vd» V % Statens väg- och trafikinstitut Vägfärg och vägmarkeringsmassa Distribution: $4y/ begränsad /
|
|
- Gunnar Nyberg
- för 4 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 VZL/notat Nummer: V 79 Datum: Titel: TERMOPLASTMASSORS HÄLLBARHET Författare: Ylva Colldin Avdelning: Vägavde lningen (Materialsektionen) Projektnummer: Pråjektnamn: Uppdragsgivare: Vägfärg och vägmarkeringsmassa Vägverket Distribution: $4y/ begränsad / vd» V % Statens väg- och trafikinstitut,[vi?/zg]???af,/(- Pa: Linköping. Tel Telex VTISGI S [1] Besök: Olaus Magnus väg 32. Linköping
2 TERBDPLASMSSORS HÅLLBARHET Effekten av lång föruppvärmning och artificiell åldring. Notat nr 79 Ylva Colldin
3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 2. UNDERSÖKTA TERMOPLASTMASSOR 3. UPPVÃRMNINGSFÖRFARANDE 4. PROVNING 4.1 Trögerslitage 4.2 Stämpelbelastningsvärde 5. KOMMENTAR 6. REFERENSER BILAGOR
4 TERmrmsmssons HÅLLBARHET Effekten av lång föruppvärmning och artificiell åldring. Notat nr INLEDNING Under 1986 utfördes på VTI en laboratoriestudie av uppvärmr ningens betydelse för termoplastmassors slitageegenskaper. Undersökningen har redovisats i VTI-notat 16 (1987). I notatet konstateras bl.a. att värmebeständigheten varierar väsentligt för olika termoplastmassor och kan få avgörande betydelse för massans slitageegenskaper: - Lång föruppvärmning (vid 150 C) påverkar inte nämnvärt de undersökta massornas slitageegenskaper (som nylagda). w Lång uppvärmning kring appliceringstemperatur, liksom för hög uppvärmningstemperatur, kan få negativa konsekvenser för produktens hållbarhet. För att ytterligare belysa denna "problematik" har en kompletterande undersökning gjorts under Föruppvärmningens inverkan på termoplastmassans åldringsegenskaper har studerats för några av de i VTI-notatet undersökta produkterna. Den aktuella undersökningen omfattar laboratorieprovning med avseende på trögerslitage efter två olika uppvärmningsförfaranden ( normal" respektive lång föruppvärmning) i kombination med artificiell åldring i Xenotest. Även stämpelbelastningsvärden har bestämts. 2. UNDERsöm mmrmsmsson Fyra termoplastmassor har undersökts (se tabell 1). Tre av de aktuella massorna (20, 5 och 14) levererades under hösten 1986 till VTI. Massa 10 är tillverkad 1987.
5 Tabell 1: Undersökta termoplastmassor Mårkning*) Tillverkare Av tillverkaren angiven appliceringstemp ( C) 20 (-86) Cleanosol (-87) Cleanosol (-86) Geveco (-86) Skandinavisk , Vägmarkering *) Märkning i enlighet med ref. 1 och UPPVÃRMNINGSFÖRFARANDE Vid utläggning av termoplastmassa i fält startar föruppvärmr ningen av massan som regel dagen före ett planerat utläggningsarbete. Massan står i extremfallet på föruppvärmning (vid cirka 150 C) i drygt 60 timmar, varefter temperaturen höjs till lämplig utläggningstemperatur och utläggningen börjar. Denna "fältsituation" har simulerats på laboratoriet för de aktuella termoplastmassorna. Prov mm cirka 1 kg har uppvärmts i l-liters "färgburkar" av aluminium Uppvärmning har skett i vänmeskåp och/eller i termostatreglerad utrustning med kontinuerlig omrörning (figur 1). De båda uppvärmningsalternativen som använts beskrivs nedan: Uppvärmningsalternativ 1 (med lång föruppvärmning) Provet uppvärms under 65 timmar (valt av praktiska skäl) i värmeskåp vid 150 C utan kontinuerlig omrörning. Provburken Överförs sedan till en värmemantel (se figur 1) och uppvänms ytterligare. Då massan antagit lämplig appliceringstemperatur (cirka l80-l90 C) gjuts provkroppar upp. Uppvärmningen i värmemantel (från 150 C till appliceringstemperatur) tar totalt cirka 1 timme.
6 Uppvärmningsalternativ 2 ( n0rmal" provberedningl Provet uppvärms i värmemantel under kcntinuerlig omrörning (från 150 C) till appliceringstemperatur och gjuts därefter upp. Uppvärmningen tar totalt cirka 2 timmar Omrörarmofor _ 2:. -_ /Termome'rer I! > W q v Temperatur-givare Glaskdri Temperatur- Burk H / regulaior Värm emanfel - Prov im 0 ' 1.00 Figur 1: Utrustning för uppvärmning av termoplastmassa
7 4. PRÖVNING OCH RESULTAT Trögerslitage har bestämts vid -10 C på marshallprovkropp som applicerats med cirka 3 mm termoplastmassa (bilaga 1). Provning har utförts före och efter artificiell åldring. Bestämning av stämpelbelastningsvärde har utförts vid 20 C (bilaga 2). 4.1 Trögerslitage En provserie på totalt 48 provkroppar undersöktes m.a.p. trögerslitage, vid -10 C. Provkroppar som applicerats efter lång föruppvärmning av massan (alt.1) jämfördes med provkroppar som applicerats på "normalt" sätt (alt.2). p Hälften av provkropparna (3 för varje uppvärmningsalternativ och produkt) åldrades därefter artificiellt (1000 timmar i Xenotest) före slitageprovningen. Skillnader i trögerslitage före och efter artificiell åldring, ger en uppfattning om termoplastmassans åldringsegenskaper på vägen (2). Artificiell åldring innebär att provkroppen placeras i en vädersimulator (Xenotest 250) för accellererad åldring under inverkan av UV-ljus och vatten, enligt ISO UV-bestrålningen (vid 25 C) fortgår under totalt 1000 timmar, med regn 18 minuter varannan timme. Åldringen kan för termoplastmassor anses motsvara minst 2 års åldring på väg. Erhållna värden (se tabell 1) indikerar att lång föruppvärmning vid 150 C inte eller i ringa omfattning påverkar de undersökta produkternas åldringsegenskaper.
8 Tabell 1: Trögerslitage före och efter artificiell åldring. Vid två olika uppvärmningsförfaranden. Provets TRÖGERSLITAGE VID -10 c (g). märkning Lång föruppvârmning (alt.1) Hermal föruppvårmning (alt.2) före åldring efter åldring före åldring* efter åldring 20 (-86) (O.1;O.3;0.3) (1.6;1.8;l.9) (O.1;O.2;O.1) (1.2;1.0;1.1) (l.7;2.0) (2.0;1.7) 10 (-87) I,5 (0.2;O.2;O.2) (2.1;1.9;2.1) (O.2;0.3;O.4) (1.6;1.2;1.8) 5 (-86) (O.1;O.8;0.2) (l.6;3.l;1.7)*) (O.6;O.4) (2.5;2.7;2.7) 14 (-86) (O.3;1.2;0.7) (l.2;0.9;(3.6)**) (O.4;O.4;O.5) (018;O.7;O.8) *) Skillnaden mellan medelvärde och enskilt värde är större än metoden godkänner. Fler bestämningar har dock ej utförts. **) Stryks som enskilt värde, då massa slogs loss från provkroppen. 112 mm V 98mm - V 3nun VJHJ 4 Mim 3cn mm 7.?IGUR 2: Form.för applicering av termoplastmassa på marshallprovkropp.
9 4.2 Stämpelbelastningsvârde Stämpelbelastningsvärde har även bestämts för de aktuella produkterna, efter "lång" respektive "normal" föruppvârmning. Små skillnader erhölls, något som också konstaterats i VTI-notat 16. Den långa föruppvârmningen fick som följd att stämpelvärdet som mest ökade med cirka 20 sekunder (från 49 till 68 sekunder för massa 20). Övriga produkters stämpelvärden förändrades med 5 sekunder eller mindre. Resultaten redovisas i tabell 2. p. Tabell 2: Stämpelbelastningsvärden för undersökta termoplastmassor vid olika uppvärmningsförfaranden. Provets STÃMPELBELASTNINGSVÄRDE VID 20 c (s) märkning Lång föruppvârmning' Nörmal uppvärmning 20 (-86) 68 (75:60) 49 (48;49) 10 (-87) 6 (6:6) 11 (10:12) 5 (-86) 7 (7:6) 4 (4:4) 14 (-86) 174 (174;174) 170 (187;152)
10 5. KOMMENTAR På grundval av föreliggande och tidigare presenterade resultat ((2),(3)) kan för undersökta massor följande konstateras: - Uppvärmning vid cirka 150 C upp till 65 timmar (i direkt anslutning till fortsatt uppvärmning och utläggning) påverkar inte massan nämnvärt m.a.p. slitage- och åldringsegenskaper. - Lång uppvärmning kring appliceringstemperaturen kan ha avgörande betydelse för hållbarheten (trögerslitage och/eller stämpelbelastningsvärde). En sammanställning har gjorts av de trögerslitage- och stämpelbelastningsvärden som erhållits för de aktuella produkterna vid undersökningar på VTI (inom VV-projekt) under L (tabell 3). '
11 (83-84) (86-87) -88 (83-84) (86-87) -88 Ej åldrad massa tim vid 150 C 65 tim vid 150 C 8 tim vid 190 C 3 tim vid 250 C Tabell 3: Sammanställning av trögerslltage- och stämpelbelastningsvärden för aktuella termoplastmassor. Bestämningar utförda på VTI Provets märkn (83-84) (86-87) -88 Produktionsår Provningen utförd (83-84) (86-87) TRÖGERSLITAGE (3) > normal provberedning >10 > >10 3 tim vid 250 C Åldrad massa (1000 tim 1 Xenotest) <l _<_ normal provberedning tim vid 150 C STÄMPELBELASTNINGSVÃRDE (s) normal provberedning *) *) *) Provet så hårt att provningen ej kunde fullföljas under "rimlig tid".
12 6. REFERENSER (1) VTI-notat 16. "En laboratoriestudie av uppvärmningens betydelse för termoplastmassors slitageegenskaper". Y. Colldin, (2) VTI Meddelande 482. "Laboratorie- och fältprovning av termoplastiska värmarkeringsmassors hållbarhet, Y. COlldin och U. Isacsson", 1986.
13 Bilaga 1 TERMOPLASTISK VÄGMARKERINGSMASSA Bestämning av stämåelbelastningsvärde Medtodbeskrivningen är preliminär.
14 Sid 1 Termoplastisk vägmarkeringsmassa Bestämning av stämpelbelastningsvärde Thermoplastic road marking materials. Detenmination of indentation value. l. Orientering 2. Sammanfattning 3. Utrustning 4. Provberedning 5. Provning 6. Beräkning 7. Precision, eventuell upprepning ' 8. Rapport 1. Orientering 2. Sammanfattning Denna metod är avsedd för bestämning av stämpelbelastningsvärdet hos en termoplastisk vägmarkeringsmassa. Stämpelbelastningsvärdet är den tid i sekunder, som.en cylinder med basytan 1 cm. och på vilken kraften 515 N verkar, behöver för att sjunka 10 mm vid en given temr peratur. Metoden bygger i huvudsak på DIN 1996, blad 13 "Prüfung bituminöser Massen für Strassenbau und verwandte Gebiete. Eindruckversuch mit ebenam Stempel". Ett prov på den termoplastiska vägmarkeringsmassan uppgjutes i formar till provkuber med 7 cm sida. Provkuberna tempereras med fonm i ett vattenbad. En cylindrisk stämpel med 1 cm? yta anbringas lodrätt mot provytan och belastas med en kraft av 515 N. Stämr pelns intryckningsdjup varierar med tiden och avläses med hjälp av enmätklocka. Tiden för 10 mm intryckningsdjup registreras. Normalt utföres bestämningar på två provkuber. 3. Utrustning 3.1. Stämpelbelastningsapparatur med provstämpel, mätklocka och vattenbad enligt DIN 1996, blad 13.
15 Bestämning av stämpelbelastningsvärde Sid 2 Vikter 'Höj-och sühkanordning Mütur Fininstüllning Provsfüm pel Vattenbad Figur 1. Stämpelbelástningsapparatur, Viatest typ ETG I; ETG II.
16 Bestämning av stämpelbelastningsvârde Sid 3 En stämpelbelastningsapparatur som uppfyller DIN 1996, blad 13, är Viatest från Ernst Otto Heise, Viatest Baumaschinen und Fahrzeugwerk, D 7251 Weissach-Flacht. Denna utrustning är så konstruerad att provytan genom stämpeln kan belastas med en total kraft av 515 i 1 N lodrätt mot provytan. Belastningsaxeln bidrar med en kraft av 24.5 N och de vikter som påverkar provytan vid varje mättillfälle ytterligare 490, 5 N. Provstämpeln består av en stålcylinder med plan bottenyta på 100 um? (motsvarande en diameter på 11.3 mm). Stämpelns mantel och bottenyta är finslipade. Vattenbadets temperatur skall kunna regleras och hela utrustningen skall placeras på ett plant underlag.' 3.2. Kubisk stålform med inre kant 70 i 1 mm, bestående av underläggsplatta och fästanordning (se figur 2). 0 m F'dsfunor Underläggs Figur 2: Stålform.med fästanording.
17 Bestämning av stämpelbelastningsvärde Sid 4 Tidur. Glycerin, för infettning av stålform.och underläggsplatta. Verktyg för eventuell neddelning av prov, t.ex. hammare eller Slägga. Lämpligt kärl, t.ex. av plåt, glas eller kartong att uppvärma erforderlig provmängd i. Verktyg, t.ex. en spatel, för omrörning av massan. Torkskåp anslutet till ventilationssystem.och inställbart på temperaturer upp till ca 220 C. p Provberedning Neddelning av prov Vägmarkeringsmassan neddelas vid behov med hjälp av hammare eller slägga. För att underlätta neddelningen kan provet nedkylas i t.ex. ett frysskåp minst ett par timmar (gärna över natt) för att få en sprödare konsistens och sedan neddelas med hammare eller Slägga i mindre bitar. Vid sådan neddelning skall skyddsglasögon användas. Provet kan övertäckas med t.ex. en tygduk för att förhindra att bitar flyger omkring vid neddelningen Uppgjutning av provkuber Den erforderliga provmängden uppvärmes i ett värmeskåp eller på annat sätt under omrörning till lägsta möjliga temperatur vid vilken provet lätt kan homogeniseras och ösas upp. Denna temperatur ligger normalt vid C och motsvarar en temperatur strax under den för massan rekomr menderade utläggningstemperaturen. Den uppvärmda provmängden fördelas sedan jämnt i formen (infettad med glycerin). Då provkuben svalnat något bearbetas överytan försiktigt med t.ex. en spatel, så att den bildar en liten upphöjning i mitten. Upphöjningen skall vara så stor att en plan yta bildas då provkuben svalnat helt. Amm. Den provmängd som skall användas får upphettas endast en gång.
18 Bestämning av stämpelbelastningsvärde Sid Temperering Då provkuben antagit rumstemperatur tages den ur sin form, vändes så att en sidoyta bildar bottenyta och spänns på detta sätt åter fast i formen. Det är då viktigt att provkuben får fullständigt stöd mot bottenplattan. Den i formen vända och väl fastspända provkuben placeras därefter i vattenbadet och tempereras vid 20 C i minst en timme (andra provningstemperaturer kan förekomma). Normalt utföres bestämning på två provkuber. 5. Provning Provkuben lägges under provstämpeln och totallasten flyttas med hjälp av höj- och sänkanordningen nedåt tills den när provkubens yta på ett avstånd av cirka 20 mm från provkanten. Den kraft som då påverkar provkroppen är 24.5 N. Mäturet nollställes därefter med hjälp av fininställningsskruven. Genom långsam.vridning på höj- och sänkarmen anbringas så den totala kraften på provkroppen (515 N) och tiduret startas. Samtidigt vrides armen 2-3 varv så att lasten blir helt fri. ' Tiden för 10 mm nedsjunkning registreras. 6. Beräkning Tiden för 10 mm nedsjunkning av stämpeln anges i sekunder för respektive provkub. Det aritmetiska medelvärdet beräknas. 7. Precision, eventuell upprepning Om den relativa avvikelsen mellan enskilt värde och medelvärde ej överstiger 5 3 för medelvärden mindre än 50 8, eller 10% för medelvärden större än 50 s godtas värdena. Är skillnaden större provas ytterligare två provkuber. Det aritmetiska medelvärdet av samtliga värden beräknas. Om den relativa avvikelsen mellan detta medelvärde
19 Bestämning av stämpelbelastningsvärde Sid 6 och något enskilt värde är större än 5 3 respektive 10% förkastas värdet och ett nytt medelvärde beräknas ur godtagna värden. 8. Rapport Vid bestämning av stämpelbelastningsvärde skall provningsrapporten ge besked om a) att provningen utförts enligt denna metod, b) provstämpelns bottenyta, o) den totala provbelastningen, d) provningstemperaturen, e) tiden för 10 mm intryckning, medelvärde och samtliga godtagna värden.
20 Bilaga 2 TERMOPLASTISK VÃGMARKERINGSMASSA Bestämning av slitage med Trögerapparat Metodbeskrivningen är preliminär
21 Sid 1 Termoplastisk vägmärkeringsmassa Bestämning av slitage med Trögerapparat. Thermoplastic road marking materials. Determination of abrasion value usingthe Tröger apparatus. 1. Orientering 2. Sammanfattning 3. Utrustning 4. Provberedning 5. Provning 6. Beräkning 7. Precision, eventuell upprepning 8. Rapport ' 1. Orientering 2. Sammanfattning 3. Utrustning Denna metod är avsedd för bestämning av slitageegenskaper hos termoplastisk vägmarkeringsmassa. Slitaget utförs i en s.k. Trögerapparat på massa uppgjuten i form. Provningstemperaturen är -10 C. Den uppvärmda, homogeniserade, termoplastiska vägmarkeringsmassan uppgjuts i speciell form.och tempereras vid -10 C under timmar. Provkroppen spännes sedan fast i en Trögerapparat. Slitaget utförs av en nålpistol som drivs med tryckluft. Under provningens gång blåser luft (-10 C) kontinuerligt över provkroppen. Mängden bortslitet material registreras genom Vägning före och efter provning. Normalt utförs provning på två provkroppar. 3.1 Trögerformar: stålring med ytterdiameter 105 mm, innerdiameter 101 mm och höjd 30 mm. 3.2 Plant underlag av stål.
22 '1 '<c. ø.u.,\-v.,. _ J WWW a. Bestämning av slitage med Trögerapparat Sid Spatel eller annat lämpligt verktyg för omrörning i vägmarkeringsmassan. Neddelningsverktyg (vid behov), t ex hammare eller Slägga. Värmeskåp som kan inställas på termperaturer upp till cirka 220 C. Frysskåp som kan inställas på temperaturer ner till cirka -15 C. Våg med minst noggrannheten 0.1 g. Trögerapparat placerad i ett ljudisolerat skåp. Principskiss, se figur 1. Anordning för kontinuerlig tillförsel av kall luft (-10 C). Exsickatorfett. Trytkluff för dmmkgcwçemmj// j= 5?? 'I' ø r. r \ J Kdlháfñk termosfufering av provyfor * Nmar ü;_. * _\» L Roterandebord 5 :8 V Figur 1 Principskiss av Trögerapparat.
23 Bestämning av slitage med Trögerapparat Sid 3 4. Provberedning Vägmarkeringsmassan neddelas vid behov med hjälp av hammare eller slägga. För att underlätta neddelningen nedkyles provet i t ex ett frysskåp minst ett par timr mar för att få en sprödare konsistens. Vid neddelning med hammare eller slägga skall skyddsglasögon användas. Provet kan övertäckas med en tygduk för att förhindra att bitar flyger omkring vid neddelningen. Efter avslutad neddelning tages slumpvis, på olika ställen från provets inre delar, bitar till en sammanlagd vikt av cirka kg. ' Det så uttagna provet placeras i "lämpligt kärl" (t ex en plåtburk eller kraftig pappkartong) för uppvärmning i värmeugn eller på annat likvärdigt sätt. Kärlet övertäcks under uppvärmningen med t ex folie, dock ej med tätslutande lock. Provet uppvärms under försiktig omr rörning till en temperatur strax under den av tillverkaren rekommenderade utläggningstemperaturen eller till sådan temperatur att massan lätt kan homogeniseras och ösas upp. Då provet nått erforderlig temperatur och homogeniserats fylls en Trögerform (3.1) med massa upp till formens kant. Formen skall vara placerad på ett med exsickatorfett insmort plant underlag av stål. Provkroppen får därefter svalna till rumstemperatur och tempereras sedan cirka timmar vid -10 C. Normalt utförs provning på 2 provkroppar Provning Vägning, allmänt Vägningarna görs med avläsning på 0.1g. 5.2 Invägning och körning i Trögerapparat Provkroppen vägs in och spänns fast i Trögerapparaten. Nâlpistolens läge justeras så att avståndet mellan nålknippet och provkroppens överyta blir 5 mm. Det roterande bordet med provkroppen igångsätts. Rotationshastigheten skall vara 30 varv per minut.
24 Bestämning av slitage med Trögerapparat Sid Vägning Dörren till det ljudisolerande skåpet stängs och Trögerapparaten startas. Provkropparna köres 16x40 sekunder (lufttryck 500 kpa) med 32 sekunders paus mellan varje period. Samtidigt blåses kall luft (-10 C) kontinuerligt över provkroppen. Genom lämplig automatik kan start och stopp av Trögerapparaten ske utan laborantens medverkan. Då provningen avslutats tages provkroppen bort, väl och väges. borstas 6. Beräkning Slitaget anges i gram och beräknas enligt följande: S = m; - ms där S = slitaget i gram mi= vikt av ursprunglig provkropp i gram ms= vikt av provkropp efter provning i gram Slitaget anges på 0.1 g när. Det aritmetiska medelvärdet beräknas. 7. Precision, eventuell upprepning 8. Rapport Om den relativa avvikelsen mellan enskilt Värde och medelvärde ej överstiger 0.5 g, för medelvärden mindre än 5.0 g, eller 10%, för medelvärden större än 5.0 g, godtas värdena. År skillnaden större provas ytterligare två provkroppar. Det aritmetiska medelvärdet av samtliga värden beräknas. Om den relativa avvikelsen mellan detta medelvärde och något enskilt värde är större än 0.5 g respektive 10% förkastas värdet och ett nytt medelvärde beräknas ur godtagna värden. Vid bestämning av slitaget skall provningsrapporten ge besked om a) att provning utförts enligt denna metod, b) slitage, medelvärde och samtliga godtagna värden.
25
Nr: Ylva Colldin, Sofi Åström
VT notat Datum: 1993-10-18 Nr: 18-93 Titel: BITUMINÖSA BINDEMEDEL - FÖRSEG- LING Inledande laboratorieprovning av funktionella egenskaper Författare: Ylva Colldin, Sofi Åström Programområde: Vägteknik
Läs merBestämning av hålrumshalt hos torrt packat filler. Mineral aggregates. Determination of void content of dry compacted filler.
Sid 1 (5) STENMATERIAL Bestämning av hålrumshalt hos torrt packat filler. Mineral aggregates. Determination of void content of dry compacted filler. 1. ORIENTERING 2. SAMMANFATTNING 3. UTRUSTNING 4. SÄKERHET
Läs merASFALTBELÄGGNING OCH MASSA
sid 1 (5) ASFALTBELÄGGNING OCH MASSA Bestämning av nötningsmotstånd enligt Prallmetoden Bituminous pavement and mixture. Determination of abrasion by studded tyres. 1. ORIENTERING 2. SAMMANFATTNING 3.
Läs merASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA
Sid 1 (6) ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Bestämning av skrymdensitet och hålrumshalt hos dränerande asfaltbetong Bituminous pavement and mixture. Determination of bulk density and air void content of porous
Läs merSTENMATERIAL. Bestämning av slipvärde. FAS Metod 231-98 Sid 1 (7) Mineral aggregates. Determination of abrasion value.*
Sid 1 (7) STENMATERIAL Bestämning av slipvärde Mineral aggregates. Determination of abrasion value.* 1. ORIENTERING 2. SAMMANFATTNING 3. UTRUSTNING OCH MATERIAL 4. PROVBEREDNING 5. PROVNING 6. BERÄKNING
Läs merBITUMINÖSA BINDEMEDEL
Sid 1 (5) BITUMINÖSA BINDEMEDEL Bestämning av utrinningstid hos bitumenemulsion med standardviskosimeter (STV 4 mm) Bituminous binders. Determination of bitumen emulsion viscosity using the standard viscosimeter
Läs merSTENMATERIAL. Bestämning av kulkvarnsvärde. FAS Metod 259-02 Sid 1 (5)
Sid 1 (5) STENMATERIAL Bestämning av kulkvarnsvärde. Mineral aggregates. Determination of the resistance to wear by abrasion from studded tyres - Nordic test. 2. SAMMANFATTNING 3. UTRUSTNING 4. PROVBEREDNING
Läs merASFALTBELÄGGNING OCH MASSA
Sid 1 (7) ASFALTBELÄGGNING OCH MASSA Bestämning av stämpelintryck för gjutasfalt. Bituminous pavement and mixture. Determination of indentation of mastic asphalt. 1. ORIENTERING 2. SAMMANFATTNING 3. UTRUSTNING
Läs merMineral aggregates. Determination of impact value*
Sid 1 (5) STENMATERIAL Bestämning av sprödhetstal Mineral aggregates. Determination of impact value* 1. ORIENTERING 2. SAMMANFATTNING 3. UTRUSTNING 4. SÄKERHET 5. PROVBEREDNING 6. PROVNING 7. BERÄKNING
Läs merVTlnatat Nummer : V 133 Datum: VÄGMARKERINGSMASSORS HÅLLBARHET. Uppföljning av ett antal mindre provfält i landet.
VTlnatat Nummer : V 133 Datum: 1990-10-23 Titel: Författare: VÄGMARKERINGSMASSORS HÅLLBARHET Uppföljning av ett antal mindre provfält i landet under 1986-1989 Ylva Colldin Jane Salomonsson Avdelning: Vägavdelningen
Läs merASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA
Sid 1 (6) ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Bestämning av vidhäftningen mellan sten och bitumen i närvaro av vatten enligt rullflaskmetoden Bituminous pavement and mixture. Determination of adhesion between
Läs merBestämning av kornkurva för drop-on-pärlor
Publikation 1987:143 Bestämning av kornkurva för drop-on-pärlor Metodbeskrivning 83:1987 1. ORIENTERING... 3 2. SAMMANFATTNING... 3 3. UTRUSTNING OCH KEMIKALIER... 3 4. PROVBEREDNING... 4 5. SIKTNING...
Läs meräinstitutet Besök: OlausMagnusväg 37 Linköping
VLTfnotat Nummer: 23 Datum: 1987-03-05 Titel: Tillverkning av filler-bitumenblandningar enligt VTI:s metodik samt analys av blandningens mjukpunkt och/eller penetration Författare: Ulf Isacsson Avdelning:
Läs merASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA
Sid 1 (5) ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Bestämning av vattenkänslighet genom pressdragprovning Bitminous pavement and mixture. Determination of water sensitivity of bituminous specimens using indirect tensile
Läs merVagavdelningen Vägverket. Fri
_ VT Nr V2T7 1993 Titel: Broisolering. Sammanställning av resultat från vidhäftningsprovning på provbroar 1990-1992, för eventuell justering av kalibreringskurva. Författare: Ylva Colldin, Åsa Nilsson
Läs merASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA
Sid 1 (5) ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Provberedning Bituminous pavement and mixture. Sample preparation. 1. ORIENTERING 2. SAMMANFATTNING 3. ORDFÖRKLARINGAR 4. UTRUSTNING 5. BEREDNINGENS UTFÖRANDE 5.1
Läs merASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA
sid 1 (5) ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Bestämning av bindemedelshalt enligt förbränningsmetoden Bituminous pavement and mixture. Determination of binder content by combustion. 1. ORIENTERING 2. SAMMANFATTNING
Läs merASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA
Sid 1 (9) ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Framställning av provkroppar enligt Marshall Bituminous pavement and mixture. Preparation of Marshall specimens. 1. ORIENTERING 2. SAMMANFATTNING 3. JÄMFÖRELSE MED
Läs merTRVMB 704: Bestämning av vattenkänslighet genom pressdragprovning. Metodbeskrivning : Asfaltbeläggning Publ. 2011:005
TRVMB 704: Bestämning av vattenkänslighet genom pressdragprovning Metodbeskrivning : Asfaltbeläggning Publ. 2011:005 Dokumenttitel: Bestämning av vattenkänslighet genom pressdragprovning Skapat av: Kullander
Läs merBITUMINÖSA BINDEMEDEL
Sid 1 (7) BITUMINÖSA BINDEMEDEL Destillation av bitumenlösning och vägolja Bituminous binders. Destillation of cutback and road oil. 1. ORIENTERING 2. SAMMANFATTNING 3. UTRUSTNING 4. PROVBEREDNING 5. PROVNING
Läs merASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA
Sid 1 (6) ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Bestämning av styvhetsmodulen hos asfaltbetong genom pulserande pressdragprovning Bituminous pavement and mixture. Determination of resilient modulus of asphalt concrete
Läs merASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA
Sid 1 (7) ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Bestämning av bindemedelshalt genom kallextraktion med mekanisk omrörning Bituminous pavement and mixture. Determination of binder content by cold extraction with
Läs merASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA
Sid 1 (4) ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Bestämning av separationstalet Bituminous pavement and mixture. Determination of segregation value. 1. ORIENTERING 2. SAMMANFATTNING 3. UTRUSTNING 4. PROVBEREDNING
Läs merSTENMATERIAL. Bestämning av korndensitet med pyknometer. FAS Metod Sid 1 (4)
Sid 1 (4) STENMATERIAL Bestämnin av korndensitet med pyknometer Mineral areates. Determination of particle density usin pycnometer. 2. SAMMANFATTNING 3. UTRUSTNING OCH KEMIKALIER 4. PROVBEREDNING 5. PROVNING
Läs merASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA
Sid 1 (6) ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Bestämning av bindemedelshalt genom extraktion i filtercentrifug Bituminous pavement and mixture. Determination of binder content by extraction in a filter centrifuge.
Läs merBestämning av fillers förstyvande inverkan på bitumen. Aggregate. Determination of filler s stiffening effect on bitumen.
Sid 1 (5) STENMATERIAL Bestämning av fillers förstyvande inverkan på bitumen. Aggregate. Determination of filler s stiffening effect on bitumen. 1. ORIENTERING 2. SAMMANFATTNING 3. UTRUSTNING 4. PROVBEREDNING
Läs merMineral aggregates. Determination of length thickness index.
Sid 1 (5) STENMATERIAL Bestämning av LT-index* Mineral aggregates. Determination of length thickness index. 1. ORIENTERING 2. SAMMANFATTNING 3. UTRUSTNING 4. SÄKERHET 5. PROVBEREDNING 6. PROVNING 7. BERÄKNING
Läs merNr347*19:35 r tee e2 81 ] ISSN l t d t e ee t d d t S stswedxshroadundtrafficresearchinsntuta! S5810,1Lmkophug;:.
Nr347*19:35 r tee e2 81 ] ISSN03476049 l t d t e ee t d d t S stswedxshroadundtrafficresearchinsntuta! S5810,1Lmkophug;:.»XSÄwede-nff i avulf Isacsson och Ylva Colldm Nr 347 0 1983 ISSN 0347-5049 Statens
Läs merVT1 notat. Nr Utgivningsår: 1994
VT1 notat Nr 68-1994 Utgivningsår: 1994 Titel: - ISOLERING OCH BELÄGGNING FÖR HÖGA KUSTEN-BRON Laboratorieundersökning av vidhäftnings- och skjuvhållfasthetsegenskaper - Inledande provning Författare:
Läs merBestämning av tjällyftningsparametrar
Publikation 1994:44 Bestämning av tjällyftningsparametrar Metodbeskrivning 609:1994 l. Orientering... 3 2. Sammanfattning... 3 3. Utrustning... 3 3.1 Frystestutrustning (F'TU-84)... 3 3.1.1 Provbehällare...
Läs merBestämning av vattenkänslighet hos kalla och halvvarma asfaltmassor genom pressdragprovning
Publ nr 2001:91 Bestämning av vattenkänslighet hos kalla och Bitumenbundna lager ISSN 1401-9612 Bestämning av vattenkänslighet hos kalla och VV Publ. nr 2001:91 Innehåll 1 ORIENTERING... 2 2 SAMMANFATTNING...
Läs merMineral aggregates. Determination of particle density of filler. 1. ORIENTERING Denna metod är utarbetad på grundval av BS 812.
Sid 1 (4) STENMATERIAL Bestämnin av korndensitet hos råfiller Mineral areates. Determination of particle density of filler. 2. DEFINITIONER 3. SAMMANFATTNING 4. UTRUSTNING OCH KEMIKALIER 5. SÄKERHET 6.
Läs merASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA
Sid 1 (6) ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Bestämnin av kompaktdensitet med pyknometer och vatten Bituminous pavement and mixture. Determination of theoretical maximum density usin pycnometer and water. 1.
Läs merIndustrikalk - Bestämning av släckningsreaktiviteten hos brand kalk
Industrikalk - Bestämning av släckningsreaktiviteten hos brand kalk Lime products for industrial purposes Determination of the slaking reactivity of quicklime. 0 Orienteering Detta är en empirisk metod
Läs merBestämning av kornstorleksfördelning genom siktningsanalys. Mineral aggregates. Determination of particle size distribution by sieving.
Sid 1 (7) STENMATERIAL Bestämning av kornstorleksfördelning genom siktningsanalys Mineral aggregates. Determination of particle size distribution by sieving. 1. ORIENTERING 2. SAMMANFATTNING 3. UTRUSTNING
Läs merRINGANALYS ENLIGT SS-EN , DEL A RULLFLASKMETODEN
VTI utlåtande 772 Dnr: 2011/0327-29 2011-11-10 RINGANALYS ENLIGT SS-EN 12697-11, DEL A RULLFLASKMETODEN 10 nov 2011 Ringanalysrapport 2(16) Bakgrund Denna ringanalys har initierats av Metodgruppen. VTI
Läs merBestämning av skrymdensitet (ver 3) Metodens användning och begränsningar. Material. Utrustning
Utgivningsdatum: 008-0-0/Rev 009-07-9 SS-EN 697-6+A:007 "Denna arbetsinstruktion förtydligar hur vi i Sverige ska tolka arbetssättet i metoden. Det skall observeras att arbetsinstruktionen utgör ett komplement
Läs merBestämning av friktion
Publikation 1987:142 Bestämning av friktion Metodbeskrivning 82:1983 1. ORIENTERING... 3 2. SAMMANFATTNING... 3 3. UTRUSTNING... 3 4.MÄTNING... 3 4.1 Alternativ l. Friktionspendel TRRL (figur 1)... 4 4.2
Läs merASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA
Sid 1 (7) ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Bestämning av bindemedelshalt genom varmextraktion Bituminous pavement and mixture. Determination of binder content by hot extraction. 1. ORIENTERING 2. SAMMANFATTNING
Läs merVägmarkering på betongbeläggning
VTI notat 8 2002 VTI notat 8-2002 Vägmarkeringar på betongbeläggning Fältförsök på väg E20, delen Eskilstuna Arphus Författare FoU-enhet Projektnummer 60570 Projektnamn Uppdragsgivare Distribution Bengt-Åke
Läs merBestämning av vattenkvot och/eller vattenhalt
Publikation 1987:162 Bestämning av vattenkvot och/eller vattenhalt Determination of moisture content of soil Metodbeskrivning 40:1977 1. Orientering... 3 2. Ordförklaring... 3 3. Sammanfattning... 3 4.
Läs merVTI utlåtande 819 Dnr 2011/
VTI utlåtande 819 Dnr 2011/0539-29 2014-11-17 RINGANALYS UTFÖRD UNDER 2014 PÅ GJUTASFALT (BPGJA 8) OCH ASFALTMASTIX (BPM-93) ENLIGT GÄLLANDE STANDARDER STÄMPELVÄRDE OCH FORMSTABILITET PÅ GJUTNA PROVKUBER
Läs merSVENSK STANDARD SS :2005. Betongprovning Hårdnad betong Avflagning vid frysning. Concrete testing Hardened concrete Scaling at freezing
SVENSK STANDARD Fastställd 2005-02-18 Utgåva 4 Betongprovning Hårdnad betong Avflagning vid frysning Concrete testing Hardened concrete Scaling at freezing ICS 91.100.30 Språk: svenska Publicerad: mars
Läs merLaboratoriets kundbilaga Metodnamn Benämning i rapport Metodavsteg
Laboratoriets kundbilaga Metodnamn Benämning i rapport Metodavsteg SS-EN 933-3:2012 Bestämning av kornform - Flisighetsindex SS-EN 933-4:2012 Bestämning av kornform - LT-index SS-EN 933-5/A1:2004 Bestämning
Läs merASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA
Sid 1 (6) ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Bestämning av deformationsresistens med dynamisk kryptest Bituminous pavement and mixture. Determination of the permanent deformation by the dynamic creep test 1.
Läs merH1 Inledning 1 H1.1 Introduktion 1 H1.2 Innehåll 1. H2 Begrepp 2 H2.1 Beteckningar 2 H2.2 Benämningar 2
ATB VÄG 2005 VV Publ 2005:112 1 H H1 VÄGMARKERINGAR Inledning H1.1 Introduktion H1.2 Innehåll I detta kapitel anges krav på egenskaper hos vägmarkering samt krav på utförande. Bestämmelser om vägmarkering
Läs merBestämning av kornstorleksfördelning VV Publ. 1998:68 1 genom siktningsanalys. 1 Orientering 2. 2 Sammanfattning 2.
Bestäning av kornstorleksfördelning VV Publ. 1998:68 1 Innehåll 1 Orientering 2 2 Saanfattning 2 3 Benäningar 2 4 Säkerhetsföreskrifter 2 5 Utrustning 3 6 Provängder 4 7 Provning 4 7.1 Siktning av aterial
Läs merKontaktperson Datum Beteckning Sida Viktor Emanuelsson P (16) SP Kemi, Material och Ytor
Kontaktperson Viktor Emanuelsson 2016-06-08 6P01912 1 (16) SP Kemi, Material och Ytor 010-516 53 23 Viktor.Emanuelsson@sp.se Testfakta Nordic AB Att: Kristina von Dolwitz Box 3504 103 69 STOCKHOLM Provning
Läs merBestämning av luminanskoefficient i diffus belysning
Publikation 1994:45 Bestämning av luminanskoefficient i diffus belysning Metodbeskrivning 504:1996 1 Orientering... 3 2 Sammanfattning... 3 3 Säkerhet... 3 4 Benämningar... 3 4.1 Objekt... 3 4.2 Mätplats...
Läs mer& äe %s Statens väg- och trafikinstitut. VZfnotat. Nummer: V 04 - Datum: Titel: Inledande studier av tvåskiktsläggning av vältbetong
VZfnotat Nummer: V 04 - Datum: 1986-11-14 Titel: Inledande studier av tvåskiktsläggning av vältbetong Författare: Örjan Petersson Avdelning: Vägavdelningen (Vägkonstruktionssektionen) Projektnummer: 4
Läs merRotationsrörelse laboration Mekanik II
Rotationsrörelse laboration Mekanik II Utförs av: William Sjöström Oskar Keskitalo Uppsala 2015 04 19 Sida 1 av 10 Sammanfattning För att förändra en kropps rotationshastighet så krävs ett vridmoment,
Läs merBestämning av stabilitet med pulserande kryptest (ver 1) Metodens användning och begränsningar. Princip
Utgivningsdatum: 0-0-03 SS-EN 697-5:005 Bestämning av stabilitet med pulserande kryptest (ver ) "Denna arbetsinstruktion förtydligar hur vi i Sverige ska tolka arbetssättet i metoden. Det skall observeras
Läs merASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA
Sid 1 (5) ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Återvinning av bindemedel från asfaltmassor, utförd med rotationsindunstare. Recovery of binder from bituminous mixes: procedure with rotary evaporator. 1. ORIENTERING
Läs merKuratorium für Waldarbeit und Forsttechnik ( Institut för skogsbruk ) Spremberger Strasse 1 DE-64823 Gross-Umstadt E-post: info@kwf-online.
Kuratorium für Waldarbeit und Forsttechnik ( Institut för skogsbruk ) Spremberger Strasse 1 DE-64823 Gross-Umstadt E-post: info@kwf-online.de Kontroll av ändamålsenligheten hos miljövänliga smörjmedel
Läs merVÄG 94 VV Publ 1994:29 1 Kap 9 Vägmarkering
VÄG 94 VV Publ 1994:29 1 I detta kapitel anges krav på egenskaper hos vägmarkering av termoplastisk massa och vägmarkeringsfärg samt krav på material och utförande. Bestämmelser om vägmarkering finns i
Läs merProvtagning vid leveranskontroll av asfaltmassa
KRAV Provtagning vid leveranskontroll av asfaltmassa TDOK 2015:0119 Version Remiss 0.1 2017-02-02 REMISSVERSION Synpunkter skickas till kenneth.lind@trafikverket.se Senast 2017-03-01 KRAV Skapat av (namn
Läs merI detta kapitel anges krav på egenskaper hos vägmarkering samt krav på utförande.
1 H H1 VÄGMARKERINGAR Inledning H1.1 Introduktion H1.2 Innehåll I detta kapitel anges krav på egenskaper hos vägmarkering samt krav på utförande. Bestämmelser om vägmarkering finns i vägmärkesförordningen
Läs merKontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson P (4) Energiteknik
Kontaktperson Mathias Johansson 2013-12-18 3P07520-03 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.se Folkpool AB Ullängsvägen 1 153 30 JÄRNA Mätning av energiförbrukning hos utespa @Home Dream
Läs merFÖRSVARSSTANDARD FÖRSVARETS MATERIELVERK 2 1 (8) MILJÖPROVNING AV AMMUNITION. Provning i fukt, metod A och B ORIENTERING
2 1 (8) Grupp A26 MILJÖPROVNING AV AMMUNITION Provning i fukt, metod A och B ORIENTERING Denna standard omfattar metodbeskrivningar för provning av ammunition. Främst avses provning av säkerhet, men även
Läs merTorbjörn Jacobson. Vägavdelningen Provväg EG Kallebäck-Åbro. Vägverket, region Väst. Fri
VT notat Nr V230 1993 Titel: Dubbavnötning på provsträckor med skelettasfalt. E6 Göteborg, delen Kallebäck-Abro Författare: Avdelning: Vägavdelningen Projektnummer: 42382-2 Projektnamn: Provväg EG Kallebäck-Åbro
Läs merJORDARTER. BESTÄMNING AV KAPILLARITET
Publikation 1987:167 JORDARTER. BESTÄMNING AV KAPILLARITET Metodbeskrivning 24:1976 l. ORIENTERING... 3 2. ORDFÖRKLARING... 3 3. SAMMANFATTNING... 3 4. UTRUSTNING... 3 5. FÖRBEHANDLING AV PROV... 3 6.
Läs merVT' notat. Väg- och transport- Ifarskningsinstitutet. Projektnummer: / Nr T
VT' notat Nr T 140-1993 Titel: Bensinpris, trafikutveckling och trafiksäkerhet Reviderad version av VTI Notat T 51 Författare: Avdelning: Peter Wretling Trafik Projektnummer: 74001-9/74322-9 Projektnamn:
Läs merWilma kommer ut från sitt luftkonditionerade hotellrum bildas genast kondens (imma) på hennes glasögon. Uppskatta
TENTAMEN I FYSIK FÖR V1, 18 AUGUSTI 2011 Skrivtid: 14.00-19.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad
Läs merVTlnotat. Statens väg- och trafikinstitut
VTlnotat Hummer: T 110 Datum: 1991-07-04 Titel: Hastighetsutvecklingen för personbilar på landsvägar i Sverige. Mätningar fr 0 m 1980 t 0 m juni 1991. Författare: Göran K Nilsson #M Avdelning: Trafik Projektnummer:
Läs merSBUF - Projekt 11 456 Blåsbildning på broar
SBUF - Projekt 11 456 Blåsbildning på broar Sammanfattning Överbyggnader av brodäck har från tid till annan blivit föremål för blåsbildning. Orsaken till en över tid ökande blåsbildning har sin troliga
Läs merBetongprovning Hårdnad betong Elasticitetsmodul vid tryckprovning. Concrete testing Hardened concrete Modulus of elasticity in compression
SVENSK STANDARD Fastställd 2005-02-18 Utgåva 2 Betongprovning Hårdnad betong Elasticitetsmodul vid tryckprovning Concrete testing Hardened concrete Modulus of elasticity in compression ICS 91.100.30 Språk:
Läs merVZfnotat. Nummer: T 17 Datum: Axelavstånd för olika fordonstyper. Förslag till nytt system för fordonskoder. Författare: Arne Carlsson
VZfnotat Nummer: T 17 Datum: 1987-08-13 Titel: Axelavstånd för olika fordonstyper. Förslag till nytt system för fordonskoder. Författare: Arne Carlsson Avdelning: Trafik Projektnummer: _76004-1 Projektnamn:
Läs merStandard för skyddsmontrar Provning och värdering av inbrottsskydd.
Sida 1(6) KAMMARKOLLEGIET Standard för skyddsmontrar Provning och värdering av inbrottsskydd. Reviderad utgåva. Gäller från den 19 april 2007 Innehållsförteckning Orientering sid 2 1 Omfattning sid 2 2
Läs merASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA
Sid 1 (4) ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Provtagning vid kvalitetskontroll av asfaltmassa. Bituminous pavement and mixture. Sampling of bituminous mixtures for acceptance control. 1. ORIENTERING 2. SÄKERHET
Läs merVTInotat. (db. Titel: Hastighetsmätares felvisning. Projektnummer: Uppdragsgivare: Egen FoU. NUmmer: T 112 Datum:
VTInotat NUmmer: T 112 Datum: 1991-08-05 Titel: Hastighetsmätares felvisning Författare: Anna Abrahamsson Avdelning: Trafikavdelningen Projektnummer: 74013-4 Projektnamm: Hastighetsanpassningsåtgärder
Läs merv, Va -och Trafik- Pa:58101 Linköping. Tel Telex50125 VTISGIS. Telefax [ St/.tulet Besök: OlausMagnus väg37linköping VZfnotat
VZfnotat Nummer: T 14 - Datum: 1987-05-05 Titel: HUR PÅVERKAS KORRIGERINGAR AV OBSERVERAT ANTAL OLYCKOR OM MAN BEAKTAR SKILLNAÄDER I RAPPORTERINGSGRAD/SKAÄDEFÖLJD MELLAN OLIKA REGIONER? Författare: Ulf
Läs mera) 4a + a b) 4a 3a c) 4(a + 1)
REPETITION 2 A 1 Förenkla uttrycken. a) 4a + a b) 4a 3a c) 4(a + 1) 2 Johannas väg till skolan är a m lång. a) Robins skolväg är 200 m längre än Johannas. Teckna ett uttryck för hur lång skolväg Robin
Läs merREPETITION 2 A. a) 4a + a b) 4a 3a c) 4(a + 1)
REPETITION 2 A 1 Förenkla uttrycken. a) 4a + a b) 4a 3a c) 4(a + 1) 2 Johannas väg till skolan är a m lång. a) Robins skolväg är 200 m längre än Johannas. Teckna ett uttryck för hur lång skolväg Robin
Läs merParametrar i provningsmetoder 1(5)
Parametrar i provningsmetoder 1(5) 932-1 5 Storlek på samlingsprov Formeln M = 6*D^0,5*ρ b är en rekommendation 932-1 9 Neddelning av samlingsprov till laboratorieprov Kan göras med diverse metoder: Neddelningapparat,
Läs merLite information om praliner. ite information om praliner
Lite information om praliner ite information om praliner Goda recept av söta läckerheter Hemmalagade läckra praliner. Med goda ingredienser, de rätta tillbehören och lite rutin trollar även du fram de
Läs merASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA
Sid 1 (12) ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Bestämning av bindemedels- och vattenhalt genom varmextraktion i Soxhletapparat Bituminous pavement and mixture. Determination of binder and water content by extraction
Läs mernotat Nr Utgivningsår: 1994 Titel: Slitagemätning, Linköping Slutrapport Författare: Torbjörn Jacobson
notat Nr 64-1994 Utgivningsår: 1994 Titel: Slitagemätning, Linköping Slutrapport Författare: Torbjörn Jacobson Programområde: Vägteknik (Asfaltbeläggning) Projektnummer: 60104 Projektnamn: Slitagemätning,
Läs merObservera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!
TENTAMEN I FYSIK FÖR V1, 14 DECEMBER 2010 Skrivtid: 14.00-19.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad
Läs merUNDERSÖKNING AV REGUMMERADE DÄCKS
STATENS VÄG- OCH TRAFIKINSTITUT The National Swedish Road and Traffic Research Institute UNDERSÖKNING AV REGUMMERADE DÄCKS HÄLLFASTHETSEGENSKAPER Förundersökning av Carl Formgren RAPPORT Nr 10 Stockholm
Läs merKontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson P (4) Energiteknik
Kontaktperson Mathias Johansson 2013-12-04 3P07520-01 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.se Folkpool AB Ullängsvägen 1 153 30 JÄRNA Mätning av energiförbrukning hos utespa Nordic
Läs merFunktionstest av varmkompostbehållare
Sid 1 (8) Funktionstest av varmkompostbehållare Enheten för Kemi och Materialteknik Borås 2002 Sid 2 (8) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Orientering 3 2 Syfte 3 3 Kriterier 3 4 Princip 4 5 Utrustning 4 6 Organiskt
Läs merAIRJACK ANVÄNDARHANDBOK
ANVÄNDARHANDBOK April 2011 1 AIRJACK ANVÄNDARHANDBOK Infact Oy ANVÄNDARHANDBOK April 2011 2 INNEHÅLL ALLMÄNT.. 1 FÖRPACKNING OCH LAGRING.. 2 TEKNISK INFORMATION.. 3 INSTALLATION 4 ANVÄNDNING 5 BEGRÄNSNINGAR
Läs merFÖRSVARSSTANDARD FÖRSVARETS MATERIELVERK 1 1 (11) MILJÖPROVNING AV AMMUNITION. Provning med elektromagnetisk puls, EMP ORIENTERING
1 1 (11) Grupp A26 MILJÖPROVNING AV AMMUNITION Provning med elektromagnetisk puls, EMP ORIENTERING Denna standard omfattar metodbeskrivningar för provning av ammunition. Främst avses provning av säkerhet,
Läs merSP Metod 1937 Långtidstest av luftfilter för ventilationsanläggningar
Sida 1 av 5 SP Metod 1937 Långtidstest av luftfilter för ventilationsanläggningar Datum: 2000-05-11 Utgåva: 5 Revideringsdatum: 2011-01-13 Författare: Anders Flyckt och Tobias Eriksson 1. Syfte och omfattning
Läs merPerma 2 VÄRMEPRESSAR. Perma 1
Perma 2 VÄRMEPRESSAR Perma 1 VÄRMEPRESS PERMA 1 Pneumatisk med en bottenplatta Perma 1 är en elektrisk och pneumatisk värmepress avsedd för påvärmning av värmetransfers på textilier. Denna pålitliga maskin
Läs merStatens väg- och trafikinstitut ;;» ii Väg00/1 af]k Pa:58101 Linköping. Tel Telex50125 VTISGIS. Telefax
VZfnotat Nummer: V 119 Datum: 1989-12-20 Titel: ISOLERINGS- OCH BELÄGGNINGSARBETE PÅ BRO Y 95 ÖVER INDALSÄLVEN, VÄG 86 VID KÄVSTA Observationer i samband med vältning, vidhäftningsprovning och laborator
Läs mer4 rörelsemängd. en modell för gaser. Innehåll
4 rörelsemängd. en modell för gaser. Innehåll 8 Allmänna gaslagen 4: 9 Trycket i en ideal gas 4:3 10 Gaskinetisk tolkning av temperaturen 4:6 Svar till kontrolluppgift 4:7 rörelsemängd 4:1 8 Allmänna gaslagen
Läs merLinnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik
Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik Ht2015 Program: Naturvetenskapligt basår Kurs: Fysik Bas 1 delkurs 1 Laborationsinstruktion 1 Densitet Namn:... Lärare sign. :. Syfte: Träna
Läs merKontaktperson Datum Beteckning Sida Maria Rådemar F (4) SP Kemi, Material och Ytor
utfärdad av ackrediterat provningslaboratorium Kontaktperson Maria Rådemar 2015-06-26 5F010944 1 (4) SP Kemi, Material och Ytor 010-516 51 65 maria.rademar@sp.se 1002 ISO/IEC 17025 Condry Construction
Läs merLaboratoriets kundbilaga Metodnamn Benämning i rapport Metodavsteg
Laboratoriets kundbilaga Metodnamn Benämning i rapport Metodavsteg SS-EN 933-1:2012 Bestämning av kornstorleksfördelning - Siktning SS-EN 933-1 Kornfördelning Manuell skakning görs endast vid egenkontrollen
Läs merProv med krossad betong på Stenebyvägen i Göteborg
VTI notat 68 21 VTI notat 68-21 Prov med krossad betong på Stenebyvägen i Göteborg Lägesrapport 21 Författare FoU-enhet Projektnummer 6611 Projektnamn Uppdragsgivare Distribution Håkan Carlsson Väg- och
Läs merStatens väg- och trafikinstitut
VZfnotat Nummer: V 110 ' Datum: 1989-09-06 Titel: pinganalys av kulkvarnsmetod Författare: Jerzy Chytla Avdelning: Vägavde lningen, M-sektionen Projektnummer: 42356-6 Å Projektnamn: Uppdragsgivare: Stenmaterial
Läs merProvet består av Del I, Del II, Del III samt en muntlig del och ger totalt 76 poäng varav 28 E-, 24 C- och 24 A-poäng.
Del I Del II Provtid Hjälpmedel Uppgift 1-10. Endast svar krävs. Uppgift 11-15. Fullständiga lösningar krävs. 10 minuter för del I och del II tillsammans. Formelblad och linjal. Kravgränser Provet består
Läs merLaboration 1: Gravitation
Laboration 1: Gravitation Inledning Försöket avser att påvisa gravitationskraften och att bestämma ett ungefärligt värde på gravitationskonstanten G i Newtons gravitationslag, m1 m F = G r Lagen beskriver
Läs merStyrelsens för teknisk ackreditering författningssamling
Styrelsens för teknisk ackreditering författningssamling ISSN 1101-7805 Utgivare: Erik Hansson STAFS 1994:14 Utkom från trycket 1994-06-20 Styrelsens för teknisk ackreditering föreskrifter om EEGhektolitervikt
Läs merLaboration 1: Gravitation
Laboration 1: Gravitation Inledning Försöket avser att påvisa gravitationskraften och att bestämma ett ungefärligt värde på gravitationskonstanten G i Newtons gravitationslag, m1 m F = G r Lagen beskriver
Läs merDokumentation från Metoddagen 6 feb 2014
Metoddagen 2014 Kenneth Lind Investering Teknik o Miljö Vägteknik NordFoU Prall Utredning ITSR Deltagande Trafikverk Sverige Norge Finland Island Projektstöd: VTI Leif Viman Sammanställningar/ rapport/
Läs merDistribution: fri / nyförvärv / begränsad / Statens väg- och trafikinstitut. Projektnummer: _ Projektnamn:
VZfnotat Nummer: T 20 Datum: 1987-09-21 Titel: Översiktlig beräkning av antalet omkörningar längs E6. Författare: Arne Carlsson och Gunilla Sörensen Avdelning: Trafik Projektnummer: _75313-7 Projektnamn:
Läs merVTInotat. Statens väg- och trafikinstitut
VTInotat Hummer: T 103 Datum: 1991-01-22 Titel: Hastighetsutvecklingen för personbilar på landsvägar i Sverige. Mätningar fr 0 m 1980 t 0 m september 1990. Författare: Göran K Nilsson Avdelning: Trafik
Läs merP-13-07. Studier av frysningsegenskaper hos betong från 1 BMA. Per-Erik Thorsell Vattenfall Research and Development AB, Civil Engineering.
P-13-07 Studier av frysningsegenskaper hos betong från 1 BMA Per-Erik Thorsell Vattenfall Research and Development AB, Civil Engineering Maj 2013 Svensk Kärnbränslehantering AB Swedish Nuclear Fuel and
Läs mer