Utvecklingsplan 2025

Transkript

1 Utvecklingsplan 2025 Landslag värja och florett Uppgiftslämnare: Framtagen av: Förankring: Jonas Thunberg, High Performance Manager Pierre Thullberg, Generalsekreterare Jonas Thunberg, High Performance Manager Otto Drakenberg, ordförande SvFF och KLL Sanne Gars, ledamot KLL landslag Josef Rizell, ledamot KLL-landslag Pontus Weman Tell, fysansvarig Planen bygger i alla väsentliga delar på beslutad strategi och verksamhet, fastställd av årsmötet. Planen har diskuterats och förankrats med alla ledare inom landslagsverksamheten samt kommittén för landslag och utveckling (KLL). Svenskfäktning.se

2 Innehåll SVENSK FÄKTNINGS STRATEGIHUS 5 SVENSK FÄKTNINGS MÅSTE VINNA-MATCHER OCH STRATEGISKA INITIATIV 6 A. NULÄGESANALYS 7 1. Internationell position 7 2. Möjlighet att bibehålla eller förbättra svensk fäktnings position under de närmaste fyra respektive åtta åren? 8 3. Svensk Fäktnings mål för landslagsverksamheten på internationell nivå, på kort sikt (2 år) och på lång sikt (8 år)? Förankring av målen 11 B. ORGANISATION OCH LEDNING Framgångsfaktorer inom fäktningen vad gäller organisation och ledning för elitutveckling Lärdomar hittills om organisation och ledning av elitutveckling Hot och möjligheter för att uppnå en god organisation för elitutveckling Organisationsrelaterade mål med betydelse för landslaget fram till Vad ska vi göra? Planerade aktiviteter fram till Matris aktivitet-förväntad effekt Prioritering Önskat stöd 20 C. FORSKNING OCH UTVECKLING Svenska Fäktförbundets strategi för forskning och utveckling Nuläge forsknings- och utvecklingssamarbeten Samarbetspartner (lärosäte/forskare) forskning och utveckling Önskade områden för samarbete med forskningsinstitut inom FoU Etablerade samarbeten med andra idrotter inom FoU Ambitioner och behov gällande framtida forskningssamarbeten 22 1

3 19. FoU-insatser och projekt under de senaste 10 åren Framgångsfaktorer inom FoU under de senaste fyra och kommande åtta åren Lärdomar om forskning och utveckling från de senaste fyra åren utifrån en omvärldsbevakning 22 D. KRAV- OCH PRESTATIONSANALYS Kravprofil Se bilaga Framgångsfaktorer för träning och resultatutveckling under de senaste fyra åren samt under de åtta kommande Lärdomar utifrån krav- och prestationsanalys de senaste fyra åren Om Ni inte har en uppdaterad kravprofil, med nedan uppgifter besvarade, besvara följande frågor. 25 E. TESTER OCH UPPFÖLJNING Val av objektiva tester och uppföljning för viktiga fysiska delkapaciteter, utifrån individuell utveckling samt idrottens specifika behov Val av tester av viktiga tekniska, grenspecifika färdigheter/moment Analysmetoder och användning av analyserna Exempel på och när i tid olika tester/värderingar ska genomföras och följas upp under träningsåret, såväl generella som grenspecifika tester (validitet och reliabilitet) 26 F. TRÄNINGS- OCH TÄVLINGSLÄRA FÖR PRESTATION Utvecklingstrappa Koppling mellan utbildningstrappan, utbildningsstruktur och tränarutbildningar Individuella utbildningsplaner Ansvarsfördelning för aktiva i olika åldrar, deras planer för träning och tävling samt deras utveckling? (hemmatränare, förbundskaptener) Hur kopplas tränings- och tävlingslära i er idrott till prestationsutveckling, till tydliga förbättringar i prestation i tävling/match? Inom vilka områden, med vilka resurspersoner och när bedriver ni spelarutbildning /utbildning av aktiva? Vilket supportteam inom olika kompetensområden finns runt landslagsverksamheten, tillgängliga för vilka? Resurser, specialister, medicinskt råd och övrig service. 28 2

4 37. Framgångsfaktorer inom detta område, nycklar till framgång, de senaste 4 åren och de kommande 8 åren? Vilka lärdomar gör ni från de senaste 4 åren på detta område, gärna utifrån en omvärldsbevakning (jämförelser med andra nationer)? Karriärövergångar och progression för aktiva är en utmaning. Vem bevakar och ansvarar för detta och hur jobbar ni med de frågorna kopplat till nationella förutsättningar så som utvecklingsmiljöer, tävlingssystem och internationella erbjudanden? 29 G. UTVECKLINGSMILJÖ Beskriv era förutsättningar för nationell träning och tävling inklusive anläggningstillgång och utrustning? Har SF ett program för prestationsutveckling eller andra "utvecklingsmiljöer" som ni bedriver som inte är knuten till viss plats? Betydelsefulla utvecklingsmiljöer för elitfäktning Framtida förväntad nationell och / eller internationell utveckling inom 6-8 år; prognos och möjligheter? Vilka är Era framgångsfaktorer inom detta område, nycklar till framgång, de senaste 4 åren och de kommande 8 åren? Framgångsfaktorer har varit att samla alla grenar under ett träningslägersystem, något som tidigare var problematiskt. I Kungsängen har det varit naturligt att alla landslags möts. Det arbetet kommer att fortsätta Vilka lärdomar gör ni från de senaste 4 åren på detta område, gärna utifrån en omvärldsbevakning (jämförelser med andra nationer)? Större nationella eller internationella förändringar som påverkar Era Utvecklingsmiljöer? Övriga individuella förutsättningar som påverkar aktiva i dessa Utvecklingsmiljöer: Ekonomi, boende, utbildning, arbete etc? 31 H. TRÄNARUTVECKLING Hur ser SF:s interna utbildningssystem för tränare ut? Finns detta beskrivet i ord eller figurer, bilägg dessa Har SF koppling till ett eller flera lärosäten (RIU / EVL?) avseende tränarutbildningar? Långsiktighet och kontinuitet Vilka identifierade behov har Ni avseende gemensamma utbildnings- och utvecklingsinsatser (med andra idrotter)? Vilka är Era framgångsfaktorer inom detta område, nycklar till framgång, de senaste 4 åren och de kommande 8 åren? 35 3

5 53. Vilka lärdomar gör ni från de senaste 4 åren på detta område, gärna utifrån en omvärldsbevakning (jämförelser med andra nationer)? Beskriv nuläget gällande tränare på internationell nivå. Antal män och kvinnor samt deras utbildningsnivå Hur många tränare på internationell nivå är anställda, arvoderade respektive ideella? Har SF en strategi för omvärldsbevakning? Om Ja, bifoga denna. 37 I. AVSLUTNING Vilka är de tre viktigaste, högst prioriterade områden som Ni som SF identifierar att Ni behöver utveckla för att ta nästa steg mot världstoppen och på så sätt bidra till stärkt internationell konkurrenskraft? Övriga kommentarer och synpunkter: 38 4

6 Svensk Fäktnings strategihus 5

7 Svensk Fäktnings måste vinna-matcher och strategiska initiativ 6

8 A. Nulägesanalys 1. Internationell position Världsranking seniorer Världsranking för närvarande (31 maj 2019) framgår av följande tabell Bästa ind rank (tot antal i rk) Lagranking (totalt antal i rk) Damvärja 123. Emelie Mumm (815) 19 (54) Herrvärja 152. Linus Islas Flygare (1079) 26 (68) Damflorett 102. Ester Schreiber (569) 17 (45) Herrflorett 219. Sebastian Persson (813) 30 (57) De senaste åren har svenska landslag haft en förhållandevis homogen medverkan i världscupen. I landslagsprogrammet finns för de fyra bästa tre av fem individuella VCtävlingar samt EM och VM, vilket innebär att man uteblir från två VC-tävlingar samt tre Grand Prix-tävlingar (som ger mer poäng). I lag har man i princip medverkat på tre av sex lagvärldscuptävlingar samt EM och VM och det är detta deltagande som i princip legat till grund för ovanstående placeringar. Dock deltog inte till exempel herrfloretten vid VM 2018 och de missade också en lag-vc på grund av SAS-strejken. Ovanstående system kommer att ändras i och med EM och VM 2019 då SvFF begränsat deltagandet kraftigt genom införande av kvalkrav. Enbart två fäktare är kvalificerade till senior EM (Bartlomiej Mancewicz på herrvärja, Emelie Mumm på damvärja) genom att de varit topp 64 på en VC-/GP-tävling under säsongen. Juniorer (18-20 år) Bästa placering vid junior-em och junior-vm 2019 Junior-EM (delt) Junior-VM (delt) Damvärja 3. Elvira Mårtensson (79) 36. Elvira Mårtensson (157) Herrvärja 13. Jonathan Svensson (100) 51. Jonathan Svensson (195) Damflorett 24. Miriam Schreiber (66) (144) Herrflorett 34. Felix Petrini (81) (173) Kadetter (15-17 år) Bästa placering vid kadett-em och kadett-vm 2019 Kadett-EM (delt) Kadett-VM (delt) Damvärja 6. Selma Abu Eid Tjulin (100) 30. Selma Abu Eid Tjulin (118) Herrvärja 13. Mikolaj Mancewicz (104) 40. Mikolaj Mancewicz (144) Damflorett 13. Miriam Schreiber (83) 41. Miriam Schreiber (112) Herrflorett 28. Nils Uniyal (81) 32. Nils Uniyal (81) Sammanfattande bedömning Under de senaste åren har en medveten ansträngning gjorts för att främja den generella seniornivån och denna har stärkts tydligt, utifrån de olika vapnens enskilda förutsättningar. Landslagsgrupperna består på flera vapen nu enbart av fäktare i full 7

9 satsning vilka börjar närma sig de träningsmängder som bedöms motsvara världstopp. Kapaciteten i form av tävlingsfäktare som fortsätter förbi junioråldern har under en följd av år ökat inom svensk fäktning. Säsongen löste 18 förstaårsseniorer (födda 1998) tävlingslicens vilket är den högsta siffran under överblickbar tid. Som jämförelse kan nämnas att säsongen fanns det tre förstaårsseniorer. Denna utveckling innebär att kvalitén i det nationella tävlingssystemet ökar, en nyckelfaktor för att skapa en god elitutvecklingsmiljö. På damvärja har ett nytt lag börjat växa fram med satsande seniorer som uttalat har siktet inställt på OS Fäktarna har krigat bra för att falla så lite som möjligt efter att det tidigare mycket framgångsrika laget avslutade sina karriärer Det finns en återväxt i kadett- och junioråldrarna. På herrvärja har laget under de senaste 7 åren klättrat ett tiotal placeringar på världsrankingen. Detta vapen har flest fäktare i satsning och reell konkurrens råder inför nästa säsong om platserna i landslagsgruppen. Även på detta vapen ger återväxten anledning att förvänta en fortsatt positiv utveckling. På damflorett finns ett mindre antal fäktare som har uppnått seniorålder och befinner sig i en seriös satsning. I kadett- och junioråldern finns ett mindre antal fäktare med Miriam Schreiber som centralgestalt. Miriam vann denna säsong den sammanlagda European Cadet Circuit. Även på herrflorett märks framväxten av vuxna seniorfäktare och resultaten har från säsong till säsong långsamt förbättrats. Även här finns en mindre grupp yngre fäktare som bedriver en seriös satsning med träningsmängder i paritet med de bästa jämnåriga fäktarna i världen. 2. Möjlighet att bibehålla eller förbättra svensk fäktnings position under de närmaste fyra respektive åtta åren? Det är svårt och kostsamt att etablera seniorlandslag i ett vacuum, det vill säga utan att det finns en fungerande seniorverksamhet som är igång. Svenska Fäktförbundet har under en rad år tagit sig an dessa svårigheter och satsat de resurser som kunnat uppbringas på att stödja seniorutveckling och hejda utvecklingen att de elitsatsande fäktarnas idrottsliga höjdpunkt är det sista kadettåret. Stödet har haft ett brett anslag, florett och värja, damer och herrar. Ansträngning har givit tydliga resultat. På samtliga vapen finns det nu fler äldre fäktare som fortfarande befinner sig i satsning. En mer motiverande miljö har uppstått som ger bättre förutsättningar för bra träningsläger, högre kvalité på de nationella tävlingarna, konkurrens i uttagningarna samt det sociala liv som behöver finnas i en framgångsrik landslagsverksamhet där de aktiva behöver spendera mycket tid tillsammans. Antalet aktiva som uppnått seniorålder och befinner sig i full satsning är fortfarande begränsat. Just nu bedöms det till fem. Med något sänkta krav på satsning utökas denna grupp av seniorer till elitfäktare. Med oförändrade landslagsprogram beräknas antalet fullt satsande seniorer kunna fördubblas under de närmaste två åren då de yngre fäktare som nu utvecklas på kadett- och juniornivå är fler och blir allt bättre förberedda för seniornivån. Målet är att svensk fäktning ska ha 20 fullt satsande 8

10 seniorer, vilket sannolikt innebär att gruppen elitfäktare behöver öka till aktiva. De reformer som genomförts inom svensk landslagsfäktning under senare år kommer utan tvekan att fortsätta att ha effekt och leda till förbättrade resultatet så länge de finns kvar. Reformerna har hittills framför allt handlat om att skapa en gemensam institutionell ram runt landslaget och öka systematiken i genomförandet av alla aktiviteter. Genom att förutsättningarna stabiliserats och prestationslogiken tydliggjorts har förståelsen för hur en satsning kan se ut förbättrats och motivationen ökat. Denna process är långsam men kommer att fortsätta när allt fler föreningar, tränare och enskilda får förtroende för att modellen fungerar och kommer att fortsätta. I nuläget är satsningarna som genomförs förhållandevis billiga, även om de tyvärr är svåra att finansiera inom Svenska Fäktförbundets ekonomiska ramar. Att vidmakthålla nuvarande nivå, som i sig ger positiv påverkan utifrån nuvarande nivå, bör vara möjligt om inte omvärldsförutsättningarna (framför allt i finansieringshänseende) förändras. Dock står vi sannolikt under de närmaste åren inför en utmaning om vi vill ta nästa steg i att utveckla satsningen jämfört med där vi befinner oss idag. För att inom överskådlig tid kunna räkna med att gå upp till nivån som gäller för medaljchans på internationella seniormästerskap behöver mer resurser under de närmaste åren kunna allokeras till landslagen. Detta behöver ske i den takt resultaten på respektive vapen indikerar att siktet kan ställas högre för att undvika att utvecklingen stagnerar. Figur 1. Grov schematisk beskrivning över utvecklingsstegen mot en framgångsrik landslagsverksamhet för svensk fäktning. Observera att tidsangivelsen för varje steg markerar tiden för första igångsättande. Utvecklingsnivå varierar mellan olika vapen. Fler aktiva Engagera tränare Träningsläger Grundsatsning landslagsgrupper Grundplan Steg 2 Steg 1 Mobilisering, Medaljplattformen, Organisation Ledarutveckling Träningsmiljöer Prestationskrav Fysträning Steg 3 Landslag, Kvalkriterier Fokus internationellt tävlingsdeltagande Internationella träningsläger Aktiva i full satsning Steg 4 Ständig medaljchans, OS-kval Världselit kadetter Världselit juniorer Nästa steg från nuvarande nivå för att nå en satsning på lika villkor med de bättre nationerna är en utökning av de internationella aktiviteterna: Utökat deltagande i världscupen och större inslag av träning mot bättre, utländskt motstånd. Utan resurser för att klara en sådan utveckling kommer det vara svårt att ta sig in och stanna bland de 16 bästa lagen. Om en sådan utökad satsning kan komma till stånd på dam- och herrvärja från säsongen , räknar vi med att det två-tre senare är rimligt att ha lag inom topp 12 i världen och utmana redan inför OS 2024, åtminstone för individuell kvalificering. Allt annat lika är förhoppningen att tiden kommer för en satsning på damflorett ett eller ett par år senare och för herrflorett ytterligare ett antal år senare. 9

11 Seniorsatsning på sabel, det tredje vapnet, räknar vi inte med är aktuellt under perioden fram till 2028 utifrån att antalet tränare, utövare och föreningar i nuläget är mycket begränsat. 3. Svensk Fäktnings mål för landslagsverksamheten på internationell nivå, på kort sikt (2 år) och på lång sikt (8 år)? Under kommande säsong ( ) planerar vi att landslagsverksamheten kommer att befinna sig på i stort sett den nivå av satsning som gällt de senaste två åren. En ny generation fäktare lämnar junioråldern och inlemmas fullt ut i seniorverksamheten. Vi räknar med att den nationella nivån och konkurrensen kommer att öka. Realistiska förväntningar kan ställas på att de systematiska resultatförbättringarna fortsätter och att antalet placeringar topp 64 blir vanligare och att kanske också någon topp 32 inträffar i de VC-tävlingar vi deltar. Samtidigt fortsätter vi att utveckla stödfunktioner, coaching, arbetssätt och genomförandet av träningsläger. Målet är att fler aktiva än 2019 ska uppfylla kravkraven för EM (resultat topp 64 i världscupen) och VM (resultat topp 32 i världscupen. Mål kvalade aktiva till mästerskap 2020 Kvalade EM Kvalade VM Damvärja Herrvärja Damflorett Herrflorett Under säsongen har en utökad satsning på minst två vapen möjliggjorts så att landslagen deltar i ökad utsträckning, helst fullt ut i världscupen (9 tävlingar per säsong samt mästerskap). Säsongen efter OS är den viktiga säsongen att satsa på om man vill slå sig in på en högre position på världsrankingen, inte minst i lag. Minst 15 dagars läger utomlands mot kvalificerat motstånd, helst i förbindelse med tävlingar, genomförs. Ett par aktiva nosar på nästa nivå genom placering topp 16. På övriga vapen fortsätter grundsatsning och resultaten fortsätter att utvecklas. Mål kvalade aktiva till mästerskap 2021 Damvärja Herrvärja Damflorett Herrflorett Kvalade EM Kvalade VM Topp 16 VC Målet på åtta (egentligen nio) års sikt är att utveckla de enskilda landslagen så att det på varje EM, VM eller OS finns svensk medaljchans. Det strategiska fokusområdet Alltid medaljchans Svensk fäktning har alltid medaljchans på EM, VM och OS har definierat följande resultatmässiga mål Alla landslag i satsning bland topp 16 6 fäktare rankade topp stycken fullt satsande seniorer 10

12 4. Förankring av målen Målen för de närmaste två åren bygger på en samstämmig bedömning av förbundets High Performance Manager, KLL-landslagskommittén och de olika landslagens förbundskaptener. Dessa mål passar också väl in i den bild av utveckling som tillkommit genom en flerårig process om strategi för att utveckla landslag och långsiktiga mål. Processen tog sin början med den uppföljning och utvärdering som gjordes när damvärjsatsningen inför Rio avslutades Den rapporten publicerades på SvFF:s webbplats och processades grundligt inom svensk fäktning. Ett remissmaterial togs fram som besvarades av de 14 föreningar som har intresse i elitverksamhet. diskuterades på årsmötet è 1.amazonaws.com/uploads/attachments/Landslagsremiss_def_.pdf è Diskussionen blev utgångspunkten för den nya strategin och visionen Den största lilla fäktnationen i världen. Den nya strategin presenterades i korta videofilmer på hemsidan och behandlades på en konferens i mars 2018 innan den fastställdes av årsmötet. Sedan dess har styrelsen genomfört föreningsbesök och förankrat. Ett Elitföreningsråd har skapats och involverats. På årsmötet 2018 presenterades den operativa verksamheten av förbundets High Performance Manager. Målen och strategin har presenterats för de aktiva i enskilda samtal, på träningsläger och i samband med tävlingar och träningsläger. B. Organisation och ledning 5. Framgångsfaktorer inom fäktningen vad gäller organisation och ledning för elitutveckling Välfungerande verksamhet i föreningar som har landslagsaktiva på seniornivå: Välfungerande innebär bland annat: Inspirerande och attraktiv miljö, möjlighet till kompletterande finansiering för den aktive, stark organisation, kompetenta tränare och välfungerande träningsgrupper. Motiverade och kompetenta tränare och ledare i landslagsverksamheten som gör de aktiva trygga i att deras satsning kommer att få rätt och tillräckligt stöd framför allt vad gäller träning och coachning men också när det gäller andra faktorer som påverkar deras möjligheter att lyckas. Centralt är ett fungerande sampel mellan föreningar och landslag, framför allt på tränarnivå men även bland organisationsledare, för att sätta den aktives behov i centrum. Successivt förbättrade ekonomiska ramar så att förväntade resultatförbättringar kan mötas med ökade satsningar som möjliggör fullt deltagande i världscupen och goda förberedelser inför mästerskap. 11

13 Stabilitet, kompetens och långsiktighet i strategi, strukturer och organisation inom Svenska Fäktförbundet så att alla intressenter för landslagsverksamheten känner trygghet och förtroende för landslagsverksamheten: aktiva, tränare, föreningsledare, föräldrar och övriga förbundsfunktioner. En landslagsorganisation som beroende på sammanhang klarar att agera såväl inom den professionella logiken som den ideella. De som verkar inom organisationen måste ha den tydlighet, precision, långsiktighet, systematik och integritet som karakteriserar en professionell verksamhet. Samtidigt måste organisationens ideella aspekter bevaras eller i vissa fall återskapas: den starka kulturen, värme, förmågan att vara meningsskapande för individen. Kraven på kompetens i ledarskapet blir därmed mycket höga. Svenska Fäktförbundets bästa lösning på ovanstående, och var vi befinner oss, framgår av vårt strategihus. Framgångsfaktorer ur den aktives perspektiv Nedan beskrivs framgångsfaktorerna ur den aktives perspektiv de aktiva utifrån tre nivåer; micro (den aktives direkta närhet såsom tränare i vardagen, sparring, utrusning, tillgängliga arenor), meso (den aktives förutsättningar avseende arbete eller studier, föreningsstöd, stöd av resurs- och kompetenspersoner) och macro (psykosocial situation, ekonomiska förutsättningar m.m.). 1. Välfungerande föreningar Den aktives upplevelse av en välfungerande förening är att träningen bedrivs i sådan omfattning och med sådan kvalité att måluppfyllelse är möjlig, att tränaren är motiverad, engagerad och kompetent, att det bland de övriga aktiva finns en prestationskultur samt genom att det är tydligt att det finns en vilja att ta ansvar och lösa problem i föreningen. För den elitaktive förenklas tillvaron väsentligt om samarbetsklimatet mellan förbund och förening och mellan föreningstränaren och förbundskaptenen är gott. I den utvecklingsmodell som fastställts för Svensk Fäktning har föreningen ett tydligt huvudansvar för micronivån. En sammanfattande bedömning är att flera föreningar också tar detta ansvar och att Svenska Fäktförbundets roll även fortsatt är att vara stödjande vad gäller denna nivå. Den aktives microsituation bör följas upp i triangelsamtalen mellan aktiv, ansvarig förbundskapten och personlig tränare och om särskilda frågor föreligger eskaleras till respektive organisationsledare (HPM respektive styrelse/ordförande). På mesonivå har den personlige tränaren huvudansvaret. I de triangelsamtal som genomförs mellan den aktive, ansvarig förbundskapten och den aktives personlige (förenings-) tränare följs dessa frågor upp. Planerings- och uppföljningsprocessen som triangelsamtalen syftar till ska utgå ifrån en samsyn om den aktives situation på micro-, meso- och macronivå. 2. Motiverade och kompetenta tränare och ledare i föreningarna och i landslag Svensk Fäktnings utvecklingsmodell syftar till att ge den enskilde elitaktive bästa möjliga stöd för att skapa utveckling. Modellen ställer stora krav på kompetens och samarbetsförmåga mellan tränare och ledare på samtliga nivåer och en gemensam grundsyn på de kritiska utvecklingsfaktorerna. Om modellen fungerar 12

14 upplever den aktive att bakom hans eller hennes satsning finns ett solitt och enat stöd där prestige och onödiga konflikter har ett mycket begränsat utrymme. 3. Förbättrade ekonomiska ramar De ekonomiska förutsättningarna som gäller för landslagsverksamheten har i nuläget en avgörande betydelse för den aktive på micro (möjligheten till förbättrad träning och kvalificerade tävlingar för utveckling), meso (möjligheten att kombinera elitsatsning med arbete och studier) och macronivå (möjligheten att genomföra en satsning mot världselit). Att genomföra en full satsning som senior kräver mycket tid av den aktive och lämnar litet utrymme för att generera intäkter för att dels klara sitt uppehälle, dels betala de direkta kostnader en satsning innebär (främst resor men även materiel, avgifter mm). Den finansiering som tillhandahålls av föreningar och Svenska Fäktförbundet i nuläget innebär att de aktiva bär merparten av sina kostnader själva. Satsningen är begränsad (mästerskap, tre VC-tävlingar och 30 träningslägerdygn per säsong förutom vardagsträning). Om resultaten för den aktive höjs så att ett fullt deltagande i världscupen är motiverat samtidigt som träningsinsatsen höjs till träningslägerdygn och intensifierad vardagsträning behöver de direkta kostnaderna för detta kunna betalas av SvFF. Det är också sannolikt att den aktives möjligheter att generera inkomster till uppehälle försämras. I denna process behöver Svenska Fäktförbundet genererera ökad finansiering för att en påbörjad resultatförbättring ska kunna fortsätta. Föreningarna behöver ha ett huvudansvar för kompletterande finansiering under utvecklingsfasen fram till senior och eventuellt kan de ta ett begränsat ansvar för aktiva som ligger utanför det översta skiktet men endast SvFF har förutsättningar att skapa kompletterande finansiering till den kostsamma seniorverksamheten. 4. Stabilitet, kompetens och långsiktighet i strukturer och organisation Denna framgångsfaktor är snarare en grundläggande förutsättning för att de faktorer som uppenbart påverkar den aktive ur olika perspektiv ska kunna förbättras. Elitutveckling sker på sikt och kan vara svår att urskilja ens på säsongsbasis då enskilda variationer, till exempel en aktiv som skadar sig eller slutar kan påverka mycket. Otåligheten att snabbt nå resultat, omsorgen om de som är aktiva just nu, nya idéer eller uppfattningar som snabbt sprider sig och får fäste kan leda till en risk för ryckighet. Fokus på resultat på kort sikt kan ske på bekostnad av de långsiktiga vinsterna av en stabil verksamhet, en verksamhet som är förutsägbar för tränare, föreningar och de aktiva som är intresserade av en elitkarriär. En ständigt pågående kompetensutveckling, kunskap och erfarenhet bland ansvariga beslutsfattare och en fungerande systematik med planering, uppföljning och utvärdering är väsentliga verktyg för att säkerställa att alla i landslagsverksamheten förstår vad som ska göras och vad syftet är samtidigt som man med någorlunda säkerhet kan avgöra vilka justeringar och ändringar som är påkallade. Det omsorgsfulla förankringsarbetet inom Svensk Fäktning med grund i en tydlig strategi, tydliga beslut av årsmötet, klara instruktioner till styrelsen och en transparent operativ organisation med en kommitté och High Performance Manager som tillsammans leder arbetet enligt en tydlig instruktion och 13

15 förbundskaptener som har en väldefinierad och inspirerande uppgift bör skapa goda förutsättningar för stabilitet, kompetens och långsiktighet. För aktiva och coacher i verksamheten blir förutsättningarna goda för att kunna koncentrera sig på huvuduppgiften: träning och tävling. 5. Klara logiken ideellt/professionellt Även denna framgångsfaktor är snarare en grundläggande förutsättning för att de faktorer som uppenbart påverkar den aktive ur olika perspektiv ska kunna förbättras. Samtidigt finns det klara implikationer för den aktive och tränaren, vars möjligheter att nå framgång förbättras av att behärska både den ideella och den professionella logiken. Insikten att många av de individer som påverkar möjligheterna till framgång drivs av ideell logik och förmåga att verka i och använda den ideella logiken kan skapa bättre förutsättningar för den aktive att nå sina mål. 6. Lärdomar hittills om organisation och ledning av elitutveckling Svensk fäktning måste klara ett antal utmaningar för att målen för landslagsverksamheten ska kunna bli verklighet. Ett sammanfattande tema är att hitta de rätta formerna för och den rätta blandningen av å ena sidan professionalisering och å den andra modernisering av det ideella arbetet. Processen att hitta en ny, tidsenlig form för organisering har egentligen pågått ända sedan den modell som skapade våra framgångar på 1970-talet började stagnera och slutligen slutade att fungera. Det är inte möjligt eller lämpligt att här analysera alla de förändringar som skett inom svenskt samhälle, svensk idrott, våra konkurrentländer, de svenska fäktföreningarna som skapat behovet av en ny modell för landslagsfäktningen men sammanfattningsvis kan sägas att förändringarna är betydande och att sambanden och konsekvenserna är komplexa samtidigt som lösningen behöver vara enkel och tydlig. Under de senaste 4-5 åren har vi i ökande grad fokuserat på att hitta nya lösningar och är mitt i en stormig period av förändring. Fokus har legat på ökad professionalisering eftersom det varit en sådan uppenbar skillnad mellan svensk fäktning och mer framgångsrika system i andra svenska idrotter eller i utländska fäktförbund. De uttalade och underförstådda förväntningarna hos våra viktigaste (i stort sett enda) finansiärer vid sidan av de aktiva och deras föräldrar, RF och SOK, har också pekat ut denna riktning. Ett antal tränare som anställts i föreningar har haft bakgrund i fäktsystem med betydligt högre grad av professionalisering och de har genom sina erfarenheter också skapat en efterfrågan och ett behov av att hela svensk fäktning professionaliseras. Den allmänna utvecklingen att skillnaden mellan medlem, brukare och kund alltmer suddas ut så förväntningarna på förbunds och föreningars verksamhet alltmer är uttrycks ur ett kundperspektiv är en annan viktig förklaringsfaktor. Hur har då verksamhetens professionalisering ökat? Vi har successivt konstruerat och infört ett system för strategisk styrning som vi bedömer håller hög kvalité. Anställda utför en högre andel av arbetsuppgifterna inom förbundet. System för planering, uppföljning och rapportering har införts. Kraven har blivit tydligare på att aktiviteterna ska följa uppgjorda planer som i sin tur ska bygga på evidens: egen beprövad erfarenhet som skapas genom systematisk utvärdering av genomförd verksamhet, 14

16 annan evidensbaserad erfarenhet eller forskning som sprids via handböcker eller RF/SOK, publicerad fäktrelaterad idrottsforskning och till och med egen forskning. Förväntningarna på de förtroendevalda har alltmer formulerats i termer av strategisk ledning och uppföljning, snarare än att fatta beslut om den operativa verksamheten. De förändrade arbetssätten har redan idag positiva effekter och har möjliggjort en positiv utveckling som beskrivs på andra håll i denna plan. De har också haft också en välgörande men smärtsam effekt genom att problem i form av misslyckanden, tillkortakommanden, inte uppnådda mål med mera i mindre grad kan tillåtas passera obemärkta utan att hanteras. På det sättet skapas ett ständigt förändringstryck som stärker verksamheten. Det är uppenbart att vi inte har funnit hela lösningen ännu. Även om en professionalisering har inletts är den marginell i förhållande till den stora mängd arbetsuppgifter, i såväl förbund som föreningar, som utförs genom ideellt arbete. Finansiellt är det inte möjligt att ersätta det ideella arbetet med anställda. En insikt är också att det heller inte är lämpligt. För de idrotter i Sverige och de utländska fäktförbundet som har uteslutande eller starkt övervägande professionell verksamhet gäller andra förutsättningar. Ofta handlar det om att det finns ett starkt engagemang från supports eller media som man är beroende av att upprätthålla. Det kan också i mer totalitära system vara att staten/uppdragsgivaren/finansiären ställer har starka uppföljningssystem med effektiva metoder för belöning/bestraffning. Inget av detta gäller svensk fäktning. Det kommersiella värdet av elitfäktning är också så begränsat att vinstintresse som drivkraft för resultatutveckling inte är en möjlig modell. Den enda egentliga uppdragsgivaren är de svenska fäktarna själva, med den energi som deras föreningar förmår uppbåda. Utan det engagemanget skulle svensk fäktning sakna motivation. Trycket att förändra och modernisera och att förbättra resultaten skulle försvinna. Utan en fungerande modell för det ideella engagemanget och för hur det ideella och professionella ska fungera tillsammans finns det inte förutsättningar för att driva en framgångsrik svensk landslagsverksamhet i fäktning. Detta är en viktig anledning till att svensk fäktnings elitmodell är baserad på ett fungerande samarbete med föreningarna. 7. Hot och möjligheter för att uppnå en god organisation för elitutveckling Hot 1. Föreningarnas motivations räcker inte för att få fram elit Vår strategi förutsätter det att det finns ett antal föreningar som vill ha en verksamhet som utvecklar elitaktiva som kommer in i landslagsverksamheten på kadett och juniornivå och några som bedriver elitverksamhet på seniornivå. I förhållande till dagens situation ska antalet föreningar av respektive kategori öka. Att finansiera elitverksamhet i en förening är svårt och kräver stora insatser av de som är engagerade i organisationen. Det finns en uppenbar risk att antalet föreningar som har verksamhet som utvecklar fäktare för landslagsverksamhet eller som har seniorverksamhet istället för att öka istället fortsätter att minska. Barn- och ungdomsverksamhet och motionsverksamhet är lättare att finansiera och bedriva och kan ofta klara sig på en organisation bestående av engagerade föräldrar. Instiftandet av ett elitföreningsråd och SvFF:s nya strategi för 15

17 föreningsutveckling syftar till att undanröja detta hot och inleda en ökning av elitverksamheten i Sveriges föreningar. Det är mycket väsentligt för Svenska Fäktförbundet att på ett tydligt sätt kunna förklara för föreningarna varför en stark landslagsverksamhet är väsentlig, och långsiktigt en överlevnadsfråga, för alla delar av svensk fäktning. Dess roll som motor för ansträngning och förändring, som kulturbärare och som resurs- och kompetenscenter behöver belysas och förklaras. 2. RF:s förändrade stödformer drar undan mattan En fungerande organisation som har någon ambition att fungera inom den kommersiella logiken kräver resurser för att kunna fungera. Det finns en uppenbar risk att de nya former för fördelning av stöd som träder i kraft kan försvåra för Svenska Fäktförbundet att upprätthålla och utveckla den organisation vi börjat bygga. I användningen av SF-stödet till landslagsverksamheten prioriteras mycket hårt inom Svenska Fäktförbundet. Med den föreslagna stödmodellen försvinner denna autonomi och det kommer inte längre finnas något SF-stöd. Sannolikheten att förstärkningar av landslagsstödet ska kunna kompensera för detta är svårbedömd. Svenska Fäktförbundet befinner sig i nuläget just över den gräns på 50 föreningar som satts för att så kallat verksamhetsstöd ska kunna erhållas. Konsekvenserna för förbundet om några föreningar skulle falla bort skulle vara katastrofala, inte minst för landslagsverksamheten. 3. Byråkratiseringen gör att vi inte hinner förverkliga verksamhetens syfte Den negativa sidan av professionalisering är att den ofta hänger samman med byråkratisering. Kraven på upprättande av planer, genomförande av uppföljning, deltagande på möten och konferenser etc tenderar att öka. Utrymmet för ledarskap genom personlig närvaro för ansvariga, träning för tränarna och fäktning för fäktarna begränsas av dessa krav oavsett hur goda skälen är. Alla tecken tyder på att utvecklingen mot ökad byråkratisering kommer att öka. Möjligheter 1. Svensk fäktning lyckas öka inslaget av egenfinansiering och kommersiell finansiering Även om det kommersiella värdet av fäktning är begränsat är det osannolikt att det inte skulle gå att åstadkomma några kommersiella intäkter. Under det senaste året har arbetet med att skaffa sponsorer intensifierats och flera lärdomar gjorts. Även en, i jämförelse med andra idrottsverksamheter, liten ökning av sponsorintäkterna skulle stärka svensk fäktning och göra landslagssatsningen mer stabil. En annan del av Strategi 2028 är att på olika sätt verka för att öka det totala antalet aktiva fäktare i Sverige. Om så sker kommer egenfinansieringen att öka som kan användas för att finansiera fasta kostnader som organisation, tävlingssystem och kalender och på det sättet skapa utrymme för en utökad satsning på landslagen. 2. En förbättrad organisation av den nationella elitidrotten i Sverige Svenska Fäktförbundet har en djup övertygelse av att de huvudresultat som presenterats i SPLISS är robusta. Man finner där att organisationen på nationell nivå av elitidrott är den viktigaste förklaringsfaktorn till framgångar på nationell 16

18 nivå (förutom folkmängd och huruvida landet tillhört eller tillhör den planekonomiska/ kommunistiska sfären. Resultatet överensstämmer också med de iakttagelser vi gjort och vår erfarenhet. Detta är givetvis giltigt för Svenska Fäktförbundet som nationell organisation och innebär att vi bör göra allt i vår makt för att organisera den egna verksamheten på rätt sätt och ha en struktur som organiserar resten av svensk fäktning optimalt. Vi bedömer att förutsättningarna för fäktförbundet att bedriva en framgångsrik landslagsverksamhet i fäktning förbättras i den mån RF/SOK/SPK lyckas förnya den organisatoriska ramen och skapa en tidsenlig nationell organisation för att skapa fler medaljer på VM och OS. Vår bedömning är att det är mycket önskvärt att det sker i en helt ny organisation. Vi tror att en sådan organisation har bättre förutsättningar att stödja svensk elitidrott i den allt hårdare internationella konkurrensen och att de ekonomiska ramarna skulle kunna förbättras om verksamheten kunde frikopplas helt från den nuvarande strukturen och eventuellt beviljas medel under en egen post i budgeten. 3. Tävlingsframgångar skapar entusiasm och framtidstro Hela arbetet med att skapa en optimal organisation för landslagsverksamheten skulle underlättas mycket om vi inte behöver vänta väldigt länge på tävlingsframgångar. Den psykologiska effekten av världscupvinster, mästerskapsmedaljer, OS-deltagande och så vidare kan nästan inte överskattas i detta läge. Samtidigt måste vi inrikta oss på att det inte kommer att inträffa i närtid utan att vi bygger en verksamhet från grunden där vi eventuellt kan råka ut för besvikelser i form av sämre resultat eftersom den kritiska massan av elitfäktare på högre nivå ännu är så begränsad. 8. Organisationsrelaterade mål med betydelse för landslaget fram till Föreningar a. I Stockholm/Uppsala erbjuds elitfäktare på florett och värja en föreningsbaserad välfungerande elitmiljö som förbättrats genom ökat reguljärt samarbete mellan föreningarna från ungdomsålder och uppåt. För kadetter och juniorer finns lämpliga skolalternativ, inte minst genom NIU, som ger möjlighet att öka träningsmängden och -kvalitén. För de som lämnat skolan finns elitträningsgrupper på respektive vapen som skapar kvalité i vardagsträningen och kompletteras av förbundets träningsläger. Stockholms Fäktförbund har utvecklat sin elitverksamhet och samordnar ovanstående. b. I Göteborg och Malmö/Lund har arbetet med att bygga upp en motsvarande verksamhet som i Stockholm på både florett och värja påbörjats och en organisation för att samordna verksamheten på respektive plats identifierats. c. Minst fem medelstora föreningar på olika håll har formulerat och påbörjat implementeringen av en strategi för att utvecklas till större föreningar med starka styrelser där olika kompetenser finns representerade, professionella tränare och en tillräcklig medlemsbas och ekonomisk styrka 17

19 för att finansiera bra träningsförutsättningar och en elitsatsning på seniornivå. d. Svenska Fäktförbundet samordnar och ger stöd till ovanstående utveckling genom kompetensutveckling av förenings- och distriktsledare samt genom en internationellt konkurrenskraftig tränarutbildning. Förbundet tar även ett fördjupat ansvar för att lösa behovet av personliga tränare för fäktare på hög nivå där föreningens resurser riskerar att inte räcka till. 2. Motiverade och kompetenta tränare och ledare a. Svenska Fäktförbundets nya tränarutbildningar på värja och florett ger deltagarna förutsättningar att i barn- och ungdomsverksamheten lära ut en god grundteknik och fäktförståelse som skapar förutsättningar för att de aktiva får bättre långsiktiga förutsättningar att utvecklas och väljer att stanna längre. Grunden läggs också för att fler tränare ska ha förutsättningar att utvecklas till professionella tränare och elittränare för att möta föreningarnas rekryteringsbehov. b. Svenska Fäktförbundets utbildningsplan implementeras med utbildning i lämpliga former för nyckelfunktioner i föreningar som ordförande, sportsligt ansvarig och fystränare men också för att stödja föreningarna i att stärka finansieringen och sig själva i arbetsgivarrollen. 3. Förbättrade ekonomiska ramar Utfallet av det samordnade elitstödet, kommersiella intäkter och annan egenfinansiering möjliggör för svensk fäktning att hålla utstakad kurs för landslagsverksamheten. För samtliga fyra landslag finns en grundsatsning och de landslag som påbörjat en resultatmässig utveckling har stöd för ett utökat internationellt tävlingsdeltagande och omkring 15 träningslägerdagar per år i en träningsmiljö på hög internationell nivå. Några aktiva har personligt stöd och personliga sponsorer som möjliggör en satsning mot världseliten. Svenska Fäktförbundet har funnit ett sätt att ekonomiskt kompensera de föreningar som tar emot elitfäktare från mindre föreningar så att fler kan erbjudas en god elitmiljö. 4. Stabilitet, kompetens och långsiktighet i strukturer och organisation Kärnan i den professionella landslagsorganisationen består av kompetenta förbundskaptener med starka ledaregenskaper, några års erfarenhet av arbetet och djupa sportsliga insikter på sitt respektive vapen. Förbundskaptenerna bedriver ett metodiskt utvecklingsarbete gentemot aktiva och tränare där strukturerade och dokumenterade utvecklingssamtal ett antal gånger per säsong är det viktigaste verktyget. Förbundskaptenerna samordnas av en High Performance Manager (HPM) som driver det samlade utvecklingsarbetet i landslagsverksamheten och fungerar som spindeln i nätet mellan föreningar, förbund, landslagsorganisation och aktiva. HPM ansvarar också för Medaljplattformen, alla stödfunktioner och stödaktiviteter som syftar till att förbättra förutsättningarna för internationella tävlingsframgångar. 18

20 HPM arbetar tillsammans med Kommittén för landslag och idrottsutveckling (KLL) vars roll är att tillföra glöd och engagemang från den ideella organisationen, svara för kontinuitet och good governance samt att utgöra en brygga mellan landslagsverksamheten och Svenska Fäktförbundets styrelse och föreningarna. Medlemmarna i KLL avlastar den professionella organisationen genom ideella arbetsinsatser beroende på kompetens och intresse. Sannolikt finns det även i denna organisation en person med speciellt ansvar för fysutveckling och idrottsutveckling. Flera av framgångsfaktorerna för landslagsverksamheten är invävda i och förverkligas i andra delar av förbundets organisation: Föreningsutveckling, det metodiska arbetet med att förverkliga visionen om elitföreningar, tränarutbildning och tränarutveckling, utbildning av föreningsstyrelser och fystränare till föreningarna. På den operativa nivån har arbetsformer och rutiner för ständigt återkommande aktiviteter som träningsläger, internationellt tävlingsdeltagande, de aktivas individuella planering och träningsdagböcker, mästerskapsdeltagande, rapportskrivning, analys och uppföljning, säsongsplanering med mera etablerats och tillämpas överallt i organisationen. Alla berörda har enkel tillgång till den information de behöver eller söker. 5. Klara logiken ideellt/professionellt Svensk Fäktning har gemensamt formulerat lösningen på hur behoven av ökad professionalisering och ett samtidigt ökat ideellt engagemang ska lösas. Lösningen bygger sannolikt på ett värderingsbaserat ledarskap och är tydligt uttryckt och kommunicerad. Förståelse och acceptans för lösningen finns hos en kritisk massa av ledare och aktiva. 9. Vad ska vi göra? Planerade aktiviteter fram till 2021 Vi hoppas att du delar vår åsikt att vår strategiska planering (fram till 2028), våra mål, vår operativa planering med milstolpar och aktiviteter samt hur allt hänger ihop framgår på ett tydligt sätt i den verksamhetsplan som vi vårt årsmöte antagit. I inledningen hittar du Strategihuset som på ett överskådligt sätt presenterar vår strategi för att nå visionen Den största lilla fäktnationen i världen Den är indelad i tre strategiska fokusområden där vi formulerat två eller tre Måste vinnamatcher per område. Inför varje verksamhetsår formuleras ett antal strategiska initiativ (SI) Måste vinnamatch (MVM). Dessa strategiska initiativ presenteras som en bilaga i slutet av planen och på ett enhetligt sätt. Många av de strategiska initiativen sträcker sig över flera år och vissa förutses pågå fram till De ger en god uppfattning om vilka aktiviteter som planeras och som kan bli aktuella under tiden fram till Totalt arbetar vi med 15 strategiska initiativ i nuläget. Alla har direkt relevans för våra möjligheter att lyckas med våra elitmål (sammanfattade som Ständig medaljchans på EM, VM och OS ) men de SI där vår landslagsverksamhet organisatoriskt har huvudansvaret är följande: 3.1 Erbjud alla meningsfulla former av elitstöd 19

21 3.2 Skapa och följ en Utvecklingsplan för landslag 4.1 Öka antalet träningslägerdagar och internationella tävlingsdagar Övriga SI har mycket hög relevans för möjligheterna att lyckas med landslagsverksamheten men ansvaret för förverkligande ligger hos andra delar av förbundets organisation. 10. Matris aktivitet-förväntad effekt Se de strategiska initiativen. 11. Prioritering Vår verksamhetsplan är baserad på en samlad bedömning av vad vi är förmögna att klara av att genomföra under varje verksamhetsår. Under 2018 då denna form av strategisk planering och styrning tillämpades för första gången kunde vi konstatera att vi varit alltför optimistiska om vad som var möjligt att hinna med, speciellt med tanke på att den operativa organisationen samtidigt byggdes upp. Utifrån den erfarenheten var strävan inför 2019 att skapa en plan som till 100 procent var realistisk och skulle kunna bli verklighet samtidigt som den behöver vara ambitiös och utmanande för att vi ska hinna bli färdiga till Vi ser en risk för att inte all verksamhet inte heller detta år kommer att kunna genomföras enligt plan men att måluppfyllelsen sannolikt kommer att bli betydligt högre är vi samtidigt mycket säkra på. Med detta sagt måste de utfästelser och den verksamhet som riktar sig direkt till de aktiva och deras ledare prioriteras. Inlärningskurvan för en landslagsstrategi är flack och det tar flera år innan förståelsen finns i alla föreningar och sedan ännu längre innan beteende- och planeringsanpassningar sker. Att ändra i de fundamentala förutsättningar och strukturer vi presenterat för de aktiva, till exempel att minska antalet träningslägerdygn istället för att öka eller att lägga ned de återkommande fystesterna, vill vi till varje pris undvika. 12. Önskat stöd Fortsatt stöd för en tjänst, HPM, över hela nästa OS-cykel. Söker stöd för en halvtid av en heltidslön på ca kr per månad. Från SOK. Landslagsstöd om kr (motsvarande Landslagsstöd och stimulansstöd landslag 2019) plus stöd till ytterligare två VC-tävlingar för damer värja och herrar värja, kr. Sammanlagt kr. Från RF. Landslagsstöd X till satsning på träningslägerdagar utomlands, till en början 10 dagar, två tillfällen, i Tauberbischofsheim, Tyskland, till alla i våra seniorlandslagsgrupper, florett och värja. Sammanlagt kr inkl resor och transfer. Från RF. 20

22 C. Forskning och utveckling 13. Svenska Fäktförbundets strategi för forskning och utveckling Ja, se bifogat dokument som är framtaget av fysansvarig Pontus Weman Tell i samarbete med Bosölabbet (Bilaga 2). Dessutom får två av våra ledare under 2019, under SOK:s regi, utbildning som i stort är evidensbaserad inom alla områden. Det rör huvudtränaren för en florettfäktare (kadett) och en huvudtränare för en värjfäktare (junior) som kom med i SOK:s talangprogram Målet blir sedan att huvudtränarna delar med sig av sina kunskaper. Ytterligare två klubbtränare genomgår Elittränarutbildningen (ETU) med stöd av Svenska Fäktförbundet i det ena fallet och stöd av Prins Bertils stiftelse i det andra. 14. Nuläge forsknings- och utvecklingssamarbeten Detta område är viktigt för oss och vi har under innevarande säsong dragit igång två projekt där det ena handlar om spetsträffshastighet och den andra handlar om intensitet i träning och tävling: Forskningsprojekt på KTH: Spetsträffshastighetens betydelse. Godkänd C-uppsats - Intensitet i Svensk fäktning. Avslutad. Dessutom söker vi efter C-uppsatsskrivande studenter som kan ta sig an området Muskelaktivering vid attackfäktning. Detta uppsatsämne kan även utföras på andra idrotter och därmed göras tvärvetenskaplig. Nära sammankopplad med detta ämne är om en ökad Hamstrings/Quad ratio kan förbättra prestation? Likadant där kan denna fråga forskas på i andra idrotter och göras tvärvetenskaplig. Uppföljning av C-uppsats av Pontus Weman Tell, fysansvarig Svensk fäktning. Projekt att mäta intensitet träningstävling vs tävling, mätningar kommer att göras på träningstävling den september och på SAT VC i Stockholm den september Publicering av artikelserie om det aktuella forskningsläget på fencing.se. AV Johan Harmenberg och Björne Väggö. 15. Samarbetspartner (lärosäte/forskare) forskning och utveckling Forskningsprojekt Johan Harmenberg, f.d. OS-guldmedaljör i värjfäktning och numera fäktforskare i samarbete med KTH. Godkänd C-uppsats 21

23 Gunnar Gräsbeck, finsk landslagsman i värja och student vid GIH. I samarbete med Bosönlabbet och RF:s cheffysiolog. 16. Önskade områden för samarbete med forskningsinstitut inom FoU Se ovan. 17. Etablerade samarbeten med andra idrotter inom FoU Nej, men vi önskar få till stånd en tvärvetenskaplig C-uppsats, se punkt 15, ovan. Av de första tre tillfrågade förbunden var samtliga positiva till detta (Taekwondo, Baseboll, Mångkamp). 18. Ambitioner och behov gällande framtida forskningssamarbeten Samarbete med Handelshögskolan: Hur ser en fungerande modell för internationellt framgångsrik elitverksamhet ur för ett litet olympiskt förbund i Sverige. Hur ska förbundets verksamhet vara organiserad med avseende avvägning mellan ideell och professionell personal. Hur ser en långsiktigt bärkraftig finansieringsmodell ut? Finns det en väg att skapa kommersiella intäkter? Svenska Fäktförbundet har haft flera diskussioner med HHS och bedömer att ett utvecklingsprojekt skulle vara av stort värde. 19. FoU-insatser och projekt under de senaste 10 åren Vi har förutom ovan angivna projekt i samarbete med labbet på Bosön och Juan Alonzo påbörjat ett arbete med att som komplement till SOK:s fystester ta fram ett batteri fäktspecifika tester. Det första är ett shuffletest där fäktaren upprepar marché-rhompé på en tremeterssträcka tio gånger. Det är ett test inspirerat av en omvärldsanalys där vi specifikt tittat på Italien och ger ett bra värde på den av Turner påvisade viktiga förmågan till snabba riktningsförändringar i modern elitfäktning. Det andra som vi tittar på är ett reaktionstest med lampor (t.ex. låg, mellan, hög träff med vapen) likt de reaktionsapparater med lampor som exempelvis Badminton arbetar med. Framtida tester som vi kan tänka oss är att använda en 1080-maskin för att mäta kraft i en attack. Kraftplattor i marken har även tagits upp som ett alternativ. Detta förutsätter dock att vi besitter utrustning eller kan ta oss till Bosön för att genomföra testerna. 20. Framgångsfaktorer inom FoU under de senaste fyra och kommande åtta åren Vi är i tidiga dagar med våra nuvarande forskningsprojekt. VI ber att få återkomma när vi kan dra sluitsatser av våra nuvarande insatser. 21. Lärdomar om forskning och utveckling från de senaste fyra åren utifrån en omvärldsbevakning Se ovan fråga

24 D. Krav- och prestationsanalys 22. Kravprofil Se bilaga Framgångsfaktorer för träning och resultatutveckling under de senaste fyra åren samt under de åtta kommande Vi lägger mycket stor fokus på kvantitet i ett första skede. Alla våra elitfäktare på seniornivå ska nå träningstimmar per år. För det krävs att vi utökar vår träningslägerverksamhet. En relevant mix av rätt fysisk träning, rätt taktisk analys, videoanalys, sparring och individuell lektionering är det som kommer att ge framgång framöver. Vår slutsats är att många av våra elitfäktare har tränat för lite, 600 träningstimmar per år räcker inte på seniorelitnivå. Under de senaste fyra åren har vi lagt grunden för att åstadkomma förbättringar av våra träningsmöjligheter, kvantitativt och kvalitativt. De kommande åtta åren hoppas vi kunna stadfästa en organisation som tillåter en rejäl av antalet träningstimmar per år för alla våra seniora landslag. 24. Lärdomar utifrån krav- och prestationsanalys de senaste fyra åren Vi har under de senaste åren genomfört omfattande genomgång av tillgänglig forskning på engelska. En viktig källa har varit Anthony Turner, en forskare och praktiker som var ansvarig för fysutveckling i den engelska olympiska satsningen inför OS Turner har publicerat sig flitigt i vetenskapliga tidskrifter och fått ett stort inflytande på hur fysträning bedrivs i de ledande länderna. Vi har korresponderat med honom och även träffat honom Ett centralt resultat från Turner är den anaeroba kapacitetens vs den aeroba kapacitetens betydelse. Utifrån studier av laktatnivåer hos fäktare i världseliten under viktiga tävlingar drar Turner slutsatsen att bland världselitens fäktare är det den anaeroba kapaciteten som är avgörande för prestationen, ej den aeroba. Dessa resultat har vi tagit till oss i vår fysträning även om vi fortsatt lägger stor vikt att alla fäktare ska ha en stark aerob grundnivå. Vi har också deltagit aktivt på de kurser om prestationsanalys som RF har anordnat de senaste åren och gjort vårt yttersta för att applicera prestationsanalytiska metoder på vår landslagsverksamhet. Vi har (2017) gjort sex stycken landstudier (Frankrike, Tyskland, Japan, Polen, Italien, Storbritannien) där vi har kartlagt både landslagssystem (centraliserat eller decentraliserat), tränartäthet, tränarlöner och träningsvolym per år. Från denna omvärldsanalys har vi dragit viktiga lärdomar från Tyskland (erfarenheter från decentraliserade landslagssystem med nationella samlingar, likt vårt) såväl som från Frankrike (träningsvolym i antal timmar per år för U17-, U20 och seniorlandslagsfäktare. Från Frankrike har vi tagit våra nuvarande krav på en fäktare som anses befinna sig i satsning: 23

25 15-18 år h/ år år h/ år 21 år h/ år Vi har mer eller mindre övervunnit en sedan länge utbredd skepsis bland svenska fäkttränare om fysträningens betydelse, både generellt och under tävlingssäsong. Vi har besökt och tagit del av all relevant prestationsanalys från det tyska olympiska centret för fäktning Tauberbischofsheim (2015). Av våra prestationsanalyser har vi dragit slutsatserna att följande KPI:er är relevanta för en framgångsrik elitfäktare på världsnivå: Ett bra fysindex på SOK-fystester (för senior minst 6 av 10 med stigande kurva) En bra grundkondition i form av ett godkänt aerobt test, i vårt fall Cooper (minst 12 för damer seniorer och minst 11 för herrar seniorer). Den grundläggande aeroba förmågan påverkar återhämtningstakt samt förmågan att träna länge och hårt utan att bli skadad. Ett mycket väl utvecklad anaerob förmåga (se referenser till Turners forskning i Kravanalys). Här tittat vi fortfarande på vilket test som är mest relevant men vår prestationsanalys ger vid handen att en fäktares förmågor bör ligga åt långsprinthållet (200 m, 400 m). En bra teknik, huvudsakligen utvecklad via tekniska övningar i grupp och individuell lektion i åldern 10 till 19 år (med tyngdpunkt på 10-15) med förmåga till snabba, små rörelser och en stor grundrepertoar. En mycket god taktisk förståelse (Area of Excellence i Harmenberg/Väggös terminologi) som utvecklas genom mycket, och hård, sparring och (i senare ålder) genom videoanalys. Via vår testverksamhet har vi värden centralt samlade för landslag på alla nivåer sedan flera säsonger tillbaka. I landslagsgrupperna har vi kunnat jämföra fysvärden med Svensk Ranking och kunnat konstatera korrelation, särskilt stark i herrvärja. Här har arbetet med fystränarrrådet och särskilt Christoffer Hallgren, fystränare i Upsala Fäktning, varit vägledande. Vi publicerar för närvarande en serie artiklar på fencing.se med avancerad fäktstrategi, skriven av Johan Harmenberg och Björne Väggö (våra senaste två OS-medaljörer, 1980 resp 1984). Den är helt och hållet byggd på prestationsanalys och har rönt stort intresse bland fäktare på både lägre- och landslagsnivå. Där ringas ett antal områden in som centrala för en framgångsrik fäktstrategi, något som hjälper vår coachning i framtiden. På vår hemsida har vi, efter att ha kartlagt behovet i våra fystester på landslagen, lagt upp såväl grundläggande program för styrke- och konditionsträning (länk: Stark fäktare 1 och 2). Under 2019 har ett projekt pågått för att utveckla ett koncept för fäktare i yngre åldrar. I samarbete med ett par föreningar har program och övningar testats i olika åldersgrupper. Ett koncept för tre ålderskategorier (pre-pubertal, pubertal och 24

26 postpubertal) har utvecklats med grundläggande principer hämtad från physical literacy och exempel på träningsprogram. (bil. 2) Målsättningen är i första hand att ge bättre förutsättningar för alla fäktare att också bli idrottare och en förbättrad fysstatus förväntas ge mer glädje i fäktningen och förbättrad teknikinlärning. Samtidigt finns också förhoppningar om att integrationen av yngre fäktare i landslagsverksamhetens fysträning ska gå smidigare då de aktiva kommer bättre förberedda och deras tränare redan är insatta. Målsättningen är en sammanhållen strategi för fysutveckling från nybörjare och barnidrott till elit. 25. Om Ni inte har en uppdaterad kravprofil, med nedan uppgifter besvarade, besvara följande frågor. En uppdaterad kravprofil finns, se Bil. 3. E. Tester och uppföljning 26. Val av objektiva tester och uppföljning för viktiga fysiska delkapaciteter, utifrån individuell utveckling samt idrottens specifika behov. Vi testar alla landslagsfäktare två gånger per år på landslagsläger i följande moment: Aerob förmåga 3000 m löpning Anaerob förmåga Brutalbänk Chins (herrar) Dips Styrka 1 RM knäböj Gripen höger och vänster (greppstyrka) Chins (damer) Power 5m och 10m sprint Vertikalhopp 3 varianter (Sq Jump, CMJ, CMJa) Vad gäller aerob förmåga vill vi få ner alla fäktare på rimliga nivåer vilket vi har ansett vara under 12 min för herrar och under 13 min för damer på 3000m löpning. Uppnår fäktaren detta vill vi att löpträningen ska vara mer sprintinriktad då speed kanske är den viktigaste enskilda fysiska förmågan under förutsättning att alla andra fysiska förmågor uppnått en viss lägstanivå. Vad gäller anaerob förmåga skulle det vara önskvärt med ytterligare ett anaerobt test för underkropp då befintliga tester är överkroppsfokuserade. Ett fäktspecifikt anaerobt test alternativt SOKs 150-metern skulle kunna vara ett sådant moment. 25

27 Vad gäller styrka vill vi att alla fäktare lyfter sin vikt x 1,25 för damer respektive sin vikt x 1,5 för herrar i knäböj för att kunna få ut mesta möjliga från sin powerträning då forskaren Newton m.fl. visat att maxstyrka ger lika för mycket för powerträning som powerträning i sig självt innan man uppnått en viss lägstanivå. I studien rörde det sig om herrar som lyft sin vikt x 1,3 i knäböj vid studiens början och sin vikt x 1,6 vid studiens slut som fick ut lika mycket i powertester som gruppen som bara körde powerträning. Slutsatsen var då att se till att uppnå en viss lägstanivå i styrka innan du börjar med powerträning. Vad gäller power vet vi att alla elitidrottare med bra power är starka (hög maxstyrkenivå) men vi vet att alla som är starka inte per automatik har bra power. Med andra ord gäller det att få power i de fäktare som är eller gjorts starka. För detta krävs att man implementerar följande moment i sin träning: Sprint med motstånd Sprint Accelerationsträning Fortsatt maxstyrketräning Ballistisk träning (squat jumps, trap bar deadlift jump etc) Löpskolning och annan rörlighet (för att med rörlighetens hjälp förflytta sig snabbt) Plyometrisk träning Vi har sett att det sammanlagda fysindex som fås fram i fysprofilen korrelerar starkt med svensk ranking i herrvärja. Herrvärja är det deltagarmässigt största vapnet där tentativa slutsatser av detta slag är möjliga. 27. Val av tester av viktiga tekniska, grenspecifika färdigheter/moment Vi har, förutom de SOK-tester vi använder regelbundet på våra landslag, även startat utvecklingen av rena fäktspecifika tester i samarbete med Bosölaboratoriet. 28. Analysmetoder och användning av analyserna Varje fäktare får en egen inloggning till fysprofilen och kan gå in och hämta sina resultat efter genomfört testtillfälle. Testresultaten skrivs också in i Excel där tränarna lätt kan jämför sina adepters tidigare resultat. Vi har också en utvecklingstrappa som anger önskvärda nivåer i respektive ålderskategori. 29. Exempel på och när i tid olika tester/värderingar ska genomföras och följas upp under träningsåret, såväl generella som grenspecifika tester (validitet och reliabilitet) Vi testar som ovan nämnt alla landslagsfäktare två gånger per år (sedan två år tillbaka) och det ena tillfället är alltid i månadsskiftet aug/sept efter säsong. Det andra tillfället har varierat då det var vid årsskiftet 2017/18 senast medan det blir i maj Testerna vi genomför kräver utrustning och därför kommer vi att införa mer klubbspecifika tester som kan genomföra på klubb utan särskild utrustning. Föreslagna tester är: Beeptest Chins 26

28 Stående längd F. Tränings- och tävlingslära för prestation 30. Utvecklingstrappa Ja, se bilaga Koppling mellan utbildningstrappan, utbildningsstruktur och tränarutbildningar Utvecklingstrappan som anger exakt vad man ska prestera fysiskt i de olika åldersklasserna uppnås genom detaljframtagna program i respektive kategori pre-pubertet pubertet post-pubertet. Utbildning i åldersanpassad fysträning (heldag på Bosön). 32. Individuella utbildningsplaner Vi arbetar med Triangelsamtal som hålls tre gånger per år mellan förbundskaptener, hemtränare och aktiv. Utöver det tas individuella utvecklingsplaner fram för de som befinner sig i något av SOK:s program, Talang 2022 eller Topp och talang. Alla fäktare i våra landslagsgrupper måste inför säsong redovisa individuella träningsplaner och hur många träningstimmar per år de har i sin träningsplanering. Dessa timmar måste motsvara våra krav på träningsvolym per år som beskrivet i fråga Ansvarsfördelning för aktiva i olika åldrar, deras planer för träning och tävling samt deras utveckling? (hemmatränare, förbundskaptener) Generellt: U17 Hemmatränare, förbundskaptener fungerar rådgivande på läger och tävlingar. U17 Hemmatränare, förbundskaptener fungerar rådgivande på läger och tävlingar. Senior Förbundskaptener i samarbete med hemmatränare Undantag för aktiva i SOK-program. Där ansvarar vår programansvarig Pontus Weman Tell (även fyshandläggare) för utvecklingsplanerna i samarbete med hemmatränare. Hemmatränare har stort inflytande på upplägget. 34. Hur kopplas tränings- och tävlingslära i er idrott till prestationsutveckling, till tydliga förbättringar i prestation i tävling/match? Långsiktigt kopplas våra prestationsanalyser till bättre resultat genom bättre fysik. Vi har många exempel på hur prestationsanalysen har lett till förändrad syn på träning. Ett exempel är Gunnar Gräsbecks C-uppsats om intensiteten i matchfäktningen (assaut) för elit och motionär. Vid en jämförelse mellan tävling och träning kunde han visa att svenska elitfäktare tränar med lägre intensitet än de tävlar. 27

29 35. Inom vilka områden, med vilka resurspersoner och när bedriver ni spelarutbildning /utbildning av aktiva? Förbundskaptener, fystränare, idrottspsykolog, dietist, fysioterapeut. På landslagsläger. 36. Vilket supportteam inom olika kompetensområden finns runt landslagsverksamheten, tillgängliga för vilka? Resurser, specialister, medicinskt råd och övrig service. Förutom RF:s resurser (idrottspsykolog, dietist, fysioterapi etc.) som vi använder aktivt har vi ett medicinskt råd med läkare och fysioteraputer som precis har börjat sitt arbete. 37. Framgångsfaktorer inom detta område, nycklar till framgång, de senaste 4 åren och de kommande 8 åren? Så fort resurserna finns vill vi prioritera fysioterapueter till seniorlandslagen. I dagsläget använder vi RF-stöd till fullo. Vi har arbetat med stödet för idrottspsykologi, dietist och fysioterapi. De när fyra åren ska vi utveckla fler egna resurser på detta område. Där kommer vårt medicinska råd och inkluderandet av idrottspsykolog i landslagsledningen vara viktiga delar. Ett sådant arbete har påbörjats. 38. Vilka lärdomar gör ni från de senaste 4 åren på detta område, gärna utifrån en omvärldsbevakning (jämförelser med andra nationer)? Vi kan se att på fysplanet närmar vi oss och är i vissa fall ikapp internationell elit, särskilt vad gäller de yngre landslagen. Vi kan också se att de stora fäktnationerna (Italien, Frankrike, Ungern, Ryssland, Korea, USA t ex) oftast börjar ta större kliv än vi från åldrarna U17 och uppåt. Då tas de ofta in i ett centralt landslagssytem och får sparra med de bästa seniorerna (exempelvis tränar de bästa ungerska U17-fäktarna två gånger mede seniorlandslaget i Budapest). Rätt sparring är överhuvudtaget en ödesfråga för oss. Om våra fäktare inte får möte kvalificerat motstånd i världsklass har de svårt att själva ta steget till den yttersta världsklassnivån. Vi behöver fortsätta bygga ett nationellt träningslägersystem för alla landslag, samtidigt som vi utvecklar ett system för träningsläger utomlands. Vi bedömer att 50 träningslägerdagar per år krävs för att våra seniorer ska kunna komma upp i den nödvändiga träningsmängden om cirka timmar per år. Via samarbetet med den militära fäktningen och Livgardet kan vi max komma upp i 30 träningslägerdagar per år. Se bil. 4 Samlade omvärldsanalyser. 28

30 39. Karriärövergångar och progression för aktiva är en utmaning. Vem bevakar och ansvarar för detta och hur jobbar ni med de frågorna kopplat till nationella förutsättningar så som utvecklingsmiljöer, tävlingssystem och internationella erbjudanden? High Performance Manager ansvarar för den här frågan tillsammans med förbundskaptenerna. Vi har inget nationellt träningscenter men naturliga center för värjfäktning har uppstått i framför allt Stockholm och Uppsala och för florett i Göteborg och Stockholm. Vi arbetar aktivt med att utveckla elitmiljöer i Skåne (Malmö, Lund) men det är ett arbete som kommer att ta längre tid. Till dess försöker vi aktivt styra våra landslagsfäktare till miljöer där de kan utvecklas vidare som fäktare vid exempelvis flytt från mindre ort till större stad för eftergymnasiala studier. G. Utvecklingsmiljö 40. Beskriv era förutsättningar för nationell träning och tävling inklusive anläggningstillgång och utrustning? Vi har haft huvuddelen av våra träningsläger på Livgardet i Kungsängen i samarbete med Försvarsmaktens fäktare. Där har vi haft vår utrustning för matchfäktning förlagd och där har haft vi tillgång till att vi behöver för att göra vår fysträning och våra fystester, gym, löparspår, löparbanor. Det har varit ett mycket bra upplägg som har gett oss billiga och bra träningsläger men det har också haft sina begränsningar. T ex har det varit svårt för oss att lägga längre läger där då de militära fäktarna som vi är gäster hos generellt vill ha tredagarsläger, med undantag för ett femdagarsläger i mellandagarna. Vi har fått till max mellan 20 och 30 träningslägerdagar där och på andra militära förband per år. Resterande träningslägerdagar upp till våra önskade 50 har vi inte haft möjlighet att hålla där och vi har behövt hitta både anläggningar och finansiering för fler läger för säsongen Den uppgiften ligger som Strategiskt initiativ i vårt Strategihus och har behandlats av både styrelse och årsmöte. Till detta kan tilläggas att militären under 2019 strök fäktning som militär idrott, vilket gör det mycket osäkert om vi alls kan anordna läger på militära förband i framtiden. Sedan säsongen har vi alltid en fystränare på plats på varje läger, tidigare skötte oftast fäkttränare fysbiten vilket ibland ledde till att den undervärderades något. Anläggningar för tävling i Stockholm har nyligen flyttat till Stora Mossen efter att under mycket lång tid ha legat i Åkeshovshallen. Som alla andra idrotter i Stockholm är det inte alltid lätt att få tider men i huvudsak har vi lyckats hålla tillräckligt många nationella tävlingar i städer som Stockholm, Malmö, Uppsala, Kalmar, Karlskrona, Helsingborg etc. 29

31 41. Har SF ett program för prestationsutveckling eller andra "utvecklingsmiljöer" som ni bedriver som inte är knuten till viss plats? HPM lägger mycket arbetstid på att vara i kontakt med klubbarna och deras tränare för att se till att utvecklingsmiljön för landslagsfäktarna är optimal. Förbundskaptenerna är också i kontakt med föreningstränarna inför, under och efter säsong för att lägga upp träningsschema och bevaka att elitmiljöerna är optimala. 42. Betydelsefulla utvecklingsmiljöer för elitfäktning Vi har NIU på följande orter: Stockholm Visby Karlskrona Malmö Solna Uppsala Kalmar Östersund Dessutom har vi nyligen godkänt ett nytt NIU i Linköping. Hela NIU-arbetet genomgår för tillfället en utvärdering och en plan för effektivare utnyttjande av NIU i landslagsverksamheten tas fram av HPM. Den börjar med en NIU-konferens hösten 2019 där vi kommer att samla in relevanta erfarenheter av alla våra NIU-lärare för att se hur vi kan utveckla såväl idrottspecifik träning som fysträning, idrottspsykologi och teori. NIU kommer att utgöra en stomme i vår framtida landslagsverksamhet på ett än mer tydligt sätt än hittills. 43. Framtida förväntad nationell och / eller internationell utveckling inom 6-8 år; prognos och möjligheter? Nationellt har vi om 6-8 år byggt upp NIU-arbetet så den innebär ett tydligt första steg i landslagskarriären. Vi har ett landslagscenter där vi samlar landslagsfäktare 30 träningslägerdagar per år och minst en internationell samarbetspartner för övriga 20. Klubbarna och de personliga tränarna spelar en fortsatt viktig roll. 44. Vilka är Era framgångsfaktorer inom detta område, nycklar till framgång, de senaste 4 åren och de kommande 8 åren? Framgångsfaktorer har varit att samla alla grenar under ett träningslägersystem, något som tidigare var problematiskt. I Kungsängen har det varit naturligt att alla landslags möts. Det arbetet kommer att fortsätta. 30

32 45. Vilka lärdomar gör ni från de senaste 4 åren på detta område, gärna utifrån en omvärldsbevakning (jämförelser med andra nationer)? Enligt våra omvärldsanalyser (bil. 4). har ett flertal av världens främsta fäktnationer (Frankrike, Ryssland, Sydkorea, Japan) ett nationellt center i huvudstaden dit alla seniorlandslagsfäktare flyttar och tränar på heltids som profesio0nella idrottsutövare. De frikopplas då från träningen på sin klubb även om de i de flesta fall fortsätter att representera klubben på nationella tävlingar. De får en ny personlig tränare av förbundet. Andra länder som är världsledande (Ungern, Italien) eller strax under (Tyskland) har valt en decentraliserad lösning där klubbarna står i centrum och där de personliga tränarna kvarstår som huvudansvariga för utvecklingen. Där samlas landslagen ett antal dagar per år (minst 50) men övrig träning sker i klubbmiljön. I Ungern samlas landslaget exempelvis för gemensam sparring i Budapest två gånger per vecka. Svensk fäktning har valt att satsa på den senare av de två modellerna. Dels har vi inte ekonomiska resurser för ett nationellt centraliserat system, dels uppfattar vi ett motstånd bland våra ledande klubbar och deras tränare mot ett sådant system. Också i framtiden är det klubbarna som behöver utbilda fäktarna ändå upp i 20-årsåldern och ett nationellt centraliserat system skulle kräva deras villiga medverkan för att fungera. Vi vill ha ett system där klubben och klubbtränaren, den aktiva och förbundskaptenen samarbetar för att nå högsta möjliga träningsnivå. Där landslagssamling sker minst 50 träningslägerdagar per år och där förbundskapten på viktiga internationella tävlingar och mästerskap flankeras personliga tränare från klubbarna (Italien, Ungern, Tyskland). Triangelsamtalen är en grundbult i ett sådant system. 46. Större nationella eller internationella förändringar som påverkar Era Utvecklingsmiljöer? Nej. 47. Övriga individuella förutsättningar som påverkar aktiva i dessa Utvecklingsmiljöer: Ekonomi, boende, utbildning, arbete etc? Det här är ett outvecklat arbete inom Svensk fäktning. För en sport som fäktning är det naturligtvis mycket svårt att kombinera en heltidssatsning på elitidrott med en el heltidsutbildning eller en civil karriär. En kombination av deltidsarbete, förlängd studietid och SOK-stöd är det vanligaste sättet som våra aktiva har löst det hittills. HPM ansvarar för dessa frågor men här finns väldigt mycket kvar att göra. De fäktare som har befunnit sig i SOK-program har fått hjälp av SOK i dessa frågor. 31

33 H. Tränarutveckling 48. Hur ser SF:s interna utbildningssystem för tränare ut? Finns detta beskrivet i ord eller figurer, bilägg dessa. Från och med 2019 lanseras ett nytt utbildningssystem för tränare som dels är anpassat till de nya idrottsgemensamma utbildningarna i SISU:s regi, dels innebär en grundlig reformering av det idrottsspecifika, fäktrelaterade innehållet i utbildningen. Den nya utbildningsplanen ska tillgodose fem identifierade behov, förutom att fungera bättre med SISU:s utbildningsstruktur: 1. En genomgående röd tråd genom hela utbildningen Det tidigare utbildningssystemet vilade på en oklar utvecklingsfilosofi. Inom fäktsporten finns det ett antal olika fäktskolor som skiljer sig åt i tekniska detaljer och i princip leder fram till olika taktiskt-tekniska fäktstilar. Någon entydig svensk fäktskola finns ej då de ledande tränarna genom historien antingen haft sitt ursprung i eller utbildats i olika fäktskolor, den franska, den italienska, den ungerska, den ryska, den polska, den rumänska Fram till nu har den svenska tränarutbildningen inneburit ett slags minsta gemensamma nämnare i syfte att fungera som ett stöd för tränarutbildning i alla föreningar, oberoende av vilken skola huvudtränaren tillhör. Nackdelen med denna hållning har varit att det inte varit möjligt att presentera ett fullständigt system för utbildning och träning av fäktare med fullständiga svar på frågor som I vilken ordning ska de olika tekniska 32