Sökande: Föreningen Dansbana tillsammans med Idrottsförvaltningen Stockholm Stad

Transkript

1 Sökande: Föreningen Dansbana tillsammans med Idrottsförvaltningen Stockholm Stad Datum: 1 mars 2016, Stockholm 1

2 Projektbeskrivning: Projektet syftar till att utveckla en dansplats i Akalla, norra Stockholm, tillsammans med unga tjejer och lokala dansföreningar. De spontanidrottsplatser som byggs idag används till övervägande del av killar. Detta är ett demokrati- och jämställdhetsproblem. Vem syns och tar plats i det offentliga rummet? Föreningen Dansbana! startade med en vilja att förändra den statistiken genom att skapa platser för en aktivitet där tjejer redan från början är överrepresenterade-dans. Hur skulle en nutida dansbana se ut och fungera? Genom att testdansa olika platser tillsammans med unga tjejer har vi utvecklat en metod för deltagande och kartläggande av platser och gestaltningsfrågor. Med sådana delaktighetsprocesser har vi ritat en dansbana i Vårby gård, Huddinge, som nu är under byggnation. Visionen är att det skall finnas fler liknande dansplatser, gärna med olika karaktär. Dansbana! och Idrottsförvaltningen i Stockholm vill nu göra en dansplats tillsammans med tjejer och föreningar i Akalla. Sökande: Föreningen Dansbana! Dansbana! arbetar med att skapa spontanidrottsplatser för dans med huvudmålgrupp unga tjejer. Den är initierad och drivs av arkitekterna Anna Fridolin, Teres Selberg och Anna Pang med bakgrund i arkitektur, stadsplanering, dans och utbildning. Vi arbetar med deltagarprocesser och utformning. Vi samarbetar med kommuner och andra aktörer. Stockholm stad, Idrottsförvaltningen Magnus Åkesson, folkhälsoutvecklare, Idrottsförvaltningen och en av författarna bakom rapporten Spontanidrott för vilka?, Fler personer på Stockholm stad är engagerade, se samverkan -avsnitt. 2

3 SITUATION Vem tar plats och syns i stadsrummet? Vem är det vi planerar och bygger för? Platsobservationer av planerade ytor för spontanidrott visar att de används till mycket stor del används av killar och män. Kvinnor och framförallt unga tjejer är oroväckande frånvarande. Detta är ett folkhälso- och demokratiproblem. Stad, subjekt och spontanidrottsplatser Spontanidrott uppstod som begrepp på 90-talet som ett svar på att den organiserade idrotten, föreningar, tappade medlemmar. Bortfallet var störst bland socioekonomiskt svaga grupper och man ville skapa möjlighet för de som stod utanför föreningslivet att vara aktiva. Denna tanke fick stort genomslag hos kommuner och myndigheter och runt om i landet har det planerats och byggts platser för spontanidrott. Platserna är ofta välanvända men forskning visar att det finns stora ojämlikheter i könsfördelningen bland användarna. Rapporten Spontanidrott för vilka? gjordes av Stockholms stad 2012 och redovisar 570 platsobservationer av förhållandet mellan kön och användare på spontanidrottsplatser. Platserna används till mycket stor del av killar och män, i vissa fall till 90 %. Störst är frånvaron av unga tjejer. Kvinnor är inte överrepresenterade när det gäller nyttjandet av någon planlagd idrotts- och motionsanläggning utomhus 1 Varför ser det ut såhär? Vi tror att det har dels med normer och socialiseringsmönster att göra och dels med vilka typer av platser som byggs. Vanliga typer av spontanidrottsplatser idag är: BMX banor, fotbolls- och basketplaner, skejt- och parkourparker - aktiviteter som traditionellt har engagerat fler killar. Det måste till ett arbete att bryta normer kring kön och aktivitet och samtidigt behövs det skapas platser för fler, olika, aktiviteter. Och kanske viktigast av allt, ett kontinuerligt arbete att informera, diskutera med unga tjejer om deras rätt att ta plats på sina egna villkor. Målgruppsbeskrivningar kan vara problematiska. När Dansbana! använder unga tjejer syftar vi på individer som upplever sig som kvinnor och är mellan 13 och 19 år. Det finns ett stort intresse för dans bland unga tjejer men det finns få platser i stadsrummet avsedda för dans och kurser är dyra. Genom deltagarprocesser med dansintresserade tjejer och föreningar utvecklar vi dansplatser. Tillsammans kartlägger vi tankar, behov och idéer. Det handlar om plats, materialval, tekniska och, kanske framförallt, sociala frågor. Vad behövs för att det skall kännas bekvämt och kul att dansa utomhus i det offentliga? I slutänden är platsen offentlig och kan användas av vem som helst oavsett kön eller ålder. Deltagandet av tjejer är viktig för att visa dem, och utåt, att deras röster är viktiga. Indirekt blir deltagandeprocesser också ett sätt att informera och skapa nyfikenhet kring platsen lokalt. Vid platsval är det bra att tänka på lokalt föreningsliv. Många mindre dansföreningar och dansare letar efter platser att dansa på. När de använder platsen blir den aktiverad vilket i sig inspirerar till spontananvändande. Kombinationen av planerad/schemalagd och spontan aktivitet garanterar en används plats. Dansbana! är en ny typ av spontanidrottsplats, öppen för alla men med fokus på unga tjejer. 1 s.8, Spontanidrott för vilka?, Stockholms stad,

4 Siffrorna i diagrammet ovan kommer från rapporten Spontanidrott för vilka? och baseras på 570 platsobservationer av planlagda ytor för utomhusaktivitet i Stockholm Stad och angränsande kommuner. Samtliga typer av platser domineras av killar och män. Under 2014 genomförde Dansbana! en rad workshops där vi tillsammans med unga tjejer som vi träffade på fritidsgårdar testdansade olika platser i staden. Vi ville tillsammans med dem kartlägga vilka platser som upplevs bra att vara på och hur en samtida utomhusdansplats skulle kunna se ut och fungera. 4

5 Under Lilla Västerbron i Rålambshovsparken, Stockholm, finns en permanent, påkostad och välanvänd skejtpark. Den är en lyckad spontanidrottsplats och samtidigt har den en ojämn könsfördelning i användandet. Skulle det vara bra med en dansplats här frågade föreningen Dansbana! en grupp unga tjejer? Det visade sig att de gärna dansar där andra aktiviteter pågår samtidigt. 5

6 Dansbana i Rålambshovsparken på 1940-talet. Källa: Stockholmskällan Dansbana som historisk plats Under lång tid, från ca , var det vanligt med utomhusdansbanor i Sverige både på landsbygden och i städerna. Dansbanorna byggdes ofta som paviljonger i trä i nöjesparker eller folkparker.2 De var viktiga sociala mötesplatser för ungdomar. Där spelades musik och man dansade. Det fanns också mer temporära varianter. På landsbygden var det t.ex. vanligt att anordna lördagsdans vid vägskäl. Sådana tillfälliga dansplatser organiserades ofta av en lokal sportförening eller orkester. Vilken musik och dans som spelades varierade över tid. På och 40-talen dominerade jazz och swingdans och samtidigt som dansbanorna var populärare än någonsin rasade dåtidens bildade medelklass kring dansbanekulturen. Under begreppet dansbaneeländet fördes en moralistiskdiskussion i pressen om hur dansbanorna stimulerade till sexuell utlevelse, dekadens och moraliskt förfall. Dansbanorna kom under 1950-talet att förlora sin roll som viktig offentlig plats. Det kom då fler nöjesalternativ och andra musik och kulturuttryck. Platserna förföll och många revs. Samtidigt är dansbanan en byggnadstyp/ plats som finns kvar i medvetandet hos många. Föreningen Dansbana! skapar uppdaterade, samtida varianter av den traditionella dansbanan anpassad för många olika typer av danser och med ett jämställt dansgolv. 2 Folkparker är ett begrepp som förknippas med de parker som tillkom kring sekelskiftet på arbetarrörelsens initiativ vilka även var avsedda som samlingsplatser för politiska möten, s.29, Till stadsbornas nytta och förlustande, Catharina Nolin Byggförlaget,

7 Dansbana i Bohuslän på 1960-talet. Tjejerna väntar på att bli uppbjudna. Workshop med unga tjejer i Vårby gård som dansar street dance. 7

8 Gestaltningsförslag Dansbana! Vårby gård som nu är under byggnation: en yta i terrazzo, 10x10m, samt hexagonformade klossar för ljudteknik och sittytor. Gestaltning och Metod Dansbana!s arbetsmetod har sin utgångspunkt i deltagarprocesser. I Vårby gård arbetade vi i workshops med lokala dansföreningar och unga tjejer då vi undersökte vi platsen gemensamt och diskuterade frågor kring orientering, storlek, material och stämning. Utifrån det utvecklade vi gestaltningsförslag som vi sedan diskuterade och bearbetade med samtliga workshopdeltagare. Tidigare har vi förutsättningslöst undersökt en rad antal platser i centrala Stockholm tillsammans med olika grupper unga tjejer för att försöka förstå deras preferenser i viktiga frågor såsom var man känner sig trygg att dansa offentligt i en urban miljö samt vilka förutsättningar på dansyta och teknik som krävs för att utöva just deras dansstilar. Dansbana! har en önskan om att fördjupa deltagandet ytterligare till att inkludera även en kreativ materialworkshop i en fas av gestaltning och byggande. På så sätt skulle de medverkande unga tjejerna och dansföreningarna även få en möjlighet att sätta en viss fysisk prägel på platsen, inte bara få sina behov uppfyllda. 8

9 9

10 Återkoppling med diskussion kring materialval och gestaltning i Dansbana! Vårby Gård. Frågeformulär och samtal med workshopdeltagare kring placering av dansyta, teknik, trygghetsfaktorer mm. 10

11 PLATS Akalla är ett område i nordvästra Stockholm. Det karaktäriseras av bostadsbebyggelse från 70-talet och närheten till Järvafältet. Kring tunnelbanestationen finns ett centrum och ett gångstråk med affärer och service, Sibeliusgången, som sträcker sig mot Husby. Visuellt domineras området av de arton höghus som står på rad genom området på norra sidan av Sibeliusgången. Stockholms stadsmuseum har bedömt att Akalla är en av de mest intressanta stadsdelarna från miljonprogrammets epok ur en kulturhistorisk synvinkel. Bidragande till detta är den tidstypiska och goda planeringen, samt en ofta högkvalitativ, mycket medveten, arkitektonisk utformning.3 Totalt har området en befolkning på ca Det finns två skolor, flera förskolor och en ungdomsgård. I anslutning till centrum, i riktning mot fältet, ligger Akalla by, en gammal gård som idag används till bl.a. en 4H-gård verksamhet.. Flygfoto från Fotot visar Järvafältet med Akalla i nordvästra hörnet. De 18 höghusen med bakomliggande storgårdar syns som ett stråk. På andra sidan fältet ligger Hjulsta, Tensta och Rinkeby. Bildkälla: Stockholmskällan 3 Wikipedia,Stockholms Stadsmuseum SSM 11

12 Ovan: Akalla, Sibeliusgången. Källa: Johan Stigholt, Stockholm Stadsmuseum. Nedan: Akalla ungdomsgård mitt i centrum, Sibeliusgången. Källa: Dansbana! 12

13 Vid Akalla by finns en traditionell dansbana i trä och med orkesterscen. Den används flitigt, framförallt av vuxna och till pardans. Dansbana! tycker att det är positivt att det redan finns en dansplats och danskultur i området. Vi tänker att Dansbana! Akalla inte är en konkurrent utan ett komplement till den befintliga dansbanan, anpassad till många olika typer av danser och med modern teknik. Många danser kräver t.ex ett slätt markunderlag. Den exakta placeringen av Dansbana! Akalla är inte bestämd utan skall diskuteras vidare tillsammans med olika parter från kommunen och de tilltänkta användarna: unga tjejer och föreningar. Idrottsförvaltningen har en bit mark i närheten av Akalla by som skulle kunna användas till byggnation. Då skulle man få ett direkt fysiskt förhållande mellan de två dansbanorna. Ett annat alternativ är att titta på platser kring södra sidan av Sibeliusgången där många människor rör sig och där det har byggts många bollplaner. Platsvalet är inte ett bekymmer utan snarare ett sätt att få olika parter att gemensamt fundera kring projektets bästa förutsättningar, framtid och realisering. Danskväll vid Akalla By. Källa: Akalla By med en trädansbana. Källa: Dansbana Karta med möjlig placering, Idrottsförvaltningen. Bollplaner, söder sidan om Sibeliusgången. 13

14 SAMVERKAN Dansbana! vill i samverkan med Stockholm stad och tillsammans med lokala dansföreningar och dansintresserade unga tjejer utveckla en dansplats i Akalla. Dansbana! och Magnus Åkesson har sedan tidigare en upparbetad kontakt. Vi kontaktade honom som en av författarna till rapporten Spontanidrott för vilka? och för att diskutera Dansbana! som initiativ. Se intervjun från 2015 slutet på detta dokument. Målgrupp: alla dansintresserade men framförallt unga tjejer, dansföreningar och professionella dansare. Representanter för dessa grupper skall delta i utformningen av platsen. Det finns etablerade kontakter med representanter för alla målgrupper. Roller/organisation: 1. Dansbana!-arkitekter/dansare: -samordnar och genomför deltagandeprocesser och gestaltningsförslag tillsammans med unga tjejer och dansföreningar i Akalla. Samordnar i viss mån lokala dansföreningars medverkan i workshops. 2. Stockholm stad: Magnus Åkesson, folkhälsoutvecklare, Idrottsförvaltningen - samordnar personer och frågor som berör olika förvaltningar och budget Fredrik Månsson, planerare, Idrottsförvaltningen - samordnar frågor som berör den fysiska miljön: planer, mark och kartunderlag. I dialog med Gunnar Hörnfeldt, stadsdelens avdelningschef för lokal och miljö och Ida Giorgi, samordnare projekt Järvaidrott, Idrottsförvaltningen Stefan Lindström, enhetschef, Fritidsenheten, Akalla - samordnar deltagare till workshops: lokala dansföreningar och unga tjejer. I dialog med Sophie Johansson, ansvarig för fritidsgårdar i Akalla, Husby och Rinkeby Målgrupp: alla dansintresserade men främst unga tjejer och föreningar. Kontaktas i senare skede: Föreningar: Streetstar sisters, Akalla by Dansförening Fritidsgårdar Akalla, Husby: tjejer som tränar i danslokalerna men också de som bara är nyfikna Budget Byggnation av Dansbana! Akalla finns inte planerad i Stockholm stads budget för 2016 men kan förberedas, kalkyleras och komma in i budgeten Processen med workshops tillsammans med dansintresserade unga tjejer och aktiva föreningar i området skulle troligtvis kunna arrangeras under Uppskattad budget som behövs för ett antal workshops med olika mindre grupper tjejer som undersöker och jämför platser, samt återkoppling, uppskattas till ca kronor. Kostnad för byggnation beror mycket på utfallet av workshops, men som jämförelse kan nämnas att Dansbana! Vårby gårds sammanlagda budget (inkl. administrativa utgifter inom kommunen) slutade på 2,5 miljoner kronor. 14

15 Här följer ett samtal mellan föreningen Dansbana! och Magnus Åkesson i ett tidigt skede om behovet av dansplatser för unga tjejer. Utdrag ur Dansbana! föreningspublikation,

16 16

17 17

18 18

19 19

20 SAMMANFATTNING Dansbana! vill i samverkan med Stockholm stad och tillsammans med lokala dansföreningar och dansintresserade unga tjejer utveckla en dansplats i Akalla. Målgrupp: alla dansintresserade men framförallt unga tjejer och dansföreningar. Syfte - Att skapa möjlighet för unga tjejer att ta plats i det offentliga rummet genom dans. Detta är viktigt både ur ett folkhälso- och demokratiperspektiv - Kartlägga tankar, behov och idéer kring platsval och utformning av en dansplats i Akalla. - Engagera och inspirera deltagarna att dansa själv, dansa i grupp, dansa med förening. Genomförande - Deltagandeprocesser i workshop på plats i Akalla. - Gestaltningsförslag: ritningar, modeller, skisser. - Återkopplingsmöten. - Kreativ materialworkhop med bygginslag tillsammans med deltagare. - Gestaltningsförslag omvandlas till handlingar för upphandling av byggare tillsammans med kommunen. 20

21 21