Hamn- och bryggutredning Kimitoöns kommun 2010

Transkript

1 Hamn- och bryggutredning Kimitoöns kommun Godkänd av tekniska nämnden den Lars Nummelin Roger Hakalax Frida Vuorio

2 INNEHÅLL 1. INLEDNING KOMMUNENS ALLMÄNNA BRYGGOR OCH KAJER Översikt Utmaningar Kostnader Inkomster Förbättringar UTHYRNINGSPLATSER Översikt Östra Dalsbruk Bruksviken Sabbelsviken Dragsedesviken Söderlågvik Kärra Genböle strand Klockarudden Utmaningar Standarden Kostnader Inkomster Förbättringar SMÅBÅTSHAMNAR Översikt över brygg- och hamnområden som hyrs ut Dalsbruk centrum, gästhamnen och piren Översikt Kostnader Inkomster Förbättringar och utvecklingsbehov Lysholmen Översikt Kostnader Inkomster Förbättringar och utvecklingsbehov Hasselbacken Översikt Kostnader Inkomster Förbättringar och utvecklingsbehov Vestlax hamnen Översikt Problem Kostnader ii

3 4.5.4 Inkomster Förbättringar Dahlby Översikt Kostnader Inkomster Förbättringar och utvecklingsbehov Gammelby Översikt Kostnader Inkomster Förbättringar och utvecklingsbehov Eknäs Översikt Kostnader Inkomster Förbättringar och utvecklingsbehov Ryssviken Översikt Kostnader Inkomster Förbättringar PRIVATA MARKNADEN Gästhamnar Privata småbåtshamnar Industrihamnar Översikt Mjösund, Keramia Oy Fröjdböle, SP Minerals Oy Dalsbruk, Ovako Oy Kasnäs, Oy Salmonfarm Ab HUR SER DET UT UTANFÖR KIMITOÖN? Väståboland Åbo Nådendal Hangö Raseborg Ingå UTVECKLING AV KIMITOÖNS BRYGGOR Kommunens allmänna bryggor Uthyrnings bryggplatser SAMMANDRAG iii

4 1. INLEDNING Kimitoöns kommun har en ytterst mångsidig hamn och brygg verksamhet. Samtidigt finns det en stor privat företagarverksamhet i brygg- och hamnsektorn, precis som det anstår en skärgårdskommun med hamntraditioner. Avsikten med utredningen är att sammanställa brygg- och hamnverksamheten i kommunen i ett dokument. Målet är att utredningen under några år framåt fungerar som vägledning i viktiga avgöranden gällande bryggverksamheten i kommunal regi. Detta är av betydelse för beslutsfattarna och för kommunens personal. Dokumentet är också en uppdatering på befintlig privat brygg- och hamnverksamhet och kan därigenom röna ett bredare intresse bland allmänheten. Utredningen är gjord av Frida Vuorio, Roger Hakalax och Lars Nummelin. 2. KOMMUNENS ALLMÄNNA BRYGGOR OCH KAJER 2.1 ÖVERSIKT Kommunen ställer till förfogande flera allmänna bryggor, kajer och båtupptagningsplatser som alla kommuninvånare och besökare kan utnyttja gratis. Kommunen tar ingen som helst hyra för dessa bryggor, som därigenom kan betraktas som allmän kommunal service. Undantag är fiskehamnen i Sundvik som det för vissa kommersiella transporter bör beläggas med hamnavgift (se kap. 2.4). Det finns även bryggor i kommunen som fritidsenheten ansvarar för. Dessa är inte behandlade i denna utredning. I Kimitoön finns det en kommunal gästhamn i Lammala och i Dalsbruk. I Dalsbruk och på Kalkholmen i närheten av Lammala gästhamn finns septiktank tömning för båtar. Man kan ta upp båtar vid kommunala upp och nedläggningsplatser i bl.a. Lammala, Dalsbruk, Kärra, Gammelby och Eknäs. Det finns flera s.k. landtagningsbryggor i kommunen och en del av dessa sköter kommunen om. Sådana är Uddis, Ekhamnen, Lammala och Dalsbruk. I Sundvik finns fiskhamnsbryggan som används för transport av material till skärgården. Hamnen används även som vinterförvaringsplats för ett antal båtar. 1

5 2.2 UTMANINGAR I Lammala och Dalsbruk finns även butiksbryggor var folk kan komma med båt för att handla och utnyttja annan service. I Kasnäs och Sundvik finns lyftkran som är i kommunens ägo. Kommunen står även för att de statliga förbindelse båtsbryggorna är belysta. Gästhamnen i Lammala fick nytt lock på flytbryggan Övriga bryggor samt båthuset är i bra skick. Även butiksbryggan i Dalsbruk är i gott skick. Septiktank tömningspunktens pump byttes ut i 2009 i Dalsbruk efter att ha flera gånger varit ur bruk, men trots detta fungerar pumpen dåligt. Bryggan på Kalkholmen finns privat mark. Kommunen har iståndsatt bryggan och har tillgång till bryggområdet och parkeringsplatserna genom ett långtidsarrende fram till Förutom kommunen har även arrendegivaren rätt att använda bryggan. Bryggan finns invid Eugeniavarvet som kommunen äger. På kommunens mark finns en båtramp. I samma byggnad finns också sommarrestaurang Eugenia. Kalkholmsbryggan är hemhamn för jakten Eugenia och tjänar också i någon mån som lastningsplats för varor ut till skärgården. 2.3 KOSTNADER Bryggorna skall kontinuerligt underhållas och övervakas. Septiktank tömningspunkterna i Dalsbruk och på Kalkholmen behöver regelbunden service och får inte vara ur bruk längre tider då det inte finns många andra tömningsplatser på Kimitoön. Det är viktigt att denna service fungerar hela sommaren så att ortsbefolkningen och fritidsbåtarna kan tömma sina tankar i hamn och inte till havs. Gästhamnen i Lammala är idag ingen fungerande gästhamn. Där kan man ta i land i hamnen, men det finns ingen gästhamnsservice. Besökare är ofta konfunderade om vad de får och inte får göra i hamnen. I gästhamnen finns utedass, men för att den skall kunna användas måste den underhållas och skötas om. 2.4 INKOMSTER Gästhamnen i Lammala kräver skötsel. Någon måste sköta utedasset sommartid och ser över att det är rent och snyggt. Septiktank tömningspunkten i Dalsbruk och på Kalkholmen har sköts av Kimitoöns Vattens servicedejour. På normala arbetstider sköts uppgifterna som en del av servicearbetet, men helg- och kvällsservice förorsakar förhöjda kostnader. Alla bryggor kräver årlig genomgång av reparationsbehov samt utöver det regelbundna syner. Dessutom förorsakar bryggorna årliga underhåll och reparationsarbeten. Sällan klarar sig en enskild brygga flera år utan reparationer. För år 2009 använde servicepersonalen i Kimitoöns kommun 289,5 timmar på dessa bryggor. I fiskhamnen i Sundvik har det tagits hamnavgifter för de som lossar eller lastar varor i hamnen och vinterförvaringsavgift. Hamnanvändningen hittills har varit närmast grustransporter till skärgården och lossning av virkespråmar. Det bör slås fast avgifter för lossning, lastning och för vinterförvaring. Speciellt lossnings och lastningsverksamheten konkurrerararm e de privata industrihamnar som vill erbjuda tjänster åt andra aktörer (se kap. 5.3). Lastning och lossning av till fisket hörande varor eller produkter bör fortsättningsvis vara 2

6 2.5 FÖRBÄTTRINGAR avgiftsbefriad. På de övriga bryggorna och anläggningarna har inte åtminstone hittills funnits sådan verksamhet att den borde beläggas med avgifter. Gästhamnen och butiksbryggan i Lammala; Här bör upprättas regler för besökarna i gästhamnen och en informationstavla angående servicepunkter och kontaktuppgifter bör anläggas. Butiksbryggan i Dalsbruk; Här bör byggas något för att förhindra fyllnadsjorden att rinna ner i havet som i sin tur skapar farliga gropar mellan land och brygga. En skylt som informerar om var butiksbryggan är belägen bör sättas upp. Bild: Butiksbryggan i Dalsbruk Lyftkranarna; Lyftkranen behöver regelbunden service och besiktning. Idag finns inga regler på vem som har nycklar till den eller vem som använder den. Här bör det sättas upp kontaktuppgifter för vem man skall vända sig till om man vill använda den. 3. UTHYRNINGSPLATSER 3.1 ÖVERSIKT Kommunen har sammanlagt 529 st båtplatser till uthyrning i Kimitoön och är således största båtplatsuthyraren i Kimitoön. Eftersom det finns över 2000 fastighet på öar utan fast vägförbindelse är det viktigt att det finns båtplatser. Kommunen har båtplatser i olika delar av Kimitoön, i Dalsbruk, Söderlångvik, Kärra, Genböle, Klockarudden, Vestlax och Norrlångvik. De flesta båtplatserna finns i Dalsbruk. Ö A-V. Dalsbruk X. Söderlångvik Y Z Y. Kärra Ä Z. Genböle strand X A-V Å Å. Klockarudden Ä. Vestlax Ö. Norrlångvik 3

7 3.1.1 ÖSTRA DALSBRUK Östra Dalsbruk området ligger vid Grophagsvägen och har 8 bryggor och 159 båtplatser. I området finns en liten parkering. Alla bryggor är av flytbryggmodell och alla förutom A bryggan är förankrade med kätting. A bryggan är förankrad med pålar. C B A Bryggorna är bra placerade och piren skyddar hamnen. D1 D Vid stränderna finns strandplatser för småbåtar. Stränderna bör städas upp och strandplatserna repareras. E F G F bryggan har gamla telefonstolpar som avskiljare mellan båtarna och dessa bör bytas ut eftersom de inte fungerar och är opraktiska. I 2009 byttes 1:a delen av brygga G ut mot en ny del eftersom denna var av gammal modell och sliten. Bryggan Båtplatsen Förtöjning Utrustning Namn Typ < 6m 6,00-9,99 10m Akterstolpe Boj Avskiljare Port Vatten El A Pålad flytbrygga Ja Nej Nej B Flytbrygga Ja Nej Nej C Flytbrygga Ja Nej Nej D Flytbrygga Ja Nej Nej D1 Flytbrygga Ja Nej Nej E Flytbrygga Ja Nej Nej F Flytbrygga Ja Nej Nej G Flytbrygga Ja Nej Nej Bild: Strandplatser Bild: Översiktsbild Östra Dalsbruk 4

8 3.1.2 BRUKSVIKEN I Dalsbruk centrum har kommunen 30 båtplatser. Dessa alla ligger på Ovakos sidan av Bruksviken. Det saknas port till båtplatserna. Området på inre sidan av sista bryggan är mycket grunt. H,I,J Våren 2009 byttes däcket på bryggan som går längs med land. Det gamla locket hade slitits löst och det fanns flera stora hål. För några år sedan förnyades den yttersta bryggan. Den är av kistform och passar bra in i den gamla bruksmiljön. Bryggan längst in i viken står på pålar. Bryggan Båtplatsen Förtöjning Utrustning Namn Typ < 6m 6,00-9,99 10m Akterstolpe Boj Avskiljare Port Vatten El H,I,J Pålar, Pir Nej Nej Nej Bild: Nytt däck Bild: Översiktsbild SABBELSVIKEN L O N M K R P S 5

9 I den inre delen av Sabbelsviken finns 5 bryggor som är kommunens. Bredvid M bryggan finns en båtramp. Vid båtrampen finns ett område som används för parkering och förvaring av diverse saker. Vem som har lov att förvara vad är oklart och en massa skräp ligger över allt. Marken ägs delvis av Rautaruukki och delvis av Ovako Wire. Detta område bör redas upp och putsas upp. Det finns goda möjligheter att utveckla området. Bild: Oredigt område Bild: Brygga O När man kör in på Sabbelsvägen ca 300 m kommer man till 3 bryggor som är kommunens. S bryggan har gamla telefonstolpar som avskiljare mellan båtarna och dessa bör bytas ut eftersom de inte fungerar och är opraktiska. Mellan vägen och bryggorna finns ett grönområde som är vildvuxet. Området används som bilparkering. Detta område bör planeras om och snyggas till. Vassområdet har brett ut sig och bör trimmas så att den inte kommer in på båtplatserna. Bild: För utvuxen vass Bild: Problem med telefonstolpavskiljare 6

10 Bryggan Båtplatsen Förtöjning Utrustning Namn Typ < 6m 6,00-9,99 10m Akterstolpe Boj Avskiljare Port Vatten El K Flytbrygga Ja Nej Nej L Flytbrygga Ja Nej Nej M Flytbrygga Ja Nej Nej N Flytbrygga Ja Nej Nej O Flytbrygga Ja Nej Nej P Pålad flytbrygga Ja Nej Nej R Pålad flytbrygga Ja Nej Nej S Flytbrygga Ja Nej Nej DRAGSEDESVIKEN Dragsedesviken är en naturligt bra och skydda hamn. Inne i viken är det en aning grunt. U T Special Ute på T bryggans udde finns flera små skjul. En del är i gott och andra i mindre gott skick. Det ser råddigt ut i området och man vet inte vilka som är i användning och vilka som är bortglömda. Helt ute på ändan av udden finns 4 st gamla båtskjul, 2 av dem är mycket medfarna. V T På västra av viken finns en parkeringsplats som är Wärtsiläs. Kommunen får använda halva delen (den del mot stranden). U bryggan har gamla telefonstolpar som avskiljare mellan båtarna och dessa bör bytas ut eftersom de inte fungerar och är opraktiska. Bild: Översiktsbild Bild: V bryggan 7

11 Bryggan Båtplatsen Förtöjning Utrustning Namn Typ < 6m 6,00-9,99 10m Akterstolpe Boj Avskiljare Port Vatten El T Flytbrygga 6 6 Ja Nej Nej T Special Flytbrygga Nej Nej Nej U Flytbrygga Ja Nej Nej V Flytbrygga Ja Nej Nej SÖDERLÅGVIK Söderlångvik bryggan finns det enbart boj förtöjning. Bryggan är i ganska bra skick. Det mest akuta underhållsbehovet är tvättning. På bryggan har en grön växtmatta brett ut sig och som gör den väldigt hal då ytan är fuktig. Behov finns även för en eventuell förstärkning vid bryggskarvarna eftersom däcket hänger. X Hela landgången bör förstärkas, den är vinglig och smal. Dessutom finns det en storgrop där landgången startar. Bild: Landgången Bild: Översiktsbild Bryggan Båtplatsen Förtöjning Utrustning Namn Typ < 6m 6,00-9,99 10m Akterstolpe Boj Avskiljare Port Vatten El X Flytbrygga Ja Nej Nej 8

12 3.1.6 KÄRRA Bryggan är hopsatt av flera olika bryggor som är i olika nivåer. Y Numreringen på platserna är ologisk och bör göras om. Landgången är lång och av svag konstruktion. Landgången sviktar betänkligt redan vid normal gångtrafik. Behov finns för att göra om hela landgången Bryggan börjar vara gammal och det finns behov för en del småreparationer. Bild: Landgången Bild: Översiktsbild Bryggan Båtplatsen Förtöjning Utrustning Namn Typ < 6m 6,00-9,99 10m Akterstolpe Boj Avskiljare Port Vatten El Y Pålad flytbrygga Ja Nej Nej GENBÖLE STRAND Bryggan i Genböle stranden är byggd längsmed en ca 4 m bred stenfylld pir. Denna brygga är i akut behov av grundreparation. I skarven mellan stenfyllningen och bryggan rinner gruset under bryggan och det uppstår stora hål mellan brygga och stenfyllningen. Bryggfronten står på lösa pålar som flyttas eller försvinner vid islossning. Varje vår måste pålarna justeras/bytas/förnyas. Z 9

13 Bild: Grus som runnit bort Bild: Översiktsbild Bryggan Båtplatsen Förtöjning Utrustning Namn Typ < 6m 6,00-9,99 10m Akterstolpe Boj Avskiljare Port Vatten El Z Pir Nej Nej Nej KLOCKARUDDEN Vid Klockarudden finns det en parkeringsplats med reserverad bilplats för alla som hyrt båtplats, samt ytterligare några gästparkerings platser. Parkeringsplatsen kan även fungera som en vinterförvaringsplats. Bryggan har 8 bojplatser och 32 platser med mellanbommar av metall. Stödstolparna i ändan har slitits en del och ytterligare slitage bör noggrant följas upp vid de årliga granskningarna. Å Bild: Bomförtöjning Bild: Parkeringsplatsen / vinterförvaring 10

14 Bryggan Båtplatsen Förtöjning Utrustning Namn Typ < 6m 6,00-9,99 10m Akterstolpe Boj Avskiljare Port Vatten El Å Flytbrygga Nej Nej Nej 3.2 UTMANINGAR Bryggan i Genböle måste byggas om eller bytas ut helt till en annan typ av brygga eller en annan konstruktion. Dagens konstruktion måste årligen repareras och byggas om. På ett par andra bryggor, i Söderlångvik och Kärra bör landgångarna byggas om så att de blir stabilare. Fyra av kommunens bryggor (A, P, R, Y) är fast med pålar och samtliga börjar vara gamla. Pålarna sliter Bild: Brygga Z, Genböle strand sönder plankorna och skapar farliga hål i bryggdäcken. Pålbryggorna bör i snar framtid bytas ut eller grundrepareras. Bryggan i Kärra är av denna typ. Bryggan är dessutom i olika nivåer. Kärra bryggan är den första som bör åtgärdas. Ett återkommande problem i Dalsbruk, är parkeringsplatser under sommarveckorna. Det bör utredas var vi kan få bygga flera parkeringsplatser eller styra parkeringen på annat sätt. Stölder av snurror har förekommit vid bryggorna. Idag är nästan alla bryggor utrustade med låsta portar, men avsaknaden av bryggbelysning gör att tjuvarna kan röra sig nattetid vid bryggorna. Tyvärr förekommer det att bryggorna används utan lov. Vid utförd inspektionen av bryggorna kontrollerades även detta och då upptäcktes några båtar som inte var betalande kunder. Tidsbrist har även lett till att regelbundna kontroller av bryggors skick inte alltid har gjorts och därför har mindre skador inte upptäckts och åtgärdats i tid. Vid reparationer och underhåll av bryggor har man varit tvungen att anlita utomstående arbetskraft. 3.3 STANDARDEN Båtplatserna som hyrs ut är väldigt primitivt utrustade. Det finns varken el eller vatten att tillgå vid bryggorna. Vid flera bryggor finns det inte möjlighet till bilparkering på utsedda platser. Det är endast vid Klockaruddens brygga som det finns markerade bilplatser. Vinterförvaring av båtar på parkeringsplatsen är möjlig endast vid Klockaruddens parkering. 3.4 KOSTNADER Varje vår bör bryggorna granskas och de skador som vintern har fört med sig bör repareras. Oftast är det fråga om byte av pålar som har gått av och stag som har knäckts eller bojar som 11

15 har flyttat plats och kättingar som har gått av. För sådana uppdrag krävs dykare för att utföra undersökningarna och delvis också för reparationer. Det finns tre bryggor som idag har telefonstolpspålar som avskiljare mellan båtarna (F, S, U). Det här är inte någon bra lösning och många gånger ligger avskiljarstolparna i vattnet och är sneda eller knäckta. På dessa alla bryggor bör båtförtöjningsanordningen bytas ut. På flera platser äter vattnet upp fyllningsjord vid landgångar och material måste köras ut varje år för att reparera skadorna. Annat alternativ är att bygga om landgången. Bild: Brygga F, Östra Dalsbruk 3.5 INKOMSTER Av kommunens bryggor är 14 st inte på kommunens mark och för en del av dem betalas arrende. För de flesta bryggor bör nya arrendekontrakt uppgöras. För att sköta bryggornas underhåll och administration krävs mycket arbete. Vi har personal som sköter småreparationer av bryggorna, personal för kundservice och personal för fakturering. Idag är det minst 8 personer som på något sätt jobbar med uthyrningsbryggorna. Från och med 2009 har servicemanskapet fört bok över utförda arbetstimmar och per har arbetsinsatsen varit 226 timmar. Även faktureringen kostar och enligt ekonomiavdelningens beräkningar är kostnaden per skickad faktura 5,49. Det som är svårt att uppskatta är hur mycket tid som läggs ner på kundservicen och koordineringen av reparationer eftersom det är personal som jobbar med många olika ärenden. En uppskattning är att det går åtminstone 1-1,5 månads arbete totalt till detta. 3.5 FÖRBÄTTRINGAR Bryggverksamhetens inkomster består av hyresintäkter för båtplatser. I medeltal har båtplatsuthyrning i Dragsfjärds kommun inbringat i form av räkenskapsårets resultat under åren Då har inte alla kostnader beaktats. Bl.a. har avskrivningen legat på för låg nivå och alla serviceinsatser har inte heller kostnadsförts på bryggor. I Kimito och Västanfjärd har det årligen funnits en liten avkastning av bryggverksamheten, men nivån har varit verkligt låg. Gällande beslut för båttaxor 2009 har medfört en intäktsnivå på ca och ett resultat som efter normal kostnadsföring kommer att vara svagt positivt eller i närheten av plus minus noll. Infotavlor, innehållande kontaktuppgifter och ordningsregler, bör monteras vid varje brygga. Vid samtliga bryggplatser bör det tydligare framgå var man kan och inte kan parkera. Ofta har det framförts kritik p.g.a. felparkerade bilar. En undersökning om kundernas behov av och intresse för el och vatten bör förverkligas. 12

16 Ett antal bryggkunder har önskat belysning av bryggor. Det ligger också i kommunens intresse att installera belysning på bryggändorna för att förhindra stölder och för att höja säkerheten vid förtöjning nattetid. 4. SMÅBÅTSHAMNAR Kommunen arrenderar ut områden för båthamnar som är kommunens eller vidare arrenderar platser till en tredje part. Detta kapitel ger en översikt över dessa områden. 4.1 ÖVERSIKT ÖVER BRYGG- OCH HAMNOMRÅDEN SOM HYRS UT 1. Dalsbruk centrum 2. Dalsbruk gästhamn och pir 3. Lysholmen Hasselbacken 5. Vestlax hamnen 6. Dahlby Gammelby 8. Eknäs 9. Ryssviken DALSBRUK CENTRUM, GÄSTHAMNEN OCH PIREN ÖVERSIKT Dalsbruks största styrka är närheten till havet och skärgården. Allmänt kan dock konstateras att Dalsbruk upplevs litet svårtillgängligt sjövägen för tillfälliga besökare samt en aning rörigt. De tillåtna allmänna landtagningsplatserna är för få och de flesta befinner sig för långt bortta från Bruksviken. Det är naturligtvis möjligt att ta iland tillfälligt i gästhamnen för att uträtta sina ärenden. Men det känns alltid obekvämt att utnyttja gästhamnens betjäning utan att betala sin dygnsavgift då man besöker t.ex. en butik. För Dalsbruks näringsliv och för det allmänna intrycket som orten ger de tillfälliga besökarna, är det viktigt att skyltningen av besöksplatser förbättras och antalet platser utökas. Även antalet hyresplatser bör utökas kännbart då efterfrågan är större än utbudet. Brist på parkeringsplatser är även ett allmänt problem under högsommarveckorna. Alla brygganläggningar, kajer och pirer på området, saknar miljötillstånd och pirens östra sida används av företaget Midnight Sun Sailing utan avtal. 13

17 Lastning och lossning av byggnadsmaterial och dylikt från transportfordon till fraktbåtar och pråmar sker i Bruksviken invid förbindelsebåts kajen. Varorna fraktas sedan från Bruksviken ut i skärgården. Denna verksamhet är viktig men det är inte helt nödvändigt att sköta denna verksamhet mitt i kärncentrum. Verksamheten ger det intrycket att man befinner sig på ett industriområde samtidigt som det bidrar till orolig trafik både på gatuområde och i viken. Kimitoön har sedan några år tillbaka en fungerande, etablerad gästhamn i Dalsbruk. Gästhamnen ägs av kommunen men bedrivs av ett privatföretaget D-Marin. Avtalet är i kraft fram till den Problemet med gästhamnsavtalet är att ansvarsfördelningen mellan kommunen och företagaren är oklar samtidigt som gränsdragningen om vilka kajer och bryggor som hör till vilken avtalspart är oklar emedan det inte finns någon kartbilaga till avtalet. En sak som försvårar utvecklingen av hela hamnområdet är att de centrala vattenområdena ägs av andra markägare än kommunen KOSTNADER Underhålls- och kapitalkostnaderna är stora. Även brist på avtal och dåliga avtal bidrar till onödiga kostnader för skattebetalarna INKOMSTER Gästhamnsavtalet ger kommunen 4000 /år för hamnområdet och för byggnaderna. Inkomsten täcker en bråkdel av kommunens kostnader som hänför sig till gästhamnsverksamheten. Övriga inkomster ger inte dessa anläggningar FÖRBÄTTRINGAR OCH UTVECKLINGSBEHOV Arrende avtal med markägare och vattenägare bör uppgöras så att kommunen har de områden i sin besittning där kommunens bryggor och anläggningar är belägna. På sikt bör kommunen sträva att köpa eller inlösa de centrala områdena i sin ägo. Detta bör beaktas vid kommande detaljplanering. Kommunen bör ansöka om miljötillstånd för de befintliga bryggorna och hamnkonstruktionerna samt för eventuella utvidgningar. Som underlag för denna ansökan bör en helhetsplanering uppgöras av hela Dalsbruks vatten och hamnområden. En detaljplan för de centrala vattenområdena är sannolikt den bästa modellen. Sådant som bör beaktas i planen är tillfälliga besöksbryggor, uthyrningsbryggor, lastningskajer, förbindelsebåts bryggor, besöks kajer, platser för husbåtar eller flytande hus, broar och industrihamnar samt möjlighet till simstrand och fritidsaktiviteter så som uthyrningsverksamhet av vattensport utrustning och fisketurer. Genom att flytta lastningskajen till någon annan plats kan parkeringsplatserna utökas i centrala Dalsbruk samtidigt som centrum kan göras mera fotgängarvänligt. Avtalet med D-marin måste revideras för att klargör ansvarsfördelningen mellan avtalsparterna, trygga gästhamnsverksamheten, utöka de tillfälliga besöksplatserna i Dalsbruk, samt ge en bättre kostnads täckning. Förhandlingar pågår. Ett avtal med Midnight Sun Sailing bör uppgöras och hyra bör uppbäras av dem. 14

18 4.3 LYSHOLMEN Avtal borde uppgöra med pråmskepparna och fakturering verkställas gällande lastnings och lossningsverksamheten i Bruksviken samt på övriga platser. Skyltningen av Dalsbruk mot havet måste förbättras för att besökarna skall känna sig mera välkomna och bättre hitta det de söker ÖVERSIKT På Lysholmen har det funnits hamnverksamhet mycket länge. I samband med att Rautaruukki uppgjorde en detaljplan för området fick kommunen köpa LV området och samtliga grönområden. Kommunen har hyrt ut LV området åt företaget D- Marin, avtalet går ut den Samma företagare har drivit hamnen i över 10 år på denna plats, men även denna hamn saknar miljötillstånd. Bild: Del av båtplatserna vid Lysholmen LV området är stort och det finns goda förutsättningar att utöka platsantalet i denna hamn. Hamnområdets stora utmaning är att det är beläget mitt i ett bostadsområde. I detta hamnområde torde de dock finnas de bästa möjligheterna att utöka antalet bryggplatser i Dalsbruk KOSTNADER Anskaffningskostnaden för mark och vatten området INKOMSTER Avtalet med D-Marin ger kommunen 5000 /år (50 /båtplats) FÖRBÄTTRINGAR OCH UTVECKLINGSBEHOV 4.4 HASSELBACKEN Detta hamnområde ägs av kommunen, är beläget på en skyddad och bra plats och därför borde kommunen ta över hela hamnverksamheten då arrendeavtalet går ut eller konkurrensutsätta uthyrningen av området. Om företagaren går med på att utveckla och utvidga hamnen och söka om miljötillstånd för verksamheten samt betala ett sakligt arrende så kan även det alternativ beaktas ÖVERSIKT Hasselbackens LV område ägs av kommunen och är uthyrt åt D-Marin, avtalet går ut

19 Hamnen torde ha miljötillstånd KOSTNADER Kommunen har inte andra kostnader än anskaffningskostnader INKOMSTER Avtalet med D-Marin ger kommunen 1 177,32 /år i arrende FÖRBÄTTRINGAR OCH UTVECKLINGSBEHOV 4.5 VESTLAX HAMNEN Bild: Hasselbacken Avtalet med D-Marin ger dålig avkastning. Om företagaren vill förlänga avtalet då det går ut så bör arrendeavgiften höjas kännbart ÖVERSIKT Kommunen har med 4 arrendeavtal och 2 kompletteringar arrenderat ett hamnområde i Vestlax och byggt upp en hamn. I början av 90-talet var hamnen en fungerande och omtyckt gästhamn. Idag bedrivs en del av hamnen av Vestlax byaförening och Ove Lindström utan skriftliga avtal, dessutom hyr kommunen ut en plats. Kommunen har miljötillstånd för hamnverksamheten PROBLEM Arrende kontraktet går ut och markägaren har en egen brygga mitt på området KOSTNADER Kommunen har investerat i kajen, bryggor och andra konstruktioner INKOMSTER Hyresavtalet med Vestlax byaförening ger 0 /år. I hamnen hyr kommunen ut 1 båtplats med de kommunala taxorna FÖRBÄTTRINGAR I hamnen borde aktiv uthyrningsverksamhet bedrivas igen. 16

20 4.6 DAHLBY ÖVERSIKT Dahlby-Gammelby detaljplan invid Strömma kanal är Kimitoöns största detaljplan på över 300 ha. Området är ett potentiellt område då det gäller inflyttning invid bron från öst, planen innehåller över 100 st nya AO byggrätter. På detaljplaneområdet har det sålts över 20 tomter och över 10 nybyggen har redan förverkligats. Områdets dragningskraft baserar sig på två saker, kort avstånd till Kimito, Salo och Ekenäs samt till havsnärheten. Kommunen äger två stora LV områden (ett hamnområde i Dahlby och ett i Gammelby) Nybyggarna på området efterlyser kontinuerligt att hamnområdet i Dahlby förverkligas. Kommunen har ingått ett hyresavtal med Hotell Strandvik gällande LP-området som är beläget mellan hotelltomten och LV området. Avtalet ger hyresgästen skyldighet att förverkliga parkeringsområdet samt rätt att använda området. Avtal om LV området finns inte. Hotell företagaren har ansökt om miljötillstånd för att få bygga bryggor på LV området med stöd av ett gammalt avtal med markägaren som ägde vattenområdet innan kommunen löste in området. En temporär brygga är anlagd på området KOSTNADER Kommunen har inte haft andra kostnader gällande detta LV område än inlösningskostnaderna INKOMSTER Arrendeavtalet gällande LP området ger 150 /år FÖRBÄTTRINGAR OCH UTVECKLINGSBEHOV 4.7 GAMMELBY För att trygga förverkligandet av detaljplanen är det viktigt att hamnområdet förverkligas inom snar framtid. Hamnen kan förverkligas i kommunens regi eller i privat regi. Hotell Strandvik kunde utvidga sin verksamhet genom att hyra LV området (småbåtsplats område) och förverkliga hamnen enligt sin ursprungliga plan. Hyran bör naturligtvis vara i linje med företagsavtalen i Dalsbruk, d.v.s. minst 50 /båtplats (= Lysholmsavtalet). Om inte ifrågavarande företagare är intresserad av hamnen bör avtalet gällande LP området (område för allman parkering) sägas upp och om möjligt bör nytt LP och LV avtal ingås med någon annan företagare ÖVERSIKT Hamnområdet ligger på samma detaljplaneområde som Dahlby LV område. Gammelby hamnen är belägen på kommunens mark och hamnen är byggd av kommunen i gamla fiskodlingsbassänger. Hamnen rymmer ca 100 småbåtplatser. För att minska på kommunens personals arbetsbörda och för att samtidigt stöda den såkallade tredje sektorn, 17

21 beslöt Kimito kommun i tiderna hyra ut hamnen som delvis har miljötillstånd åt Strömma- Dahlby byalag. Avtalet gäller fram till den En liten del av hamnområdet hyrs ut åt Kone Wuorio för förtöjning av några förevisningsbåtar. Avtalet gäller fram till den KOSTNADER Kommunen har ofta varit tvungen att delta i muddringskostnaderna då hamnmynningen slammar igen. Dessa kostnader uppgår i medeltal till flera tusen euro per år INKOMSTER Arrende avtalet med Strömma-Dahlby byalag ger 0 /år inkomster åt kommunen. Arrendeavtalet med Kone Wuorio ger 26,96 /år åt kommunen FÖRBÄTTRINGAR OCH UTVECKLINGSBEHOV 4.8 EKNÄS Den skyddade hamnen kunde lätt utvidgas med muddring och platsantalet utökas. Avtalet medför stora fördelar för byalaget. Då avtalet löper ut bör kommunen överväga att ta över hamnverksamheten eller alternativt justera arrende priset till samma nivå som övriga motsvarande avtal d.v.s. 50 /båtplats (dagens pris). Hamnen och bäckmynningen behöver kontinuerligt muddras för att trygga hamnens funktion, kostnaderna bör beaktas i eventuella nya arrendeavtal ÖVERSIKT Eknäs detaljplan invid Pungböle bro är en av Kimitoöns mest potentiella detaljplaner då det gäller inflyttning. Planen som är belägen vid inkörsporten till Kimitoön innehåller över 70 st nya AO byggrätter. Områdets dragningskraft baserar sig på två saker, kort avstånd till Kimito och Åbo regionen samt till havsnärheten. Kommunen äger största delen av planområdet. En del av tomterna har egen strand men inte alla. Det är uppenbart att de tomter som saknar egen strand vill ha möjlighet att ha båt och då bör LV områdena förverkligas. Första steget gällande detta har gjorts då tillandningen har lösts in. Följande skede är sedan planering av hamnen, omfattande muddring och byggandet av hamnen KOSTNADER Kommunen har inte haft andra kostnader gällande detta LV område än inlösningskostnaderna INKOMSTER Båtplatserna som förverkligas kan säljas eller hyras 18

22 4.8.4 FÖRBÄTTRINGAR OCH UTVECKLINGSBEHOV 4.9 RYSSVIKEN För att trygga förverkligandet av detaljplanen är det viktigt att hamnområdet förverkligas inom snar framtid. Hamnen kan förverkligas i kommunens regi eller i privat regi. Utmaningarna gällande denna hamn bör beaktas i detaljplaneändringen som för närvarande uppgörs Om hamnen förverkligas i privat regi bör hyran naturligtvis vara i linje med företagsavtalen i Dalsbruk, d.v.s. minst 50 /båtplats (= Lysholmsavtalet) ÖVERSIKT Kommunen har med markplaneringsavtal fått en del av Ryssviken norr om Mjösunds tegelfabrik i sin ägo. Ingenting har gjorts åt markområdet sedan område övergick i kommunens ägo. Viken är mycket skyddad för väder och vind KOSTNADER Endast förrättningskostnader INKOMSTER Området avkastar ingenting för närvarande FÖRBÄTTRINGAR Områdets kommande användning bör planeras. 19

23 5. PRIVATA MARKNADEN 5.1 GÄSTHAMNAR I kommunen finns det flera företag som livnär sig på att driva med båtplats uthyrning och annan service som båtfolket behöver. Det flesta service punkterna finns i kommunens södra och sydvästra del. I Kimitoöns kommun finns flera gästhamnar. Servicenivån varierar på de olika gästhamnarna i Kimitoöns kommun. Gästhamnarna i Kasnäs och Dalsbruk erbjuder hög klass på service och vid båda platserna finns möjligheter till septiktanktömning, bränsle och butiker. Gästhamnen i Lammala hyrs av en samfällighet och sköts av kommunen.den erbjuder ingen service, men ligger nära till butik. 5.2 PRIVATA SMÅBÅTSHAMNAR Det finns flera privata uthyrningsbryggor i Kimitoöns kommun. En stor del av dem är utprickade på kartan invid. Priserna på den privata marknaden är från 300 och uppåt. En del platser kan man få billigare, men största delen är från 300. På de flesta platser ingår parkeringsplats i priset. Vissa erbjuder även el och vatten. 20

24 5.3 INDUSTRIHAMNAR ÖVERSIKT På Kimitoön finns några privata industrihamnar och fiskehamnar samt några kommunala eller statliga bryggor som används tillfälligt som lokalhamnar. Industrihamnarna är i allmänhet knutna till ett företag och hamnverksamheten betjänar i huvudsaken företagets behov. 1. Mjösund 2. Fröjdböle Dalsbruk 3 4. Kasnäs MJÖSUND, KERAMIA OY Kontaktperson, Yrjö Ahonen. Hamnen är belägen på Keramia Oy:s fabriksområde i Mjösund i nordvästra delen av Kimitoön. Farleden till Mjösunds hamn är officiell farled med 5 m:s djup. Hamnen upprätthålls av Keramia Oy och den är ISPS klassificerad. I huvudsak används hamnen för import av råvara för fabrikens tegel- och plattproduktion. Hamnkajen har en höjd av 4,3 m och är försedd med en gripskops kran (krapikauha). Hamnen har ock så en lägre del där pråmar kan lastas/lossas genom direkt ombordkörning. Det har förekommit export av företagets produkter tidigare och intresse finns ännu för exportverksamhet, men för tillfället är volymerna för små. Normalt omfattar trafiken ca t/år och ca 6 8 anlöp årligen. Företaget har hyrt ut hamnen för olika ändamål, bl.a. för virkestransporter till inhemska eller utländska hamnar. Kermia Oy är intresserad att utveckla hamnverksamheten för externa användare. Både utförsel och införsel intresserar under förutsättning att verksamheten inte stör för Keramia Oy:s verksamhet. Därför vill bolaget utveckla hamnverksamheten som en hyresangelägenhet enligt principen business to business FRÖJDBÖLE, SP MINERALS OY Kontaktperson, driftschef Stefan Scharin. Hamnen finns i Norrlångviken i västra Kimitoön. Farleden till hamnen är 4,2 m. Hamnen upprätthålls av SP Minerals Oy och betjänar i första hand bolagets egna frakter. Hamnen är ISPS klassificerad. Hamnverksamheten består av import av råvaror till fabriken i medeltal 40 21

25 ton per år och export av färdiga produkter och krossgrus, ca t/år. Som mest har verksamhetens omfattning varit ca 90 skeppningar i året, men nu är antalet betydligt mindre. Hamnen har egna lastanordningar för lastning av grus och liknade produkter. Lossning av fartyg har skett med inhyrd mobilkran. Företaget har hyrt ut hamnen för andra företags skeppningar och är intresserad av att fortsätta med det. Dock så begränsat att det alltid är fråga om avtalsbaserade skeppningar som kan inpassas i den egna verksamheten. Hamnen har använts för virkes- och kalkskeppningar DALSBRUK, OVAKO OY Kontaktpersoner, verksdirektör Hans Kullberg, produktionschef Kenneth Nordell och hamnförman Rabbe Granroth. Hamnen finns i Dalsbruk på Ovako Oys industriområde. Hamnen är en privat industrihamn som är ISPS klassificerad. Farleden är 8 m djup och invid kajen är djupet 11.5 m. Kajen är 66 m lång byggd 1990 och försedd med en hamnkran från 2003 med en lyftkapacitet på 15 ton. Trafiken på hamnen består enbart av utskeppning av egna stålprodukter, med huvudsaklig destination Vestervik, Sverige, Stettin, Polen och Alblasserdam i Nederländerna. Hamnen har ca 150 anlöp per år och exportmängden är ton per år. 80 % av fabrikens produktion passerar hamnen på väg ut i världen. Hamnen sköts av egen personal. Ovako Oy vill påtala att hamnen är livsviktig för företagets Dalsbruksfabrik men att verksamheten tyngs av höga farleds- och lotsningskostnader. En tung post är också isbrytarverksamhet som företaget hamnar och sköta på egen bekostnad. Ovako Oy har inget intresse för att hyra ut hamnen för skeppning av andra företags produkter eller råvaror. Avsaknaden av ett tillräckligt stort hamnområde är främsta orsaken till att intresse för övrig hamnverksamhet inte finns. Man behöver området s.g.s dagligen för eget behov KASNÄS, OY SALMONFARM AB Kontaktperson, Wilhelm Liljeqvist. Hamnen är en fiskehamn som betjänar företaget Oy Salmonfarm Ab vars verksamhet är fiskförädling. Hamnen finns i Kasnäs på Salmonfarms industriområde och verksamheten utgörs s.g.s. enbart av mottagning av fisk för vidare förädling. Lossningsvolymen är mellan ton per år och pågår året runt med undantag av sommarmånaderna. Hamnen har flera hundra anlöp per år, eftersom fiskefartygens lastkapacitet är mellan ton. Hamnen har två olika anordningar för lossning av fisk, en mottagningsterminal som fungerar med skruv och en som hanterar helfisk med vakuumpumpar. Företaget har inte intresse för att utvidga verksamheten genom att hyra ut hamnen, för hela kapaciteten behövs för företagets behov. 22

26 6. HUR SER DET UT UTANFÖR KIMITOÖN? 6.1 VÄSTÅBOLAND 6.2 ÅBO I Väståboland finns olika priser beroende på bryggansläge och priset utgår från platsens storlek. I Pargas området finns ca 400 platser och 4 pris kategorier: Roddbåt 55 = < 10m plats > 10m plats Bojplatser 250 Priserna i Nagu och Houtskär varierar från I Nagu finns 66 platser och i Houtskär 13 platser. Åbo stad har höjt priserna varje år eftersom de har förbättrat och förnyat bryggplatserna. Det finns varken el eller vatten vid bryggorna, men detta kommer att byggas ut inom de närmaste åren och då kommer avgifterna även att höjas. Priserna i Aura å är förmånliga för att skapa en viss atmosfär i ån. Åbo stad har ca 600 båtplatser. Åbo stads båtplatspriser går ut från den bredd som båtplatsen upptar. Platserna i Aura å är 150 vid pålarna och sidoplatserna är 200. Båtplatserna i Uittamo och Lauttaranta är följande: Akter påle Bomplats 2,6 m bred ,1 m bred ,0 m bred 270 Roddbåtplatser (max 10 hk motor) 50 e 6.3 NÅDENDAL 6.4 HANGÖ I Nådendals stad finns flera bryggplatsområden, totalt finns båtplatser. Priserna är enligt bredden på båtplatsen. De vanligaste priserna är följande och fastslagna 2009 då priserna harmoniserades och man höjde priserna med 5 % för att bidra till spartalkot: 2,0 m bred 121 2,5 m bred 152 3,0 m bred 179 3,5 m bred 205 4,0 m bred 231 4,5 m bred 257 I stadens skyddade basäng är prisen högre, beroende på bredden. Det finns även 4 m sidoplatser för 462 och båtskjul för 614. Priserna varierar i Hangö stad. Minsta (så kallade lågvattenplatser) är 79, och sedan stiger priserna beroende på båtplatsens bredd,

27 6.5 RASEBORG 6.6 INGÅ Dessa priser gäller endast för personer skrivna i Hangö. Om man äger en bostad eller stuga i Hangö (men inte skriven där) höjs priset med 50 %. Om man inte äger någon bostad alls i Hangö (och inte är skriven där), så höjs priserna med 100 %. Priserna höjdes inför säsongen 2009 och kommunen upplever att det finns klart höjningsbehov. Totalt har Hangö stad cirka 830 båtplatser, exklusive gästbåtplatser. Staden har 730 bryggplatser i huvudsak i Ekenäs centrum samt ett antal strandplatser i Ekenäs, Karis och Svartå. Avgifterna justerades senast år 2007 med i genomsnitt 20 %. Redan då påpekades att en höjning i samma storleksklass kommer att bli aktuell igen om några år om de ekonomiska målsättningarna för verksamheten skall kunna hållas. I december 2009 höjde staden priserna för säsongen 2010, med ca 25 %. För båtplats erläggs numera samma avgift oberoende av hemort. Ortsbor har dock företräde vid utgivning av båtplatser. Ickeortsbors platser kan sägas upp då behovet av platser för ortsbornas behov så kräver. Det är dock samtidigt viktigt att ha en så stor andel av platserna som möjligt blir uthyrda för att inte trycket på prishöjningar blir alltför stort. under 3 meter 150 bredd 3 4 meter 225 bredd över 4 meter 310 Södra viken platser Bojplatser (egen boj) 120 Båssa brygga 180 Strandbåtplatser, Ekenäs 60 Strandbåtplatser, Karis, Svartå 30 Ingå kommuns båtplatser sköts av kommunens affärsverk Ingå Båthamnar. Priserna är från 2006 och direktionen har inte för avsikt att ytterligare höja prisen. Det finns ca 660 båtplatser. Båtplatspriset är beroende på bredden av båtplatsen. Det finns tre kategorier på priserna, Ingåbor, utsocknes och utsocknes som äger fastighet i kommunen som får 10 % rabatt. Här nedan är priserna i Kyrkobyn: Typ Ingåbo Utsocknes Utsocknes -10% 2,0 m bred ,12 360,11 2,4 m bred ,73 417,36 2,7 m bred ,77 454,29 2,9 m bred ,60 483,84 3,5 m bred ,43 513,38 3,9 m bred ,52 552,16 TR 915 TR1 481 Strand 30 63,61 57,25 24

28 Kommunen har även bryggor på 3 andra platser och där är priserna en aning billigare. 2,4 m bred ,82 313,94 2,4 m bred ,86 208,67 7. UTVECKLING AV KIMITOÖNS BRYGGOR 7.1 KOMMUNENS ALLMÄNNA BRYGGOR Det är ändamålsenligt att kommunen tillhandahåller ett antal allmänna bryggor för att möjligöra korta tillfälliga angörningar för skärgårdsbor och andra. Bryggorna behövs för besök hos serviceinrättningar, affärer och för lossning och lastning av varor. Vägförvaltningen upprätthåller ett antal bryggor som finns i slutändan av landsvägar. Det har funnits ett tryck på att överlåta dessa till kommunen. Som lockbete har staten lovat att iståndsätta bryggorna innan överlåtelse. Sådana bryggor finns åtminstone i Uddis, Purunpää (Ekhamnen), Högsåra, Rosala, Hitis (Vikare), samt på Bergö. Övertagandet av några av dessa bör kommunen aktivt överväga ifall vägförvaltningen skrider till verkställande åtgärder. Gällande Vikare anses det från kommunens håll viktigt att bryggan bibehålls i statens ägo. Detta är speciellt viktigt ifall en uppdelning av nuvarande förbindelsefartygsrutt till två skilda rutter, en östra och en västra rutt, blir verklighet. Då blir Vikare igen aktuellt som angöringsoch ändplats för den östra rutten. Rosala kan kommunen ha ett visst intresse i. Bryggan behövs för att trygga verksamheten i och kring hamnen och för att trygga lastnings- och lossningsbehovet för den västra skärgården. Uddis brygga kan vara viktig i framtiden då en eventuell Skärgårdens tvärled (Raseborg, Kimitoön, Väståboland, Gustavs, Nådendal till Nystad) får aktualitet på nytt. 7.2 UTHYRNINGS BRYGGPLATSER Kommunens primära målsättning är att trygga att det finns tillräckligt med bryggplatser att hyra också i framtiden. Det är viktigt att det finns hyresbryggplatser av många orsaker. En del av kommuninvånarnas upplever bryggor som en naturlig del av sin identitet. Det är viktigt för imagen att ha bryggverksamhet kommunen är ju landets näst största skärgårdskommun. Trafiken till enskilda fastigheter i skärgården kräver bryggor och bryggorna är förknippade med den numera så viktiga besöksnäringen i alla dess former. Kommunen kan, som idag, upprätthålla verksamheten genom att hyra ut bryggor som finns på kommunens eget område och på område som arrenderats. Alternativt kan kommunen överlåta uthyrningsverksamheten och skötseln av bryggor åt företag, båtföreningar, byaföreningar eller liknande. Redan idag har kommunen en mix av alla dessa. Viktigt ur jämlikhets synvinkel är att i framtiden arbeta för en harmonisering av brygghanteringen i kommunen. Harmoniseringen kan innebära litet olika saker på olika ställen, men vägledande är att ansvaret för bryggorna hör till den som bär upp båtplatshyra. Oberoende av om det är kommunen själv, ett företag eller någon förening som har hand om bryggor avsedda för allmän uthyrning och/eller finns på av kommunen ägd mark/vatten, bör den ledande principen vara att den som får inkomster från uthyrning av båtplatser också ansvarar för bryggorna, dess underhåll, skötsel, utrustning och reinvesteringar. Ansvar för bryggornas säkerhet och trygghet hör också till hyresvärden av båtplatser. 25

29 8. SAMMANDRAG Bryggverksamhet är något som alltid bedrivits i Kimitoön av såväl kommunen som av företag och privatpersoner. Kommunens bryggverksamhet är ytterst mångfacetterad och verksamheten är omfattande. Verksamheten kostar årligen mycket och under årens lopp har en hel del skattemedel investerats i verksamheten. Tyvärr har de kommunala bryggavgifterna alltid varit så låga och bryggornas avkastningstid så långa att det inte har funnits möjligheter att underhålla bryggorna ordentligt. Verksamheten har kontinuerligt understöts med skattemedel vilket sedan resulterat i osund konkurrens på marknaden. Dessutom har få bryggor i kraft varande miljötillstånd. Om kommunen skall vara en stor bryggaktör även i framtiden på Kimitoön bör avgiftspolitiken ändras, samtliga kostnader bör täckas med avgifter, en del av bryggorna förnyas och nödvändiga miljötillstånd skaffas. Om inte så bör bryggverksamheten utlokaliseras på den fria marknaden. Det väsentliga är att det finns väl skötta och trygga bryggplatser att hyra. Vem som upprätthåller dem är en mindre viktig fråga. 26