Hållbar utveckling: en introduktion. Larsgöran Strandberg, Industriell Ekologi

Transkript

1 Hållbar utveckling: en introduktion Larsgöran Strandberg, Industriell Ekologi

2 Vad handlar föreläsningen om? Hållbar utveckling i ett historisk perspektiv: viktiga FN-konferenser och dokument Klimatfrågans betydelse Ekonomer och hållbar utveckling - PAUS 10 minuter - Utvecklingsländer, Millenniemålen och Fattigdomsbekämpning 2

3 Can we move nations and people in the direction of sustainability? Such a move would be a modification of society comparable in scale to only two other changes: the Agricultural Revolution of the late Neolithic and the Industrial Revolution of the past two centuries. Those revolutions were gradual, spontaneous, and largely unconscious. This one will have to be a fully conscious operation, guided by the best foresight that science can provide. If we actually do it, the undertaking will be absoulutely unique in humanity s stay on Earth. William D. Ruckelshaus

4 Några olika världsbilder och hållbar utveckling Ekologisk Samhälle Ekonomisk Giddings, Hopwood & O Brien (2002) Munasinghe (1993 och 2000) Ekologisk Ekologisk Ekonomisk Social Samhälle Ekonomisk Strandberg, Lg & Brandt, N (2001) ICLEI (1996), du Plessis (2000), Barton (2000)

5 5

6 Ekonomisk Tillväxt Effektivitet Stabilitet Rättvisa Social (1) Fattigdomsbekämpning (2) Full sysselsättning (3) Integration / Medverkan (4) Institutionell utveckling (5) Jämlikhet (6) Lika tillgång till god utbildning (7) Högsta möjliga standard för fysisk och mental hälsa Rättvisa inom (intra) generationer Styrande/kultur/maktfördelning Ekologisk (1) Ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga säkras (2) Effektiv användning av jorden resurser (3) Resiliens och bärkraft 6

7 Rättvis global fördelning - champagneglaset? Rikaste 1/5 av världens befolkning Privat konsumtion 86% av världens totala Koldioxidutsläpp 53% av världens totala.. Fattigaste 1/5 av världens befolkning. Privat konsumtion 1,3% av världens totala Koldioxidutsläpp 3% av världens totala 7

8 6 trender 1. Inkomsten per capita ökar globalt. 2. Inkomstökningen kommer att bli störst i Asien. 3. Världsbefolkningen ökar (9 miljarder 2050). 4. Ökande stadsbefolkning. 5. Ökande miljöbelastning. 6. Klyftan mellan de rikaste och fattigaste ökar. 8

9 Konvergensens århundrade Konvergens = När inkomsterna i fattigare regioner ökar snabbare procentuellt per capita jämfört med rikare regioner. Världens BNP har ökat 8 falt sedan 1950 och kommer att öka 6 falt till stod Asien för 56% av världsekonomin, 1900 var siffran 28% och %, för att öka igen 1970 till 23% och 2000 till 38% kommer Asien att stå för över hälften av världens inkomster. 9

10 Att mäta miljöbelastning (1): IPAT / IPAS-ekvationen I = P x A x T (Ehrlich, P and Holdren, J (1971): Science, Vol. 171, March, pp ) I = P x A S (Jeffrey D. Sachs: Common Wealth: Economics for a Crowded Planet ) I= Impact; (miljö)belastning P=Population (befolkning) A=Affluence; (per capita inkomst) T=Technology; tekniknivå; miljöbelastning per kr (dollar) inkomst S=Sustainable technology; producerad inkomst per andel miljöbelastning 10

11 1972 Romklubben: Tillväxtens gränser / Limits to Growth Undersökte fem huvudområden av global angelägenhet: Den industriella utvecklingen (den ekonomiska tillväxten) Befolkningstillväxten Livsmedelsproduktionen Användningen av ändliga resurser (fossila bränslen, metaller) Miljöförstöringen 11

12 1972 Romklubben: Tillväxtens gränser / Limits to Growth Kan ny teknik / teknikutveckling förändra situationen? Detta var ett scenario som forskarna arbetade med: Om kärnkraften löser resursproblemen, om utsläppen från industrin minskar med en faktor 4, om livsmedelsskördarna världen över ökar med en faktor 2 och optimal födelsekontroll genomförs från år 1975 nås fortfarande gränsen för tillväxt före år 2100 (har förlängts med 25 år). Detta beror på tre orsaker: Överutnyttjande av jordbruksareal leder till erosion livsmedelsproduktionen minskar Resurstillgångarna minskar kraftigt p g a en relativt välbärgad världsbefolkning Föroreningarna ökar avtar men ökar igen och orsakar en minskad livsmedelsproduktion och en ökad dödlighet 12

13 1972 Romklubben: Tillväxtens gränser / Limits to Growth Man redovisar tre slutsatser: 1. Om den nuvarande tillväxttakten (1972) förblir oförändrad, nås gränserna för tillväxt inom hundra år (före 2100). Plötslig nedgång i både befolkningstillväxt och industriell utveckling 2. Det går att förändra tillväxttrenden och skapa förutsättningar för stabila ekonomiska förhållanden som är hållbara i framtiden och där de nödvändiga materiella behoven för varje individ på jorden tillfredsställs 3. Ju tidigare man börjar arbeta för stabila förhållanden, ju större blir möjligheterna att man lyckas 4. Kritiken: Dataosäkerhet och liten hänsyn till teknikutveckling 13

14 Stockholmskonferensen FN:s första konferens om den mänskliga miljön: Behovet av en ny syntes mellan utveckling och miljö Behovet av tillväxt: (1) i dynamisk harmoni med naturens ordning (2) styra om och förändra vår uppfattning om syftet med tillväxt En miljödeklaration med 26 principer En aktionsplan med 109 rekommendationer Tre resolutioner med avsikt att upprätta: 1) En institutionell ram för miljöfrågans handläggande inom FN (UNEP) 2) Ett miljösekretariat 3) En frivillig miljöfond Beslutade om en andra miljökonferens samt en världsmiljödag (5 juni) 14

15 Stockholmskonferensen Koncentration kring luft-, mark- och vattenföroreningar Internationellt samarbete Miljöövervakning, utbildning, information Bidrag och hjälp till tredje världens miljöproblem 15

16 1987 Brundtlandkommissionen: Our Common Future Kommissionens utgångspunkter var: Åstadkomma långsiktiga strategier på miljöområdet för att nå en hållbar utveckling till år 2000 och därefter Rekommendera ett utvidgat samarbete mellan i- och u- länder som beaktar sambandet mellan befolkning, resurser, miljöoch utveckling Definiera gemensamma uppfattningar om långsiktiga miljöproblem, skapa åtgärder och problemlösningar för att förbättra miljön 16

17 1987 Brundtlandkommissionen: Our Common Future En hållbar utveckling kan definieras som en utveckling som försöker möta dagens behov utan att begränsa eller inskränka möjligheterna att möta framtidens behov. I stället för att kräva att den ekonomiska tillväxten upphör, understryks att fattigdoms- och underutvecklingsproblem inte kan lösas utan en ny period av tillväxt i vilken utvecklingsländerna spelar en stor roll och gör stora vinster. (Svensk översättning, Vår gemensamma framtid, 1989, sid. 55) 17

18 1987 Brundtlandkommissionen: Our Common Future kritiken: Förespråkar Västvärldens livsstil och konsumtion Justeringar i den existerande utvecklingsmodellen Utelämnar sambandet mellan fattigdomen i Syd och rikedomen i Nord Fördelningsfrågorna måste lösas innan man skapar ny tillväxt Tillväxten dåligt definierad Konsensusdokument som både kunde tilltala revisionister och alternativister 18

19 1992 Riokonferensen om miljö och utveckling Riokonferensen eller Earth Summit I, hölls 3-14 juni 1992 i Rio de Janeiro i Brasilien. Konferensen samlade 115 stats- och regeringschefer officiella delegater och representanter från frivilligorganisationer I det parallella forumet för icke-statliga organisationer (NGOs) deltog personer Uppdraget gällde att komma överens om lösningar till några av de absolut svåraste problemen som världen stod inför. Dit hör: fattigdomsbekämpning överutnyttjandet av naturresurser globala klimatförändringar förstörelse av vatten, mark och skog ökenspridning utarmning av mångfalden djur och växter 19

20 1992 Riokonferensen om miljö och utveckling: besluten Riodeklarationen om miljö och utveckling (27 principer) Agenda 21 - Ett handlingsprogram för 21 århundradet: 40 Kap, 4 avsnitt: I) Sociala och ekonomiska dimensioner II) Bevara och förvalta resurser för utveckling III) Stärka viktiga samhällsgruppers roll IV) Medel för genomförande Skogsprinciperna (Grundläggande riktlinjer för ett hållbart utnyttjande av världens skogar) Klimatkonventionen (Innehåller åtaganden för industriländerna att anta program och vidta åtgärder för att begränsa utsläppen av alla växthusgaser med sikte på 1990 års nivå vid sekelskiftet) Konventionen om biologisk mångfald (Nationella planer skall utarbetas för hur mångfalden skall skyddas och de biologiska resurserna användas på ett uthålligt sätt. Varje land skall ha rätt att bestämma över sina egna genetiska resurser.) 20

21 Syftet med toppmötet är att utvärdera genomförandet av Agenda21, som antogs vid Riokonferensen 1992, samt att enas om nya åtgärder i ett antal framväxande frågor inom bl a följande områden: Fattigdomsbekämpning med fokus på vatten- och sanitetsproblem, hälsa, nya arbetstillfällen, tryggad matförsörjning, energi Globalisering med hållbara handels- och investeringsavtal och bättre marknadstillgång för utvecklingsländerna Hållbara produktions- och konsumtionsmönster Förvaltning och reglering av naturresurser: ratificering av Kyotoprotokollet, Biosäkerhetsprotokollet, ytterligare steg för att implementera konventionerna om farligt avfall och kemikalier, ökenspridning och minskat fiskbestånd 21

22 Exempel på nya åtaganden: Handels- och miljöregler skall stödja varann Halvera andelen människor som saknar tillgång till sanitet (2015) Nationella planer för integrerad vattenförvaltning och effektiv vattenhantering (2005) Fiskebestånd som hotas av utrotning skall återställas / återuppbyggas (2015) Kvinnors rätt att äga, ärva och kontrollera mark Kraftigt minska förlusten av biologisk mångfald (2010) Ett tioårigt handlingsprogram för hållbara konsumtionsoch produktionsmönster En global kemikaliestrategi (2005) och märkning av kemikalier (2008) Ökad tillgång till energi (kraftig ökning på global nivå av andelen förnybar energi, utfasning av subventioner till fossila bränslen) 22

23 1997 Kyotoprotokollet: förutsättningar

24 Länder med de högsta CO 2 utsläppen Land CO 2 utsläpp från förbränning i Mt USA Kina Ryssland Japan Indien Tyskland Kanada Storbritannien Sydkorea Italien Källa: International Energy Agency, 2002 Per capita CO 2 utsläpp i ton 24

25 Larsgöran Strandberg

26 1997 Kyotoprotokollet: växthusgaser Mötet i Kyoto var det tredje för konventionens parter (Conference of the Parties, COP). Följande växthusgaser omfattas av protokollet: Koldioxid Metan Dikväveoxid (lustgas) Fluorkolväten (HFC) Perfluorkolväten (PFC) Svavelhexafluorid (SF6) 26

27 1997 Kyotoprotokollet: utgångspunkter I Kyotoprotokollet ingår att i-länderna ska minska sina utsläpp: EU ska gemensamt minska sina utsläpp med 8 procent, USA med 7 procent och Japan med 6 procent. Utsläppen jämförs mellan år 1990 och perioden Kyotoprotokollet innebär att i-länderna åtar sig att minska sina utsläpp med sammantaget drygt 5 procent till år Enligt de bestämmelser som finns i protokollet träder det i kraft när minst 55 länder har ratificerat det. Dessa länders utsläppsandel måste dessutom motsvara minst 55 procent av i-ländernas utsläpp år Kyotoprotokollet trädde i kraft den 16 februari För tillfället har 141 stater anslutit sig till protokollet och dessa representerar 61,6 procent av industriländernas koldioxidutsläpp. Motståndare är USA. 27

28 IPCCs fjärde utvärdering, 2007 Den naturvetenskapliga grunden Mänsklig påverkan ligger bakom en ökad växthuseffekt. Jordens medeltemperatur har stigit med 0,8 grader sedan talet. Den globala medeltemperaturen förväntas nu stiga med ytterligare mellan 1,8 till 4 grader de närmsta hundra åren. Klimateffekter, anpassning och sårbarhet För första gången slår klimatpanelen fast att klimatförändringen redan har satt sina spår över hela jorden. Forskarna kan verkligen se effekter på växtlighet, djurliv och glaciärer. Torka, hälsovådliga värmeböljor, översvämningar, fler diarrésjukdomar, minskade skördar, mera undernäring. 28

29 IPCCs fjärde utvärdering, 2007 Åtgärder och påverkan Utsläppen måste minska med procent till år 2050 om uppvärmningen ska hejdas. Tekniken finns redan: Energi, Transporter, Byggnader, Industri, Jordbruk, Skogsbruk och Avfall. I sin tredje rapport bedömer FNs klimatpanel, IPCC, att det skulle kosta 0,12 procent av BNP varje år för att hålla jordens temperaturökning inom två grader. Världens BNP uppgick 2005 till miljarder dollar, enligt Världsbanken. Därmed skulle kostnaderna för klimatåtgärderna uppgå till drygt 360 miljarder kronor per år till dagens växelkurs. 29

30 Ekonomer och HUT 30

31 Kapitalbaser: Svag och stark hållbarhet Naturkapital (K N ) Fysiskt kapital (K M ) Humankapital (K H ) Ändliga resurser Förnyelsebara resurser Ekosystemtjänster Kritiskt naturkapital Mänskligt skapat kapital Utbildning Hälsa 31

32 Dagens nationalekonomer: svag hållbarhet Ekologiska ekonomer: stark hållbarhet Naturkapital (K N ) + Fysiskt kapital (K M ) Humankapital (K H ) + Svag hållbarhet: Den sammanlagda kapitalstocken bör hållas intakt eller öka över tiden Naturkapitalet är utbytbart mot fysiskt kapital Stark hållbarhet: Innebär att delar av K N (naturkapitalet) inte är utbytbart mot annat kapital K M (mänskligt skapat kapital / fysiskt kapital) 32

33 Att mäta miljöbelastning (2): Miljökuznetskurvan och dess begränsningar (MKK) A visar först en försämring tills en speciell inkomstnivå är nådd, varefter förbättringar sker den s.k. miljökuznetskurvan (MKK) C A B B visar en entydig försämring inom viss miljöprestanda vid inkomstökning C visar en entydig förbättring vid inkomstökning Miljöeffekter MKK MKK är döpt efter Kuznets (1955), som menade att inkomstskillnaderna först ökar för att sedan minska när den ekonomisk utveckling fortgår. Det råder samstämmighet att föroreningar som SO x and NO x följer kurvan medan andra inte gör det! Inkomst per capita 33

34 34

35 Utvecklingsländer och Millenniemålen

36

37 Test Var bor det flesta fattiga människor, i Indien eller Afrika? Svar: Indien. 360 miljoner lever på mindre än 1 dollar om dagen. I Afrika är motsvarande siffra 320 miljoner. Hur stor del av världens befolkning lever på mindre än 1 dollar om dagen? 11%, 21%, 41% eller 61%. Svar: 21 %. Fattigdomen i världen har minskat från 28% Målet är att halvera fattigdomen till år 2015, att alltså nå 14%. Var är barnadödligheten störst? I Sri Lanka eller i Turkiet? Svar: Turkiet har dubbelt så hög barnadödlighet som Sri Lanka. I Malaysia eller i USA? Svar: Kuggfråga. USA och Malaysia har lika hög barnadödlighet. Hur många % av världens barn går idag i grundskola? Svar: 84% av alla barn i världen är inskrivna i grundskola. Målet är att nå 100% innan år

38 Utvecklingsländer Sedan 1960 har barnadödligheten i utvecklingsländerna halverats, undernärda barn har minskat med 1/3 och barn som inte har tillgång till grundskola har minskat från mer än hälften till mindre än 1/4 Över de gångna tre decennierna har tillgången till vatten för människor i utvecklingsländerna nästan fördubblats, från 36% till 70% Mellan har medellivslängden i utvecklingsländerna ökat med mer än 1/3 De senaste 30 åren halverade 15 utvecklingsländer, med en total befolkning på 1,6 miljarder människor andelen extremt fattiga invånare Mellan 1990 och 1998 minskade de fattiga enbart i Ostasien med 50 procent Andelen fattiga i världen sjönk totalt mellan dessa år från 29 till 23,4 procent 1990 levde 375 miljoner kineser i extrem fattigdom, 2001 var siffran 212 miljoner, 2015 beräknas den till16 miljoner Befolkningsökningen äter ofta upp framstegen, så den totala minskningen av antalet fattiga är 101 miljoner människor 38

39

40 The Economist April 25th-May 1st 2009, p.97 40

41 Utvecklingsländer 1,4 miljarder människor lever på mindre än 1 $ om dagen, 2, 8 miljarder människor lever på mindre än 2 $ om dagen (2005) 1990 var antalet extremt fattiga i Afrika söder om Sahara 227 miljoner, 2001 var antalet 313 miljoner, 2015 beräknas siffran stiga till 340 miljoner Över en miljard människor saknar tillräcklig tillgång till rent dricksvatten (2009) 2,6 miljarder lever utan tillgång till nödvändig sanitet (2009) Värst drabbat av hiv-epidemin är södra Afrika. Här lider 24,7 miljoner människor av hiv. Av världens alla hiv-smittade återfinns två tredjedelar i detta område. (2007) 1.5 miljoner människor dog av sjukdomar relaterade till luftföroreningar inomhus (2002) 800 miljoner vuxna är analfabeter, 2/3 av dessa är kvinnor (2005) miljoner barn saknar grundskoleutbildning, mellan 60-70% är flickor (2008) Ett av fyra, omkring 146 miljoner barn, i utvecklingsländerna är underviktiga. (2009) 11 miljoner barn under fem år dör årligen av sjukdomar som kan förebyggas (2005) Mer än 1 miljon människor dör varje år av malaria, omkring är barn, de flesta i Afrika. Var 30 sekund dör ett barn av sjukdomen. En halv miljard bär på sjukdomen. (2009) 41

42 Utvecklingsländer Kostnaderna för att utrota fattigdomen är 1% av den globala BNI. G8 ländernas förslag om skuldavskrivning: Arton av de fattigaste HIPC-länderna (Heavily Indebted Poor Countries), 14 av dem i Afrika, kommer i slutet av 2005 att få skuldavskrivningar. Sammanlagt skriver VB, IMF och Afrikanska Utvecklingsbanken av skulder för 310 miljarder kronor. 42

43 43

44 Miljoner Antal extremt fattiga i miljoner och procent av befolkningen 58% % % 31% 41% 45% % 5% 10% 12% 6% 3% 0 Källa: Chen och Ravallion,

45 Dåligt utvecklad infrastruktur: t.ex. vägar, järnvägar, flygplatser, saknar (längre) kustlinjer, navigerbara floder, naturliga hamnar Klimatologiska förhållanden: torka, regn (påverkar produktiviteten inom jordbruket) Ekologiska och miljömässiga skador och sjukdomar Tropiska sjukdomar: malaria, tbc HIV/AIDS 45

46 46

47 47

48 48

49

50

51

52 2002 Monterrey: Utvecklingsfinansiering För första gången samlades FN, IMF, Världsbanken, WTO, representanter från det civila samhället (industri- och utvecklingsländer) och näringslivet i en process för utvecklingsfinansiering. Konferenssekretariatet presenterade ett konsensusdokument som innehåll 73 punkter. Bl a enades man om behovet av en reell ökning av det officiella biståndet (ODA; Official Development Assistance) och uppmanade industriländerna att sträva efter att uppnå biståndsmålet 0,7% av BNP. Sverige, Danmark, Norge och Nederländerna är de enda länder som uppnått detta mål. 52

53 2002 Monterrey: Utvecklingsfinansiering Tre centrala punkter i konsensusdokumentet innebär: Bättre samarbete mellan internationella organisationer, speciellt mellan FN, IMF, Världsbanken och WTO. Detta kan bidra till att utvecklingsländerna kan spela en större roll i internationellt ekonomiskt beslutfattande. (Jfr olika röstetal!) Större utrymme för utvecklingsländerna inom handelsrelaterade områden. En utveckling av strävanden och resurser för handelsrelaterat tekniskt bistånd och kapacitetsutveckling i enlighet med Dohas ministerdeklaration. (Handelshinder, subsidier, tekniska handelshinder, äganderätt till skydd för traditionell kunskap och folklore.) Uppföljningsmekanismer. Under 2005 skall en ny konferens hållas för att avspegla hur konsensusdokumentet har implementerats. 53

54 Land Bistånd från de 13 största givarländerna, totalt och som andel av BNP, 1992 och 2000 Totalt 1992 (miljoner $) Andel av BNP 1992 (%) Totalt 2000 (miljoner $) Danmark , ,06 Nederländerna , ,82 Sverige , ,81 Norge , ,80 Belgien 984 0, ,36 Schweiz , ,34 Frankrike , ,33 Storbritannien , ,31 Japan , ,27 Tyskland , ,27 Australien , ,27 Kanada , ,25 USA , ,10 Andel av BNP 2000 (%)

55 Bistånd från de 15 största givarländerna, totalt och som andel av BNP,

56 56

57 Not. USA:s bistånd utgör ungefär 15 cent för varje 100 dollar av BNI. Som jämförelse uppgick de militära utgifterna 2005 till 500 miljarder dollar. Sveriges militärutgifter 2005 uppgick till 43, 4 miljarder Sv. kr och biståndet uppgick till 26 miljarder Sv. kr.

58

59 59