Presidieutbildning Umeå den 6 februari 2019

Transkript

1 Presidieutbildning Umeå den 6 februari 2019 Helena Linde Förbundsjurist, Juridiska avdelningen SKL helena.linde@skl.se

2 Tankar för dagen Introduktion En ny kommunallag Självstyre allmän kompetens och speciallagstiftning Organisation Fullmäktige, styrelse, nämnder och andra verksamhetsformer De förtroendevalda Roller och ansvar Förhållandet till förvaltningen Sammanträdet ordföranderollen och presidiet, jäv Insyn och delaktighet Ekonomi och revision Överklagande

3 En ny kommunallag - en ny struktur 1. Grunderna för den kommunala verksamheten 2. Kommunala angelägenheter 3. Organisation och verksamhetsformer 4. De förtroendevalda 5. Fullmäktige 6. Styrelsen och nämnderna 7. Anställda 8. Delaktighet och insyn 9. Kommunal samverkan 10.Överlämnande av kommunala angelägenheter 11. Ekonomisk förvaltning 12. Revision 13. Laglighetsprövning

4 Självstyre allmän kompetens och speciallagstiftning

5 Kommunal självstyrelse Riksdag och regering Regeringsformen EU EU-fördraget (Lissabon) Fördraget om Europeiska Unionens funktionssätt (FEUF) Proportionalitet Kommunerna och kommunallagen Europakonventionen om kommunal självstyrelse Speciallagstiftning Europarådet

6 Kommunal kompetens vad får en kommun göra? Det som är av allmänt intresse Lokaliseringsprincip Likställighetsprincip Retroaktivitetsförbud Obligatorisk verksamhet Allmännyttig näringsverksamhet utan vinstsyfte Allmänt näringslivsfrämjande åtgärder Självkostnadsprincip Underskottsprincip

7 Lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter o Inledande bestämmelser o Bidragsgivning o Infrastruktur, FOU, Strukturfonder o Vissa grupper ex. ungdomsorganisationer äldre, förhållande socialtjänst, o Turism, näringsverksamhet och näringsliv, arbetsmarknadsinsatser o Internationellt bistånd o Arbetsgivarfrågor förhandla kollektivavtal o Inköpscentraler

8 Roller och ansvar i kommunen Medborgarna Principen om kollektivt beslutsfattande Folkinitiativ Folkomröstningar Medborgarförslag Öppna sammanträden opinionsundersökningar Det lokala allmänintresset Kommunal organisation Politik och förvaltning Myndighet och arbetsgivare

9 Organisation; Fullmäktige, styrelse, nämnder och andra verksamhetsformer

10 Obligatoriska organ Frivilliga berednings- och beslutsorgan Andra verksamhetsformer Privata utförare

11 Obligatoriska organ Fullmäktige Styrelse och nämnder Överförmyndare och valnämnd Revisorer Frivilliga organ Beredningar och utskott Partssammansatta organ Självförvaltningsorgan Privata utförare Andra driftformer Bolag Föreningar, stiftelser

12 Några ord om fullmäktige Det högsta beslutande organet Presidiet roll Uppgifterna Det principiellt viktiga Delegationsförbudet Budget Kontrollfunktionerna Formbundenheten Beredningskravet Offentlighet Beslutsförhet Sammanträdesformerna Protokoll 5 kap KL

13 Några av kommunstyrelsens särskilda uppgifter Leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter Ha uppsikt över övriga nämnders, eventuella gemensamma nämnders och kommunalförbunds verksamhet Säkerställa att KL-krav på kommunala bolag är uppfyllda Följa frågor som kan inverka på kommunens utveckling och ekonomiska ställning Hos fullmäktige, övriga nämnder och andra myndigheter göra de framställningar som behövs Ha hand om den ekonomiska förvaltningen Om inte fullmäktige beslutat annat Yttersta ansvar för att kommunfullmäktiges beslut verkställs Processbehörighet Om inte kommunfullmäktige beslutat annat

14 Nämndernas verksamhetsansvar Frågor som rör förvaltningen av deras verksamheter Frågor som nämnd ska handha enligt lag eller annan författning socialtjänst bygglov miljötillsyn Frågor som delegerats från fullmäktige Verksamheter inom riktlinjer (ramanslag) Ansvaret omfattar även verksamheter hos privata utförare Bereder fullmäktiges ärenden och ansvarar för verkställighet Lojalitetsplikt Återrapportering ska ske till fullmäktige av delegerade uppgifter och verksamheter inom ramanslag

15 Ledning och styrning Styrelsens ställning - en möjlighet till starkare styrning Fullmäktige får besluta att styrelsen får fatta beslut som rör andra nämnders verksamhet. Styrelsen får dock inte ges rätt att fatta beslut som rör andra nämnders myndighetsutövning, tillämpningen av lag eller ärenden som i övrigt rör enskilda.

16 Kommunens organisation obligatoriska organ Fullmäktige (beslutande församling) 3 kap. 1 KL arbetsordning Kommunstyrelse 3 kap. 3 KL Nämnder 3 kap. 4 KL Styrelsen och nämnderna ska ha reglementen 6 kap 44 KL

17 Kommunens organisation obligatoriska organ, forts Revisorer 12 kap. 1 KL Reglemente Överförmyndare/överförmyndarnämnd 19 kap. 1 2 FB Reglemente Valnämnd 3 kap. 3 vallagen Reglemente

18 Kommunens organisation frivilliga organ Fullmäktigeberedningar 3 kap. 2 KL Utskott 3 kap 5 och 6 kap. 41 KL Beslutas av kommunfullmäktige eller nämnden själv Nämndberedningar beslutas av nämnden själv 3 kap 5 och 6 kap. 43 KL Partssammansatta organ fullmäktige beslutar 3 kap 6 och 7 kap KL Självförvaltningsorgan fullmäktige beslutar 3 kap 7 och 8 kap. 4-8 KL

19 Samverkansformer Bolag Gemensam nämnd Kommunförbund Kommunalförbud Avtalssamverkan

20 Avtalssamverkan; nya förutsättningar för samarbete mellan kommuner Av allmänt intresse Kommunallagen Samverkansbehov Kommunal kompetens Reglerade samverkansformer Lokaliseringsprincipen Vad kräver upphandling? Gemensamma nämnder, kommunalförbund och bolag, Stela svårstyrda samarbeten, gökungar i budget, höga OH Informella samverkansstrukturer, avtalssamverkan Upphandling - myndighetsutövning

21 Kommunal avtalssamverkan En generell rätt för kommuner och landsting att med stöd av avtal utföra uppgifter åt varandra införs i kommunallagen. Undantag från lokaliseringsprincipen (för utförarkommunen). Sammanhängande rätt till extern delegation av beslutanderätt. Förtydligande av styrelsens uppsiktsplikt. Årlig rapporteringsskyldighet för styrelsen till fullmäktige. Förhållandet till LOU måste bedömas i enskilda fall.

22 Förhållningssätt till samverkan Demokrati Kontroll överblick Sårbarhet om förutsättningar förändras En strategi för samverkan

23 Vad kan man samverka om? Det som inte träffas av upphandlingsplikten a. Det som är förenat med utövande av offentlig makt b. Det som kan direktupphandlas c. Upphandling mellan myndigheter (Hamburgsamarbeten) Myndighetsutövning om specialreglering inte säger annat

24 Hamburgsamarbete Mellan upphandlande myndigheter Kommuner, andra kommunala organ Gemensamma mål, tydligt hänga samman med allmänintresset Inte bara i ena partens intresse, alla ska bidra, kostnadstäckning Offentliga tjänster Tjänster som syftar till att nå operativa mål

25 Delegation till anställd i annan kommun extern delegation Vid sådan extern delegation gäller reglerna i KL om vanliga begränsningar av möjligheten till delegation ska tillämpas samma jävsregler som vanligt, vidaredelegation möjlig, brukarmedverkan kan inkluderas och anmälan av beslut hanteras motsvarade eget beslutsfattande. Även andra begränsningar enligt speciallagar gäller

26 Förstärkt uppsiktsplikt Avtalssamverkan ger svårigheter i uppföljning Utvidgad uppsiktsplikt följer regleringen för annan samverkan Gäller alla de samverkande parterna Inget krav på årliga beslut om förnyade avtal Men krav på årlig rapportering till fullmäktige Styrelsen ska ha uppsikt över sådan avtalssamverkan som sker enligt 9 kap. 37 eller enligt annan lag eller författning. Inget formkrav på rapporteringens utformning

27 De förtroendevalda Roller och ansvar

28 Förtroendevalda definition Ledamöter och ersättare i fullmäktige nämnder fullmäktigeberedningar Kommunal- och oppositionsråd Revisorer Ledamöter och ersättare och i ett kommunalförbunds fullmäktige och fullmäktigeberedningar förbundsstyrelse eller annan nämnd kommunalförbunds revisorer Styrelseledamöter i kommunala företag är inte förtroendevalda i kommunallagens mening.

29 Förtroendevalda - valbarhet Valbar om folkbokförd i kommunen och senast på valdagen fyller 18 år Revisor får inte vara ledamot eller ersättare i kommunfullmäktige själv eller vissa närstående ha uppdrag som gör den redovisningsskyldig till kommunen Revisor kan inte väljas som ledamot eller ersättare i kommunfullmäktige, nämnd, fullmäktigeberedning eller kommunalt bolag Icke valbara Direktören är inte valbar alls Förvaltningschef är inte valbar till sin nämnd

30 Initiativrätten och det kollektiva beslutsfattandet I fullmäktige Rätt att väcka ärende genom motion Interpellera och fråga I nämnd - Rätt att väcka ärende Yttranderätt Rätt att yrka Skyldighet att delta i beslut och rätt att avstå Reservationsrätten Särskilda yttranden

31 Återkallelse av uppdrag i nämnd (I) Enskild förtroendevald 4 kap. 9 KL Vägrad ansvarsfrihet Lagakraftvunnen dom avseende viss grövre brottslighet Nytt presidium i nämnden 6 kap 21 KL Förändrad majoritet i fullmäktige på sådant sätt att det parti som ordföranden företräder inte längre ingår i den politiska majoriteten.

32 Återkallelse av uppdrag i nämnd (II) Samtliga förtroendevalda + kommunal-/oppositionsråd 4 kap. 10 KL Inte längre samma politiska majoritet som i fullmäktige Förändrad nämndorganisation Möjlighet till extra val om ingen lösning kan nås Kräver 2/3-majoritet

33 Förtroendevalda - råd En förtroendevald som fullgör sitt uppdrag på heltid eller betydande del därav ska ha benämningen kommunalråd, oppositionsråd eller annan beteckning som fullmäktige bestämmer. Uppdraget definieras av kommunfullmäktige Ny möjlighet att anta ett särskilt reglemente Att ta hand om de svårigheter som kan uppstå vid sjukdom och föräldraledighet för de som ingår i kretsen råd

34 Förmåner för kommunal- och oppositionsråd Arvode Kostnadsersättningar Fullmäktige får besluta om råd i övrigt ska få ekonomiska och andra förmåner som motsvarar löne- och anställningsvillkor för de anställda Fullmäktige bestämma reglerna i ett styrdokument Fullmäktige bestämma om hur ersättare ska utses vid ledighet Utse själv Bemyndiga kommunstyrelsen eller annan nämnd

35 Ekonomiska förmåner Förtroendevald har rätt till ledighet från anställning Riktlinjer för skälig ersättning ska fastställas av fullmäktige Obligatoriska förmåner Förlorad arbetsförtjänst och ek. förmåner Reskostnader för person med funktionshinder Kostnad för barntillsyn Fullmäktige ska besluta särskilt för kommunal-/oppositionsråd Frivilliga förmåner Ersättning för resor och andra utgifter utöver de obligatoriska Arvode för uppdraget, pension m.m.

36 Delegering inom nämnd (I) Nämnd kan delegera beslutanderätt till utskott presidium ledamot / ersättare Tjänsteman / funktion Delegat måste inte utnyttja sin rätt att fatta beslut Anmälningsrutiner Delegationsförbud gäller dock för ärenden om verksamhetens mål, inriktning omfattning eller kvalitet framställningar till fullmäktige m.fl. myndighetsutövning mot enskilda av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt ärenden som väckts genom medborgarförslag och som överlåtits till nämnden ärenden som anges i särskilda föreskrifter

37 Delegering inom en nämnd (II) Delegationsordning - vem som får fatta beslut om vad - formerna för anmälan till nämnden om fattade beslut Förvaltningschef kan vidaredelegera Blandad delegering får inte förekomma förtroendevald och tjänsteman tillsammans Inte två eller flera tjänstemän tillsammans Ordförandebeslut Brådskande Nästa sammanträde kan inte avvaktas Delegering kan återkallas

38 Ledning och styrning Ett kapitel om de anställda En direktör; chef för den förvaltning som finns under styrelsen En instruktion från styrelsen Förvaltningschefer

39 De förtroendevalda och förvaltningen Arbetsgivarrollen och de anställda För att leda förvaltningen ska det finnas direktör med en instruktion Valbarhetshinder för direktör och förvaltningschef Skyldigheten att lämna upplysningar Delegation till anställda 6 kap. 37 och 7 kap 5-8 KL Inte ärenden av principiell beskaffenhet Nämnden har alltid det yttersta ansvaret

40 Delegation och Verkställighet Politik Organisation och relationer Formella konsekvenser Praktiska effekter Samspel på två sätt 1. Styrelsen i förhållande till förvaltningsorganisationen och till nämnderna Förvaltning 2. KSO i förhållande till KD

41 Offentlighetsprincipen Förhandlingsoffentlighet rätt för allmänheten att närvara vid domstolsförhandlingar, vid riksdagens och kommun/landstingsfullmäktiges sammanträden Handlingsoffentligheten rätt att ta del av uppgifter i allmänna handlingar (hos kommun och kommunala bolag) Yttrande- och informationsfriheten varje medborgare är gentemot det allmänna tillförsäkrad frihet att uttrycka tankar, åsikter och känslor Meddelarfriheten offentliga funktionärers rätt att straffritt lämna normalt sekretessbelagda uppgifter för publicering

42 Grundlagens yttrandefrihet och efterforskningsförbud 2 kap 1 regeringsformen Var och en gentemot det allmänna yttrandefrihet = frihet att i tal skrift bild på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor 3 kap 4 tryckfrihetsförordningen En myndighet eller ett annat allmänt organ får inte efterforska den som lämnat meddelande i vidare mån än ( )

43 Vad säger propositionen om direktörsinstruktionen? Hur direktören ska leda förvaltningen under styrelsen, Upprättandet ska leda till dialog om uppgiftsfördelning, Stöd vid eventuell konflikt, Förhållandet till delegationsordning. Förvaltningsledning Anställning av personal Förhållande till förvaltningschefer Organisationsfrågor Massmedia och externa kontakter

44 Mer i instruktionsfrågan Samspelet mellan förvaltning och förtroendevalda Skyldigheten ett behov av genomslag för tankesättet leda förvaltningen under styrelsen Medarbetarsamtal, anställnings och entledigandebefogenhet ledningsansvarets omfattning - chef för förvaltningscheferna, KD-föreningen Förhållandet till delegationsordningen sid 199.

45 Innehåll i direktörsinstruktionen? Ansvar för externa kontakter Beredning och föredragning Närvarorätt, yttranderätt, Rätt/skyldighet att ta initiativ, Förvaltningsledning Anställning av personal Förhållande till förvaltningschefer Organisationsfrågor Massmedia Förhållande till opposition

46 Sammanträdet ordföranderollen och presidiet, jäv

47 Vilken roll ska presidiet ha? Presidium ska utses 5 kap 11, valfri tid. Uppgifter enl. KL Revisorernas budget (KL 11:8) Uppgifter i arbetsordningen Strategisk planering, kontakter med styrelsen och gruppledarna 47

48 Presidiets roll i nämnd Presidium väljs i såväl fullmäktige som nämnder. Presidium kan ges särskilda uppgifter. Nämnd kan delegera till presidium. Ett nämndpresidium kan avsättas om ordföranden inte längre tillhör parti i majoriteten 6 kap. 21 KL Hela presidiet ska då avsättas och ersättas med ett nytt

49 Presidiets uppgifter Förarbetena är mycket oklara när det gäller frågan om vilka arbetsuppgifter presidiet ska ha, särskilt när det gäller nämndpresidierna. I SKL:s arbetsordning anges att presidiet ska bereda frågor och ärenden om ansvarsfrihet och revisorernas budget. I SKL:s reglemente anges att presidiet ska biträda ordföranden i uppgiften att planera och leda sammanträdet i den mån ordföranden anser att det behövs. En skiljelinje måste finnas mellan AU:s uppgifter och presidiets.

50 Inför och under ett sammanträde Nämndens arbetsformer i reglemente eller arbetsordning Kallelse och handlingar Möjligheter att att påverka dagordningen Beredningskrav; skilj frivillig verksamhet från specialreglerad Rätt att delta i debatten Beslutsfasen saknar fullmäktiges minoritetsskyddsregler Skyldighet att delta i beslutsfattandet Reservationens betydelse

51 Kallelse till nämndsammanträde Bestämmelser oftast i reglemente Ordföranden svarar för kallelsen Skriftlig innehålla uppgift om tid och plats ska tillställas varje ledamot och ersättare senast ett visst antal dagar före sammanträdet bör innehålla en föredragningslista samt de handlingar till ärendena som ordföranden bestämmer Ledamot har initiativrätt i nämnd och kan oavsett dagordningens innehåll väcka ärende 4 kap. 20 KL Majoriteten beslutar om den vidare hanteringen

52 Rätt för förtroendevald att väcka ärende m.m. - initiativrätt I fullmäktige kan ledamot väcka ärende genom motion ställa interpellation och fråga Ledamot i nämnd får väcka ärende i nämnden. Tjänstgörande ersättare har samma rättigheter. Revisor (ensam eller gemensamt) får väcka ärende i fullmäktige och nämnd om ärendet som rör revisionsuppdraget.

53 Jäv - fullmäktige Ledamot får inte delta i handläggningen av ett ärende som personligen rör ledamoten själv eller vissa närstående till denne. Ledamoten ska självmant ge till känna omständigheter som kan antas utgöra jäv. Avstår inte den jävige frivilligt att delta i handläggningen måste fullmäktige fatta beslut i frågan. Jävig ledamot får vara kvar i lokalen, eftersom sammanträdet är offentligt.

54 Jäv - nämnd Strängare regler än i fullmäktige sakägar-/intressejäv ställföreträdarjäv ombudsjäv delikatessjäv tillsyn Jävig ledamot måste lämna sammanträdeslokalen Handläggning utredning beredning närvaro beslut

55 Omröstning och beslut En röst var men ordföranden har utslagsröst vid lika röstetal med undantag för 1. valärenden 2. anställningsärenden Rätt att avstå från att delta i ett beslut eller en omröstning, dock 1. röstplikt i ärenden som avser myndighetsutövning mot enskild 2. ordföranden skyldig att rösta när det behövs för att ärendet ska kunna avgöras Ledamot som deltagit i avgörandet har rätt att reservera sig. Reservationen ska anmälas innan sammanträdet avslutas. Skriftlig reservation ska lämnas senast när protokollet justeras.

56 Ersättare - nämnd Fullmäktige ska besluta om ersättarnas tjänstgöring inträdesordning Viss växeltjänstgöring möjlig i syfte att undvika partiväxling Nämnden får inte sammanträda med luckor finns ersättare på plats måste ordföranden se till att nämnden blir fulltalig, även om detta skulle leda till partiväxling Ersättare som inte tjänstgör får närvara vid nämndens sammanträde och ska underrättas om tid och plats för dessa. Fullmäktige kan besluta att icke tjänstgörande ersättare ska ha yttranderätt rätt att få sin mening antecknad i protokollet

57 Utomståendes medverkan - nämnd Sammanträdena normalt slutna Nämnden kan besluta om öppna sammanträden om fullmäktige medgett det Alltid stängda dörrar vid myndighetsutövning eller om sekretesskyddade uppgifter förekommer Den som väckt medborgarförslag kan medges närvaro- och yttranderätt i sitt ärende Nämnd får kalla ledamot eller ersättare i fullmäktige, annan nämnd eller beredning, revisor, anställd eller särskilt sakkunnig för att lämna upplysningar får då ges yttranderätt Fullmäktige kan besluta om annan förtroendevalds närvarorätt Tjänstemän skyldiga lämna uppgifter om de kallas Även andra kan medges närvaro om nämnden är ense om det

58 Beredning i nämnd Ingen lagstadgad beredningsplikt finns, men beredning bör ske. Många nämnder hanterar specialreglerade verksamheter, där specialbestämmelser finns om handläggningen, exempelvis SoL och PBL.

59 Deltagande på distans Deltagande på distans är möjligt såväl i fullmäktige som i nämnderna 5 kap. 16 och 6 kap. 24 KL Ljud- och bildöverföring i realtid samtliga deltagare ska kunna se och höra varandra och delta på lika villkor. Fullmäktiges arbetsordning (och nämndernas reglementen) ska reglera i vilken utsträckning deltagande på distans får ske 5 kap. 72 Deltagande på distans bör enligt förarbetena vara ett komplement till fysisk närvaro. Detta uttrycks med särskilda skäl i SKL:s arbetsordning respektive reglemente. Ordföranden avgör om distansdeltagande får ske.

60 Telefonsammanträden m.m. Telefonsammanträden är fortfarande inte tillåtna, eftersom ingen bildöverföring sker. Beslut per capsulam, d.v.s. att ett protokoll skickas runt bland ledamöterna i ett beslutsorgan för godkännande är inte heller tillåtet i aktiebolag går det däremot

61 Insyn och delaktighet

62 Kommunens hemsida i kommunallagen Anslagstavla Webbaserad På första sidan eller enkelt nåbar från den Tillgänglig i kommunens lokaler Kommunala föreskrifter På första sidan eller enkelt nåbar från den Samlade i författningssamling eller på annat sätt

63 Kommunens anslagstavla Ska finnas Tillkännagivanden om Kommunfullmäktiges sammanträden Justerade protokoll Delegationsbeslut som inte anmäls till nämnd Info om hur man överklagar med laglighetsprövning Kungörelser etcetera som enligt lag eller författning ska meddelas här Kungörelser om att protokoll över beslutade föreskrifter har justerats Får finnas Protokollen i sig Info om nämndsammanträden Beslutsunderlag inför sammanträden

64 Medborgarförslag och folkomröstningar 8 kap 1-2 kommunallagen Den som är folkbokförd i kommunen eller i en kommun inom landstinget får, om fullmäktige har beslutat det, väcka ärenden i fullmäktige genom medborgarförslag. 10 % av de röstberättigade kan väcka ärende om folkomröstning Fullmäktige ska besluta om folkomröstning Om det är en fråga fullmäktige kan besluta om Om inte 2/3 röstar emot att en folkomröstning ska hållas

65 Partistöd Ändamålet är att stärka partiernas ställning i den lokala demokratin Representationskrav Får inte otillbörligt gynna eller missgynna Möjlighet att dra in stöd när mandat inte kan besättas i fullmäktige Transparens en central fråga Redovisning Granskningsrapport Årligt beslut om utbetalning Inte betala ut nästa år om redovisning uteblir

66 Ökad insyn i partifinansiering Ny lag om insyn Intäktsredovisning också för partier på lokal och regional nivå Förbud mot anonyma bidrag Kommuner och landsting ska offentliggöra partistödet på hemsidan 28 Ett landsting eller en kommun som ger partistöd med stöd av 4 kap. 29 och 30 kommunallagen (2017:725) ska i anslutning till sitt beslut om sådant stöd göra uppgifter om vilka partier som har fått stöd och med vilka belopp tillgängliga på sin webbplats.

67 Ekonomi och revision

68 Ekonomisk förvaltning God ekonomisk hushållning. Medlen ska förvaltas på sådant sätt att god avkastning och betryggande säkerhet kan tillgodoses.

69 Budget Upprättas varje år för nästa budgetår Ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna Ska innehålla en plan för verksamheten och ekonomin under budgetåret Även en plan på tre år för ekonomin Ska innehålla skattesatsen och anslagen Det ska framgå hur verksamheten ska finansieras och hur den ekonomiska ställningen beräknas vara vid budgetårets slut

70 Budgetprocessen Förslag till budget upprättas av kommunstyrelsen före oktober månads utgång undantag om särskilda skäl föreligger Budgeten fastställs av fullmäktige före november månads utgång. De år då val hållits ska budgeten fastställas av nyvalda fullmäktige. Om budgeten inte kan fastställas före november månads utgång, ska fullmäktige ändå fastställa skattesatsen. Budgeten ska därefter fastställas senast före december månads utgång skattesatsen kan då justeras

71 Årsredovisning Styrelsen upprättar årsredovisning. Ska överlämnas till fullmäktige och revisorerna senast 15 april året efter det år som redovisningen avser. Årsredovisningen ska godkännas av fullmäktige. Det ske innan fullmäktige beslutat om ansvarsfrihet ska beviljas eller vägras. Frågan om ansvarsfrihet ska prövas senast före utgången av juni månad året efter det år som revisionen avser.

72 Fullmäktiges relation till revisionen Revisionen är fullmäktiges organ Revisionen ska vara oberoende Valbarhet till uppdraget som revisor Varje revisor fullgör sitt uppdrag självständigt Rätt till upplysningar Yttranderätt och initiativrätt Revisorernas ev. kritik ska kopplas till revisorernas uppdrag om verksamheten är ändamålsenlig och ekonomiskt tillfredsställande, om den interna kontrollen är tillräcklig, om räkenskaperna är rättvisande. 72

73 En oberoende revision yttranderätt

74 Valbarhet en fråga om oberoende för revisorerna Ledamot eller ersättare i fullmäktige kan inte väljas till revisor Den som är redovisningsskyldig till kommunen och vissa närstående till denne kan inte väljas till revisor för granskning av den verksamhet som redovisningsskyldigheten avser Den som är vald till revisor i en kommun kan inte väljas till ledamot eller ersättare i fullmäktige, en nämnd eller ett kommunalt företag En revisor kan bli jävig vid handläggning av visst granskningsärende 6 kap 28 och 12 kap KL Särskild jävsregel för redovisningsskyldig ledamot vid val av revisor 5 kap. 48 KL Den som är redovisningsskyldig eller har en närstående som är det

75 Överklagande

76 Överklagande Normalt är alla kommunala beslut överklagbara Antingen laglighetsprövning eller förvaltningsbesvär Om det finns särskilda överklaganderegler i annan lag än KL kan man inte överklaga med laglighetsprövning Vid laglighetsprövning är det enbart en prövning av beslutets laglighet som görs Domstolen kan endast upphäva ett olagligt beslut och inte sätta något annat i dess ställe Vid förvaltningsbesvär prövas klagomålet fullt ut, d.v.s. såväl lämplighet som laglighet Domstolen kan upphäva eller sätta annat beslut i det överklagade beslutets ställe

77 Förvaltningsbesvär Regleras i speciallagen om beslut kan överklagas med förvaltningsbesvär socialtjänstlagen, plan- och bygglagen, skollagen, miljöbalken med flera Regler i förvaltningslagen om hur överklagande ska gå till Specialbestämmelser kan finnas i lag Klagoberättigad är den som beslutet angår, om beslutet gått honom emot och beslutet kan överklagas Många specialregler avseende sakägarkrets, instansordning o.s.v. Överklagande ges in till kommunen som om- och rättidsprövar

78 Laglighetsprövning Kommunmedlem får överklaga beslutet oavsett om denne direkt berörs av beslutet Kommunmedlem är den som är folkbokförd i kommunen äger fast egendom i kommunen eller är taxerad till kommunalskatt där Klagotiden är tre veckor från tillkännagivande om justerat protokoll Förvaltningsrätt är första instans överklagandet ska skickas dit Förutsätter att det är ett beslut av inte rent förberedande eller verkställande art

79 Grunder för överklagande Ett överklagat beslut ska upphävas om beslutet inte tillkommit i laga ordning beslutet hänför sig till något som inte är en angelägenhet för kommunen det organ som fattat beslutet har överskridit sin befogenhet beslutet strider mot lag eller annan författning

80 Snävare utrymme att verkställa överklagande beslut enl årskommunallag 13 kap 14 Ett beslut som kan överklagas enligt detta kapitel får verkställas innan det fått laga kraft om inte särskilda skäl talar mot det. Vid bedömningen ska särskild hänsyn tas till om verkställigheten av beslutet kommer att kunna rättas.

81 Verkställighet av beslut Ett beslut får verkställas innan det vunnit laga kraft om inte särskilda skäl talar emot det = går det att rätta? Upphävs ett verkställt beslut ska verkställigheten rättas i den utsträckning det är möjligt Så långt det bara går, oavsett kostnader Beslut om rättelse ska ske utan oskäligt dröjsmål