Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum

Transkript

1 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 1 (55) Plats och tid Stadshuset, sessionssalen, kl Beslutande Se särskild närvarolista. Övriga deltagande Inger Ronkainen, sekreterare Utses att justera Christer Lindström och Brith Fäldt Justeringens plats och tid Kommunledningskontoret, måndag 27 februari, kl Underskrifter Sekreterare Paragrafer 1-32 Inger Ronkainen Ordförande Justerande Lars-Olof Pettersson Christer Lindström Brith Fäldt Anslag/Bevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Kommunfullmäktige Anslags uppsättande Anslags nedtagande Förvaringsplats för protokollet Kommunledningskontoret, stadshuset Underskrift Inger Ronkainen

2 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 2 NÄRVAROFÖRTECKNING LEDAMÖTER N F Tjänstgörande ersättare N S Peter Roslund X S Lena Vikberg X V Susanne Sandström X S Laila Stålnacke X NS Ann-Christin Åström X S Lars U Granberg X S Tage Johansson X Fp Stig Franzén X C Erik Berg X C Gunnel Jonsson X S Anna-Lena Pogulis X S Anders Nyström X V Per Sandström X M Ricard Grandin X M Daniel Bergman X S Ruth Rahkola X Kd Ina Järlesjö X S Björn Berglund X NS Johnny Åström X S Rickard Jansson X S Siv Marklund X S Tommy Caesar X Fp Lars-Erick Forsgren X Fp Nils Dahlbäck X V Kitty Holm X V Monika Isaksson X Mp Magnus Alm X C Christina Simonsson X S Marie Gustavsson X S Helga Hörker X S Massoud Sari Aslani X S Rolf Palage X S Annica Lundgren X NS Ulf Jokiaho X NS Hans Taivalsaari X V Lennart Holm X S Victoria Sandberg X S Kenth B Eriksson X S Rune Berglund X S Helena Stenberg X V Brith Fäldt X S Christer Lindström X Lars-Göran Nilsson X C Sven-Erik Engman X

3 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 3 LEDAMÖTER N F Tjänstgörande ersättare N S Maj-Britt Lindström X Fp Åke Forslund X Kd Lars Wikström X S Kent Eriksson X S Kjell Rögde X S Inger Wikström X V Mohammed Jawad X S Lars-Eric Lindgren X S Anna-Karin Lundström X M Lage Hortlund X NS Magnus Burström X C Kjell Åström X S Stig Rönnbäck X S Susanne Wiklund X Fp Ulla Persson X Kd Åsa Eriksson X S Lars-Olof Pettersson X

4 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 4 KF 1 Ajournering Kommunfullmäktige beslutar: att ajournera sammanträdet för Cykelfrämjandets utdelning av priset Årets cykelstad 2006 till Piteå. Prisutdelningen förrättas av Gunnar Wikström och Monika Kronborg från Cykelfrämjandets Norrbottenskrets. Efter prisutdelningen håller Åke Ståhlspets från Linköpings kommun en föreläsning om hur det är att vara utnämnd till årets cykelstad. Förhandlingarna återupptas kl

5 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 5 KF 2 Dnr 06/KS9 406 Ändring av taxa enligt miljöbalken, enligt tobakslagen och taxa enligt strålskyddslagen Nuvarande taxa enligt miljöbalken antogs 1999 när miljöbalken nyligen trätt i kraft. En revidering av taxan bedöms nu nödvändig efter mer än fem års tillämpning. För samtliga taxor gäller att de är uppbyggda utifrån den beräknade tidsåtgången för tillsynen. I dagsläget anges kostnaden i kronor i taxan. Nu föreslås att det i taxan anges den beräknade tidsåtgången för tillsynen. Det innebär att när timkostnaden ändras så behöver inte taxan i sin helhet tas upp till omprövning utan beslut kan tas endast om timkostnaden. Syftet med att nu ta upp taxorna till prövning är dels en översyn av miljöbalkstaxan och dels för att underlätta och förenkla framtida beslut om taxeförändringar. Miljö- och byggnämnden har behandlat ärendet vid sammanträde 12 december 2005, 106. Kommunstyrelsen har behandlat ärendet vid sammanträde 30 januari 2006, 25. Kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag: att anta förslag till taxa enligt tobakslagen, strålskyddslagen och miljöbalklagen, bilaga 15 samt att fastställa timavgiften till 734 kronor enligt bilagan, uträknad i enlighet med Kommunförbundets rekommendation.

6 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 6 KF 3 Dnr 06/KS Detaljplan för Pitholm 84:1 i Piteå kommun Detaljplan för Pitholm 84:1 i Piteå kommun föreligger för behandling. Detaljplanens syfte är att reglera tillkomsten av tre nya villatomter på fastigheten Pitholm 84:1 belägen söder som Skuthamn vid Yttrefjärden. Miljö- och byggnämndens beslut 12 december 2005, 101, samrådsredogörelse, utlåtande och karta redovisas i bilaga 16. Kommunstyrelsen har behandlat ärendet vid sammanträde 30 januari 2006, 26. Kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag: att anta detaljplanen.

7 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 7 KF 4 Dnr 06/KS Förvärv av fastigheterna Falken 6 och Falken 14 Det finns långtgående planer att en ny Galleria skall uppföras i centrala Piteå på kvarteret Falken. Tanken är att kommunen skall äga marken i området och upplåta denna med tomträtt till blivande tomträttshavare. För att göra detta möjligt krävs att kommunen förvärvar hela eller delar av ett antal fastigheter i kvarteret Falken. Två av fastigheterna, Falken 6 och Falken 14, ägs idag av PiteBo AB och kommunen har tillsammans med dem kommit överens om en köpeskilling för fastigheterna. Förslaget är att dessa fastigheter förvärvas för en köpeskilling på totat kronor. Taxeringsvärdet för de båda fastigheterna är kronor. Övriga fastigheter som är involverade i fastighetsbildningen kommer att lösas i en lantmäteriförrättning. Kommunstyrelsen har behandlat ärendet vid sammanträde 30 januari 2006, 30. Kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag: att godkänna upprättade köpekontrakt gällande fastigheterna Falken 6 och Falken 14, bilaga 20.

8 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 8 KF 5 Dnr 06/KS Förlängning av befintliga lån till AB Furunäsets Fastigheter och nytt lån till Piteå Näringsfastigheter AB Kommunstyrelsens arbetsutskott har enligt Piteå kommuns finanspolicy möjlighet att låna ut medel till kommunens helägda bolag. Löptiden för ett lån till AB Furunäsets Fastigheter om 10 mkr har gått ut, varvid detta kan omsättas/förlängas. Föreslås att detta lån förlängs och sammanläggs med annat befintligt lån till AB Furunäsets Fastigheter om 16,5 mkr på samma villkor. Ett nytt skuldebrev utfärdas istället för de båda tidigare lånen, om totalt 26,5 mkr, med en löptid på fem år. För Piteå Näringsfastigheter AB har Regeringsrätten i mål om taxering från 1996, beslutat att inte meddela bolaget prövningstillstånd. Det tidigare avgörandet från Kammarrätten står därmed fast. Detta innebär att skulden skall regleras med 8,7 mkr, vilket blir en kraftig likviditetsbelastning för bolaget. Resultatmässigt är detta utfall i huvudsak avklarat tidigare i år. För att finansiera utgiften behöver bolaget ett amorteringsfritt lån om 8,7 mkr, med en löptid på fem år. Ränta skall debiteras i efterskott och utgörs av referensräntan. Kommunstyrelsen har behandlat ärendet vid sammanträde 30 januari 2006, 31. Kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag: att omsätta/förlänga lån till AB Furunäsets Fastigheter om 10 mkr och att sammanlägga detta med annat befintligt lån till AB Furunäsets Fastigheter om 16,5 mkr till ett skuldebrev om totalt 26,5 mkr på samma villkor. Löptiden för lånet ska vara fem år samt att bevilja Piteå Näringsfastigheter ett nytt lån om 8,7 mkr. Räntan ska debiteras i efterskott och utgöras av referensräntan. Lånet ska vara amorteringsfritt med en löptid på fem år.

9 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 9 KF 6 Dnr 06/KS Ändring av lokala ordnings- och säkerhetsföreskrifter för Piteå Hamn AB Piteå Hamn AB har vid sammanträde 21 september 2005 beslutat föreslå ändringar av gällande ordnings- och säkerhetsföreskrifter för Piteå Hamn AB, enligt bilaga 32. Kommunstyrelsen har behandlat ärendet vid sammanträde 30 januari 2006, 32. Kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag: att godkänna ändring av gällande ordnings- och säkerhetsföreskrifter för Piteå Hamn AB enligt bilaga 32.

10 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 10 KF 7 Dnr 06/KS Expolateringsavtal/principavtal kv Falken, Piteå kommun Med anledning av Wallstenshus AB:s etablering av en affärsgalleria i kv Falken i Piteå har avtal träffats mellan kommunen och Wallsténshus AB beträffande parternas åtaganden. Avtalet redovisas i bilaga 33. Kommunstyrelsen föreslår vid sammanräde 30 januari 2006, 33 kommunfullmäktige besluta att godkänna upprättat avtal, bilaga 33. Yrkanden Peter Roslund (s): Bifall till kommunstyrelsens förslag med tillägg om ytterligare en att-sats lydande: att delegera till kommunstyrelsen att besluta om det slutliga avtalet. Inga fler yrkanden ställes. Kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag med Peter Roslunds (s) tilläggsförslag: att godkänna upprättat principavtal, bilaga 33 samt att delegera till kommunstyrelsen att besluta om det slutliga avtalet.

11 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 11 KF 8 Dnr 06/KS Markanvändningsplan för Fingermanholmen Information om markanvändningsplanen I markanvändningsplanen, som redovisas i bilaga 34, ges förslag på åtgärder som kan bidra till utvecklingen av Fingermanholmen som ett mycket intressant be söksområde i den inre skärgården för lokalbefolkningen och besöksnäringen. Markanvändningsplanen visar vilka värden som hittats på ön. Den beskriver hur områdets natur-, kultur- och friluftsvärden kan bibehållas och utvecklas genom styrning av skötsel och åtgärder i området. Markanvändningsplanen och inventeringarna används för att anpassa nyttjandet av området till de förutsättningar och värden som finns. Miljö- och byggkontoret samt Norrbottens flora har genomfört inventeringarna av kultur-, natur- och friluftsvärdena. Projektet har utförts i samarbete med entreprenörer, företag, privatpersoner m.fl. Denna samarbetsgrupp har varit rådgivande vid framtagande av markanvändningsplanen. Kommunen har för avsikt att söka bidragspengar (lokala och kommunala naturvårdspengar) för åtgärderna som föreslås i markanvändningsplanen. Projektets samband med kommunens övergripande arbete - Tillgängliggör delar av den inre skärgården. - Ger bättre beslutsunderlag för skötsel och åtgärder i området. - Samlad information om möjligheterna till natur- och kulturupplevelser. - Industrisamhällets kulturarv tillgängliggörs - Områdets betydelse och potential för friluftslivet lyfts fram - Tätortsnära natur med natur- och kulturvärden som tillgängliggörs. Hur projektet bidrar till att uppfylla de nationella miljömålen Hav i balans samt levande kust och skärgård Ökad kunskap om natur-, kultur- och friluftsvärden i området kommer att öka intresset för det samt underlättar planeringen av åtgärder i området. Levande skogar Se ovan

12 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 12 God bebyggd miljö Planeringsunderlag för tätortsnära natur med natur-, kultur- och friluftsvärden. Kommunstyrelsen föreslår vid sammanträde 30 januari 2006, 34 kommunfullmäktige besluta att anta markanvändningsplanen och dess intentioner. Miljö- och byggnämnden har behandlat ärendet vid sammanträde 7 februari Yrkanden Peter Roslund (s), Johnny Åström (ns),nils Dahlbäck (fp), Brith Fäldt (v), Helena Stenberg (s), Björn Berglund (s) och Maj-Britt Lindström (s): Bifall till kommunstyrelsens förslag. Per Sandström (v): Kommunfullmäktige beslutar att anta markanvändningsplanen. Ina Järlesjö (kd): Bifall till kommunstyrelsens förslag med följande ändring i planen. På sidan 16, i andra styckets tredje mening ändras skrivningen bör det även anläggas en rullstolsramp till..skall det även anläggas en rulllstolsramp.... Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på förslagen och finner att kommunfullmäktige antar kommunstyrelsens förslag. Kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag: att anta markanvändningsplanen och dess intentioner. Reservationer Kristdemokraterna reserverar sig mot beslutet till förmån för Ina Järlesjös (kd) förslag.

13 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 13 KF 9 Dnr 05/KS Svar på motion angående erbjudande om fysisk hälsokontroll med fullständig EKG-undersökning till kommunens skolungdomar Motionen Ulla Persson, Åke Forslund, Stig Franzén och Nils Dahlbäck, samtliga (fp) har i en motion till kommunfullmäktige anfört följande: Att fysisk aktivitet är något som varje barn och ungdom behöver är troligtvis alla överens om. Det höjs också röster för fler idrottstimmar inom skolans ram. Vi i Folkpartiet Liberalerna vill gärna se fler ungdomar som idrottar och inser att fysisk aktivitet främjar både en god hälsa och en trevlig samvaro i gruppen. Det har dock på senaste tiden förekommit tragiska dödsfall där till synes friska barn/ungdomar hastigt dött i samband med diverse idrottsutövningar. Barn och ungdomar som går i skola och har idrottstimmar kan samtidigt vara aktiva i föreningsidrotten. Man frestar naturligtvis inte på kroppen lika hårt som en elitidrottsutövare men ändå inträffar dessa tragiska händelser som lika gärna skulle kunna hända under en idrottslektion i skolan Den internationella hjärt- och idrottsmedicinska expertisen kräver nu ett europeiskt program för alla unga idrottare innan de tillåts att deltaga i tävlingsidrott. Syftet är naturligtvis att ringa in potentiella livshotande fysiska defekter som kan leda till kollaps och plötslig död. I programmet trycker man bl.a på en genomgående fysisk undersökning där man betonar vikten av en fullständig EKG-undersökning. I Sverige har redan fotbollsförbundet och handbollsförbundet tagit beslut om att följa rekommendationerna. Det måste föras en dialog mellan barnen, skolan och klubbarna för att förhindra att fler familjer drabbas, när det går att undvika. Detta är en allvarlig folkhälsofråga som inte kan negligeras. Med stöd av ovanstående föreslår vi: Att kommunen erbjuder fysisk hälsokontroll med fullständig EKGundersökning till kommunens skolungdomar.

14 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 14 Kommunfullmäktiges ordförande har den 26 maj 2005 med stöd av fullmäktiges arbetsordning remitterat ärendet till kommunstyrelsen för beredning. Barn- och utbildningsnämndens yttrande , 150: Roland Olofsson, medicinskt ansvarig skolläkare har på begäran av chefen för elevhälsan, Eva Morin skrivit följande yttrande: Bakgrund Det har hänt några få gånger att barn plötsligt avlidit i samband med idrottsutövande. Det har då handlat om s.k. plötslig hjärtdöd (SCD, sudden cardiac death) något som är mycket ovanligt. Varje fall är givetvis en tragedi och pga. dramatiken blir alla dödsfall mycket uppmärksammade. Det är naturligt att frågan väcks, om dessa dödsfall på något sätt kan förhindras. Underlag Underlag för yttrandet utgörs av diskussioner i skolsköterske- och skolläkargrupperna, konsultation med barnkardiolog vid Sunderby sjukhus samt artikel av Börjesson och Nylander i Läkartidningen nr 8, Plötslig hjärtdöd Plötslig hjärtdöd, SCD, är som sagt ovanligt. När det händer kan det bero på hjärtmuskelinflammation, som i sin tur kan bero på att man utsätter sig för stark ansträngning i samband med pågående infektion. Därför avråds alla idrottare från påfrestande träning eller tävling när de har en infektion i kroppen, något som varje idrottsledare sannolikt känner till. De fall som uppmärksammats, har oftast orsakats av mycket ovanliga hjärtfel. Det kan antingen handla om fel på själva hjärtmuskeln, på klaffarna eller på hjärtats elledningssystem, som ger upphov till problem med hjärtrytmen. Dessa hjärtfel är nästan alltid ärftliga, dvs. om man undersöker saken får man oftast veta att någon i släkten plötsligt, och ofta oförklarligt, dött i relativt unga år. Det handlar alltså inte om kärlkramp eller hjärtinfarkt. Man har diskuterat screeningundersökningar med bl. a. EKG, för att upptäcka dessa hjärtfel i tid. Det visar sig att sådana undersökningar inte är tillräckliga för att hitta merparten av dessa tillstånd. I stället kan man hitta många falskt positiva fynd dvs. de har friska hjärtan, trots att undersökningen antyder något fel. Dessutom blir sådana massundersökningar mycket kostsamma.

15 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 15 Europeiska cardiologföreningen (ESC) har rekommenderat att elitidrottare undersöks med anamnes, status och EKG. I Sverige rekommenderas undersökning av elitfotbollsspelare. Det handlar alltså om idrottsmän som utsätts för extrema påfrestningar. Hittills finns inga allmänna rekommendationer från svenska barnkardiologer ang. screening av barn. Praktiska möjligheter att genomföra generella hjärtundersökningar Det finns inte tillgång till EKG-apparater på skolsköterskemottagningarna. Barnen måste i så fall hänvisas till vårdcentralerna. Det innebär ett mycket omfattande arbete att göra EKG-undersökningar och i än högre grad att tolka dem på ett säkert sätt, eftersom det krävs specialkunskaper för att tolka just barns EKG. Med stöd av ovanstående vill jag härmed avge följande yttrande: att en allmän hjärtundersökning av idrottande barn sannolikt inte skulle förebygga plötslig hjärtdöd, att en sådan allmän undersökning vore praktiskt svårt och mycket kostsamt att genomföra, att alla barn, som har släktingar som avlidit pga. medfödda hjärtfel, bör bedömas av barnläkare för ställningstagande till hjärtundersökning innan de engageras i fysiskt påfrestande idrotter, att barn skall avrådas från fysisk ansträngning när de har en infektion i kroppen, att man bör vara beredd till omprövningar om det skulle utfärdas allmänna rekommendationer om screening av barn eller om nya rön exempelvis när det gäller möjligheter till enkel och säker diagnos, av vissa hjärtfel, skulle dyka upp. Nämnden har antagit skolläkarens yttrande som sitt. Kommunstyrelsen föreslår vid sammanträde 30 januari 2006, 23 kommunfullmäktige besluta att med hänvisning till barn- och utbildningsnämndens yttrande avslå motionen samt att uppmana barn- och utbildningsnämnden att beakta fjärde

16 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 16 och femte att-satserna i skolläkarens yttrande. Yrkanden Ulla Persson (fp): Bifall till kommunstyrelsens förslag med tillägg att uppmana barn-och utbildningsnämnden att beakta även den tredje att-satsen i skolläkarens yttrande. Maj-Britt Lindström (s): Bifall till kommunstyrelsens förslag och Ulla Perssons (fp) tillägg. Inga fler yrkanden ställes. Kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag med Ulla Perssons (fp) tilläggsförslag: att med hänvisning till barn- och utbildningsnämndens yttrande avslå motionen samt att uppmana barn- och utbildningsnämnden att beakta tredje, fjärde och femte attsatserna i skolläkarens yttrande.

17 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 17 KF 10 Ajournering Kommunfullmäktige beslutar: att ajournera sammanträdet för redovisning av fritidsvaneundersökningen, som gjorts av kultur- och fritid. Förhandlingarna återupptas kl

18 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 18 KF 11 Dnr 05/KS Svar på motion angående framtagande av ett miljöpolicydokument Motionen Erik Berg (c) har i en motion till kommunfullmäktige anfört följande: Piteå kommun har sen tidigare ett miljövårdsprogram. Det programmet sträcker sig fram till Detta innebär att Piteå kommun tappat tempo beträffande den fokusering som sätts på dagsaktuella miljöåtaganden. Som exempel kan nämnas följande; Kappa kraftliner arbetar efter ett miljöledningssystem. Nu söker man nytt tillstånd enligt miljöbalken för ökad produktion av kraftliner och installation av ny biobränslepanna. I sambaand med prövningen relateras, i den miljökonsekvensbeskrivning som Kappa ska lämna in i samband med prövningen, Kappas miljöpåverkan till de nationella, regionala samt lokala (kommunala) mål som finns. Nu saknas kommunala mål i Piteå och då står det så i deras miljökonsekvensbeskrivning! Det känns definitivt inte bra! Nu är det så här enligt miljöbalken att i samband med prövning/prövningar kan lokala miljömål i viss mån vara styrande. Fortsätter vi utan kommunala mål finns risken att vi tappar möjligheten att i viss mån vara styrande, allt enligt miljöbalken. Som sagt var, det gäller att vara med på tåget!! När företag skall införa miljöledningssystem så ingår det att ta reda på vilka lokala miljömål och vilken miljöpolicy den kommunen har, där man bedriver sin verksamhet. Piteå kommun har då endast kunna skicka utdrag ur miljövårdsprogrammet för Men som sagt var, det dokumentet hänger liksom inte med i tiden, därför att miljöpolicy och miljömål saknas. Med fog kan centerpartiet påstå att miljövårdsprogrammet inte på långt när är i fas med tiden. Självfallet måste vi kunna erbjuda företagen och andra aktörer ett miljöpolicydokument för att därmed kunna vinna både respekt och trovärdighet. Nu är det dags att ta fram ett miljöpolicydokument där man sätter fokus på konkreta mål som skall uppnås och en handlingsplan hur målen skall nås. Forts

19 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 19 Forts Med anledning av det ovan skrivna, yrkar Centerpartiet att Piteå kommun omedelbart tar fram ett miljöpolicydokument. att även de kommunägda bolagen omfattas av dokumentet. Kommunfullmäktiges ordförande har den 14 april 2005 med stöd av fullmäktiges arbetsordning remitterat ärendet till kommunstyrelsen för beredning. Miljö- och byggnämndens yttrande , 75: Beslut Miljö- och byggnämnden föreslår kommunstyrelsen besluta att en miljöpolicy, konkreta mål och handlingsplan / utvärderingsmodell för kommunkoncernen ska tas fram, att en styrgrupp tillsätts med tre ledamöter från kommunstyrelsen tillsammans med ordförandena i miljö- och byggnämnden och trafikutskottet, samt en styrelseordförande från ett av de kommunala bolagen, att en bred arbetsgrupp utses, genom att uppdra åt följande förvaltningar: kommunledningskontoret, tillväxtkontoret, miljö- och byggkontoret, teknik- och gatukontoret, samt ett av de kommunala bolagen att ingå med respektive chef samt en tjänsteman. Kommunledningskontorets utvecklingschef leder arbetsgruppen, att uppdra åt styr- och arbetsgruppen att ta fram en miljöpolicy, lokala miljömål, handlingsprogram och utvärderingsmodell för det kommunala miljöarbetet. Motionen Kommunstyrelsen har för yttrande översänt en motion från Erik Berg, C, om att kommunen bör ta fram ett miljöpolicydokument, bilaga 75. Motionären pekar på att det måldokument som finns har blivit för gammalt, miljövårdsprogrammet som sträcker sig fram till 1998, och att policy och mål på det här området saknas.

20 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 20 Motionären menar att ett miljöpolicydokument med fokus på konkreta mål samt en handlingsplan bör tas fram för att kommunens arbete på det här området ska kunna vinna respekt och förtroende. Bakgrund Miljövårdsprogrammet antogs 1997 och gäller i princip tills något annat måldokument på området antas. Sedan 1997 har flera uppföljningar genomförts av kommunens miljöarbete. I Vårt framtida Piteå, Piteås lokala Agenda 21-arbete, togs tillsammans med piteborna sex visioner för ett hållbart Piteå fram samt några mål till år Någon uppföljning av dessa mål har inte genomförts. Visionerna har däremot legat till grund för bl.a. översiktsplanearbetet. Miljö- och byggnämnden har påbörjat ett arbete med att genom målstyrning inrikta miljö- och byggkontorets arbete utifrån de nationella miljömålen men ser det som angeläget att arbetet fortsätter i hela kommunorganisationen. Miljöbalken ställer krav på alla att arbeta för hållbar utveckling Sedan miljövårdsprogrammet 1997 har också miljöskyddslagen ersatts av miljöbalken med skyldigheten för alla verksamheter att utvecklas i en mer hållbar riktning, (miljömässigt, ekonomiskt och socialt). Nationella miljökvalitetsmål har antagits av riksdagen. Länsstyrelsen har beslutat om regionala miljömål. Dessa definierar den ekologiska dimensionen av uttrycket hållbar utveckling. Fastställda lokala miljömål att inrikta arbetet efter, som är konkreta och mätbara, saknas i kommunen idag. De mål som finns är mer visionära. Miljö en viktig del i det kommunala utvecklingsarbetet Miljöfrågorna utgör i dag en viktig del av en organisations utvecklingsarbete, såväl inom offentlig sektor, som inom det privata näringslivet. Detta kan bl.a. ses i att många företag och kommuner har miljöpolicies, miljöledningssystem, miljöbilar, miljöanpassad upphandling, grön el, m m. Kommunen har precis startat ett utvecklingsarbete, och denna fråga bör integreras i det arbetet. En klar miljöprofil är i dag viktigt för såväl ett företag som en kommun för att ge signaler att vi arbetar seriöst för en ekologiskt hållbar utveckling.

21 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 21 Ett arbete av detta slag bör innefatta både kommunens verksamheter och de kommunala bolagen. En miljöpolicy, miljömål, handlingsprogram och uppföljningsrutiner är en grund för att kunna bedriva ett långsiktigt och strukturerat miljöarbete. Resultatuppföljning viktigt Miljöarbete är långsiktigt och inte alltid så lätt att utvärdera över tiden. Behovet av bra rutiner för att kunna utvärdera arbetet är därför stort. I dagsläget saknas sådana rutiner. Pedagogiskt är det också viktigt att kunna visa för kommunmedborgarna att de insatser som görs verkar i önskad riktning. Kommunalrådet Peter Roslund anför följande: Jag är klart medveten om behovet av styrdokument på miljöområdet. Motsvarande behov finns också inom andra områden av kommunens verksamheter. Vad som också behövs är att skapa ordning och struktur bland våra styrande dokument. På kommunledningskontoret pågår därför ett arbete med att strukturera kommunens olika styrdokument. I arbetet ingår att inventera befintliga styrdokument, att definiera vad vi menar med olika benämningar av styrdokument och att skapa en struktur där det framgår vilka dokument som är över- respektive underordnade andra. Uppdraget omfattar också att åstadkomma stringens när det gäller på vilken politisk nivå de olika styrdokumenten ska beslutas. Uppdraget skall bland annat utmynna i ett antal uppdrag till kommunstyrelsen och nämnderna att upprätta förslag till styrdokument inom områden där sådana bedöms saknas. Innan detta arbete är klart föreslår jag att inga nya styrdokument upprättas. En policy i den meningen att den ska beskriva vilken inriktning kommunens arbete ska ha är viktig för att man på ett samordnat och strukturerat sätt ska kunna arbeta för att uppnå uppsatta mål. En policy ska också vara kortfattad och i fallet miljöpolicy ange vilka principer och ledande tankar som ska ligga till grund för kommunens insatser och för kommunens uppträdande utåt. Den ska också ange på vilka insatsområden miljövårdsarbetet ska fokuseras.

22 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 22 Beträffande motionärens förslag att de kommunägda bolagen skall omfattas av ett miljöpolicydokument så är detta redan uppfyllt genom att det finns inskrivet i kommunen bolagspolicy. Detsamma gäller för övrigt alla policydokument som kommunen har fastställt. Kommunstyrelsen föreslår vid sammanträde 30 januari 2006, 24 kommunfullmäktige besluta att ej i nuläget men så snart som möjlighet finns ta fram ett miljöpolicydokument samt att anse motionen bifallen. Yrkanden Peter Roslund (s) och Christina Simonsson (c): Bifall till kommunstyrelsens förslag. Nils Dahlbäck (fp): Kommunfullmäktige beslutar att arbetet med att ta fram ett miljöpolicydokument inleds omedelbart. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på förslagen och finner att kommunfullmäktige antar kommunstyrelsens förslag. Kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag: att ej i nuläget men så snart som möjlighet finns ta fram ett miljöpolicydokument samt att anse motionen bifallen. Reservationer Folkpartiet liberalerna reserverar sig mot beslutet till förmån för Nils Dahlbäcks (fp) förslag.

23 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 23 KF 12 Dnr 05/KS Svar på motion angående digitalt möbelförråd Motionen: Kristina Simonsson (c) har i en motion till kommunfullmäktige anfört följande: Idag saknas en tydlig samordning och logistik inom och mellan kommunens förvaltningar då det gäller möbelbeståndet. Man kan misstänka att det händer att inventarier köps in alldeles i onödan bara därför att man inte känner till att t ex ett skrivbord står oanvänt i ett litet förråd någonstans. Det händer också att förvaltningar liksom hamstrar och förvarar inventarier från flytt och omorganisation för eventuella kommande behov, behov som kanske aldrig uppstår detta har naturligtvis också en kostnad som följd. Jag ser framför mig ett nytt system, där överskottsmöbler rustas vid behov, fotas och lagras digitalt. Informationen ska finnas tillgänglig på kommunens nät, som ett virtuellt kommungemensamt möbelförråd. Här ska inventarierna listas efter kategori t ex stolar, hyllor, konstgjorda växter med mera. En anställd ska kunna gå in på datorn och söka, hitta information om tillgängliga möbler, titta på bilder av intressanta objekt och boka en vägghylla som levereras till rätt rum. Inom Nav finns också ett behov av att utöka verksamheten vad gäller platser för t ex arbetsprövning. Jag tror att detta skulle kunna vara en lämplig verksamhet. Man skulle också kunna samordna med nuvarande Reprisen vad gäller snickeri, eventuell försäljning och transporter. Därför föreslår jag att: NAV ges i uppdrag att utreda förslaget om ett nytt system för återanvändning av de kommunala inventarierna. NAV får direktiv att anordna och sköta ett virtuellt möbelförråd. Kommunfullmäktige har den 20 juni 2005, 130 beslutat att remittera ärendet till kommunstyrelsen för beredning. Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning har den 8 september 2005, 47 beslutat att tillstyrka motionen.

24 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 24 Kommunalrådet Peter Roslund anför följande: Tanken på ökad återanvändning av kommunala inventarier samt någon form av digitalt möbelförråd är god. Ett sådant förråd kan göras mer eller mindre omfattande och utvecklat. Ett digitalt möbelförråd kan till exempel också innehålla annan utrustning såsom datorer och datorutrustning. Det kan också vara ändamålsenligt att inte bara ha med överskottsinventarier utan även alla andra inventarier och övrig utrustning så att förrådet blir till en fullständig inventarieförteckning. För närvarande pågår ett omfattande arbete med att utveckla och införa ett nytt intranät för kommunen. Eventuellt kan ett digitalt möbelförråd också integreras med intranätet. Mot denna bakgrund måste utarbetande av ett system för digitalt möbelförråd ske i nära samarbete med ekonomikontoret och intranätsprojektet. Kommunstyrelsen har behandlat ärendet vid sammanträde 30 januari 2006, 27. Kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag: att uppdra åt nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning (NAV) att utreda och ta ställning till förslaget om ett nytt system för återanvändning av de kommunala inventarierna, att uppdra åt NAV att utreda frågan om ett digitalt möbelförråd, att detta skall ske i nära samarbete med ekonomikontoret och intranätsprojektet, att kommunens kostnader för genomförandet minst ska kompenseras av vinsten av att nyttja begagnade möbler, att resultatet av utredningarna delges kommunfullmäktige samt att motionen anses bifallen.

25 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 25 KF 13 Dnr 05/KS Svar på motion angående anläggande av en fruktpark inom kommunen Motionen Gröna ytor betyder mer och mer för människan. I en stressad värld betyder det mycket att komma in i en miljö som känns rofylld, är friare från ljudet som ständigt omger oss, där du upplever en närvarande tystnad. En tillvaro där du kan få tillfälle till reflektion och eftertanke. Piteå kommun har många fina parker och oaser. Vi har en duktig personal med god kompetens som driver och sköter om våra anläggningar. En utmaning i vårt klimat är fruktodling, men med den ökade kunskapen om vad som trivs så långt norrut tror vi att möjligheten till en park fylld av fruktträd är en möjlighet. Med hänvisning till ovan yrkar Kristdemokraterna: Att en fruktpark skall anläggas inom vår kommun. Kommunfullmäktige har den 23 maj 2005, 92 beslutat att remittera ärendet till kommunstyrelsen för beredning. Kultur- och fritidsnämndens yttrande , 60: Förslaget är intressant och vi bedömer att det finns goda möjligheter att lyckas med en sådan anläggning. En fruktpark med ett tiotal olika sorter av äpplen, ett par olika sorter av vardera plommon respektive körsbär och möjligen ett par olika sorter av päron skulle kunna anläggas. I fruktparken skulle också vinbär och krusbär på stam kunna planteras. Fruktparken bör anläggas på ett soligt, skyddat läge med upphöjda sandblandade växtbäddar. Iordningställs denna på befintlig parkyta med gräsmatta kan kostnaden för markberedning hållas nere. Den geografiska placeringen bör utredas vidare. Anläggningskostnaden för exempelvis 25 träd är cirka kr med en framtida skötselkostnad årligen på cirka kr. Kostnaden är baserad på inköp av 2-3- åriga träd där vissa sorter ger frukt planteringsåret och andra tidigast några år efter plantering. Kostnader för eventuella grusgångar, plattytor och/eller sittbänkar tillkommer.

26 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 26 Kultur- och fritidsnämnden beslutar att ovanstående svar antas som nämndens yttrande till kommunfullmäktige samt att parkenheten får i uppdrag att föreslå placering av fruktparken och uppdraget att genomföra projektet om motionen bifalles och medel anvisas. Kommunalrådet Peter Roslund anför följande: Frågan om anläggande av en fruktpark är enligt min mening inte av sådan karaktär att kommunfullmäktige ska gå in och detaljstyra den ansvariga nämnden. Kultur- och fritidsnämnden har ställt sig positiv till anläggande av en fruktpark under förutsättning att medel anvisas. Kommunfullmäktige har den 21 november fastställt kommunens budget för 2006 och VEP Kultur- och fritidsnämnden har erhållit 8,6 miljoner kronor i 2006 års budget och 6 miljoner respektive 4 miljoner kronor i VEP 2007 och 2008 för investeringar. Av dessa 18,6 miljoner kronor avser 4 miljoner ej specificerade investeringar. Om nämnden finner projektet tillräckligt intressant bör man kunna inrymma det inom den erhållna budgetramen, alternativt göra omprioriteringar bland planerade investeringar. Kommunstyrelsen föreslår vid sammanträde 30 januari 2006, 28 kommunfullmäktige besluta att överlämna frågan om en fruktpark till kultur- och fritidsnämnden för avgörande samt att anse motionen besvarad. Yrkanden Peter Roslund (s), Christer Lindström (s), Björn Berglund (s) och Mohammed Jawad (v): Bifall till kommunstyrelsens förslag. Ina Järlesjö (kd), Nils Dahlbäck (fp) och Johnny Åström (ns): Bifall till motionen.

27 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 27 Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på förslagen och finner att kommunfullmäktige antar kommunstyrelsens förslag. Kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag: att överlämna frågan om en fruktpark till kultur- och fritidsnämnden för avgörande samt att anse motionen besvarad. Reservation Kristdemokraterna, Ulla Persson (fp) och Åke Forslund (fp) reserverar sig mot beslutet till förmån för Ina Järlesjös (kd) förslag.

28 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 28 KF 14 Dnr 05/KS Svar på motion angående information om äldrevård på invandrar- och minoritetsspråk Motionen Kristdemokraterna har i en motion till kommunfullmäktige anfört följande: En allt större andel svenskar har utländsk bakgrund. Många av dem är flerspråkiga och är en viktig resurs för att klara äldreomsorgen till invandrare som enbart talar sitt modersmål. Äldreomsorgen måste utveckla en mångkulturell kompetens för att klara behoven. Såväl information som vårdinsatser måste kunna ges på det språk som är aktuella i vår kommun. Med anledning av detta yrkar Kristdemokraterna: Att all skriftlig information utarbetas och finns tillgänglig för de invandrargrupper som finns representerade inom Piteå kommun. Att vid anställningar inom Piteå kommun skall flerspråkighet ses som en merit. Kommunfullmäktige har den 23 maj 2005, 95 beslutat att remittera ärendet till kommunstyrelsen för beredning. Bilaga till socialnämndens yttrande , 129: Inom Piteå kommun bor drygt personer med utländsk ursprung, vilket utgör närmare 8 %. Cirka 550 personer är utländska medborgare, varav 31 personer är äldre än 65 år. Vanligaste ursprungsländer Andel Antal > 65 år Finland 45 % 120 Norge 10 % 33 Tyskland 4 % 9 Iran 3 % 3 Sri Lanka 3 % 0 Danmark 3 % 3

29 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 29 De utländska medborgarna är 538 i antal personer. Källa: SCB, folkmängden fördelad efter svensk och utländsk bakgrund, Piteå Kommentar: Statistiken är något år gammal men utredarna gör bedömningen att den i väsentligt överensstämmer med dagens förhållanden. I statistiken framgår inte hur länge personerna vistats i Sverige men man kan förmoda att de flesta personer i gruppen 65 år och äldre har kunskaper i svenska. En grupp med ett litet antal personer kvarstår. Äldreomsorgen I hemtjänsten finns för närvarande två vårdtagare som inte kan svenska, de kommer från Bosnien och Iran. Dessa har anhöriga som är anställda som anhörigvårdare. På våra äldreboenden finns för närvarande två boende som är finsk- svensktalande. Inga problem då de förstår svenska. Under 2004 fanns en boende som pratade och förstod persiska. När det gällde frågor av juridisk art anlitades professionell tolk. Vi har personal som kommer från Bosnien, Finland, Ryssland, Jugoslavien, Irak och som kan svenska och ingår i ordinarie arbetslag. Varje äldreboende har en skrift från Landstings- och Kommunförbundet som heter Respekt och hänsyn ceremonier knutna till dödstillfället och olika trossamfund, som är den vägledning i samband med vård i livets slut. Demensförbundet har gett ut en skrift som behandlar demens som heter Glömska kan vara en sjukdom. Skriften finns på turkisk/svensk, arabisk/svensk, persisk/svensk, spansk/svensk och engelsk/ svensk översättning. Skriften är inköpt på äldreomsorgen. Eftersom Piteå kommuns äldreomsorg ännu inte har många invandrare som inte förstår svenska där en acceptabel lösning är att anställa anhöriga som anhörigvårdare är det inte rimligt att i dagsläget utge information på olika språk. I det fall det behövs tolk kan man anlita en sådan. Om det kommer stora invandrargrupper i behov av äldreomsorg kan frågan tas upp igen. Med stöd av ovanstående föreslås att avslå motionen.

30 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 30 Socialnämnden har beslutat att hos kommunfullmäktige föreslå att motionen avslås för närvarande, så länge inte någon grupp ökar i omfattning. Personalutskottets yttrande , 29: När tjänster ska ledigförklaras görs en kravspecifikation. Utifrån kravspecifikationen värderas de sökandes meriter. Flerspråkighet kommer inte att värderas högre än de meriter som svarar mot den kravspecifikation som gjordes när tjänsten ledigförklarades. Vid i övrigt lika meriter kan flerspråkighet ses som en extra merit beroende på var personen ska arbeta. Om det finns behov av att tala flera språk ska detta framgå i kravspecifikationen. Om inget uttalat behov finns kan inte flerspråkighet ses som en enda merit utan detta får sammanvägas med andra meriter som efterfrågats. Personalutskottet beslutar att bifalla motionen så till vida att flerspråkighet ska vara en merit av flera där det finns behov av flerspråkighet. Kommunalrådet Peter Roslund anför följande: Efter att socialnämnden avgett sitt yttrande har vi erhållit nyare uppgifter på antalet personer med utländsk bakgrund. Definitionen för utländsk bakgrund är fr.o.m : Utrikes född eller född i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands, till skillnad från tidigare år då man redovisat född i Sverige med minst en förälder född utomlands. År 2004 bodde ca personer med utländskt ursprung i Piteå, dvs 4.5 % av befolkningen. 559 personer var utländska medborgare, varav 30 personer äldre än 65 år. Vanligaste ursprungsländer Andel Antal > 65 år Finland 44 % 128 Norge 10 % 28 Iran 6 % 4 Sri Lanka 6 % 0

31 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 31 Av utredningen framgår att det är endast personer med finskt och norskt ursprung där det finns ett nämnvärt antal som är äldre än 65 år, 128 respektive 28 personer. Bland alla andra nationaliteter i kommunen är det endast några enstaka personer som är 65 år och däröver. Antalet vårdtagare inom hemtjänsten och äldreboenden som inte kan svenska är ännu mindre, för närvarande bara två personer. Deras vårdbehov är ordnat med hjälp av anställda anhörigvårdare. Utan att man har bedömt särskilda kunskaper i invandrarspråk som en merit har äldreomsorgen ett flertal anställda med invandrarbakgrund. Detta innebär att vi har en viss kompetensreserv om antalet vårdtagare med invandrarbakgrund skulle öka. Jag delar socialnämndens uppfattning att det för närvarande inte finns något uttalat behov av skriftlig information på alla i Piteå kommun förekommande språk, något som dessutom skulle bli mycket kostsamt i förhållande till det ringa antalet personer i varje språkgrupp. Att generellt värdera flerspråkighet som en merit vid alla anställningar är inte rätt. I stället måste det vara verksamhetens behov som ska styra kravet på kompetens och meritvärderingen. Om verksamheten bedömer att behovet av en viss språkkompetens kommer att finnas i framtiden bör man naturligtvis ta detta i beaktande när man rekrytera personal. Kommunstyrelsen föreslår vid sammanträde 30 januari 2006, 29 kommunfullmäktige besluta att med hänvisning till socialnämndens yttrande och ovan anförda avslå motionen. Yrkanden Tommy Caesar (s), Peter Roslund (s), Maj-Britt Lindström (s), Massoud Sari Aslani (s),christina Simonsson (c), Johnny Åström (ns), Mohammed Jawad (v) och Lennart Holm (v): Bifall till kommunstyrelsens förslag. Ina Järlesjö (kd) och Magnus Alm (mp): Bifall till motionen.

32 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 32 Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på förslagen och finner att kommunfullmäktige antar kommunstyrelsens förslag. Kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag: att med hänvisning till socialnämndens yttrande och ovan anförda avslå motionen. Reservation Kristdemokraterna och Magnus Alm (mp) reserverar sig mot beslutet till förmån för Ina Järlesjös (kd) förslag.

33 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 33 KF 15 Dnr 06/KS Fyllnadsval av ersättare i räddnings- och beredskapsnämnden Kommunfullmäktige har vid sammanträde 19 december 2005, 228 godkänt avsägelse från Ullabritt Grahn (s) av uppdraget som ersättare i räddnings- och beredskapsnämnden samt beslutat att fyllnadsval förrättas vid ett senare tillfälle. Kommunfullmäktige beslutar: att utse Stig Nilsson (s), Rokvägen 3, Roknäs till ny ersättare i räddningoch beredskapsnämnden återstående mandatperiod.

34 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 34 KF 16 Dnr 06/KS Fyllnadsval av nämndeman Kommunfullmäktige har vid sammanträde 19 december 2005, 228 godkänt avsägelse från Ullabritt Grahn (s) av uppdraget som nämndeman samt beslutat att fyllnadsval förrättas vid ett senare tillfälle. Kommunfullmäktige beslutar: att utse Sune Lindström (s), Roknäsvägen 150, Roknäs till nämndeman återstående mandatperiod.

35 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 35 KF 17 Dnr 06/KS Avsägelse av uppdrag som ledamot i socialnämnden samt fyllnadsval Erik Åkerlund (v) har avsagt sig uppdraget som ledamot i socialnämnden. Kommunfullmäktige beslutar: att godkänna avsägelsen, att utse ersättare Majvor Lindström (v), Wåhlinsgatan 7A, Piteå till ordinarie ledamot i socialnämnden återstående mandatperiod samt att utse Gunnel Sandlund (v), Mörtgatan 19, Piteå till ny ersättare i socialnämnden återstående mandatperiod.

36 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 36 KF 18 Dnr 06/KS Avsägelse av uppdrag som ledamot i kommunfullmäktige, kommunfullmäktiges valberedning, kultur- och fritidsnämnden samt som representant i tvärpolitiska barngruppen Kitty Holm (v) har avsagt sig sina samtliga politiska uppdrag, uppdraget som ledamot i kommunfullmäktige, kommunfullmäktiges valberedning och kulturoch fritidsnämnden samt uppdraget som representant i den tvärpolitiska barngruppen. Kommunfullmäktige beslutar: att godkänna avsägelsen att hos länsstyrelsen anhålla om röstsammanräkning för utseende av ny ledamot i kommunfullmäktige samt att förrätta övriga fyllnadsval vid ett senare tillfälle.

37 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 37 KF 19 Dnr 06/KS Svar på interpellation angående frivilliginsatser Johnny Åström (ns) har till kommunalrådet Maj-Britt Lindström ställt en interpellation angående rubricerade. Interpellationen redovisas i bilaga 19 a). Kommunfullmäktige godkänner densamma. Maj-Britt Lindström besvarar interpellationen skriftligen, bilaga 19 b). Johnny Åström tackar för svaret.

38 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 38 KF 20 Meddelande om nya ersättare i kommunfullmäktige Länsstyrelsen har den 11 januari 2006 beslutat utse följande nya ersättare i kommunfullmäktige t.o.m. 31 oktober Ny ersättare Maria Hällgren, miljöpartiet de gröna som ersätter Sara Thuresson som avsagt sig uppdraget. Ny ersättare Fredriq Nordmark, miljöpartiet de gröna som ersätter Daniel Tukia som avsagt sig uppdraget.

39 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 39 KF 21 Dnr 06/KS6 008 Medborgarförslag angående årligt anslag till HSO Ingegärd Bergvall har lämnat in ett medborgarförslag angående rubricerade och anför följande: HSO Piteå har utvecklats till en av landets aktivaste lokala HSO-föreningar enligt besökare från södra Sverige. Detta har varit möjligt tack vare att man drivit olika projekt som finansierats av Arvsfonden och statliga pengar som fördelats av Piteå kommun. De olika projekten har också satt extra fart på verksamheten. Handikapprörelsen i Piteå har t.ex. ett 20-tal badgrupper i varmvattenbassäng, gympagrupper, hjärtoch lungräddning samt en omfattande informationsverksamhet. HSO/handikapprörelsen har blivit en form av servicecentral för handikappade/- funktionshindrade. All denna verksamhet drivs genom ideellt arbete. Omfattningen är minst 600 timmar per månad. Verksamheten kan i många delar jämföras med den som kvinnojouren och liknande organisationer bedriver. HSO har för närvarande inga kommunala anslag. Mot bakgrund av den besparing Piteå kommun gör tack vare HSO:s ideella arbete (ca 4 4,5 heltidstjänster) föreslår jag att kommunfullmäktige beslutar om ett årligt anslag till HSO med kr Kommunfullmäktige beslutar: att remittera ärendet till kommunstyrelsen för beredning.

40 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 40 KF 22 Dnr 06/KS Medborgarförslag angående blommor i byarna Anna-Karin Lundberg har lämnat in ett medborgarförslag angående rubricerade och anför följande: Blommor i byarna!? I stället för att ha krukorna så tätt på St Barth-promenaden - även smycka byarna med någon kruka. Kommunfullmäktige beslutar: att remittera ärendet till kommunstyrelsen för beredning.

41 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 41 KF 23 Dnr 06/KS Medborgarförslag angående bassänger i badhus Ingegärd Bergvall och Arne Pettersson har lämnat in ett medborgarförslag angående rubricerade och anför följande: När Piteå kommun 1970 byggde en varmvattenbassäng i anslutning till badhuset i Öjebyn så var det enligt de uppgifter vi har fått, den första varmvattenbassäng som byggts vid offentligt bad. Andra bassänger fanns i anslutning till sjukhus, äldreboenden och liknande. Öppnandet reglerades också med en del bestämmelser om urinprover, man fick inte ha egna badkläder o.s.v. Nu har vi kommit i det läget att bassängen är så populär att kapaciteten är otillräcklig trots att man har öppet 92 tim/vecka: måndag och torsdag fredag tisdag och onsdag lördag söndag Lasarettets varmbassäng är också enligt uppgift fullt utnyttjad. I Öjebyn har man 47 olika grupper som badar samt ett stort antal som står i kö för att få en tid. Även tiden för behovsbad och babysim är för liten för att tackla behovet. Det är alltså ett stort behov av ytterligare en bassäng, ett behov som varit känt en längre tid (3-4 år). Det har också resulterat i en del förslag. 1. Göra Munksunds simhall till ett rehabcenter och höja temperaturen i bassängen. 2. Öka djupet i Hortlax bassäng och göra den till en varmbassäng. 3. Bygga ytterligare en bassäng i Öjebyn. Reningsanläggningen är dimensionerad för två bassänger. 4. Bygga en helt ny varmbassäng och rehabanläggning vid Framnäs folkhögskola. Med hänvisning till ovanstående föreslår vi fullmäktige besluta att tillsätta ett par personer att utreda följande.

42 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll Investeringskostnader 2. Konsekvenser för skolbad och motionssim om nuvarande hallar byggs om. 3. Driftskostnader, samordningsmöjligheter 4. I investeringsbudget för 2007 uppta kostnader för ytterligare en varmbassäng. Kommunfullmäktige beslutar: att remittera ärendet till kommunstyrelsen för beredning.

43 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 43 KF 24 Anmälan av remitterade motioner Kommunfullmäktiges ordförande anmäler motioner, bilaga 24, som kommit in 11 januari 2006 och 23 januari 2006 och som enligt fullmäktiges arbetsordning, 31 remitterats till kommunstyrelsen för beredning.

44 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 44 KF 25 Delgivningsärende Länsstyrelsens beslut att överlåta tillsynen över miljöbalkens strandskyddsbestämmelser till miljö- och byggnämnden i Piteå kommun från och med 1 januari Kommunstyrelsen har behandlat ärendet vid sammanträde 30 januari 2006, 35, Kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag: att lägga ovanstående delgivning till handlingarna.

45 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 45 KF 26 Delgivningsärenden Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementets beslut 8 december 2005 angående avslag på överklagandet i fråga om detaljplan för Stor-Räbben, del av Svarthällan 1:1, Piteå kommun. Dnr 05/KS Skrivelse från Maria Berglund, föräldrarepresentant i förskolerådet på Norrfjärdens förskola angående satsning på barnen i Norrfjärden. Kommunstyrelsen har behandlat ärendet vid sammanträde 30 januari 2006, 36. Kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag: att lägga ovanstående delgivningar till handlingarna.

46 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 46 KF 27 Dnr 06/KS Motion angående rätt till hemhjälp för alla 75 + Ulla Persson (fp), Åke Forslund (fp) och Nils Dahlbäck (fp) överlämnar en motion till kommunfullmäktige angående rubricerade och anför följande: Den sociala hemhjälpen har de senaste åren allt mer koncentrerats till de allra mest behövande. Antalet personer som får social hemhjälp är i dag i riket bara en tredjedel av antalet för tjugo år sedan. Med förbättrad hälsa har antalet hjälpbehövande minskat, men minskningen av hemhjälpen är av allt att döma större än vad som motsvaras av den bättre hälsan bland äldre. Risken är stor att nedskärningarna i hemhjälpen sliter på både äldre själva och deras anhöriga och leder till större behov och kostnader på sikt än vad som annars skulle bli fallet. Socialstyrelsen har visat att de besparingar som kunnat göras genom att skära ned hemhjälpen för dem som behöver minst av den är mycket begränsade. Att veta att man kan få viss hemhjälp när krafterna tryter och även om behovet inte är stort är viktigt för äldre människors trygghet. Det är viktigt att tilldelningen allmänt sett kan bli mer generös vid kommunernas behovsbedömning särskilt mot bakgrund av den minskade takten i utbyggnaden av äldreboenden i Piteå. Större vikt måste också läggas vid vad den enskilde anser att han/hon behöver för typ av hjälpinsatser för att kunna bo kvar hemma. Vi vill ta fasta på ett gammalt Folkpartiförslag från senaste valrörelsen, som vi nu dessutom till vår stora glädje ser att regeringen via socialministern lovat se över för att eventuellt införa i hela landet. Det vill säga att alla som är 75 år och äldre - om de så önskar och utan biståndsprövning - ska ha rätt till fyra timmars hemhjälp i månaden mot en avgift som motsvarar en tredjedel av kostnaden (omkring 75 kronor per timme). Kostnaden i övrigt ska bäras av det allmänna. En sådan insats skulle innebära en rad fördelar. Med viss hjälp kan krafterna bevaras längre och behovet av ytterligare hjälp förhoppningsvis skjutas upp något. För många kan hemhjälp även i liten omfattning bidra till att bryta isoleringen och motverka ohälsa. Med anledning av ovan yrkar vi att kommunfullmäktige beslutar