Välkommen till CBI:s informationsdag 2014!

Transkript

1 1 Välkommen till CBI:s informationsdag 2014! Temat för dagen är Betong i samverkan. På senare år har vi haft en intensiv debatt mellan träoch betongförespråkare. På vägsidan finns en annan debatt mellan dem som propagerar för asfalt och dem som framhåller betong. Däremot har debatten mellan stål- och betongfolk mojnat, antagligen mest beroende på att man funnit en gemensam motståndare i träbranschen som kanske hörts mest och fått mest utrymme på senare tid. Men lösningen finns kanske inte i begreppen antingen eller utan i ordparet både och. I år går CBI Betonginstitutet i bräschen för ökat samarbete. Hur kan man kombinera betong och tegel i en offentlig byggnad? Går det till och med att låta betong och trä samspela utan att det blir konstlat? Kan man lägga betong och asfalt bredvid varandra och skapa ett mervärde för trafikanten som också är skattebetalare och finansiär? Kan EU och Vinnova genom sina stöd till breda projekt ge impulser till nya lösningar som förenar det bästa hos olika material? Årets informationsdag belyser flera av de frågorna. På talarlistan finns bl.a. arkitekterna Alessandro Ripellino från Rosenbergs arkitekter samt Sanna Hederus och Åsa Kallstenius från Kod Arkitekter. De sistnämnda vann tidskriften Betongs pris Årets betongarkitekt Utmaningar med hårdgjorda ytor berörs av flera talare, bl.a. Erika Holt, VTT Finland och Björn Schouenborg, CBI. Urs Mueller och Katarina Malaga, CBI, presenterar två EU-projekt om nya material för fasader, mellanväggar och isoleringsmaterial. Peter Collin, Ramböll & LTU, pratar om broar och Erik Simonsen, Cementa, om vägar som kombinerar betong och asfalt. Dagen avslutas med ett underbart föredrag om gröna tak av Ylva Edwards, CBI. Varmt välkommen till årets informationsdag. Katarina Malaga

2 2

3 3 CBIs informationsdag 13 mars 2014 Från förmiddagens seminarier finns ingen dokumentation med här. En pdf av presentationerna kommer att finnas på vår hemsida Eftermiddagens föredrag Hus i betong, stål och trä Alessandro Ripellino, Rosenbergs arkitekter 5 Widerströmska huset Sanna Hederus och Åsa Kallstenius, Kod Arkitekter 9 Finnish-Swedish cooperation on the development of surfacing technologies for enhanced urban green environments Erika Holt, VTT CLASS Climate Adaptive Surface Systems 13 Samverkansbroar i betong och stål Peter Collin, LTU/Ramböll 15 H-House Healthier Life with Eco-Innovative Components for Housing Constructions EU-projekt Katarina Malaga, CBI Betonginstitutet 19 SESBE Smart Elements for Sustainable Building Envelopes EU-projekt Urs Mueller, CBI Betonginstitutet 21 Byggande av och i berg samverkansprojekt Björn Schouenborg, CBI Betonginstitutet 23 Systemlösningar för Gröna tak Vinnovaprojekt Ylva Edwards, CBI Betonginstitutet 27

4 4

5 5 Hus i betong, stål och trä Alessandro Ripellino Rosenbergs arkitekter alessandro.ripellino@rosenbergs.se HSB 3.0, Hagastaden Staplat höghus i betong, stål och trä Höghustypologins strategiska roll i förtätning och hållbart stadsbyggande är en fråga som engagerat oss mycket under de senaste åren. Inom ramen för tävlingen HSB 2023 utvecklades ett förslag som innefattar fem byggnader i våningar där programmet, stomkonstruktionen och de tekniska systemen ger förutsättningar för en innovativ gestaltning. Ett helt kvarter med byggnader i miljövänliga material bildar en symbol för Stockholms infart och nya Hagastaden. Vi utnyttjar materialens egenskaper träet, stålet och betongen optimalt efter sina förutsättningar. Med sina många bostadstyper och verksamheter blir projektet en del av den levande innerstaden hållbar stads-

6 6 byggnad på höjden. Här finns självbyggarlägenheter, kollektivboenden och mer konventionella lägenheter i en tät stadsstruktur. Det är en del av visionen för Stockholms mångfald och tillväxt. AE-Hallen, Stockholmsmässan Hallbyggnad i betong med stålfasader AE-hallen projekterades under som en förlängning av Stockholmsmässans ursprungliga A-hall från tidigt 1970-tal. En viktig del i arbetet var att skapa en helt ny standard för utställningsoch mässrum i fråga om upplevelse och flexibilitet. Det enorma utställningsrummet bärs av ett stomverk i prefabricerad betong och kan med hjälp av interna skjutbara och ljudklassade väggar delas in i mindre enheter, ner till storleken av ett konferensrum. En intimare rumshöjd har möjliggjorts med hjälp av upplysta, höj och sänkbara belysningsriggar, justerbara för att kunna passa både stora och små evenemang. Projektet blir en hallbyggnad med ett tyngre invändigt bärverk som utvändigt övergår till en lättare struktur i form av ett flätverk- en upplyst korg av stål och plåt, som både dagtid och kvällstid ger en tydlig reliefverkan och skapar en accentuerad plats med en mer definierad entré.

7 7 SEB, Bankhus 90 Betonghus i mjuk organisk form Det hårda materialet betong används på ett mjukare sätt med en organisk slingrande form konstruerad av prefabricerade element och en fasadbeklädnad med yta av glaserat klinker. En rygg vänd mot norr och motorvägen innehåller flexibla kontorslokaler. Verksamheter med speciella krav på spännvidder, rumshöjder och dagsljusbelysning har frikopplats och placerats i paviljongliknande byggnadskroppar på anläggningens södra sida. Ett sammanlänkande galleristråk, placerat mellan ryggen och paviljongerna, löper utmed hela byggnaden. Som kontrast mot de dominerande externa materialkvalitéerna i byggnaden, skapas interna rum som talar ett annorlunda språk. Element i limträ och stål skapar varma gemensamma rum med hög detaljnivå och stor satsning på byggnadsanknuten konst. En restaurangdel i form av en rotunda bildar en unik lokal med byggnadsdelar i betong, stål och limträ med ljusförhållanden som karaktäriserar platsen som hjärtat i byggnaden.

8 8

9 9 Widerströmska huset Sanna Hederus och Åsa Kallstenius Kod arkitekter Widerstömska huset innehåller kontor och undervisningslokaler för Karolinska institutet, KI. Det är ca kvm BTA och inrymmer 2 våningar med lokaler för undervisning och uppehållsytor för studenter samt 8 våningar rena kontorsplan. Uppdraget, att rita en rationell kontorsbyggnad, fick Kod arkitekter genom vinst i ett parallellt uppdrag Platsen är Karolinska institutet, Campus Solna, ett område som har hittills varit relativt anonymt i fysisk form, gömt bakom grönska och kringgärdat av motorvägar. Widerströmska huset är en del av en stor expansion av KI campus ut mot Solnavägen. KI aula och Biomedicum är andra delar i den expansionen med Nya karolinska sjukhuset på andra sidan Solnavägen. Byggnaden ligger i korsningen av Tomtebodavägen och Solnavägen. Vårt angreppssätt var att markera entrén till området från norr och visa verksamheten ut mot omvärlden. Byggnaden ligger i gatuliv och tar upp riktningarna från de två korsande gatorna. Därav husets icke räta vinklar. Volymen med en lägre del på sju våningar och en högre på tio våningar intill Solnavägen förhåller sig i skala till lägre äldre byggnader på campusområdet och till kommande högre bebyggelse längs med Solnavägen. Fasaden är uppbyggd av bröstningsbalkar och fönsterband vilka sveper runt hela byggnaden. Solna stads önskemål om verksamheter i bottenvåningen mot Solnavägen har vi översatt till en långsträckt foajé längs gatufasaden. Ett gemensamt generöst rum som rymmer uppehållsytor till undervisningslokaler och binder samman trapphusen. Kontorsplanen är effektivt planerade med ett modulsystem för ett flexibelt användande och går att förändra från dagens cellkontor till ett öppet kontorslandskap.

10 10 Det har varit ett projekt med många vändningar. Utgångspunkten i det parallella uppdraget var ett renodlat kontorshus som sedan fick utökat program med lärosalar för 400 studenter. Programmet utökades också med fler arbetsplatser samtidigt som tomten minskades då beslut fattades om bygga laboratoriet Biomedicum alldeles intill Widerströmska huset. Fram till färdig systemhandling var ytterfasaden i platsmurat tegel. Teglet avsågs vara mönstermurat med reliefverkan den stickade fasaden var ledordet. När projektet efter systemhandling blev en samverkansentreprenad mellan Akademiska hus i Stockholm och NCC kom vi fram till att en prefabkonstruktion var lösningen för att sänka kostnader och klara tidplanen. Det trånga läget vid Solnavägen gjorde det också svårt med plats för byggnadsställning. Utifrån nya förutsättningar arbetade vi fram nuvarande fasad, prefabricerade bröstningsbalkar i ljus betong med tegel ingjutet. Ett exempel på hur vi, Kod arkitekter arbetar En tydlig arkitektonisk vision som kan översättas i flera lösningar. Widerströmska är ett helt prefabricerat hus. Vi valde att bearbeta de prefabricerade elementen, att inte klä in dem och dölja med ytterligare skikt. Byggnaden ska stå för materialitet och beständighet. Därför är formsidan av betongelementet ytskikt på vägg och räcke i foajén, de rombiska pelarna synligt ilagade och fasadens bröstningsbalkar husets signum. Även det byggnadsintegrerade konstverket Uranus av Kristina Matousch är i betong. Tegeltraditionen som dominerar arkitekturen på campusområdet förs vidare i form av tegel ingjutet i ljus betong. Den stickade fasaden av tegel var ett tema tidigt i projektet, lusekoftan kallades huset av byggarna och har blivit husets smeknamn. Fasadens bröstningsbalkar har fem olika mönster och ger en småskalig ornamentering och reliefverkan i fasaden. Vi såg möjligheten att med en gummimatris i gjutformen använda teglet i valfritt mönster och få fram den ornamenterade fasad vi önskade. På avstånd ses teglet som horisontella band och på nära håll som ett mönster med reliefverkan. Olika mönster och täthet mellan tegelstenarna prövades i skala 1:1. Att hitta ett avstånd mellan stenarna som också föll ut i de avvikande hörnelementen var ett pussel. Stenens relief är bara 10 mm men påtaglig. Elementen tillverkades av KC betong i Katrineholm. Betongen har en viss del titandioxid i sig för att inte suga åt sig smuts och mörkna med tiden. Foajén är även den i stora delar av prefabricerad betong. Elementen tillverkades hos Contigas betongfabrik i Norrtälje. Vi arkitekter och byggets platschef har noga instruerat alla fabrikens arbetslag att dessa element skulle vara synliga i det färdiga huset. Synlig betong var något som de aldrig gjort förut. Betongens släta formsida är ut mot foajén och har sedan strukits en gång med silikatprimer. Räcket till plan 2 i foajén är utformat som en sarg av betong med överliggare i plattstål. Den tunga sargen ger rummet en stark horisontell riktning som följer hela den långsträckta foajén. Överliggaren är utförd i plattstål som lackerats i en stark gul kulör, en lysande kontrast till den råa betongen. Överliggaren utförande har noga övervägts med hyresgästerna och nu är det säkert att ställa en kaffekopp utan att den trillar ner. Kod arkitekter blev 2013 årets betongarkitekt och projektet är också nominerat till det europeiska betongpriset ECSN award, ingen vinnare utsedd än.

11 11 Widerströmska huset Projektets namn: Widerströmska huset Adress: Tomtebodavägen 18A, Karolinska institutet, Stockholm Arkitekt: Ansv/Handläggare Sanna Hederus/ Åsa Kallstenius samt Medverkande : Karin Arnberg, Karin Kjellson, John Billberg, Johan Ekström, Britta Ader, Lukas Narvaja, Anja Franzén, Lisa Deurell Stadsplan: Akademiska hus, Solna stad och Kod arkitekter Konstnärlig utsmyckning: Kristina Matousch Inredningsark: Aros arkitekter AB (Sweco) + Tengbom Byggherre: Akademiska Hus AB, Region Stockholm Entreprenadform: Generalentreprenad i samverkan Byggnadsentreprenör: NCC Construction AB Bruttoarea kvm: kvm Byggnadskostnad:Totalt 400 M kr inkl byggherrekostnader exkl moms. Byggnadsår: Färdigt 2012 Fotograf: Åke E:son Lindman Konstruktör Sören Lundgren byggkonsult Konstruktör prefab: Tyréns AB VVS: PQR EL: WSP Landskap: Tengbom

12 12

13 13 Finnish-Swedish cooperation on the development of surfacing technologies for enhanced urban green environments Erika Holt VTT CLASS Climate Adaptive Surface Systems Permeable pavements have been widely used in USA and Europe since their development in Japan about 30 years ago. These pervious materials and their associated sub-base designs have multiple environmental benefits, including controlling stormwater runoff, restoring groundwater supplies, and reducing water and soil pollution. They are promoted as a key solution in stormwater Best Management Practices. Extreme weather conditions will occur more often in the future because of climate change, which means an increasing trend of heavy rainfall in the Nordic countries, particularly during the autumn and winter months. Flooding causes problems in dense urban environments where the water often cannot penetrate into the ground and rainwater collection systems lack the capacity for large volumes of water. Permeable pavements are a key enabling technology to overcome this challenge of urban stormwater management, as identified by the EU s Soil Sealing Guideline. The limitation for the use of permeable pavements in Nordic countries has been associated with the uncertainties related to winter performance. This includes aspects such as freeze-thaw material durability, clogging associated with the use of sanding in icy conditions, surface ravelling resulting from studded tyres, filtration of chlorides to groundwater related to de-icing chemical applications, and sub-base stability during frost heave of underlying soils. Understanding the applicability of permeable pavements for Finnish conditions is the goal of the VTT project CLASS-Climate Adaptive Surfaces ( ). The project s objective is to develop permeable pavement material and designs that would be durable, cost-effective and have a good service life for Finnish conditions. The new permeable surfacing materials can replace traditional dense asphalt, concrete and stone surfaces and reduce the accumulation of rainwater in areas such as streets and plazas. Flooding can also be prevented by developing sub-base structures, such as aggregate, pipes, geotextiles and water storage tanks. The CLASS project is funded by Tekes (the Finnish Funding Agency for Technology and Innovation), VTT and 16 Finnish industrial partners representing the whole value chain for implementing permeable pavements. These partners include cities, material producers, product suppliers and designers. A schematic representation of the work-packages and associated focuses of the CLASS project is given in Figure 1. There is close cooperation between the Finnish CLASS project and the parallel Swedish project Sustainable urban development of solutions for green and grey surfaces, which is coordinated by Björn Schouenborg from CBI. The Grey-Green project was profiled in the CBI-Nytt newsletter

14 14 #2/2013. Grey-Green has a budget of 20 M SEK, is financed by VINNOVA (the Swedish Governmental Agency for Innovation Systems) and includes participation of 22 project partners including researchers, industry partners, consultants and cities/municipalities. In addition to improving practices for hard surfacing, the Swedish project also has an emphasis on water quality and climate change, as well as urban tree health. Both projects are addressing sustainability aspects of life cycle and economic assessments. This presentation will give an overview of the results obtained in the first year of the Finnish project, including: cities expectations for the future use and demands on permeable pavement solutions, Finnish laboratory material development and field performance assessments of permeable concrete and asphalt, impacts of permeable pavements on water quality, dimensioning of permeable structures and modelling of stormwater management accounting for permeable solutions. Areas of cooperation between the CLASS and projects will be highlighted. The results are already being used to plan pilot demonstration areas in Nordic cities within the next years. The outcomes of the projects will result in creating guidelines and tools for best-practices in using permeable pavements to promote green urban environments. For more information, see the project web pages: CLASS: Grey-Green: Figure 1. Work-packages and focus areas of the Finnish CLASS project.

15 15 Samverkansbroar i betong och stål Peter Collin LTU/Ramböll peter.collin@ltu.se Samverkansbroar med stålbalkar och betongfarbana har de senaste decennierna erövrat en betydande del av den svenska bromarknaden. I samverkansbroarna används det bästa från materialen, det vill säga betongen, som ändå behövs som ytbärverk, tar i huvudsak tryck. Stålflänsarna är däremot bra på att ta dragkrafter, över stöd, där betongen är sprucken. Vid produktion av betongbroar är det ofta nödvändigt att stämpa sig upp från marken. Ett sätt att komma ifrån detta är att bygga stålbroar med samverkande betongfarbanor. Det faktum att stålbalkarna kan bära upp både form och armering samt den ej härdade betongen till farbanan har medfört att samverkansbroar blivit en populär konstruktionslösning, som jämfört med betongbroar erbjuder stora tidsvinster. Nästa steg i rätt riktning är att utföra även betongfarbanan i element. Genom att använda stålbalkar med prefabricerade farbanor, kan bland annat följande fördelar uppnås: En kortare byggtid ger tidsvinst för trafikanter samt i vissa fall minskat behov av kostsamma förbifarter. Minskade störningar för eventuell underliggande trafik. Bättre arbetsmiljö vad avser arbetsmomenten formsättning, armering och gjutning. Elmentbroar har byggts på många håll i världen, och tekniken har studerats i ett EU-projekt som avslutades Särskilt har en svensk lösning studerats, där fogarna mellan elementen är torra. Tekniken har använts för broar över Edslan, Rokån samt över järnväg i Norrfors. För den intresserade hänvisas till Robert Hällmarks licentiatuppsats från 2012, som för övrigt fick Vattenfalls pris för bästa licentiatuppsats vid LTU.

16 16 Figur 1. Försöksuppställning med elementbro vid LTU med industridoktoranderna Robert Hällmark och Mattias Nilsson på bron. En annan teknik där Ramböll och LTU bedrivit FoU-projekt är broar med integrerade landfästen. Normalt läggs broar upp på stål- eller gummilager vid landfästena, men ibland annat USA har man under många år gjutit in stålpålar i ändskärmarna, och på så vis eliminerat såväl ändstöd som lager och övergångsanordningar. Tekniken är även använd i liten skala i Sverige, men ett hinder har varit att man inte fått ha räknemässiga flytspänningar av pålarna i bruksgränstillstånd. En stor del av pålspänningarna kommer för övrigt från de säsongsvisa temperaturvariationerna i bron, som får denna att ändra längd. Figur 2. Detalj från en bro med integrerade landfästen där stålpålar gjuts in direkt i ändskärmarna. Inom ramarna för ett EU-projekt har bland annat bro över Leduån uppförts och instrumenterats och man kan konstatera att pålspänningarna vid belastning med en lastbil med känd totalvikt beter sig ungefär som väntat; normalspänningarna i pålarna har varit störst i påltoppen för att byta tecken någon meter ned i backen. Osäkerheten är dock stor vad avser styvhet i det material som omger pålen samt eftergivligheten i pålens inspänning i ändskärmen.

17 17 Figur 3. Mätresultat från Ritning från en bro med integrerade landfästen där stålpålar gjuts in direkt i ändskärmarna. Mitt första möte med normer för samverkansbroar var i samband med att dåvarande Scandiaconsult fick uppdraget att vara huskonsulter för Öresundsbron och jag blev stationerad ett år i Köpenhamn. I samband med att vi skulle ta fram förfrågningsunderlag kunde beställaren inte enas om huruvida vi skulle använda svenska eller danska bronomer.lösningen blev då att använda de halvfärdiga Eurokoderna, som ännu inte hade några brodelar, och komplettera dessa. Nu är Eurokoderna här även på brosidan och de kommer onekligen att göra att utländska ingenjörer får lättare att vara med på svenska broprojekt, men även att svenska konstruktörer kan konkurrera ute i Europa. Figur 4. Deltagare vid Workshop rörande EC4-2 för samverkansbroar. Vad kan vi då göra för att driva tekniken framåt och göra samverkansbroarna ännu bättre? Genom att arbeta med kollegor från andra länder kan vi lära mycket från varandra och ta fram nya lösningar som kan komma trafikanterna och skattebetalarna till godo. Dessutom är det mycket stimulerande för de inblandade och Eurokoderna gör att det blir mycket lättare att samarbeta även här. Nedan ges länkar till fyra stycken internationella workshops som hållits i Stockholm, där den som rörde Eurokoder samlade deltagare från elva länder.

18

19 19 H-House Healthier Life with Eco-Innovative Components for Housing Constructions EU-projekt Katarina Malaga CBI Betonginstitutet H House projektet syftar till att utveckla en rad multifunktionella och flexibla komponenter för modernt samhälle där medvetenhet om miljöaspekter, boendekomfort samt nationella och EU: s krav med avseende på säkerhet och energieffektivitet inte äventyras, men kompletterar varandra. H - House kommer att utveckla nya fasader och innerväggar som kan användas för nya byggnader och för renoveringar. Målet med en optimal klimatskärm är att skydda mot fukt, värmeförlust på vintern, överdriven värme på sommaren och buller. Material som skall användas inomhus ska kunna buffra värme-och fukttoppar samt neutralisera ett antal luftföroreningar. De nya komponenterna måste vara hållbara, energieffektiva och prisvärda. Därför kommer H House att föreslå flera innovativa och hållbara lösningar för fasader och innerväggar som bygger på innovativa lermaterial, betong med modifierade ytor och på element tillverkade av trä/cellulosamaterial. En del av projektet kommer att handla om att modifiera betong och lera med tillsatser av energisparande och luftrenande aerogel i form av ett granulat.

20 20 Projektet koordineras av CBI Betonginstitutet och konsortiet består av 12 partners: CBI Betonginstitutet, Sverige; BAM Bundesanstalt für Materialforschung und prüfung, Tyskland; Instytut Techniki Budowlanej, Polen; Aercrete, Sverige; Cycleco SAS, Frankrike; Roswag Architekten GmbH, Tyskland; Svenska Aerogel AB, Sverige; PRE FASADA Sp. z. o.o, Polen; Dyckerhoff AG Wilhelm Dyckerhoff Institut für Baustofftechnologie, Tyskland; Strängbetong AB, Sverige; Xella Technologie und Forschungsgesellschaft mbh, Tyskland; Mostostal, Polen. Projektet startades i augusti 2013 och kommer att pågå i 48 månader.

21 21 SESBE Smart Elements for Sustainable Building Envelopes EU-projekt Urs Mueller CBI Betonginstitutet There is a vastly growing demand for increased energy efficiency, safety and improved health of the buildings we live and work in. These demands need to be addressed by a mostly SME oriented building industry, which traditionally responds sluggish to technological advancement. This is partially due to restrictive building codes, which all too often delay new developments but also because the cost and time pressure on the building sector gives SMEs not much room for technological development and the implementation of innovation. The SESBE consortium, consisting of three SMEs, four industrial and five research partners, addresses this and will provide new solutions for lightweight, energy efficient and safe façade elements. Nanomaterials and nanotechnology will be used as a tool to custom design functional and performance properties of façade sandwich elements for new constructions and half elements for refurbishment of existing buildings as well as a new type of sealing tape and intumescent coating for fire protection. It is highly expected, the new solutions will have a significant impact on the building sector, not only commercially and societal but also giving impulses to SMEs to invest more in innovation and to partner-up with competent research partners whenever possible. This approach could be a role model for the partnership of research, industry and SMEs in achieving the mutual goal of making housing sustainable, energy efficient, affordable, safe and healthy.

22 22

23 23 Byggande av och i berg samverkansprojekt (Swedish centre for rock based construction and production) Björn Schouenborg CBI Betonginstitutet bjorn.schouenborg@cbi.se Bakgrund Behov Samverkansprojektet riktar sig till tre områden: MinBaS, Gruvor och Infrastruktur: MinBaS-branscherna (Mineral, Ballast och Natursten) arbetar med utvinning av industrimineral, bergmaterial och natursten. Årlig svensk produktion är ca 100 Mton berg- och mineralprodukter för bygg- och anläggningsindustri till ett värde av 10,5 miljarder SEK och ca sysselsatta. Inkluderar man gruvindustrin stiger siffrorna avsevärt. Sverige har mycket stora geologiska tillgångar vilket ger goda förutsättningar för tillväxt, ökad konkurrenskraft, utveckling av hemmamarknaden samt export av högkvalitativa berg- och mineralbaserade produkter. SveMins nya tillväxtvision är att trefaldiga Sveriges gruvproduktion fram till 2025 och därmed skapa mer än nya jobb. En av dagens stora samhällsutmaningar är att resurs- och miljömässigt optimera brytning och användning av svenska råmaterial och behålla svenskt ledarskap inom FoU. Se även sveriges nya Mineralstrategi ( Både Sverige och EU satsar stort på mineralbaserade råvaror. Senaste forskningspropositionen innehåller 200 miljoner SEK i satsningar för gruv-, mineral- och stålforskning fram till Pengarna kanaliseras via Vinnova och de första utlysningarna har nyss publicerats. Det europeiska råmaterialinitiativet identifierar behovet av stora investeringar inom samma områden. Något vi kan se resultat av redan i den första utlysningen i det nya Europeiska forskningsprogrammet Horizon2020. Ytterligare möjligheter kommer under våren i ERA-MIN programmets andra utlysning. Till detta skall läggas omfattande aktiviteter som rör byggande i berg, speciellt infrastruktur. Sverige planerar en omfattande utbyggnad av infrastrukturen, bl a inkluderande tunnlar och andra konstruktioner under mark (vårproposition 2010: 482 miljarder i satsningar fram till 2021 på infrastruktur). Det finns en rad utmaningar i samband med detta. Flera av dem identifierade i Formas-Geoinfra programmet (Hållbar utveckling av urban underjordisk infrastruktur) och än fler i EU-programmen. ECTPs (European Construction Technology Platform) senaste initiativ, refine, har identifierat det stora framtida behovet av ny infrastruktur både ovan och under mark, främst i städerna. Sammanfattningsvis kan man säga att det är en tid av mycket stora nationella och europeiska satsningar inom flera områden som är förknippade med bergbaserade material och byggande i berg. Samverkansprojektet Byggande av och i berg är en CBI-ledd koncernsatsning för att koordinera och expandera verksamheten inom området och därmed effektivare hantera de snabbt växande behoven. Det finns många synergier med en samverkan mellan områdena inom koncernen.

24 24 Visioner och målsättning Visionen är att bli ett fungerande nationellt och internationellt erkänt kompetenscentrum inom området byggande av och i berg. Centrumet är även en attraktiv arbetsplats för kommande generationer och har genom sin verksamhet bidragit till att öka utbildningsintresset hos yngre för de aktuella branscherna. Kompetenscentrumet engagerar forskningsorganisationer, utbildningsorganisationer, industri och offentliga aktörer och har en konkret påverkan på samhällsbyggandet. Analys av nuläge inom SP-koncernen och möjligheter SP är idag en nationellt och internationellt erkänd forskningskoncern inom väldigt många områden. Områden som närmast knyter an till samverkansprojektet är tunnelsäkerhet (brand, ventilation m.m), bergmekanik, natursten, ballast, betong mm. När vi börjar gräva i möjligheterna finns betydligt fler av våra spetskompetenser som de aktuella industrierna har nytta av, t.ex. energioptimering, systemanalys med bl a LCA, materialteknik, mekanik och kemisk analys, mätteknik, material och energiåtervinning, risk management och säkerhet. SP och CBI har kompetens och kapacitet att verka och växa inom samtliga dimensioner/skalor inom infrastruktur, gruvnäring, mineral och ballast genom effektivare intern samverkan och med nya allianser. Med geologisk spetskompetens i samverkan med andra nämnda teknikområden har vi helt andra förutsättningar att kunna förstå och hantera komplexa uppgifter inom byggande av och i berg som t.ex. allt ifrån identifiering av kritiska mikrostrukturer till modellering av bergmassor, sten, ballast m.m. i färdiga produkter och konstruktioner. Vi kan erbjuda industri och myndigheter en mer heltäckande service för hela kedjan från planering, design, konstruktion till drift och underhåll och ett kvalitetssäkringstänk som få andra i Sverige. Samma kompetens kan större upphandlare, t.ex. städer/kommuner, naturligtvis ha nytta av i samband med både planering, kravspecifikationer och kontroll. Ett heltäckande erbjudande med teknisk bredd och djup, projektledningserfarenhet samt kvalitetssäkring var tungt vägande argument när SKB (Svensk Kärnbränslehantering) valde SP som leverantör i samband med platsundersökningsprogrammet i konkurrens med andra. Avgränsningar De insatsområden som är tänkta att knytas till kompetenscentrumet är bergmaterialindustrierna, infrastruktur (för byggande i berg) och gruvbranschen (se bild). Avgränsning i det inledande arbete är i huvudsak: Forskningsprojekt, kompetensuppbyggnad (internt och externt), nationellt och internationellt kommittéarbetet och nätverkande samt större uppdrag som kräver gränsöverskridande samverkan.

25 25 Figur 1. Strukturbild över de tre insatsområdena, gemensamma aktivitetsgrupper samt tre övergripande angreppssätt som skall genomsyra arbetet. Vilken nytta som resultaten kan tänkas göra och för vem SP koncernens uppdrag är att stärka svenskt näringsliv, öka konkurrenskraften och skapa och föra ut kunskap. För framtida svenskt deltagande i europeiska samarbeten och stora forskningsprojekt innebär det en stor fördel om vi kan visa upp starka färdigbyggda konstellationer inom byggande med och i berg. En bred och djup kunskap och helhetsbild bidrar till bättre undersökningar, processer, metoder och prediktioner och minimerar suboptimering. Det resulterar i mer resurseffektiva och lönsamma projekt samt leder till ökad precision i ekonomiska, tekniska och miljömässiga bedömningar. Nyttan tillfaller alla deltagare i denna samverkan och på sikt även landet. Med en gemensam och enad front har Sverige mycket stora möjligheter att agera kraftfullt när de stora Europeiska forskningsprogrammen definieras och därmed öka chanserna till utlysningar som passar våra behov. Ökat deltagande i både nationella och internationella projekt stärker både svenska industrins och forskningsvärldens konkurrenskraft. RISE har framgångsrikt engagerat sig i en av de nya större satsningarna inom råmaterialinitiativet, nämligen KIC Raw Materials där Samverkansprojekt Berg koordinerar SP-koncernens insatser. En ökad grad av samordning nationellt ger möjligheter att lösa betydligt större och för samhället mer avgörande utmaningar än med den fragmenterade forskningen som karakteriserar mycket av svensk forskning idag. De nya Strategiska Innovationsområdena (SIO) och UDI (utmaningsdriven innovation) programmen är tydliga exempel på hur breda nationella samlingar blir allt viktigare.

26 26 Partner i samverkansprojektet är aktiva i flera av de konsortier som ligger bakom dessa program/agendor. Samverkanspartners och kontaktpersoner inom koncernen Samverkanspartners och kontaktpersoner inom SP-koncernen är: 1. CBI, Björn Schouenborg (projektkoordinator och ansvarig för insatsområde MinBaSbranscherna), Linus Brander, CBI, leder den administrativa koordineringen. Följande enheter och kontaktpersoner inom SP deltar: 2. Bygg och Mekanik: Lars Jacobsson (ansvarig för insatsområde Infrastruktur). 3. SP Fire Research, Haukur Ingason (leder Tunnelplattformen). 4. Mätteknik: Leslie Pendrill. 5. Energiteknik/Systemanalys: Lisa Bolin och Jelena Olsson. 6. Kemi, Material och ytor: Conny Haraldsson. 7. SP Teknisk ledning: Matz Sandström (ansvarig för insatsområde Gruv).

27 27 Systemlösningar för Gröna tak Vinnovaprojekt Ylva Edwards CBI Betonginstitutet I allt större omfattning beställs idag miljöstadsdelar med gröna lösningar som skall öka den biologiska mångfalden, ha temperaturdämpande effekt, ge energibesparingar och bidra till hållbar regnvattenhantering. Byggherrar åläggs därmed helt enkelt att bygga med gröna anläggningar på betongbjälklag, såsom gröna hustak, terrasser och innergårdar samt gröna kvarter på bjälklag, (t.ex. Norra Djurgårdsstaden och delar av Hagastaden). Det finns knappast något tvivel om att ett grönt tak är miljömässigt fördelaktigt, men att projektera, installera och underhålla en sådan anläggning är en komplex utmaningar med många fallgropar. Gröna tak är också dyrare att installera än traditionella tak, kräver ofta intensivt underhåll, bevattning och dräneringssystem samt begränsas av klimatförhållanden, och kan bli mycket dyrt att reparera, om läckage uppstår. Om systemlösningar skall kunna ses som ett självklart val i framtida bebyggelse, och inte som ett problem, krävs tydliga anvisningar och kravspecifikationer som garanterar ett hållbart resultat. Detta saknas idag.

28 28 Figur 1. Norra Djurgårdsstaden Klimatanpassad och grönskande utomhusmiljö på G. Det aktuella Vinnova-projektet (inom utlysningen Utmaningsdriven Innovation Hållbara städer) syftar till att sammanföra forskare, offentlig sektor och näringsliv inom bland annat bygg- och anläggningssidan för att inom samarbetsprojekt utveckla nya och attraktiva helhetslösningar för gröna anläggningar/tak på betongbjälklag med hänsyn taget till den miljö och högt ställda krav på hållbarhet, material, byggnadsteknik och energieffektivisering. Dessa helhetslösningar skall också kunna anpassas till liknande typer av anläggningar, specifika behov och miljöer. Certifieringssystem och anpassade guidelines för olika typer av system skall tas fram. Ett initieringsprojekt har genomförts och avrapporterats till Vinnova. Ansökan till en fortsättning i form av ett Samverkansprojekt har gått in till Vinnova. Sju arbetspaket ingår i projektbeskrivningen. Struktur och innehåll framgår av figur 2 nedan. Medverkande byggherrar är Stockholm stad/exploateringskontoret, Stockholmshem och MKB Malmös Kommunala Bostadsbolag. Bland övriga parter finns CBI (projektledare), SP, Sweco, SLU, SGRI (Scandinavian Greenroof Institute), White Arkitekter, Icopal, DAB Domiflex, Vegtech, Byggros, Röda Tråden, Sealeco, Buildsmart m fl. Samverkan planeras med projekten BiodiverCity, Grå-gröna systemlösningar för hållbara städer och c/o City.

29 29 Figur 2. Projektstruktur och samverkan i projektet. Mål med projektet Målet är att skapa ett projekt som kan leda fram till och resultera i hållbara och attraktiva helhetslösningar i internationell framkant när det gäller gröna taksystem och liknande anläggningar med mätbar inverkan på hållbarhet i form av beständighet, hälsa, miljö, ekonomi, säkerhet, stadsekologi och social samverkan. Dessa helhetslösningar skall, vid normalt underhåll, fungera utan problem i 100 år. Kontaktperson: Ylva Edwards, ylva.edwards@cbi.se

30 30

31 31 På CBI:s hemsida under rubriken Om CBI/Informationsdagar hittar du mer information om denna dag som hålls i mars varje år. Där finns också dokumentation från tidigare informationsdagar.