Parentesen oktober 2015 nr 7

Transkript

1 Parentesen oktober 2015 nr 7 Pargasiternas infoblad Pargasiternas Lapplandsäventyr 31/8 7/ Resegruppen vid Polcirkeln, bussföraren Jukka vid snögubben. Tidigt på morgonen den sista augusti åkte 31 förväntansfulla pensionärer i väg norrut med Launokorpis buss och med Jukka vid ratten. Tunga väskor med vandringsskor, stövlar, regndräkter, varma kläder m.m. lastades in i bussen Det gällde att vara väl rustad för kommande strapatser på nordliga breddgrader. Trots att många inte hunnit få ett ordentligt morgonkaffe hemma var humöret på topp hos alla. Umgänget i bussen var minst sagt livligt redan från början, vi var nästan alla bekanta sedan tidigare och snart var vi en enda stor familj. Vi tillbringade en stor del av resan i bussen, men tiden blev aldrig lång. 1

2 Under hela resan hade vi kortare och längre pauser, för kaffe, lunch eller olika upplevelser; vägen kantades av sevärdheter av de mest skilda slag. Utsikten över de vackra landskapen var skiftande och ställvis helt magnifik. Våra reseledare och guider, Asta, Rauni och Aino gav oss under hela resan en massa information i muntlig och skriftlig form men alltid i lämpliga doser. Jukka, som kört vår rutt flera gånger, gav också kortfattad information på sin trevliga svenska. Vi ställde också knepiga frågor, och såväl smarttelefoner som paddor var i flitigt bruk när vi tillsammans sökte information om de mest skiftande saker, t.ex. svenska motsvarigheter till paljakka (kalfjäll) och karvainen sinilatva (blågull). 2 Lunchrast invid Varangerfjorden Resan var välplanerad också i den meningen att dagsetapperna inte blev för långa. Slutmålet var Ivalo, som var vår fasta punkt under fem dygn och där alla utflykter startade, Resan upp skedde i två etapper, vi övernattade först i Kajana.. För många av oss var det en obekant stad med intressanta sevärdheter, som den gamla borgen. På hemresan övernattade vi i Uleåborg, en storstad som nyligen passerat Åbo i invånarantal! Resans första stora sensation inträffade strax norr om Kajana då bussen plötsligt tvärbromsade och stannade. En ren vandrade lugnt och värdigt över vägen. Alla rusade till fönstren med kamerorna i högsta hugg för att föreviga det säregna djuret. Men sedan inträffade samma sak under vår fortsatta resa och under våra utfärder tiotals gånger. Det var större och mindre flockar, vanliga renar och vita renar med eller utan kalvar, men alla gånger var det nästan lika intressant. Det är på hösten renarna vandrar, och de saknar totalt trafikvett. Jukka lyckades undvika renkrockar, han upptäckte dem på långt håll och var hela tiden på sin vakt. Alla gånger går det inte lika lyckligt, tusentals renar dör årligen i trafikolyckor. Bland övriga etappmål var Norra Polcirkeln strax söder om Kemijärvi ett av de mest intressanta. Där tog vår fotograf Gusse den första gruppbilden av oss (se föregående sida). Ivalo är ett litet samhälle som ligger strax söder om Enare sjö. Vårt hotell var av god klass med det nödvändigaste: restaurang, bar, bastu, simbassäng och konferensutrymmen. Det låg naturskönt vid Ivalo älv. Hotellet var hemtrevligt och gav familjära ramar åt vår vistelse där under fem intensiva dygn. På kvällarna åt vi buffémiddag i restaurangen, maten var utmärkt och varierande, och sedan umgicks vi i baren eller bastun. Varje morgon hade vi tidig uppstigning och det gällde att raskt göra sig i ordning för dagens äventyr. Fredag kväll ordnades dans på hotellet med ett lokalt band, där sångsolisten med sin rätt säregna

3 intonation hade sin speciella charm, Det var med ett visst vemod vi lämnade vårt hem då vi styrde färden söderut mot Pargas, Den kanske mest uppskattade och spektakulära utfärden gjordes till Lemmenjoki nationalpark. Parken är ett jättestort orört område, med älvar, vattendrag, guldfyndigheter, vilda djur, och vandringsleder med små övernattningsstugor. Annan bebyggelse saknas och de natursköna stränderna är öde Inför färden i öppna båtar utrustades vi på hotellet med värmeoveraller, praktiska varma klädesplagg som dock inte framhävde vår skönhet eller vår rörlighet och smidighet. Väl framme vid älvstranden ikläddes vi ytterligare bastanta flytvästar, och sedan gällde det att stiga ner i låga öppna träbåtar från en smal brygga. Assisterade av två samiska vildmarksguider lyckades ombordstigningen utan missöden. Vi kan vara tacksamma att ingen filmade våra föga eleganta språng. Sedan startade en 17 km lång färd längs en vindlande älv som än vidgades till små sjöar, än smalnade till trånga sund. Naturen omkring var obeskrivligt storslagen, och motvinden brydde vi oss inte om för det var omöjligt att frysa i vår utrustning. På ett par ställen blev älven så grund att de flesta fick stiga av och gå några hundra meter längs stranden. Det var bara skönt att få sträcka på benen. Vi steg i land vid ett ståtligt vattenfall där Ravadasån utmynnar i Lemmenjoki. Fallet var 8 m högt och här hölls en längre fotograferingspaus. Därefter fortsatte vi längs ån till en övernattningsstuga. Våra guider tände en lägereld och kokade kaffe över den öppna elden. En picknick dukades upp på stranden, och den ena samiska guiden berättade för oss om samisk kultur och kryddade sitt anförande med självupplevda spökhistorier från ödemarken. Några lavskrikor hade upptäckt oss och flockades kring bordet och matades ivrigt med smörgåssmulor. Återresan gick också helt planenligt och det var med en viss lättnad vi klädde av oss våra rustningar innan vi steg in i vår sköna buss igen. Den längsta utfärden vi gjorde gick till Norra Ishavet Tidigt en morgon steg vi in i bussen utvilade och morgonpigga och styrde norrut. På vägen stannade vi först i Utsjoki där vi beundrade de väl underhållna kyrkstugorna som låg vackert vid stranden. Kaffepaus hade vi i Finlands nordligaste samhälle Nuorgam vid Tana älv som är gräns mot Norge. Sedan följde vi älven norrut, och gränsen till Norge passerades utan några som helst formaliteter. Småningom tog ett mer trädlöst landskap över när vi körde mot nordväst längs Varangerfjorden, och snart låg Ishavet framför oss. Vägen följde Ishavet österut och landskapet blev allt bergigare och kargare. Sedan lämnade vi huvudvägen och följde en smal och slingrande väg längs kusten ut mot en udde. Målet var ett litet gudsförgätet fiskarsamhälle Pykeija (Bugøynes). Till denna plats hade finländare under hungeråren utvandrat från norra Finland i hopp om bättre levnadsvillkor som fiskare. Fortfarande talar 3

4 många av invånarna en ålderdomlig finska, och i dag livnär man sig i huvudsak på fångst av kungskrabba En specialitet för orten är en obetydlig blomma, blågull, som endast växer på byns begravningsplats. Blomman har inte påträffats på andra platser på vår jord. De små växterna fotograferades också ivrigt fastän den bästa blomningstiden var förbi. Vid Ishavskusten hade vi en picknick i snålblåsten. Utsikten var helt fantastisk, och vi som fick litet värmande i oss ur medhavda flaskor stördes inte av den yttre kylan. Familjen Paadar berättade om samelivet och renskötsel på sin renfarm Vår fem dagar var fyllda av nya äventyr, men alla upplevelser går inte att räkna upp. Minnesvärda utfärder gjordes t.ex. till Raja-Jooseppis ödegård vid ryska gränsen, till en renfarm, där vi kunde mata renar, till fjälltopparna Kaunispää i Saariselkä och Tuulispää, varifrån vi kunde se Enare sjö breda ut sig. Oförglömliga är också Björnidestenen, där man kunde åla sig in i idet under det enorma klippblocket och skriva sitt namn i gästboken och kampen de flesta av oss kämpade med de 470 trappstegen upp till en fjälltopp. Vidare upplevde vi det förnäma samemuseet Siida och skolternas kulturcentrum i Sevettijärvi med bl.a. säregna gravar täckta av renlav. Vi körde genom Laanila och passerade Prospectors gamla gruvhål, som i dag är ett litet museum. Denna gruva har en viss anknytning till Pargas. Vid 1900-talets början reste några förväntansfulla unga män dit för att leta efter guld, en av dem var Emil Sarlin. Man hittade inte guld, men Emil hittade en pärla, kökshjälpens unga dotter Edit, som han tog med söderut och gifte sig med. Med på resan hade vi ett av Emils barnbarn, och för henne hade guldgrävningsepisoden sin speciella betydelse: Det var där morfar hittade mormor. Då vi väl steg av bussen hemma i Pargas med vårt pick och pack hade bagaget svällt ut eftersom vi hade köpt så många intressanta färdminnen och annat krimskrams och dessutom handlat såväl växter som hembakat bröd på pausen under hemresan. För oss som fick vara med gav resan mersmak, den var så fylld av nya upplevelser och av intensiv trevlig samvaro. Nu hoppas vi på en snar fortsättning och nya uppslag av våra utomordentliga reseledare. Olle Anckar Foton: Gusse Laurén 4

5 PARGAS SVENSKA PENSIONÄRER r.f. Styrelsens sammansättning och funktionärer 2015 Styrelsen Ordförande Jan-Erik Bergquist Vice ordförande och kassör Olle Anckar Sekreterare Vivan Norring-Nyström Övriga ledamöter Pirkko Lehtonen Robi Lindblad Bjarne Nylund Kari Penttinen Marianne Saanila Christina Stolpe Funktionärer: Medlemssekreterare Christina Stolpe Pressombud Bjarne Nylund Teknikansvarig Kari Penttinen Fotograf/Klippboken Robi Lindblad Reseledare Asta Lindholm, Rauni Schleutker Parentesens redaktion Stina Engblom Colliander Mikael Reuter Marianne Saanila (se ovan) Webbansvarig Lilly Hollstén Webbredaktör Gusse Laurén Medlem av SPF:s arbetsutskott: Kristina von Weissenberg IT-stödperson: Pentti Nyström, , Föreningens webbadress ******************************************************************* Redaktörer för detta nummer av Parentesen: Marianne Saanila, Mikael Reuter (se ovan) 5

6 Smågrupper Måndagar kl Bowling i bowlinghallen enligt deltagarlista Måndagar kl Bridge i Seniorboendets klubblokal på Vapparvägen Tisdagar kl Bowling (nybörjare) i bowlinghallen enligt deltagarlista Tisdagar kl Boccia på bollplanen vid yrkesskolan Fredagar kl Bowling i bowlinghallen enligt deltagarlista Fredagar kl Vattengympa i Folkhälsans hus Musik och Trädgård enligt separata kallelser från gruppledarna Kontaktpersoner Boccia Estrid Enlund Bowling Bo Åkerholm Bridge Jan-Erik Bergquist Da Capo Kurt Långbacka Encore Olle Anckar Trädgård Pirkko Lehtonen Vattengympa Olle Anckar Arrangörsgrupperna och gruppledarna för PSP:s månadsträffar 1. Olle Anckar p.anckar@parnet.fi 2. Mårten Malmlund marten.malmlund@parnet.fi 3. indragen 4. Birgitta Bröckl birgitta.brockl@gmail.com 5. Rainer Wahtera rainer.wahtera@gmail.com 6. Ros-Marie Lindroos rose-marie48@hotmail.fi 6. Kurt Lindroos kurt.lindroos475@hotmail.fi 7. Stina Engblom Colliander stina202@parnet.fi 8. Riitta Seppä seppa.arto@gmail.com 9. Christina Stolpe christina.stolpe@pp.inet.fi 10. Jörgen Hollstén jorgen.hollsten@parnet.fi 11. Bo och Doris Åkerholm bo.akerholm@parnet.fi doris.akerholm@parnet.fi *************************************************************************************** Har du bilder eller berättelser som du vill publicera i Parentesen? Vi tar gärna emot material för kommande nummer av Parentesen. Minnen från gamla dagar, berättelser, roliga historier, dikter, foton från både dåtid och nutid. Kontakta redaktörerna: Stina, Marianne, Mikael. OBS! OBS! Exemplar av Parentesen kan avhämtas på Booklet, Strandvägen 16 A 6

7 PARGASITERNAS HÄNDELSEKALENDER HÖSTEN 2015 Smågrupper: se föregående sida. 21/10 Månadsträff på Brandkårshuset kl.13.00, grupp /10 Seniorkryssning (se nedan) 3/11 Äldrerådsseminarium i Karis 10/11 Styrelsemöte på Humana kl /11 Seniorföreläsning på Stadshuset: Sjöfarten på Ålands hav (se nedan) 14/11 Stormskärs Maja på Åbo Svenska Teater (se nedan) 18/11 Månadsträff med valmöte kl på Brandkårshuset, grupp 2 23/11 Lillajulskryssning (se nedan) 26/11 Förbundets höstmöte i Tammerfors 8/12 Styrelsemöte på Vepovägen 3 kl /12 Pargasiternas julfest på Brandkårshuset kl 12.00, grupp /2 Trollflöjten på Åbo Svenska Teater kl /4 Malta (se nedan) Sjöfarten på Ålands hav (Stadshuset 11/ ) Medborgarinstitutet Kombi i samarbete med Pargas svenska pensionärer. Föreläsare: Pekka Sörensen, f. 1944, journalist o. översättare, frilans sedan 1987, pensionerad. Fil.mag., huvudämne nordisk historia med inriktning på ekonomisk historia och sjöfart. Närmare beskrivning av temat för föreläsningen i Parentesens septembernummer. Kursavgift; 5,00 Kursspråk; svenska Pensionärsförbundets kalender för 2016 De listor som delas ut på pensionärsträffarna har ett syfte och styrelsen räknar med att få dem tillbaka. Efter septemberträffen saknades en hel lista, en annan var riven itu på längden. Det betyder att flera personer kommer att bli utan SPF:s kalender trots att de tror sig ha beställt den. Vi kontaktar alla vars namn vi fått in. Styrelsen 7

8 Reseledarna har ordet 2015 Seniorskeppet (Musikalskeppet) 26 28/10 kryssning från Helsingfors med en dag i Stockholm, se God Tid nr 7. Busstransport från Pargas busstation kl (13 st., 2 från Åbo). Mycket program. Stormskärs Maja matiné lördagen den 14 november kl. 14 på ÅST. Bussen startar från busstationen kl. 13 och kör Kalkvägen. Lillajulskryssning från Åbo måndagen den 23 november kl OBS! Nu med Tallink Siljas Baltic Princess Tillbaka tisdagen den 24 november kl Pris för kryssningen 23 24/11 på Baltic Princess är: 2 personer i A-hytt 71 euro/person 1 person i A-hytt 88 euro/person För busstransport Pargas t/r 8 euro. Betalning på Astas konto senast I priset ingår: resan i en 1 2 personers A-hytt välkomstskål frukost på morgonen 24/11 program i konferensutrymme, gemensam samling och workshoppar julbuffélunch kaffe med tilltugg En uppiggande rekreationsdag med festprogram och workshoppar: bingo, seniordans, IT-drop in, filmvisning, föreläsningar, vinprovning (kostar extra, anmäl!), skojarbröderna, Carola Antskog intervjuar m.m. Sista anmälningsdag är 21/10. Kom ihåg att hela födelsedatumet behövs, t.ex

9 2016 Trollflöjten torsdagen den 18 februari på ÅST kl. 19. Malta 3 10 april. Anita från Forte informerar om resan på oktoberträffen. Se nedan. Luolamies, komedi, torsdagen den 19 maj kl. 19 på Domino, Turun kaupunginteatteri. Anmälan på mötet 21/10. Biljetter á 30 euro + buss, betalning på Astas konto 30/ Om inte annat meddelas startar bussen alltid från busstationen och kör Kalkvägen. Anmälan är alltid bindande. Res och ha roligt! Frågor? Kontakta oss. Vid månadsträffen tar vi emot anmälningar kl Resegruppen: Asta Lindholm Rauni Schleutker / lindastae@gmail.com / rauni.schleutker@elisanet.fi Malta 3 10 april 2016 Flygtidtabell 3 april Helsingfors Malta april Malta Helsingfors Hotell Plaza Hotel *** Plaza Hotel ligger precis vid havet i Sliema och erbjuder vacker utsikt över St Julians- och Balluta-bukten. Hotellet har en pool på taket och en solterrass. Plaza ligger nära stranden, alldeles intill en busshållplats. Det är lätt att ta sig in till Valletta. 9

10 Program Dag 1 Guiden möter gruppen vid flygfältet och dagen börjar med en rundtur i Valletta. Första besöksmålet är Barrack Gardens varifrån utsikten är magnifik över staden. Härefter följer en historisk stadsrundtur till fots där bland annat St. John s Katedralen besöks. Gemensam lunch samt fritid i staden. Dag 2 Heldagsutflykt till systerön Gozo inklusive lunch. Efter en cirka 25 minuters överfart med färja når man ön Gozo. Denna utfärd tar dig till citadellet i Victoria, den charmiga viken i Xlendi och det Blå Fönstret i Dwejra. Dag 3 Dag 4 De tre städerna, halvdagsutflykt till Senglea, Vittoriosa and Cospicua. Heldagsutflykt till Mdina med lunch. Denna utfärd går till den gamla huvudstaden Mdina även kallad den tysta staden, vidare genom den grekiska porten med ett besök i katakomberna innan färden sedan fortsätter till klipporna i byn Dingli och San Antons trädgård. 10

11 Dag 5 Dag 6 Dag 7 Ledig dag Ledig dag Bussen hämtar gruppen vid hotellet och avresa med Finnair kl Pris: I priset ingår ca / person (beräknat med grupp på 30 personer) Enkelrumstillägg 350 busstransport Pargas Helsingfors flygplats Pargas flyg enligt tidtabell ovan skatter samt passageraravgifter 23 kg bagage / person + handbagage 8 kg transport flygplatsen hotellet t/r inkvartering i dubbelrum med halvpension utflykterna nämnda ovan med svenskspråkig guide lunch under heldagsutflykterna dag 2 och 4, samt ankomstdagen. FORTE MATKATOIMISTO - RESEBYRÅ - TRAVEL AGENCY Köpmansgatan PARGAS

12 Egil Essén mannen bakom bilderna Mången som läser Pargas Kungörelser har väl ibland undrat över vem mannen bakom bilderna från Pargas anno dazumal riktigt är. Åtminstone den som inte kan räkna sig som gammal Pargasbo skulle säkert vilja få sin nyfikenhet stillad, så här kommer ett försök till personporträtt. Men det måste medges att det inte är någon lätt uppgift att på ett par sidor ringa in ett 90-årigt liv. Egil Essén tar emot mig hemma hos sig i ett hus som han själv har lagt ner åtskilliga timmar på när det gäller både utan- och innanverk. Man får genast en känsla av att de vänligt plirande ögonen döljer åtskilligt av målmedvetenhet och hårt arbete, något som bekräftas så snart vi kommer i gång. När Egil gick i skola på 1930-talet var allt väldigt annorlunda än idag. Av ekonomiska skäl delades eleverna i den tvååriga småskolan upp i två grupper, ett förmiddags- och ett eftermiddagsskift för att man skulle klara sig med bara två lärare och två klassrum för fyra klasser. Efter det fortsatte han skolgången i nuvarande Ankaret för ett år och vidare i Pargas svenska samskola. Samskolan låg då på Kalkholmen vid Skräbbölevägen där Folkhälsan i dag driver daghemmet Bantis efter utbyggnad. På grund av utrymmesbrist spreds undervisningen så småningom till gamla skyddskårshuset/barnskyddsgården ( övre skolan ), och gymnastiken hölls i Manegen. För att kunna bli student måste Egil fortsätta skolgången i dåvarande Åbo Svenska lyceum vid Trädgårdsgatan. Som så många andra fick han sin studentmössa våren 1943 iklädd militäruniform liksom hela pojkklassen och rektorn. Han hemförlovades först

13 Även om Egil med sin ljusa livssyn inte gärna fördjupar sig i krigsåren påpekar han att det i dag känns surrealistiskt att Befolkningsskyddet inför det väntade krigsutbrottet försåg en 14-åring med gasmask och gul armbindel plus ett militärgevär och patroner med uppgiften att vakta broar som en del av folkets försvarsduglighet. Att senare stå och skjuta salut vid hjältebegravningar av både kusiner och andra bekanta har inneburit tunga minnen för livet. Men något som han speciellt vill lyfta fram är färdigheten att orientera sig med karta och kompass som scoutingen och skyddskåren lärde ut. Egil anser att en stor del av de finländska framgångarna i svår terräng delvis kan tillskrivas just de kunskaperna. För oss Pargasbor är Egil Essén känd framför allt som en hängiven hembygdsforskare som publicerat ett flertal böcker om Pargas. Här ingår historier och talesätt, anekdoter och skrönor, människor och platser, en bok om båolaget och en om hans förfäder. Tyvärr är nästan alla slutsålda men kan till all lycka lånas på biblioteket. För att illustrera hur trogna hembygden anfäderna har varit, går Egil ner i källaren och hämtar en hoprullad magnifik släkttavla som mäter minst 3 x 1,5 meter. När han vecklar ut den blir det klart att det inte är bara känslan för den egna torvan som är ett arv av gångna släktled utan också en god portion äventyrslust och längtan ut i stora världen. Foto: Ninette Bahne Redan under studietiden hade Egil jobbat som gymnastiklärare i samskolan och haft diverse ströjobb, bl.a. på olika färjor. De sista studieåren vid statsvetenskapliga fakulteten vid Åbo Akademi var han fast anställd vid resebyrån Area i Åbo. Det var kanske arbetet där i kombination med hans sjömansgener som gav inspiration till det stora äventyret att tillsammans med familjen 1952 stiga ombord på M/S Gripsholm med siktet inställt på Kanada. Resan över Atlanten tog 10 dagar och följdes av 5 dygn med tåg till Vancouver i sydvästra Kanada. Att det ändå inte var ett lätt beslut att söka sig västerut framhåller Egil. Osäkerheten om framtiden och ett osannolikt återseende med föräldrarna gjorde att avskedet från modern var tårfyllt, och han tänker osökt på de flyktingar som i dag av olika orsaker måste lämna sitt land. Den första tiden i Kanada var fylld av vedermödor; det gällde att försöka hitta bostad var som helst och jobb vilket som helst, även om språket inte som för dagens asylsökande var ett problem. På den tiden fanns ingen hjälp att få från någon myndighet. Så småningom ledde ihärdigheten till anställning på Trans Canadian Airlines, men det dröjde trots det inte mer än två år innan Egil och hans familj återvände till Finland. De som däremot åkte till USA och bosatte sig där var hans nyligen avlidne äldre bror och senare också hans yngre syster. Även fadern hade på sin tid haft planer på att bli farmare i Texas men de rann ut i sanden. 13

14 Väl hemma i Pargas sökte sig Egil till Pargas Kalk där han bland 40 sökande anställdes på posten som redaktionssekreterare på företagets egen tidskrift. Så småningom avancerade han till personalchef och arbetade även med administrativ information och kommunikation tills han blev administrativ chef för Pargas Kalks lokalavdelning. De två sista åren vid båolaget tillbringade han i utlandstjänst som övervakare av byggandet av världens största betongelementfabrik i Saudiarabien. Det går inte att ta miste på Egil Esséns uppskattning av bergsrådet Emil Sarlins framsynthet när det gällde inte bara de anställdas väl och ve utan också hela samhällets. Sarlin förstod att understödja och upprätthålla olika projekt som kom alla till godo: bostäder, vägar, idrottsplaner. Sonen Erik Sarlin fullföljde sedan projektet med den nya skola som i dag går under namnet Sarlinska skolan. Som direktionsordförande för Pargas skolhus Ab var Egil Essén den som undertecknade pappren när Pargas svenska samskola överläts till kommunen även om någon officiell ceremoni aldrig ägde rum. Många pargasiter minns säkert Egils fina presentation i ord och bild i januari 2014 av den nya skolans tillblivelse; hösten 1955 stod huset inflyttningsklart. De flesta pensionärer vet att man aldrig har en så fulltecknad kalender som efter pensioneringen, och det gäller i högsta grad även Egil Essén. År 1979 erbjöds han tjänsten som vd för familjeföretaget Koulukalusto i Salo. I det jobbet kom han bl.a. att marknadsföra skolmöbler och auditorier i Mellanöstern, något som han tyckte var alla tiders. Men 1988 var det dags att starta ett eget företag tillsammans med en av sönerna, kommanditbolaget Essentials. Och än i dag arbetar man här med multivision, bildspel med datorstyrda projektorer som huvudprodukt. Och än i dag arbetar han tidvis med olika slag av kommunikation vid sidan av utgivning av böcker, skrifter och broschyrer. Egils förfäder hade haft sjöfart i blodet I flera generationer, såväl hans morfar som farfar och far seglade på egna fartyg över de sju haven. Och 1988 yppade sig chansen för Egil att än en gång komma ut i världen. Tillsammans med Tor-Erik Andersson tog han sig i en 11 m segelbåt över Stilla oceanen från Panama till Franska Polynesien, en seglats utan motstycke trots att förliga passadvindar gjorde äventyret till enbart ett nöje. Vilken annan pargasit har tillbringat flera dygn på Galapagosöarna bland de berömda sköldpaddorna eller blivit god vän med sonsonen till en äkta kannibal på ön Manuati? En viss erfarenhet av ursprungsfolk och hur man umgås med dem hade Egil fått redan på talet i Kanada och senare bland beduiner i Mellanöstern. Av ren nyfikenhet sökte han i Kanada upp valfångarindianen Big chief Joe Mathias Capilano och blev god vän med honom. Chiefen hade varit inbjuden till drottning Elizabeth II:s kröning där han i full mundering överräckte en spatserkäpp till prins Philip. Chief Capilano döpte Egil klädd i lånad indianskrud till well-known member På en av taksparrarna i hemmet hänger en färggrann åskfågel (thunderbird) av trä som ett av minne valfångarindianerna. I dag är det laxkuttern Matilda som representerar Egils drömmar om böljan den blå. Trålaren inköptes i Danmark för ca 20 år sedan och skulle snyggas upp litet. Det visade sig snart att det handlade om ett mångårigt renoveringsobjekt, så gott som allt måste förnyas, bara skrovet och motorns kultändare är ursprungliga. Men vid sidan av arbetet på Matilda tillsammans med Ingmar Holmén, bokutgivning, bildredigering m.m. kan Egil Essén inte låta bli att engagera sig också i dagens Pargas; 16 år som medlem av fullmäktige sätter sina spår. Vad han framför allt efterlyser är en helhetssyn och visioner som sträcker sig mer än 14

15 två år framåt i tiden. Som det nu är, plottras alltför stora summor bort på tillfälliga ad hocbeslut. Vi behöver satsa på helhetsvisioner, t.ex. Pargas som skärgårdsstad! Emil Sarlins avskedsord till honom att slå vakt om andan i samhället är hans ledstjärna än i dag. Marianne Saanila Egil på Stilla Oceanen Big chief Joe Mathias Capilano Egil Indian 15

16 Foto/layout av Pelaago Photography 16