INDUSTRIELLT MILJÖSKYDD - KTH. Hållbar utveckling. Larsgöran Strandberg

Transkript

1 INDUSTRIELLT MILJÖSKYDD - KTH Hållbar utveckling INDUSTRIELLT MILJÖSKYDD - KTH

2 INDUSTRIELLT MILJÖSKYDD - KTH Påskön Nauru Två exempel: INDUSTRIELLT MILJÖSKYDD - KTH

3 INDUSTRIELLT MILJÖSKYDD - KTH Karta över Påskön INDUSTRIELLT MILJÖSKYDD - KTH

4 INDUSTRIELLT MILJÖSKYDD - KTH Karta över Nauru INDUSTRIELLT MILJÖSKYDD - KTH

5 INDUSTRIELLT MILJÖSKYDD - KTH Karta över Nauru INDUSTRIELLT MILJÖSKYDD - KTH

6 INDUSTRIELLT MILJÖSKYDD - KTH Bilder över Nauru INDUSTRIELLT MILJÖSKYDD - KTH

7 INDUSTRIELLT MILJÖSKYDD - KTH Bilder över Nauru INDUSTRIELLT MILJÖSKYDD - KTH

8 INDUSTRIELLT MILJÖSKYDD - KTH Utveckla material- och energisnåla produkter Öka varornas livslängd INDUSTRIELLT MILJÖSKYDD - KTH

9 INDUSTRIELLT MILJÖSKYDD - KTH Substitution Multifunktionalitet INDUSTRIELLT MILJÖSKYDD - KTH

10 INDUSTRIELLT MILJÖSKYDD - KTH Samnyttjande INDUSTRIELLT MILJÖSKYDD - KTH

11 INDUSTRIELLT MILJÖSKYDD - KTH INDUSTRIELLT MILJÖSKYDD - KTH

12 Kapitalbaser: Naturkapital (K N ) Fysiskt kapital (K M ) Humankapital (K H ) Ändliga resurser Förnyelsebara resurser Ekosystemtjänster Kritiskt naturkapital Mänskligt skapat kapital Utbildning Hälsa

13 Dagens nationalekonomer: Naturkapital (K N ) + Fysiskt kapital (K M ) Humankapital (K H ) + - Den sammanlagda kapitalstocken bör hållas intakt eller öka över tiden - Naturkapitalet är utbytbart mot fysiskt kapital

14 Svag och stark hållbarhet Svag hållbarhet innebär att K N (naturkapitalet) är utbytbart mot annat kapital K M (mänskligt skapat kapital / fysiskt kapital) Stark hållbarhet innebär att delar av K N (naturkapitalet) inte är utbytbart mot annat kapital K M (mänskligt skapat kapital / fysiskt kapital)

15 1970 Vägar till Hållbar Utveckling Internationellt och nationellt Stockholmskonferensen Romklubben: Limits to Growth Brundtlandkommissionen Montrealprotokollet 1972 Rio Agenda 21 Rio+5 Kyotoprotokollet Delegationen för en ekologisk hållbar utveckling Regeringens skrivelse: Ekologisk hållbarhet LIP OECD EU-strategi för hållbar utveckling Nordisk hållbarhetsstrategi FNs Millenniumdeklaration Millennium Ecosystem Assessment Svenska Miljömål (15) Nationalkommittén för Agenda 21 och Habitat Monterrey World Food Summit Johannesburg Nationell strategi för hållbar utveckling Reg. tillväxtavtal Kretsloppsmiljarden Nationalkommittén för Agenda 21 och Habitat - slutbetänkande

16 Hållbar utveckling: ett ekologiskt, ekonomiskt, tekniskt och socialt samband (A) Ekosystem funktioner och förändring (D) Social prestanda och förändring (B) Ekonomisk prestanda och förändring Teknisk prestanda och förändring (C)

17 Stockholmskonferensen FN:s första konferens om den mänskliga miljön: Behovet av en ny syntes mellan utveckling och miljö Behovet av tillväxt: (1) i dynamisk harmoni med naturens ordning (2) styra om och förändra vår uppfattning om syftet med tillväxt En miljödeklaration med 26 principer En aktionsplan med 109 rekommendationer Tre resolutioner med avsikt att upprätta: (1) En institutionell ram för miljöfrågans handläggande inom FN (UNEP) (2) Ett miljösekretariat (3) En frivillig miljöfond Beslutade om en andra miljökonferens samt en världsmiljödag (5 juni)

18 1972 Stockholmskonferensen: en sammanfattning Koncentration kring luft-, mark- och vattenföroreningar Internationellt samarbete Miljöövervakning, utbildning, information Bidrag och hjälp till tredje världens miljöproblem

19 1987 Brundtlandkommissionen: Our Common Future Kommissionens utgångspunkter var: Åstadkomma långsiktiga strategier på miljöområdet för att nå en hållbar utveckling till år 2000 och därefter Rekommendera ett utvidgat samarbete mellan i- och u- länder som beaktar sambandet mellan befolkning, resurser, miljö- och utveckling Definiera gemensamma uppfattningar om långsiktiga miljöproblem, skapa åtgärder och problemlösningar för att förbättra miljön

20 1987 Brundtlandkommissionen: Our Common Future En hållbar utveckling kan definieras som en utveckling som försöker möta dagens behov utan att begränsa eller inskränka möjligheterna att möta framtidens behov. I stället för att kräva att den ekonomiska tillväxten upphör, understryks att fattigdoms- och underutvecklingsproblem inte kan lösas utan en ny period av tillväxt i vilken utvecklingsländerna spelar en stor roll och gör stora vinster. (Svensk översättning, Vår gemensamma framtid, 1989, sid. 55)

21 1992 Riokonferensen om miljö och utveckling Riokonferensen eller Earth Summit I, hölls 3-14 juni 1992 i Rio de Janeiro i Brasilien. Konferensen samlade 115 stats- och regeringschefer officiella delegater och representanter från frivilligorganisationer. I det parallella forumet för ickestatliga organisationer (NGOs) deltog personer. Uppdraget gällde att komma överens om lösningar till några av de absolut svåraste problemen som världen stod inför. Dit hör: fattigdom överutnyttjandet av naturresurser globala klimatförändringar förstörelse av vatten, mark och skog ökenspridning utarmning av mångfalden djur och växter

22 1992 Riokonferensen om miljö och utveckling: besluten Riodeklarationen om miljö och utveckling Agenda 21 Skogsprinciperna Klimatkonventionen Konventionen om biologisk mångfald

23 1992 Riokonferensen om miljö och utveckling: Agenda 21 Agenda 21 är ett handlingsprogram för den 21a århundradet och innehåller rekommendationer till alla grupper och individer i samhället att arbeta för att uppnå målet om en hållbar utveckling, utrota fattigdomen och undanröja hoten mot miljön. Agenda 21 innehåller 40 kapitel och betonar att miljöfrågorna måste integreras socialt och ekonomiskt. Betydelsen av demokrati och medverkan i beslutsfattande stryks under liksom individers och olika folkgruppers ansvar och medverkan i genomförandet. Handlingsprogramment är inte juridiskt bindande, men kan ses som politiskt och moraliskt förpliktande.

24 1992 Riokonferensen om miljö och utveckling: Agenda 21 Agenda 21 är indelad i fyra avdelningar: Sociala och ekonomiska dimensionen Förvaltningen av de fysiska resurserna Stärka olika samhällsgruppers roll Finansiering och tekniköverföring

25 1992 Riokonferensen om miljö och utveckling: Skogsprinciperna, Klimatkonventionen och Konventionen om biologisk mångfald Skogsprinciperna Grundläggande riktlinjer för ett hållbart utnyttjande av världens skogar. Klimatkonventionen Innehåller åtaganden för industriländerna att anta program och vidta åtgärder för att begränsa utsläppen av alla växthusgaser med sikte på 1990 års nivå vid sekelskiftet. Konventionen om biologisk mångfald Nationella planer skall utarbetas för hur mångfalden skall skyddas och de biologiska resurserna användas på ett uthålligt sätt. Varje land skall ha rätt att bestämma över sina egna genetiska resurser.

26 2000 FNs Millenniumdeklaration Millenniumdeklarationen är indelad i fyra områden: 1. Frihet från nöd Utvecklingsagendan 2. Frihet från fruktan Säkerhetsagendan 3. En hållbar framtid Miljöagendan 4. Förnyelse av FN

27 Utvecklingsagendan I Fattigdomen skall halveras till 2015 för de som tjänar mindre än 1 dollar om dagen (22% i dag) Befolkningsgrupper som saknar tillgång till rent färskvatten skall halveras till 2015 (20% i dag) Könsklyftan för grundskole- och gymnasieutbildning skall minska till 2005 och alla barn skall kunna avsluta en fullständig grundskoleutbildning till 2015 Avstanna och börja vända spridningen av HIV/AIDS till 2015 Minska slummen i (stor)städer och förbättra livsvillkoren för 100 miljoner sluminvånare till 2020 Minska arbetslösheten bland ungdomar

28 Utvecklingsagendan II Det är viktigt att industriländerna: Garanterar fri tillgång till sina marknader för varor som är producerade i fattiga länder och som ett första steg förbereder en politisk anpassning till skatte- och kvotfri tillgång för all export från de minst utvecklade länderna (LDC-länder) Inför ett utökat program för skuldavskrivningar för svårt skuldsatta fattiga länder mot att dessa länder åtar sig att minska fattigdomen Arbetar för att utvecklingsländerna får större tillgång till HIV-relaterade läkemedel Genomför speciella åtgärder för behoven i Afrika

29 Säkerhetsagendan Stärka respekten för internationell lag, t ex nedrustningsavtal och internationella humanitära- och mänskliga rättighetslagar Stärka FNs förmåga att genomföra fredsoperationer Minska den illegala vapenhandeln Undersöka möjligheterna att samla en internationell konferens för att eliminera kärnvapenrisker

30 Miljöagendan Statsöverhuvuden skall främja införandet av en ny bevarande- och skyddsetik och som första steg: Anta och ratificera Kyotoprotokollet så att det kan träda i kraft under 2002 Införa FNs system för gröna räkenskaper i ländernas nationalräkenskaper Anskaffa medel för att stödja och aktivt arbeta med the Millennium Ecosystem Assessment Skapa förutsättningar för ett konkret och meningsfullt agerande från världens ledare vid världstoppmötet i Johannesburg 2002

31 The Millennium Ecosystem Assessment MA är ett 4-årigt 4 projekt som påbörjades 2001 för att förbättra förvaltningen av världens ekosystem genom att hjälpa till att möta behoven hos makthavare och allmänhet att förhandsgranska politisk relevant information kring ekosystemens tillstånd, förändringskonsekvenser och handlingsalternativ. Projektet är ett samarbete mellan ett stort antal FN- organisationer, Världsbanken, GEF, NASA, Norska regeringen och Rockerfeller Foundation.

32 The Millennium Ecosystem Assessment Projektets uppgift är att bl a tillhandahålla information inom följande områden: Öka förståelsen för sambandet mellan ekosystemen och de varor och tjänster som de tillhandahåller Kapacitetsuppbyggnad för globala, regionala, nationella och lokala institutioner för att öka kunskapen inom integrerad ekosystemanalys Stärka internationella miljööverenskommelser och förbättra nationella regeringars miljörelaterade beslutsfattande genom att förbättra tillgången till bästa vetenskapliga information Utveckla metoder för att använda tvärsektoriella analyser för att mer effektivt integrera information från olika mätmetoder Identifiera viktiga områden där vetenskaplig osäkerhet och brist på data hindrar beslutsfattande och förtjänar veteskapligt stöd

33 2002 Monterrey: Financing for Development För första gången samlades FN, IMF, Världsbanken, WTO, representanter från det civila samhället (industi- och utvecklingsländer) och näringslivet i en process för utvecklingsfinansiering.. Konferenssekretariatet presenterade ett konsensusdokument som innehåll 73 punkter. Bl a enades man om behovet av en reell ökning av det officiella biståndet (ODA; Official Development Assistance) och uppmanade industriländerna att sträva efter att uppnå biståndsmålet 0,7% av BNP. Sverige, Danmark, Norge och Nederländerna är de enda länder som uppnått detta mål.

34 2002 Monterrey: Financing for Development Tre centrala punkter i konsensusdokumentet innebär: Bättre samarbete mellan internationella organisationer, speciellt mellan FN, IMF, Världsbanken och WTO. Detta kan bidra till att utvecklingsländerna kan spela en större roll i internationellt ekonomiskt beslutfattande. (Jfr olika röstetal!) Större utrymme för utvecklingsländerna inom handelsrelaterade områden. En utveckling av strävanden och resurser för handelsrelaterat tekniskt bistånd och kapacitetsutveckling i enlighet med Dohas ministerdeklaration. (Handelshinder, subsidier, tekniska handelshinder, äganderätt till skydd för traditionell kunskap och folklore.) Uppföljningsmekanismer. Under 2005 skall en ny konferens hållas för att avspegla hur konsensusdokumentet har implementerats.

35 Bistånd från de 13 största givarländerna, totalt och som andel av BNP, 1992 och 2000 Land Totalt 1992 (miljoner $) Andel av BNP 1992 (%) Totalt 2000 (miljoner $) Andel av BNP 2000 (%) Danmark , ,06 Nederländerna , ,82 Sverige , ,81 Norge , ,80 Belgien 984 0, ,36 Schweiz , ,34 Frankrike , ,33 Storbritannien , ,31 Japan , ,27 Tyskland , ,27 Australien , ,27 Kanada , ,25 USA , ,10

36 Finansiering av hållbar utveckling: ökat utvecklingsbistånd, skuldavskrivningar, komplettering av GEF (Global Environmental Facitity) Hälsa och miljö Teknikutveckling, kapacitetsuppbyggnad och utbildning Styrande och deltagande A new Global Deal

37 Den nya globala handlingsplanen skall innehålla: Jämlikhet - bekämpa fattigdomen genom rättvis och hållbar tillgång till resurser Rättigheter - säkra miljö- och sociala rättigheter Gränser - minska resursanvändningen inom ramen för hållbara gränser Rättvisa - erkänna miljö- och sociala skulder och avskriva finansiella skulder Demokrati - tillförsäkra tillgången till information och gemensamt deltagande Etik - omvärdera de värden och principer som vägleder mänskligt handlande

38 Exempel på nya åtaganden: Handels- och miljöregler skall stödja varann Halvera andelen människor som saknar tillgång till sanitet (2015) Nationella planer för integrerad vattenförvaltning och effektiv vattenhantering (2005) Fiskebestånd som hotas av utrotning skall återställas / återuppbyggas (2015) Kvinnors rätt att äga, ärva och kontrollera mark Kraftigt minska förlusten av biologisk mångfald (2010) Ett tioårigt handlingsprogram för hållbara konsumtions- och produktionsmönster En global kemikaliestrategi (2005) och märkning av kemikalier (2008) Ökad tillgång till energi (kraftig ökning på global nivå av andelen förnybar energi, utfasning av subventioner till fossila bränslen)

39 Rättvis global fördelning? Rikaste 1/5 av världens befolkning Privat konsumtion 86% av världens totala Koldioxidutsläpp 53% av världens totala Fattigaste 1/5 av världens befolkning. Privat konsumtion 1,3% av världens totala Koldioxidutsläpp 3% av världens totala