfört med flera andra norrlandskommuner. Det beror på att folkmängden nästan fördubblats under de senaste 50 åren. Figur 4 nedan, visar hur det sett ut de senaste 30 åren. personer årtal Figur 4. Befolkningsökningen i Umeå kommun, [5]. 5.1 Energianvändningens förändring Energianvändningen inom bostadssektorn har sedan 1995 varit i princip oförändrad trots ökad befolkning; något som kan bero på minst två anledningar. Dels har den köpta energin minskats genom installation av värmepumpar av olika slag, dels att energianvändningen minskar till följd av energieffektivare hushållsapparater. Figur 5 nedanför visar energianvändning Energianvändning i bostaden per invånare i kwh kwh eller GWh Årtal Figur 5. Energianvändningen i Umeå år 1995 till år 2004 [4] Total energianvändning Umeås befolkning GWh Total energianvändning i Umeås bostadssektor i GWh 12
13 Att energianvändningen inte ökat trots befolkningsökningen beror troligtvis på att det varit mycket fördelaktigt att ersätta el/oljeuppvärmning med mark/berg/luftvärmepumpar, dessa uppvärmningssätt ger en minskning av mängden inköpt el, även om bostadens värmebehov förblir densamma. Energimyndigheten hade förväntat sig att energianvändningen inom bostadssektorn nationellt sett skulle minska mer under de senare åren [7]. Skälet till den förväntningen var den kraftiga ökningen av värmepumpar, istället för eluppvärmning samt de ständigt energieffektivare apparater (vitvaror och andra hushållsapparater) som finns på marknaden. Ett skäl till att minskningen uteblir är enligt energimyndigheten att energianvändning ökar med komfortvärme och att bostäderna fylls av allt fler energislukande prylar. 5.2 Trend personer per bostad En annan viktig nationell trend är att antalet personer per bostad minskar (se figur 6 nedanför stycket). När antal personer per bostad minskar ökar energianvändningen ordentligt. Det beror på att två personer som delar bostad oftast lagar mat tillsammans, tvättar större tvättar och delar på en kyl och frys (istället för att ha en kyl och frys var). Sambobostäder kräver mindre energi än singelbostäder och totalt sett mindre antal hushållsapparater än singelbostäder. Umeå följer trenden i riket när det gäller minskningen av antal personer per bostad. Umeå kommuns utbyggnadsplan [1] för bostäder visar att kommunen räknar med att trenden kan hålla i sig. Utbyggnadsplanen kan i den extremaste tolkningen ge utrymme för en stor minskning av personer per bostad, se figur 6. I nedanstående scenario antas befolkningen i Umeå bli invånare år 2050 och den högre bostadsutbyggnadsgraden användas. Personer / bostad 2,25 2,2 2,15 2,1 2,05 2 1,95 1,9 1,85 1,8 1,75 1, År ( riktiga värden) Figur 7. För har uppmätta värden för Umeå använts [18], [5]. Den prognostiserade minskningen har beräknats utifrån uppskattningen att 600 nya bostäder och 870 nya personer kommer per år. 13
14 5.3 Bostadsareans ökning Det finns en aspekt till som ger större energianvändning i framtiden om inte byggnadernas energibehov minskas kraftigt nämligen att bostadsarean ökar kontinuerligt. I SCB:s statistik finns dock inga uppgifter på hur stor bostadsarean per person är i Umeå. Den antas därför vara samma som riksgenomsnittet. 80 Ingen ökning Liten ökning G enom snittlig ökning Uppm ätta värden 70 Yta per person (m2) Årtal Figur 8. Bostadsarea (m2) per person, olika scenarion. Trianglarna är rikets genomsnittliga värden ( ), med dessa som utgångspunkt har tre scenarion ritats ut för Umeå[6] Vilken av dessa linjer som kommer vara närmast sanningen år 2050 är svårt att avgöra i nuläget, men den är troligtvis någonstans mellan den lilla ökningen och den genomsnittliga ökningen. Lutningen av den lilla ökningen har tagits fram med tanke på de två senaste riktigt uppmätta värdena, 1994 och Fakta om befintligt bestånd (byggår, teknik och områden) Bostadsbeståndet i Umeå är relativt ungt jämfört med andra städer av samma storlek. Orsaken är att Umeå nästan fördubblat sin folkmängd under de senaste 50 åren. Hundraåriga hus och äldre är ovanliga eftersom det inträffat flera större bränder i Umeå, den senaste år Den huvudsakliga källan för använd teknik och åldersfördelning av flerbostadsbostäder i det befintliga bostadsbeståndet har det största bostadsbolaget i Umeå, Bostaden AB (ett kommunalt bolag), stått för. Merparten av Bostaden ABs bostäder är byggda under 70-talet, under det så kallade miljonprogrammet. 14
15 Antal hus BoA tusen m2 m2/bostad Årsintervaller Figur 9. Bostaden AB i Umeå, bostadsbestånd efter byggår. Även Fastighetsägarna Norrs bostadsbestånd har varit till nytta under inventering av Umeås fastighetsbestånd. Deras bostäder är generellt sett äldre än Bostaden ABs. Se figur 10. nedan Antal hus Årtalsintervaller Figur 10. Fastighetsägarna Norr s bostadsbestånd i Umeå, efter byggår [19]. För att uppskatta bostäders byggår och spridning i hela Umeå har boken Arkitekturguide Umeå använts samt korrigerade värden av valmyndighetens valdistrikt (registrerat antal röstberättigade i de olika stadsdelarna). 15
16 Personer Backen Berghem Böleäng Carlshem Centrum Ersboda Ersmark Haga Marieberg Mariedal Mariehem Nydalahöjd Röbäck Sandbacka Sofiehem Teg Tomtebo Umedalen Universitetsområdet Väst på stan Västerslätt Ålidhem Öst på stan Figur 11. Antal personer som bor i de olika stadsdelarna [11] Personer Brännland Bullmark Böleå Hissjö Holmsund Hörnefors Innertavle Obbola Stöcke Sävar Tavelsjö Täfteå Ytterhiske Yttersjö Figur 12. Antal personer som bor utanför staden [11]. Med hjälp av antal boende i stadsdelarna (uppskattat m.h.a. indelningen av valdistrikt hösten 2006.), den åldersindelade utbyggnaden [12], samt antal personer per bostad [5], uppskattas beståndet i avseende på ålder, antal och sort (småhus och flerbostadshus). 16
17 Antal bostäder Flerbostadshus Småhus Före Troliga byggnadsår Efter 1990 Figur 13. Umeå regionens bostadsbestånd uppdelat i byggnadsår och typ av bostad, Den indelning som ligger till grund för beräkningar av energianvändningen i Umeåregionens bostäder. En mängd källor har använts för antaganden men främst Arkitekturguide [12], Bostaden AB [10] och Fastighetsägarna Norr [19]. 5.5 Trend boende och m 2 i Umeå Om Umeå kommun ger bygglov enligt öpl98 [1], det vill säga ca stycken bostäder per år, och befolkningen ökar som planerat (ca personer per år) innebär det att det genomsnittliga antalet personer per bostad kommer att minskas även i fortsättningen. (se avsnitt 5.2). I takt med att det bor färre personer per bostad, ökar också bostädernas area. Figur 14 visar relationen i antal bostäder, mellan befintligt och framtida bostadsbestånd. Den största delen av bostadsbeståndet som kommer finnas 2050 är redan byggt. Det är alltså viktigt att inte bara se till att bygga nya bostäder på ett smart och energisnålt sätt utan också kika på vad som kan göras åt de bostäder som finns redan idag. 34% Befintliga bostäder 2005 medel nybyggt % Figur 14. Bebyggelsen i Umeå år Antal befintliga hus respektive framtida hus, när +600 bostäder byggs per år till år Om den antagna utbyggnadstakten, befolkningsökningen och boendetrenden håller i sig betyder det att år 2050 kommer det i Umeå finnas drygt en tredjedel nya bostäder. Beräknas 17
18 enbart antalet bostäder kan dock energianvändningen underskattas eftersom antalet m 2 per bostad (eller m 2 per person) också ökar. 46% befintlig m2 54% framtida m2 Figur 15. Visar hur stor bostadsarean år 2050, kan bli i Umeå med en genomsnittlig ökning av bostadsarea per person och ett minskat antal personer per bostad. Det vill säga om m 2 per bostad ökar enligt genomsnittet (för riket) och minskning av personer per bostad fortsätter enligt genomsnittet (för Umeå), så innebär det en knapp fördubbling av bostadsarean. Trenderna tyder dock på att ökningen minskat de senaste fyra åren vilket innebär att det här resultatet troligen ligger i överkant. Energibehovet ökar när större bostadsytor måste hållas uppvärmda och ventilerade. Dessa trender har därför en mycket stor inverkan på energianvändningen, samt om det skall visa sig vara möjligt att öka befolkningen till invånare år 2050, utan att använda mer energi. 5.6 kwh/m 2 *år tio år senare Eftersom vissa uppgifter för 2005 inte fanns tillgängliga är följande beräknat på värden från Energianvändningen per invånare i bostadssektorn var 9349 kwh per person och år [4] och bostadsarean ca 53 m 2 per person (se figur 7 i rapporten). (Ekv. 1) kwh 9349 person * år 2 m 53 person kwh = m * år På ca tio år har alltså energianvändningen sjunkit från 190 kwh/m 2 *år till 176 kwh/m 2 *år, alltså med ca. 7,4 %. Den totala energianvändningen är densamma. Detta är intressant eftersom det betyder energiminskning sker tillsammans med befolkningsökningen. 5.7 Genomsnittligt målvärde för tillåten kwh/m 2 *år, 2050 för olika bostadsareor År 1995 använde bostadssektorn ca 1000 GWh/år och energianvändningen var ca 190 kwh/m 2 *år. Bostadsarean per person var då 52,2 m 2 och därmed totala BRA 4,9 miljoner m 2. 18
19 Om ingen ökning av antal m 2 per pers. skulle ske under expansionen av Umeå behöver medelvärdet per m 2 vara: (Ekv. 2.) 1000 _ GWh = 128 _ kwh / m 2 år 2 52,2_m /pers * personer Med den mindre ökningen (56m 2 per pers) måste energianvändningens medelvärde vara 119 kwh/m 2 *år (ekv.2 används). Om den större ökningen sker (70m 2 per pers) måste energianvändningens medelvärde vara 95 kwh/m 2 *år (ekv.2 används).. Med tanke på att energianvändningen i bostadssektorn (år 2005) låg på 176 kwh/m 2 *år, behöver Umeås bostadssektor minska energianvändningen med % i det befintliga beståndet. I de nya byggreglerna BBR 12, 9:2 är gränsvärdet för bostadens uppvärmning satt till 130 kwh/m 2 *år (förutom vid eluppvärmning då gränsvärdet satts lite lägre). Hushållsel är exkluderat i gränsvärdet, och därmed blir den totala tillåtna energianvändningen per m 2 och år ca 150 kwh/m 2 *år. Det betyder att det inte räcker att följa de gällande byggnadsreglerna för att bibehålla en energiomsättning på ca GWh/år i Umeå till
20 6 Energislagets pris, CO 2 -utsläpp och primärenergi När det gäller prisjämförelser för olika bränsleslag i hela Sverige, så har det analyserats noggrant av bygg- och energibranschen [8]. I figur 16 nedan, visas resultat för Umeå kommun. För en typisk svensk villa som drar 20 MWh per år finns kostnaderna för Umeå redovisade i bilaga 1, figur 1. 1,2 Kostnad per kwh i svenska kronor 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 El Värmepump Fjärrvärme Olja Biobränsle Figur 16. Kostnaden per kwh när drift och underhåll för olika energislag i Umeå kommun, år I en kostnadsjämförelse av olika de olika uppvärmningsalternativen i Umeå kommun är det stora skillnader beroende på energislag. Prisnivån är lägst för biobränsle i Umeå, tätt följt av fjärrvärme. Det är dyrast att värma bostaden med el. Med tanke på att priserna ökat de senaste åren, visar figur 16 värden som ligger något lägre än dagens priserna (år 2007). Allt tyder också på att energipriserna kommer att fortsätta öka. Ur energieffektiviseringssynpunkt är det bra, eftersom initiativet till att minska energianvändning kommer att ökas allt eftersom kostnader blir större. Vilket energislag som används för uppvärmning eller elektricitet spelar också stor roll när primärenergi och CO 2 -utsläpp analyseras. När det gäller el blir skillnaden i primärenergi och CO 2 -utsläpp mycket stor om den produceras med vindkraft jämfört om det produceras i ett kolkraftverk. Därför är det viktigt att visa vilken sorts el som används i beräkningar och varför. Den nordiska elmarknaden har som genomsnitt lägre CO 2 -utsläpp än den europeiska elmarknaden. Förklaringen till det är att Sverige har en stor del vattenkraft. När utsläpp och primärenergi baseras på nordisk elmarknad ser det ut som om miljöpåverkan är relativt låg och att det inte ger så stor effekt att byta till lågenergilampor och minska den egna energianvändningen. 20
21 Men driftkostnaderna är lägre för vindkraft, vattenkraft, kärnkraft, och biobränslekraftverk, vilka har låga fossila CO 2 -utsläpp, jämfört med att elkraft från fossila källor. Detta betyder det att så fort efterfrågan minskar (som t.ex. under sommaren), stängs de fossila elkraftverken ner för att vinsten dalar. Eftersom Sverige importerar en betydande (och ökande) andel fossil elkraft, betyder det att sparade kwh direkt påverkar negativt på de fossila kolkraftverkens vinstmöjligheter. När den effekten tas med i beräkningar för CO 2 -utsläpp vid minskad energianvändning, är det tydligt att varje sparad kwh ger stor positiv inverkan för att mildra klimatförändringen och miljöpåverkan. Rapporten [8] har också analyserat CO 2 -utsläppen från de olika energislagen. Det framgår där att solenergi och biobränsle är de bästa alternativen med avseende på CO 2 -utsläpp. De enda delarna av livscykeln som bidrar med utsläpp är transporter och tillverkningen. Biobränsle ger visserligen utsläpp när det eldas men eftersom det är en förnyelsebar energikälla så räknas det utsläppet vara del i ett naturligt kretslopp, till skillnad från de fossila bränslenas utsläpp. CO 2 -utsläppen från bostadssektorn i Umeå kommun har minskat under åren , enligt SCB:s statistik, tabell 3 nedan. Tabell 3. Koldioxidutsläpp per invånare från bostadssektorn, Umeå kommun. Bostadssektorn Umeå Kg CO2 per invånare När det gäller koldioxidutsläpp är Umeå kommuns bostadssektor riktigt bra. I SCB:s lista kommer Umeå på 6:e plats bland de som släpper ut minst bland 289 regioner. Det lägsta värdet ligger på 24 kg CO 2 per person och det högsta ligger på 861 kg CO 2 per person [27]. Troligtvis beror de goda resultaten på att det är en hög fjärrvärmeanslutning av bostäder samt att kommunen arbetat målmedvetet för att får bort fossila bränslen i den egna verksamheten. Tyvärr ligger de totala CO 2 -utsläppen per invånare (exklusive el-produktionens CO 2 -utsläpp) på en stadig och hög nivå, ca kg CO 2 per år. Umeå kommun har som mål att: År 2010 skall de sammanlagda utsläppen av koldioxid från fossila bränslen ha minskat med tio procent jämfört med utsläppt mängd år (Koldioxidutsläpp från elförbrukning, avfalls- och torvförbränning ingår inte.) [31] Ur primärenergiperspektiv ger solenergi det bästa utbytet. Rapporten av bygg- och energibranschen, analyserar primärenergiaspekten med LCCkostnaden. De bästa åtgärdskombinationerna, det vill säga åtgärder som både har låg livscykelkostnad och låg primärenergianvändning bygger på fjärrvärme producerad med biobränslebaserad kraftvärme. Därefter följer åtgärdskombinationer med naturgasproducerad kraftvärme och frånluftsvärmepump. [8] Därmed kan det poängteras att det biobränslekraftsvärmeverk som Umeå Energi AB i Umeå bygger är bättre ur primärenergisynpunkt än deras nuvarande fjärrvärmeproduktion som baseras till stor del på sopor och viss oljeanvändning vid spetslast. Hushållselen är också en viktig aspekt av energianvändningen i bostadssektorn, den är ca 23 % av totala energibehovet. Eftersom elenergi har ett högt primärenergital kan den trots mindre del av energianvändning i bostäder vara lika stor som uppvärmningens primärenergiandel. [9]. I bygg- och energibranschens rapport har energieffektiva vitvaror visat sig ge goda resultat för att minska energianvändningen i bostäderna. 21
hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan
hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan Miljöpåverkan berör oss alla Att minska energianvändning och utsläpp av växthusgaser är ett övergripande samhällsmål
Läs merDetta vill jag få sagt!
Kv Jöns Ols, Energisnålt med konventionell teknik 28 oktober 2004 Byggherrens betydelse Catarina Warfvinge Univ lekt i Installationsteknik vid LTH Uppdragsledare på WSP Byggnadsfysik Detta vill jag få
Läs merBygg och bo energismart i Linköping
Bygg och bo energismart i Linköping Snart kommer du att flytta in i ett nybyggt hus i Linköping. Gratulerar! Att få planera och bygga sitt drömhus hör till höjdpunkterna i livet. Det är samtidigt ett stort
Läs merHur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet
1 Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet WSP Environmental 2 Miljonprogrammet Bakgrund - Fram
Läs merGår det att klara nära nollenergikrav vid ombyggnad av flerbostadshus?
Går det att klara nära nollenergikrav vid ombyggnad av flerbostadshus? Åsa Wahlström, CIT Energy Management Energimyndighetens nationella strategi och Boverkets kommande ombyggnadsregler kommer sannolikt
Läs merKongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus!
Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus! En förstudie Eva Sikander, SP Monica Axell, SP Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus! Aktivhus eller plusenergihus genererar mer energi över
Läs merOmbyggnad av småhus till passivhus - är det möjligt?
Ombyggnad av småhus till passivhus - är det möjligt? Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus Hans Eek Juli 2011 Framtida krav på koldioxideffektivt byggande Byggnaderna står för 50% av utsläppen av
Läs mer7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015
7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder
Läs mermyter om energi och flyttbara lokaler
5 myter om energi och flyttbara lokaler myt nr: 1 Fakta: Värmebehovet är detsamma oavsett vilket uppvärmningssätt man väljer. Det går åt lika mycket energi att värma upp en lokal vare sig det sker med
Läs merUppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning
Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat
Läs merEnergianalys/energideklaration per byggnad
Energianalys/energideklaration per byggnad Ägarens namn: Brf Berget Fastighetsbeteckning: Gustavsberg 1:12 Adress: Trallbanevägen 2-16 Postort: Gustavsberg Företag som utfört energiutredningen: Acc Byggkonsult
Läs merAtt renovera och energieffektivisera ett miljonprogramsområde
Att renovera och energieffektivisera ett miljonprogramsområde Halmstads Fastighets AB Engagemang Respekt Ansvar Affärsmässighet Energieffektivisering HFAB 1995 2000 2010 2020 2030 2040 2050 150 kwh/m2
Läs merEnergideklaration M AJ E L D E N 22. Storsvängen 34 602 43 Norrköping. Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1
7443 EN ISO/IEC 17020 Energideklaration M AJ E L D E N 22 Storsvängen 34 602 43 Norrköping Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1 Energiexpert: Niklas Sjöberg Certifierad
Läs merSABOs Energiutmaning Skåneinitiativet
Uppföljning av energianvändning och miljöpåverkan SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Per Holm Fakta Skåneinitiativet - anslutna företag per 2012-01-01 Antal anslutna företag 106 Totalt antal lägenheter
Läs merUppvärmning av flerbostadshus
Uppvärmning av flerbostadshus Karin Lindström 2014-06-11 2014-06-11 Utbildningens upplägg Fördelningen av energi i ett flerbostadshus Uppvärmning Tappvarmvatten Val av värmesystem Samverkan med boende
Läs merSamlingsrapport energianalys/energideklaration
Samlingsrapport energianalys/energideklaration Ägarens namn: Brf Edsbacka Port Fastighetsbeteckning: Slupen 6 Adress: Hagvägen 2B Postort: Sollentuna Företag som utfört energiutredningen: Saltsjö-Boo Verket
Läs mer2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se
Remissvar avseende Energimyndighetens rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet, Energimyndighetens beräkningar och förslag med kompletteringar och Finansdepartementets promemoria
Läs merUppdaterade energiscenarier
Värmemarknad Sverige RESULTATBLAD 2 Värmemarknad Sverige: Uppdaterade energiscenarier Under etapp 1 av projektet Värmemarknad Sverige formulerades fyra framtidsscenarier för värmemarknadens utveckling.
Läs merBESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rektorn 1
Utgåva 1:1 2013-10-22 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Rektorn 1 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE ENERGIDEKLARATION
Läs merJärva. Järva. Byggdes 1966-1980 60.000 boende 25.400 lägenheter 700 hus + 221 radhus. Akalla. Husby. Kista. Hjulsta Tensta. Rinkeby CITY OF STOCKHOLM
PAGE 1 Järva Järva Akalla Byggdes 1966-1980 60.000 boende 25.400 lägenheter 700 hus + 221 radhus Husby Kista Hjulsta Tensta Rinkeby PAGE 2 1 Vision Järva 2030 Fyra huvudområden: Bra boende och mer varierad
Läs merBESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tolered 37:4
Utgåva 1:1 2015-02-02 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Tolered 37:4 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE
Läs merBESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2
Utgåva 1:1 2014-08-27 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Blomkålssvampen 2 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE
Läs merEnergieffektivisering i BRF. Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009
Energieffektivisering i BRF Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009 Dagens presentation Är det intressant att spara energi? Ett exempel Tre steg mot effektivare energianvändning Energideklarationen
Läs merEnergiutredning/Energideklaration
Energiutredning/Energideklaration Ägarens namn: Håkan Linné Fastighetsbeteckning: Källsätter 3:2 Adress: Ringstorp Banvaktsstugan 1 Postadress: 58594 Linköping Fastighetsteknik Östgöta AB Uppvärmd area:
Läs merEnergieffektiviseringar vid renovering och nybyggnad
Energieffektiviseringar vid renovering och nybyggnad Åsa Wahlström CIT Energy Management LTH 2015-06-23 Varför Lågan? Bidra till att Sverige ska nå sina energimål genom att bostadsoch lokalsektorn starkt
Läs merOmbyggnad av bostäder till passivhusstandard - erfarenheter. Ulla Janson Energi och ByggnadsDesign Lunds Tekniska Högskola
Ombyggnad av bostäder till passivhusstandard - erfarenheter Ulla Janson Energi och ByggnadsDesign Lunds Tekniska Högskola Nya passivhusprojekt i Sverige Ett passivhus är en mekaniskt ventilerad byggnad
Läs merByggnadstypologier Sverige
Byggnadstypologier Sverige Inneha llsfo rteckning Byggnadstypologier... 3 Bakgrund... 3 Exempel klimatzon 3 Enfamiljshus byggt innan 1960 (area 125 m 2 )... 4 Exempel klimatzon 3 Enfamiljshus byggt innan
Läs merENERGIDEKLARATION Brf Norrskenet
2009 ENERGIDEKLARATION Brf Norrskenet Rickard Norlin Riksbyggen 2009-06-15 Vad är en energideklaration? Energideklarationen beskriver en byggnads energianvändning. Lagen om energideklarationer bygger på
Läs merENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG
ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG Roland Jonsson Energichef HSB Riksförbund roland.jonsson@hsb.se 010-4420332 DE FYRA STEGEN Stoppa slöseriet Effektivisera Energieffektivisera Tillförsel 1 STOPPA
Läs merAdministrativa uppgifter
1 av 8 2019-06-02 10:27 Skriv ut ENERGIVERIFIERING - VIA BERÄKNING Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckning: Byggnads ID: Kommun: Fastighetsägare/byggherre: Energiberäkningen har utförts av: Datum:
Läs merGöteborg Energi antar utmaningen
Göteborg Energi antar utmaningen Energisession 2009 Energieffektiva miljonprogramsområden vision eller realitet Skövde 2009-02-05 Vi lever på lånat kapital Vi är idag 6,7 miljarder människor på jorden
Läs merEnergieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting
Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting Bakgrund Landstinget i Östergötland arbetar med energifrågan på många olika sätt. Dels genomförs energiprojekt, både stora och små, dels satsas
Läs merHur ska vi klara klimatmålen i tid? Svaret är KLOT! Ett program för energiomställning av bostäder.
Hur ska vi klara klimatmålen i tid? Svaret är KLOT! Ett program för energiomställning av bostäder. För klimatet! Det behövs ett miljardprogram till boendet för klimatets skull Bostäderna i Sverige behöver
Läs mer4 Energi. LuieI. Ägarens namn: Fastighetsbeteckning: Ytva Kandett Hertsön 11:328
LuieI 4 Energi Energiutredning/ Energideklaration Ägarens namn: Fastighetsbeteckning: Ytva Kandett Hertsön 11:328 Företag som utfört energiutredningen: Energiexpert: E-postadress: Certifieringsorgan: Certifikatnummer:
Läs mer18 november Ombyggnation och energieffektivisering Byggmöte
18 november 2010 Ombyggnation och energieffektivisering Byggmöte Energieffektivisering i befintligt bestånd Kort om Framtidenkoncernen Strategiskt miljöarbete 1 Kort om Framtidenkoncernen 2006-00-00 Framtidenkoncernen
Läs merEnergiöversikt Arjeplogs kommun
Energiöversikt Arjeplogs kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen
Läs merEnergideklarationen tre steg mot vinst
Energideklarationen tre steg mot vinst Varför energideklaration? Varför är energideklarationen bra för dig som byggnadsägare? Det övergripande syftet med en energideklaration av byggnader är att hushålla
Läs merEnergimål i fokus Norra Djurgårdsstaden
Energimål i fokus Norra Djurgårdsstaden Mats Nissling Projektchef Region Boende Stockholm 2011-01-25 1 Innehåll NCC s miljöstrategi NCC s energimål bostäder NCC s energimål kontor Energiåtgärder i Norra
Läs merEkonomi vid ombyggnader med energisatsningar. 2013-03-05 Karin Byman ÅF
Ekonomi vid ombyggnader med energisatsningar 2013-03-05 Karin Byman ÅF Bakgrund Tydliggöra lönsamhetskriterier vid energieffektivisering. Brogården, Alingsåshem, Alingsås Backa Röd, Poseidon, Göteborg
Läs merBESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Steninge 8:716
Utgåva 1:1 2013-05-20 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Steninge 8:716 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE
Läs merENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder
ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder Innehåll 1. SAMMANFATTNING AV PLANENS MÅL OCH ÅTGÄRDER...3 2. LÅNGSIKTIGA OCH ÖVERGRIPANDE MÅL...3 3. DELMÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR ENERGI TILL
Läs merI valet 2010 fick Vänsterpartiet 13,07 % av rösterna, jämfört med 11,14 % i valet 2010.
Valresultatet i Umeå kommun 2014 (Grått fält visar 2010 års valresultat) I valet 2010 fick Vänsterpartiet 13,07 % av rösterna, jämfört med 11,14 % i valet 2010. Valresultatet i Umeå 2014 valkrets för valkrets
Läs merEnergiklok bostadsrättsförening
Energiklok bostadsrättsförening Kristina Landfors 15 maj 2014 Effektivare användning av el 2014-05-12 Var tar elen vägen? Fastighetsel Uppvärmning Drift av fläktar och pumpar Belysning i trapphus, tvättstugor
Läs merÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration radhus. Fastighetsbeteckning Luthagen 52:8. Byggnadens adress. Datum 2015-09-08. Utetemperatur 15.
ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration radhus Fastighetsbeteckning Luthagen 52:8 Byggnadens adress Geijersgatan 35A 75231 Uppsala Datum 2015-09-08 Utetemperatur 15 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860 37
Läs merEn kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus.
Till dig som är fastighetsägare En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus. Ingen vill betala för energi som varken behövs eller
Läs merENERGIDEKLARATION BRF Friheten
2010 ENERGIDEKLARATION BRF Friheten Årsta 2010-02-10 Lars-Johan Lindberg Energiexpert Vad är en energideklaration? Energideklarationen beskriver en byggnads energianvändning. Lagen om energideklarationer
Läs merBrf Utsikten i Rydebäck
2009-05-08 Upprättad av JM AB 169 82 Stockholm : Tel nr:08-782 85 52 S 2 av 12 SAMMANFATTNING 3 1. Bakgrund 3 Syfte med energideklarationen 3 Tillgängligt underlag 3 Förutsättningar för upprättande av
Läs merBESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Millegarne 2:36
Utgåva 1:1 2013-03-22 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Millegarne 2:36 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE
Läs merFrillesås passivhusen blir vardagliga
Beställargruppen bostäder, BeBo, är ett samarbete mellan Energimyndigheten och några av Sveriges främsta fastighetsägare med inriktning mot bostäder. Gruppen driver utvecklingsprojekt med fokus på energieffektivitet
Läs merkrav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt
krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt Bakgrund Målsättningen med att tillämpa miljömål för energieffektiva
Läs merEnergideklaration. Smultronvägen 19 616 91 Åby. Datum: 2015-03-17. Utförd av:
Energideklaration K VILLINGE-STEN 2:24 Smultronvägen 19 616 91 Åby Datum: 2015-03-17 Utförd av: Certifierad energiexpert: Niklas Sjöberg 0444/08 SP SITAC Bakgrund Sedan en tid tillbaka är det lag på energideklaration
Läs merBRF ANKARET 2 HANNA NILSSONS VÄG 2-12 ENERGIDEKLARATION. Daterad: 2008-09-01
BRF ANKARET 2 HANNA NILSSONS VÄG 2-12 ENERGIDEKLARATION Daterad: 2008-09-01 Antal sidor 7 st. Upprättad av: WSAB Konsult AB Norrbyvägen 32, 169 82 Bromma Tele 08-80 20 40 : Peter Lundberg SAMMANFATTNING...3
Läs merBESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ugglum 147:1
Utgåva 1:1 2014-03-01 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Ugglum 147:1 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE
Läs merBESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Bö 36:20
Utgåva 1:1 2013-05-06 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Bö 36:20 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE ENERGIDEKLARATION
Läs merBrogården miljonhusen blir passiva
Beställargruppen bostäder, BeBo, är ett samarbete mellan Energimyndigheten och några av Sveriges främsta fastighetsägare med inriktning mot bostäder. Gruppen driver utvecklingsprojekt med fokus på energieffektivitet
Läs merHSB ENERGI OCH ANDRA NYTTIGHETER ETT HUS FEM MÖJLIGHETER
HSB ENERGI OCH ANDRA NYTTIGHETER ETT HUS FEM MÖJLIGHETER Roland Jonsson Energichef HSB Riksförbund roland.jonsson@hsb.se 010-4420332 Köpa bil eller lösa ett transportproblem MÅL kwh komfort koldioxid 5
Läs merPM Energistrategi för H+ Bakgrund. Plusenergi. Energiberäkningar
Energistrategi för H+ Bakgrund Öresundskraft har sedan 2011-06-29 arbetat med den övergripande målsättningen att skapa ett effektivt och hållbart energisystem för H+. Arbetet har bedrivits av en projektgrupp
Läs merEnergieffektivisering och hållbara val vid renovering. Katarina Westerbjörk
Energieffektivisering och hållbara val vid renovering Katarina Westerbjörk Om mig WSP Teknikkonsultföretag inom hållbar samhällutveckling - Byggnader, Transporter, Industri, Stadsutveckling - Tidiga analyser
Läs merÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration
ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Björsäter 12:8 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-06-04 Byggnadens adress: Björsäter Fallgärdet 1 54295 Mariestad Utetemperatur: 15
Läs merBilaga 3. Framtidsbild Nyköping
Datum 2014-12-17 Bilaga 3. Framtidsbild Nyköping Vad kan Nyköping uppnå från 2015 och till år 2020 när det gäller energieffektivisering, förnyelsebar energi och utsläpp av bland annat koldioxid? Om vi
Läs merBESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Källsätter 1:9
Utgåva 1:1 2014-08-01 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Källsätter 1:9 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE
Läs merBESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rindö 3:42
Utgåva 1:1 2014-08-19 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Rindö 3:42 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE
Läs merBESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blåklockan 2
Utgåva 1:1 2015-02-09 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Blåklockan 2 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE
Läs merBESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ålsta 3:197
Utgåva 1:1 2013-04-11 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Ålsta 3:197 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE
Läs merRapport Energideklaration
Datum för besiktning: 20/2-2015 Fastighetsbeteckning: Drängsered 2:145 Adress /ort: Timotejv 5, Floda Byggnaden är besiktigad av: Nils Eriksson Sammanfattning I denna rapport presenteras nuvarande energianvändning
Läs merBRF BJÖRKVIKEN ENERGIBALANSRAPPORT TUVE BYGG. Nybyggnad bostäder Del av Hultet 1:11. Antal sidor: 8. Göteborg 2014-03-11
TUVE BYGG BRF BJÖRKVIKEN Nybyggnad bostäder Del av Hultet 1:11 ENERGIBALANSRAPPORT Antal sidor: 8 Göteborg 2014-03-11 Töpelsgatan 5b, 416 55 Göteborg Tel 031-350 70 00, fax 031-350 70 10 liljewall-arkitekter.se
Läs merIndividuell mätning av el, kallt vatten och varmt vatten i AB Bostadens lägenheter
Individuell mätning av el, kallt vatten och varmt vatten i AB Bostadens lägenheter Projektledare Harry Jonsson Individuell mätning är en del av Life+projektet Green Citizens of Europe, Sustainable living
Läs merSamlingsrapport energianalys/energideklaration
Samlingsrapport energianalys/energideklaration Unik identifikation: Östersund Genvalla 2:19 Ägarens namn: Pettersson, Urban/Oskarsson, Jennie Fastighetsbeteckning: Genvalla 2:19 Adress: Genvalla 205 Postadress:
Läs merEnergiöversikt Arvidsjaurs kommun. F r a m t a g e n
Energiöversikt Arvidsjaurs kommun F r a m t a g e n 2 0 1 8 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna
Läs merBoverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning
Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning Några nyheter i BBR avsnitt 9 Energihushållning Skärpning av kraven på specifik energianvändning för byggnader med annat uppvärmningssätt än elvärme.
Läs merVälkommen till Bostaden!
Välkommen till Bostaden! Vi arbetar långsiktigt med smarta, hållbara lösningar; socialt, ekonomiskt och ekologiskt! Alla mål utifrån hållbarhetsperspektiven: Ekonomiskt Ekologiskt Socialt I vår affärsplan
Läs merBESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vintergatan 5
Utgåva 1:1 2014-02-07 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Vintergatan 5 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE
Läs mer44 energi. LuIeé. Håkan Nilsson Avan 1:13. Ägarens namn: Fastighetsbeteckning:
LuIeé 44 energi NÄRHET OCH OMTANKE Energiutredning/ Energidektaration Ägarens namn: Fastighetsbeteckning: Håkan Nilsson Avan 1:13 Företag som utfört energiutredningen: Energiexpert: E-postadress: Certifieringsorgan:
Läs merÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration parhus. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Uppsala- Svartbäcken 8:31.
ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration parhus Fastighetsbeteckning Uppsala- Svartbäcken 8:31 Byggnadens adress Ingvarsgatan 71 75334 Uppsala Datum 2016-01-29 Energiexpert Peter Sundmark Sammanfattning PS Energideklaration
Läs merEnergiöversikt Överkalix kommun
Energiöversikt Överkalix kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen
Läs merEnergieffektivisering i småhus i Dalarna
Energieffektivisering i småhus i Dalarna Förstudie Energi- och miljökompetenscentrum Rapport 2013:1 Johan Heier September 2013 Högskolan Dalarna Energi- och miljöteknik 1 Förord Denna rapport är framtagen
Läs merEnergiutredning/Energideklaration
Energiutredning/Energideklaration Ägarens namn: Horst Kampner Fastighetsbeteckning: Ormboet 5 Adress: Heidenstams Gata 8 Postadress: 58437 Linköping Fastighetsteknik Östgöta AB Uppvärmd area: Uppvärmning:
Läs merBESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Hällsätter 1:16
Utgåva 1:1 2016-01-12 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Hällsätter 1:16 INDEPENDIA ENERGI AB Amalia Jönssons gata 25 421 31 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE
Läs merEnergiöversikt Pajala kommun
Energiöversikt Pajala kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen
Läs merEnergiöversikt Haparanda kommun
Energiöversikt Haparanda kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen
Läs merEnergi- och klimatstrategi Stockholmshem 2013-2017. Flerbostadshus
Energi- och klimatstrategi Stockholmshem 2013-2017 Flerbostadshus 20141119 Befintligt bestånd Totalt ca 25 000 lgh 40-talsbestånd ca 4 000 lgh 50-talsbestånd ca 13 000 lgh Våra lägenheter Miljonprogrammet
Läs merEnergirapport. Dimbo 31:1. Dimbo Älvängen, Tidaholm. Certifikatsnummer: 5518. Besiktning utförd av Lars Hagström, Ekedalens Energikonsult
Energirapport Dimbo 31:1 Dimbo Älvängen, Tidaholm Besiktning utförd av Lars Hagström, Ekedalens Energikonsult 2015 08 04 Certifikatsnummer: 5518 Det är inte alltid lätt att hålla reda på alla begrepp vad
Läs merBESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Västerhejde Vibble 1:362
Utgåva 1:1 2014-10-24 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Västerhejde Vibble 1:362 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE
Läs mer40 %av jordens energianvändning
40 %av jordens energianvändning går inte till att försörja den växande befolkningen. Den går till att värma och kyla fastigheter. Du läste rätt. Jordens befolkning ökar i en allt snabbare takt, medan vi
Läs merHållbart byggande i kallt klimat. Thomas Olofsson
Hållbart byggande i kallt klimat Thomas Olofsson Hållbart byggande i kallt klimat Lokalt och kulturellt influerat -Vernacular Västerbottensgård 3 Parstugan Vernacular i kallt klimat Konstruktion - Varm
Läs merSamlingsrapport energianalys
Besiktning utförd 2017-10-03 EV17-320 Samlingsrapport energianalys Ägarens namn: Anders Samuelsson Fastighetsbeteckning: Husby 2:93 Adress: Älvstigen 10 Postadress: 184 44 Åkersberga Telefonnummer: 070-8392916
Läs merBESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Jägaren 17
Utgåva 1:1 2016-01-26 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Jägaren 17 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE
Läs merEKG fastighetssektorn Fastighetsägarträff 2012-05-09
EKG fastighetssektorn Fastighetsägarträff 2012-05-09 Preliminära resultat av mätningar Genomsnittlig innetemperatur: 22,6 º C (jmfr: BETSI: 22,3 º C i flerbostadshus, 21,2 º C för småhus) Trycksättningsmätning
Läs merBESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Alva Rangsarve 1:25
Utgåva 1:1 2014-05-21 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Alva Rangsarve 1:25 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE
Läs merBESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Fullblodet 42
Utgåva 1:1 2014-09-22 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Fullblodet 42 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE
Läs merMiljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader
Handläggare HDa Datum Diarienummer 2015-08-28 M2015/2507/Ee 1 (5) Miljö- och energidepartementet Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Hyresgästföreningen har beretts
Läs merBESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Annestorp 27:45
Utgåva 1:1 2014-03-24 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Annestorp 27:45 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE
Läs merBESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vintapparen 6
Utgåva 1:1 2014-07-03 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Vintapparen 6 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE
Läs merBESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Brunnskullen 9
Utgåva 1:1 2014-12-17 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Brunnskullen 9 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE
Läs merSvenska Bostäders arbete på Järva
Svenska Bostäders arbete på Järva Några exempel på upprustning, energieffektivisering och nöjda hyresgäster Yngve Green Energiansvarig Svenska Bostäder AB Järvafältet 2/3 naturreservat på 20 km2, 1/3 bostäder
Läs merVirker virkemidlene? Styr styrmedel rätt?
Virker virkemidlene? Styr styrmedel rätt? Ola Larsson WSP Environmental 3 december 2009 Disposition Information om WSP Bakgrunden till projektet Beskrivning av Fjärrsyn Beskrivning av projektet Analyser
Läs merEnergiöversikt Kiruna kommun
Energiöversikt Kiruna kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen
Läs merBESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Visby Mullvaden 26
Utgåva 1:1 2012-08-30 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Visby Mullvaden 26 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE
Läs merBESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Dammgärdet 7
Utgåva 1:1 2014-06-16 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Dammgärdet 7 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE
Läs merEnergieffektivisering av befintlig bebyggelse med rationell tilläggsisolering. Kristina Mjörnell
Energieffektivisering av befintlig bebyggelse med rationell tilläggsisolering Kristina Mjörnell Potentialen för tilläggsisolering av klimatskärmen I Sverige finns ca 2,4 miljoner lägenheter i flerbostadshus
Läs mer