Jurij Levadas analytiska centrum

Transkript

1 Adress: Ulitsa Gorbunova Moskva, tfn (499) direct@levada.ru Jurij Levadas analytiska centrum Godkännes: Lev Gudkov, direktör för Levada-Center; projektledare RAPPORT om sociologisk undersökning på temat Sverigebilden i rysk allmän opinion Jämförelse mellan två undersökningar Moskva 2015

2 Mellan den mars 2015 genomförde Levada-Center en andra omgång av enkäter på temat Sverigebilden i ryssarnas ögon. I likhet med 2014 genomfördes enkäten bland ett representativt urval rysk befolkning i städer och på landsbygden omfattande 1600 personer i åldern 18 år och uppåt, bosatta på 130 olika orter i 45 av landets regioner. I rapporten anges fördelningen av svaren i procent av det totala antalet tillfrågade. Den statistiska felmarginalen i denna typ av undersökning överstiger inte 3,4 %. Inställningen till Sverige mot bakgrund av de kraftigt försämrade relationerna med Väst Väst och Ryssland Denna enkät i syfte att undersöka bilden av Sverige i den ryska allmänna opinionen, genomförd under en period av mycket djup kris i relationerna mellan Ryssland och Väst, har visat sig utomordentligt intressant och illustrativ, inte bara för att den blottlägger inställningen till ett enskilt europeiskt land, utan även för att den ger en djupare insikt i den roll som det mytologiska elementet eller den ideologiska konstruktionen Väst spelar i ryssarnas allmänna medvetande. De egentligen viktigaste resultaten av undersökningen är den praktiskt taget under oförändrade mycket positiva bilden av Sverige som land, den totala frånvaron av negativa stereotyper i föreställningen om landet, och ryssarnas ganska goda uppfattning om svenska produkter som förekommer på den ryska marknaden samt svenska varors märkbara närvaro i ryssarnas konsumtion och det höga betyg varorna får. Den första undersökningen av ryssarnas inställning till Sverige genomfördes i mars 2014, praktiskt taget samtidigt med den ryska anslutningen av Krim och därpå följande kraftiga försämring av relationerna mellan Ryssland och Väst. Undersökningen för ett år sedan gav vad som vid första påseendet kunde ses som oväntade resultat. Den ytterligt kraftfulla antiukrainska, antiamerikanska och västfientliga propagandakampanj som inleddes redan i februari 2014 (kulmen för konfrontationen mellan demonstranterna på Majdan och Janukovytjs regim) hade kraftigt förändrat den tidigare huvudsakligen neutrala eller positiva inställningen hos den allmänna opinionen såväl till Ukraina, som till ländernas i väst och till USA, till en negativ sådan. Det ska påpekas att den intensiva ökningen av negativ inställning till Amerika är märkbart större än i fråga om EU-länderna, där det första utbrottet av negativ inställning inträffar i slutet av sommaren och början av hösten 2008, det vill säga vid tiden för det rysk-georgiska kriget å ena sidan, och början på det tilltagande missnöjet med läget i landet, en stegvis

3 process av minskande stöd för den högsta makten eller avtagande legitimitet för regimen, vilken pågår ända fram till Putins återkomst till makten, å den andra. VILKEN ÄR DIN INSTÄLLNING I STORT TILL EUROPEISKA UNIONEN? Diagram 1 Grönt: positiv. Röd: Negativ. Tidsaxel från december 2003 till och med mars VILKEN ÄR DIN INSTÄLLNING TILL USA IDAG? Diagram 2 Grönt: positiv. Röd: Negativ. Tidsaxel från april 1990 till och med mars 2015.

4 En av de viktigaste omständigheterna kring spridningen av sådana stämningar är som vi uppfattar det en känsla av att man inom befintliga institutionella förutsättningar uttömt möjligheterna till ökat välstånd och bättre social ställning samtidigt som landet fortfarande betydligt sackar efter (trots den globala finanskrisen ) länderna i Väst, en känsla av att leva i en före detta stormakt som nu hamnat i periferin av den internationella utvecklingen. Fram emot våren 2014 nådde den negativa inställningen till länderna i väst och till USA sina högsta värden, för att sedan ligga kvar på samma nivå under hela det följande året. De västfientliga och antiamerikanska stämningar som under perioden vuxit till en omfattning som inte skådats under de senaste 30 åren (och jämförbara endast med den sovjetiska totalitarismen) är en reaktion på Västs och USA:s hårda kritik och sanktioner med anledning av den ryska politiken mot Ukraina, det aldrig förklarade kriget mot Ukraina, och den hårdnande politiken inne i landet med undertryckande av varje opposition mot regimen, och har djupa rötter i sovjetisk historia och utgör en särskild typ av konsolidering av massorna. Ryssarnas västfientliga föreställningar och antiamerikanism (och Väst framstår i detta informationskrig i betydande grad som beroende av USA:s onda vilja ) har djupt liggande genetiska kopplingar till den kommunistiska ideologin från Stalintiden och senare sovjetisk historia, det vill säga till en totalitär och messiansk ideologi som konkurrerar med ideologiska element som modernitet, innebörden i och tankarna kring det moderna samhället. Just det stegvisa sammanbrottet för projektet för modernisering av landet, inte bara i ekonomiskt utan även i politiskt avseende, som ackompanjerats av ett kroniskt och växande missnöje bland allmänheten över framför allt det materiella läget, och social och rättslig otrygghet (på grund av den mycket djupa krisen inom utbildningssystemet, sjukvården och den statliga socialpolitiken) har berett marken för en effektiv verkan av den västfientliga propagandan som ett sätt att flytta över ansvaret för inhemska problem och uteblivet välstånd och skälet till att de uppstått, ett ytterst enkelt sätt att förklara misslyckanden på hemmaplan och krisen inom den statliga förvaltningen, till yttre fientliga krafter i väst. Konstruktionen Väst, en mental och mytologiserad företeelse (det ska noteras att till och med under det senaste i ekonomiskt avseende mest lyckosamma decenniet har över 80 % av ryssarna aldrig varit utomlands), som är internt motsägelsefull och tvetydig och förenar både föreställningen om Väst som ett mönster av välstånd och hög utveckling, civiliserade och demokratiska förhållanden (som under olika omständigheter kan generera starka känslor av avund och motvilja), och föreställningen om Väst som en källa till hot mot rysk identitet eller landets integritet. En viktig förutsättning för att det negativa inslaget i detta konstruerade Väst ska fungera är ett slags avrealisering eller förträngning av konkreta uppfattningar om

5 enskilda länder och av sådant som uppskattas hos dem. Ju mer betydelsefullt eller ju närmare föredömet har varit landet, - Väst representerades i det avseendet i många år av USA och Tyskland (en mäktig och under kriget besegrad fiende som sedan nått en extremt hög utveckling) eller vad som tidigare kallades det inre Väst, det vill säga de baltiska länderna, desto mer intensivt blir utbrottet av negativ inställning till länderna i fråga i ett läge av politisk kris (enligt samma princip skapades en fiendebild av före detta sovjetrepubliker som valt en europeisk utvecklingsväg (baltländerna, Georgien, och nu senast Ukraina). Djupet av den nuvarande krisen i relationerna till Väst och kraften i den kompensatoriska västfientliga reaktionen framgår av att bland Rysslands fiender ett land som Tyskland för första gången kommit att bli mycket påtagligt närvarande, liksom i mycket högre grad än tidigare även Storbritannien och till och med Frankrike, som alla spelat ledande roller i Europa bland kritikerna av den rysk-ukrainska politiken (för massan av åskådare) och strävandena att lösa krisen genom att utöva påtryckningar på Ryssland. Sverige framstår i denna kontext snarast som ett land som inte vidrörts av den västfientliga hysterin, då Sverige å ena sidan anses vara ett land som i någon grad upprätthåller sin neutralitet (här har det ingen betydelse huruvida detta är med verkligheten överensstämmande, det viktiga är att den bilden av Sverige finns där), och som å andra sidan i medvetande hos massan av befolkningen har bevarat den positiva, idealiska eller idealiserade bilden av ett europeiskt land. I många år har på frågan om i vilket land den tillfrågade skulle vilja bo, i ett mäktigt och starkt land som USA, eller i ett mindre men välmående land, som Schweiz eller Sverige, oriteten (cirka 60 %) valt det andra alternativet. Som illustration kan vi redovisa data om hur ryssar svarat under de senaste 10 åren på öppna frågor (där deltagarna själva fick nämna land) om länder som de upplever som vänner eller fiender till Ryssland. Det är anmärkningsvärt att Sverige inte en enda gång under hela perioden omnämnts som ett fientligt sinnat land, men i jämförelse med andra europeiska länder ständigt omnämnts (låt vara av ett litet men stabilt antal tillfrågade) som vän eller allierad. Nämn fem länder som du anser vara Rysslands närmaste vänner och allierade (här redovisas de 15 ledande länderna samt siffrorna för Sverige) aug 2007 mar Vitryssland Kina Kazakstan Armenien Indien Kuba Azerbajdzjan

6 Bulgarien Tadzjikistan Moldavien Uzbekistan Kirgizien Venezuela Serbien Tyskland Sverige N=1600 Nämn fem länder som du anser vara mest ovänskapligt eller fientligt sinnade mot Ryssland (här redovisas de första 15 länder som deltagarna nämner) aug 2007 mar USA Ukraina Litauen Lettland Estland Georgien Storbritannien Tyskland Polen Kanada Afghanistan Japan Frankrike Irak Iran N=1600 Inställningen till Sverige och uppfattning om de rysk-svenska relationerna Diagram 3 Vilken är din inställning i stort till Sverige idag? Очень хорошо В основном хорошо В основном плохо Очень плохо Затрудняюсь ответить Mycket positiv I stort sett positiv I stort sett negativ Mycket negativ Ingen uppfattning Som vi ser har den positiva inställningen till Sverige som land under det gångna året till och med ökat något: 2014 var det 62 % av de tillfrågade som gav uttryck för en positiv inställning till Sverige, 2015 är det 67 % av deltagarna, samtidigt som ökningen skett på bekostnad av dem som tidigare hade en negativ uppfattning. Uppenbarligen är det i dagens

7 kontext särskilt viktigt för deltagarna att landet ifråga inte är alltför brett representerat genom kritiska ståndpunkter gentemot Ryssland i större federala media, vilket gör detta gamla välmående och högt utvecklade europeiska land ännu mer attraktivt i den stora allmänhetens medvetande. Mest tydligt kommer den positiva bilden av Sverige till uttryck bland den arbetsföra befolkningen (72-75 %), medan siffran i gruppen som står inför pensionering och bland pensionärer är betydligt lägre (60 %), och andelen som inte har någon uppfattning är högre (31 %). Det är förklarligt då en betydande andel av dessa åldersgrupper i samband med övergången till pensionsåldern reellt eller potentiellt upplever en kraftig inkomstminskning, blir mer beroende av statens sociala institutioner och så att säga faller ur samhället och avsocialiseras. Ett annat viktigt inslag är att i likhet med den förra mätningen finns den högsta siffran för en positiv inställning till Sverige bland de högt utbildade medborgarna (75 % av gruppen med akademisk utbildning, mot 60 % i gruppen med utbildning under rysk mellanskola, det vill säga med en icke avslutad grundskole- och gymnasieutbildning), samt bland deltagare med hög eller relativt hög konsumtionsstatus, % (det vill säga personer som även i dagens läge av tilltagande ekonomisk kris i Ryssland har råd att ha en normal, relativt välmående livsstil och kan köpa saker, kapitalvaror och andra dyrare produkter). Vi ser en väsentlig skillnad jämfört med data från förra året bara bland invånarna i Moskva: här är det 65 % som ger uttryck för en positiv inställning till Sverige (i andra större städer är siffran 77 %), och minskningen har skett på bekostnad av antalet som inte hade någon uppfattning (31 %). Under det gångna året har undersökningar (inklusive en undersökning som genomförts i Moskva) visat att en reaktion av passiv anpassning till den antiukrainska politiken, på att landet dras in i krig samt antivästlig propaganda visat sig särskilt typisk även för de i socialt och materiellt avseende mest välanpassade invånarna i Moskva, den så kallade protomedelklassen, som nått vissa framgångar och ett visst välstånd i betydande grad i kraft av sin närhet till statliga organisationer eller till följd av en öppet deklarerad politisk cynism. En jämförelse med andra länder ger vid handen att den positiva inställningen till Sverige under det gångna året förblir stabilt hög mot bakgrund av en kraftig försämring av relationerna med USA och EU-länderna som helhet, samt till Ukraina och en tilltagande positiv inställning till Vitryssland, som samtidigt också beror på den av president Lukasjenko ganska skickligt spelade rollen som fredsmäklare.

8 Diagram 4 a och 4b, data för 2014 och 2015 Vilken är din inställning i stort just nu till? 100% 90% 80% 70% 60% % 40% % % 10% 0% Sverige USA EU Ukraina Vi Mycket positiv I stort sett positiv I stort sett negativ Mycket negativ Har inge

9 100% 90% 80% 70% % 50% 40% % % % % Diagram 5 Sverige USA EU Ukraina Vitryssland Kina Hur skulle du vilja beskriva relationerna mellan Ryssland och Sverige idag? Mycket positiv I stort sett positiv I stort sett negativ Mycket negativ 1 Ingen Vänskapliga Goda grannskapsrelationer Normala och lugna Kyliga Ingen uppfattning Ansträngda Den enda negativa trend som kan spåras finns sannolikt Fientligai samband med frågan som överför kommunikationen till det politiska plan som rör relationerna Затрудняюсь mellan ответить länderna: under året har således andelen personer som gör en negativ bedömning av relationerna mellan Ryssland och Sverige ökat något, eller från 8 till 14 %. Men även i år valde en relativ oritet av de tillfrågade (45 %) det neutrala svaret goda och lugna om relationerna, medan en fjärdedel

10 (vilket är ytterst många i dagens krigiska och aggressivt inställda allmänna opinion) beskriver de rysk-svenska relationerna som vänskapliga eller som goda grannskapsrelationer. Det är anmärkningsvärt att även i detta fall de positiva omdömena ligger lägre bland Moskvaborna (22 %) samt bland invånare i medelstora städer (mellan och invånare), personer som i Ryssland kan beskrivas som upplevande ett större gap mellan det möjliga och det önskvärda i fråga om välstånd, det vill säga att föreställningarna om levnadsstandard och normer ligger högre än de reella möjligheterna att förverkliga dem i den dagliga tillvaron. De här städerna kommer sannolikt att mer akut känna av följderna av den ekonomiska kris, som på ett mycket kraftigt sätt påskyndats av den ryska utrikespolitiken, med början från annekteringen av Krim (trots att processerna av devalvering av västerländska värderingar och normer kring människans fri- och rättigheter inleddes betydligt tidigare, ungefär med Putins andra ämbetsperiod som president). De är därför mer mottagliga för västfientlig propaganda än den anemiska och degraderande sociala periferin i mindre städer och på landsbygden.

11 Bilden av Sverige: associativa led och källor till föreställningarna Diagram 6 I förhållande till andra gamla europeiska länder, till exempel Tyskland, så förenas Sverige med det genom ett högt betyg på den ekonomiska och sociala utvecklingen, där de mest betydelsefulla inslagen är den ekonomiska och sociala utvecklingen, välståndet, hög

12 levnadsstandard och det sociala området. Också i fråga om Sverige förekommer historiska associationer, men till skillnad från Tyskland (där man ur historien bara minns det andra världskriget) och Polen, så rör det sig om associationer utan någon negativ komponent och som inte är kopplade till dagens relationer, utan de förekommer som tagna ur en skolbok om ett sedan länge förflutet. Det ska också noteras att om tyska historiska händelser och namn som nämns i den här typen av undersökningar antingen härrör från kriget eller till föregångare till den kommunistiska ideologin, så pekar det levande minnet av den svenska modellen av socialismen, som ett betydande antal ryssar föreslog att landet skulle orientera sig mot på 1990-talet, på mer levande föreställningar om Sverige även hos dagens ryssar. Det är dessutom alldeles uppenbart att i den allmänna opinionen dominerar en positiv bild av det svenska samhället, som inte heller den genomgått några förändringar utan förblivit stabil. Det är typiskt att det som lyfts fram är inte bara föreställningar om rikedom och välstånd, utan även karakteristika som i så hög grad saknas i dagens ryska samhälle: modernitet, frihet och ett demokratiskt samhällsskick. Diagram 7 Vilka drag tycker du framför allt är typiska för det svenska samhället? Om vi återgår till associationerna så upptäcker vi också ett ganska mycket större antal kulturella associationer som är kopplade till moderniteten i Ryssland och Sverige. I fråga om Tyskland dra man sig oftast till minnes klassiker ur den tyska litteraturen, berömda tyska kompositörer från det avlägsna förflutna. I fallet Sverige vittnar kunskaper om Nobel och Nobelpriset, liksom god kännedom om svensk barnlitteratur (många generationer ryssar har vuxit upp med barnböcker av Astrid Lindgren och Selma Lagerlöf), förekomsten av

13 högklassisk svensk film och kännedom om svenskar inom masskulturen och framgångar på idrottens område om ganska livaktiga kulturella förbindelser och om föreställningar om Sverige. Mycket väsentlig är enligt vår uppfattning frånvaron i ledet av associationer av negativa stereotyper, något som är typiskt för till exempel bilden av Tyskland eller Polen. Trots att den övervägande oriteten känner till få kända svenskar så är det dessutom så att man i de namn som nämns kan spåra ovan beskrivna tendenser: stark koppling till nutid (särskilt genom framgångarna för svensk ishockey), minnet av mer avlägsen historia, där Ryssland inte har några ouppklarade räkningar med Sverige, och i listan över namn saknas personer som är negativt kända. De flesta blandar dessutom inte ihop Sverige med de andra skandinaviska länderna (fast nästan en tredjedel av deltagarna har svårt att svara), medan man kan anta att i fråga om de baltiska republikerna som tidigare ingick i Sovjetunionen så skulle en sådan sammanblandning (som fanns redan på sovjettiden) säkert vara mycket större. Vet du vad Sveriges huvudstad heter? Diagram 8

14 Vilka kända svenskar känner du till? Diagram 9 Informationskällor Varifrån har du huvudsakligen fått din uppfattning om Sverige och svenskar? Diagram 9

15 Senaste data visar att ryssarnas föreställningar om Sverige formas framför allt under barnoch ungdomsåren, i samband med undervisningen i skolan (40 %) och kontakt med svenska barnböcker och tecknade filmer (23 %), på andra plats nämns nu teve (33 %). Vad gäller moderna kommunikationsmedel, som Internet (15 %) och sociala media (5 %), så märks deras roll något mindre, något som förklaras inte bara av det mindre auditoriet jämfört med televisionen utan också av att Internet är ett friare medium där man självständigt kan skapa det innehåll man konsumerar. Om en person med andra ord inte målmedvetet söker information i ämnen som rör Sverige, så är sannolikheten för att han eller hon hittar sådan information och fokuserar på den mindre än hos tevetittaren som är begränsad av det ändliga utbudet av tevekanaler och när han stöter på ett populärvetenskapligt program kanske kommer att titta på det. Enligt de senaste uppgifterna var det 17 respektive 8 % som hämtade sina kunskaper om Sverige från litterära eller andra kulturella källor (svenska eller ryska) (utmärkande för dessa grupper är deras unga ålder och höga utbildningsnivå). En inte liten del av de tillfrågade hämtar sina kunskaper om ett så i Ryssland inte speciellt populärt land för turism eller till exempel utvandring som Sverige från mer informella källor (bekanta, anhöriga, genom egna erfarenheter, totalt cirka 5-6 % av de tillfrågade). Det ska noteras att bara något mer än en tiondel av de tillfrågade erkänner att de inte vet någonting om Sverige. Svenska tillverkande företag och svenska varor: kunskaper, omdömen och konsumtion Om vi återgår till frågan om associationer som ryssar har till Sverige ska sägas att Sverige avgjort uppfattas som ett tillverkande land, särskilt om man beaktar att Sverige i den aspekten i de mångas medvetande konkurrerar med Tyskland, där ryssarnas inställning är som mest mättad jämfört med alla övriga europeiska länder, och en av de viktigaste beskrivningarna av landet är den höga kvaliteten på dess varor, och förstås dess bilindustri. Det verkar som om Sverige i denna kontext uppfattas på en tänkt konsumentvarumarknad som ett land som också tillverkar högkvalitativa europeiska varor, men som är mer demokratiska och tillgängliga för allmänheten. Här bygger man tydligt en tänkt motsättning mellan det rika och starka Tyskland med en mycket hög levnadsstandard och hög konsumtion och det välmående, demokratiska och öppna Sverige som dessutom har en urgammal historia. Redan på en öppen fråga nämner en betydande del av deltagarna berömda svenska tillverkande företag, de bäst kända bilmärkena och kosmetikmärken.

16 Känner du till några berömda svenska tillverkande företag? Diagram 10 På denna fråga med slutna alternativ var andelen som inte kände till namnen på några företag i likhet med förra året ganska stort (något över en tredjedel), samtidigt som det är viktigt att påpeka att siffran är högst bland de äldre, som i samband med att de går i pension för det mesta kraftigt minskar på inköpen varor (52 % av den här gruppen kunde inte svara på frågan), samt bland de allra fattigaste (52 %) och invånarna i depressiva mindre städer och på landsbygden (44 %). De som har minst svårigheter med att besvara frågan är moskvaborna (16 % visste inte) samt i gruppen med relativt hög konsumtionsstatus (cirka en femtedel av de tillfrågade). Man kan observera en något negativ utveckling i fråga om företag som Ericsson och Saab, som möjligen, som i fallet Ericsson, åtnjöt större popularitet på konsumentvarumarknaden på 90-talet, och inte bedriver en så bred reklamverksamhet som de fyra ledande märkena. Vi påminner om att svängningar på några procentenheter också kan förklaras med den statistiska felmarginalen i materialet. Data om konsumtionen av svenska produkter uppvisar också de en mycket stark stabilitet.

17 Vilka svenska varor har du någon gång köpt eller använt? Diagram 11 Cirka hälften av ryssarna har aldrig använt eller är inte säkra på om de använt sådana varor (det rör sig sannolikt om de som inte bryr sig om tillverkningsland eller varumärkets hemland). Av dem som hade erfarenhet av att använda svenska produkter var det hälften som köpt svensk kosmetika (cirka en fjärdedel av alla tillfrågade), sedan kommer i sjunkande skala hushållsmaskiner, elektronik och mobiltelefoner. Om man tar hänsyn till att bara mindre än 1 % av de tillfrågade på frågan om svenska varumärken nämnde företag som inte fanns på listan så kan man hävda att kategorierna möbler, husgeråd och textilier hänför sig till varor från IKEA, som har varuhus i endast 11 av Rysslands regioner, företrädesvis i större städer. Det betyder inte så mycket att varorna är särskilt impopulära, som att de är svåra att komma över. Den relativt låga populariteten för kläder och livsmedel beror på svenska företags lilla marknadsandel och frånvaron av bredare reklam.

18 Vad anser du vara typiskt för svenska varor? Diagram 12 Mer än hälften av de tillfrågade som uppgett att de inte köper svenska varor och produkter har svårt att ge något bestämt svar angående deras kvalitet. Man kan därför säga att både de förra och de senare, som ger ett bestämt svar, med samma frekvens nämner hög kvalitet, något mer sällan nämner de som inte köper varorna att varorna är moderna, och de mest märkbara skillnaderna ser vi i uppfattningen om överensstämmelsen mellan pris och kvalitet och varornas tillgänglighet. Bland de som köper varorna nämner mellan 20 och 50 % bara positiva egenskaper (6 av 9). Sverige: ishockey och fans För att jämföra ryssarnas inställning till Sverige och andra länder gavs deltagarna projektiva frågor om vilket lag de skulle hålla på i en hockeymatch mellan landslag från de olika länderna. Det ska påpekas att de erhållna resultaten inte kan tolkas entydigt som svar på frågan huruvida de tillfrågade har en positiv eller negativ inställning till ett konkret land jämfört med Sverige. För det första valde hälften av deltagarna svarsalternativet inte

19 intresserad, eftersom de över huvud taget inte var intresserade av ishockey, vilket emellertid inte betyder att de skulle sakna inställning till olika länder. För det andra kunde de deltagare som förstår sig på ishockey svara utgående från egna preferenser i fråga om spelet, som inte har något att göra med deras uppfattning om de länder som landslagen representerar. Deltagarna föredrog att hålla på ett annat land (än Sverige) i tre matcher av sju. Och om i fallen med Tjeckien och Finland valet snarare betingas av de landslagens klass och popularitet (den förklaringen kan också ges det faktum att Sverige fick ge sig för Norge, alla de här lagen kämpar om ledarpositioner inom internationell hockey, och valet mellan dem är uppenbarligen mer sportsligt än politiskt), så är preferensen för Vitryssland uppenbarligen en avspegling av lojaliteten med ett grannland som etniskt och kulturella står Ryssland nära, och som ryssarna anser vara Rysslands viktigaste vän. Beslutet att hålla på Sverige i matcherna mot Tyskland och Ukraina kan efter det gångna året sannolikt innehålla drag av politiska sympatier och antipatier, allra helst som inställningen går igen i fråga om matchen mot det i princip starka laget från USA: här är det viktigaste motivet inte att hålla på Sverige utan att stötta laget som spelar mot USA. Diagram 13 Vilket landslag skulle du hålla på vid en hockeymatch mellan Sverige och?

20 Vilket landslag skulle du hålla på vid en hockeymatch mellan Sverige och? (i procent av tillfrågade män) I undersökningen 2015 togs med två nya frågor, där svaren också bekräftar den i stort sett huvudsakligen positiva inställningen till Sverige. Diagram 14 Har du varit i Sverige? Skulle du vilja besöka Sverige? Trots att en ytterst liten del av ryssarna varit i Sverige (i genomsnitt 2 %, fast omräknat till absoluta tal betyder det inte mindre än 2 miljoner människor), medan i högstatusgrupper inom skiktet med akademisk utbildning samt bland Moskvabor andelen är två gånger större (4 %),

21 så skulle en relativ oritet (48 %) vilja besöka Sverige. Viljan att besöka Sverige är starkt beroende av ålder och konsumtionsstatus: bland de yngsta är det således 67 % av gruppen som ger uttryck för en önskan att resa till Sverige, och siffran sjunker sedan ganska jämnt med deltagarnas stigande ålder och når den lägsta siffran, 31 %, bland tillfrågade över 55 år. Även bland deltagare med relativt hög konsumtionsstatus är siffran över genomsnittet (cirka 60 %), liksom bland dem med akademisk utbildning (55 %). Den stora andelen deltagare som inte önskar resa till Sverige kan också hänföras till den ryska allmänhetens traditionella bofasthet, då den i mycket liten omfattning flyttar på sig, inte bara utanför landets gränser utan även inne i landet. Detta beror på begränsade sociala, kulturella och materiella resurser, och även på för den postsovjetiska människan traditionella föreställningar och på senare år förstärkta komplex av isolationism och känsla av belägrad fästning. Ur social och demografisk synpunkt är det samma kännetecken, vilka uppräknats ovan, som framstår som väsentliga, fast i omvänd ordning: ju äldre deltagare, desto sannolikare är det att han eller hon ger uttryck för en sådan ovilja (60 %), och den är också som högst bland de allra fattigaste och sämst utbildade medborgarna (54 respektive 57 %), medan bostadsort inte spelar någon roll. Diagram 15 Vad är du mest intresserad av i Sverige? Nästan en tredjedel av de tillfrågade kunde inte svara på frågan vad det är som intresserar dem i Sverige, eller vad de skulle vilja få veta (största svårigheterna har de allra fattigaste och sämst utbildade, %). Men våra data visar ändå att ett intresse för Sverige, det må vara huvudsakligen turistiskt, uppenbarligen finns även i dagens situation av djup kris i

22 relationerna mellan Ryssland och Väst. Sverige framstår både som en något utopisk bild av det eftersträvansvärda och ouppnåeliga Väst, men också som en mycket positivt uppfattad ekonomisk partner, då just utvecklingen till en viss gräns av det moderna Rysslands konsumtionskultur blivit det nästan enda tecknet på en civilisationsprocess. Frågan är hur långt detta räcker för att stå emot den allt djupare ekonomiska krisen, och huruvida detta kan avhålla landet från en återgång till totalitarism. Översättning Bengt Eriksson