Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum

Transkript

1 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 1 (68) Plats och tid Stadshuset, sessionssalen kl Beslutande Se särskild närvaroförteckning Övriga deltagande Lars Lindqvist, utredningshcef Inger Ronkainen, sekreterare Utses att justera Annica Lundgren och Christina Simonsson Justeringens plats och tid Kommunledningskontoret, måndag 31 oktober 2005, kl Underskrifter Sekreterare Paragrafer Inger Ronkainen Ordförande Justerande Lars-Olof Pettersson Annica Lundgren Anslag/Bevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Christina Simonsson Organ Kommunfullmäktige Anslags uppsättande Anslags nedtagande Förvaringsplats för protokollet Kommunledningskontoret, stadshuset Underskrift Inger Ronkainen

2 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 2 NÄRVAROFÖRTECKNING LEDAMÖTER N F Tjänstgörande ersättare N S Peter Roslund S Lena Vikberg V Susanne Sandström S Laila Stålnacke NS Ann-Christin Åström S Lars U Granberg Fp Stig Franzén C Erik Berg S Anna-Lena Pogulis S Helga Hörker S Anders Nyström V Per Sandström M Ricard Grandin S Ruth Rahkola Kd Ina Järlesjö S Björn Berglund NS Johnny Åström S Rickard Jansson S Ann-Katrin Sämfors S Tommy Caesar Fp Lars-Erick Forsgren V Kitty Holm Mp Magnus Alm C Christina Simonsson S Marie Gustavsson S Massoud Sari Aslani S Rolf Palage S Annica Lundgren NS Ulf Jokiaho NS Magnus Burström V Lennart Holm S Victoria Sandberg S Tage Johansson S Rune Berglund S Helena Stenberg V Brith Fäldt S Christer Lindström S Kjell Rögde Lars-Göran Nilsson C Sven-Erik Engman

3 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 3 LEDAMÖTER N F Tjänstgörande ersättare N S Maj-Britt Lindström Fp Åke Forslund Kd Lars Wikström S Kent Eriksson S Siv Marklund t.o.m. 174 S Inger Wikström V Mohammed Jawad t.o.m. 180 S Lars-Eric Lindgren S Anna-Karin Lundström S Kenth B Eriksson M Lage Hortlund Ingvar Leijon NS Hans Taivalsaari C Kjell Åström S Stig Rönnbäck S Susanne Wiklund Fp Ulla Persson Kd Åsa Eriksson Kd Erling Sandström S Lars-Olof Pettersson

4 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 4 KF 165 Ajournering Kommunfullmäktige beslutar: att journera sammanträdet för information från barn- och utbildningschef Maria Müller om kvalitetsredovisning. Förhandlingarna återupptas kl

5 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 5 KF 166 Dnr 05/KS Svar på motion angående en jourlinje där elever med behov får kontakt med någon behörig skolsyster, skolkurator eller skolpsykolog Motionen Erik Berg (c) och Kristina Simonsson (c) har i en motion till kommunfullmäktige anfört följande: Många elever som är i behov av att bara få prata ut med någon skolsköterska, skolkurator eller skolpsykolog finner att det är stor brist på personal. Dessutom tycks det som att behoven ökar. Behövande elever som söker någon professionell hjälp i skolan, kan mötas av följande budskap; tisdag och fredag Hur uppfattar en behövande elev ett sådant budskap? Det måste helt enkelt kännas extra jobbigt, eftersom man satt fokus på viljan att våga gå och få hjälp, så plötsligt finns ingen hjälp att få kanske när hjälpen som bäst behövts. Vi i Centerpartiet delar den känslan med de elever som möts på detta sätt och har full förståelse av behovet att få kontakt med någon elevvårdande person i samma ögonblick som man söker den. Frågan är, hur löser man detta problem. Stort behov, tajt budget. Vi anser naturligtvis att det personliga mötet är att föredra men i brist på resurser till detta ser vi det som fullt möjligt att inrätta en kommunal jourlinje typ (BRIS) för unga. Vi ser i detta även möjligheten att göra gemensam sak inom fyrkantskommunerna. Med anledning av det ovan skrivna yrkar Centerpartiet: Att Piteå kommun inrättar en jourlinje där elever med behov får kontakt med någon behörig skolsyster, skolkurator eller skolpsykolog. Kommunfullmäktiges ordförande har den 11 april 2005 med stöd av fullmäktiges arbetsordning remitterat ärendet till kommunstyrelsen för beredning. Barn- och utbildningsnämndens yttrande den 24 maj 2005, 83:

6 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 6 Elevvården måtse förbättras Motionärerna inleder med rubriken elevvården måste förbättras. Elevhälsan är ett prioriterat område för Barn och utbildningsnämnden. Under våren 2004 utarbetat tydliga rutiner för Elevhälsans arbete samt utarbetat mallar för den dokumentation som ska ske i dessa ärenden. Utbildningar har genomförts under läsåret 2004/2005 till samtlig personal i alla rektorsområden i syfte att alla rektorsområden ska utarbeta organisation och rutiner i syfte att nå fastlagda intentioner. Informationer har även skett till socialtjänsten, PBU och barnmedicin. När det gäller dokumentation har utbildning genomförts våren 2005 med samtlig personal inom elevhälsan, administrationen på rektorsområdena samt rektorer. Dessutom har en rättssäkerhetspärm utarbetats till samtliga rektorer, för att rättssäkerheten ska säkerställas. Även här har utbildningar genomförts med rektorer och administrativ personal. Arbete med att ytterligare förbättra elevvården och då främst i samverkan med socialtjänsten pågår under 2005 inom BUS projektet. Möjlighet att få kontakt med någon att prata med Motionärerna framför vikten av elevers behov av att få kontakt med någon att prata med just i det ögonblick behovet finns. Barn och utbildning delar motionärens intention angående vikten av att det finns vuxna tillgängliga som kan ge stöd och hjälp, när någon upplever att de har det behovet. Inom skolan har alla vuxna ett ansvar att ställa upp för elever i behov av stöd och hjälp. Rektor har det yttersta ansvaret, mentor har ett samordningsansvar och dessutom finns elevhälsans personal. På varje skola finns studie och yrkesvägledare och specialpedagog. Dessutom finns skolsköterska och kurator som har sina arbetsuppgifter på flera skolor. Skolpsykologerna är för närvarande lokaliserade i centrala stan. Elever har möjlighet att ta upp sina frågor med alla dessa personer. Vid samtal med kuratorer i centrala området så uppger de att informationen på deras dörr innehåller tid när de eller skolsköterskan finns på skolan, telefonnummer för fast telefoni, telefon till mobiltelefon samt e-postadress. Eleverna har genom denna information möjlighet att ringa sin kurator även om de inte finns på plats den dagen.

7 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 7 Barn och utbildningsnämnden tror att en elev som har behov av stöd och hjälp i första hand vill prata med någon känd person. Möjligheten att ringa t.ex. till sin kurator på mobiltelefon finns, om kuratorn inte kan svara finns möjlighet att lämna ett meddelande eller att på ungdomars vis skicka ett SMS om att de vill bli uppringda. Utöver dessa möjligheter så finns också BRIS jourtelefon och Röda Korsets jourtelefon Jourhavande kompis Att upprätta en jourtelefon, marknadsföra det telefonnumret så att det blir känt av eleverna, känns inte aktuellt. Barn och utbildning kommer däremot att föra en diskussion med berörd personal inom elevhälsa för att säkerställa att all elevhälsopersonal har likvärdig information som syftar till tillgänglighet när elever har behov av att pratat med någon. Informationen kan ev. utökas med att de i brådskande ärenden kan kontakta mentor eller rektor. Kommunstyrelsen föreslår vid sammanträde 22 augusti 2005, 164 kommunfullmäktige besluta att med hänvisning till barn- och utbildningsnämndens yttrande avslå motionen. Kommunfullmäktige har vid sammanträde 5 september 2005, 143 bordlagt ärendet. Kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag: att med hänvisning till barn- och utbildningsnämndens yttrande avslå motionen.

8 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 8 KF 167 Dnr 05/KS Svar på motion angående temakväll om miljövänligare, kretsloppsanpassat boende Motionen Erik Berg (c) och Kristina Simonsson (c) har i en motion till kommunfullmäktige anfört följande: Det finns ett stort intresse att få kunskap hur och på vilket sätt man kan förändra sitt boende till det bättre. Vi har redan positiv erfarenhet utifrån det intresse som visats från innevånarna när arkitekt dagarna anordnades (-04 kyrkcenter). Höga energipriser är ett exempel på behovet att se om sitt hus. Men inte bara det, kommunen måste också ha ambitionen för hur samhället ska utvecklas framöver mot en ökad kretsloppsanpassning. Många aktörer på marknaden ställer självfallet upp och ger ekonomisk rådgivning, där prislappen kan variera högst betänkligt. Ibland kan man dock med relativt enkla medel nå stora förändringar mot ett miljövänligare boende. Från centerpartiets sida skulle vi gärna se att kommunen tog initiativ till informationsmöte för intresserade. På detta vis erbjuds invånare att ta del av kommunens tankar och visioner för det framtida boendet och en relativt opartisk rådgivning inför renoveringar samt om- och tillbyggnad. Med anledning av vad som ovan skrivits yrkar vi följande: att Miljö & bygg tillsammans med lämpliga samarbetspartner (t. ex. ETC) anordnar en temakväll som berör ett miljövänligare kretsloppsanpassat boende. Kommunfullmäktiges ordförande har den 28 februari 2005 med stöd av fullmäktiges arbetsordning remitterat ärendet till kommunstyrelsen för beredning. Miljö- och byggkontorets yttrande:

9 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 9 Beslut Miljö- och byggnämnden ställer sig positiv till att miljö- och byggkontoret tillsammans med lämpliga samarbetspartners anordnar en temakväll om kretsloppsanpassat boende. Redogörelse för ärendet Erik Berg och Kristina Simonsson yrkar i en motion till kommunfullmäktige att miljö och bygg tillsammans med lämpliga samarbetspartners ska anordna en temakväll om kretsloppsanpassat boende. Enligt motionärerna finns ett stort intresse för att förbättra sitt boende vilket inte minst arkitektdagarna visat. Höga energipriser är ett exempel på behovet att se om sitt hus och kommunen måste ha ambitionen för hur samhället ska utvecklas mot kretsloppsanpassning. Motivering Miljö- och byggnämnden ser positivt på att anordna en temakväll om kretsloppsanpassat boende där även t. ex. energifrågorna ingår. Kontoret får närmare utreda vilka samarbetspartner som kan vara aktuella, formerna för och lämplig tidpunkt för en sådan temakväll. Kommunalrådet Peter Roslund anför följande: Frågan om att anordna en temakväll om t. ex. miljövänligare, kretsloppsanpassat boende är enligt min uppfattning en ren verksamhetsfråga som bör behandlas på nämndsnivå, i detta fall av miljö- och byggnämnden. Ett direkt uppdrag från kommunfullmäktige att genomföra en sådan temakväll är en detaljstyrning som fullmäktige inte ska ägna sig åt. Av miljö- och byggkontorets motivering framgår att man ställer sig positiv till att anordna en temakväll om kretsloppsanpassat boende.

10 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 10 Kommunstyrelsen föreslår vid sammanträde 22 augusti 2005, 166 kommunfullmäktige besluta att överlämna frågan till miljö- och byggnämnden för avgörande samt att anse motionen besvarad. Kommunfullmäktige har vid sammanträde 5 september 2005, 145 bordlagt ärendet. Yrkanden Peter Roslund (s): Bifall till kommunstyrelsens förslag. Christina Simonsson (c): Bifall till motionen. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på förslagen och finner att kommunfullmäktige antar kommunstyrelsens förslag. Kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag: att överlämna frågan till miljö- och byggnämnden för avgörande samt att anse motionen besvarad. Reservation Christina Simonsson (c) reserverar sig med instämmande av Erik Berg (c) mot beslutet till förmån för eget förslag.

11 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 11 KF 168 Dnr 05/KS Svar på motion angående bildande av en samordningsgrupp för att ta tag i frågor när barn far illa Motionen Kristina Simonsson (c) och Erik Berg (c) har i en motion till kommunfullmäktige anfört följande: Hur märker vi symptomen, hur ser vi och förstår när barn far illa? När skall det ageras och på vilket sätt? Frågan är allvarligt ställd och menad. Barnen har att möta vuxenvärlden och får förlita sig på den kompetens som innehas av kommunens företrädare. Vi i Centerpartiet menar att det finns en bred kunskap, men att detta kunnande ibland kan spreta åt olika håll, beroende på varierande omständigheter som exempelvis bristfällig samordning mellan enheterna. Vi vet också att det för närvarande pågår en utredning där Socialen, Skolan samt Pbu ser över samverkansformerna, men vi vill med denna motion vara steget före innan det gått så långt att barnen måste få psykiatrisk hjälp. Vi önskar att förvaltningarna ser över sina riktlinjer, men också att anställda inom skola, barnomsorg, socialen samt kultur & fritid har kännedom om varandra roller i frågan. Personalen bör känna sig trygg i hur man ska agera om man misstänker eller vet att ett barn far illa. Men ibland kan symptomen säkert vara svåra att analysera och då kan det vara till fördel med erfarenhetsutbyte. Därför önskar vi: att en samordningsgrupp mellan Socialen, Skolan samt Kultur & Fritid ges uppdraget att ta tag i dessa frågor, att förvaltningarna anordnar tillfällen för information, utbildning och erfarenhetsutbyte till personalen. Kommunfullmäktige har den 21 mars 2005, 60 beslutat att remittera ärendet till kommunstyrelsen för beredning.

12 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 12 Socialnämndens, barn- och utbildningsnämndens och kulturoch fritidsnämndens yttranden redovisas i bilaga 156. Kommunalrådet Peter Roslund anför följande: Med hänvisning till de redovisade strukturerna och det samarbete som etablerats ser jag för närvarande inget behov av ytterligare samordningsgrupper. Behov av kompetensutveckling varierar över tid och kan samordnas mellan berörda förvaltningar när behovet är likvärdigt. Kommunstyrelsen föreslår vid sammanträde 22 augusti 2005, 168 kommunfullmäktige besluta att avslå yrkandet om en samordningsgrupp mellan socialen, skolan samt kulturoch fritid samt att, när behov därtill sammanfaller tids- och innehållsmässigt, samordna kompetensutvecklingsinsatser mellan de tre förvaltningarna. Kommunfullmäktige har vid sammanträde 5 september 2005, 147 bordlagt ärendet. Yrkanden Maj-Britt Lindström (s) och Brith Fäldt (v): Bifall till kommunstyrelsens förslag. Christina Simonsson (c). Bifall till motionen. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på förslagen och finner att kommunfullmäktige antar kommunstyrelsens förslag. Votering begärs Följande propositionsordning godkänns. Ja-röst = bifall till kommunstyrelsens förslag. Nej-röst= bifall till Christina Simonssons (c) förslag.

13 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 13 Omröstningsresultat 32 ja-röster, 13 nej-röster, 2 ledamöter avstår och 4 ledamöter är frånvarande enligt till protokollet bifogad voteringslista. Kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag: att avslå yrkandet om en samordningsgrupp mellan socialen, skolan samt kulturoch fritid samt att, när behov därtill sammanfaller tids- och innehållsmässigt, samordna kompetensutvecklingsinsatser mellan de tre förvaltningarna.

14 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 14 VOTERINGSLISTA Votering KF 168 LEDAMÖTER Tjänstgörande ersättare Ja Nej Avstår S Peter Roslund S Lena Vikberg V Susanne Sandström S Laila Stålnacke NS Ann-Christine Åström S Lars U Granberg Fp Stig Franzén C Erik Berg S Anna-Lena Pogulis S Helga Hörker S Anders Nyström V Per Sandström M Ricard Grandin S Ruth Rahkola Kd Ina Järlesjö S Björn Berglund NS Johnny Åström S Rickard Jansson S Ann-Katrin Sämfors S Tommy Caesar Fp Lars-Erick Forsgren V Kitty Holm Mp Magnus Alm C Christina Simonsson S Marie Gustavsson S Massoud Sari Aslani S Rolf Palage S Annica Lundgren NS Ulf Jokiaho NS Magnus Burström V Lennart Holm S Victoria Sandberg S Tage Johansson S Rune Berglund S Helena Stenberg V BrithFäldt

15 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 15 LEDAMÖTER Tjänstgörande ersättare Ja Nej Avstår S Christer Lindström S Kjell Rögde Lars-Göran Nilsson C Sven-Erik Engman S Maj-Britt Lindström Fp Åke Forslund Kd Lars Wikström S Kent Eriksson S Siv Marklund S Inger Wikström V Mohammed Jawad S Lars-Eric Lindgren S Anna-Karin Lundström S Kenth B Eriksson M Lage Hortlund Ingvar Leijon NS Hans Taivalsaari C Kjell Åström S Stig Rönnbäck S Susanne Wiklund Fp Ulla Persson Kd Åsa Eriksson Kd Erling Sandström S Lars-Olof Pettersson RESULTAT

16 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 16 KF 169 Ajournering Kommunfullmäktige beslutar: att ajournera sammanträdet för att gratulera bronspristagarna i losstagnings VM. Förhandlingarna återupptas kl,

17 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 17 KF 170 Uppvakting av bronspristagarna i VM i losstagning I slutet av augusti 2005 deltog ett räddningsteam från Piteå i det internationella losstagningsmästerskapet i Fort Lauderdale i USA. I tävlingen deltog trettiotalet lag från skilda delar av världen, bl. a. från Tyskland, Sverige, England, Canada, USA och Sydafrika. Tävlingen bedömdes utifrån ledning, organisation, sjukvård, säkerhet, stabilitet samt teknik och metod i losstagningsarbetet. Man tävlar i 3 grenar/olycksscenarier: Limited (begränsat med verktyg, inga hydralverktyg), unlimited (obgränsat med verktyg), rapid (snabbt uttag) samt den tyngsta titeln overall (sammanlagda resultatet). Piteå gjorde 3 bra insatser och tog tredje platsen i overall. Talahasse USA tog andra platsen och Mississaga Canada första platsen. I laget från Piteå ingick från räddningstjänsten Jonas Gebing, Daniel Granberg, Peter Granberg, Per Isaksson, och Bo Frejdh; från Piteå Älvdals Sjukhus Jörgen Fyhr, Tobjörn Andersson och Stefan Spinell. Deltagarna gratulerades med present och blommor. Kommunstyrelsens ordförande Peter Roslund förrättade uppvaktningen. Två av deltagarna, Peter Granberg från räddningstjänsten och Stefan Spinell från Piteå Älvdals Sjukhus, hade inte möjlighet att närvara vid dagens uppvaktning.

18 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 18 KF 171 Dnr 05/KS Samverkansavtal för gymnasieskolan mellan Bodens, Luleås, Älvsbyns och Piteå kommuner De fyra kommunerna har gemensamt låtit utreda möjligheterna till långt gående samverkan för gymnasieskolan. Utredningen, som innefattar förslag till avtal, har genomförts av konsulterna Pär Röckner och Göran Hedström. En styrgrupp bestående av chefstjänstemän från berörda skolförvaltningar har lett utredningsarbetet. Slutrapport med samverkansavtal daterad redovisas i bilaga 211 a). Utredningen utmynnar i ett förslag till samverkansavtal, bilaga 1 i slutrapporten. Samverkan innebär bl. a. en gemensam utbildningsgrupp, ett gemensamt kansli och en gemensam budget. Behovet av medel för projektet beaktas i 2006 års budget. Informationen enl. MBL 19 har lämnats till de fackliga organisationerna i fyrkantskommunerna den 16 maj Förhandlingsprotokoll med inlagor från de fackliga organisationerna finns redovisat i bilaga 211 b). Lokalt har samverkansgrupp hållits samt förhandling enl. MBL 11. Barn och utbildningsnämnden har vid sammanträde , 101, beslutat att avge yttrande till kommunfullmäktige enligt bilaga 211 b). Kommunstyrelsens ordföranden i fyrkantskommunerna har kommit överens om några förslag till förändringar i samverkansavtalet gentemot avtalet som finns i slutrapporten. Förslaget till samverkansavtal med förändringarna redovisas i bilaga 211 c). Kommunstyrelsen föreslår vid sammanträde 3 oktober 2005, 211 kommunfullmäktige besluta att godkänna samverkansavtal, bilaga 211 c), för gymnasieskolan mellan Boden, Luleås, Älvsbyns och Piteå kommun samt att Piteå kommun avser att inför en eventuell förlängning av avtalet, lyfta frågan att en samverkan måste ske vad gäller utbildningsutbudet.

19 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 19 Yrkanden Peter Roslund (s) och Maj-Britt Lindström (s): Bifall till kommunstyrelsens förslag med tillägg att ge kommunstyrelsens arbetsutskott i uppdrag att godkänna slutjusteringar av avtalet mellan Bodens, Luleås, Älvsbyns och Piteå kommuner. Åke Forslund (fp), Johnny Åström (ns), Ina Järlesjö (kd), Ruth Rahkola (s), Mangus Alm (mp), Lennart Holm (v), Lage Hortlund (m) och Erik Berg (c): Ärendet återremitteras med motiv enligt bilaga 211 d). Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på förslagen om tidpunkten för ärendets avgörande och finner att kommunfullmäktige beslutar att återremittera ärendet. Kommunfullmäktige beslutar: att återremittera ärendet för ytterligare utredning beträffande samverkan från 2007, ny dialog beträffande specialutformade program, samverkan om utbildningsutbud, klargörande av gemensam taxa för inackorderingsbidrag och resor (inklusive hemresor för inackorderingselever), gemensam taxa för interkommunal ersättning, kansliets placering och funktion (antalet tjänster och kostnader) samt rättelser/klargörande i skrivningar i avtalet.

20 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 20 KF 172 Dnr 05/KS Kostorganisationen i Piteå kommun I kommunfullmäktiges direktiv för verksamhetsplanering och årsbudget 2004 beslutades att en översyn av kommunens måltidsverksamhet skall göras där förslag till hur en samordning mellan socialnämndens och barn- och utbildningsnämndens verksamheter redovisas samt vilka ekonomiska, personella och eventuella kvalitativa konsekvenser detta leder till. Barn- och utbildnings förvaltningschef och socialchefen fick uppdraget att leda arbetet med utredningen. Barn- och utbildning och socialtjänsten har haft en person vardera som fungerat som intern utredare. En styrgrupp och en referensgrupp med representanter från verksamhet och fackliga organisationer har följt arbetet. En extern konsult, Storköksplanerarna i Karlskrona har anlitats för uppdraget. Ett så kallat 0-alternativ som bygger på nuvarande organisation och fem ytterligare alternativ med samordnad kostorganisation har tagits fram. Styrgruppen och referensgruppen har inte lyckats enas om ett gemensamt förslag på framtida kostverksamhet i kommunen. Kommunstyrelsens arbetsutskott förordar vid sammanträde 26 september 2005, 188, att Piteå kommun skall ha en gemensam kostorganisation, att en besparing på 4-5 mkr ska tas hem med full drift 1 januari 2007 samt att kommunledningskontoret får i uppdrag att utreda var den gemensamma kostorganisationen ska ligga organisatoriskt och tar fram direktiv för utredningsarbetet. Att genomföra en gemensam kostorganisation för matproduktion inom förskola, skola och äldreomsorg innebär behov av utredning som ger svar på; 1. Vilken organisation som effektivast ur perspektiven kund, personal och ekonomi kan ansvara för matproduktionen i kommunen. 2. Vilka personella och lokalmässiga besparingar som kan genomföras. 3. Om organisationen kan vara direktansvarig mot slutkund, både för kvalitet och kvantitet för att förhindra onödig interndebitering.

21 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll Hur antalet beställande enheter kan reduceras. 5. Översyn av avtal och skapa ett användarvänligare beställarstöd som kan ge vinster motsvarande 4,0 mkr. 6. Hur styr och beställningsarbetet kan effektiviseras och samordnas mellan de olika verksamheterna avseende inköp och matsedlar. 7. Hur organisationsformen kan anpassas så att den på bästa sätt möjliggör ovanstående styreffekter utan att det sker kvalitativa försämringar. 8. Hur bibehållen och ökad tjänstgöringsgrad för personalen kan säkerställas. 9. Investeringsbehov, lokaler, utrustning m.m. Kommunstyrelsen har behandlat ärendet vid sammanträde 3 oktober 2005, 210. Kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag: att Piteå kommun skall ha en gemensam kostorganisation, att ta hem en besparing på 4-5 mkr inom måltidsverksamheten med full drift 1 januari 2007, varav minst 2,0 mkr hos socialnämnden och minst 1,9 mkr hos barn- och utbildningsnämnden att kommunledningskontoret leder arbetet med utredning av gemensam kostorganisation, enligt ovanstående utredningsdirektiv, i nära samverkan med ekonomikontoret, att berörda förvaltningar och fackliga organisationer involveras i arbetet samt att kommunstyrelsens arbetsutskott fungerar som styrgrupp.

22 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 22 KF 173 Dnr 05/KS Handikapplan Kommunfullmäktige beslutade 19 maj 2003 ge socialnämnden i uppdrag att upprätta förslag till ny handikapplan som följer den nationella handlingsplanen som beslutades av riksdagen år Nytt förslag till handikapplan upprättades av socialnämnden 17 mars Det nu upprättade förslaget till handikapplan är ett reviderat förslag och har upprättats i samråd med HSO. Den nationella handlingsplanen anger att en tioårsperiod är rimlig för att kartlägga, planera, samordna, prioritera och välja de bästa lösningarna och genomföra dem för att uppnå målen. Regeringen har valt att prioritera tre arbetsområden som även känns angelägna för Piteå. Målen för handikappolitiken i landet är satta nationellt och föreslagen handikapplan för Piteå kommun är ett handlingsprogram för hur vid ska uppnå målen. Kommunstyrelsen har behandlat ärendet vid sammanträde 19 september 2005, 192. Kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag: att anta upprättat förslag till handlingsprogram för funktionshindrade som handikapplan för åren , bilaga 178 samt att godkänna att HSO får använda kronor av anhörig-anslaget till utbildningsinsatser för bemötande.

23 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 23 KF 174 Dnr 05/KS Studio Acusticum Piteå kommun, EUs strukturfonder, regeringen, Musikhögskolan/Luleå Tekniska universitet, m.fl. har de senaste fem åren investerat stora belopp i utvecklingen av Musikhögskolan/Acusticum. Etableringarna av Akademiskt Mediecenter, Interaktiva Institutet, Barents Körcentrum, dansutbildningen, Kårhuset, Acusticum 4 etc. är exempel på strategiska satsningar där stödet från omvärlden varit och är mycket starkt. Även om det idag inte finns någon direkt hotbild mot Musikhögskolan, är det mycket viktigt att utvecklingsarbetet fortsätter. Den enda långsiktiga tryggheten för en fortsatt positiv utveckling är att skapa en fullvärdig akademisk miljö där kvalificerad utbildning stöds av och kombineras med avancerat forsknings- och utvecklingsarbete. Detta förutsätter en väl utvecklad infrastruktur. Byggandet av Studio Acusticum skulle innebära att det unika i Piteåkonceptet förstärks ytterligare och därigenom i förlängningen förstärks LTUs incitament för att också i framtiden aktivt stödja utvecklingen i Piteå. Studio Acusticum bör i sammanhanget betraktas som hjärtat i miljön, den sista pusselbiten i nuvarande utvecklingsfas och ett viktigt led i förverkligandet av det lokala Tillväxtprogrammet. Studio Acusticum är inte bara ett konserthus, Studio Acusticum blir också en unik utvecklingsmiljö/inspelningsstudio där forskning, utbildning och näringsliv knyts samman till en helhet genom testverksamhet, olika forskningsprojekt, genom att redan installerad TV- och radioteknik kan kopplas samman till en av Europas bäst utrustade studiolokaler. Det finns ett antal faktorer som gör att Studio Acusticum kommer att kunna attrahera ett stort antal intressenter från omvärlden. För det första handlar det om Studio Acusticums fysiska placering och angränsande verksamheter. En unik forskningsmiljö med tillgång till bästa tänkbara teknik och IT-infrastruktur kommer att kunna erbjudas samt med personella resurser och kompetenser från Musikhögskolan, Interaktiva Institutet och företagen vid Acusticum. För det andra kommer akustiken i Studio Acusticum att vara i världsklass. Ledande ljudforskare och akustiker har också knutits till projektet. En variabel akustik i världsklass är också en förutsättning för att attrahera musik- och kulturlivet från övriga Sverige och Europa.

24 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 24 För det tredje finns ett intresse från de 10 ledande skogs- trä- och byggföretagen i Norra Sverige (Träcentrum Norr) att nyttja Studio Acusticum som ett pilotprojekt i syfte att på lång sikt höja statusen på trä som byggnadsmaterial. Utöver detta har ett stort antal tunga aktörer på ett aktivt och förtjänstfullt sätt engagerat sig i arbetet med att skapa ekonomiska och andra förutsättningar för att realisera Studio Acusticum. Bland dessa aktörer märks Karl-Henrik Svanberg (koncernchef Ericsson), Leif Östling (koncernchef Scania), Jan Åström (koncernchef SCA), Birgitta Svendén (operasångerska), Sam Nilsson (fd. VD SVT), Carl Erik Ridderstråle (fd. koncernchef BT Industries), Anders Sundström (VD Folksam), Sven Bergman (fd. VD Tibnor) m.fl. Allt talar för att såväl investerings- som driftskostnader i jämförelse med andra likvärdiga konserthus, stannar på en mycket rimlig nivå, detta av ett antal skäl. Tidigare investeringar i Acusticum 4 motsvarande 8 mkr för samnyttjande av restaurang, foaje och hygienutrymmen, etc. innebär att investeringskostnaden begränsas. Motsvarande konserthus i andra delar av landet nyanställer vanligtvis 5-10 personer för att klara driften. Till följd av att vi kan nyttja befintlig personal från Acusticum och Musikhögskolan kan antalet nyanställningar begränsas till tre personer. Den största enskilda hyresgästen i Studio Acusticum kommer att vara LTU/Musikhögskolan. Dessutom läggs stort fokus på att hyra ut Studio Acusticum som avancerad inspelningsstudio och konsertlokal till externa aktörer i övriga Sverige och Europa. Avslutningsvis kan konstateras att fortsatta investeringar i åtgärder som bidrar till att säkerställa en fortsatt utveckling och expansion av och kring Musikhögskolan/Acusticum är av utomordentligt stor betydelse för Piteås framtid. Den under de senaste åren positiva befolkningsutvecklingen och den goda ekonomi som Piteå kommun har, är i väsentlig grad ett resultat av denna utveckling. Hittills gjorda investeringar från såväl kommunen som samhället i övrigt har med andra ord varit mycket lönsamma. Det finns ingen anledning att tro att fortsatta investeringar inte skulle få samma effekt såväl ekonomiskt som i övrigt beträffande kommunens utveckling.

25 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 25 I en tid och i en värld där konkurrensen på alla områden blir allt hårdare och där förändringar sker i allt snabbare takt, finns däremot betydande risker med att uteblivna framtidssatsningar kan äventyra Musikhögskolans/Acusticums och därmed Piteå kommuns attraktions- och konkurrenskraft i såväl ett nationellt som internationellt perspektiv. Kommunfullmäktige har i maj 1999 beslutat att förorda en nybyggnation av konserthall på Arena Piteåområdet. I februari 2001 upphävde fullmäktige detta beslut och förordade istället byggande av konsertsal vid Musikhögskolan/Acusticum. Därefter har kommunfullmäktige i budget och verksamhetsplan anvisat sammanlagt 20 miljoner kronor åren 2005 och 2006 för byggande av Arena Konserthus. Detta projekt har nu getts beteckningen Studio Acusticum. Kommunstyrelsen föreslår vid sammanträde 3 oktober 2005, 212 kommunfullmäktige besluta att uppdra åt Piteå Näringsfastigheter AB att påbörja projekteringsarbetet inom ramen 70 miljoner kronor exklusive moms för hela investeringen, att Piteå kommun garanterar finansieringen antingen genom ökat engångsanslag eller genom täckande av eventuellt driftunderskott inklusive räntor och avskrivningar samt att hänskjuta frågan om finansieringen till budgetberedningen för 2006 och VEP Yrkanden Peter Roslund (s), Lena Vikberg (s), Ruth Rahkola (s), Anders Nyström (s), Maj- Britt Lindström (s), Brith Fäldt (v), Lennart Holm (v), Mohammed Jawad (v), Lage Hortlund (m) och Ricard Grandin (m): Bifall till kommunstyrelsens förslag. Susanne Sandström (v): Avslag på förslaget. Ina Järlesjö (kd), Johnny Åström (ns), Erik Berg (c), Christina Simonsson (c), Stig Franzén (fp), Åke Forslund (fp) och Magnus Alm (mp): Ärendet återremitteras med motiv enligt bilaga 174. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på förslagen om tidpunkten för ärendets

26 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 26 avgörande och finner att kommunfullmäktige beslutar att avgöra ärendet vid dagens sammanträde. Votering begärs. Följande propositionsordning godkänns. Ja-röst = bifall till att ärendet avgörs idag. Nej-röst = bifall till återremissyrkandet. Omröstningsresultat 32 ja-röster, 14 nej-röster, 1 ledamot avstår och 4 ledamöter är frånvarande enligt till protokollet bifogad voteringslista. Ordföranden ställer proposition på det två återstående förslagen, kommunstyrelsens förslag och Susanne Sandströms (v) avslagsyrkande och finner att kommunfullmäktige antar kommunstyrelsens förslag. Kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag: att uppdra åt Piteå Näringsfastigheter AB att påbörja projekteringsarbetet inom ramen 70 miljoner kronor exklusive moms för hela investeringen, att Piteå kommun garanterar finansieringen antingen genom ökat engångsanslag eller genom täckande av eventuellt driftunderskott inklusive räntor och avskrivningar samt att hänskjuta frågan om finansieringen till budgetberedningen för 2006 och VEP Reservationer Kristdemokraterna, centerpartiet, folkpartiet, Norrbottens sjukvårdsparti och miljöpartiet reserverar sig mot beslutet till förmån för återremissyrkandet. Susanne Sandström (v) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget förslag.

28 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 28 LEDAMÖTER Tjänstgörande ersättare Ja Nej Avstår S Christer Lindström S Kjell Rögde Lars-Göran Nilsson C Sven-Erik Engman S Maj-Britt Lindström Fp Åke Forslund Kd Lars Wikström S Kent Eriksson S Siv Marklund S Inger Wikström V Mohammed Jawad S Lars-Eric Lindgren S Anna-Karin Lundström S Kenth B Eriksson M Lage Hortlund Ingvar Leijon NS Hans Taivalsaare C Kjell Åström S Stig Rönnbäck S Susanne Wiklund Fp Ulla Persson Kd Åsa Eriksson Kd Erling Sandström S Lars-Olof Pettersson RESULTAT

29 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 29 KF 175 Dnr 05/KS Extern kapitalförvaltning Piteå kommun har sedan 1 juli 2002 valt att låta externa kapitalförvaltare förvalta 60 mkr av kommunens likvida medel. Dessa förvaltas diskretionärt och som grund för uppdraget ligger kommunens finanspolicy. Förvaltningsuppdragen har gått bra och avkastningen sedan start ligger på cirka 27 %, vilket får anses som ett gott resultat, åtminstone om man ställer det till den alternativavkastning som ett bankkonto erbjuder för närvarande. Mot bakgrund av detta och att kommunens likvida situation är god och bedöms stabil på både lång och kort sikt med nu kända förutsättningar, föreslås att ytterligare likvida medel ska avsättas för en ur avkastningshänseende mer effektiv hantering av dessa. Vid en analys av kommunens likvida situation är det ekonomikontorets bedömning att 20 mkr skulle kunna avsättas till extern kapitalförvaltning utan att den kortsiktiga likvida situationen äventyras. Kommunstyrelsen föreslår vid sammanträde 19 september 2005, 196 kommunfullmäktige besluta att godkänna att ytterligare 20 mkr av kommunens likvida medel kan avsättas till extern kapitalförvaltning. Yrkanden Peter Roslund (s) och Lage Hortlund (m): Bifall till kommunstyrelsens förslag. Lennart Holm (v): Avslag på förslaget. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på förslagen och finner att kommunfullmäktige antar kommunstyrelsens förslag. Kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag: att godkänna att ytterligare 20 mkr av kommunens likvida medel kan avsättas till extern kapitalförvaltning.

30 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 30 Reservation Lennart Holm (v) reserverar sig med instämmande av Brith Fäldt (v) mot beslutet till förmån för eget förslag.

31 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 31 KF 176 Dnr 05/KS Delårsrapport januari augusti 2005 för Piteå kommun och koncernen Ekonomikontoret har sammanställt kommunens delårsrapport per 31 augusti 2005 samt helårsprognos per 31 december 2005, bilaga 218 a). Kommunen Kommunen redovisar ett periodiserat resultat per 31 augusti 2005 om 10,8 mkr (-26,5 mkr) och en helårsprognos om 9,9 mkr (0,2 mkr). Resultatet består i korta drag av underskott avseende skatteintäkter och finansnetto, medan överskott redovisas avseende verksamhetens nettokostnader. Underskottet från skatteintäkterna prognostiseras på helårsbasis till cirka 10 mkr, vilket främst beror på att arbetslösheten i landet fortfarande är relativt hög, vilket i sin tur leder till lägre skatteintäkter än tidigare beräknat. Bland verksamheterna redovisas totalt sett ett överskott om cirka 10 mkr, både för perioden och i helårsprognosen. Samtliga nämnder och styrelse redovisar balans mellan bedriven verksamhet och ekonomi. Inom socialnämndens ansvarsområde redovisas dock även fortsättningsvis kraftiga underskott avseende försörjningsstödet. Likviditeten sjunker i och med att kassaflödet från verksamheten är för lågt i förhållande till den investeringsvolym som prognostiseras. Likviditeten ligger dock fortfarande på en nivå över fastställd målsättning. Sammantaget innebär detta att resultatet beräknas bli cirka 16 mkr sämre än budgeterat, vilket ger ett resultat som ligger markant under den målnivå som fastställts av kommunfullmäktige i syfte att från och med år 2010 klara 91 %-ig nettkostnadsandel av skatteintäkter och generella statsbidrag. Koncernen Inkluderat bolagen redovisas ett resultat för årets första åtta månader om 41,8 mkr (-8,3 mkr). Samtliga bolag redovisar överskott per 31 augusti Kommunstyrelsen har behandlat ärendet vid sammanträde 3 oktober 2005, 218. Kommunrevisorernas utlåtande avseende delårsrapporten redovisas i bilaga 218 b).

32 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 32 Kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens: att godkänna delårsrapporten per 31 augusti 2005.

33 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 33 KF 177 Dnr 05/KS Svar på motion angående priset på bussbiljetter för ungdomar Motionen Helena Stenberg (s) och Laila Stålnacke (s) har i en motion till kommunfullmäktige anfört följande: Piteungdomar upplever det som orättvist att man som 16 åring måste betala priset för en vuxenbiljett när man åker buss. I de flesta andra sammanhang räknas man inte som vuxen förrän man fyller 18 år. Det känns logiskt att denna åldersgräns ska gälla även då man köper sin bussbiljett och vi anser att på kollektivtrafik upphandlad av Piteå kommun ska barnbiljettpriset gälla upp till 18 år. Vi föreslår fullmäktige besluta: att på kollektivtrafik upphandlad av Piteå kommun ska barnbiljettpriset gälla upp till 18 år. Kommunfullmäktige har den 20 juni 2005, 129 beslutat att remittera ärendet till kommunstyrelsen för beredning. Teknik- och gatukontorets yttrande: Under hösten 2006 kommer Länstrafiken i Norrbotten och tätortstrafiken i Piteå att införa ett gemensamt informations- och biljettsystem Kombi som kommer att möjliggöra köp av övergångsbiljetter mellan trafikutövarna. Detta försvåras om trafikutövarna tillämpar olika åldersgränser. För närvarande tillämpar tätortstrafiken i Piteå samma åldersgränser och biljettpriser som Länstrafiken i Norrbotten: Barn 0-5 år gratis Skolungdom 6-15 år halvt pris Ungdom 16 år helt pris Svenska Lokaltrafikföreningen (SLTF) rekommenderar samtliga trafikhuvudmän följande åldersgränser för kollektivtrafiken i Sverige:

34 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 34 Barn Skolungdom Ungdom Vuxen 0-6 år 7-18 år år 26 år Vid Länstrafikens styrelsemöte beslutades att vänta med förändringar av åldersgränserna i avvaktan på resultatet av överläggningar med övriga norrlandslän. Teknik- och gatukontoret anser att en höjning av åldersgränser för ungdomar vore önskvärd med hänsyn till ungdomars inkomster. Man ser också gärna att kollektivtrafiken nyttjas istället för bil, något som förvaltningen arbetar med i projektet HälsoRaid. Förvaltningen har i dagsläget inga resurser för att genomföra en prissänkning. För att kunna realisera detta måste budgeten utökas för att täcka trafikutövaren Connex inkomstbortfall. Trafikutövaren har inget att erinra mot förslaget förutom att inkomstbortfallet måste täckas men föreslår att en eventuell prissänkning görs tidigast när tätortstrafiken har upphandlats på nytt, det vill säga från och med 1 januari Teknik- och gatukontoret föreslår att en höjning av åldersgränsen för skolungdom utförs samordnat med Länstrafiken och under förutsättning att ekonomiska resurser tillförs i budget. Kommunalrådet Peter Roslund anför följande: Jag delar motionärernas och teknik- och gatukontorets uppfattning att åldersgränsen för reducerat biljettpris både på Länstrafiken och på tätortstrafiken i Piteå bör höjas. Med hänsyn till införande av ett nytt informations- och biljettsystem och önskvärdheten av en samordning med Länstrafiken bör ett genomförande anstå till dess att en samordning med Länstrafiken kan ske. Kommunstyrelsen har behandlat ärendet vid sammanträde 19 september 2005, 193. Kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag: att en förändring av åldersgränserna inom lokaltrafiken i Piteå genomförs samordnat med Länstrafiken,

35 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 35 att kommunstyrelsen återkommer till kommunfullmäktige med förslag i frågan samt att anse motionen bifallen.

36 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 36 KF 178 Dnr 05/KS Svar på motion angående behovsresor med färdtjänst Motionen Ricard Grandin (m) har i en motion till kommunfullmäktige anfört följande: Enligt FN-standardregel nr 11 skall åtgärder vidtagas för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning samma möjligheter till rekreation. Piteå kommun har strikta regler för färdtjänst och dom som inte behöver färdtjänst skall inte ha det. Personer med begåvningshandikapp får färdtjänst utan restriktioner, om handikappet är sådant att dom inte kan åka buss. Som så ofta blir det gränsfallen som kommer i kläm. Om man på vardagar när det går bussar på bestämda tider kan ta sig till och från jobbet utan problem, bör man därför inte bli sittande i sin gruppbostad i t.ex. Öjebyn för att det inte går några bussar på helgerna. Moderata samlingspartiet anser att kommunen inte lever upp till FN:s standardregel nr 11 och vad tjänar det till att bygga rullstolsramper och hissar då dom inte har möjlighet att ta sig till t.ex. bowlinghallen? Moderaterna anser att med klara regler för användandet: Att ett antal behovsresor med färdtjänst varje månad borde beviljas. Det handlar om ett litet antal personer vilkas livskvalitet skulle öka väsentligt om kommunen levde upp till målet i LSS 5 där det står att den enskilde bör ges möjlighet att leva som andra. Kommunfullmäktige har den 21 mars 2005, 62 beslutat att remittera ärendet till kommunstyrelsen för beredning. Handikappomsorgens yttrande till socialnämnden: I motionen framkommer gruppledarens åsikt att Piteå kommun har strikta regler

37 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 37 för behovsbedömning av färdtjänst. Utredaren vill då förtydliga att de regler som ligger till grund för handläggarnas bedömning är lagtexten samt utfall av domstolarnas beslut vid överklagningar. Det är alltså inte så att Piteå kommun har några egna regler för färdtjänst. Handläggarna följer lagen. Sverige har ju flera olika lagar som gäller personer med funktionshinder, t ex LSS, SoL och Färdtjänst. Dessa lagar står dock fritt från varandra. LSS är en lag som enligt lagstiftarens mening endast gäller vissa personer med svåra funktionshinder. Det blir därför omöjligt att relatera alla kommuninnevånare med funktionshinder utifrån denna lag. Eftersom alla kommunmedborgare, som bosatt sig där bussar inte går i trafik, själva får ombesörja sina transporter så kanske det kan anses att leva som andra om man som funktionshindrad får göra likadant. Att som gruppledaren vilja utöka kommunens ambition så att personer med funktionshinder ges en ökad möjlighet att delta i det sociala livet skulle självfallet öka personernas livskvalitet. Att ambitionshöja villkor utöver lagstiftning är en politisk fråga! Som tjänsteman finns uppdraget att ge kommunmedborgarna det de har rätt till enligt lag. Eftersom socialtjänstens budget idag är mycket stram så finns ingen möjlighet att göra en ambitionshöjning inom given ram, varför det i så fall måste till ett politiskt beslut. Det måste även tillskjutas pengar i rambudget för detta ändamål. Socialnämnden beslutar i sitt yttrande den 17 augusti 2005, 87 att hos kommunfullmäktige hemställa att motionen avslås, eftersom socialnämnden saknar resurser för en sådan ambitionshöjning som motionären avser. Kommunstyrelsen föreslår vid sammanträde 3 oktober 2005, 213 kommunfullmäktige besluta att i enlighet med socialnämndens yttrande avslå motionen. Yrkanden Maj-Britt Lindström (s), Ricard Grandin (m), Ulla Persson (fp), Stig Franzén (fp), Mohammed Jawad (v), Magnus Alm (mp), Johnny Åström (ns), och Erik Berg (c), Christina Simonsson (c), Ina Järlesjö (kd) och Lars Wikström (kd): Ärendet återremitteras med uppdrag till socialnämnden att utreda vilka grupper

38 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 38 som kan komma i fråga, förslag till regelverk samt vad kostnaden skulle bli. Brith Fäldt (v), Lennart Holm (v),ruth Rahkola (s) och Laila Stålnacke (s): Bifall till kommunstyrelsens förslag. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på förslagen om tidpunkten för ärendets avgörande och finner att kommunfullmäktige beslutar att återremittera ärendet. Votering begärs. Följande propositionsordning godkänns. Ja-röst för bifall till återremiss. Nej-röst för bifall till att ärendet avgörs idag. Omröstningsresultat 24 ja-röster, 20 nej-röster och 7 ledamöter är frånvarande enligt till protokollet bifogad voteringslista. Kommunfullmäktige beslutar: att återremittera ärendet med uppdrag till socialnämnden att utreda vilka grupper som kan komma i fråga, förslag till regelverk samt vad kostnaden skulle bli.

40 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 40 LEDAMÖTER Tjänstgörande ersättare Ja Nej Avstår S Christer Lindström S Kjell Rögde Lars-Göran Nilsson C Sven-Erik Engman S Maj-Britt Lindström Fp Åke Forslund Kd Lars Wikström S Kent Eriksson S Inger Wikström V Mohammed Jawad S Lars-Eric Lindgren S Anna-Karin Lundström S Kenth B Eriksson M Lage Hortlund Ingvar Leijon NS Hans Taivalsaari C Kjell Åström S Stig Rönnbäck S Susanne Wiklund Fp Ulla Persson Kd Åsa Eriksson Kd Erling Sandström S Lars-Olof Pettersson RESULTAT 24 20

41 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 41 KF 179 Dnr 04/KS Svar på motion angående vision 2010 för bildning och kultur i Piteå Motionen Folkpartiet har i en motion till kommunfullmäktige anfört följande: Kulturen är närande. Många har insett att framsteg, också de materiella, måste ha sin grund i en andlig strävan eller moralisk hållning i humanismens människosyn och kulturarvets erfarenheter och visioner. Denna insikt har under olika perioder haft mer eller mindre genomslag i det svenska samhället. Under senare tid tycks denna tro ha glömts bort. Vi måste åter sätta människans andliga och kulturella behov i centrum. Kulturens ekonomiska betydelse för en kommuns framåtskridande måste visas i handling och bli allmänt accepterad års folkbildningsutredning vidgade bildningsbegreppet och preciserade folkbildningsuppdraget. Kulturen infördes som ett viktigt ord. Bredvid medborgaren ställdes människan med hennes behov att forma en livsåskådning. De fyra begrepp, som än i dag utgör hörnpelarna i folkbildningens självbild, hade därmed grundfästs: demokrati kultur medborgerlig bildning personlighetsutveckling. Den praktiska och estetiska bildningen jämställdes med den teoretiska. Det är lika viktigt nu som i början av förra seklet för demokratiens utveckling att medborgarna engagerar sig, att de tar eget ansvar och att beslutsfattarna lyssnar och tar dem på allvar. I dag borde man lyssna med större öppenhet på de som talar utan annan tyngd än den som skapats av fakta, hållbarheten och argumenten och kraften i ett ideellt engagemang. För en socialliberal är det grundläggande att hålla öppet för människors personliga engagemang och initiativ. Detta är en förutsättning för att de politiska organen ska bli tillräckligt känsliga för rent mänskliga värden. Ju vidsträcktare det politiska beslutsfältet är, ju mera makt hos de beslutande, desto viktigare blir denna känslighet. En av politikens viktigaste uppgifter är att aktivt bidra till goda förutsättningar för ett gott samhällsliv och ekonomisk utveckling. Ett resultat av detta i Piteå kommun är bl. a. visionen om att hela kommunen ska utvecklas och visionen om miljön i Agenda 21. Bildning och kultur är också två viktiga beståndsdelar för att utveckla det goda samhället. Det är nu hög tid att utarbeta en vision för bildning och kultur för Piteå.

42 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 42 Vi föreslår: att kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att utarbeta en Vision 2010 för bildning och kultur i Piteå. Kommunfullmäktige har den 18 oktober 2004, 171 beslutat att remittera ärendet till kommunstyrelsen för beredning. Kultur- och fritidsnämndens yttrande , 81: Motionen går ut på att skapa en gemensam vision för utbildning och kultur som ett led i att skapa det goda samhället. Motionen hänvisar bland annat till de antagna visionerna om att hela kommunen ska utvecklas samt till visionen om Agenda 21 som goda exempel. Kultur- och fritidsförvaltningen menar att om man skall skapa ett gemensamt visionsdokument är det rimligt att det består av det redan utarbetade visionsprogrammet för kulturpolitiken Nytt århundrade nya mål, antaget av Kultur och fritidsnämnden 2003, samt av de redan existerande måldokumenten för Barn- och utbildningsnämnden. Barn- och utbildningsnämndens yttrande , 142: Barn- och utbildningsnämnden har inom sitt verksamhetsområde att arbeta med bildning och utbildning för barn och ungdomar upp till 20 år. Vision och mål för våra verksamheter framgår i den barn- och utbildningsplan som är antagen av kommunfullmäktige. Kommunalrådet Peter Roslund anför: Jag delar motionärernas åsikt om kulturens betydelse för framsteg och utveckling. Däremot kan jag inte hålla med om att vi under senare tid har förlorat denna insikt. Tvärtom har kulturyttringar och kulturaktiviteter inom flera samhällssektorer fått en alltmera framskjuten position. Såväl privata företag som kommuner och landsting har visat allt större intresse för kultursatsningar av olika slag. Detta

43 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 43 gäller inte minst i vår egen kommun. Redan i 1997 års tillväxtprogram för Piteå kommun fanns musik med som ett viktigt insatsområde för tillväxt. Som exempel på konkreta satsningar kan nämnas kommunens insatser kring musikhögskolan och Acusticum, musik- och dansutbildning inom grund- och gymnasieskolan, ombyggnaden av Christinasalen, nya Norrmalmia och Kvarnvallens idrottsarena som också kan användas för stora konserter. Studieförbunden och det övriga föreningslivet är också viktiga bärare av bildnings- och kulturverksamhet. I Piteå finns inte mindre än 300 föreningar registrerade i kulturoch fritidsnämndens föreningsregister. Alla dessa föreningar gör en viktigt kulturell insats i vår kommun. Vi har sedan länge insett denna viktiga roll som föreningslivet har och kommunen, genom kulturoch fritidsnämnden stöttas därför dessa föreningars verksamhet både ekonomiskt och på annat sätt, t ex via nämndens föreningsservice. Kultur- och fritidsnämnden har antagit ett visionsprogram, Nytt århundrade nya mål, där nämndens (och kommunens) grundvärderingar, visioner och mål är formulerade. Detta dokument skulle lika gärna kunna heta Vision 2010 för bildning och kultur i Piteå. I kommunens översiktsplaner har vi formulerat våra visioner och mål och tankar om framtiden i olika avseenden, t.ex. beträffande utbildning och kultur. Planen är övergripande och kommunomfattande och intentionerna i den skall alltså prägla all kommunal verksamhet. Vi har i vår kommun upprättat och antagit ett stort antal styrande dokument. Dokumenten är antagna på olika nivåer: fullmäktige-, kommunstyrelse och nämndsnivån och har fått en rad olika beteckningar; policys, strategier, program, visioner m.m. Som svar på en motion har kommunfullmäktige uppdragit åt kommunstyrelsen att, för att bringa ordning i styrdokumentsfloran, bland annat gå igenom, kategorisera och sammanställa alla gällande styrdokument samt att upprätta rutiner för utformning, uppdatering, uppföljning m.m av de styrande dokumenten. Uppdraget omfattar också att åstadkomma stringens när det gäller på vilken politisk nivå de olika styrdokumenten ska beslutas. Detta arbete pågår.

44 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 44 Ett övergripande visionsprogram för exempelvis bildning och kultur ska vara vägledande för hela den kommunala verksamheten i likhet med kommunens tillväxtprogram och ska därför antas av kommunfullmäktige. Mot bakgrunden av vad som anförts och i avvaktan på det pågående utredningsarbetet anser jag inte att det nu finns anledning att kommunstyrelsen ska upprätta ytterligare ett visionsdokument för bildning och kultur. Kommunstyrelsen har behandlat ärendet vid sammanträde 3 oktober 2005, 214. Kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag: att med hänvisning till ovan anförda anse motionen besvarad.

45 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 45 KF 180 Dnr 05/KS Svar på motion angående upprättande av en hälso- och sjukvårdsplan samt en ny handikapplan Motionen Erik Berg (c) har i en motion till kommunfullmäktige anfört följande: Kommunfullmäktige har att besluta om och fastställa skolplanen, jämställdhetsplanen, översiktsplanen, landsbygdsplanen för att ta några exempel. Självfallet är det en självklarhet att dessa planer passerar ett antal beredningsorgan på väg fram till fullmäktige. Det får anses som utomordentligt viktigt att så många som möjligt kan ta del av de olika planerna, detta inte minstberoende på att oerhört många kommunmedborgare direkt eller indirekt berörs av de beslut fullmäktige tar. Undertecknad vill sätta fokus på två planer. Den första kallar jag för hälso & sjukvårdsplan. Den andra finns, nämligen handikapplanen men tiden för den gick ut den 31/ Dessa två planer berör oerhört många behövanden, som är i direkt beroende hur och på vilket sätt kommunen hanterar deras frågor och behov. Det finns många frågor inom handikappomsorgen som kräver noggrann analys och förändring till det bättre. Likaså inom hälso & sjukvården. Allt från de anställdas vardagssituation, fram till den vårdbehövande människan. Jag är övertygad om att handikapplanen måste ses över och uppdateras. Den gick nämligen ut den 31/ Med anledning av det ovan skrivna yrkar undertecknad bifall till följande att-satser: Att Piteå kommun ger Socialnämnden uppdraget att upprätta en hälso & sjukvårdsplan i de delar som berör kommunen, Att Piteå kommun ger Socialnämnden uppdraget att upprätta en ny handikapplan samt Att Piteå kommuns fullmäktige slutligen fastställer och beslutar om innehållet i hälso & sjukvårdsplanen samt handikapplanen. Kommunfullmäktige har den 14 februari 2005, 25 beslutat att remittera ärendet till kommunstyrelsen för beredning.

46 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 46 Bilaga till socialnämndens yttrande angående upprättande av en hälso- och sjukvårdsplan i de delar som berör kommunen: Underlag för svar på motion angående upprättande av en hälso- och sjukvårdsplan i de delar som berör Piteå kommun Det finns en nationell handlingsplan för hälso- och sjukvård. Den är vägledande och får effekter för både landsting och kommun. Enligt regeringens uppfattning ska handlingsplanen leda till att alla medborgare skall uppfatta. att sjukvården finns för alla och envar på lika villkor. att de får den hjälp de behöver och när de behöver den. att de bemöts med respekt och omtanke. att de kan påverka och vara delaktiga i vården. att alla enskilda insatser och vårdprocessen baseras på aktuell kunskap och utvärderade metoder. att vården gör sitt yttersta för att stödja förebyggande och hälsobefrämjande åtgärder I Piteå kommun finns ett folkhälsoprogram som syftar till att förbättra hälsan för alla invånare i kommunen. För de äldre är målsättningen att förbättra den fysiska och psykiska hälsan och att minska antalet fallolyckor. I verksamhetsplanen för äldreomsorgen finns mål för hälso- och sjukvård. Dessa utgår från de nationella riktlinjerna. På äldreboendena finns mål för hälso- och sjukvård för boendeenheten i respektive handlingsplan. Förslag till svar på motion: Behov av separat handlingsplan för hälso- och sjukvård för hela kommunen finns inte då det redan finns planer för olika nivåer. På nationell nivå: Nationell handlingsplan för hälso- och sjukvård. På kommunnivå: Folkhälsoprogram. På avdelningsnivå: Äldreomsorgens mål för hälso- och sjukvård. På verksamhetsnivå: Målsättning för hälso- och sjukvård i den direkta verksamheten.

47 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 47 Socialnämndens protokoll över yttrande angående hälso- och sjukvårdsplan i de delar som berör kommunen redovisas i bilaga 215. Kommunalrådet Peter Roslund anför följande: Den hälso- och sjukvård som ligger inom kommunens ansvar och som motionen handlar om sker inom ramen för den kommunala äldreomsorgen. Kommunens mål för hälso- och sjukvården ska vara integrerad i planen för äldreomsorgen, vilket också är fallet. Därför behövs ingen särskild hälso- och sjukvårdsplan för Piteå kommun. Jag delar motionärens uppfattning att det behövs en ny handikapplan. På uppdrag av kommunfullmäktige har socialnämnden därför upprättat förslag till ny handikapplan som följer den nationella handlingsplanen som beslutades av riksdagen år Ett förslag till handikapplan, som är en revidering av socialnämndens förslag, avses behandlas i kommunfullmäktige under hösten Förslaget är ett handlingsprogram för hur Piteå kommun skall uppnå de nationella målen. Kommunstyrelsen har behandlat ärendet vid sammanträde 3 oktober 2005, 215. Kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag: att beträffande hälso- och sjukvårdsplan anse motionen besvarad samt att beträffande handikapplan anse motionen bifallen.

48 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 48 KF 181 Dnr 05/KS Svar på medborgarförslag angående vuxenbiljett i lokaltrafiken Medborgarförslaget Anna Lindgren, Tvärvägen 3, har i ett medborgarförslag till kommunfullmäktige inkommet 11 maj 2005 anfört följande: Du räknas som vuxen vid 18 års ålder idag, men med ett undantag, när du åker buss räknas du som vuxen redan vid 16. Idag så får du betala vuxenpris redan vid 16 års ålder när du åker med lokaltrafiken inom Piteå kommun. En vuxenbiljett kostar dubbelt så mycket som en barnbiljett, och många ungdomar idag har inte råd att betala de två resorna som krävs för att ta sig till och från skolan. Det kostar ungefär 300 kr/månad för en elev att ta sig till skolan. Ändå så får man samma inkomst då man är både 15 och 16, fortfarande 950 kr. Därför kräver jag att vuxenbiljett inte ska gälla förrän man är 18 eller så ska man bli myndig vid 16 års ålder inom Piteå kommun. Kommunfullmäktige har den 20 juni 2005, 126 beslutat att remittera ärendet till kommunstyrelsen för beredning. Teknik- och gatukontorets yttrande: Under hösten 2006 kommer Länstrafiken i Norrbotten och tätortstrafiken i Piteå att införa ett gemensamt informations- och biljettsystem Kombi som kommer att möjliggöra köp av övergångsbiljetter mellan trafikutövarna. Detta försvåras om trafikutövarna tillämpar olika åldersgränser. För närvarande tillämpar tätortstrafiken i Piteå samma åldersgränser och biljettpriser som Länstrafiken i Norrbotten:

49 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 49 Barn 0-5 år gratis Skolungdom 6-15 år halvt pris Ungdom 16 år helt pris Svenska Lokaltrafikföreningen (SLTF) rekommenderar samtliga trafikhuvudmän följande åldersgränser för kollektivtrafiken i Sverige: Barn Skolungdom Ungdom Vuxen 0-6 år 7-18 år år 26 år Vid Länstrafikens styrelsemöte beslutades att vänta med förändringar av åldersgränserna i avvaktan på resultatet av överläggningar med övriga norrlandslän. Teknik- och gatukontoret anser att en höjning av åldersgränser för ungdomar vore önskvärd med hänsyn till ungdomars inkomster. Man ser också gärna att kollektivtrafiken nyttjas istället för bil, något som förvaltningen arbetar med i projektet HälsoRaid. Förvaltningen har i dagsläget inga resurser för att genomföra en prissänkning. För att kunna realisera detta måste budgeten utökas för att täcka trafikutövaren Connex inkomstbortfall. Trafikutövaren har inget att erinra mot förslaget förutom att inkomstbortfallet måste täckas men föreslår att en eventuell prissänkning görs tidigast när tätortstrafiken har upphandlats på nytt, det vill säga från och med 1 januari Teknik- och gatukontoret föreslår att en höjning av åldersgränsen för skolungdom utförs samordnat med Länstrafiken och under förutsättning att ekonomiska resurser tillförs i budget. Kommunalrådet Peter Roslund anför: Jag delar förslagsställarens och teknik- och gatukontorets uppfattning att åldersgränsen för reducerat biljettpris både på Länstrafiken och på tätortstrafiken i Piteå bör höjas. Med hänsyn till införande av ett nytt informations- och biljettsystem och önskvärdheten av en samordning med Länstrafiken bör ett genomförande anstå till dess att en samordning med Länstrafiken kan ske.

50 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 50 Kommunstyrelsen har behandlat ärendet vid sammanträde 19 september 2005, 194. Kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag: att en förändring av åldersgränserna inom lokaltrafiken i Piteå genomförs samordnat med Länstrafiken, att kommunstyrelsen återkommer till kommunfullmäktige med förslag i frågan samt att anse medborgarförslaget bifallet.

51 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 51 KF 182 Dnr 05/KS Svar på medborgarförslag angående nedläggning av Skanskas betongfabrik i Öjebyn Medborgarförslaget Arnold Stenman, Duvhöksgatan 1, Piteå har i ett medborgarförslag till kommunfullmäktige anfört följande: I massmedia har framkommit att fabriken ska säljas och i TV har också förekommit uppgifter om nedläggning av produktionen vid några orter i landet, även i Öjebyn. Piteå måste få många fler industrier till kommunen, inte färre, så att servicenäringar och småföretagen samt den allmänna sektorn kan utvecklas. En nedläggning i Öjebyn skulle ställa hundratals människor utan försörjning. Direkt berörs ett sextiotal personer. Alla planer angående befolkningsökning i kommunen kan naturligtvis spolieras om nedläggning av fabriken blir realitet, folk måste flytta söderut där arbeten finns. Föreslår att: 1 a). Kommunalrådet kontaktar regeringen för ett statligt övertagande av betongfabriken i Öjebyn. 1 b) Att kommunalrådet skyndsamt tar fram en seriös köpare av betongfabriken för fortsatt garanterad produktion. Kommunfullmäktige har den 23 maj 2005, 90 beslutat att remittera ärendet till kommunstyrelsen för beredning. Kommunalrådet Peter Roslund anför följande: Kommunens tillväxtenhet följer noga händelseutvecklingen beträffande betongfabrikens framtid med en självklar målsättning att hitta en bra lösning. Ägarnas förstahandsalternativ är att hitta en lämplig privat köpare som tar över verksamheten. Detta måste också vara kommunens målsättning och den linje som

52 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 52 kommunen skall driva. Däremot är det ägaren som har initiativet när det gäller att hitta en köpare. Vad kommunen ska göra är att stötta utvecklingen och underlätta en ny ägares övertagande av verksamheten. I övrigt skall kommunen i görligaste mån medverka till en lösning som är acceptabel också ur kommunal synvinkel. Så länge varken staten själv eller nuvarande ägare visar intresse för ett statligt förvärv ska inte kommunen heller i sitt engagemang arbeta för en sådan lösning. Kommunstyrelsen har behandlat ärendet vid sammanträde 19 september 2005, 195. Kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag: att med vad som anförts ovan anse medborgarförslaget besvarat.

53 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 53 KF 183 Dnr 05/KS Svar på medborgarförslag om utbildning i räddnings- och katastrofberedskap för all personal i barnomsorgen och skolan samt för intresserade föräldrar Medborgarförslaget Per Holmqvist, Larssons Gränd 38, har i ett medborgarförslag anfört följande: Jag heter Per Holmqvist och har med min familj flyttat till Piteå i september I dagarna håller vi på att skola in barnen på dagis på Furuberget, både på avdelningen Bamse och på Lille Skutt. Jag vill att barn- och utbildningsnämnden tar initiativ till en utbildning i räddnings- och katastrofberedskap för all personal i barnomsorgen (och skolan) och för intresserade föräldrar. Det är inte på något sätt en kritik mot den personal som finns på vårt nya dagis utan bara behov av kunskap om hur man (personal och föräldrar) ska bete sig vid brand, om något barn trillat och skadat ryggen, om något barn fått något i halsen, näsblod eller om något barn får feberkramp. Alltså en kontinuerlig utbildning i Utrymning och i Första hjälpen. Vi kommer från en by i Kalix där vi var med att starta ett kooperativt dagis. Som första åtgärd inför uppstarten köpte föreningen in en kurs för all personal och intresserade föräldrar i Första Hjälpen av Röda Korset. Föreningen kontaktade också brandkåren, som informerade om utrymningsvägar, var brandsläckare skulle placeras osv. När vi utfört åtgärderna kom kommunens räddningschef och kontrollerade att vi gjort rätt. Kursen var nyttig eftersom kunskapen även kan användas om man kommer först till en trafikolycka eller om man upptäcker att det brinner någonstans. Kanske har ni i Piteå kommun redan haft dessa utbildningar och denna kunskapsinhämtning men det är då aldrig helt fel att ha en repetition. Åtgärderna måste vara snabba riktiga och sitta i ryggmärgen.

54 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 54 Kommunfullmäktige har den 14 februari 2005, 21 beslutat att remittera ärendet till kommunstyrelsen för beredning. Barn- och utbildningsnämndens yttrande redovisas i bilaga 216. Kommunalrådet Peter Roslund anför: I sitt yttrande redovisar barn- och utbildningsnämnden vilka åtgärder, utbildningar och övningar som genomförts. Man redovisar också vilka åtgärder som kommer att vidtas. Skolsköterskorna har genomgått utbildning i hjärt-lungräddning. En del av dem har dessutom genomfört elevutbildningar. Räddningstjänsten har lett personalutbildningar i första hjälpen för ca 190 personer. Dessutom bedrivs regelbundet utrymningsövningar vid skolor och förskolor. De skärpta kraven i Räddningsverkets nya föreskrifter innebär att verksamhetspersonalen ska genomgå en utbildning i brandskydd. Inom kommunen pågår nu ett arbete för att kunna uppfylla de nya kraven för brandskydd. Att utbilda föräldrar i räddning och beredskap kan vara betydelsefullt vid en institution som drivs av ett kooperativ, där föräldrarna på ett annat sätt är direkt engagerade i verksamheten. Så är inte fallet i en kommunal skola eller förskola där verksamheten sköts av kommunens personal. Med de ovan redovisade åtgärder anser jag att barn- och utbildningsnämnden håller en bra nivå på säkerhets- och skyddsarbetet i sin verksamhet. Kommunstyrelsen har behandlat ärendet vid sammanträde 3 oktober 2005, 216. Kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag: att med barn- och utbildningsnämndens yttrande och ovan anförda anse medborgarförslaget besvarat.

55 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 55 KF 184 Dnr 05/KS , 0081 Redovisning av obesvarade motioner och medborgarförslag Med hänvisning till kommunfullmäktiges arbetsordning, 31, lämnar kommunledningskontoret följande redovisning av de motioner vilkas beredning inte slutförts. Motion Redovisning , KF 50 Utredning pågår Tunga transporter och transporter av farligt gods i Piteå kommun (S Lena Vikberg och Björn Berglund) , KF 203 Utredning pågår Utformning av trafiksäkerhetspolicy för Piteå kommun (S Lars-Eric Lindgren) , KF 236 Kommunledningskontoret Fullmäktigeberedning för lokal demokrati- för yttrande utveckling (V Brith Fäldt) , KF 238 Fastighetsförvaltningen för Upphandling av el till kommunens bolag yttrande (M Ricard Grandin) , KF 61 Ekonomikontoret för yttrande Kollektivavtal som krav vid upphandling (V Per Sandström, Kitty Holm, Lennart Holm, Susanne Sandström och Jenny Grannas) Nämnden för arbetsmarknads- Anställande av en fixare under 2005 frågor och vuxenutbildning för eller senast 2006 yttrande (C Erik Berg) Yttrande från socialnämnden inkommit 29 augusti 2005

56 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 56 Motion Redovisning Kommunledningskontoret och Pengar till miljöförbättrande åtgärder miljö- och byggnämnden för (C Erik Berg) yttrande Teknik- och gatuförvaltningen Upprustning av Källbogatan för yttrande (Mp Magnus Alm) Utbildningar för att gör Piteå HBTvänligare (Mp Magnus Alm) Utredning pågår Utredning pågår Framtagande av miljöpolicydokument (C Erik Berg) Kommunledningskontoret för Bokning av porrfria hotell- och konferens- yttrande anläggningar (V Per Sandström, Susanne Sandström, Brith Fäldt och Lennart Holm) , KF 92 Kultur- och fritidsnämnden för Anläggande av fruktpark inom kommunen yttrande (Kristdemokraterna)

57 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 57 Motion Redovisning , KF 93 Tillväxtenheten för yttrande Hänvisnings- och vägvisningsskyltar/pilar med text både på svenska och engelska (Kristdemokraterna) , KF 95 Socialnämnden och personal- Information om äldrevård på invandrar- utskottet för yttrande och minoritetsspråk som finns representerade i kommunen samt att flerspråkighet skall ses som en merit vid anställningar. (Kristdemokraterna) , KF 96 Socialnämnden för yttrande Erbjudande om årligt hembesök av behovsbedömare (Kristdemokraterna) , KF 99 Socialnämnden för yttrande Införande av arbetsplikt i äldreomsorgen för arbetslösa (Mp Magnus Alm) , KF 100 Kommunledningskontoret, Prioritering av kvinnor år vid all kultur/fritidsnämnden och (Mp Magnus Alm) personalutskottet för yttrande , KF 101 Ekonomikontoret för yttrande Piteå en kommun som bidrar till en socialt hållbar utveckling, information till samtliga nämnder, förvaltningar och kommunala bolag om Rättvisemärkta produkter (Mp Daniel Tukia)

58 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 58 Motion Redovisning , KF 102 Utredning pågår Mera idrott och hälsa i Piteå kommuns skolor (Folkpartiet liberalerna) Kommunledningskontoret för Medlemskap i Föreningen Sveriges yttrande Vattenkraftskommuner (C Erik Berg) Utredning pågår Kartläggning av upplevd trivsel och mobbingförekomst i skolan (Fp Ulla Persson, Åke Forslund och Stig Franzén) Barn- och utbildningsnämnden Erbjudande om fysisk hälsokontroll med för yttrande fullständig EKG-undersökning till kommunens skolungdomar (Fp Ulla Persson, Åke Forslund och Stig Franzén) , KF 130 Nämnden för arbetsmarknads- Digitalt möbelförråd frågor och vuxenutbildning för (C Kristina Simonsson) yttrande , KF 131 Socialnämnden för yttrande Äldreboende i centrala Piteå (C Erik Berg) , KF 128 Kommunledningskontoret och Inrättande av ett ungdomsfullmäktige barn- och utbildningsnämnden för yttrande (C Erik Berg)

59 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 59 Motion Redovisning , KF 132 Miljö- byggnämnden för En plan för utveckling av stadens bebyggelse yttrande (V Brith Fäldt) , KF 163 Barn- och utbildningsnämnden Förbättrad ljudmiljö på dagis i Piteå kommun för yttrande (C Erik Berg) , KF 164 Kommunledningskontoret för Instiftande av ett årligt pris för visat yttrande civilkurage (C Erik Berg) Medborgarförslag , KF 160 Teknik/gatuförvaltningen Cykelväg mellan Rosvik, Norrfjärden för yttrande och Piteå (Inger Maude) Kommunstyrelsen har behandlat ärendet vid sammanträde 3 oktober 2005, 217. Kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag: att godkänna redovisningen.

60 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 60 KF 185 Dnr 05/KS Avsägelse av uppdrag som ersättare i barn- och utbildningsnämnden samt fyllnadsval Henrik Jonsson (m) har avsagt sig uppdraget som ersättare i barn- och utbildningsnämnden p.g.a. flyttning från kommunen. Kommunfullmäktige beslutar: att godkänna avsägelsen samt att utse Karl-Erik Jonsson, Raningsvägen 20, Piteå som ny ersättare i barn- och utbildningsnämnden återstående mandatperiod.

61 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 61 KF 186 Dnr 05/KS Val av representant i den tvärpolitiska barngruppen Vid kommunfullmäktiges sammanträde 5 september 2005, 157 utsågs representanter i den tvärpolitiska barngruppen utom för moderaterna, som skulle återkomma med förslag till dagens sammanträde. Kommunfullmäktige beslutar: att utse Karl-Erik Jonsson, Raningsvägen 20, Piteå till representant i den tvärpolitiska barngruppen till utgången av 2006.

62 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 62 KF 187 Dnr 05/KS Svar på interpellation angående beslut om stödinsatser till handikappade Erik Berg (c) har till kommunalrådet Maj-Britt Lindström ställt en interpellation angående rubricerade. Interpellationen redovisas i bilaga 187 a). Kommunfullmäktige godkänner densamma. Maj-Britt Lindström besvarar interpellationen skriftligen, bilaga 187 b). Erik Berg tackar för svaret.

63 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 63 KF 188 Dnr 05/KS Svar på fråga angående mögel på Piteå Ridklubbs anläggning på Grisberget. Magnus Alm (mp) har överlämnat en fråga till kommunalrådet Peter Roslund vid kommunfullmäktiges sammanträde 5 september 2005, angående rubricerade lydande: Senast i kommunfullmäktige hävdade du att det inte hade konstaterats mögel på PRKs anläggning på Grisberget. Vet du nu hur det förhåller sig med den saken, och i så fall finns det mögel där eller ej? Om mögel finns törs du bedöma omfattningen? Eftersom frågeställaren inte var närvarande vid tidpunkten för frågans besvarande vid kommunfullmäktiges sammanträde den 5 september 2005, besvarar kommunalrådet Peter Roslund frågan vid dagens sammanträde enligt följande. Jag tror aldrig jag påstått att det inte konstaterats mögel. Jag har själv varit där och sett att det lokalt finns mögel. Vi gick in med en extra insats för att akut gå in och titta hur det ser ut. Läget idag är att man åtgärdat kring stallet, ytterväggen, innertaket och väggen mellan stall och ridhus. Där man har hittat mögel är framför allt där det läckt in vid ventilationstrummorna samt över några fönster. I övrigt kan man säga att det visade sig att det såg betydligt bättre ut än man hade befarat. Innerväggen var i stort sett mögelfri. Arbetet är till stor del utfört; Anticimex kommer att göra ett sista utlåtande över angreppen och det som är gjort för att åtgärda detta och som det ser ut behövdes inte alla pengar utan det blir en liten summa kvar. Magnus Alm tackar för svaret.

64 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 64 KF 189 Meddelande om ny ersättare i kommunfullmäktige Länsstyrelsen har den 16 september 2005 utsett Harriet Leppäniemi, socialdemokraterna till ny ersättare i kommunfullmäktige. Harriet Leppäniemi ersätter Rolf Persson som avsagt sig uppdraget.

65 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 65 KF 190 Dnr 05/KS Medborgarförslag angående Regnbågsteaterns ekonomiska möjlighet att bedriva sin verksamhet med full kapacitet Elisabet Andersson, Vägen Söderut 78, Piteå anför följande i medborgarförslag 22 september Regnbågsteatern är viktig och behövs som ett komplement till annan ungdomsverksamhet. Bilagda namnlistor visar att väldigt många kommunmedborgare anser att Regnbågsteatern bör prioriteras i budgeten. Kommunfullmäktige beslutar: att remittera medborgarförslaget till kommunstyrelsen för beredning.

66 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 66 KF 191 Anmälan av remitterad motion Kommunfullmäktiges ordförande anmäler motion, bilaga 191, som kommit in 5 oktober 2005 och som enligt fullmäktiges arbetsordning 31 remitterats till kommunstyrelsen för beredning.

67 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 67 KF 192 Dnr 05/KS Motion angående Studio Acusticum Erik Berg (c), Ulla Persson (fp), Johnny Åström (ns) och Magnus Alm (mp) överlämnar en motion till kommunfullmäktige angående rubricerade och anför följande: För ett antal år sedan beslutade kommunfullmäktige att anslå 20 av totalt 70 miljoner kr för en konsertlokal på Musikhögskolan. Konsertlokalen har sedan utvecklats till att bli Studio Acusticum och meningen var att näringslivet och EUfonder skulle investera resterande belopp. Projektgruppen har dock inte lyckats förmå näringslivet och fonder att bidra med några pengar, men SCA har lovat virke till ett värde av 10 miljoner kr. Socialdemokraterna i Piteå föreslår därför att kommunen själv tillsammans med kommunens bolag Piteå Näringsfastigheter ska bidra med ytterligare 40 miljoner kr till projektet, d.v.s. sammanlagt 60 miljoner kr. Utvecklingen på Musikhögskolan har hittills varit mycket lyckosam och en Studio Acusticum skulle kunna bli en lyckad investering. Å andra sidan är 60 miljoner kr väldigt mycket pengar; pengar som skulle kunna investeras i kommunens övriga åtaganden. Då frågan om Studio Acusticum aldrig varit uppe som en valfråga och då det dessutom handlar om så mycket pengar föreslår vi: att ett rådslag (senast juni 06) alternativt en folkomröstning (vid valet 2006) genomförs för att ge vägledning om vad piteborna tycker om att satsa minst 60 miljoner kr på Studio Acusticum. Kommunfullmäktige beslutar: att remittera ärendet till kommunstyrelsen för beredning.

68 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 68 KF 193 Dnr 05/KS Fråga angående kvällsöppna skolor i kommunen Christina Simonsson (c) överlämnar en fråga till kommunalrådet Maj-Britt Lindström och anför följande: För drygt en månad sedan på ett öppet möte med ungdomar på Norrmalmia gav kommunalrådet ett halvt löfte att kvällsöppna kommunens skolor. Min fråga blir därför: Är detta något som kommunalrådet nu arbetar för att förverkliga? Kommunfullmäktige godkänner frågan. Maj-Britt Lindström besvarar den enkla frågan enligt följande: Ja. Vi har så i Öjebyn idag och det fungerar väldigt bra. Jag tycker att det finns anledning att även pröva i övriga högstadieskolor om det är lika effektfullt som det har varit i Öjebyn. Jag tycker inte att våra skolor ska vara mörklagda efter kl Vi har sett i Öjebyn att det här engagerar föreningar, föräldrar, barn och ungdomar. Förstörelsen minskar och man tar ett större ansvar och har ett större engagemang i skolan. Förhoppningsvis leder det också till att man blir en tryggare elev i den öppna skolan. Christina Simonsson tackar för svaret.

Visa mer