Utbildningsförvaltningen Stockholms stad Resultatrapport Hållbar jämställdhet

Transkript

1 Utbildningsförvaltningen Stockholms stad Resultatrapport stockholm.se

2 Resultatrapport projektet November 2013 Dnr: /499 Utgivare: Utbildningsförvaltningen Kontaktperson: Emma Laurin

3 Utbildningsförvaltningen Stockholms stad Resultatrapport 3 (33) Förord Utbildningsförvaltningen ser jämställdhetsfrågan som en rättvisefråga men också som en fråga om god kvalitet. Pojkar och flickor har rätt att få samma förutsättningar att utvecklas och må bra i skolan och förvaltningen ska därför arbeta aktivt på olika nivåer för att motverka att pojkar och flickor hindras av traditionella könsroller och ojämlika strukturer. Att jämställdhet är en fråga om kvalitet innebär att god kvalitet i utbildningsförvaltningens verksamheten endast kan uppnås om verksamheten är gynnsam för både pojkar och flickor. Kvalitet kan därför inte mätas med generella genomsnittsmått där den ena gruppens goda resultat döljer en annan grupps sämre resultat. Genom att konsekvent använda könsuppdelad statistik i underlag skapar förvaltningen förutsättningar för jämförelser mellan pojkar och flickor. Dessa jämförelser visar på könsskillnader inom en rad områden. I Stockholm, liksom i övriga landet, presterar flickor bättre än pojkar i skolan, flickors psykiska hälsa är sämre än pojkars och både pojkar och flickor hindras av traditionella könsroller. Könsskillnaderna varierar dock mellan olika ämnen och skolor. Detta indikerar att analyser måste göras på flera nivåer och inte bara på en övergripande nivå för att relevanta insatser ska kunna sättas in. Dessutom inverkar förstås en rad andra bakgrundsfaktorer såsom socioekonomisk bakgrund och svensk eller utländsk bakgrund vilket också måste tas hänsyn till. För att jämställdhetsarbetet ska bli hållbart kommer utbildningsförvaltningen fortsatt att arbeta för att integrera ett jämställdhetsperspektiv i styr- och ledningssystem. En stor del av stadens skolor har integrerat ett jämställdhetsperspektiv i sitt ordinarie kvalitetsarbete. Detta innebär att jämställdhetsperspektivet inte ses som ett sidospår och att det finns förutsättningar för att arbetet ska bli hållbart, relevant och uppföljningsbart. Skolorna behöver dock fortsatt stöd för att utveckla sitt kvalitetsarbete. I ett sådant stöd är ett jämställdhetsperspektiv en naturlig del. Anders Carstorp Utbildningsdirektör, Stockholms stad

4 Resultatrapport projektet 4 (33) Innehåll Förord 3 Sammanfattning 5 Plan för det fortsatta jämställdhetsarbetet 6 Bakgrund 8 Jämställdhetsarbetet på förvaltningen innan projektet 9 Resultat av projektomgång 1 10 Resultat och effekter av projektomgång 2 11 Resultat och effekter av delmål 1 12 Resultat och effekter av delmål 2 15 Resultat och effekter av delmål 3 18 Diskussion om resultat och effekter 20 Framgångsfaktorer 20 Utvecklingsområden 23 Hållbarhet 25 Budget Bilagor 28

5 Utbildningsförvaltningen Stockholms stad Resultatrapport 5 (33) Sammanfattning Delegationen för jämställdhet i skolan framhåller i sitt slutbetänkande Flickor, pojkar, individer - om betydelsen av jämställdhet för kunskap och utveckling i skolan (SOU 2010:99) att pojkar och flickor i Sverige inte får samma förutsättningar att lära sig och trivas i skolan och att flickor och pojkar behandlas på olika sätt bara på grund av sitt kön. I Stockholm, liksom i övriga landet, presterar flickor bättre än pojkar i skolan, flickors psykiska hälsa är sämre än pojkars och både pojkar och flickor hindras av traditionella könsroller. Mot denna bakgrund har utbildningsförvaltningen, Stockholms stad drivit projektet Projektet har finansierats med medel från Sveriges kommuner och landstings Program för hållbar jämställdhet och totalt tilldelats 4,5 miljoner kronor. Utbildningsförvaltningen har bidragit med personal och projektstyrningsstöd till projektet. Syftet med projektet har varit att integrera ett jämställdhetsperspektiv i utbildningsförvaltningens styr- och ledningssystem, för att flickor och pojkar ska ges samma möjligheter att utvecklas utifrån läroplanens mål och för att både flickor och pojkar ska mötas av en god fysisk och psykosocial miljö. Särskilt viktiga projektresultat är att förvaltningens elevstatistik nu till mycket stor del är könsuppdelad och att en stor andel skolor formulerat åtaganden med jämställdhetsperspektiv i sina arbetsplaner. Åtagandena har lett till en omfördelning av resurser på skolor, ändrade arbetssätt och en ökad medvetenhet om jämställdhetsfrågor. Exempel på effekter av arbetet på skolnivå är att könsskillnader avseende kunskapsresultat och inflytanden minskat. Projektets huvudslutsatser gällande det fortsatta jämställdhetsarbetet är att: Förvaltningen bör ta ett samlat grepp om frågor som rör jämställdhet, mångfald och barns rättigheter eftersom alla dessa perspektiv ska integreras i verksamheten. Att central förvaltning fortsatt bör stödja och följa upp skolornas arbete med jämställda åtaganden. Att en arbetsgrupp på central förvaltning bör få i uppdrag att driva jämställdhetsarbetet på utbildningsförvaltningen framåt.

6 Resultatrapport projektet 6 (33) Plan för det fortsatta jämställdhetsarbetet Ett av projektets delmål var att 80 % av stadens skolor i sina arbetsplaner ska formulera jämställdhetsåtaganden. Detta mål har skrivits in i utbildningsnämndens treåriga jämställdhets- och mångfaldsplan. Utbildningsnämndens plan sträcker sig till och med 2015 och arbetet med att stödja skolorna i processen behöver införlivas i central förvaltnings ordinarie verksamhetsplanering. Skolorna måste själva få äga processen när det gäller att arbeta för minskade könsskillnader avseende exempelvis kunskapsresultat och hälsa. Förvaltningens uppgift blir således att ge skolorna det stöd de behöver för att önskade effekter ska uppnås samt att följa upp arbetet på ett kvalitativt sätt. Uppföljning och styrning sker inom ramarna för stadens kvalitetssystem och stöd i form av forskningsbaserade metoder och omvärldsbevakning kan spridas genom förvaltningens intranät och webbportal Pedagog Stockholm. Projektet föreslår följande för att stötta skolorna i deras arbete med jämställdhet i verksamheten: Uppdrag att bevaka att könsuppdelad statistik finns tillgänglig i förvaltningens databaser, presenteras på ett överskådligt sätt samt att beställningar av rapporter och andra underlag har ett jämställdhetsperspektiv där så är relevant. Uppdrag att bevaka att jämställdhetsperspektivet bibehålls i styrdokument och central verksamhetsplanering. Uppdrag att sammanställa och analysera jämställdhetsåtagandena i skolornas arbetsplaner samt utifrån dessa identifiera fokusområden, det vill säga jämställdhetsproblem många skolor arbetar med. Till exempel psykisk ohälsa eller kränkande behandling. Uppdrag att sammanställa och sprida forskningsrön och omvärldsbevakning kopplat till fokusområdena samt arrangerar en årlig konferens med utgångspunkt i skolornas åtaganden.

7 Utbildningsförvaltningen Stockholms stad Resultatrapport 7 (33) Uppdrag att handleda skolledningar och andra nyckelpersoner i processen att utifrån identifierade behov formulera åtaganden med jämställdhetsperspektiv. Utöver detta bör en rad insatser göras för att fortsatt jämställdhetsintegrera förvaltningens styr- och ledningssystem. Exempel på detta är att se över budget och resursfördelning ur ett jämställdhetsperspektiv, ge förslag på hur jämställdhetsperspektiv och andra tvärgående perspektiv kan inkluderas i underlag till beslut, se till så att verksamhetsplan och andra styrdokument har ett jämställdhetsperspektiv. För att detta ska kunna genomföras föreslår projektet: Uppdrag att sammankalla en arbetsgrupp med de handläggare som har jämställdhetsuppdrag på utbildningsförvaltningen för att driva arbetet framåt och samarbeta inom förvaltningen. I dagsläget finns handläggare med jämställdhetsuppdrag på personalavdelningens HR-enhet, på FoU-enheten och på grundskoleavdelningen. Eventuellt kommer det att finnas ett jämställdhetsuppdrag på gymnasieavdelningen men eftersom gymnasieavdelningen nu ser över sin organisation är detta i dagsläget inte klart. Projektet föreslår att ett uppdrag att bevaka jämställdhet även förläggs till förvaltningsstaben samt till uppföljningsenheten. Förvaltningen skulle vinna mycket på att ta ett samlat grepp om frågor som rör jämställdhet, mångfald och barns rättigheter eftersom alla dessa perspektiv ska integreras i verksamheten. Att arbeta med flera perspektiv samtidigt ger mer mångfasetterade analyser och underlag till beslut. Projektet ser också att man delvis kan använda samma metoder för att integrera de olika perspektiven i verksamheten. Ökad kunskap och tydliga uppdrag krävs för att detta ska kunna genomföras. Projektet föreslår att en sammanhållen strategi för hur perspektiven barns rättigheter, mångfald och jämställdhet kan integreras i verksamheten utarbetas.

8 Resultatrapport projektet 8 (33) Bakgrund Utbildningsförvaltningen, Stockholms stad har beviljats medel från Sveriges Kommuner och Landstings (SKLs) Program för hållbar jämställdhet i två omgångar. Program för hållbar jämställdhet syftade till att stödja kommuner, landsting, regioner, samverkansorgan och privata företag till att ge likvärdig service till kvinnor och män, flickor och pojkar. Programmet har finansierats med 240 miljoner kronor av regeringen och genom satsningen har drygt 70 organisationer beviljats stöd för att jämställdhetsintegrera sina verksamheter. Den första projektomgången på utbildningsförvaltningen startade maj 2009 och avslutades december Den andra projektomgången varade mellan september 2011 och oktober Under första projektomgången beviljades förvaltningen 3,5 miljoner kronor av SKL och under andra projektomgången 1,5 miljoner kronor. Under andra projektomgången bidrog förvaltningen själv med kostnader för personal uppskattningsvis motsvarande en tjänst på 50 % och finansierade utöver detta delar av kostnaderna för projektstyrningsstöd. De båda projektomgångarna har syftat till att integrera ett jämställdhetsperspektiv i utbildningsförvaltningens styr- och ledningssystem. Med jämställdhetsintegrering av styr- och ledningssystem menas att beakta jämställdhet i de processer som målstyr och följer upp resultat i en verksamhet. På utbildningsförvaltningen innebär det att könsuppdelad statistik och andra relevanta underlag ligger till grund för mål i verksamhetsplaner på central nivå och på lokal skolnivå. Vidare att resultat av dessa mål följs upp och analyseras i delårsrapporter, kvalitetsredovisningar och olika typer av resultatdialoger. I denna slutrapport redogörs för resultat och effekter från de båda projektomgångarna men med betoning på den andra projektomgången 1. I rapporten redogörs också för projektets syn på hur kommande jämställdhetsarbete på utbildningsförvaltningen 1 Projektomgång 1 har redovisats i rapporten Slutrapport Jämställdhetsintegrerad skola i världsklass.

9 Utbildningsförvaltningen Stockholms stad Resultatrapport 9 (33) bör organiseras och vad som krävs för att ett sådant ska bli hållbart. Jämställdhetsarbetet på förvaltningen innan projektet Stockholms stad undertecknade CEMR deklarationen CEMR-deklarationen är en europeisk deklaration om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå. Undertecknandet av deklarationen innebär att man förbinder sig att utforma en handlingsplan för jämställdhet. Stockholm har ännu inte upprättat en sådan handlingsplan. I staden finns också övergripande direktiv om hur förvaltningar och bolag bör arbeta med jämställdhets- och mångfaldsplaner. Utbildningsförvaltningen har en jämställdhets- och mångfaldsplan och skolor i staden har till viss del även skrivit egna jämställdhetsplaner. Innan projektet hade också olika typer av jämställdhetsinsatser genomförts på stadens skolor, exempelvis den statliga satsningen på genuspedagoger och projektsatsningar från Länsstyrelsen och Skolverket som vissa skolor hade deltagit i. En del skolor anlitade också jämställdhetskonsulter för olika typer av kompetensutvecklingsinsatser. På förvaltningens fanns det innan projektet en medarbetare som hade ett särskilt jämställdhetsuppdrag. Denna medarbetade arbetade på en personalavdelning och frågorna hade mer av personalfokus än elevfokus. Vid stadens inspektioner av skolorna som innefattade en stor del skolornas verksamhet fanns dock jämställdhetsperspektivet med. I stadens styr- och ledningssystem tydliggjordes dock inte någon förväntan på att skolorna skulle arbeta med jämställdhet från ett elevperspektiv och något sådant arbete följdes inte heller upp innan projektet. Jämställdhetsperspektivet var alltså inte integrerat i det ordinarie kvalitetssystemet. Varje skola får under året utskick med statistik gällande elevernas nöjdhet och kunskapsresultat från central förvaltning. Denna statistik var inte könsuppdelad innan projektet.

10 Resultatrapport projektet 10 (33) Resultat av projektomgång 1 Under första projektomgången lades mycket fokus på utbildning. Ett stort antal pedagoger, rektorer, gymnasieelever och föräldrar samt nämndpolitiker, chefer och andra nyckelpersoner inom utbildningsförvaltningen utbildades i jämställdhetsintegrering. Projektet arbetade också med att säkerställa att resultatredovisning och annan statistik skulle redovisas uppdelat på kön samt att tillsammans med utvalda skolor prova olika jämställdhetsmetoder. Arbetet i projektomgång 1 resulterade bland annat i: Att merparten av den statistik som förvaltningen skickade ut till grundskolorna och till viss del gymnasiestatistiken delades upp på kön. Förbättrad jämställdhetsanalys i skolornas kvalitetsredovisningar. Att ytterligare en handläggare inom ramen för sin ordinarie tjänst på förvaltningen fick ett särskilt jämställdhetsuppdrag. Utbildningar för politiker, handläggare och pedagoger har enligt deltagarna lett till större medvetenhet om jämställdhetsfrågor. Arbetet med att testa jämställdhetsmetoder tillsammans med pilotskolor visade bland annat att en dokumentationsmall för systematiskt kvalitetsarbete med genusperspektiv var effektiv som arbetsverktyg, att kartläggningsverktyget Husmodellen har lett till ett bra underlag för analys och åtgärder både i jämställdhetsarbete och i likabehandlingsarbete samt att metoden Leklotteriet lett till konkreta verksamhetsförbättringar i skolbarnomsorgen. Att jämställdhet fick en egen budgetpost i förvaltningens budget. Utöver dessa verksamhetsförbättringar resulterade den första projektomgången i en betydligt bättre kunskap om hur jämställdhetsperspektivet skulle kunna integreras i förvaltningens

11 Utbildningsförvaltningen Stockholms stad Resultatrapport 11 (33) organisation och styr- och ledningssystem samt vikten av att projektet i sig var en integrerad del av förvaltningen. I och med den könsuppdelade statistiken framträdde också skillnader mellan pojkars och flickors kunskapsresultat och hälsa i Stockholm som viktiga områden att fokusera på. Resultat och effekter av projektomgång 2 I den andra projektomgången arbetade projektet fram en förändringsteori för insatsen. I en förändringsteori testas logiken i insatsen. Tanken är att synliggöra och testa hur syfte, mål och aktiviteter hänger samman för att säkerställa att de planerade aktiviteterna leder till önskade resultat och att resultaten leder till uppsatta mål. Två långsiktiga mål och tre delmål formulerades för projektet. De två långsiktiga målen var: Könsskillnader i kunskapsresultat för elever i Stockholms skolor har minskat samtidigt som kunskapsresultaten har höjts. Könsskillnader avseende psykisk hälsa mellan elever har minskat och den totala andelen elever som har en god psykisk hälsa har ökat. Projektet bedömde att dessa långsiktiga mål inte skulle kunna uppnås innan projektets slut. De tre delmålen var: 1. I oktober 2013 har 80 % av de kommunala grund- respektive gymnasieskolor i Stockholm skrivit mätbara åtaganden med jämställdhetsperspektiv avseende kunskapsresultat och/eller hälsa i sina arbetsplaner. 2. I oktober 2013 har centrala utbildningsförvaltningen en hållbar struktur/organisering för arbetet med jämställdhet. 3. I oktober 2013 har kommunala och fristående skolor i Stockholm fått nya insikter om jämställdhet i skolan.

12 Resultatrapport projektet 12 (33) Resultat och effekter av delmål 1 Jämställda åtaganden i arbetsplanerna Delmål 1 handlade om att kommunala skolor skulle formulera åtaganden med jämställdhetsperspektiv i sina arbetsplaner. Skolorna i staden konkretiserar varje år nämndens mål i egna mål, så kallade åtaganden, i en arbetsplan för skolan. Detta sker inom ramen för stadens styr- och ledningssystem, ILS. I arbetsplanen beskriver skolorna arbetssätt och förväntat resultat under respektive åtagande. Resultaten av åtagandena redovisas sedan i skolornas kvalitetsredovisningar. I utbildningsnämnden 2012 beslutades, efter underlag från projektet, att alla skolor i staden skulle integrera ett jämställdhetsperspektiv i sina arbetsplaner. Tanken med att integrera ett jämställdhetsperspektiv i arbetsplanerna och därmed skolornas ordinarie kvalitetsarbete vara att driva jämställdhetsarbetet på ett hållbart sätt så att det också efter projektets slut skulle fortgå. En annan tanke var att jämställdhetsarbetet skulle grundas i skolornas egna analyser och problemformuleringar så att arbetet blev relevant för respektive skola. Projektet arbetade för att på olika sätt stödja stadens skolor till att göra jämställda åtaganden i sina arbetsplaner. Bland annat tog projektet fram ett stödmaterial tillsammans med fyra skolor där arbetssättet att formulera jämställda åtaganden testades. Stödmaterialet kom att användas av stadens skolor i hög utsträckning. Arbetet resulterade i att 67 % grundskolorna och 30 % gymnasieskolorna gjort åtaganden med jämställdhetsperspektiv i sina arbetsplaner för 2012/2013. Detta innebär att 73 skolor gjort jämställda åtaganden. Hur stor andel av skolornas arbetsplaner 2013/2014 som kommer att ha ett jämställdhetsperspektiv kommer projektet att kunna följa upp först i november-december Ett stort antal grundskolor hade alltså redan under första året integrerat ett jämställdhetsperspektiv i arbetsplanerna. Utifrån detta bedömer projektet att det kan det vara möjligt att nå projektmålet att 80 % av skolorna ska ha formulerat jämställda åtaganden om man ser till grundskolorna. På gymnasiesidan är det

13 Utbildningsförvaltningen Stockholms stad Resultatrapport 13 (33) dock mindre sannolikt att projektmålet kommer att nås under Skolorna redovisar årligen utfallet av sina åtaganden i dokumentet kvalitetsredovisning. En analys av stadens skolors kvalitetsredovisningar visar att de jämställdhetsåtaganden som skolorna satt upp lett till konkret verksamhets förbättring. Åtagandena har bland annat lett till en omfördelning av resurser, ändrade arbetssätt och minskade könsskillnader i ett antal olika mätning. Här följer några exempel på effekter av jämställdhetsåtagandena hämtade ur skolornas kvalitetsredovisningar. Lässatsningar på skolor har lett till att såväl pojkar som flickor höjt sina resultat på nationella prov och LUSmätningar samt att skillnaderna dem emellan har minskat. Ett medvetet arbete med flickors och pojkars inflytande över verksamhetsplaneringen i skolundervisningen och i fritidshemmet har lett till elever i brukarundersökningar och i elevhearings uppfattar att flickor och pojkar har lika stort inflytande. På fritidshem har metoden Leklotteri lett till att pojkar och flickor leker mer i könsblandade grupper och därmed utökar sina lekkontakter. Personal har också observerat att pojkar och flickor vågar välja lekmaterial som de kanske annars inte skulle ha valt och normbrytande val uppmuntras och stöttas. De skolor som för första gången åtagit sig att följa upp elevernas resultat könsuppdelat analyserar könsskillnaderna i kunskapsresultat och elevhälsa samt lägger in fortsatt analys som utvecklingsområde. En av stadens skolor skriver att jämställdhet har varit i fokus i ett stort antal gymnasiekurser under året. Bland annat har jämställdheten i Stockholms stad analyserats och debatterats på lektioner i samhällskunskap. I ämnet geografi har kvinnors deltagande på arbetsmarknaden och denna faktors påverkan på ett lands ekonomi studerats. I ämnet svenska har undervisande lärare sett till att kvinnliga och manliga författare, journalister, retoriker etc. är representerade i lika hög grad i undervisningen.

14 Resultatrapport projektet 14 (33) Jämställdhet har införlivats i naturkunskapen och i den ämnesövergripande undervisningen i sex och samlevnad. I syfte att öka andelen elever som upplever att de får vara den de är på skolan har pedagoger på en skola arbetat för att göra utemiljön och aktiviteterna där könsneutrala. Målet har varit att alla ska kunna delta på lika villkor oavsett olikheter och förutsättningar. Att skolan under året upplevt att mobbning och trakasserier minskat kraftigt ser de som en indikation på att arbetet gett effekt. Att lägga fokus på könsskillnader i resultat har även resulterat i att skolor identifierat arbetssätt som inte gett önskat resultat och därmed lagt fokus på att utveckla verksamheten under kommande läsår. Vid rekrytering till ett fritidshem i kommunen har genuskompetens beaktats och en fritidspedagog med genuspedagogutbildning har anställt för att utveckla arbetet med jämställdhet på fritids. Skolor har börjat lägga in frågor om jämställdhet i sina elevenkäter för att kunna följa upp resultat av utvecklingsinsatser på området. Därmed att arbetet med jämställdhet förflyttats från enstaka temadagar till att vara en integrerad del i skolornas uppföljning. Den skola som åtagit sig att specifikt höja pojkarnas medelmeritvärde i åk 9 har också lyckats med det. Insatser på skolan som genomförts för att uppnå detta är: att svenska som andraspråkslärare har gett arbetslagen fortbildning och handledning vilket främjat elevers språkutveckling samt höjt meritvärdet för skolan, pedagogerna arbetade gemensamt med ledarskap i klassrummet, individuella scheman som utvärderades var tredje vecka gjordes för elever med specifika svårigheter, tid avsätts i arbets- och ämneslag för att diskutera vilka arbetssätt/metoder som gynnar pojkarna i deras lärande och lärare fick utbildning i läsförståelse. En annan skola skriver om att de genom att ha god framförhållning i läsårsplanering, kalendarium, schema och provplanering minskades stressen hos elever och personal. En av eleverna framtagna ideallektionen skapade

15 Utbildningsförvaltningen Stockholms stad Resultatrapport 15 (33) en igenkänning och tydlighet som ytterligare bidrog positivt till minskning av stressen. I resultatdialogerna, ett slags uppföljningssamtal mellan chefer på central förvaltning och skolorna, efterfrågas dessutom analyser av könsskillnader på skolorna. Resultat och effekter av delmål 2 Hållbar struktur för jämställdhetsarbetet Delmål två handlade om att skapa en hållbar struktur/organisering för jämställdhetsarbetet på utbildningsförvaltningen. I utformandet av projektet identifierades ett antal åtgärder för att skapa en hållbar struktur. Dessa var att föra in ett jämställdhetsperspektiv i styrdokument och analyser, att utforma en jämställdhetsindikator, att se till att flera handläggare på förvaltningen fick jämställdhetsuppdrag, att öka kunskapen avseende diskriminering, kränkande behandling och hedersfrågor. Inom ramen för detta mål gjorde också projektet en genusanalys av skolval i Stockholm. Avsikten var att skapa insatser som skulle leva kvar också efter projektets slut. Jämställdhetsperspektiv i styrdokument En analys av centrala styrdokument på utbildningsförvaltningen visar att könsskillnader synliggörs i markant högre utsträckning efter projektet i jämförelse med innan projektet. Jämför vi till exempel utbildningsförvaltningens huvudsakliga analysdokument, tertialrapport två för 2008 med tertialrapport två för 2013 ser vi att könsskillnader lyfts i markant högre utsträckning. I tertialrapport två från 2008 var statistik över sjukfrånvaro det enda exemplet på könsuppdelad statistik. I tertialrapport två från 2013 redovisas könsuppdelad statistik avseende betyg, resultat från nationella prov och brukarundersökningen. Dessutom lyfts ett genusperspektiv fram i analysen av resultaten för kommunala grundskolan och kommunala gymnasieskolan. Skillnader mellan pojkar och flickors resultat kopplas också till socioekonomiska skillnader och flerspråkighet. Det finns däremot ingen djupare analys av orsaken till skillnaderna i resultaten mellan pojkar och flickor. Jämför vi andelen skolor som gjort åtaganden med jämställdhetsperspektiv 2010/2011 med 2012/2013 ser vi att grundskolorna ökat från 7 % till 67 % och gymnasieskolorna från

16 Resultatrapport projektet 16 (33) 2 % till 30 %. Detta innebär att kön och jämställdhetsperspektiv synliggörs i skolornas arbetsplaner i mycket högre utsträckning efter projektet. Projektet har också utformat förslag på hur förvaltningen skulle kunna arbeta för att säkerställa att ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv inkluderas i tjänsteutlåtanden och andra underlag till beslut. Bland annat har en checklista utformats. Förvaltningsledningen har dock valt att inte gå vidare med förslaget i nuläget. Jämställdhetsindikator Eftersom det finns stora skillnader mellan pojkars och flickors psykiska hälsa valde projektet att tillsammans med en jämställdhetskonsult utarbeta ett förslag på elevhälsoindikator med jämställdhetsperspektiv. Projektet samarbetade nära med ett antal olika enheter på förvaltningen och ett gemensamt förslag lämnades till ledningen under våren Beslut om indikatorn ska inkluderas i stadens styr- och ledningssystem ILS har ännu inte tagits. I samband med uppdraget att ge förslag till en jämställdhetsindikator att integrera i stadens styr- och ledningssystem ILS utreddes hur utbildningsförvaltnings arbete med statistik skulle kunna utvecklas för att på bästa sätt kunna användas som redskap för jämställdhets- och jämlikhetsarbete. Utredningen visade bland annat på behovet av tematiskt ordnad statistik. Ett sådant arbete har inletts på förvaltningen. Förstärkt jämställdhetsuppdrag Antalet handläggare med särskilda jämställdhetsuppdrag har ökat från en till tre i slutet av projektet. Dessa är strategiskt placerade på olika enheter. Projektet ser dock att förvaltningen skulle ha mycket att vinna på att förvaltningsstaben också hade ett jämställdhetsuppdrag. Vad jämställdhetsuppdragen ska syfta till samt hur de kan samordnas behöver också förtydligas. Utbildning jämställdhetsintegrering Projektet har arbetat för att integrera ett jämställdhetsperspektiv i de arbetsmiljöutbildningar som kontinuerligt hålls för personal på stadens skolor. Projektledare för jämställdhetsprojektet ledde till en början den del av utbildningen som rör jämställdhet men de ordinarie projektledarna har sedan tagit över detta arbete.

17 Utbildningsförvaltningen Stockholms stad Resultatrapport 17 (33) Vid två tillfällen arrangerade projektet en kurs i könsuppdelad statistik eftersom utbildningsförvaltningen hanterar stora mängder könsuppdelad statistik och behövde djupare kunskaper inom området. Projektet samarbetade med fyra skolor för att ta fram ett stödmaterial för hur man kan formulera åtaganden med jämställdhetsperspektiv i arbetsplanen. Tanken med detta var att tillsammans med skolorna arbeta fram relevanta sätt att utifrån ett jämställdhetsperspektiv kartlägga och analysera verksamheten för att därefter formulera jämställdhetsåtaganden och planera för uppföljning. Detta blev också en form av kompetensutvecklingsinsats för skolorna. Utbildning diskriminering, kränkande behandling och hedersrelaterade frågor När det gäller utbildning om diskriminering, kränkande behandling och hedersrelaterade frågor riktad till skolor valde projektet att länka in i förvaltnings befintliga strukturer för utbildning för att kursen skulle kunna hållas också efter projektets slut. Arbetet ledde till att det skapades en modul om likabehandlingsarbete i skolan som är integrerad i chefsenhetens utbildningsprogram Ledarakademin. I utvärderingarna av de hittills 15 utbildningstillfällena uppger mellan 80 % och 100 % av deltagarna att de fått nya kunskaper om diskriminering, kränkande behandling och hedersrelaterade frågor. Projektet har även gjort en granskning av samtliga kommunala grundskolors planer mot diskriminering och kränkande behandling. Granskningen har lett till förbättrade uppföljningsrutiner på grundskoleavdelningen samt återkoppling till varje skola. Resultatet av detta arbete kommer att kunna utläsas i samband med kvalitetsredovisningen Genusanalys avseende elevers skolval En genusanalys av skolvalet i grundskolan har genomförts och överlämnats till förvaltningsledningen. Analysen visar att eftersom flickor generellt sett presterar bättre än pojkar och också i högre utsträckning än pojkar väljer bort det som skulle varit deras skolpliktsskola är det sannolikt så att flickor står för en större del av det som på engelska kallas för cream-skimming, det vill säga utflöde av elever med bättre studieförutsättningar från vissa skolor.

18 Resultatrapport projektet 18 (33) Resultat och effekter av delmål 3 Insikter om jämställdhet Delmål tre handlade om att kommunala och fristående skolor i Stockholm skulle få nya insikter om jämställdhet i skolan. Kommunikationsplattform via Pedagog Stockholm Under projektomgång två utvecklades en kommunikationsplattform för jämställdhetsfrågorna på förvaltningens webbportal Under projektets gång publicerades här stöd till skolorna gällande hur ett jämställdhetsperspektiv kan integreras i arbetsplanen, forskning om pojkars och flickors hälsa och kunskapsresultat i skolan och metoder för att motverka könsskillnader. På sajten har projektet publicerat artiklar, egna filmer och drivit bloggen Jämställd undervisning. Pedagog Stockholm vänder sig till både kommunala och fristående skolor. Jämställdhetssidorna på Pedagog Stockholm har i snitt haft 740 unika sidvisningar i månaden och på jämställdhetsbloggen har projektet i snitt haft 300 besökare i månaden. Statistiken visar att besökarna hämtat stödmaterial som projektet utformat och man kan också se att besökarna stannat och inte direkt klickat sig vidare. Utöver att projektet själv lyft jämställdhetsperspektivet på Pedagog Stockholm har andra bloggare och projektledare som kommunicerar via Pedagog Stockholm skrivit om jämställdhetsperspektivet inom sina områden. Detta har delvis skett med inspiration från jämställdhetsprojektet. Kommunikationen på Pedagog Stockholm har i huvudsak handlat om jämställdhetsaspekter av pojkars och flickors kunskapsresultat och hälsa samt syftat till att stödja skolorna att göra jämställdhetsåtaganden. Projektet bedömer att kommunikationsarbetet i relativt hög grad bidragit till att skolorna formulerat jämställdhetsåtaganden som i sin tur lett till minskade skillnader mellan pojkar och flickor.

19 Utbildningsförvaltningen Stockholms stad Resultatrapport 19 (33) Seminarier Under projektperioden har två seminarier anordnats, Från ord till handling - hur kan man arbeta för att främja jämställdhet, hälsa och kunskapsresultat i skolan? och Pojkars och flickors läsning. På seminariet Från ord till handling - hur kan man arbeta för att främja jämställdhet, hälsa och kunskapsresultat i skolan? deltog 70 lärare, rektorer och handläggare på central förvaltning. Presentationerna, som hölls av Stockholmsskolor och forskare under dagen, väckte stort intresse och powerpointbilderna från dagen laddades ned från Pedagog Stockholm i mycket hög utsträckning. Den enkätutvärdering deltagarna svarade på visade att 95 % av deltagarna ansåg att seminariet ökat deras kunskaper om jämställdhetsintegrering i skolan. Inför seminariet om Pojkars och flickors läsning den 6 november 2013 samarbetade projektet med projektledaren för läs- och språksatsningen på utbildningsförvaltningen för att integrera jämställdhetsperspektivet i det redan pågående arbetet. Bakgrunden till seminariet var att projektet uppmärksammat att många skolor skrivit åtaganden för att förbättra pojkars och flickors läsförståelse men att strategier för hur man kunde arbeta med frågan saknades. En mindre grupp lärare (cirka 20) bjöds in till seminariet. Syftet med seminariet var att fånga upp lärarnas perspektiv på läsning från ett jämställdhetsperspektiv för att sedan kunna utarbeta relevanta insatser. Projektet ser att det finns goda möjligheter för fortsatt samarbete med pågående litteracitetsinsatser på utbildningsförvaltningen. Inspirationsplatser Projektet har under projektperioden försökt inspirera och stödja skolor för att dessa skulle bli inspirationsplatser 2 för jämställdhetsarbetet skolan men utan framgång. Trots flera försök att locka och stödja skolor har inte någon skola känt att de haft tid och möjlighet att bli inspirationsplats. 2 En inspirationsplats är en skola som tar emot studiebesök och berättar om ett arbete de kommit särskilt långt med.

20 Resultatrapport projektet 20 (33) Diskussion om resultat och effekter Projektomgång två satte upp två effektmål som handlade om att skillnaden mellan pojkars och flickors kunskapsresultat och psykiska hälsa skulle minska. Effekter på skolnivå som skolorna rapporterat om i sina kvalitetsredovisningar indikerar att arbetssättet att formulera jämställda åtaganden kan leda till minskade skillnader mellan pojkar och flickor när det gäller kunskapsresultat. Trots att fler skolor skrivit åtaganden om att minska könsskillnader mellan elevernas hälsa än att minska skillnaderna när det gäller elevernas kunskapsresultat är det svårare att utläsa resultat av detta arbete i skolornas kvalitetsredovisningar. Detta kan bero på att kunskapsresultat är lättare att mäta än hälsa eller att insatserna gällande hälsa har varit svårare att genomföra. En reflektion att ta med sig i kommande arbete är att det kan vara bättre att sätta upp mer begränsade långsiktiga mål då dessa kan bli mer relevanta och möjliga att följa upp. Istället för att sikta på att skillnader i kunskapsresultat mellan pojkar och flickor ska minska skulle till exempel ett effektmål om att skillnader mellan pojkars och flickors läsförståelse ska minska kunna formuleras. När det gäller läsförståelse vet vi att det finns stora skillnader mellan könen och att läsförståelse har betydelse för övrig kunskapsinhämtning. Även när det gäller elevers hälsa skulle mer begränsade långsiktiga mål kunna formuleras. Exempelvis skulle ett långsiktigt mål om att skillnader mellan pojkars och flickor stress i relation till skolarbete kunna formuleras. Nedan redogör vi för varför vi fick de resultat vi fick, vilka som var framgångsfaktorerna och vilka utvecklingsområden projektet identifierat. Framgångsfaktorer Ledningens aktiva stöd och styrning Utan ledningens aktiva stöd och styrning hade arbetet med skolornas jämställdhetsåtaganden inte varit möjligt. Initiativet till att arbeta för att skolorna skulle göra jämställda åtaganden kom från den dåvarande biträdande utbildningsdirektören efter att hon deltagit i SKLs högnivåmöte. SKL bjöd under projekttiden in

21 Utbildningsförvaltningen Stockholms stad Resultatrapport 21 (33) förvaltningschefer och andra i ledande position i svenska kommuner och landsting som deltog i Program för hållbar jämställdhet till ett antal högnivåmöten där de fick möjlighet att diskutera jämställdhet med varandra och SKLs ledning. Att skolorna skulle skriva åtaganden i sina arbetsplaner med jämställdhetsperspektiv fanns inte med i projektets ursprungliga projektplan. Men idén låg väl i linje med den övergripande strategin som gick ut på att integrera ett jämställdhetsperspektiv i förvaltningens styr- och ledningssystem och den godkändes av övriga ledningen på förvaltningen. Projektet omformulerade delvis sin projektplan för att anpassa efter det nya beslutet. Den nya projektplanen fick förvaltningsledningens och SKLs stöd. Beslutet att skolorna skulle skriva jämställda åtaganden skrevs in i förvaltningens verksamhetsplan och beslutades om av utbildningsnämnden. Projektet ser det som en klar framgångsfaktor att initiativet till beslutet att skolorna skulle skriva jämställda åtaganden kom från en person i ledningen på förvaltningen och att projektet fått ett aktivt stöd från ledningen att driva frågan. Att arbeta med jämställda åtaganden inom ramen för kvalitetsarbetet Projektet anser att arbetet med att stödja skolorna att göra åtaganden i sina arbetsplaner med jämställdhetsperspektiv är ett bra arbetssätt för att skapa hållbarhet i jämställdhetsarbetet. Jämställdhetsarbetet blir genom att lägga upp arbetet på detta sätt en integrerad del av stadens styr- och ledningssystem och efterfrågas där och inte av projektet. Detta innebär att jämställdhetsperspektiv i skolornas planering och uppföljning kommer att efterfrågas också efter projektet. Skolornas kvalitetsarbete ska ske på ett systematiskt sätt och följas upp av skolorna själva varje år. Att jämställdhetsarbetet blir en del av detta arbete är ytterligare en aspekt som kan borga för hållbarhet. Det vill säga att arbetet lever kvar och anpassas så att det fortsätter att vara relevant för verksamheten. Att skolorna själva utifrån sina olika förutsättningar och vad de kommer fram till i sina analyser av verksamheten formulerar åtaganden gör att arbetet bör bli relevant för verksamheten och att skolorna själva äger processerna.

22 Resultatrapport projektet 22 (33) Genom att analysera skolornas arbetsplaner har dessutom utbildningsförvaltningen möjlighet att fånga upp vilket stöd skolorna behöver för att uppnå sina mål på bästa sätt. En möjlig risk är dock att arbetsplaner och kvalitetsredovisningar kanske inte alltid är så levande och relevanta dokument på skolorna som de är tänkta att vara. Om det är så blir naturligtvis också jämställdhetsperspektivet med detta upplägg lidande. Att arbeta genom styr- och ledningssystem För att nå alla stadens skolor och för att skapa hållbarhet i insatserna verkade projektet i projektomgång två till stor del genom stadens styr- och ledningssystem. Skolornas arbetsplaner skrivs och följs upp inom ramen för stadens styr- och ledningssystem ILS. Sammantaget fungerade detta bra. Projektets information nådde fram, en stor del av skolorna formulerade jämställda åtaganden och resultat och effekter av dessa kunde följas upp i skolornas kvalitetsredovisningar. Projektet en alltmer integrerad del av förvaltningen Projektet integrerades över tid alltmer i förvaltningen och fick därmed bättre kontaktytor och kunskap om hur förvaltningen och dess styrning fungerade. Detta var en viktig förutsättning för att projektet skulle kunna kommunicera sitt budskap och hitta möjliga vägar fram. Pedagog Stockholm en ovärderlig kommunikationskanal Under projektets gång byggde utbildningsförvaltningen upp sajten Pedagog Stockholm som kom att bli mycket populär och välbesökt av framför allt lärare. På Pedagog Stockholm kunde projektet lyfta jämställdhetsfrågorna bland annat genom projektets blogg, filmer om jämställdhet. Projektet fick på detta sätt mycket god hjälp att nå ut. Projektstöd och lärande utvärdering Under projektets gång fick projektet ovärderlig hjälp inom ramen för den utvärderingsverkstad som SKL anordnade och genom handledning i projektstyrning. I utvärderingsverkstaden fick projektet, tillsammans med andra verksamheter som fått medel av SKL, stöd av en handledare för att genomföra en lärande utvärdering. Reflektion under hela projektprocessen och inte efter eller i slutet av projektet samt erfarenhetsutbyte är viktiga aspekter i den lärande utvärderingen.

23 Utbildningsförvaltningen Stockholms stad Resultatrapport 23 (33) På inrådan av projektledaren i utvärderingsverkstaden engagerades personer i förvaltningen som inte ingick i projektet för att utvärdera projektet. En handläggare följde kontinuerligt projektet i rollen av kritisk vän. Detta gav projektet nya perspektiv och kunskap om både det egna projektet och förvaltningen. Verktyget projektlogik eller förändringsteori som projektet använt i utvärderingsverkstaden var till mycket stor hjälp för projektet. I en förändringsteori analyseras hur aktiviteter, mål och effekter hänger ihop på ett konkret och överskådligt sätt och projektet justeras därefter. Det är ett verktyg som medlemmarna i projektet kommer att bära sig och sprida i andra sammanhang. Projektets projektplan har varit ett mycket levande dokument som projektet diskuterat och ändrat i, delvis på grund av nya direktiv och delvis för att förbättra projektplanen så att den låg mer i linje med vad projektmedlemmarna lärt sig i utvärderings- verkstaden. Projektet har mycket uppskattat SKLs stödinsatser och inställning när det gäller möjligheten att justera projektplanen. Utöver utvärderingsverkstaden har SKL arrangerat en rad stödinsatser för projekten inom Program för hållbar jämställdhet. Exempelvis har forumträffar och analysseminarier arrangerats och forskningsbaserad kunskap om hur hållbara jämställdhetsinsatser kan organiseras har producerats i samarbete med projekten och kommunicerats till projekten. Detta har varit till ovärderlig hjälp i projektarbetet. Att arbeta i en stor förvaltning På utbildningsförvaltningen i Stockholms stad arbetar cirka personer fördelat på 170 kommunala skolor samt central förvaltning. I staden finns också 190 fristående skolor. Projektets erfarenhet är att arbetssätt och organisation måste anpassas efter detta. I projektomgång två förlades mycket av utvecklingsarbetet på central nivå med målsättningen att ändra rutiner och beslut centralt för att få större genomslag på flera skolor och följas upp inom det ordinarie styr- och ledningssystemet. På detta sätt lyckades projektet nå en relativt stor andel skolor samt skapa rutiner för fortsatt arbete. Utvecklingsområden Jämställdhetsperspektiv i centrala processer Projektets bedömning är att uppdraget att integrera ett jämställdhetsperspektiv i styr- och ledningssystemet bör ingå i

24 Resultatrapport projektet 24 (33) uppdragsbeskrivningen för de som ansvarar för VP-processen, utvecklandet av centrala styrdokument, indikatorer etcetera på utbildningsförvaltningen. Ingen av projektmedarbetarna har haft i uppdrag att arbeta med dessa processer utöver jämställdhetsuppdraget. Statistikhantering Att förvaltningens elevstatistik till stor del delats upp på kön är ett av de viktigaste resultaten i projektet. Presentationen av förvaltningens statistik behöver dock utvecklas för att underlätta för skolorna att göra analyser. Projektet ser också att det behövs tydliga riktlinjer från förvaltningen till skolorna om vad som är en acceptabel skillnad mellan könen. För att underlätta analys av statistiken kan en åtskillnad mellan statistikens två användningsområden: rapportering och verksamhetsutveckling behöva göras. Skolornas kvalitetsarbete I projektets genomlysningar av skolornas arbetsplaner och kvalitetsredovisningar har det visat sig att skolor skulle behöva utveckla sin kunskap gällande kartläggning, att sätta upp mål, följa upp dessa och redogöra för resultat i relation till uppsatta mål. Att skolorna ibland inte redogör för resultatet av sina åtaganden har försvårat möjligheten att följa vilka åtgärder som gett effekt och inte. Jämställdhetsperspektivet är en av flera dimensioner i skolornas kvalitetsarbete som skulle kunna ingå i ett mer allmänt stöd till skolorna gällande detta. Intersektionellt perspektiv och sätt att kartlägga Många av förvaltningens och skolornas analyser utgår ifrån statistik. Elevernas resultat analyseras utifrån parametrar som socioekonomisk bakgrund, årskurs och kön. I en del analysunderlag görs analyser där man tar hänsyn till flera bakgrundsfaktorer samtidigt. Det kan till exempel röra sig om hur pojkar med en viss socioekonomisk bakgrund presterar. Projektet ser att denna typ av analyser där pojkars och flickors kunskapsresultat och hälsa analyseras utifrån flera bakgrundsvariabler ger mer relevanta underlag för reflektion, åtgärder och beslut. Möjligheten att kartlägga verksamheten på andra sätt än utifrån statistik är också viktig att framhålla.

25 Utbildningsförvaltningen Stockholms stad Resultatrapport 25 (33) Oförutsedda effekter Oförutsedda effekter av utvecklingsarbetet är att det varit positivt för kvalitetsarbetet på en generell nivå. Kunskaper kring hur man kartlägger, sätter mål och följer upp inom jämställdhetsområdet kan också användas i andra sammanhang. De metoder som använts i projektet liknar de metoder som används inom resultatbaserad styrning och ligger därmed väl i linje med förvaltningens övriga kvalitetsarbete. Hållbarhet APEL som följeforskat på SKLs Program för hållbar jämställdhet har tillsammans med SKL utvecklat en modell för hållbar jämställdhetsintegrering. I modellen framgår att jämställdhetsarbetet måste drivas genom styr- och ledningsprocesser men att det också krävs att kulturen i en organisation ändras vilket förutsätter en hög grad av delaktighet i verksamheterna. Man menar dessutom att det krävs att lärande och reflektion om utvecklingsarbetet organiseras. Detta kan ske med stöd av jämställdhetsexperter, forskare eller kritiska vänner. Projektet hade en sådan funktion under projektarbetets gång genom den lärande utvärdering projektet gjorde med stöd av utvärderingsverkstaden. Liknande arbete skulle kunna organiseras internt på förvaltningen och på så sätt skapa lärande och kritisk granskning i samband med insatser. Att få återkoppling under arbetets gång och inte bara i en utvärdering när projektet är slut ger bättre möjligheter till framgångsrika insatser. Två handläggare på utbildningsförvaltningens uppföljningsenhet fick uppdraget att komplettera projektets utvärderingsarbete i utvärderingsverkstaden med en kvalitativ intervjustudie på några av de skolor projektet särskilt samarbetat med. Handläggarna intervjuade personal på två skolor och analyserade utifrån detta i vilken utsträckning och på vilket sätt projektet har skapat förutsättningar för lärande på olika nivåer i organisationen samt i vilken utsträckning projektresultaten är hållbara. I utvärderingsrapporten står följande: Ja! Det är möjligt att införliva jämställhetsarbete i skolans styr och ledningssystem genom projekt av detta slag. Men för att detta ska vara möjligt krävs att:

26 Resultatrapport projektet 26 (33) Fler medarbetare än ett enstaka arbetslag på en skola är engagerad och insatt i arbetet och vilken funktion ett åtagande i en levande arbetsplan bör ha. Skolledningen har en tydlig och aktiv roll i jämställdhetsarbetet och vid formuleringen av åtagandet. Förvaltningsledning, gymnasiechefer och grundskolechefer måste efterfråga och utmana samt stödja respektive skolas jämställdhetsarbete. Något som naturligtvis också gäller för kvalitetsarbetet generellt. Lärande organisation och internt samarbete Utifrån erfarenheterna i projektet ser projektmedarbetarna att förvaltningen skulle ha mycket att vinna på att utveckla en struktur för hur projekt, andra insatser och funktioner kan lära av varandra och samarbeta. I en sådan struktur skulle det också vara naturligt att diskutera hur tvärgående perspektiv såsom jämställdhet, mångfald och barns rättigheter skulle kunna integreras. Att arrangera så att personer internt används som bollplank och utvärderare har fungerat mycket bra i projektet. Projektmedlemmarna har också ombetts att vara kritiska vänner i samband med ett antal nya insatser på förvaltningen. Ett verktyg på förvaltningen för att enkelt få en överblick över insatser som relaterar till den egna insatsen samt ta del av utvärderingar av genomförda utvecklingsarbeten vore till stor nytta. Tillräckliga resurser Det har funnits tillräckligt med tid och personalresurser i projektet. Två av de tre projektledarna i projektomgång två har fasta anställningar på förvaltningen och kommer att arbeta vidare med frågorna också efter projektet. Jämställdhetsfrågan har alltså över tid blivit en alltmer integrerad del av förvaltningens verksamhet men för att jämställdhetsperspektivet ska få större genomslag i organisationen och bli hållbart ser projektet att ytterligare stöd och engagemang från ledningen behövs. För att på ett så effektivt sätt som möjligt ytterligare integrera ett jämställdhetsperspektiv i förvaltningens styr- och ledningssystem anser projektet att förvaltningsledningen på ett aktivt sätt bör bevaka så att jämställdhetsfrågan integreras i ytterligare centrala processer.

27 Utbildningsförvaltningen Stockholms stad Resultatrapport 27 (33) Budget Budgeten nedan ger en överblick över hur budgeten för projektet använts 3. Både kostnader som tagits internt och med medel från SKL redovisas. Sammanställningen syftar till att ge en bild av vad olika delar i utvecklingsarbetet kostat. Tilldelade medel från SKL under perioden var kronor. Konstnadsslag Kronor Projektledning Utvärderingsverkstad Utredning Stödmaterial Utbildning Total kostnad: Budget för projektomgång 1 redovisades i slutrapporteringen av projektomgång 1.

28 Resultatrapport projektet 28 (33) Bilagor Projektet har haft följande organisation: Bilaga 1. Projektorganisation Projektägare/beställare: Utbildningsförvaltningens direktör Styrgrupp: Utbildningsförvaltningens ledningsgrupp, för projektet ansvarig enhetschef samt projektledare för projektet. Projektgrupp: Två projektledare på 50 % finansierade med SKLmedel samt en handläggare från utbildningsförvaltningen. Referensgrupp/Operativ styrgrupp: Christer Blomkvist, enhetschef, Uppföljningsenheten Ewa Lauritzen, enhetschef, Skolstöd Katarina Arkehag, enhetschef, FoU-enheten Jan-Peter Elf, enhetschef, HR-enheten Kristina Björkegren Linder, handläggare, Staben

29 Utbildningsförvaltningen Stockholms stad Resultatrapport 29 (33) Hållbar Jämställhet Rapport Intervjustudie Bilaga 2 Intervjustudie Sören Bernhardtz, uppföljningsenheten, Utbildningsförvaltningen, Stockholms stad Lena Kaev, uppföljningsenheten, Utbildningsförvaltningen, Stockholms stad Oktober 2013 Inledning Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad startade 2011 i samarbete med SKL projektet Hållbar Jämställdhet. Projektet pågår från september 2011 till oktober Projektmålen har reviderats under projektets gång och utgår nu från nämndmålen Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt utifrån läroplansmålen och Samtliga elever i stadens kommunala skolor möter dagligen en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö. Övergripande syfte med projektet är att införliva jämställdhet i styr- och ledningssystem, samt i rutiner, metoder och förhållningssätt för att flickor och pojkar ska ges samma möjligheter att utvecklas utifrån läroplanens mål och för att både flickor och pojkar ska mötas av en god fysisk och psykosocial miljö (projektplan för projektet Hållbar Jämställdhet ). Enligt planen är målet att skapa bestående förändringar i det ordinarie arbetet med jämställdhetsintegrering, både på central och lokal nivå. I projektet ingår fyra pilotskolor, tre grundskolor och en gymnasieskola. Centralt på förvaltningen har det funnits en samordnande projektledare och två delprojektledare. De skolor som ingått i projektet har fått stöd och handledning av delprojekthandledarna. Seminarium har arrangerats för att möjliggöra erfarenhetsutbyte mellan intresserade skolor. Projektet har även använt webbforum Pedagog Stockholm för information om projektet. Pilotskolorna har lokalt inte erhållit några särskilda projektmedel. Uppföljningsenheten vid Stockholms stads utbildningsförvaltning har ombetts att komplettera utvärderingsarbetet med en kvalitativ

30 Resultatrapport projektet 30 (33) intervjustudie på de fyra pilotskolorna och göra en analys av i vilken utsträckning och på vilket sätt projektet har skapat förutsättningar för lärande på olika nivåer i organisationen samt i vilken utsträckning projektresultaten är hållbara. Metod Två utvärderare från uppföljningsenheten utsågs att genomföra utvärderingsuppdraget med skolenheterna på lokal nivå. Utvärderarna bjöds in till en träff med projektgruppen för Hållbar Jämställdhet i juni 2013 där projektet och utvärderingsuppdraget presenterades. Fokus på utvärderingen ska vara att belysa på vilket sätt utvecklingsidén och projektorganisationen på lokal nivå skapat förutsättningar för lärande och hållbar verksamhetsutveckling i skolenheten (Förslag till utvärderingsuppdrag åt uppföljningsenheten ). De fyra berörda skolenheterna, de så kallade pilotskolorna, kontaktades i juni 2013 inför intervjuerna som planerats till slutet av september. I planen ingick att genomföra två intervjuer vid varje skola, en intervju med rektor och en intervju med en grupp lärare. I lärargruppen ombads rektor välja ut både lärare som arbetat mer aktivt med projektet och sådana lärare som inte hade ingått i någon särskild projektgrupp på skolan. Vi ville därmed försöka fånga synpunkter även från dem som inte aktivt arbetat inom projektet för att se om projektet hade gett några ringar på vattnet och lett till några hållbara resultat på skolan som helhet. Varje intervju beräknades ta en timme i anspråk. Pilotskolorna: På Mariaskolan, en F-9-skola, intervjuades rektor och en grupp lärare. På Brotorpsskolan i Bagarmossen intervjuades fritidshemsansvarig och en grupp fritidspedagoger. På Gubbängsskolan, en F-9-skola, kunde de planerade intervjuerna inte genomföras eftersom skolan, av flera skäl inte kunnat prioritera detta projektarbete. Farsta gymnasium meddelade någon vecka före den inplanerade intervjun att de lärare som arbetat med projektet hade slutat och eftersom skolan är under avveckling arbetar man inte längre aktivt med projektet.

31 Utbildningsförvaltningen Stockholms stad Resultatrapport 31 (33) Ett par försök har även gjorts med kontakter av andra skolor som inte varit pilotskolor men som ändå har skrivit åtaganden rörande jämställdhet, men utan resultat. (Ett 70-tal skolor i staden har i dagsläget skrivit in åtaganden rörande jämställhet i sina arbetsplaner). Analys De pilotskolor som vi intervjuade var klara över målsättningen med projektet, detta gällde såväl skolledning som deltagande arbetsgrupper. Projektledarens arbetsinsatser vid de tre handledningstillfällena ute på skolorna i arbetsgrupperna har varit mycket uppskattat av personalen. Personalen lovordar det stöd och den inspiration som handledningstillfällena har inneburit för dem. Den övergripande målsättningen var att göra projektarbetet hållbart över tid. Detta skulle ske genom att varje deltagande arbetslag, utifrån bland annat analys av könsuppdelad statisk skulle formulera ett åtagande som gällde jämställdhet för skolans arbetsplan. En uppgift arbetslagen också fullgjort. Men frågan är om det är tillräckligt för att säkerställa ett hållbart arbetssätt. Även om arbetslagen har arbetat på ett engagerat sätt med uppgiften inom sin grupp, så anser arbetslagen att de inte beretts möjlighet att diskutera och sprida sina erfarenheter till övriga på skolan. Detta är en insikt som bör tas tillvara i nya projekt. Detsamma gäller skolledningens engagemang och stöd för projektet. Arbetslagen har heller inte känt att skolledningen kunnat prioritera projektet utan att det har hamnat i skuggan av många andra mål och arbetsuppgifter som en skolledning måste lyfta fram och engagera sig i. Vi har uppfattat att projektledaren och de deltagande arbetslagen har haft ett väl fungerande samarbete, vilket har gjort att jämställdhetsarbetet har flutit på enligt plan i de aktuella arbetslagen. Men nu när projektet är slut kommer problemen hur ska jämställdhetsarbetet fortsätta när skolledningen inte har varit särskilt involverad i uppgiften? Det finns risk att hållbarhetsaspekten blir lidande då ingen tar vid när projektledaren slutat och ingen annan ledare tar över stafettpinnen. Vad begreppet pilotskola innebär i praktiken är också oklart för deltagarna. Vilket ansvar har arbetslagen att föra kunskaperna vidare? Innebär begreppet pilotskola att erfarenheter och kunskaper ska delges andra skolor? Även om skolan formellt har ett nytt åtagande i sin arbetsplan så har vi ännu inte sett några planer på hur skolan ämnar fortsätta det jämställdhetsarbete som inletts genom projektets försorg.

32 Resultatrapport projektet 32 (33) Vi tror att en skola behöver arbeta mycket med förankring av projektens syfte och idé, både horisontellt och vertikalt. Detta projekt hade behövt en bredare förankring i personalgruppen på skolan liksom en tydligare förankring hos skolledningen för att få hållbara effekter. Dessutom borde skolledning och projektledning på ett tydligare sätt ha klargjort hur projektarbetet ska föras vidare på skolan efter projekttidens slut. Det finns annars en stor risk för att projekt av detta slag lätt hamnar i bakgrunden då det råder stor målträngsel och anhopning av arbetsuppgifter ute på skolorna. För att ett projekt ska kunna lyckas behövs inte alltid så stora och omfattande insatser, utan det viktiga är förankring samt enkla och verksamhetsnära arbetssätt. Detta i kombination med inspiration och utmaning för personalen genom exempelvis några föreläsningar/seminarier kan få goda effekter. Om skolledningen bygger vidare på de positiva erfarenheter som de utvalda arbetslagen har fått genom det här projektet och engagerar övriga arbetslag genom inspirerande erfarenhetsutbyte så kan det gå att skapa en mer hållbar utveckling av jämställdhetsarbetet på skolorna. Ett åtagande i arbetsplanen som går i den riktningen kan då vara till hjälp. Sammanfattningsvis vill vi framhålla följande: Ja! Det är möjligt att införliva jämställhetsarbete i skolans styr och ledningssystem genom projekt av detta slag. Men för att detta ska vara möjligt krävs att: Fler medarbetare än ett enstaka arbetslag på en skola är engagerad och insatt i arbetet och vilken funktion ett åtagande i en levande arbetsplan bör ha. Skolledningen har en tydlig och aktiv roll i jämställdhetsarbetet och vid formuleringen av åtagandet. Förvaltningsledning, gymnasiechefer och grundskolechefer måste efterfråga och utmana samt stödja respektive skolas jämställdhetsarbete. Något som naturligtvis också gäller för kvalitetsarbetet generellt (Joakim Schäfer 2011).

33 Utbildningsförvaltningen Stockholms stad Resultatrapport 33 (33) Bilaga 3. Programmål och utfall Aktiviteter Utfall Delmål Utfall Stödmaterial om åtaganden Kommunikation åtaganden Pilotskolor Jämställdhetsintegrering av styrdokument Jämställdhetsindikator Förstärkt jämställdhetsuppdrag Utbildning jämställdhetsintegrering Utbildning diskriminering Genusanalys avseende elevers skolval Seminarier/Forum Info på Pedagog Stockholm (inkl. blogg) Uppfyllt Uppfyllt Uppfyllt Uppfyllt Delvis uppfyllt Uppfyllt Uppfyllt Uppfyllt Uppfyllt Uppfyllt Uppfyllt 1. I oktober 2013 har (80 % av de) kommunala grund- respektive gymnasieskolorna i Stockholm skrivit mätbara åtaganden med jämställdhetsperspektiv avseende kunskapsresultat och/eller hälsa i sina arbetsplaner. 2. I oktober 2013 har centrala utbildningsförvaltningen en hållbar struktur för arbetet med jämställdhet. 3. I oktober 2013 har kommunala och fristående skolor i Stockholm fått nya insikter om jämställdhet i skolan hade 67 % av grundskolorna och 30 % av gymnasieskolorna skrivit åtaganden års arbete har ännu inte kunnat utvärderas. Aktiviteterna har genomförts men beslut om struktur för jämställdhetsarbete har ännu inte fattas. Uppfyllt Inspirationsplatser Inte uppfyllt