PRODUKTKATALOG MA-System och övrigt gjutjärn

Transkript

1 PRODUKTKTOG M-System och övrigt gjutjärn

2 M-System - ösningar som gör skillnad Gustavsberg Rörsystem har sedan 1947 haft tillverkning av inomhusavloppssystem. Med denna erfarenhet och kompetens har vi ständigt utvecklat M-System. Systemet är anpassat för dagens krav samt förberett för morgondagens ännu högre krav. Välj ett avlopp med lösningar som gör skillnad idag och i framtiden. E-post: support@gustavsberg-ror.se, mail@gustavsberg-ror.se, order@gustavsberg-ror.se Telefon: Hemsida: Produkterna som ingår i M-systemet är anpassade till ranschregler Säker Vatteninstallation. everantören garanterar produkternas funktion om branschreglerna och produkternas monteringsanvisning följs.

3 M-SYSTEM... 6 Rör... 6 Språng vsatsrör... 8 ångböj Grenrör pparatrör W-anslutningar pparatförminskningsrör Förminskningsrör Stamrörsstöd Rensrör Vattenlås Propp Instickshylsa Råttspärr Klamsvep kustikdämpare Sylomerpackning till stamrörsstöd Takgenomföring KOPPINGR I M-SYSTEM Kopplingar och kopplingsklasser - teknisk fakta Kopplingsmöjligheter JET -Redux Kopplingsmöjligheter JET -koppling Montering av kopplingar Kapning M-Rör NVÄNDNINGSOMRÅDEN FÖR M-SYSTEMET Vägledning vid projektering Kvalitet- och Miljöaspekter M-System Resistenslista för M-System randfakta judfakta GOVRUNNR & SPYGTTER ÄTT ETÄKNINGR HNDPUMPR RESERVTION Samtliga uppgifter i denna katalog är gällande vid trycktillfället. Gustavsberg Rörsystem förbehåller sig rätten att när som helst och utan föregående meddelande göra förändringar i produktsortiment eller installationsanvisningar som anses nödvändiga i produktförbättrande syfte eller av andra skäl som myndighetsanvisningar och/eller standard- eller normkrav. För senast uppdaterade och gällande version av M-Systemkatalog, ladda ner PDF-filen från vår hemsida Gustavsbergs Rörsystem reserverar sig mot eventuella fakta- eller tryckfel i denna broschyr.

4 ösningar som gör skillnad i framtiden Genom vår historik har vi under årens lopp samlat erfarenhet. Denna erfarenhet har vi analyserat och bearbetat för att sedan implementera i tillverkningsprocessen av M-System. Detta för att tillhandahålla ett avloppssystem av högsta kvalitet, som klarar dagens påfrestningar och samtidigt står rustat för framtidens prövningar. Nedan följer en saanställning av fördelarna med M-System: Materialåtervunnet Råvaran till M-Rör och rördelar är i huvudsak järnskrot. M-System är ST-certifierat och bedömt i yggvarubedömningen och Sundahus. Historik Gustavsberg Rörsystem har lång erfarenhet om hur gråjärn och den skyddande ytbeläggningen hanterar olika påfrestningar och miljöer. ång livslängd Höga krav på råmaterial och finish i gjutningen av rör och rördelar samt den skyddande ytbeläggningen möjliggör lång livslängd. Produkterna är P-märkta och produktionen är ISO 9001 certifierad av SP (Sveriges Tekniska Forskningsinstitut). Kompetens Gustavsberg Rörsystem har utvecklat och tillverkat avloppssystem sedan år Kontakta oss, vi är gärna ett bollplank till dig, för att du ska hitta rätt lösning. Enkel och snabb installation M-System är anpassat till branschregler; Säker Vatteninstallation. Systemet är modulärt med sina mekaniska kopplingar, som är både enkla och snabba att montera. Rören är hanterade enligt De avaudprocessen, vilket bland annat innebär att rören är mjukare och att risken för sprickor minimeras t.ex. vid kapning.

5 randsäkerhet Gråjärn brinner inte. Detta ger ett effektivt brandmotstånd och hindrar därmed spridning av brand. randteknisk euroklass 2-s1, d0. Tystare Strukturen i gråjärnet hindrar effektivt spillvattenljud från att ta sig ut ur avloppet. Vidare hindrar systemet effektivt stomljud genom sin stabilitet och det faktum att utvidgningskoefficienten för gråjärn nästan är noll. Skadedjur Gråjärnstoen i systemet hindrar effektivt råttor och andra skadedjur att ta sig in i avloppet. Expansion Utvidgningskoefficienten för rör och rördelar är nära noll, vilket underlättar både projektering och installation. Vidare förhindrar den låga utvidgningskoefficienten att rör och rördelar glider isär på grund av temperaturvariationer. Vandalismsäkert Gråjärnet klarar mekanisk påfrestning, vilket kan vara bra i offentliga miljöer där skadegörelse är en riskfaktor. Återvinningsbart Om det blir aktuellt att byta ut M-System kan det återvinnas till nästan 100 % utan dyrbara och komplicerade retursystem. M-System sorteras som järnskrot och blir därefter exempelvis nya rör och rördelar. Systemet är en naturlig del i kretsloppstänkandet. Gustavsberg Rörsystem är anslutet till FTI, näringslivets system för återvinning av förpackningar.

6 M-SYSTEM M Rör rt.nr. DE max DE min S nom S min DN 50 60,0 57,0 3,5 3, , DE 75 77,0 74,0 3,5 3, , DN ,0 109,0 3,5 3, , DN ,0 158,0 4,0 3, , DN ,5 207,5 5,0 4, , DN ,5 271,5 5,5 4, , DN ,5 323,5 6,0 5, , DE 75 77,0 74,0 3,5 3, , DN ,0 109,0 3,5 3, , DN ,0 158,0 4,0 3, , DN ,0 109,0 3,5 3, ,7 Rördelar-dimension Utvändig diameter max min. DN 50 60,0 57,0 DE 75 77,0 74,0 DN ,0 109,0 DN ,0 158,0 DN ,5 207,5 DN ,5 271,5 DN ,5 323,5 Språng 15 rt.nr DN , DE , DN , DN , DN ,6 6 - M-System

7 Språng 22 M-SYSTEM rt.nr DE , DN ,2 Språng 30 rt.nr DN , DE , DN , DN , DN , DN , DN ,5 Språng 45 rt.nr DN , DE , DN , DN , DN , DN , DN ,5 Språng 70 rt.nr DN , DE , DN , DN , DN , DN , DN ,0 M-System - 7

8 M-SYSTEM Språng 88 rt.nr DN , DE , DN , DN , DN , DN , DN ,0 Språng 88 med renslucka rt.nr DN ,4 vsatsrör 65 rt.nr DN ,5 vsatsrör 130 rt.nr DN ,5 ångböj 88 rt.nr DE , DN , DN ,0 R = M-System

9 M-SYSTEM ångböj med renslucka 88 rt.nr. R = DN ,2 ångböj med fotstöd 88 För användning vid övergång från stående till liggande samlingsledning rt.nr. R = DN , DN ,3 Grenrör 45 rt.nr. dim DN 50 DN , DE 75 DN , DE 75 DE , DN 100 DN , DN 100 DE , DN 100 DN , DN 150 DN , DN 150 DN , DN 200 DN , DN 200 DN , DN 200 DN , DN 250 DN , DN 250 DN , DN 250 DN , DN 300 DN , DN 300 DN , DN 300 DN , DN 300 DN ,1 M-System - 9

10 M-SYSTEM Grenrör 70 rt.nr. dim DE 75 DE , DN 100 DE , DN 100 DN , DN 150 DN , DN 200 DN , DN 200 DN , DN 250 DN , DN 250 DN , DN 300 DN , DN 300 DN ,0 Grenrör 88 rt.nr. dim DN 50 DN , DE 75 DN , DE 75 DE , DN 100 DN , DN 100 DE , DN 100 DN , DN 150 DN , DN 150 DN , DN 200 DN , DN 250 DN , DN 300 DN ,0 Svängt grenrör 88 rt.nr. dim ,3 R = 50 Svängt grenrör med renslucka 88 rt.nr. dim DN 100 DN ,3 R = M-System

11 M-SYSTEM Våningsgrenrör 70 rt.nr. dim DN 100 DN ,7 Våningsgrenrör 88 Får ej användas för anslutning av vägghängt W i avgreningen rt.nr. dim DN 100 DN ,7 Hörngrenrör 88 rt.nr. dim DN 100 DN , DN 150 DN ,1 M-System - 11

12 M-SYSTEM Förlängt hörngrenrör 88 rt.nr. dim DN 100 DN ,2 Dubbelgrenrör 45 rt.nr. dim DN 100 DN ,63 Dubbelgrenrör 70 rt.nr. dim DN 100 DN , DN 200 DN ,0 Dubbelgrenrör 88 rt.nr. dim DN 100 DN , DN 150 DN , M-System

13 M-SYSTEM pparatrör med muff för plaströr evereras med monterad guiring rt.nr. DI DN , DE , DN ,1 pparatsprång 88 med muff för plaströr evereras med monterad guiring rt.nr. DI DN , DE , DN ,7 pparatgrenrör 88 med muff för plaströr evereras med monterad guiring rt.nr. DI DE , DN ,8 pparatgrenrör 88 med muff för plaströr evereras med monterad guiring rt.nr. DI DN ,7 M-System - 13

14 M-SYSTEM W-anslutning centrisk vsedd för montering i slätända på stående M-Rör (passar även PV-, PP- och PE-rör) rt.nr. DI DN ± ,1 Se sid för vägledning vid projektering W-anslutning excentrisk vsedd för montering i slätända på stående M-Rör (passar även PV-, PP- och PE-rör) rt.nr. DI DN ± ,1 Se sid för vägledning vid projektering W-anslutning böj 45, gjutjärn evereras inklusive guimanschett och slangkläa. Grå ytbeläggning rt.nr DN ,6 Se sid för vägledning vid projektering W-anslutning rak, gjutjärn evereras inklusive guimanschett och slangkläa. Grå ytbeläggning rt.nr DN ,6 Se sid för vägledning vid projektering 14 - M-System

15 W-anslutning böj 90, gjutjärn evereras inklusive guimanschett och slangkläa. Grå ytbeläggning rt.nr. M-SYSTEM DN ,8 Se sid för vägledning vid projektering W-anslutning böj 90 dubbel, gjutjärn evereras inklusive guimanschett och slangkläa. Grå ytbeläggning rt.nr DN ,2 Se sid för vägledning vid projektering pparatförminskningsrör, excentriska vsedda för anslutning med guinippel Ø 43 rt.nr. DE DI DN , DE , ,5 Se sid för vägledning vid projektering M-System - 15

16 M-SYSTEM Förminskningsrör, excentriskt rt.nr. dim DE 75 DN , DN 100 DN , DN 100 DE , DN 150 DN , DN 200 DN , DN 200 DN , DN 250 DN , DN 250 DN , DN 300 DN , DN 300 DN , DN 300 DN ,4 Stamrörsstöd rt.nr DN , DN , DN ,0 Stamrörsstöd - ångt rt.nr DN , DN ,0 Stamrörsstöd - Komplett rt.nr. För mått se tabell Stamrörsring DN , DN , DN ,3 Vid högre ljudkrav finns sylomerpackning se M-System

17 H M-SYSTEM Stamrörsring Till kort och långt stamrörsstöd rt.nr. ø DN , DN , DN ,3 Rensrör rt.nr DN , DE , DN , DN ,7 Rensrör rt.nr DN , DN , DN ,0 Vattenlås Med renspropp i mässing rt.nr. H DE ,4 Vattenlås liggande/stående rt.nr. D DN ,8 D DE 83* , DN , DN , DN ,5 *Saankopplas med 83/75 redux (ingår i leveransen). M-System - 17

18 M-SYSTEM Propp rt.nr DN , DE , DN , DN , DN , DN , DN ,5 Instickshylsa För användning i PP-, PE- eller PV-rör vid koppling till M-rör eller M-rördel med JET -koppling rt.nr DE 75 0, DN 100 0,1 Råttspärr rt.nr DN 100 0,1 Råttspärr komplett Rensrör/M-rör /Ultrajet -koppling rt.nr DN ,6 Råttspärr ska placeras på stående stam. Fallhöjd ovan råttspärr minst 1,5 m M-System

19 M-SYSTEM M Klamsvep evereras med bult och mutter. EPDM-gui, svep i förzinkad plåt, bult EN , insexskruv M6 helgängad och klass 8.8. rt.nr DN , DE , DN ,15 M kustikdämpare rt.nr ,13 Sylomerpackning till stamrörsstöd rt.nr DN 100 0, DN 150 0, DN 200 0,105 Takgenomföring rt.nr DN ,9 Packning EPDM M-System - 19

20 KOPPINGR KOPPINGR JET -koppling, klass nvändning i byggnad. Med guimanschett i EPDM-gui rt.nr DN , DN , DE , DN , DN ,40 Se kopplingsmöjligheter sid 29 Ultrajet -koppling, klass nvändning i byggnad. Med guimanschett i EPDM-gui rt.nr DN , DE , DN , DN ,20 JETETT -koppling, klass nvändning i byggnad. Med guimanschett i EPDM-gui rt.nr. dim DN , DE , DN , Kopplingar

21 JET -Redux, klass nvändning i byggnad. Med guimanschett i EPDM-gui rt.nr. dim DN 50 DE , DE 75 DN , DN 100 DN , DE 83 DE , DN 100 DE , DN 150 DN ,80 KOPPINGR Se kopplingsmöjligheter sid 28 JET -Electric, klass nvändning i byggnad. Med guimanschett i EPDM-gui rt.nr DN , DE , DN , DN ,40 JET -koppling, klass nvändning i byggnad. Med guimanschett i EPDM-gui rt.nr DN ,80 JET M-koppling, klass nvändning i byggnad och mark. Med guimanschett i NR-gui rt.nr DN , DE , DN , DN ,40 Kopplingar - 21

22 JET /M-koppling, klass nvändning i byggnad och mark. Med guimanschett i NR-gui KOPPINGR rt.nr DN ,5 0,60 JET /M-koppling, klass nvändning i byggnad och mark. Med guimanschett i NR-gui rt.nr DN ,5 0,90 Ultrajet /JET G- boja, klass rt.nr. D H DN , DE , DN , DN ,20 Kan kombineras med Ultrajet i alla dimensioner. Fler produktegenskaper på sid Kopplingar

23 M-Övergångskoppling nvändning i byggnad. Med guimanschett i EPDM-gui rt.nr. Spännvid, cirka Spännvid, cirka , , , , , ,74 KOPPINGR M-Övergångskoppling, reducerande nvändning i byggnad. Med guimanschett i EPDM-gui rt.nr. Spännvid, cirka Spännvid, cirka , , , , , , , , ,24 Kopplingar - 23

24 KOPPINGR Kopplingar och kopplingsklasser teknisk fakta Kopplingar i M-System uppfyller högt ställda krav och tillverkas under noggrant utformade processer. Kopplingarna är testade på SP (Sveriges Tekniska Forskningsinstitut) tillsaans med rör och rördelar i M-System. Vidare är hela systemet P-märkt. För att bygga ett avloppssystem med lång livslängd är det av stor vikt att vid varje enskilt tillfälle använda rätt typ av koppling. M-System har följande kopplingsklasser: Klass, kopplingar för användning i byggnad. EPDM-gui. Klass /M, kopplingar för användning både i byggnad och i mark. NR-gui. Klass, kopplingar för användning i mark. NR-gui. Kopplingarnas höga kvalitetsnivå i svep, bultar, svetsning och packning möjliggör enkelt montage och säkerställer lång livslängd. Kopplingarna förhindrar exempelvis frätande spillvatten från att ta sig ut ur systemet, vilket bland annat kan orsaka angrepp på utsidan av rör samt på andra ting i den omgivande miljön. Därför är det viktigt att notera att Gustavsberg Rörsystems funktionsansvar ställer krav på att M-System endast innefattar produkter angivna i denna katalog. Vid frågor kontakta teknisk support, kontaktuppgifter finns på baksidan av denna katalog eller besök JET -koppling - klass (användning i byggnad) ensioner: DN 40 till DN 150 Svep: Rostfri plåt enligt EN ygel: EN Skruv: EN , insexskruv, helgängad, med M8-gänga. Mutter: EN Packning: EPDM-gui Montage: nvänd elektrisk eller trycklufts-skruvdragare med slirkoppling. Insexbits ska vara 6. Vid behov kan kopplingen efterdras med spärrnyckel. Kopplingen kan, vid behov, öppnas helt genom att skruvarna gängas ut. Detta är en fördel vid inkapning på befintlig ledning eller där det är för trångt för att montera kopplingen på normalt sätt. Maximal tillåten förskjutning axiellt vid rakt montage är 5 på vardera sidan om mittrillan. Tillåten avvinkling vid helt inskjutna rörändar är 3. Rör och rördelar ska klamras. Åtdragningsmoment bultar och tillåtet tryck framgår av tabell Kopplingar och bojor i M-System. nvändningsområden: vsedd att användas för saankoppling av rör och rördelar i dag- och spillvatteninstallationer i bostäder, kontor och de flesta typer av offentliga lokaler. Viss försiktighet tillråds vad det gäller sjukhus, industrier och liknande, där spillvatten kan innehålla ämnen som kan angripa EPDM-guimanschetten (se resistenslista). Den yttre miljön kring rörsystemet får inte innehålla substanser som kan angripa det rostfria svepet som ej är syrafast. JET -kopplingen kan, tillsaans med stödhylsa, användas för att saankoppla PV-, PP- och PE-rör med utvändig diameter 75 respektive 110 med M-Rör / M-rördelar. JET -koppling - klass (användning i byggnad) ensioner: DN 300 (för DN 200 och DN 250 se JET /M-koppling, klass ) Svep: Rostfri plåt enligt EN ygel: EN Skruv: EN , insexskruv, helgängad, med M8-gänga. Mutter: EN Packning: EPDM-gui Montage: nvänd elektrisk eller trycklufts-skruvdragare med slirkoppling. Insexbits ska vara 6. Vid behov kan kopplingen efterdras med spärrnyckel. Kopplingen kan, vid behov, öppnas helt genom att skruvarna gängas ut. Detta är en fördel vid inkapning på befintlig ledning eller där det är för trångt för att montera kopplingen på normalt sätt. Maximal tillåten förskjutning axiellt vid rakt montage är 5 på vardera sidan om mittrillan. Kopplingar i dimensioner över DN 150 bör ej avvinklas. Åtdragningsmoment bultar och tillåtet tryck framgår av tabell Kopplingar och bojor i M-System. nvändningsområden: vsedd att användas för saankoppling av rör och rördelar i dag- och spillvatteninstallationer i bostäder, kontor och de flesta typer av offentliga lokaler. Viss försiktighet tillråds vad det gäller sjukhus, industrier och liknande, där spillvatten kan innehålla ämnen som kan angripa EPDM-guimanschetten (se resistenslista). Den yttre miljön kring rörsystemet får inte innehålla substanser som kan angripa det rostfria svepet som ej är syrafast. JET /M-koppling - klass (användning i byggnad och mark) ensioner: DN 200, DN 250 Svep: Syrafast plåt enligt EN ygel: EN Skruv: EN , insexskruv, helgängad, med M8-gänga. Mutter: EN Packning: NR-gui Montage: nvänd elektrisk eller trycklufts-skruvdragare med slirkoppling. Insexbits ska vara 6. Vid behov kan kopplingen efterdras med spärrnyckel. Kopplingen kan, vid behov, öppnas helt genom att skruvarna gängas ut. Detta är en fördel vid inkapning på befintlig ledning eller där det är för trångt för att montera kopplingen på normalt 24 - Kopplingar

25 sätt. Maximal tillåten förskjutning axiellt vid rakt montage är 5 på vardera sidan om mittrillan. Kopplingar i dimensioner över DN 150 bör ej avvinklas. Åtdragningsmoment bultar och tillåtet tryck framgår av tabell Kopplingar och bojor i M-System. nvändningsområden: nvänds för installation i mark och i byggnad för saankoppling av rör och rördelar i dag- och spillvatteninstallationer i bostäder, kontor, offentliga lokaler och industrier. Viss försiktighet tillråds vid höga koncentrationer av kemikalier i industriellt spillvatten från storkök och sjukhus. Packningens resistens mot kemikalier i kombination med förhöjda temperaturer (40-50 grader eller mer) är generellt sett något som bör kontrolleras i varje enskilt fall (se resistenslista). JETETT -koppling - klass (användning i byggnad) ensioner: DN 50 DN 100 Svep: Rostfri plåt enligt EN ygel: EN Skruv: EN , insexskruv, helgängad, med M8-gänga. Mutter: EN Packning: EPDM-gui Montage: nvänd elektrisk eller trycklufts-skruvdragare med slirkoppling. Insexbits ska vara 6. Vid behov kan kopplingen efterdras med spärrnyckel. xiell förskjutning av rörändarna i kopplingen är ej tillåten och rörändarna ska därför alltid vara inskjutna till stopp. Tillåten avvinkling är 3. Åtdragningsmoment bultar och tillåtet tryck framgår av tabell Kopplingar och bojor i M-System. nvändningsområden: vsedd att användas för saankoppling av rör och rördelar i dag- och spillvatteninstallationer i bostäder, kontor och de flesta typer av offentliga lokaler. Viss försiktighet tillråds vad det gäller sjukhus, industrier och liknande, där spillvatten kan innehålla ämnen som kan angripa EPDM-guimanschetten (se resistenslista). Den yttre miljön kring rörsystemet får inte innehålla substanser som kan angripa det rostfria svepet som ej är syrafast. JETETT -kopplingen får ej användas för att saankoppla PV-, PP- eller PE-rör med M-Rör/M-rördelar. JET Electric-koppling - klass (användning i byggnad) ensioner: DN 50 till DN 150 Svep: Rostfri plåt enligt EN ygel: EN Skruv: EN , insexskruv, helgängad, med M8-gänga. Mutter: EN Packning: EPDM-gui Montage: nvänd elektrisk eller trycklufts-skruvdragare med slirkoppling. Insexbits ska vara 6. Vid behov kan kopplingen efterdras med spärrnyckel. Kopplingen kan, vid behov, öppnas helt genom att skruvarna gängas ut. Detta är en fördel vid inkapning på befintlig ledning eller där det är för trångt för att montera kopplingen på normalt sätt. Maximal tillåten förskjutning axiellt vid rakt montage är 5 på vardera sidan om mittrillan. Tillåten avvinkling vid helt inskjutna rörändar är 3. Rör och rördelar ska klamras. Åtdragningsmoment bultar och tillåtet tryck framgår av tabell Kopplingar och bojor i M-System. nvändningsområden: vsedd att användas för saankoppling av rör och rördelar i dag- och spillvatteninstallationer i bostäder, kontor och de flesta typer av offentliga lokaler. Viss försiktighet tillråds vad det gäller sjukhus, industrier och liknande, där spillvatten kan innehålla ämnen som kan angripa EPDM-guimanschetten (se resistenslista). Den yttre miljön kring rörsystemet får inte innehålla substanser som kan angripa det rostfria svepet som ej är syrafast. JET Redux-koppling - klass (användning i byggnad) ensioner: Koppling för dimensionsförändring se dimensionsmöjligheter i tabell för -och artikelnuer. Svep: Rostfri plåt enligt EN ygel: EN Skruv: EN , insexskruv, helgängad, med M8-gänga. Mutter: EN Packning: EPDM-gui Montage: nvänd elektrisk eller trycklufts-skruvdragare med slirkoppling. Insexbits ska vara 6. Vid behov kan kopplingen efterdras med spärrnyckel. Kopplingen kan, vid behov, öppnas helt genom att skruvarna gängas ut. Detta är en fördel vid inkapning på befintlig ledning eller där det är för trångt för att montera kopplingen på normalt sätt. Maximal tillåten förskjutning axiellt vid rakt montage är 5 på vardera sidan om mittrillan. Tillåten avvinkling vid helt inskjutna rörändar är 3. Rör och rördelar ska klamras. Åtdragningsmoment bultar och tillåtet tryck framgår av tabell Kopplingar och bojor i M-System. nvändningsområden: vsedd att användas för saankoppling av rör och rördelar i dag- och spillvatteninstallationer i bostäder, kontor och de flesta typer av offentliga lokaler. Viss försiktighet tillråds vad det gäller sjukhus, industrier och liknande, där spillvatten kan innehålla ämnen som kan angripa EPDM-guimanschetten (se resistenslista). Den yttre miljön kring rörsystemet får inte innehålla substanser som kan angripa det rostfria svepet som ej är syrafast. JET Redux kan, tillsaans med stödhylsa, användas för att saankoppla PV-, PP- och PE-rör med utvändig diameter 75 respektive 110 med M-Rör / M-rördelar. KOPPINGR Kopplingar - 25

26 KOPPINGR UTRJET -koppling - klass (användning i byggnad) ensioner: DN 50 till DN 150. Svep: EN / ygel: EN /1.4511/ Skruv: Klass 8.8, insexskruv, helgängad, med M8-gänga. Mutter:17 H / ISI 1015 Packning: EPDM Montage: nvänd elektrisk eller trycklufts-skruvdragare med slirkoppling. Insexbits ska vara 6. Vid behov kan kopplingen efterdras med spärrnyckel. xiell förskjutning av rörändarna i kopplingen är ej tillåten. Därför ska alltid rörändarna i kopplingen vara inskjutna till stopp. Tillåten avvinkling är 3. Rör och rördelar ska klamras. Åtdragningsmoment bultar och tillåtet tryck framgår av tabell Kopplingar och bojor i M-System. nvändningsområden: vsedd att användas för saankoppling av rör och rördelar i dag- och spillvatteninstallationer i bostäder, kontor och de flesta typer av offentliga lokaler. Viss försiktighet tillråds vad det gäller sjukhus, industrier och liknande, där spillvatten kan innehålla ämnen som kan angripa EPDM-guimanschetten (se resistenslista). Den yttre miljön kring rörsystemet får inte innehålla substanser som kan angripa det rostfria svepet som ej är syrafast. Ultrajet -kopplingen får ej användas för att saankoppla PV-, PP- eller PE-rör med M-Rör / M-rördelar. JET M-koppling - klass (användning i byggnad och mark) ensioner: DN 50 till DN 150. Svep: Syrafast plåt enligt EN ygel: EN Skruv: EN , insexskruv, helgängad, med M8-gänga. Mutter: EN Packning: NR-gui Montage: nvänd elektrisk eller trycklufts-skruvdragare med slirkoppling. Insexbits ska vara 6. Vid behov kan kopplingen efterdras med spärrnyckel. Kopplingen kan, vid behov, öppnas helt genom att skruvarna gängas ut. Detta är en fördel vid inkapning på befintlig ledning eller där det är för trångt för att montera kopplingen på normalt sätt. Maximal tillåten förskjutning axiellt vid rakt montage är 5 på vardera sidan om mittrillan. Tillåten avvinkling vid helt inskjutna rörändar är 3. Rör och rördelar ska klamras. Åtdragningsmoment bultar och tillåtet tryck framgår av tabell Kopplingar och bojor i M-System. nvändningsområden: nvänds för installation i mark och i byggnad för saankoppling av rör och rördelar i dag- och spillvatteninstallationer i bostäder, kontor, offentliga lokaler och industrier. Viss försiktighet tillråds vid höga koncentrationer av kemikalier i industriellt spillvatten från storkök och sjukhus. Packningens resistens mot kemikalier i kombination med förhöjda temperaturer (40-50 garder eller mer) är generellt sett något som bör kontrolleras i varje enskilt fall (se resistenslista). JET M-koppling kan, tillsaans med stödhylsa, användas för att saankoppla PV-, PP- och PE-rör med utvändig diameter 75 respektive 110 med M-rör / M-rördelar. Ultrajet /JET G- oja - klass (användning i byggnad) ensioner: DN 50 till DN 150 Svep: Rostfri plåt enligt EN /11. Material i tandat svep rostfri plåt enligt EN ultar etc.: Förzinkade insexbultar, helgängad, med M8-gänga (DN 50, DN 75), M10-gänga (DN 100, DN 150), två brickor av galvaniserat stål. Packning: Finns ej. Har ingen tätande funktion. Montage: nvänd elektrisk eller tryckluftsskruvdragare med slirkoppling. Insexbits ska vara 6. Vid behov kan bojan efterdras med spärrnyckel. Åtdragningsmoment bultar framgår av tabell Kopplingar och bojor i M-System. Ultrajet /JET G- oja kan kombineras med kopplingen Ultrajet DN 50, DN 75 och DN 100 för att uppnå max 10 bars tryck. Vid kombination med kopplingen Ultrajet DN 150 uppnås max 5 bars tryck. Kombination med JET-koppling i DN 100 och 150 uppnås max 5 bars tryck. Kan ej kombineras med JET-koppling DN 50 eller DN 75. nvändningsområden: Montera Ultrajet /JET G- ojan ovanpå en koppling för att hantera högre tryck. ojan består av ett tandat stålsvep som monteras med två bultar. Den tandade insidan greppar runt röret och fixerar därmed rörskarven. ojan har ingen tätande funktion. nvändas för alla typer av saankopplingar av rör och rördelar i dag- och spillvatteninstallationer i bostäder, kontor, offentliga lokaler. Den yttre miljön kring rörsystemet får inte innehålla substanser som kan angripa det rostfria svepet som ej är syrafast. M-Övergångskoppling - klass (användning i byggnad), standard och reducerande ensioner: Se tabell för produkt på sid 23. Slangkläa: EN / Packning: EPDM-gui Montage: Mät rörens ytterdiameter för att vara säker på att välja en övergångskoppling som passar. nvänd hylsskruvmejsel med handkraft för åtdragning av slangkläa. nvänd inte skruvdragare för åtdragning av slangkläa. Max åtdragningsmoment 26 - Kopplingar

27 av slangkläa 6 Nm. Max tillåtet invändigt tryck i fixerat läge är 0,3 bar. nvändningsområden: Kan användas för alla typer av saankopplingar av rör och rördelar i dag- och spillvatteninstallationer i bostäder, kontor och de flesta typer av offentliga lokaler. Viss försiktighet tillråds vad det gäller sjukhus, industrier och liknande, där spillvatten kan innehålla ämnen som kan angripa EPDM-guit (kontakta Gustavsberg Rörsystem). Den yttre miljön kring rörsystemet får inte innehålla substanser som kan angripa slangkläan. nteckningar KOPPINGR Kopplingar - 27

28 Kopplingsmöjligheter JET Redux kopplingsbart med: KOPPINGR DN DN 50 x DE 50 Plaströr 50 /Rostfritt 50 PP/ PV/ PEH/ Komposit DE 75 x DN 50 DE 75 Normalrör DE DE 83 x DE 75 DN 50 Plaströr 75 PP/ PV/ PEH DE 75 DN DN 100 x DE 75 Rostfritt 75 DN DN 100 x DN 50 DN 50 Plaströr 110 PP/ PV/PEH/ Komposit DN DN 150 x DN 100 Rostfritt 110 DN Kopplingar

29 JET -koppling kopplingsbart med: DE Plaströr 75 PP/ PV/PEH Rostfritt 75 KOPPINGR DE 75 DN Plaströr 110 PP/ PV/PEH/ Komposit Rostfritt 110 DN 100 Plaströr 160 PP/ PV/PEH/ Komposit DN Rostfritt 160 DN 150 DN DN 200 Kopplingar - 29

30 Kopplingar och bojor i M-System KOPPINGR ntal bultar JET - Electric klass JET - koppling klass JETETT klass JET - Redux klass Ultrajet - koppling klass JET /M och M-koppling klass DN 40 DN Ultrajet / JET G- boja klass DN DN 250 DN Min åtdragningsmoment DN 40 DN Nm 8 Nm 10 Nm 8 Nm 8 Nm 8 Nm 20 Nm DN 250 DN Nm 8 Nm Max åtdragningsmoment DN 40 DN Nm 15 Nm 15 Nm 15 Nm 12 Nm 15 Nm 20 Nm DN 200 DN Nm 15 Nm Material i guimanschett EPDM EPDM EPDM EPDM EPDM NR Material i svep Rostfritt Rostfritt Rostfritt Rostfritt Rostfritt Syrafast Rostfritt Tål inv. tryck utan fixering Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Upphängning i skarv Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Elkontakt över skarv Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej nvändbar vid inkapning Nej Ja Nej Nej Nej Ja nvändas i mark Nej Nej Nej Nej Nej Ja Max avvinkling DN 40 DN DN 200 DN Max inv. provtryck (ej fixerad) DN ,3 bar 0,4 bar 0,3 bar 0,3 bar 0,5 bar 0,4 bar 10 bar *¹ DN 150 0,2 bar 0,3 bar 0,2 bar 0,5 bar 0,3 bar 5 bar DN ,2 bar 0,2 bar Max inv. tryck i fixerat läge nmärkning: 1 bar = 100 kpa = 0,1 Mpa. 5,0 bar 5,0 bar 5,0 bar 0,5 bar 5,0 bar 5,0 bar 5 bar/ 10 bar* ¹ *¹ Kan ej kombineras med JET -koppling (2-bultskoppling) i DN50 och DE75. Kombination med JET -koppling DN100 och DN 150 uppnås max 5 bar Kopplingar

31 Montering av kopplingar JET -koppling / JET Electric Elektrisk eller tryckluftsskruvdragare med slirkoppling och insexbits dim. 6 kan användas. OS bultarna skall dras växelvis och ej i botten. Åtdragningsmomentet är min. 8 Nm, max. 15 Nm. Till sist, vid behov, efterdra växelvis med spärrnyckel. Vid helt inskjutna rörändar tillåts en avvinkling på max. 3. Placera kopplingen på ena rörändan. Skjut in den andra rörändan i guimanschetten. Elektrisk- eller tryckluftsskruvdragare kan användas. KOPPINGR JET -Redux Elektrisk eller tryckluftsskruvdragare med slirkoppling och insexbits dim. 6 kan användas. OS! ultarna skall dras växelvis och ej i botten. Åtdragningsmomentet är min. 8 Nm, max 15 Nm. Vid behov, efterdra växelvis med spärrnyckel. Vid helt inskjutna rörändar tillåts en avvinkling på max. 3. Placera kopplingen på ena rörändan. Skjut in den andra rörändan i guimanschetten. Elektrisk- eller tryckluftsskruvdragare kan användas. JETETT /Ultrajet -koppling Elektrisk eller tryckluftsskruvdragare med slirkoppling och insexbits dim. 6 kan användas. Vid helt inskjutna rörändar tillåts en avvinkling på max 3. Åtdragningsmomentet för JETETT är min. 10 Nm, max.15 Nm. Åtdragningsmomentet för Ultrajet är min. 8 Nm, max 12 Nm. Ultrajetkopplingen kan på grund av sin konstruktion uppta större axiella krafter än den vanliga JET -kopplingen. Skjut på JETETT / Ultrajet -kopplingen så att mittrillan möter rörändan. Skjut in det andra röret så att det möter mittrillan. Dra ihop med skruvdragare alt. spärrnyckel (6 insex). Ultrajet /JET G- oja - klass Montera JET -koppling/ultrajet -koppling enligt anvisningarna ovan. Montera bojans ena halva med slits över JET -koppling/ultrajet -kopplingens bultförband. Montera bojans andra halva på motsatt sida. Dra fast de två bultförbanden för hand. Kontrollera att bojan ligger fri från JET -koppling/ Ultrajet -koppling. Växeldra de två bultarna med exempelvis en spärrnyckel. Åtdragningsmoment min 20 Nm. Kopplingar - 31

32 KOPPINGR Kapning M-Rör M-Rör kapas med bandsåg, såg eller kedjekniv. Rörändan behöver normalt inte efterbehandlas, men om en extremt hög korrosionsbelastning kan förväntas bör snittytan målas med epoxi. Kontrollera att inga grader har uppstått som kan skada kopplingarnas guimanschetter. Ojämnheter på kapsnittet får inte överstiga 3 och röret får inte vara deformerat eller sprucket. Exempel på kapmetoder och verktyg som rekoenderas för M-System Observera att på grund av värmeutveckling avråds kapning med rondell Kopplingar

33 nvändningsområden för M-System NVÄNDNINGSOMRÅDEN nvändningsområden - 33

34 nvändningsområden för M-System M-System är avsett för nedanstående användningsområden Klass SH Rörsystem för spillvatten i byggnad där temperaturen kortvarigt uppgår till högst 95, se mer under kapitel Kvalitetoch Miljöaspekter M-System. Klass R Rörsystem för avledning av dagvatten i byggnad. Klass MSR Rörsystem som uppfyller kraven för avledning av såväl spillvatten som dagvatten i mark. För mark installation se avsnitt Spillvattenledningar under bottenplatta och i mark. NVÄNDNINGSOMRÅDEN Vägledning vid projektering Spillvattenledning i byggnad llmänt M-System är anpassat för branschregler Säker Vatteninstallation. Installation av M-System ska följa overkets yggregler. En spillvatteninstallation för självfall skall anordnas så att den är luftad. Den ska därvid dimensioneras så att det inte uppstår tryckförändringar som bryter luktlås i systemet. uftning får inte utföras via byggnadens luftbehandlingsinstallation. En luftningslednings mynning skall placeras så att olägenhet på grund av lukt eller fuktpåslag inte uppkoer. uftningsledningar skall förläggas med oavbruten stigning och utan tvära riktningsändringar. Figur 1 Sannolikt spillvattenflöde (l/s) ,8 1 0, Hotell Sjukhus Skolor Samlingslokaler ostäder Kontor Ålderdomshem Suerade normflöden (l/s) Källa: V yggnorm SN-S kap. 51 Vidare är det viktigt att ledningsfallet är rätt utformat så att spillvatten ej blir stående i avloppssystemet. Detta innebär att M-System ledningar skall alltid förläggas med fall. Vid projektering av dimensionering och ledningsfall kan tabell 1 och figurerna 1 samt 2 användas. Det sannolika flödet som funktion av samtliga anslutna avloppsenheters normflöden kan bestäas enligt figur 1. Tabell 1 - Normflöden för bostäder och kontor vloppsenhet Normalflöde (l/s) Tvättställ 0,6 Vattenklosett 1,8 Diskbänk 0,6 Utslagsback 0,9 Större utslagsback 1,2 Golvbrunn 1,5 Källa: VVS Företagens Teknikhandbok 2012 Figur 2 ledningsfall Diameter och fall för spillvattenledning med självfall stående ledning liggande 70 ledning DN50 Ø50 Ø75 Ø100 Ø150 Ø200 Ø225 DE75 DN100 min. fall 0, DN150 DN200 DN sua anslutna normalflöden i l/s vid bostäder, kontor, ålderdomshem o d , , ,5 sannolikt spillvattenflöde l/s sua anslutna normalflöden i l/s vid hotell, sjukhus, skolor o d. Diagraet anger direkt godtagen innerdiameter för spillvattenledning. Feta linjer anger prefererande dimensioner. ndra dimensioner utnyttjas endast i undantagsfall. Källa: V yggnorm SN-S kap nvändningsområden

35 nslutning av W och andra apparater till M-System Vid anslutning av W eller annan apparat med vattenlås till horisontell anslutningsledning måste vattenytan i vattenlåset alltid ligga minst en rördiameter (DN) över den punkt där anslutningsledningen kopplas till den vertikala samlingsledningen. Denna anvisning för M-System är en anpassning till de flesta europeiska länders regler för sanitära installationer. Se även typritning nedan. nslutning av W För att undvika inspolning från ovanliggande apparater ska vägghängda W eller W med P-lås aldrig anslutas med någon typ av 88 grenrör direkt på stående ledning. Även om en kort sidodragning görs kan problem uppstå med inspolning från överliggande apparater om höjdskillnaden mellan horisontell anslutningsledning och vertikal samlingsledning inte är minst en gånger DN, d.v.s. normalt minst 100 för W. Det finns M-rördelar som underlättar anslutning av vägghängda W eller W med P-lås på ett så utryessnålt sätt som möjligt. Rördelarna säkerställer dessutom att eventuella problem med inspolning elimineras. Nedanstående figurer visar hur dessa typer av W ska anslutas vid olika vanligt förekoande installationsfall samt vilka rördelar som ska användas. nslutning av W med P-lås eller vägghängt W vid sidan av den vertikala samlingsledningen är alltid att föredra framför anslutning rakt bakåt. nslutning vid sidan är också minst utryeskrävande (slitsar kan som regel göras mindre). I synnerhet gäller detta W med P-lås där vi endast rekoenderar installation enligt nedanstående figur. Våningsgrenröret (Fig. 1) är avsett att användas i de fall man vill undvika att få en koppling placerad i bjälklaget. Detta grenrör är därför mycket lämplig vid renoveringsarbeten eller där kärnborrning utförs, då grenrörets längd är anpassat för att kunna föras igenom ett max. 200 tjockt bjälklag och kopplas på undersidan av detsaa. Om man väljer att placera en koppling i bjälklaget kan standard grenrör DN 100 x 70 (enkelt eller dubbelt) respektive grenrör DN 100 x 45 användas. I figurerna förekoande måttangivelser gäller från färdiga ytor. Sortiment och mått på W-stolar förändras ofta. Kontrollera därför alltid noga avsättningshöjder och byggmått för den W-stol som ska installeras. NVÄNDNINGSOMRÅDEN Vägg Min. 40 Min. 60 i våtrum Färdig yta för tätskikt jälklag För att uppfylla kraven enligt branschregler Säker Vatteninstallation måste ovanstående minimått från färdig yta, golv respektive vägg, följas. W-anlutning rak (se illustration) är kapbar för att kunna anpassas till bjälklagets tjocklek. nvändningsområden - 35

36 Fig. 1. nslutning av ett eller två W med P-lås vid sidan av vertikal samlingsledning med våningsgrenrör 70 och enkel eller dubbel W-böj 90. Fig. 1b. nslutning av ett eller två W med P-lås vid sidan av vertikal samlingsledning, plan ult för W * * NVÄNDNINGSOMRÅDEN Fig. 2. nslutning av ett vägghängt W rakt framför vertikal samlingsledning med grenrör 45 och kapbar W-böj Max Fig. 3. nslutning av ett eller två vägghängda W vid sidan av vertikal samlingsledning med grenrör 70 (enkelt eller dubbelt) och enkel W-böj * * Fig. 4. nslutning av W vid sidan av vertikal samlingsledning med 88 språng, 45 grenrör och rak, kapbar W-anslutning. Fig. 5. nslutning av W med S-lås använd M-Rör och en av M-Systemets W-anslutningar nvändningsområden

37 nslutning av M-Rör till normalrör Vid gynnsaa måttoleranser på ytterdiametrarna kan normalrör anslutas med JET -koppling eller Ultrajet -koppling/ JETETT. 3" Normalrör Redux-koppling "-6" Normalrör Koppling DN 100/ DN 150 M-Rör DE 75 M-Rör DN 100/ DN 150 nslutning av M-Rör till plaströr Vid saankoppling av M-Rör och plaströr skall instickshylsa och JET -koppling eller JET Redux användas. Instickshylsan placeras i plaströret. Ultrajet / JETETT -kopplingen får ej användas vid saankoppling av M-Rör och plaströr. pparatrördelar som ingår i M-System är speciellt tillverkade för anslutning av sanitetsapparater och får endast användas för detta ändamål. pparatrördelar i M-System får ej användas för saankoppling med plaströr. PE, PP eller PV-rör Instickshylsa JETkoppling NVÄNDNINGSOMRÅDEN Inkapning på befintlig M-ledning Från den befintliga rörledningen bortkapas den aktuella rördelens byggmått plus ca 15. nvänd JET-koppling vid denna typ av montage. Kopplingstypen kan öppnas helt genom att skruvarna gängas ut. äs mer om JET-kopplingar i avsnitt kopplingar. Rördelens byggmått + 15 Täthetsprovning Rörledningar i byggnad skall täthetsprovas före ingjutning eller inklädning. Se även M (och R) VVS & Kyl 12 kap. YT.153. nvändningsområden - 37

38 Klamring och riktningsändringar Klamring av M-System ledning skall utföras så att rörskarven ej utsätts för sådana böjpåkänningar att läckage kan uppstå. Se M (och R) VVS & Kyl 12 kap., kap. PNP och PNU iggande ledning max 750 max 2000 max 750 NVÄNDNINGSOMRÅDEN edning utan rördelar klamras med max mellan klamringarna. vståndet klamring-koppling får vara max vvinkling av liggande ledning nslutning mellan två liggande ledningar nslutning mellan två liggande ledningar utförs med grenrör max. 45. vy från ovan max 500 vy från ovan max 750 max 750 max 500 vvinkling av liggande ledning utförs med språng max. 45. För dimension från DE 75 t.o.m DN 150 rekoenderas långböj 88. Stående ledning Stående ledning klamras med max mellan klamringarna eller max från ingjutning i bjälklag. vy från sidan MX 3 vvinklad rak M-System ledning kräver noggrannare klamring om avvinklingen går tillbaka kan läckage uppstå. Kopplingen tillåter att färdig avloppsledning täthetsprovas med 50 kpa inre vattentryck. vvinklingen får ej överskrida värden i tabell sidan 30 och får ej ersätta passande rördel. tt använda rördel vid avvinkling är alltid det säkraste och speciellt vid eventuell framtida mekanisk rensning av avloppssystemet. max 2000 Då stamrörsstöd används klamras ledningen enligt ovan. max nvändningsområden

39 Övergång från stående till liggande samlingsledning För övergång från stående till liggande samlingsledning rekoenderas grenrör max. 45. nslutning av liggande anslutningsledning till liggande samlingsledning vy från ovan vy från sidan max 750 max 750 max 750 max 200 Övergång från stående anslutningsledning till liggande samlingsledning utförs med grenrör max 45. vståndet klamring-koppling får vara max. 750 i strömningsriktningen. max 750 max 200 Vid övergång med grenrör max. 88 förses den stående ledningen med rensrör i övergångens omedelbara närhet. vståndet mellan koppling och klamringkoppling får vara max. 200 i strömningsriktningen. Övergång från stående till liggande anslutningsledning Vid övergång från stående till liggande anslutningsledning rekoenderas grenrör max. 45. Spillvattenledningar under bottenplatta och i mark M-Rör och M-rördelar är avsedda att installeras i byggnad. Kan förläggas i mark som ej är korrosiv och som inte har trafiklaster. Vid risk för korrosiv mark eller trafiklaster se Gustavsberg Rörsystems VRS-System. Vid förläggning av ledning i mark eller under bottenplatta skall följande beaktas: Kopplingar och fästdon skall vara utförda i syrafast material, vilket motsvarar M-System -klass kopplingar se kopplingsavsnitt. edningars förläggning i mark och under bottenplattan skall anpassas till grundförhållandena och byggnadens grundläggningssätt varvid eventuella sättningsdifferenser mellan mark och byggnad skall beaktas. Geotekniska utlåtanden skall iakttas vid projekteringen. Vid förläggning av M-System ledning i mark gäller de föreskrifter som anges i nläggnings M 13, kap. P NVÄNDNINGSOMRÅDEN nslutning av stående anslutningsledning till liggande samlingsledning nslutning av stående anslutningsledning till liggande samlingsledning utförs med grenrör max. 88. Spillvattenledningar under bottenplatta M-System ledning kan förläggas både som utbytbar ledning eller ej utbytbar ledning. Spillvattenledningars förläggning bör diskuteras under ett tidigt stadium av projekteringen i nära samarbete med samtliga berörda parter. Förläggning under bottenplattan anpassas till grundförhållandena och byggnadens grundläggningssätt så att eventuella sättningar beaktas. Geotekniska utlåtande skall iakttas vid projekteringen. nvändningsområden - 39

40 NVÄNDNINGSOMRÅDEN Då sättningsrisker föreligger och ledningen ej är utbytbar kan förläggningen utföras enligt följande: ledning ingjutes i bottenplattan ledning upphängd i bottenplattan där återfyllning med friktionsmaterial utföres enligt nedan tabell. Rekoendationer till upphängning under bottenplatta En spillvattenledning som är förlagd under bottenplatta kan skyddas mot sättningsskador genom att hängas upp i byggnadens bottenplatta. Fästdonen skall vara tillverkade i syrafast material, vilket motsvarar M-System -klass kopplingar (se kopplingsavsnitt). Valet av fästdon och stödavstånd styrs av den erforderliga tvärsnittsarean för fästdonen. Se nedan. Se även M (och R) VVS & Kyl 12 kap. PNP. Klamring av M-Rör under bottenplatta Klamring skall ske på varje sida om den -klassade kopplingen (syrafast koppling) och rören skall förses med fixpunkt på var 6:e meter. Upphängningspendlarna gjuts fast i bottenplattan och förankras genom att bockas eller förses med en bricka. ockade pendlar kan t ex hakas i bottenplattans armeringsnät. Riktningsändringar Riktningsändringar utförs med språng max 45. För dimension DN 100 rekoenderas långböj 88. Då konstruktionen av utryesskäl ej medger användande av språng max 45 eller långböj 88 kan, i undantagsfall, vanliga språng med högre gradtal än 45 användas. Rensmöjligheter bör i sådana installationsfall beaktas. Spillvattenledningar i mark Spillvattenledningar i mark skall förläggas så att den uppfyller kravet på skydd mot frysning, se exempelvis yggvägledning 10, 2008, V19. Tabell 2 Rördimension Högsta fyllningshöjd i meter (över rörhjässa) Största avstånd mellan fästdon, i meter Erforderlig tvärsnittsarea ( 2 ) för fästdon vid största avstånd mellan fästdon Erforderlig tvärsnittsarea ( 2 ) för fästdon per meter rör DE 75 och DN 100 0,5 1,0 1,5 1,5 1,0 0, DN 150 0,5 1,0 1,5 2,5 1,5 1, nvändningsområden

41 Dagvatteninstallationer i byggnad För dagvattenledningar gäller de anvisningar som ges i M (och R) VVS & Kyl 12, PN och PNU Vid dagvattenledningar, där det inre vattentrycket kan förväntas överskrida 50 kpa, skall rören fixeras med Ultrajet -boja för att förhindra isärdragning av rörskarven. I tabellen på sidan 30 återfinns tillåtet inre tryck i rörledningen vid användning av olika kopplingsalternativ och bojor. Oavsett vilket kopplingsalternativ som väljs rekoenderar vi att stamrörsstöd används vid övergång från stående till liggande ledning. Installationsexempel med fixering JET -koppling /JETETT / Ultrajet -koppling Installationsexempel med Ultrajet -boja JET -koppling / Ultrajet -koppling / Ultrajet -boja max 2000 max 2000 max 2000 fixering min var 6:e meter Klamring var 6:e meter Rekoenderat pendelavstånd Stående ledning klamras minst var 6:e meter iggande ledning klamras minst var 3:e meter NVÄNDNINGSOMRÅDEN Klamring var 3:e meter vy från sidan Fixering minst var 6:e meter vy från sidan JET -koppling /JETETT -och Ultrajet - koppling Stående samlingsledningar för dagvatten i byggnad förses med fixpunkt var 6:e meter. Ur montagesynpunkt är det lämpligt att fästa rören på konsoler till vägg. JET -koppling / Ultrajet -koppling och -boja Med kombinationen JET -koppling/ultrajetkoppling och -boja behöver den stående och liggande ledningen endast förses med klaer respektive pendel om inte invändigt vattentryck överskrider max tillåtet tryck. nvändningsområden - 41

42 Dagvatten Dagvatteninstallationer skall kunna avleda regnvatten och smältvatten utan att olägenhet uppstår och så att översvämning,grundvattensänkning, skador och olycksfall undviks. En dagvatteninstallation skall förses med anordningar för avskiljning eller behandling. Detta så att ämnen inte avleds som skadar installationens eller avloppsanläggningens funktion eller som skadar recipienten. nteckningar vskiljare bör anordnas, om dagvattnet kan innehålla mer än obetydliga mängder av slam eller fasta partiklar, som ger påtaglig risk för avsättningar, eller mer än obetydliga mängder av petroleumprodukter. NVÄNDNINGSOMRÅDEN vledning av dagvatten Dagvatten får inte utan särskilda skäl och huvudmannens medgivande avledas till en spillvattenledning. vledningen får inte anordnas så att vattnet orsakar olägenhet för omgivningen eller skador på byggnaden. Riktlinjer för lokalt omhändertagande av dagvatten finns i Svenska vatten- och avloppsverksföreningens publikation VV P46 okalt omhändertagande av dagvatten OD. Dagvattenledningars dimensionering Dagvattenledningar skall dimensioneras med utgångspunkt från det sannolika regnvattenflödet. I mark skall dimensionen vara minst DE 75. Tak med invändiga avlopp skall ha bräddavlopp. Dagvattenledningens dimension bör inte minska i strömningsriktningen. De sannolika regnvattenflödet kan beräknas enligt följande formel: q = is.(y1.1+y2.2+y ) eteckningar q = sannolikt regnvattenflöde is = sannolik regnintensitet (l/s m2) på orten lägst beräknad för varaktighet 10 min och frekvensen en gång per 5 år = horisontellt projicerad area (m2) Y = ytkoefficient enligt följande tabell Uppgifter om sannolik regnintensitet för olika orter finns i SS För en area understigande m2 kan dock is sättas till 0,013 l/sek m2 för hela landet. Typ av yta rea (m 2 ) Y Trädgårdstomt < ,3 Grusbelagd yta ,6 Gräsyta på obehandlad mark ,1 Takyta och annan yta med tät beläggning, t ex asfalt, betong 1,0 nnan yta oavsett typ av beläggning , nvändningsområden

43 KVITET- OH MIJÖSPEKTER NVÄNDNINGSOMRÅDEN nvändningsområden - 43

44 NVÄNDNINGSOMRÅDEN Kvalitet- och Miljöaspekter - M-System När du köper M-System, kan du vara säker på kvalitén. Tillverkningen av M-System har högt ställda krav och noggrant utformade processer. Detta för att minimera risken för felaktiga produkter och för att säkerställa systemets beständighet mot de yttre och inre påfrestningar, som det kan förväntas utsättas för idag och i framtiden. Några bevis på vår höga och ständigt återkoande kvalitet är att tillverkningsprocessen är tredjepartscertifierad, av SP (Sveriges Tekniska Forskningsinstitut), och innehar ISO 9001 och P-märket. M-System är också ett bra miljöval, då råmaterialet till M-Rör och rördelar i huvudsak är järnskrot. Om det blir aktuellt att byta ut systemet, kan det återvinnas till nästan 100% utan dyrbara och komplicerade retursystem. M-System sorteras som järnskrot och blir därefter exempelvis nya rör och rördelar. Systemet är en naturlig del i kretsloppstänkandet. Systemet uppfyller ST och är bedömt i yggvarubedömningen samt Sundahus. Nedan följer en översikt av kvalitetsparametrar i olika moment i tillverkningen av M-System. Gjutteknik: ension Godstjocklek Ovalitet Rakhet Porer Inneslutna porer Sprickor ementit i rören Det är De avaud-processen i tillverkningen som minimerar cementit i rören, vilket ger ett lättare M-Rör att kapa och risken för att det spricker är mindre. Ytbeläggning: Vidhäftningsförmåga Täthet Tjocklek Resistens kraft Kopplingar: ension Plåtsvep Guimanschett Guikvalitet ult Mutter Svetsning Passform Färdig produkt M-Rör och rördelar M-Rör och rördelar ska vara fria från synliga defekter, som kan påverka funktion och/eller långtidshållfasthet. Ytbehandlingen skall vara heltäckande på insidan av M-Rör och rördelar. Vissa märken i ytbehandlingen, på rörens utsida, kan orsakas av att delar eller M-Rör hängs eller läggs upp på någon form av stöd under det att ytbehandlingen appliceras, är tillåtet. Vidare tillåts också mindre ojämnheter i ytan på M-Rör och rördelar. Tabell 2. Mekaniska egenskaper på rör och rördelar Utvändig diameter DE Tolerans Hårdhet H Godstjocklek rör Nominellt Draghållfasthet N/ 2 Rör av gråjärn enligt ISO Rördelar av gråjärn enligt ISO Elasticitetsmodulen, E, är för rör och rördelar i M-systemet minst 110 GPa. M-Rör får avvika i rakhet enligt följande: 0,15% av längden för M-Rör över DE 75. 0,20% av längden för M-Rör DE 75 och mindre. M-Rör och rördelars utvändiga diameter och godstjocklek framgår av nedan tabell. Tabell 2. ensioner på M-Rör och rördelar i M-System. Minimum DN / -1 3,5 3,0 DE / -1 3,5 3,0 DN / -1 3,5 3,0 DN / -2 4,0 3,5 DN ,5 / -2,5 5,0 4,0 DN ,5 / -2,5 5,5 4,5 DN ,5 / -2,5 6,0 5, nvändningsområden

45 Ytbehandling av M-Rör och rördelar lla M-Rör och rördelar ytbehandlas in- och utvändigt. Innan ytbehandlingsprocessen, görs alla ytor rena genom slipning, blästring och avfettning. Därefter scannas produkterna för att upptäcka porer, inneslutna porer, sprickor, ovalitet. nteckningar Ytbehandlingen klarar uppvärmning till 95 utan att släppa från underlaget. Ytbehandlingen tillåter övermålning med de flesta lösningsmedels- och/eller vattenbaserade färger. Provmåla dock alltid på en liten yta om lösningsmedelsbaserade färger ska användas. Utvändig ytbehandling uppfyller följande krav: Tjocklek, genomsnitt M-Rör 40 µm, rördelar 120 µm. Vidhäftning enligt ISO 2409, level 1 Flamsäkerhet, svårantändlig. Invändig ytbehandling uppfyller följande krav: Tjocklek, genomsnitt M-Rör 130 µm, rördelar 120 µm. Vidhäftning, enligt ISO 2409, level 1. Värmebeständighet, varmvatten under 24 tiar vid 95 och termiska cykler med 1500 cykler om 5 min mellan 15 och 93. Slagtålighet, enligt EN 476. Saltdia 350 tiar enligt ISO M-Rör testade 1500 tiar. Tålighet mot speciellt saansatt avloppsvatten 30 dygn. NVÄNDNINGSOMRÅDEN Materialegenskaper M-Rör och rördelar Reaction-to-fire: M-System är provat enligt EN :2007 och har klassificerats 2-s1, d0. Mer info - se brandavsnitt. Utvidgningskoefficienten: 0,0104 /m per grad. judegenskaper. Mer info - se ljudavsnitt. Kopplingar Kopplingar i M-System är tillverkade i olika plåtoch guikvaliteter, för att erhålla nödvändig resistens vid olika användningsområden. Det finns tre klassificeringar: Klass = yggnad Klass /M = yggnad och mark Klass = Mark För mer information om materialkvalitet se avsnitt Kopplingar och kopplingsklasser - teknisk fakta. nvändningsområden - 45

46 Resistenslista för M-System Guimanschetter M-Rör och rördelar EPDM NR (Nitril) Vatten Sötvatten Saltvatten Destillerat vatten Kolväten White Spirit ensin Dielsel Råolja Fotogen Xylen Toluol enzen Styren Nafta NVÄNDNINGSOMRÅDEN lkoholer Etylalkohol (denaturerad) Etanol + metanol Glykol Klorerade lösningsmedel Trikloretylen Oljor Smörjmedel Organiska oljor Syror Ättikssyra, 10% 20% Saltsyra, 10% 30% 50% 100% Kromsyra itronsyra Fluorvätesyra, 2% 10% Salpetersyra, 10% 30% 50% Fosforsyra, 20% 100% Svavelsyra, 10% 20% 30% 50% Garvsyra Vinsyra aser Natrium, 10% 30% 50% Kalium, 10% 30% 50% onium, lösning 10% lekmedel Salter Natriumklorid, lösning Kaliumklorid, lösning oniumsulfat = Resistent = Måttligt resistent, kontakta Gustavsberg Rörsystem = Ej resistent 46 - nvändningsområden

47 RNDFKT NVÄNDNINGSOMRÅDEN nvändningsområden - 47

48 randfakta randrisker i byggnader Energi rännbart rand är och har alltid varit det vanligaste hotet mot byggnader och de boendes säkerhet. ränder kan uppstå i alla delar av en byggnad och av otaliga anledningar. För att någonting skall brinna krävs tre saker; bränsle, syre och värme. Syre ränderna blir allvarliga om branden startar i en byggnads lägre delar och det där finns vertikala ventilations- och ledningsschakt. randspridningshastigheten är där helt beroende av schaktväggens konstruktion samt dess och rörledningarnas brandmotstånd. Tabellerna ovan visar att den typen av rum där bränder ofta startar också är rum som har rör indragna. tt välja rätt rörsystem kan därför vara avgörande för vilket brandskydd som uppnås. NVÄNDNINGSOMRÅDEN Det blir därmed mer sannolikt att en brand startar i ett utrye där det alstras värme, där det finns mycket brännbart material och där det är välventilerat. I tabellerna nedan visas den statistiska fördelningen över branduppkomster i Sverige (Räddningstjänst i Siffror 2012, MS). ostadshus Kök/badrum/tvättstuga/pannrum 41,4% oytor (Sovrum, vardagsrum etc.) 22% Skorsten 15,6% Utanför byggnaden/fristående garage/fristående förråd 8,2% Trapphus/korridor/hiss 3,4% Övrigt 5,3% Okänt 4,1% Övriga byggnader Kök/badrum/tvättstuga/pannrum 21,8% Utanför byggnaden/fristående garage/fristående förråd 19,1% Produktionslokal/verkstad 14% Personalutryen/samlingslokaler/sovrum/ kontor etc. 11,6% Soprum/Upplag/förråd i byggnaden 7,2% Övrigt 23,9% Okänt 2,4% Regler/krav/skydd randklasser - Klassbeteckningar randmotstånd Enligt overkets yggregler (R19, FS ) skall en byggnads brandskydd utformas efter det skyddsbehov som finns. yggnadsklasserna, från högt skyddsbehov till lågt, är r0, r1, r2 och r3. Utifrån byggnadsklassen kan så väljas av vilka produkter som byggnaden skall byggas. yggnadsdelar delas in beroende på funktion i tre grundområden; bärförmåga, integritet och isolering. - R bärförmåga - RE bärförmåga och integritet (täthet) - REI bärförmåga och integritet och isolering - E integritet - EI integritet och isolering - EI1 eller EI2 integritet och isolering för brandavskiljande fönster (som endast kan öppnas med verktyg, nyckel eller liknande) eller för branddörrar - EW integritet och begränsad strålning. eteckningarna åtföljs av ett tidskrav: 15, 30, 45, 60, 90,120, 180, 240 eller 360 minuter. För att en brand skall nå stor omfattning krävs att den sprids från startutryet till intilliggande utryen, det vill säga från en brandcell till en annan. Förenklat gäller att en eld sprids dels genom flaor, dels genom värme. Det är alltså först och främst dessa två faktorer som skall beaktas för att begränsa en brands spridning. Vid uppkomst av brand utvecklas brandens intensitet först i den berörda lokalen. randen kan sen sprida sig från uppkomstlokalen genom främst dörrar och fönster men också väggar, genom deras eventuella genomföringar. Den så kallade skorstenseffekten kan påskynda brandspridningsförloppet om branden når ut i vertikala schakt som trapphus, hisschakt, ventilations- och/eller ledningsschakt. Klasserna kan kombineras med tilläggsbeteckningarna - M mekanisk påverkan - Sa eller Sm brandgastäthet för dörrar - dörrar med dörrstängare i någon av klasserna 1-5. (FS 2011:26) Reaction-to-fire Därutöver används följande klassbeteckningar för material, beklädnader och ytskikt där beteckningar med index avser material för rör. - 1, 2,,, D, E - 1, 2,,, D, E 48 - nvändningsområden

49 randteknisk klass 1 är det högsta kravet och kan inte kombineras med någon tilläggsklass. Klasserna 2,,, D kombineras alltid med någon av följande tilläggsklasser: - s1 byggnadsdelen får avge mycket begränsad mängd med brandgaser - s2 byggnadsdelen får avge begränsad mängd med brandgaser - s3 inget krav på begränsad produktion av brandgaser - d0 brinnande droppar eller partiklar får inte avges från byggnadsdelen - d1 brinnande droppar eller partiklar får avges i begränsad mängd - d2 inget krav på begränsning av brinnande droppar och pratiklar randteknisk klass E är den lägsta klassen och kombineras med tilläggsklassen d2 om inget droppkrav uppfylls. (FS 2011:26) Skydd mot brandspridning Ett grundläggande skydd mot brandspridning är användandet av brandceller avgränsade med avskiljande konstruktioner. R19 5:232 förklarar: Med avskiljande konstruktion avses en konstruktion såsom bjälklag och väggar inklusive genomföringar och liknande samt anslutningar till angränsade byggnadsdelar som motstår hela eller del av ett brandförlopp. vskiljande konstruktion ska uppfylla relevanta krav på integritet och isolering. Vid installation av rör och andra genomföringar i en avskiljande konstruktion är det särskilt viktigt att beakta upprätthållandet av brandcellens avskiljande funktion. M-System - rand Det är viktigt att integritet och isolerande förmåga hos avskiljande konstruktion inte påverkas för mycket när en genomföring installeras i den. nnars kan brandspridningsförloppet påskyndas och brandens omfattning ökas. Om en schaktväggs avskiljande funktion är undermålig kan skorstenseffekten förvärra situationen avsevärt. Skydd mot brandspridning med M-System Det skydd mot brandspridning som M-System bidrar med bygger på att systemets integritet bibehålls under en brand så att skorstenseffekten elimineras. Systemet är därför brandprovat med samtliga i systemet ingående kopplingar. Det är mycket viktigt för systemets integritet att alla monteringsanvisningar med avseende på klamring och fixering följs eftersom det annars riskerar att störta saan vid en brand. vskiljande konstruktion med installerat rörledningssystem måste uppfylla integritetskraven som berörd brandcells skyddsbehov ställer. Isoleringsförmågan måste också leva upp till de krav som skyddsbehovet bestäer, (enligt R20 samt gällande internationell standard EN ) inom den tid som byggnadsklassen fastslagit. M-System är i sitt standardutförande provat på SP (Sveriges Tekniska Forskningsinstitut) och under provningen mättes hela tiden temperaturen med ett termoelement placerat 20 ovan betongens yta på den inte brandexponerade sidan. Eftersom de vanligast förekoande tidskraven på brandmotstånd är 30, 60, 90 eller 120 minuter genomfördes provet i 121 minuter. Integriteten bibehölls i alla provföremål och i tabellen nedan redovisas förfluten tid innan temperaturökningen på den icke brandexponerade sidan nådde över 180 respektive 330. Tiden redovisas för olika rördimensioner installerade i bjälklag med olika tjocklekar. NVÄNDNINGSOMRÅDEN nvändningsområden - 49

50 Rördimension jälklagstjocklek Tid till 180 Tid till 330 nteckningar DE >120 min >120min DN min >120 min DN min 110 min DE >120 min >120 min DN min >120 min DN min >119 min DN >120 min >120 min DN min >120 min DN >120 min >120 min DN min >120 min NVÄNDNINGSOMRÅDEN Reaction-to-fire M-System är provat enligt EN :2007 och har klassificerats 2-s1, d0, en stark klassning för produktens brandtekniska beteende: 2 = Obrännbart material s1 = yggnadsdelen får avge mycket begränsad mängd med brandgaser d0 = brinnande droppar eller partiklar får inte avges från byggnadsdelen. Med rör av gråjärn får man en produkt som är motståndskraftig mot brand och som inte avger någon rök eller giftiga gaser vid brand. Inte heller några korrosiva gaser, som kan skada elektronik, bildas vid kontakt med brand. Det fordras inga särskilda åtgärder för att förhindra brandspridning om M-System installeras enligt anvisning med de rördelar och kopplingar som omfattas av systemets typgodkännande. Ett exempel på sådana delar är W-böj som är avsedd för att användas för genomgång i schaktvägg. Se även typritningar för anslutning av W-stol på sidorna Gråjärnets höga smältpunkt och obrännbarhet gör att rörledningssystemet ofta kan återställas efter en brand. Saanfattning M-Systems integritet innebär att syretillförseln till brandhärden minimeras och därmed minskar risken för brandspridning. Vidare avger inte produkter ingående i M-System någon farlig rök eller några gaser som kan ge upphov till förseningar i brandbekämpningen eller vara till skada för elektronisk utrustning och övriga inventarier. När du väljer M-System kan du vara säker på ditt brandskydd nvändningsområden

51 JUDFKT NVÄNDNINGSOMRÅDEN nvändningsområden - 51

52 NVÄNDNINGSOMRÅDEN judfakta Kraven på komfort i byggnader har ökat de senaste åren. En viktig del är mycket låga ljud från tekniska installationer, vilket bl a innefattar avloppssystemet. jud från spillvatten i avloppsrör är lätt att känna igen och kan uppfattas störande, även om ljudnivån uppfyller gällande minimikrav. jud från avloppssystem kan uppstå som luftljud eller som stomljud, då vibrationer fortplantas genom byggnadsstoen och strålar ut ljud i angränsande rum. Det finns flera handböcker från myndigheter som ger allmän information om störande ljud. Hur ljud alstras, sprids och vilken effekt det kan ha på människor t ex: ullerskydd i bostäder och lokaler ( uller. Höga ljudnivåer och buller inomhus ( och uller och bullerbekämpning ( judkrav för avloppsinstallationer overkets byggregler (R) ställer allmänt formulerade krav i sina föreskrifter: yggnader ska utformas så att uppkomst och spridning av störande ljud begränsas (overkets byggregler R, FS 2013:14). Vidare står det: yggnader som innehåller bostäder, deras installationer och hissar ska utformas så att ljud från dessa och från angränsande utryen likväl som ljud utifrån dämpas. Detta ska ske i den omfattning som den avsedda användningen kräver och så att de som vistas i byggnaden inte besväras av ljudet. R uppdateras regelbundet och den senaste versionen kan hämtas på overkets hemsida. R:s föreskrifter anses vara uppfyllda om man följer de allmänna råd som finns efter föreskriftstexten i avsnitt 7. För bostäder anges högsta tillåtna -vägda ljudnivåer från installationer i tabell 7:21b. För lokaler hänvisar R för närvarande till ljudklass enligt svensk standard SS yggakustik judklassning av utryen i byggnader; vårdlokaler, undervisningslokaler, dag- och fritidshem, kontor och hotell. Tabellen 7:21b i R och ljudklass i SS anger endast minimikrav och även om detta uppfylls kan ljud från t ex avloppssystemet uppfattas som störande. R anger också att högre ljudklasser ( och ) kan väljas för byggnader där det önskas bättre ljudmiljö. SS och SS gör gällande att det är 5 d hårdare krav på ljudnivå från ströande vatten i avloppsrör och från W jämfört med ventilation och liknande. Detta för att ta hänsyn till att dessa ljud uppfattas som särskilt störande. Värden med * i tabell 1 är korrigerade för de hårdare kraven. Nedan tabell 1 visar ljudkrav för några vanliga typer av utryen enligt overkets yggregler R för bostäder och svensk standard SS för lokaler. Utrye/användning peq (d)¹ pfmax (d)² ostäder boningsrum, R ostäder, kök och badrum ostäder, ljudklass 21 * 26 * Vårdrum, klassrum 25 * 30 * Undersökningsrum, kontor 30 * 35 * Mål för dimensionering ** 20 ** ** Tabell 1 ¹ Högsta ekvivalenta ljudnivå (tidsmedelvärde vid användning) -vägd. ² Maximal ljudnivå (kortvariga ljud) tidsvägning F, -vägd. *) SS och SS anger i tillägg till sina tabellkrav, att om ofta återkoande impulser eller hörbara toner finns i ljudet ska kravvärdet skärpas med 5 d. Värdena i tabellen med * är korrigerade för dessa tillägg. **) jud från W och avloppssystem bör dimensioneras med god marginal till kraven, med tanke på att det finns vissa osäkerheter i både beräkningsmetoder och mätmetoder. -vägd ljudnivå, tidsvägning F och subjektivt upplevd ljudstyrka -vägning är ett sätt att få mätinstrumenten att visa en ljudnivå som efterliknar människors subjektivt upplevda ljudstyrka. Instrumenten korrigerar mätvärden vid olika frekvenser och suerar dessa till ett entalsvärde, som har visat sig stäa ganska bra med hur störande folk upplever ljudet. judnivån varierar ofta ganska mycket och därför behöver man bestäa hur länge instrumentet ska registrera en ljudnivå. Ekvivalentnivåer mäts under en användningstid eller ett dygn och ger då ett utjämnat medelvärde. Maximalnivåer mäts med tidsvägning F, som gör att mätinstrumentet reagerar lika snabbt på kortvariga ljud som våra öron. Standarderna för mätning anvisar också var mikrofonen ska ställas i ett rum, därför att ljudnivån kan vara olika på olika platser, särskilt vid ljud med låga frekvenser. När det gäller störning av svaga ljud, som är lätta att identifiera, är det viktigt att bedöma ljudnivån mot övriga bakgrundsljud och även tänka på om det finns dominerande inslag av lågfrekvent ljud, toner eller impulser i ljudet. jud som kan härledas till en viss ljudkälla (t ex rinnande vatten) stör ofta mer än diffusa ljud (t ex susande ljud från ventilationen). Men också diffusa ljud tröttar i 52 - nvändningsområden

53 längden, vilket brukar märkas tydligt när apparaten stängs av och ljudet upphör. akgrundsnivån i sovrum är ofta betydligt lägre än R-kravet och avloppsljud kan upplevas som störande trots att man uppfyller kraven. Vid nyproduktion av flerfamiljshus är det vanligt att man sätter som mål att uppfylla ljudklass, vilket ger en bra ljudmiljö. Men även då kan ett fåtal boende känna sig något störda av ljud. M-System - jud Materialet i rör och rördelar ingående i M-System är i huvudsak gråjärn, vilket effektivt förhindrar störande ljud från avloppssystemet och därmed bidrar till en bra boendekomfort. Det beror på att rörväggens struktur och tjocklek effektivt förhindrar luftljud som uppstår i röret att ta sig ut. Vidare förhindras effektivt stomljud genom systemets stabilitet och det faktum att utvidgningskoefficienten för gråjärn är nästan 0 (utvidgning 0,0104 /m per grad). Det innebär mycket små rörelser i M-System. De rörelser som eventuellt kan uppstå hanteras och dämpas effektivt av kopplingar (Ultrajet, JET-koppling, JETETTkoppling ). Rätt materialval för avloppssystemet är en grundläggande utgångspunkt för boendekomforten. Riskminimering av störande ljud görs också genom att försöka placera riskpositioner i avloppssystemet så långt ifrån ljudkänsliga utryen som möjligt. Riskpositioner är där rören ändrar riktning, förgrenas eller övergår till andra dimensioner (se figur 1 och 2). Detta då spillvattnet slår mot rörväggarna som kan innebära att vibrationer i röret skapas och resulterar i både luft- och stomljud. Ur ett ljudperspektiv är det viktigt att undvika styva kontaktytor vid genomföring i bjälklag och väggar. En styv kontaktyta, t ex ingjutning mot röret, kan innebära en ljudbrygga in i stoen som t ex kan arta sig som knäppningar. Gjut ej in en hel rörlängd utan koppling mellan två bjälklag. Installationen kan också förbättras genom att installera stamrörsstöd vid övergång från stående till liggande ledning (komplett stamrörsstöd längd 200, nr. DN 100: , DN 150: , DN 200: Finns också långt stamrörstöd 400 se sid 16). Stamrörsstöd levereras som standard med ett Paragui. Detta har goda mekaniska egenskaper och hög slitstyrka. Vid högre ljudkrav kan stamrörsstödet levereras med Sylomerpackning som har mycket bra ljuddämpningsförmåga ( nr. DN 100: , DN 150: , DN 200: ). Vidare finns möjligheten att använda M-akustikdämpare ( nr ) vid infästningar i murväggar, betongväggar eller betongbjälklag. Exempelvis installeras akustikdämparen vid böjen och för rörlängder inom 3 m från böjen, se figur 4. Tester på SP (Sveriges Tekniska Forskningsinstitut) visar att M-akustikdämpare kan ge ca 8 d reduktion av den -vägda ljudtrycksnivån och 10 d av den -vägda nivån. Figur 4 oendekomforten säkerställs också med olika inbyggnadsmaterial. Tabell på nästa sida visar exempel på inbyggnadsmaterial och hur mycket de olika isolerar enligt boken jud från rörinstallationer utgiven av VVS Företagen. NVÄNDNINGSOMRÅDEN Figur 2 Figur 1 Figur 2 Vid avvinklingar som i figur 1 kan ljudet minskas genom att använda långböj ( nr. DE 75: , DN 100: , DN 150: ) istället för att använda två 45 gradiga böjar med en koppling för att få en mjukare övergång. nvändningsområden - 53