Miljöarbetets nya arena. Panel: Miljödriven strukturomvandling

Transkript

1 Miljöarbetets nya arena Panel: Miljödriven strukturomvandling

2 KUNGL. INGENJÖRSVETENSKAPSAKADEMIEN (IVA) är en fristående akademi med uppgift att främja tekniska och ekonomiska vetenskaper samt näringslivets utveckling. I samarbete med näringsliv och högskola initierar och föreslår IVA åtgärder som stärker Sveriges industriella kompetens och konkurrenskraft. För mer information om IVA och IVAs projekt, se IVAs webbplats: Utgivare: Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), 2007 Box 5073, SE Stockholm Tfn: IVA-M 366 ISSN: ISBN: Grafisk idé: AMGD Layout: Eva Stattin & Pelle Isaksson, IVA Denna rapport finns att ladda ned som pdf-fil via IVAs hemsida

3 Innehållsförteckning 1. Förord 5 2. Sammanfattning 7 3. Inledning 9 4. Bakgrund till projektet Miljöarbetets Nya Arena Panelens uppdrag Utgångsläge Det svenska näringslivets möjligheter Svenska styrkeområden 17 panelens urval 9. Bilaga 7

4 4

5 1. Förord Världens länder står inför stora miljöutmaningar, vissa av dessa utmaningar har global omfattning. Miljöproblemens globala karaktär kräver såväl internationella överenskommelser som nationellt agerande. De strategiska prioriteringarna för hur man tar sig an utmaningarna kan skilja stort länder emellan. Vilken riktning ska en svensk strategi ha? Hur samspelar aktörerna på arenorna för miljöarbete på bästa sätt? Sett i ett nationellt perspektiv handlar det om att både minska miljöproblemens omfattning och stärka vår position inom området. Vem bör då ha ansvar för frågornas utveckling så att problemen får sin lösning? Under 2006 startades projektet Miljöarbetes nya arena. Ambitionen med projektet är att starta en diskussion kring frågorna ställda ovan. Målet är att svara på hur vi i Sverige på bästa sätt kan bidra till en hållbar utveckling samtidigt som vi utnyttjar komparativa fördelar som utvecklar och stärker svenskt näringsliv. Under hösten 2006 påbörjade två expertpaneler arbetet med att analysera förutsättningarna utifrån två olika perspektiv, den ena panelen Miljödriven strukturomvandling med näringslivets förutsättningar och behov i fokus. Den andra panelen Miljöarbete i offentlig sektor med offentlig sektor i fokus för panelernas diskussion, analys och förslag. En prioriterad fråga för den näringslivsinriktade panelen har varit att skilja ut Sveriges främsta styrkor inom miljöteknik och miljökunnande och lämna förslag till hur svensk miljöteknik kan främjas, inte minst på exportsidan. Panelen som utgått från offentlig sektor har prioriterat att belysa frågorna i det globala perspektivet, då Sverige allt mer blir en del av världen och många av lösningarna till miljöproblemen ligger i internationella överenskommelser. Sammansättningen av panelerna speglar fokus för respektive panel. Panelerna har dock haft en bred sammansättning med representanter från olika branscher/discipliner för att på bästa sätt kunna analysera och spegla behovet av utveckling inom området och också bredda kontaktytorna olika aktörer sinsemellan. I panel Miljödriven strukturomvandling har följande personer deltagit: Ordförande Peter Augustsson, PA Development, Eva Färnstrand, Södra Cell Mönsterås, Birgit Bodlund, Vattenfall Elproduktion Norden AB, Gunnel Wisén-Persson, ABB, Fredrik Cappelen, Nobia Sv ICC:s E/M, Thomas Berglin, Eka Chemicals, Jan Peter Bergkvist, Hilton International, Christer Öjdemark, Envac Group, Lars Wärngård, VINNOVA, Sverker Högberg, Naturvårdsverket, Per Grunewald, Pegroco, Jonas Kleberg, Rederi AB Soya, Rolf Egnell, LTH samt projektledare Teresa Jonek, IVA. Panelerna har haft ett antal förstudier som underlag för sina analyser. Dessa beskriver miljöhistorik, nya arenor för att driva miljöarbete, globala resursflöden, drivkrafter för miljöteknik, svenska styrkeområden inom miljöteknik samt riskkapitalisters syn på miljöteknikområdet. Panelernas arbete kommer i sin tur att utgöra underlag för en syntes där de olika perspektiven panelerna har arbetat utifrån ska vägas samman. Resultatet presenteras i en syntesrapport. Med projektets olika delrapporter, och även genom de diskussioner som bidragit till dessa, hoppas vi underlätta för tydliga prioriteringar och förslag till hur olika aktörer på bästa sätt kan utveckla och stärka svenskt näringsliv inom miljöområdet. Vi vill tacka arbetsgrupperna för det engagemang de lagt ned i arbetet och ser fram emot att följa hur panelernas förslag kommer att tas emot. Peter Augustsson, ordförande Thomas Malmer, huvudprojektledare 5

6 6

7 2. Sammanfattning Uppgiften för panelen Miljödriven strukturomvandling har varit att visa på vad olika miljöproblem och förändringar i framtidens resursflöden kan komma att betyda för näringslivet. Panelarbetet har utmynnat i förslag till hur det svenska näringslivet kan öka sin internationella konkurrenskraft genom proaktivt och strategiskt agerande inom miljöområdet. Panelen har även identifierat områden inom vilka svenskt näringsliv kan skapa nya affärsmöjligheter. Insikten om att de globala miljöproblemen kräver internationella lösningar har ökat. Det gäller exempelvis växthuseffekten, där många länder nu är med och agerar för internationella avtal och överenskommelser för att stävja problemen. Något som också driver på teknikutvecklingen. Även den kraftiga urbanisering som pågår i stora delar av världen driver på behoven av innovationer och handeln med miljöteknik. Konkurrensen om världens råvaror ökar, inte minst i och med den i det närmaste explosionsartade utvecklingen vi ser i flera asiatiska tillväxtnationer. En ökad efterfrågan och resursåtgång kommer att driva upp råvarupriserna, vilket i sin tur för med sig att trycket på teknikutveckling ökar. För många företag blir det allt viktigare att arbeta för att långsiktiskt säkra tillgången på råvaror. Att ligga i frontlinjen i fråga om miljöhänsyn vid resursutvinning och resursanvändning blir en nödvändighet för de företag som vill vara långsiktigt framgångsrika. I Sverige finns en tradition av samarbete mellan offentlig verksamhet och det privata näringslivet, inte minst inom miljöområdet. Detta har tillsammans med ett starkt nationellt ingenjörskunnande, banat väg för stark svensk cleantech-bransch. Nu ökar konkurrensen från andra nationer inom denna snabbt växande bransch. Därför krävs aktivt underhåll och strategiska insatser, om det goda rykte som Sverige har skapat inom miljöområdet ska bestå. Panelen har arbetat för att identifiera ett antal områden där Sverige har goda förutsättningar att behålla eller skapa en stark position på en internationell marknad. I denna rapport väljer panelen att prioritera följande fyra områden: Biomassa, bioenergi Eldistribution, kraftöverföring, lagring av energi, energieffektivisering Infrastrukturförsäljning av cleantech Riskkapitalförsörjning Alla dessa är områden som panelen bedömer att Sverige både kan, vill och bör satsa på, för att öka vår globala konkurrenskraft inom miljötenikområdet, då samtliga har potential att bidra till ökade exportframgångar. Panelens slutsatser om vilka åtgärder som krävs för att underlätta och stötta satsningar inom de identifierade styrkeområdena presenteras här summariskt: Biomassa, bioenergi: Intresset för biomassa som energikälla har under de senaste åren ökat markant i både Sverige och på den globala marknaden. Inte minst har jakten på koldioxidneutrala drivmedel ökat intresset för olika biobränslen. Sveriges råvarubas inom bioenergiområdet är stark, kompetensen inom området är hög och vi har en betydelsefull, relevant och väletablerad industri. Panelen föreslår därför att ett utvecklingsbolag för bioenergi bildas på initiativ av skogsnäringens branschorganisation. Utvecklingsbolaget skulle arbeta med utveckling och kompetenssäkring inom bioenergiområdet. Ett viktigt moment för lyckade exportsatsningar är att vi inom vårt land har en uthållig satsning på pilot- och demoanläggningar för att verifiera och utveckla tekniken på hemmaplan. Speciellt bör man satsa på den svenska kompetensen inom den alltmer kommersiellt gångbara svartlutsförgasningen. 7

8 Eldistribution, kraftöverföring, lagring av energi, energieffektivisering: Panelen bedömer att en allt större andel energi kommer att distribueras via el i framtiden. Handeln med el över nationsgränser kommer sannolikt också att öka. Detta driver upp behovet av investeringar för såväl elproduktion som eldistribution. I Sverige finns en unik kompetens inom transmissionsteknik som möjliggör hög överföringskapacitet både på land och till havs. Den svenska tekniken bidrar till att öka konkurrenskraften för förnybara energikällor som exempelvis vindkraft, då dessa ofta är belägna till havs. Generellt kan vi se en utveckling mot intermittenta elproduktionssystem, där flera olika energikällor kan kopplas på distributionssystemet, och här kan svensk teknik ta en starkt position. Panelen uppmanar därför till en strategisk satsning på elkraftöverföring och föreslår tillsättande av en nationell beredningsgrupp med representanter från både näringsliv och myndigheter. Denna skulle bland annat arbeta för att öka det svenska deltagandet i den europeiska utbyggnaden av transmissionsnätet och för att främja intermittent elproduktion. Panelen anser vidare att även det svenska deltagande i uppbyggnaden av elkraftöverföringssystem i utvecklingsländer i Södra Afrika, Kina och Indien bör öka. På dessa marknader bör Sverige kunna bidra med kompetens och satsa på export av teknik för småskalig elproduktion och effektiv elanvändning. Infrastrukturförsäljning av cleantech: Det finns en stor global potential för ny infrastruktur med cleantech-lösningar, inte minst i och med att stora delar av världens befolkning flyttar från landsbygd till städer. Infrastrukturbyggande är ett område där svenska företag och myndigheter har lång tradition av samarbete. Det finns en gedigen svensk kompetens inom bland annat inom VAteknik, avfallshantering, energieffektivisering, avgasrening och inomhusklimat. För att svara mot en öka global efterfrågan av miljöanpassade infrastrukturlösningar bör Sverige utveckla en strategi som ska bidra till att positionera svensk cleantech på en internationell marknad. Delar i ett sådant strategiskt arbete bör vara att bygga fler referensobjekt motsvarande Hammarby Sjöstad i Stockholm. En viktig faktor för ökad cleantechexport är att underlätta för kompetensöverföring från kommunala bolag, så att den värdefulla kompetens som idag finns inom denna sektor kan komma exportmarknaden tillgodo. Panelen anser att detta kan uppnås genom förbättrade former för samverkan mellan svenska offentliga aktörer och privata cleantech företag (både för konsulttjänster och teknikleverantörer). Inte minst i syfte att paketera och sälja cleantech-produkter och -tjänster på ett sätt som möter efterfrågan på den globala marknaden. Idag finns inbyggda hinder i det kommunala regelverket som verkar hindrande för utveckling och samverkan. Panelen anser därför att regelverket för kommunala bolag bör ses över. Riskkapitalförsörjning: Många av dagens cleantech-företag är små. För att företagen ska våga expandera krävs ett gott småföretagsklimat. Entreprenörer måste få bättre förutsättningar att förverkliga sina affärsidéer och affärsklimatet i Sverige måste se till att innovationer tas tillvara. För många cleantech-företagare är bristen på riskkapital och kapitalmarknadens osäkerhet inför cleantech ett hinder för utveckling. Det finns internationella exempel som kan fungera som metod för att avhjälpa detta. Panelen föreslår därför att det i England framgångsrika TAGkonceptet (TAG=Technology Approval Group) testas i Sverige. Genom TAG kan finansiärer få en uppfattning om cleantech-företagens kommersiella potential, vilket sannolikt bidrar till ökad andel riskvilligt kapital till denna bransch. Cleantech-marknaden är fragmenterad med många små aktörer och branschen skulle tjäna på samordning. För att underlätta detta föreslår panelen att fler investmentbolag fungerar som entreprenörer åt entreprenörerna. Såväl näringsliv som institutioner bör öka initiativen till riskkapital för cleantech-utveckling med global inriktning. Panelen ser gärna att en finansieringsportal för cleantech-satsningar inrättas. En sådan portal skulle ge aktiv support till cleantech-företagare i frågor som rör ansökningsförfaranden och finansieringslösningar. Idag bedöms finansieringsansökningar allt för ofta utifrån ett nationellt perspektiv, vilket inte gagnar utvecklingen i fråga om stärkt internationell konkurrenskraft. Därför vill panelen se en utveckling där bedömningar av finansieringsansökningar sker med internationell expertis och värderas utifrån dess potential i ett internationellt perspektiv. Panelen anser att tillgången på såddkapital och riskkapital i tidiga skeden generellt måste öka. 8

9 3. Inledning Över hela världen ökar insikterna om miljöproblemens omfattning. Många av de miljöproblem vi står inför kräver internationella överenskommelser och avtal för att nå sin lösning. Åtskilliga problem kan lösas genom handel med miljöteknik länder emellan. Befintlig kunskap och kompetens i de utvecklade länderna måste komma de nyindustrialiserade länderna tillgodo om miljökatastrofer och andra långsiktiga skador både lokalt och globalt ska kunna förhindras. Givetvis kommer den demografiska utvecklingen och urbaniseingen i världen fortsättningsvis spela en stor roll för belastningen på miljön. Sverige har under många år varit ett föregångsland på miljöområdet. Samarbetet mellan svensk offentlig sektor och det privata näringslivet på miljöområdet har internationellt sett varit utmärkande, och bidragit till att ett starkt systemkunnande har vuxit fram. Denna panel har analyserat och diskuterat frågor ur ett näringslivsinriktat perspektiv. I panelarbetet har företagsrepresentanter från olika branscher/discipliner med olika position i värdekedjan deltagit, för att på bästa sätt kunna analysera och spegla behovet av utveckling inom området. I panelen finns såväl strategisk kompetens som specialistkometens inom miljöområdet. Eftersom ett syfte med detta projekt också varit att skapa kontaktytor mellan näringsliv, forskning och offentlig sektor, har även forskare och representanter från VINNOVA och Naturvårdsverket medverkat i panelen. Panelen har haft en generell internationell ansats och därför har de medverkande också bred kunskap om internationell utveckling inom sina respektive verksamhetsområden. 9

10 4. Bakgrund till projektet Miljöarbetets Nya Arena Globala problem som växthuseffekten, avgiftning av kretsloppet, markanvändningsoch resursfrågor samt artminskningen i världen är några av de stora utmaningarna på miljöområdet. Många av dessa problem har komplexa samband, exempelvis så bidrar användningen av fossila energikällor både till växthuseffekten och till försurning i naturen. Miljöfrågorna kommer i framtiden att få allt större betydelse för världsekonomin. I den omtalade så kallade Sternrapporten från 2006 uppskattas exempelvis kostnaderna för den globala uppvärmningen till drygt miljarder kronor år 2050, om inga åtgärder vidtas för att bromsa växthuseffekten. Sverige har under de senaste decennierna profilerat sig som en framstående och ansvarstagande nation inom miljövård och miljöteknik. Detta är mycket värdefullt eftersom konsumenternas attityder och krav på etik-, hälso- och klimatområdet kommer att få allt större genomslag i framtiden. Men att leva upp till detta rykte på den allt mer konkurrensutsatta globala marknaden kommer att kräva mycket arbete. För företagen kommer det att bli ännu viktigare att ladda varumärkena med sunda och hållbara värderingar. De stora expansionsmöjligheterna för miljöorienterade företag kommer förhoppningsvis att öka investeringsviljan hos riskkapitalister och andra investerare. Detta anses vara en förutsättning för ökad export av svensk så kallad cleantech. Framtiden för vår allt mer globaliserade värld bär således både på möjligheter och hotbilder. Om fler aktörer blir medvetna om problemen och på olika sätt bidrar till en positiv utveckling kan detta både värna vår miljö och öka vår välfärd. 10

11 5. Panelens uppdrag Mål Panelen ska med systemsyn utifrån ett globalt helhetsperspektiv ge idéer och förslag till hur arbetet för en konkurrenskraftigt miljöanpassad utveckling kan drivas vidare av olika aktörer inom det privata näringslivet, den offentliga förvaltningen och på universitet och högskolor. Förslagen till näringslivet ger företagen en chans att agera proaktivt före myndigheters regleringar och på så sätt öka sin konkurrenskraft. Syfte och förväntningar Panelens arbete förväntas resultera i en beskrivning av vad framtidens resursflöden och miljöproblem kommer att betyda för näringslivet. Denna beskrivning kommer att innehålla konkreta förslag till hur det svenska näringslivet kan öka sin internationella konkurrenskraft genom att agera proaktivt och strategiskt inom miljöområdet. Panelen bör identifiera områden inom vilka svenskt näringsliv kan skapa nya affärsmöjligheter. En prioriterad fråga för panelen är hur svensk miljöteknik ska främjas, inte minst på exportsidan. De infrastrukturrelaterade näringslivssektorerna har under de senaste tjugo åren avreglerats. Monopol har försvunnit och de tidigare skyddade företagen har ställts inför en svår konkurrensutsatt verklighet, vilket fått betydande konsekvenser för stora delar av det svenska näringslivet. Under samma period har globaliseringen tagit fart, nya teknologier har tillkommit och dessutom har kapitalmarknadens avkastningskrav ökat. De förändrade spelreglerna har resulterat i strukturomvandlingar i många näringar. I denna strukturomvandling har vi fått sett nya aktörer tillkomma och hela värdekedjor splittras upp kort sagt har det skett en ommöblering av det svenska näringslivet. 11

12 12

13 6. Utgångsläge Globala resursflöden Hur stort resursuttag tål jorden? Det finns uppskattningar om att konsumtionen av världens naturresurser ligger över vad jorden klarar av. Resursfördelningen i världen har varit en källa till framtidsoro för politiker, industrifolk och allmänhet under hela 1900-talet. Mot slutet av förra seklet visade det sig att tidigare prognoser om en världsbefolkning på sju miljarder människor vid millennieskiftet varit felaktiga. I de flesta länder sjönk födelsetalen kraftigt under slutet av 1900-talet. Sannolikt kommer världens befolkning aldrig att nå tio miljarder människor, tvärtom kommer antalet invånare troligen att börja sjunka efter år På senare år är det framförallt risken för brist på olja och naturgas som har diskuterats. Den så kallade peak oil-hypotesen som innebär att olje- och gasreserverna kommer att minska dramatiskt inom några decennier har fått stort genomslag. Oavsett utgångspunkt kan man konstatera att efterfrågan på olika naturtillgångar i världen ständigt ökar, till stor del beroende på den höga tillväxten i de stora tillväxtekonomierna i Asien. Dagens beräkningar visar att Kinas och Indiens efterfrågan på olja kommer att fördubblas mellan år 2003 och 2020 till drygt femton miljoner fat per dag, nästan lika mycket som dagens USA förbrukar. En kommande trend är att naturtillgångar som mineraler, stål och pappersmassa i ökande grad kommer att utvinnas och processas långt från de platser där de sedan konsumeras. Utvinning kan ske i en del av världen, bearbetning i en annan och konsumtion i en tredje världsdel. De nya tillväxtekonomierna kommer i allt högre grad satsa på att öka förädlingsgraden på sina exportvaror. Som ett led i denna utveckling satsas redan stora resurser på att öka kompetensen inom processteknik i dessa länder. Den traditionella bilden av utvecklingsländer som exportörer av obearbetade råvaror håller på att ändras, i varje fall på metall- och energisidan. Många länder med tillgång till billig energi satsar idag på att bygga upp egna elintensiva råvaruindustrier. Naturgasrika Dubai har exempelvis blivit en av världens ledande aluminiumproducenter. Olja Koppar Aluminium Nickel Bly Zink Fat/person Kg/person Kg/person Kg/person Kg/person Kg/person USA Japan Korea Kina Europa Sverige Per capita användning av olja och metaller år 2005 Handelsbanken, Raw Material Group 13

14 Det ökande efterfrågan på metaller kommer dock inte att leda till att tillgångarna tar slut. Istället blir frågan: till vilket pris metallerna kommer att vara tillgängliga. När priserna stiger blir nämligen även mindre eller låghaltiga reserver brytvärda. Detsamma gäller för olja. Ett känt exempel på detta är oljesandtillgångarna i Alberta i USA. När oljepriserna låg på lägre nivåer än dagens var dessa bara geologiska kuriositeter, men nu när priserna stigit har oljesanden plötsligt blivit intressant för kommersiell utvinning. Ett annat exempel är att man idag prospekterar efter metaller på havsbotten, något som tidigare inte bedömts vara lönsamt. Många bedömare menar dock att metallprisernas dramatiska ökningstakt kommer att avta på sikt. Dessutom finns det en risk att brytning och bearbetning av dessa svårtillgängliga låghaltiga fyndigheter kommer att påverka miljön negativt. (Raw Material Group 2007) Många företag har varit tvungna att försöka förbättra sin produktivitet för att klara av de höjda råvarupriserna. Svenska företag som SKF och Electrolux vittnar om detta och har till följd av detta tvingats ta ut högre priser för sina produkter och tjänster än tidigare. Företagsstrategier för att säkra råvarutillgången Under de närmaste decennierna kommer det att bli allt viktigare för företag att säkra tillgången på råvaror. Ett första strategiskt steg är att förstå vikten av att ligga i frontlinjen när det gäller miljöhänsyn vid resursutvinning och användning. Samarbetet inom EU kommer säkerligen att öka i betydelse för en god försörjningstrygghet av olika råvaruresurser inom unionen. Metaller och andra råvaror kommer, som påpekats tidigare, att räcka även för kommande generationer, men nya utvinningsmetoder kommer att behövas redan i en snar framtid. När de lättast åtkomliga fyndigheterna tar slut kommer råvarorna att utvinnas ur gruvor som ligger djupare och längre bort från marknaderna: i nordöstra Sibirien, högt upp i Anderna och djupt under jord i Sydafrika. Nya fyndigheter kommer att bli brytvärda trots lägre metallhalt och krav på mer komplicerade processer för anrikning och smältning. Det kommer att krävas en ständig processutveckling inom gruvoch smältverksindustrin om kostnadseffektiv utvinning även fortsättningsvis ska vara möjlig. Det blir allt viktigare att skapa strategiska allianser Både på nationell politisk nivå och inom näringslivet kommer strategier för att säkra råvarutillgången att utvecklas. Som exempel kan nämnas att även gruvlandet Sydafrika, där lönekostnaderna varit låga men nu stiger till följd av den sociala och politiska utvecklingen, behöver arbeta mot produktivitetsökningar, mekanisering och automatisering för att klara den ökande globala konkurrensen. Landets platinaindustri är ett gott exempel där mekanisering genomförts i samband med stora nyinvesteringar på senare år. En tänkbar modell för att säkra tillgången på vissa metaller är att företagen redan på ett tidigt stadium delta i utvecklandet av metoder och utrustningar för nya gruvor. Möjligheterna att säkra tillgången på till exempel platinametall i utbyte mot teknologi som möjliggör lönsam brytning borde vara en framkomlig väg för Sverige, Finland och andra länder som har framgångsrika gruvmaterielindustrier. Att ett sådant scenario skulle kunna bli verklighet styrks av att man från sydafrikanskt håll är mycket intresserad av den svenska och finska modellen för att bygga gruvindustriella kluster. En delegation från Sydafrika besökte för några år sedan Sverige och Finland i detta ärende och en ny delegation väntas under Kontakterna mellan Sverige och Sydafrika har i detta fall huvudsakligen skötts via privata initiativ, men skulle med fördel kunna utvidgas till ett bredare samarbete. Ett annat intressant sydafrikanskt initiativ är den så kallade beneficiation-policyn. Den innebär att olika politiska styrmedel används för att stimulera till vidareförädling av mineraler. Istället för att exportera obearbetad platinametall kan vidare bearbetning till färdiga bilkatalysatorer tänkas ske på plats i Sydafrika. Även här skulle svensk kompetens på teknikutvecklingsområdet kunna vara till hjälp, så att vi säkrar tillgången på den knappa resursen platina till vår egen bilindustri. 14

15 7. Det svenska näringslivets möjligheter Det svenska näringslivet Det svenska näringslivet blir alltmer beroende av omvärlden. Svenska företag är internationellt sett kon k u r renskraftiga tack vare hög produktivitet och god tillväxt. Dock är tillväxten i svenskt näringsliv fortfarande till stor del styrd av utvecklingen av mogna och äldre företag inom basindustrin. De små och medelstora företagen utvecklas sämre. Företagsklimatet och myndigheternas utgångspunkt är snarare att stödja etablerade strukturer än att utveckla nya framväxande branscher och företag. Att förändra detta är en utmaning som beslutsfattare står inför och det är särskilt viktigt nu när nyföretagandet ökar och fler unga kan tänka sig att starta egna företag. (Nuteks entreprenörsbarometer 2007) Svensk basindustri har varit och är oerhört viktig för den svenska välfärden. Denna råvaruintensiva sektor sysselsätter personer och är numera en högteknologisk industri. Basindustrin är mycket exportintensiv och står för hela 30 procent av Sveriges totala export. Den svenska skogsindustriella sektorn är i världsklass: Sverige är världens fjärde största exportör av papper och den tredje största leverantören av massa. Företagens förmåga att konkurrera och att expandera i utlandet har en mycket stark påverkan på den svenska tillväxten. Fakta: Cleantech Cleantech innefattar all teknik som innebär ett bättre alternativ än annan teknik ur miljösynpunkt. Inom cleantechbranschen ryms således såväl stora multinationella företag som små och medelstora företag. Eftersom det idag är nödvändigt för svenska företag att finna nya områden att verka inom, måste vi se till att vi i Sverige har ett företagsklimat som tillvaratar framtidssatsningar och ser till att förutsättningar för export skapas. Vi måste bli bättre på att omsätta innovationer i kommersiella produkter och tjänster så att de kan bidra till nya exportframgångar Svensk cleantech Sedan några år tillbaka har begreppet cleantech blivit vanligt framförallt i USA. Tillväxten inom denna sektor ökar starkt på den amerikanska marknaden. Världsmarknaden domineras av USA, Japan och länderna i Västeuropa, se diagram på nästa sida. Skapandet av ett cleantechindex, CTIUS, på den amerikanska börsen är ett tecken på branschens ökande betydelse. Cleantech innefattar all teknik som innebär ett miljömässigt bättre alternativ jämfört med annan tillgänglig teknik. Därför rymmer denna bransch såväl stora multinationella företag som små och medelstora företag. Till cleantech-branschen räknas alltifrån företag som arbetar med vattenrening, avfallshantering och återvinning av material och energi till multinationella företag som bygger transmissionssystem för effektivare och flexiblare elöverföring. 15

16 Företag verksamma inom cleantech-området som levererar både produkter och tjänster har ofta större möjligheter att lyckas på exportmarknaden. Genom att paketera produkt- och tjänsteerbjudanden ökar möjligheterna till lönsamhet. I slutrapporten från IVA-projektet Framtidens Näringsliv från 2006 menar man att det är angeläget att lyfta fram tjänstenäringarnas internationalisering. Många svenska företag inom exempelvis infrastrukturförsäljning säljer sina produkter till utlandet, men har sedan svårt att operera löpande i driften. Tyska, franska och danska leverantörer är ofta bättre på att hålla sig kvar genom att binda upp sina kunder och därmed behålla kontrollen även under användarfasen. Att vara med under driftsfasen gynnar dessutom kompetensåterföringen till leverantörsföretagen. Envac är ett exempel på företag som har lyckats med detta. Det är ett av Sveriges största miljöteknikföretag som verkar både inom landet och på exportmarknaden. Envac levererar kompletta system för avfallsinsamling som de för det mesta också driver och underhåller. För att exporten av svensk cleantech ska kunna öka är det viktigt att vi har en fungerande hemmamarknad där idéer, produkter och tjänster kan testas. Svenska företag och myndigheter har stora fördelar genom ett gediget systemkunnande för tekniska lösningar och dess applikationer. Kunskapen har utvecklats genom en tradition av samverkan mellan statliga bolag och privat näringsliv, men också genom en lång tradition av samarbete mellan kunder och leverantörer inom industrin. Det faktum att en stor del av den svenska befolkningen är miljömedveten ger dessutom acceptans för gröna satsningar på exempelvis infrastruktur. Japan Västeuropa Övriga Asien Mexiko Övriga Latinamerika Kanada Australien och Nya Zeeland Central- och Östeuropa Mellanöstern Afrika USA Den globala cleantech-marknaden 2004 fördelat på regioner. Källa: EBI

17 8. Svenska styrkeområden Utvecklingsfas Analysfas Topplistan: Biomassa, bioenergi Eldistribution, kraftöverföring, lagring av energi, energieffektivitet Tänkbara applikationer Klustring till områden Värdering Prioritering Infrastrukturförsäljning av cleantech Riskkapitalförsörjning Arbetsgång vid internat för att prioritera områden inom där Sverige kan, bör och vill satsa. Under två dagars internat i september 2006 arbetade panelen med att identifiera fyra områden som bedömdes vara potentiella framgångsområden inom miljöområdet med exportmöjligheter för Sverige. Internatet arrangerades i samarbete med omvärldsbevakningsföretaget Kairos Future och gick ut på att finna områden som man i Sverige kan, bör och vill prioritera och satsa på. Panelen utgick ifrån tänkbara applikationer som kan lösa de många utmaningar som vi har framför oss på miljöområdet. Genom att klustra dessa applikationer till huvudområden kunde följande identifieras: Biomassa och bioenergi Eleffektivisering Energidistribution via elnät Energilagring värme och el Riskkapitalförsörjning svenska riskkapitalbolag Private Equity Kritisk massa för export (holdingbolag) Avfallshantering inklusive recycling Nya, lätta material Miljöanpassade produkter och processer Vattenrening Infrastrukturförsäljning tjänster Funktionsförsäljning virtuella möten o upplevelser Hållbara logistiklösningar och transporter Förnybar energi (sol, vind, våg) Kärnkraft avfallshantering driftsäkerhet Nästa steg innebar att panelmedlemmarna diskuterade om de ansåg att man i Sverige kan, bör och vill satsa på de olika områdena: kan (kriterierna var att systemtänkande/ systemlösningar, utbildning/kompetens och entreprenörer/företag finns) bör (kriterier var att området bidrar till miljöförbättrande åtgärder och till att lösa miljöutmaningar långsiktigt) vill (kriterier var att kommersialiseringsmöjligheter finns i Sverige inom 15 år och att det finns internationell marknads- och intäktspotential för svenska företag) Slutsatsen av denna värdering var att följande områden bör prioriteras: Biomassa, bioenergi Eldistribution, kraftöverföring, lagring av energi, energieffektivisering Infrastrukturförsäljning av cleantech Riskkapitalförsörjning Panelen menar att det finns fler områden inom vilka svenska företag och organisationer har hög kompetens och lång erfarenhet, men denna rapport kommer att fokusera på de fyra ovan nämnda områdena. 17

18 18

19 Område 1: Biomassa och bioenergi Den internationella marknaden för bioenergi ökar stadigt och svenska företag har ett mycket bra utgångsläge. Sverige har en stark råvarubas, internationellt sett hög kompetens och en etablerad skogsindustri. Det faktum att vi redan har, och med största sannolikhet även i framtiden kommer att ha, en betydande hemmamarknad för biobränslen innebär att vi bör kunna säkra ett fortsatt kunskapsförsprång på området. Att intresset för investeringar på bioenergiområdet de senaste åren har ökat över hela världen beror främst på att man i många länder arbetar strategiskt och politiskt för att gå över från fossila till förnybara energikällor. Systemkompetensen om optimalt resursutnyttjande av biomassa och energieffektivisering Skogsbruket och den traditionella skogsindustrin har länge genererat arbetstillfällen och exportintäkter till Sverige. Skogen ger oss både produkter baserade på pappersmassa och bränsle till energiförsörjningen. Det är viktigt att man i de politiska besluten om hur biomassan ska användas utnyttjar den unika kompetens om optimalt resursutnyttjande av skogsråvara som finns i Sverige. Skogsindustrin ligger i internationell framkant när det gäller skogsplanering, skogsvård (exempelvis återföring av viktiga spårämnen), logistik, skogsmaskiner, trävaror, massa, papper, maskiner och utrustning, skogskemi, pappers- och massakemi, forskning och utveckling kring fiberrelaterade verksamheter samt energiutvinning från biomassa. När den traditionella kunskapen om skogsbruk kombineras med nya kunskaper om energieffektivisering och framställning av fler produkter ur skogsråvaran uppstår ny kommersialiserbar kompetens. Man kan konstatera att andra länder med liknande förutsättningar som Sverige, till exempel Finland, organiserar och systematiserar sin kunskap och förstärker forskningen för säkra branschen. Den breda svenska kompetensen inom bioenergi och energisystem har byggts upp genom att kraftbolag, skogsindustri, värmeverk och transportföretag samverkat under lång tid. Detta systemkunnande är viktigt för att förstå inverkan av och påverkan på de ekonomiska styrsystem, men framför allt för att kunna utvinna energi med största möjliga effektivitet. Att intresset för bioenergi är globalt står bortom allt tvivel. Som exempel kan nämnas att den kinesiska energijätten State Grid of China satsat på att öka sin kompetens på bioenergiteknikområdet genom att i slutet av förra året investera i en svensk biokombinatanläggning i Sveg, där man tillverkar bränslepellets ur torv och träråvara. En ökad användning av bioenergi i Sverige skulle stärka den svenska hemmamarknaden varigenom kompetensen och spetskunskapen inom området ytterligare skulle befästas. Resultatet skulle vara goda förutsättningar för teknikexport. Fortsatt effektivisering av biobränsleutnyttjandet för energiändamål består i att utveckla både systemtänkande och sortimentstänkande. En typ av frågeställningar gäller hur en mångfald av anläggningar stora och små, lokala och regionala, generella och specialiserade ska användas och hur de kan samverka. Andra viktiga frågor är vilken typ av biomassa som ska användas samt om det är el, värme, drivmedel, pellets eller någon annan typ av energibärare som ska produceras. Säsongsberoendet av värme måste också vägas in. Skogsindustrins stora betydelse som bioenergiproducent gör att man fokuserar på biomassa ur skogsråvaror. Men det är viktigt att påpeka att bioenergi också kan framställas ur energigrödor, ettårsgrödor och avfall. Teknik för förgasning av biomassa en svensk exportvara Inom bioenergiområdet ryms förgasningsteknik innefattandes svartlutsförgasning. Panelen anser att detta är ett område där svensk kunskap och kompetens ligger i absolut internationell framkant. Redan idag finns ett stort intresse i Kalifornien för svensk kunskap inom förgasningsteknik och svenska biogasanläggningar. Förutom USA är många länder i Asien stora potentiella marknader för tekniken. Idag ökar användningen av kol i världen med fem procent årligen. Denna ökning beror till största delen på Kinas och Indiens växande energibehov. Det är uppenbart att dessa länder, i ambitionen att minska sina koldioxidutsläpp, har stort behov av kunskap om bioenergiteknik. Utan subventioner, avgifter eller lagstiftning är det dock svårt för bioenergilösningar att hävda 19

20 sig mot den betydligt billigare kolenergin i länder med stora egna kolreserver. Möjligheterna till exportframgångar för svensk bioenergiteknik är beroende av långsiktigt stöd till forskning och demonstration av kritiska tekniska komponenter och system, stora som små. Detta genom exempelvis satsningar på pilot- och demonstrationsanläggningar på hemmaplan. Uthållighet och omfattande stöd kommer att behövas för att verifiera de kommersiella möjligheterna inom exempelvis svartlutsförgasning och förgasning av avfalls- och jordbruksproduktsbaserade råvaror. Sveriges roll som ledande nation inom förgasningsteknik kan affärsutvecklas vidare för export. Det är inte bara kompetensen om förgasning av skogsråvara, utan även processkunnande, samrötning Fakta: Svartlutsförgasning i Sverige I dagsläget leder svenska företag och forskarlag forskningen inom svartlutsförgasning. Sedan 2001 pågår ett nationellt forskningsprogram. Det krävs stora investeringar för att kunna fortsätta verksamheterna på de befintliga forskningsanläggningarna i landet, men det är helt nödvändigt för att möjliggöra kommersiell expansion. I dag finns det i Sverige pilotanläggningar för förgasning av biomassa till syntesgas hos ChemRec i Piteå (ägs av Nykomb) och VVBGC (Växjö Värnamo Biomass Gasification Centre). Forskning bedrivs bland annat vid Energitekniskt centrum i Piteå samt av STFI-Packforsk. Den syntesgas som bildas vid svartlutsförgasning kan dels användas till förbränning eller elproduktion och dels vidareförädlas till andra produkter, exempelvis till fordonsdrivmedel som dimetyleter (DME), Fischer-Tropsch-diesel och metanol, men av olika råvaror som hushållsavfall, industriavfall, avloppsslam och gödsel samt uppgraderingsteknik av biogas för fordonsdrift. Från Kalifornien har man på senaste tiden visat stort intresse för Göteborg Energis planer på att bygga en förgasningsanläggning baserad på träråvara i kommersiell skala (0,8 TWh) för biometan. De svenska företagen har nu möjligheter att göra affärer som kan skynda på utvecklingen av biogas som drivmedel i Kalifornien. också till andra värdefulla kemikalier som traditionellt tillverkats av fossila råvaror. Vidare har en delegation från Kalifornien med politiker och företagsledare varit på studiebesök på biogasanläggningar i bland annat Linköping. Samarbetsavtal har tecknats och ett antal affärsuppgörelser är på gång. De har dessutom önskat bredda samarbetet, som inledningsvis bara gällde biogas, till att omfatta även andra förnybara drivmedel och energiråvaror. Panelmedlemmarna ser också affärsmöjligheter inom jordbrukssektorn och intresse finns även från den lantbruksrelaterade industrin. Denna sektor kan producera biogas i stor omfattning och har även stora lastbilsflottor med intresse för miljöbränsle. Det finns ett stort tryck på lantbruket att minska utsläppen från djurhållningen, främst då av fosfor och metan. Därför bygger man nu produktionsanläggningar för biogas i Kalifornien i ökande omfattning. Svartlutsförgasning svensk spetskompetens på väg mot kommersialisering Skogsindustrin är både Sveriges främsta producent och störste användare av bioenergi, genom de restprodukter som själva produktionen ger. En stor del av bioenergin som produceras går åt internt till produktionen av massa och papper. Massabruken spås i framtiden kunna övergå till att fungera som bioraffinaderier och borde kunna öka sina leveranser av bioenergi i takt med att de gamla s o d a p a n n o r n a byts ut till svartlutsförgasare. Energisystem byggs upp av många olika produktionsanläggningar baserade på olika typer av tekniker. Panelen tror att svartlutsförgasning kan bli en betydande byggsten i framtida system. Inte minst då företaget ChemRec i Piteå lyckats ta fram en kommersiellt gångbar lösning. Svartlutsförgasningen möjliggör att med högre effektivitet än idag ta ut ett brett sortiment av energiråvaror, produkter och kemikalier ur biomassan. Ungefär hälften av den barkade vedråvaran som går in i ett massabruk blir pappersmassa. Den andra hälften, som huvudsakligen består av lignin, erhålls som svartlut. Ligninet har ett högt värmevärde och är därför en betydligt bättre energikälla än cellulosan. Svartlutsförgasningen har dubbelt så hög verkningsgrad jämför med exempelvis etanolproduktion från vedråvara eller jordbruksprodukter. 20

21 Skogsindustrin är en av de svenska bransche som under de senaste decennierna energieffektiviserat sin produktion avsevärt genom hela värdekedjan. Alla svenska, ointegrerade massabruk är nettoleverantörer av energi i form av elkraft och/eller värme. Genom fortsatta investeringar i intern energieffektivisering kan massabrukens leveranser av bioenergi öka och väntas genom svartlutsförgasning förädlas ytterligare. Vilken energiform som är bäst att utvinna är till stor del beroende av råvarulogistiken och av vilka distributionssystem för el, drivmedel eller bränsle som finns på plats. Drivkrafter för ökad el- och värmeproduktion är bland annat att branschen strävar efter mer högvärdiga produkter och en ökad energieffektivisering. Vilket kan kopplas till ökade olje- och energipriser, nya ekonomiska styrmedel och att pristrenden för pappersmassa är avtagande. Sveriges kompetens inom förgasningsteknik skulla tillsammans med vedråvarulogistik, bränsleförädling och biokombinat kunna affärsutvecklas vidare för export. Genom ett utökat samarbete mellan maskintillverkare och processindustri skulle kompetensen och kommersialiseringsmöjligheterna stärkas. Det skulle bidra till ett ökat systemkunnande, vilket skulle ge de svenska teknikföretagen bättre möjligheter att formera sig, för att bli mer framgångsrika på den internationella marknaden. Styrmedlens betydelse som drivkraft för ökad bioenergianvändning Miljöekonomi är redan idag en viktig faktor och de närmaste decennierna kommer system där miljön prissätts i högre grad att utvecklas. Dessa system kommer att gynna bioenergi. Då denna energikälla kan vidra till minskad klimatpåverkan. Kvotplikten, de gröna certifikaten och priset på utsläppsrätter är mycket viktiga mekanismer som påverkar elpriset. För att investeringar ska komma till stånd krävs systemsyn och långsiktighet i det politiska arbetet. Avgörande för konkurrenskraften hos biobränsle och bioel är dels distributionssystemet, dels stödsystemen. Styrmedel är helt avgörande för konkurrensen med fossila energikällor. Som exempel kan nämnas att det med dagens subventioner till biobaserade drivmedel skulle vara mer lönsamt att tillverka DME än el av svartluten. Där måste man tänka sig för, om det är avsikten med denna energikälla? Stödformer bör utvecklas som ger incitament till utveckling av ny teknik, kompetens och nya affäs- Pressured O 2 -blown Black Liquor Gasification General Scheme Power Black liquor Air Separation Week wash Oxygen Gasification and Quench Raw gas Steam Gas cooling DP-1 plant Sulphur Management Gas Purification Poly Sulph. White liquor LS Green liq. Synthesis gas Combined Cycle or Synthesis- and Distillation Power & Steam or DME/Methanol Källa: Chemrec

22 koncept men också för att investeringar i biobaserad teknik ska kunna ge både produkter och energi med största möjliga förädlingsvärde. Staten kan påverka utvecklingen och gynna näringslivet genom att upphandla teknik som är mer avancerad än vad som krävs för dagen. Kravet på myndigheterna i detta sammanhang är att de dels måste kunna formulera de krav som ska ställas på den upphandlade tekniken och dels att de måste ha kunskaper om vilka nya tekniker som har potential att kunna möta dessa krav. Det skulle vara en stor fördel om upphandlingen av avancerad teknik kunde ske över nationsgränserna. EU påverkar idag marknadsvärdet på vedråvara genom ambitiös klimatpolitik. Energipriserna inom unionen är ofta högre än i resten av världen medan priserna på papper och massa regleras på världsmarknaden. Energisektorn har en högre betalningsförmåga för vedråvaran än massabruken och detta påverkar självklart konkurrensen. Styrmedel, som inkluderar transporter i EU:s handelssystem med utsläppsrätter och redan befintliga mål, som exempelvis att 5,75 procent av de biodrivmedel som säljs år 2010 ska vara förnybara, driver upp omsättningen av biodrivmedel. Dessutom är flera frivilliga överenskommelser, som verkar i samma riktning, redan träffade mellan den europeiska bilindustrin och EU-kommissionen. För att stärka svensk export av bioenergikunnande borde man följa Finlands och USA:s exempel med kraftsamling på bioenergiområdet. Hösten 2006 beslutade exempelvis US Department of Energy att under en femårsperiod anslå 125 miljoner dollar till så kallade Centers of Bioenergy. Ett utvecklingsbolag med fokus på bioenergi borde skapas i Sverige för att påskynda framtagning av världsledande produkter och tjänster inom detta område. Syftet skulle kunna vara att kommersialisera och teknikutveckla det skogliga bioenergiområdet och identifiera styrkeområden, exportpotential och utvecklingsbehov för såväl stora som små aktörer. Ett sådant bolag skulle beakta både de lokala småskaliga och de storskaliga systemen. Framöver kommer vi sannolikt att få se en prisökning på biodrivmedel, eftersom efterfrågan ökar och tillgången fortfarande är begränsad. Detta kommer att gynna fordon med extremt låg bränsleförbrukning. Därför är det nödvändigt att i utvecklingsarbetet av biobränsledrivna fordon prioritera minimering av bränsleanvändningen. Sverige har god kompetens och ett gott anseende när det gäller systemtänkande för totala energilösningar, inte minst i kopplingen till bioenergi. Att kunna sy ihop tekniken är minst lika viktigt som att kunna utveckla de enskilda tekniklösningarna. Bioenergi panelens förslag och rekommendationer Skogsnäringens branschorganisation bör ta initiativ till att bilda ett utvecklingsbolag med fokus på bioenergi för att kommersialisera och teknikutveckla det skogliga bioenergiområdet för framtagning av världsledande produkter och tjänster. Leverantörer, fordonsindustri, maskin- och utrustningstillverkare, energibolag, berörda myndigheter, högskolor, institut och akademier bör knytas till utvecklingsbolaget. Bolaget skulle bland annat arbeta med att: Identifiera styrkeområden, exportpotential, kompetens- och utvecklingsbehov för både stora och små aktörer inom bioenergiområdet. Prioritera Sveriges unika spetskompetens inom förgasningsteknik och arbeta för att öka försäljningen på den internationella marknaden. Säkra en uthållig satsning på pilotanläggningar inom förgasningsteknik och även demoanläggningar på hemmaplan för att verifiera tekniken. Se till att kunskapsöverföringen mellan FoU och pilotanläggningar är god.

23 Område 2: Eldistribution kraftöverföring lagring av energi energieffektivisering Hemmamarknaden den svenska elproduktionen I Sverige produceras 160 TWh el per år. Denna el kommer huvudsakligen från kärnkraft, 75 TWh, och vattenkraft, 65 TWh. Merparten av elen kommer från stora anläggningar, även om de små anläggningarna är betydligt fler till antalet. Detta har inneburit att tillverkare och användare inom svensk industri har varit starkt motiverande att skapa de lösningar som krävts för att tillvarata avlägset belägna förnybara produktionskällor. Det svenska elkraftsystemet består i dag av cirka kilometer ledning och transformatorer, brytare och frånskiljare. De lokala näten består av kilometer ledning varav ungefär hälften är nedgrävd. Den politiska diskussionen om energisystemet har under de senaste åren varit fokuserad på omställning mot alternativa och nya teknologier för elproduktion. Nu som tidigare kan man konstatera att de förnybara energikällorna ligger långt från förbrukningscentra vindkraften är ett bra exempel på detta. Om vindkraft och andra kraftkällor för vilka produktionen styrs av yttre förutsättningar byggs ut, kommer också kraven på tillgång till backup-kraft att öka. Frågan om hur denna el ska samlas upp och föras till konsumenterna, och frågan om hur reglerkraft ska nå fram, är minst lika viktig som omställningen av själva produktionssystemet. Dessa frågor måste avhandlas om en omställning av det europeiska energisystemet ska kunna bli verklighet och elproduktionen från förnybara energikällor ska ha en chans att bli konkurrenskraftiga. En ökad produktion av förnybar el och möjlighet till lagring av energi Vattenkraften är en viktig energikälla, särskilt för dess energilagrande förmåga med dammar som kan fungera som effekt- och störningsreserver. Denna egenskap får allt större betydelse i takt med att förnybara energikällor kopplas på energisystemet. Elproduktionen blir alltmer intermittent (växlande) och det ställer höga krav på transmissions- och distributionssystemet. Det krävs reserver av energi att koppla på när det inte blåser eller när solen inte skiner. När det gäller ellagring i mindre skala finns det möjligheter framöver. Inom ett decennium kommer vi att få se vidareutvecklade batterier som förbättrar elens energibärande egenskaper. Till exempel kommer dessa troligen att få stort genomslag på marknaden för drivlinor i fordon. Men för lagring av stora energimängder krävs exempelvis pumpkraftverk med dammar. Utbyggnad och integrering av Europas elmarknad internationell utveckling Många tror att elförbrukningen kommer att öka i både EU och USA kommer också att krävas omfattande investeringar på både produktionsoch distributionssidan. I EU:s nyligen framlagda så kallade Grönbok om EUs energiframtid så förväntas elförbrukningen öka med så mycket som 30 procent fram till år Handeln med el över gränserna väntas också öka. Det är tillväxten i de nya medlemsländerna, en utökad servicesektor och den ökande befolkningen som är de främsta orsakerna till detta. Elanvändningen kommer även att öka till följd av att elektrifiering, inom många områden, är ett sätt att minska den totala energianvändningen. Detta innebär affärsmöjligheter för svenska leverantörer av teknisk utrustning inom verkstadsindustrin och för tekniska konsulter i projekteringsarbetet. Inom Sverige finns idag mycket god kompetens och erfarenhet inom elproduktion och distribution på systemnivå. Ungefär 80 procent av EU:s totala energiförbrukning kommer från fossila bränslen som olja, naturgas och kol. En betydande del av dessa bränslen kommer från länder utanför EU och detta är något man vill ändra på. Av säkerhetspolitiska skäl samt för att värna den europeiska industrin vill man säkra en stabil egen elproduktion. Under 2005 minskade den egna el- och bränsleproduktionen i EU-25 med drygt fyra procent och det finns stora ambitioner att bryta beroendet av fossila energikällor. Inom den närmaste framtiden kommer förmodligen biomassa och vindkraft att utgöra det väsentliga bidraget av förnybara energikällor. Övriga energikällor kommer sannolikt endast att få marginell betydelse. 23

24 Renewables growth: Electricity projections by 2020 RES-E - energy output [TWh/year] Historical development Future development EU:s elinfrastruktur är i stort behov av utbyggnad och förbättring. Ledningskapaciteten måste öka för att klara konsumenternas och industrins behov. Tidigare var de nationella marknaderna för gas och el monopoliserade och försörjningen och distributionen var som separata öar för varje land. Nu har marknaderna konkurrensutsatts och de nationella gränserna för energimarknaderna håller på att försvinna. EU har som mål att en tiondel av alla EU-länders elproduktion ska kunna föras över gränserna redan 2010 och kommissionen har startat över 40 projekt för att öka överföringskapaciteten. Detta skapar affärsmöjligheter för svenska företag! Begränsande faktorer är att regelverket är otydligt beträffande återbetalning av investeringar och att acceptansen för nya luftledningar har blivit mindre. Den snabba ökningen av storskaliga förnybara produktionssystem som vindkraftparker i avlägsna, men blåsiga områden, kräver nya lösningar för att förstärka elnäten. Transmissionsnätets roll är vidare att få elmarknaden att fungera, säkerställa elförsörjningen och skapa förutsättningar för intermittenta (växlande) förnybara energikällor. Här passar svenskt kunnande inom transmissionsteknik utmärkt, särskilt med tanke på de unika teknologier för underjordstransmission och ilandförande av kraft från havsbaserade vindparker som just nu utvecklas Wind offshore Wind onshore Tide & wave Solar thermal electricity Photovoltaics Hydro large-scale Hydro small-scale Geothermal electricity Biowaste Solid biomass Biogas Källa: EU Energy Report, Jan 2007 För att kunna exportera teknik och kunnande inom området krävs det att vi lyckas demonstrera våra färdigheter på hemmaplan. Det är därför viktigt att bygga ut och anpassa det svenska elnätet för att möta krav från småskalig elproduktion och tvåvägskommunikation. Export av teknik för småskalig elproduktion till utvecklingsländer har stor potential. Detsamma gäller för andra nya teknikområden som underjordstransmission och havsbaserade kabelsystem för sammanbindning av vindkraftparker med marknader. För att skapa sådana affärsmöjligheter för svenska företag krävs det en kraftsamling av exempelvis Energimyndigheten, kraftföretagen, universitet och högskolor. Sverige deltar dessutom alltför sällan i EU-finansierade utredningar trots att vi internationellt sett har hög kompetens inom kraftsystemområdet. Här finns en klar förbättringspotential. Idag finansierar EU enbart studier om sammankoppling av isolerade nationella nät och förbättring av gränsöverskridande sammankopplingar, både inom EU och med leverantörsländer. Tyskland har nyligen antagit en lag som ger nätbolagen en skyldighet att bygga nät för anslutning av vindkraft även till havs. Anslutningstariffen sprids ut över hela nättariffen, vilket gör att kraftverken kan byggas där de bästa vindförhållandena finns istället för att av ekonomiska skäl 24

25 tvingas till områden med färdiga nät för eldistributionen. Liknande lagstiftning diskuteras i flera andra EU-nationer, exempelvis England och Nederländerna. Det stimulerar till utbyggnad av förnybar intermittent elproduktion och skulle även kunna tillämpas i Sverige. Svenska exportmöjligheter vid miljöanpassning av transmissionssystemet En idé till hur man skulle kunna förbättra förutsättningarna för vindkraft till havs kallas Supergrid. Grundtanken är att ett havsbaserat transmissionssystem kombinerar sammankoppling av nationella nät med anslutning till havsbaserade vindkraftverk. Genom utbyggnaden kan man på ett optimalt sätt kombinera vindkraftparker med resten av nätet. Svenska företag, däribland ABB, är världsledande på så kallad HVDC Light-teknik, en ny likströmsteknik för ökad överföringskapacitet, som är väl anpassad för detta koncept. Med samma teknologi kan man bygga underjordstransmission till rimliga kostnader och därmed möta de ökade kraven på miljöanpassning av transmissionssystemet. Samma teknologi kan på sikt överföra solbaserad elkraft från norra Afrika till Europa. Man strävar inom EU mot ökad miljöhänsyn i investeringsbedömningar. Det är därför viktigt att vi även i Sverige har miljöhänsyn med som en betydande parameter för att stimulera införandet av ny teknik. Störst är utbyggnadsbehovet av kraftöverföringssystem utanför Europa. I bland annat Indien, Kina och södra Afrika planerar man utbyggnad för att kunna föra över kraft från avlägset belägna vattenkraftverk till förbrukningscentra. International Energy Agency (IEA), som är OECD:s energiorgan, bedömer att investeringsbehovet är cirka 400 miljarder kronor per år fram till år Mellan hundra och tre hundra kraftverk kommer att byggas bara under det kommande decenniet. Förnybara energikällor som vattenkraftverk ligger även i dessa regioner på mycket stora avstånd, vanligen 2000 kilometer eller mer, från de platser fär elen förbrukas. Men med nya teknologier som ABB:s HVDC-system med 800 kv spänning blir det möjligt att på ett ekonomiskt rimligt sätt utnyttja dessa avlägset belägna förnybara energikällor. Energimyndigheten, Naturvårdverket och andra myndigheter har här en viktig uppgift att sprida kännedom om svensk teknik på området och därigenom stödja svenskt företagande. Optimering av energisystem och energieffektivisering I Sverige har vi god kunskap om transmissionsoch distributionssystem. Ju fler förnybara intermittenta elproduktionsslag vi har, desto större krav ställs det på systemen. Som nämnts tidigare måste exempelvis överföring av el från vindkraftparker till havs och vågkraftverk ske effektivt och utan alltför stora förluster om de ska kunna bli konkurrenskraftiga. Enligt EU:s handlingsplan för effektiv energianvändning ska medlemsländerna minska sin energiförbrukning med 20 procent fram till år En betydande del av denna besparing kommer att behöva göras inom industrin. En av de stora utmaningarna är att effektivisera energianvändningen för att minska andelen fossila bränslen. Det gäller för uppvärmning, belysning och ventilation av industrilokaler och bostäder samt optimering av processindustrin och energidistributionssystemet. Industrin dimensionerar fortfarande processer med motorer och drivsystem med överkapacitet. Det kan vara överdimensionerade pumpar eller kompressorer, som för att klara maxlaster inte är varvtalsreglerade, trots att deras normallaster är betydligt lägre. Även inom ventilation, uppvärmning och belysning finns stora besparingspotentialer. Branscher som mekanisk massaindustri, metallindustri, gruvverksamhet och elektrokemisk kemiindustri har dock genomfört stora energibesparingsåtgärder och kommer få svårigheter att ytterligare effektivisera. Även i transmissions- och distributionssystemet finns besparingspotentialer. I Sverige räknar man med att idag kunna spara cirka 7-8 procent, vilket motsvarar cirka 12 TWh per år. En stor elbesparingspotential består i att möjliggöra för småskaliga elproduktionssystem att föra tillbaka sin överskottsel till det allmänna elnätet. Batteriteknik Det senaste decenniet har Toyota genom sitt ägande i batteritillverkaren Panasonic kraftigt påverkat marknaden för grön batteriteknik. Panasonic har länge haft cirka 80 procent av 25

26 marknaden för hybridbatterier, men tvingas nu dela med sig till uppstickare som Effpower. Det är ett företag som satsat på blysyrabatterier för hybridteknik. Genom att baka in batteriet i en porös keramisk platta minskar risken för läckage och dessutom kan mängden bly halveras jämfört med vanliga blysyrabatterier. Priset på dessa högeffektsbatterier är bara en femtedel av priset på de nickelmetallhybridbatterier som används av Toyota och flera andra japanska hybridbiltillverkare. Till dess att den nya generationen litiumjonbatterier utvecklats och blivit ekonomiskt konkurrenskraftiga kan sådana blysyrabatterier vara ett alternativ. Men fördelen med litiumjonbatterier är att de kan lagra betydligt större mängder el än blybaserade batterier samt att de inte är baserade på tungmetaller och i färdigutvecklat skede inte är beroende av den relativt knappa resursen nickel. Med största sannolikhet kommer marknaden för eldrivna fordon att växa, så det är viktigt att fortsätta att utveckla tekniker för batterier. Även inom detta område besitter svensk industri stor kompetens. Men än så länge hindras utvecklingen av elhybridbilar av batteriernas höga kostnad och relativt låga kapacitet. Det främsta sättet att påverka batteriutvecklingen är att göra det lönsamt och enkelt att använda batterifordon och plugin-hybrider. Detta kan exempelvis ske genom utbyggnad av laddningsstationer, att betrakta eldrivna fordon som miljöfordon och att inte införa någon drivmedelsskatt för fordonsel. Eldistribution, kraftöverföring, lagring av energi och energieffektivisering panelens förslag och rekommendationer Satsa strategiskt på elkraftöverföring genom att bilda en nationell beredningsgrupp med deltagare från myndigheter som Svenska Kraftnät och näringsliv (tillverkande företag och planeringskonsulter). Beredningsgruppen skulle bland annat arbeta för att: aktivt delta i den europeiska utbyggnaden och integreringen av transmissionsnätet möjliggöra en ökad elöverföring och systemlösningar för intermittent elproduktion bl a genom att bygga ut kraftöverföringskapacieteten öka svenskt deltagande i uppbyggnaden av kraftöverföringssystem i utvecklingsländer i södra Afrika samt Kina och Indien. svenska myndigheter och företag bör i ökad grad delta i EU-finansierade utredningar inom kraftöverföringsområdet, inte minst av strategiska skäl. Satsa på en ökad export av teknik för småskalig elproduktion och effektiv elanvändning till utvecklingsländerna För detta krävs: en fungerande hemmamarknad och god kunskap om effektiv användning av el. fler demonstrationsprojekt inom det svenska transmissionsnätet som anpassats för att klara intermittenta system. strategiska allianser med samarbetspartners som har den kompetens som Sverige saknar. Stimulera utvecklingen av batteriteknik Gör det lönsamt och enkelt att använda batterifordon och plugin-hybrider genom en nationell satsning på infrastruktur som till exempel laddningsstationer. Främja teknikutvecklingen genom att betrakta eldrivna fordon som miljöfordon med alla fördelar som detta innebär. 26

27 Område 3: Infrastrukturförsäljning av cleantech Svensk miljölagstiftning har drivit fram tekniska innovationer inom svensk industri med konsekvensen att många miljöteknikföretag har kunnat växa fram. Detta har resulterat i Sveriges goda rykte på miljöområdet. Den svenska marknaden för miljöteknikföretag är dock alltför liten för att dessa ofta små företag ska kunna expandera är etablering på exportmarknaden nödvändig. De senaste årens internationella trend har varit att allt fler storföretag inser marknadsfördelarna med att tänka klimatstrategiskt. General Electrics har exempelvis tvärvänt i klimatfrågan och satsar idag mer på cleantech än vad den amerikanska regeringen gör, främst genom framtagande av energieffektiv teknik. Urbaniseringen en drivkraft för svensk export av hållbar stadsutveckling En ökande andel av jordens befolkning bor i städer, urbanisering sker i rasande takt. Det är särskilt i utvecklingsländer som städernas befolkningar växer snabbt. Man räknar med att det år 2015 kommer att finnas 358 städer med mer än en miljon invånare och 27 megastäder med mer än tio miljoner invånare i världen. Totalt sett kommer uppskattningsvis fyra miljarder människor flytta till storstäder inom 50 år. I Kina räknar man med att cirka 250 miljoner människor kommer att lämna landsbygden och flytta till städer. Dessa snabbt växande städer ställer stora krav på infrastruktur och planering. Potentialen för infrastrukturbyggande med hållbarhetsstrategier i Kina är stor. Idag ligger till exempel 16 av världens 20 mest förorenade storstäder i Kina och regeringspartiet har avsatt 1300 miljarder kronor till miljöförbättrande åtgärder fram till år Men även i utvecklade länder Fakta: Råd för miljöteknik Swentec År 2005 startades organisationen Swentec på uppdrag av Näringsdepartementet med finansiering från den så kallade miljömiljarden. Swentecs mål är att stärka svenska företags affärsmöjligheter och konkurrenskraft inom miljöteknik, miljöanpassade varor, tillverkningsprocesser och tjänster både i Sverige och utomlands. En stor del av arbetet består i att kartlägga den svenska miljöteknikbranschens potential och kompetens. Många cleantech-företag har uppgett för Swentec att de är oroade över kompetensbristen på området. Det är redan idag svårt att rekrytera kompetent personal och många är oroade över hur generationsväxlingen ska gå i de små bolagen. finns det många städer där exportpotentialen för svensk miljöteknik är stor. Nya miljökrav ställer nya krav på infrastrukturen och där håller svenskt systemtänkande och teknik inom exempelvis vatten- och avfallsteknik högsta klass. Vad är svensk cleantech-bransch? Den primära miljöteknikbranschen, alltså de företag som har miljöteknik som huvudsaklig verksamhet sysselsätter 1,2 procent av den svenska arbetskraften och omsatte år miljarder kronor. Det motsvarar 5,5 procent av bruttonationalprodukten. Av dessa omsattes endast cirka 14 miljarder kronor på exportmarknaden. Om man istället uppskattar exporten av så kallad cleantech, enligt EU:s definition teknik som är miljömässigt bättre än övriga tillgängliga alternativ, så uppskattar Exportrådet att exporten är värd 25 miljarder kronor. Enligt panelens uppfattning skulle denna bransch både kunna omsätta mer och sysselsätta betydligt fler än dagens cirka personer. Miljöteknikexporten har de senaste åren vuxit med 8 procent per år och är idag den femte största exportbranschen Sverige. Sverige ligger i framkant när det gäller kunskap och teknologi inom områden som VAteknik, avfallshantering, avgasrening, bioenergi, energieffektivisering och inomhusklimat. Det som ofta bedöms vara en av framgångsfaktorerna är att svenska företag tillsammans med den offentliga sektorn är duktiga på integrerade systemlösningar. Man säljer inte bara en produkt utan ett helt koncept som löser ett problem, och det är integrerandet av teknologin till fungerande systemlösningar som är det utmärkande för den svenska miljökompetensen. Användarfasen är en del av lösningen. Detta är förklaringen till att de flesta som arbetar i miljöbranschen arbetar med infrastrukturtjänster. i 27

28 Man skulle kunna dra en parallell till IT-sektorn som påminner om miljötekniksektorn, på så sätt att det rör sig om teknik som spänner över en rad olika branscher. Inom IT-sektorn är det svårt att utvärdera storleken på branschen utifrån försäljning av hårdvara och på motsvarande sätt är det svårt att utvärdera miljötekniksektorn utifrån antal beviljade patent eller olika försäljningsdata. Många av företagen inom cleantech är små, 80 procent har färre än 50 anställda. Andelen storföretag är endast 8 procent, men ändå är det dessa företag som står för hela 92 procent av exporten. Ett gynnsamt småföretagsklimat är nödvändigt för att företagen ska kunna växa, våga investera och slå sig in på exportmarknaden. Ekonomiska hinder för en ökad export En undersökning som Exportrådet genomförde 2005 visar att cleantech-företag anser att bristen på riskkapital och finansiering är de största hindren för ökad export. Det är främst de mindre företagen som upplever bristen på kapital som ett hinder. I många fall handlar det om att kapital saknas för långsiktiga marknadsbearbetningar. Det tar ofta tid innan affärerna kommer igång och uthållighet kostar pengar. Frågan om riskkapital kommer att beskrivas närmare i Område 4. Miljöinnovatören och miljöentreprenören Högskolan i Halmstad har undersökt frågan om miljöinriktade innovationer har en sämre 28

29 marknadsutveckling än andra innovationer. I den kvalitativa undersökningen så har de sett att miljöinnovatören är mer mån om att inte släppa kontrollen över innovationens utveckling. De ser bland annat patenten som ett sätt att säkerställa kontrollen. Deras nätverk har en större personlig och familjär karaktär, medan övriga innovatörer snarare framhäver aktörer med speciell kompetens som viktiga. Detta är av betydelse eftersom nätverk ofta är avgörande för hur framgångsrik en innovation blir på marknaden. Faktorn teknikhöjd är lika viktig för miljöinnovationer som andra innovationer, men för en miljöinnovatör handlar teknikhöjd om att skaffa patent för att skydda sin produkt från konkurrenterna. För en icke-miljöinnovatör är patentet i första hand viktigt för att det ger innovatören möjlighet att skaffa riskkapital under utvecklingsprocessen. (Är miljöinnovationer mindre framgångsrika än andra innovationer? Sven-Åke Hörte och Fawzi Halila, Högskolan i Halmstad 2006) Miljöområdet upplevs av många som ett svårdefinierat område som genom subventioner och instabila politiska beslut förblir osäkert att investera i. Det är därför viktigt att satsa på att utbilda också entreprenörer, inte bara innovatörer, i framtidens cleantechföretag. Det är avgörande för tillväxtmöjligheten att miljöinnovatören eller ingenjören, redan i tidigt skede av innovationsprocessen, förstår kommersialiseringsprocessens förutsättningar och villkor. Fakta: Technology Approval Group TAG TAG-konceptet är ursprungligen ett system utvecklat inom vattenreningsföretag i Storbritannien. Systemet fungerar så att TAG-gruppen bedömer en cleantech-satsnings möjligheter till kommersiell framgång. Gruppen är sammansatt av beställargrupper inom den aktuella cleantech-sektorn (exempelvis för vattenrening). Först genomförs dock en sållning (i Storbritannien av en konsultfirma) för att få fram de mest lovande idéerna eller lösningarna. Sållningen resulterar i att bara cirka tio procent får chans att presentera sin lösning för TAG-gruppen. Fördelen för beställargrupperna är att de kan hålla sig ajour på teknikfronten inom sektorn och fördelen för investerarna är att de får en fingervisning om hur de ska satsa sitt kapital. Svårigheten för miljöentreprenören kan vara att veta hur denne ska sälja sin produkt, det vill säga kunskapen om marknadsföring och marknadskännedom är bristfällig. En brännande fråga är hur en cleantech-innovation ska paketeras på bästa sätt. En av nyckelgrupperna för att möjliggöra expansion är riskkapitalisterna. Men många vittnar om svårigheten till kommunikation mellan miljöentreprenörer och riskkapitalister. Ett sätt att möjliggöra för cleantech-företagen att testa sina idéer är det så kallade TAG-konceptet (TAG = Technology Approval Group). Det har visat sig framgångsrikt i Storbritannien och bygger på att beställargrupper inom den aktuella cleantech-sektorn bedömer en cleantech-satsnings möjligheter till kommersialisering. Investerarna får genom konceptet en vägvisning om hur de ska satsa sitt kapital. Partners och referensobjekt behövs för export av infrastruktursystem Exportrådet har arbetat fram konceptet Sustainable City som är ett system sammansatt av svenska cleantech-lösningar för stadsplanering och infrastrukturservice avsett för världsmarknaden. En av de viktigaste erfarenhetena är betydelsen av att det finns fysiska referensobjekt att visa upp på hemmaplan. Där har offentlig verksamhet ett stort ansvar och ma måste våga beställa nya state-of-theart -objekt som exempelvis Hammarby Sjöstad i Stockholm och Västra Hamnen i Malmö. För att klara av detta krävs god beställarkompetens och en politisk vilja att ro iland den typ av projekt som marknaden själv inte klarar av att genomföra. Genom att samla systemlösningar av den bästa tillgängliga miljötekniken i ett referensobjekt kan man visualisera idéerna för utländska delegationer på studiebesök. Svenska myndigheters krav har länge varit den främsta drivkraften för utvecklingen av svenska miljötekniska innovationer, men nu har myndigheterna också en annan viktig roll att spela: nämligen som samarbetspartner till näringslivet. 29

30 Svenskt systemkunnande inom cleantech-området har potential att utvecklas vidare. Det goda renommé som Sverige har internationellt är mycket värt. Men man ska vara väl medveten om att konkurrensen ökar från Holland, Danmark och andra länder som satsar på området. I en av förstudierna till projektet, Swedish Strengths in the Environmental Industry, menar författarna att det saknas relaterade och stödjande industrier eller företag till de primära miljöteknikföretagen. Även erfarenheterna från Sustainable City visar att det är viktigt med samarbetspartners i de länder där man har verksamhet. De visar också att den stora utmaningen för företagen är att gå från att leverera konsultstudier, förslag till lösning på olika stadsplaneringsproblem, till att få kontrakt på de olika systemen, exempelvis vatten/avlopp-, avfallshantering- eller olika energisystem. För att åstadkomma detta krävs ytterligare finansieringsmodeller, fler referensobjekt och aktivt marknads- och kommunikationsarbete. För att de mindre företagen ska klara av att få kontrakt i samband med konceptförsäljningen är det ofta nödvändigt att större företag finns med i nätverket, då dessa kan fungera som lokomotivföretag. Det är därför viktigt att få med företag som ABB, Electrolux, Ericsson och Volvo i Sustainable City-konceptet. Inom de kommunala bolagen finns hög kompetens Viktiga uppgifter för den offentliga verksamheten är att förtydliga EU-lagstiftningen när det gäller kraven på offentliga upphandlingar och att förbättra beställarkompetensen. Idag är regelverket ofta begränsande, inte minst när det gäller kunskapsöverföringen mellan de kommunala bolagen och det privata näringslivet. Den svenska kommunala dominansen inom infrastrukturservice, exempelvis inom vatten- och avfallsteknik, är ofta hämmande för utvecklingen av miljöteknikexporten. Många anser dessutom att bristen Fakta: Lyckad exportsatsning Läckeby Waters utvecklar och bygger VA-reningsverk och biogasanläggningar och har sedan 1993 funnits på den kinesiska marknaden. År 2003 köpte företaget upp Purac och sedan dess har den kinesiska försäljningens andel ökat till att idag utgöra 40 procent av den totala försäljningen. Företaget har idag över 20 personer anställda i Beijing och företagsledningen vittnar om att nyckeln till att komma in på den kinesiska marknaden är att etablera sig på plats alternativt att sluta avtal med svenska företag som redan är etablerade. på konkurrens inom infrastrukturservicesektorn förhindrar kompetensutveckling och försvårar konkurrenskraften på exportsidan detta är så kallade kommunala inlåsningseffekter. Genom att konkurrensutsätta kommunala verksamheter inom infrastrukturservice skulle kompetensen kunna stärkas, konkurrenskraften öka och fler exportmöjligheter kan uppkomma. Stabila stödsystem är också av betydelse. I Danmark har vindkraftsindustrin lyckats genom stark hemmamarknad och stabila stödsystem. Resultatet är att danskarna idag är världsledande inom turbinteknik och turbintillverkningsindustrin växer mer än någon annan tillverkningsindustri i landet. Svenska offentliga miljötjänster på export I internationella jämförelser har Sverige en mycket god kunskap och stark tradition inom offentliga miljötjänsteområden som administration, tillsyn, uppföljning och utbildning. Detta ger Sverige framtida konkurrensmöjligheter i form av synergieffekter mellan den offentliga sektorn och det privata näringslivet. Det är viktigt att betona att Sveriges framtida konkurrensförmåga inom miljö- och miljötekniksektorn inte bara grundar sig på utveckling av starka företag med spetskompetens, utan i minst lika hög grad på en bred och omfattande systemsyn och systemkunskap hos den offentliga sektorn på lokal, regional och nationell nivå. Tack vare att vi i Sverige tidigt lyfte in miljöfrågorna i den statliga och kommunala förvaltningen har vi idag en världsunik kompetens och bredd inom områden som miljöpolitik, miljölagstiftning, tillsynsverksamhet, miljöadministration, styrmedel och mätmetoder. Det är viktigt att internationella och nationella regelverk inte obefogat eller oönskat verkar bromsande för teknikutvecklingens genomförande. 30

31 Infrastrukturförsäljning av cleantech panelens förslag och rekommendationer Utveckla en nationell plattform för försäljning av miljötekniska infrastrukturlösningar i urbananläggningar. Utveckla strategier för hållbar stadsutveckling på en global marknad. Förutsättningar för detta är: byggande av fler referensobjekt (state of the art) som exempelvis Hammarby Sjöstad i Stockholm en ökad samverkan mellan näringslivet och statlig och kommunal verksamhet, eftersom marknaden inte klarar av att samordna denna typ av projekt på egen hand. en ökad beställarkompetens inom offentlig verksamhet, så att miljömässig hänsyn ska tas vid upphandling. Dessutom måste implementeringen av EU-lagstiftningen för offentlig upphandling göras tydligare. Kompetensen i de kommunala bolagen måste komma exportmarknaden tillgodo. Samarbetet mellan privat näringsliv och offentlig verksamhet måste utökas genom nya förbättrade former för samarbete. Skapa partnership mellan svenska offentliga operatörer, till exempel kommunala driftbolag, och cleantech-företag (både konsulter och teknikleverantörer) för att etablera en plattform för försäljning av paketerade cleantech-system innefattandes både produkter och tjänster. Regelverket för kommunala bolag måste ses över för att skapa möjligheter för att kompetensen ska kunna frigöras och användas av svenska företag på den internationella marknaden. Satsa på ett strukturerat utvecklingsarbete för att gifta samman miljötjänstekunnande och systemsyn inom offentlig sektor med den tekniska spetskompetens som finns inom näringslivet. Eliminera bromsande effekter av internationella och nationella regelverk för teknikutvecklingens genomförande och för ökad innovationsgrad. Ett paradigmskifte är nödvändigt inom den offentliga verksamheten för att få till en genomgående och inbyggd flexibilitet i regelverket som förutser och eliminerar obefogade bromsande effekter. Skapa ett gott småföretagarklimat på hemmaplan för att miljöteknikföretagen ska våga expandera. Entreprenörer måste ges möjlighet att förverkliga affärsidéer. Affärsklimatet måste stimulera framtidssatsningar så att de tas tillvara inom landet och att möjligheter ges så att kunnandet och tekniken kan exporteras innovationerna måste förvaltas! Arbeta aktivt för att få samverkan mellan primära miljöteknikföretag (ofta småföretag) och storföretag som arbetar med cleantech, då de sistnämna kan fungera som lokomotivföretag genom tillgång på lokala kanaler och kapital. Dessutom bör exportrådets entreprenöriella kunskap och drivkraft öka och dess administrativa prägel minska. Verifiera ny och kommande cleantech för finansiärer enligt det så kallade TAG- konceptet (TAG = Technology Approval Group). Finansiären får en uppfattning om huruvida cleantechföretagets verksamhet är kommersialiserbar. IVA är exempel på en aktör som i ett startskede skulle kunna hålla i konceptet och administrationen kring detta. Swentec och Exportrådet föreslås ansvara för att sälja och sköta marknadsföringen för TAG-konceptet. 31

32 Område 4: Riskkapitalförsörjning Riskkapital och finansieringsstöd mot cleantech Marknaden för Venture Capital är relativt ny i Sverige, den har bara funnits i cirka 25 år. Med Venture Capital menas tidsbegränsade investeringar i onoterade företag och aktivt ägarskap. Begreppet innefattar riskkapital och syftar då vanligtvis på de tidigaste investeringsfaserna: sådd, start-up samt tillväxt. Private equity gäller vanligtvis investeringar i senare skeden som till exempel i en så kallad turn-around eller buy-out. I Sverige förvaltar riskkapitalbolagen knappt 200 miljarder kronor som till största del måste räknas som private equity. Under 2006 investerade riskkapitalbolagen uppskattningsvis 70 miljoner kronor i cleantech. Ett flertal statliga myndigheter uppger att de kan finansiera initiativ med hjälp av så kallade mjuka pengar, alltså villkorade lån eller bidrag. Denna typ av finansiering ligger inom olika program som oftast är generella, men ibland direkt öronmärkta mot cleantech-orienterade projekt. De viktigaste aktörerna i detta sammanhang är Energimyndigheten, VINNOVA, SIDA och Nutek. Marknad för cleantech det finansiella gapet I Sverige har vi inom många områden varit kreativa och utvecklat ny teknik och nya applikationer och därför bör vi också kunna göra det inom cleantech. En förutsättning för att detta område ska kunna bli en framtidsbransch är att det finns kunskap nog att analysera marknaden och bedöma risk och potential, kapital för utveckling i tidiga skeden samt givetvis också komparativa fördelar jämfört med andra länder. Den utredning som NUTEK gjorde hösten 2006 om riskkapitaltillgång visade att bristen på riskkapital var det enskilt största hindret för cleantech-företagens möjligheter till ökad export. Hela 34 procent av de totalt 388 tillfrågade cleantech-företagen angav detta. Det kan jämföras med 8 procent som är motsvarande siffra för andra småföretag. Trots önskan om ökat inflöde av riskkapital uppger cleantech-företagens representanter att rädslan för exit-regeln är stor. Med detta menas att företagen hamnar på bar backe och utan tydlig ägare då riskkapitalföretagen ser sig vara färdiga med sin investering. Riskkapitalbolagen å sin sida har tidigare menat att svårigheterna med att investera i cleantechföretag bottnar i osäkerhet om politiska och andra fundamentala frågor som är nära kopplade till branschen. Dessutom framförs ofta storleken på investeringarna tillsammans med dess långa återbetalningstider som hinder. Inställningen håller dock på att ändras. Internationellt sett ökar intresset för investeringar i cleantech och detta driver på investeringsviljan även i Sverige. Många riskapitalbolag uppger att de har pengar, men svårt att finna affärsidéer att investera i. Det finns ett gap mellan entreprenörerna och kapitalet som måste överbryggas för att affärsidéerna ska kunna kommersialiseras. En svårighet är att investeringsobjekten ofta är relativt små och arbetar på en fragmenterad marknad. En uppskattning är att det finns mellan 600 och 1000 svenska företag med omsättning på miljoner kronor som skulle kunna klassas som cleantech-företag. Många av dessa verksamheter är dessutom snarare innovatörs- än entreprenörsdrivna. Jämförelse med USA och Japan I USA har man de senaste åren kunnat se ett trendbrott när det gäller investeringsviljan i cleantech. Idag är USA världens största producent och konsument av miljöteknologi. Cleantech-sektorn står för fem procent av de totala riskkapitalinvesteringarna och är därmed det tredje största investeringsområdet bland amerikanska Venture Capitalbolag. Det finns dessutom cirka 200 fonder som investerar i cleantech. Det är främst områden som energiteknik som inkluderar energieffektivisering, resurseffektivisering och materialteknik och traditionell primär miljöteknik som exempelvis olika typer av reningsteknik och avfallshantering som lockar till sig investeringar. Inom de sistnämnda områdena är det särskilt tjänstedelen som utvecklats starkt de senaste åren. Ytterligare ett tecken på att cleantech-sektorns betydelse ökat är att bolag som General Electric, Goldman Sachs och JPMorgan Chase de senaste åren har investerat ansenliga summor i branschen. Även i Japan är miljöteknik en stark tillväxtmarknad och investeringar i miljöförbättrande teknik ses som ett konkurrensmedel. Drivkrafter för utvecklingen är bland annat den höga befolk- 32

33 ningstätheten och dagens beroende av importerad energi. Japan är helt beroende av importerad kol, naturgas och olja eftersom energiråvaror i princip saknas inom landet. Japan har liksom Sverige en relativt stark exportindustri som nu letar miljötekniska affärsmöjligheter utanför de egna gränserna. Även de Japanska myndigheterna satsar aktivt i upphandlingsprocesser i enlighet med ny lagstiftning om återvinning, miljöanpassad offentlig upphandling och kraftfullare standarder för reglering av dioxin och partikelutsläpp. Den stringenta lagstiftningen har ökat antalet miljöteknikaffärer och verkar också ha resulterat i ett ökat antal patentansökningar på området. Många storföretag har nappat på trenden och utvecklat miljöstrategiska verksamhetsplaner på ledningsnivå. (ITPS, förstudie Environmental technology in Japan and the US, 2006) Kunskap om cleantech inom riskkapitalsektorn Kunskaper om cleantech-branschen har varit bristfällig hos många Venture Capital-företag, vilket visserligen kan förklaras med att de flesta valde sina inriktningar redan när fonderna etablerades. I samband med att energipriserna skjutit i höjden har dock intresset för cleantech ökat. Inom området energiteknik har den ökande energianvändningen i snabbväxande urbana miljöer, fossilbränsleberoendet och avfallsråvara för värmeproduktion varit viktiga incitament för investeringar i global energiteknik. Nutek anser i rapporten Ökad kommersiell framgång för miljöinnovationer att över 90 procent av alla miljöinnovationer uppstår i företag och att cirka en tredjedel av alla miljöinnovationer är energirelaterade. För att påskynda investeringar i cleantech är det nödvändigt att genom information och marknadsföring arbeta Fakta: Cleantechföretag flyttar utomlands Sverige har under många år varit internationellt framgångsrikt inom solcellsforskning. Ångström Solenergicentrum i Uppsala har utvecklat kostnadseffektiva solceller uppbyggda av tunna skikt på en bärare av vanligt fönsterglas som kommersialiseras genom avknoppningsföretaget Solibro. Efter mödosamma försök att få riskkapital i Sverige för att starta upp produktionen har Solibro gett upp och deras solcellsfabrik hamnar istället i Tyskland. Det tyska solcellsföretaget Q-cells investerar en halv miljard kronor i att bygga en fabrik i Thalheim. Forskningen kommer dock tills vidare att stanna i Uppsala. Den internationella solcellsmarknaden växer med cirka 40 procent per år, Japan och Tyskland är i täten vad gäller efterfrågan. bort förlegade fördomar om cleantech. Swentech skulle kunna bidra till detta och brygga över de skilda uttryckssätt som finns inom finans- och miljösektorn. Från riskkapitalhåll ses cleantech som ett relativt ungt inve ster i ngsom råde där endast ett fåtal verksamheter har vuxit till en storlek som attraherar stora kapitalvolymer. Undantagna är Stenas och Wallenstams nyligen tillkomna satsningar på vindkraft som även attraherat flera banker och utländska riskkapitalbolag. Allteftersom intresset för cleantech ökar, så kan vi också förvänta oss att riskkapital till tidiga verksamhetsskeden börjar hitta fram. Idag är det många cleantech-företag som upplever att det är svårt att få finansiering i tidigt skede. Exempelvis uppfattas Energimyndighetens beviljande av anslag som ett nålsöga, som det kan vara svårt att ta sig igenom. Vetenskapsrådets styrning av Energimyndighetens medel upplevs som hård och det blir problematiskt när alternativa vägar till finansiering saknas. En begränsande faktor i denna process är uppbyggnaden av specialistkompetens inom svenska Venture Capital-bolag. På detta område ligger många amerikanska och europeiska bolag långt före oss och detta får som konsekvens att många lovande verksamheter nu istället säljs till utländska riskkapitalbolag. Många riskkapitalbolag arbetar konservativt och har ingen aktiv process för att utveckla nya investeringsområden, de arbetar reaktivt snarare än proaktivt mot nya investeringsområden. Det är en brist som hämmar investeringsviljan på cleantech-området. Cleantech-företags behov av tillgängligt riskkapital och marknadskännedom Vad som kännetecknar miljöteknikföretagen är att de sett i ett helhetsperspektiv ofta arbetar inom relativt smala områden. De löser små prob- 33

34 lem i en betydligt större process. Det är generellt sett betydligt lättare för cleantech-företag som kan leverera både produkten och tjänsterna runt omkring själva produktanvändningen. Generellt sett har vi ett svårt entreprenöriellt klimat i Sverige och det är investeringsklimat och innovationsvilja som driver entreprenörer. Flera riskkapitalbolag menar dessvärre att cleantechföretag ofta har en svag kommersiell ledning och att företagsledarna är tekniker och innovatörer snarare än entreprenörer. Detta får som konsekvens att företagarna själva vill kontrollera hela verksamheten, vilket gör det svårt att kunna få in de behövliga entreprenörerna. För att kommersialisering ska lyckas måste fokus läggas både på teknik och produktutveckling och marknad samt försäljning. Det innebär ofta att ny kompetens måste tas in och företagen behöver då antingen kapital för att finansiera anställningar eller samarbetspartners med de behövliga marknadskontakterna. Hos många cleantech-företagare finns behov av utbildning i affärsmässighet när det gäller inställningen till affärsidéerna. Det finns behov av en mötesplats för cleantech-företagare, något som Swentec skulle kunna administrera. Behov finns också för en allmän kunskapshöjning hos cleantech-företagen inom exempelvis affärskompetens, försäljningskompetens och företagsutvecklings-kompetens. Med största sannolikhet kommer det i kölvattnet av en expansiv cleantech-bransch, därför att byggas upp en marknad för utbildningskonsulter. Cleantechföretagens särskilda behov i tidiga skeden Det finns behov av en stödjande och vägledande funktion för cleantech-entreprenörer i det tidiga finansieringsskedet. Man kan jämföra med den hjälp som idag finns tillhanda för upprättande av ansökningar av EU-pengar. Det finns en marknad för att bistå entreprenörer med att hitta finansiering. Denna skulle kunna fyllas dels av privata konsultbolag och dels av en statlig rådgivning, exempelvis genom Swentec. Ofta kan ett avslag från Energimyndigheten innebära svårigheter för cleantechföretag att söka finansiering via andra källor, eftersom Energimyndigheten då ofta tillfrågas. Det är svårt att inom en liten nation som Sverige besitta teknisk expertis och kompetens inom alla områden och därför borde sakkunnigheten utvidgas till att omfatta åtminstone ett europeiskt perspektiv. En begränsande faktor med riskkapitalfonderna är att deras riktlinjer och ramar som är uppsatta av fondens limited partners kan verka begränsande när det gäller investeringar i tidiga skeden och fungerar ofta bättre i buy out-skeden. Vid 34

35 finansiering i tidiga skeden så tenderar pengar från investment- eller holdingbolag att vara disponibla genom att de kommer ur den egna balansräkningen istället från fonder. Då skapas större möjlighet till systematiskt finansieringsarbete med fingertoppskänsla. Fler investmentbolag skulle kunna agera som entreprenörer åt entreprenörerna och bistå med strukturering och katalysering av den fragmenterade cleantechmarknaden samt samordna små miljöteknikföretag för gemensam exportförsäljning. Ett exempel på detta är hur Bure under 1990-talet skapade sjukvårdskoncernen Capio. Ett sätt att sammanföra riskkapitalister och cleantech-företag för att testa affärsidéer skulle kunna vara att utveckla det så kallade TAG-konceptet (TAG = Technology Approval Group), som beskrivs i Område 3. Globalt verksamma företag bör kopplas samman med små- och medelstora företag för att dessa ska kunna växa och för att minska riskfaktorerna. Sveriges innovationskraft och företagsstruktur med miljöledande, multinationella företag som Ericsson, Electrolux, Alfa Laval och ABB skulle kunna utnyttjas för skapandet av användbara nätverk för små och medelstora cleantech-företag. Panelen föreslår att mjuka pengar från Energimyndigheten ska kunna brukas av mycket små företag för detta ändamål. Det skulle kunna öka incitamenten för större företag att samarbeta och dessutom fungera som smörjmedel för ökade kontakter. Riskkapitalförsörjning panelens förslag och rekommendationer Upprätta en finansieringsportal för cleantech, som ger aktiv support bland annat till att skriva ansökningar och synliggöra samt underlätta tillgången på så kallade mjuka finansieringslösningar för entreprenörer inom små- och medelstora företag. Ett flertal myndigheter har finansieringsmöjligheter inom FoU-export och demoutveckling, men det är mycket svårt för företagen att hitta rätt väg. Swentec skulle kunna ha en sammanhållande roll. Tillgången av såddkapital/riskkapital för tidiga skeden för cleantech-bolag måste successivt ökas och bedömning av ansökningar måste göras av internationell expertis, i synnerhet när tekniken eller initiativen har en global potential. Finansieringen skulle kunna administreras och skötas av Innovationsbron. Sveriges styrka med globala proaktiva företag bör kopplas till små- och medelstora företag. Panelen föreslår att mjuka pengar från Energimyndigheten skulle kunna brukas av små företag, för att öka incitamenten för större företag att samarbeta i gemensamma nätverk. Pengarna skulle fungera som smörjmedel för att få SME-bolagen att växa och dra nytta av de globala företagens infrastruktur, kompetens och distribution. Utbildningsbehov finns även inom affärskompetens, försäljningskompetens och företagsutvecklingskompetens och detta skulle kunna koordineras genom Swentec. Öka kunskapen och intresset hos institutioner och förvaltare för att efterfråga en proaktiv cleantech-strategi hos riskkapitalbolag som ämnar resa nya fonder. Skapa ett svenskbaserat riskkapitalinitiativ med global inriktning inom utvalda cleantech-segment för att Sverige ska kunna återta ledarroll inom dessa områden. Med en mycket fragmenterad marknad bestående av många små aktörer inom samma område finns det ett utrymme för konsolideringar, både inom Sverige och internationellt. Både näringsliv och institutioner skulle kunna bjudas in som investerare. För att underlätta detta bör reglerna för konkurrens och privat kapital mot kommunala verksamheter liberaliseras inom cleantech-området. 35

36 36

37 9. Bilaga 7.1 Deltagare i panelen Miljödriven strukturomvandling Peter Augustsson (Ordförande) Eva Färnstrand Birgit Bodlund Gunnel Wisén-Persson Fredrik Cappelen Thomas Berglin Jan Peter Bergkvist Christer Öjdemark Lars Wärngård Sverker Högberg Per Grunewald Jonas Kleberg Rolf Egnell Teresa Jonek PA Development VD, Södra Cell Mönsterås Senior Advisor, adj professor, Vattenfall Elproduktion Norden AB Chef Sustainability Affairs, ABB VD, ordförande, Nobia Sv ICC:s E/M Forskningsdirektör, Eka Chemicals Global miljödirektör, Hilton International VD, koncernchef, Envac Group Avdelningschef Kompetensområden, VINNOVA Kanslichef, Naturvårdsverket VD, riskkapitalist, Pegroco VD, Rederi AB Soya Lektor, Lunds Tekniska Högskola Projektledare, IVA 7.2 Litteraturförteckning/lästips Environmental management since world war II, Mattias Hjärpe och Björn Ola Linnér, Dep. for Water and EnvironmentalStudies, Linköpings Universitet, Förstudie Miljöarbetets Nya Arena, IVA 2006 Clean Energy Trends 2006, Joel Makower, Ron Pernick, Clint Wilder, Clean Edge, 2006 Nästan sysselsätts i miljöföretag, Framtidens Näringsliv, IVA-projekt, faktablad nr 15, 2006 Swedish Strengths in the Environmental Industry, Elinor Bråsjö, Pär Blomqvist, KTH, Förstudie Miljöarbetets Nya Arena, IVA 2006 Potential för investeringar i svenska miljöteknikbolag med marknadsexempel från exportmarknaderna Kina och Rumänien, DAKS, DealFlower, Resultus Affärsutveckling, NUTEK 2006 Internationaliseringen driver på strukturomvandlingen, Framtidens Näringsliv, IVA-projekt, faktablad nr 9,

38 NUTEK:s årsbok 2007 Energiläget 2006, Statens Energimyndighet Riskkapitalbolagens aktivieter och annanfinansering i tidiga skeden, Nutek rapport R 2006:25 Europe 2005The Ecological Footprint, WWF, 2005 Ökad konkurrenskraft för svensk processindustri, IVA-rapport 2006 Cleantech - en utredning av historiska finansieringsmönster samt framtida kapitalbehov, Carl Anchér, Ted Rosén, Felix Sundström, Niclas Wijkström, Ekonomihögskolan, Lunds Universitet Riskkapitalförsörjning inom energiområdet utredning om ny organisation, Energimyndigheten, ER 2006:38 Framtidens Näringsliv om de nya förutsättningarna för näringslivet utveckling, IVA-rapport 2006 Energi, Miljörapporten nr 12, december 2006 The Proceedings of the SEGJ 8 th Interingaion Symposium, Kyoto, Japan, November 24-28, 2006 Miljödriven affärsutveckling stärker konkurrenskraften i små och medelstora företag R 2005:11, 2005:12 Ökat kommersiell framgång för miljöinnovationer underlag för diskussion om en svensk handlingsplan, Andreas Englund, Hans Leghammar, Nutek 2004 Miljörapporten, nr 8 sept 2006 Global trends in energy, The McKinsey Quarterly, Ivo J. H. Bozon et al, 2007 Forskningsstrategi för miljöteknik, redovisning av regeringsuppdrag till Formas och Vinnova, feb 2007 Energi & Konkurrenskraft, Miljöbyrån Ecoplan AB, Förstudie Miljöarbetets Nya Arena, IVA 2006 Production and the regional trade flows of natural gas, platinum, roudwood and soybeans, Sverker Molander, Chalmers Tekniska Högskola, Förstudie Miljöarbetets Nya Arena, IVA 2006 Environmental technology in Japan and the US driving forces & main fields of competence, Åsa Andersson, Karin Widegren, ITPS, Förstudie Miljöarbetets Nya Arena, IVA 2006 Är miljöinnovationer mindre framgångsrika än andra innovatione?, Sven Åke Hörte, Fawzi Halila, Högskolan i Halmstad,

39 39

40 Projektet Miljöarbetets nya arena finansieras av: