Fäktning Florett Herrar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fäktning Florett Herrar"

Transkript

1 Kravanalys i ett olympiskt medaljperspektiv Fäktning Florett Herrar Författare: Martin Roth Kronwall, Henrik Lundegard, Tomasz Goral Datum: SVENSKA FÄKTFÖRBUNDET FEDERATION SUEDOISE D ESCRIME Idrottens Hus, Fiskartorpsvägen 15 A. SE Stockholm, Suède Tel: +46 (0) Fax: +46(0) BG: info@fencing.se

2 Syftet med kravanalysarbetet är att beskriva förutsättningar och prestationsnivå för Sverige och toppnationerna/utövarna som försöker vinna olympisk medalj. 1.1 Tävlingssystem På seniornivå börjar den internationella tävlingssäsongen i januari och avslutas med EM i juni och VM i augusti. Den juniora säsongen följer samma system med mästerskap i slutet, men säsongen sträcker sig mellan november och april. Sedan 2011 består tävlingssäsongen av 8 VC-tävlingar, samt EM och VM. Under ett OS-år utgår VM. Mästerskapen samt fyra av VC-tävlingarna innehåller även lagtävlingar för landslag. I juniorklassen förekommer lagtävlingarna enbart på mästerskap Mästerskap som förekommer och kvalsystemet till OS Aktuella mästerskap är VM, som avgörs i augusti/september varje år. Under ett OS-år utgår VM. EM avgörs varje år i juni/juli. På samtliga mästerskap fäktar man både individuellt och i lag. Det finns i dagsläget tre sätt att kvala till OS. Kvalet sträcker sig under hela säsongen. Under varje OS arrangeras 10 av 12 grenar inom fäktningen. Just nu är det 2 av 6 lagtävlingar som inte arrangeras enligt ett rullande schema. Dessa två grenar har dock individuell tävling, och då blir förutsättningarna för kvalificering lite annorlunda.

3 1. Laget kvalificerar sig via poäng på VC-tävlingar och mästerskap. Totalt kvalar 8 lag. De fyra bästa på världsrankingen (1-4), samt bästa nation från varje zon (Europa, Afrika, Asien/Oceanien, Amerika). Varje land som kvalar in har rätt att ställa upp med tre fäktare i den individuella tävlingen. 2. Individuell kvalificering via världsranking. De 8 bäst rankade fäktarna som inte redan har kvalat via lagtävlingen kvalar in i egenskap av sin världsranking. 3. Zonkval. En tävling arrangeras i varje zon. Till denna tävling får de länder som ännu inte har någon kvalad fäktare skicka en representant. Det finns mellan 2-4 OS-platser på det europeiska kvalet, beroende på hur många europeiska fäktare som redan kvalat in Tävlingssystemen där de bästa i världen tävlar De tävlingssystem som råder och där de bästa i världen tävlar är världscupen och mästerskapen som beskrivits i punkterna ovan. Vid sidan av världscuptouren finns s.k. satellitvärldscuper. Här tävlar ofta yngre seniorer och juniorer. En placering bland de 8 bästa på en sådan tävling, ger en åttondel av de poäng samma placering hade givit på en riktig VC-tävling. Utöver detta har varje nation mellan 2-4 nationella tävlingar som används som uttagningsbas till internationella tävlingar. Fäktning har som sport vuxit sig globalt starkare under de senaste 10 åren, vilket man inte minst kunde se under OS i London, där varje världsdel var representerade bland medaljörerna. I USA finns den collegeanknutna NCAA-serien där många av de yngre seniorerna tränar och tävlar för att kunna kombinera en elitsatsning med god utbildning Tävlingar/turneringar de bästa nationerna/utövarna deltar i och prioriterar Se punkt och Tävlingsform En individuell världscuptävling avgörs på 2 dagar. VM följer exakt samma mönster. De 16 bästa på gällande världsranking är direktkvalificerade till utslagningsrundan med 64 fäktare kvar i tävlingen. Härifrån avgörs tävlingen med utslagsmatcher enligt ett klassiskt direktelemineringsträd. Fäktaren som är rankad nummer 1 möter fäktaren på plats 64, fäktaren som är rankad 2 möter fäktaren på plats 63 osv. Alla direktutslagningsmatcher går till 15 stötar, eller 9 minuter effektiv tid. De 16 bästa på världcuprankingen går alltså in som rankade 1-16 i detta träd. Resterande fäktare i tävlingen måste börja tävlingen dagen innan med en gruppomgång, s.k. poule. I poulen möter man 5-6 fäktare i matcher till 5 stötar, eller 3 minuter effektiv tid. Efter detta rankas alla fäktare baserat på vinstprocent och stötindex. De 16 bästa fäktarna i pouleomgången går direkt vidare till andra dagen, där de tar platserna i 64-tablån. Efter pouleomgången elimineras de sämsta procenten av fäktarna.

4 Resterande fäktare tävlar vidare i ett utslagningsträd om de återstående 32 platserna. För att få poäng på världrankingen måste du ta dig vidare till andra dagen, dvs placera dig bland de 64 bästa. Zonmästerskapen, i vårt fall EM, avgörs på ett annat sätt. Tävlingen avgörs under en dag. Samtliga fäktare startar med pouleomgång. Därefter ranking och direktelimination, dvs de 16 högst rankade fäktarna går här in i tävlingen med samma förutsättningar som resterande startfält, med undantaget av att pouleindelningen baserar sig på gällande världranking. Kort och gott högre ranking ger på pappret lättare motstånd i poulen Beskriv tävlingsform och regelstruktur, t ex. tävlings-/matchtider, poängsystem, viktklasser etc. I fäktning förekommer inga viktklasser, utan man delas enkom upp efter ålder. Den yngsta klassen med internationella mästerskap och rankinglistor är upp till och med 17 år. Denna klass kallas för kadetter. Därefter blir man junior, vilket man är till och med det år man fyller 20. Därefter blir man senior. Som kadett eller junior får man alltid ställa upp i äldre åldersklasser, det finns alltså ingen lägsta åldersgräns i någon klass. En kadett får t ex ställa upp i en seniortävling. Det finns också zonmästerskap för klassen U23, men dock inget VM. Alla regler på tävling regleras av det internationella fäktförbundets bestämmelser. På tävlingarna är det tävlingsledningen DT som ansvarar för att reglerna följs, och till sin hjälp har de domarna som dömer varje match och ansvarar på golvet. Florett är ett konventionellt vapen. Det innebär att fäktarna står under prioritetsregler. Fäktaren måste skapa sig rätten att träffa genom vissa aktioner, innan han eller hon kan få poäng. Det är alltid domaren på pisten som bedömer vem som hade rätten till poäng. För att begränsa den mänskliga faktorn har domaren ett videoverktyg till sin hjälp på VC-tävlingar och mästerskap. 1.3 Tävlingsfrekvens I korthet kan sägas att de flesta toppfäktare tävlar på 6-8 av tourens 8 VC-tävlingar, samt 2 mästerskap. Utöver detta tillkommer nationella tävlingar, vilka kan variera i antal beroende på gällande system i respektive land. Statistiken från de senaste 6 åren visar att de bästa i världen (topp 8 på VM) tävlar i snitt på 7 av 8 världscuper under säsongen. Snittet för antal deltagare under de senaste 3 senaste säsongerna ligger på 141 fäktare per tävling. I statistiken kan man tydligt se att under den säsong som gäller vid kval till OS tävlas det betydligt oftare än en säsong som ligger direkt efter OS. 2. Tävlingsstatistik och världsranking för nationer/aktiva i världstoppen Detaljerad statistik på världsmästerskap (även OS) från de senaste 6 åren är bifogad. Den viktigaste informationen finns i diagrammen nedan:

5 Ålder på topp 8 Finalist på VM och OS ( ) Yngsta Finalist Medelålder minus standardavvikelse Medelålder

6 Medelvärde världsranking bland de åtta bästa på VM och OS ( ) Lägsta Ranking Medelranking plus standardavvikelse Medelranking Medelranking minus standardavvikelse Högsta Ranking

7 Unika namn samt antal finalister på VM och OS per land ( ) ITA CHN USA Unika namn i topp 8 per land GER FRA RUS EGY JPN KOR POL ISR UKR Antal topp 8 placeringar per land Unika Finalister samt Unika medaljörer florett herrar VM och OS ( ) Placeringar topp 8 Unika namn i topp 8 Lander i topp 8 Medaljer Unika Lander med medaljörer medalj

8 Relation mellan toppresultat på juniornivå och toppresultat på seniornivå 80,00% 70,00% 60,00% 50,00% 40,00% 30,00% 20,00% 10,00% 0,00% Medaljör på Junior VM Topp 8 på Junior VM 3. Vad karakteriserar de aktiva i världstoppen avseende: 3.1 Ålder och antal år i grenen De flesta fäktare (77 %) rankade topp 30 på världsrankingen är mellan 23 och 29 år gamla. Det finns fortfarande 4 fäktare (13 %) som är äldre än 30 år, och det finns 3 fäktare (10 %) som är yngre än 23 år. Medelåldern på alla rankade topp 30 i världen är just nu, juli år (σ = 2,7) Snittåldern på fäktare som placerar sig topp 8 på VM är 25,2 år (σ = 2,6). Snittåldern på fäktare som för första gången i karriären placerar sig bland de 8 bästa på VM är 22,5 år (σ = 2,4). Snittåldern för debut på seniorvärldscupen är 18,15 år (σ = 0,92). Det betyder att debuten ofta sker redan under juniorkarriären. Starka länder (ITA, USA, CHN) som karakteriserar sig genom en stor mängd duktiga kadetter och juniorer skickar även 16- och 17-åringar till seniorvärldscupen. I diagrammen ovan kan man också se att de flesta som under de senaste sex åren placerat sig bland de åtta bästa på VM eller OS var rankade bland de 64 bästa på seniorvärldscupen redan som åringar, (medel 19,97, σ = 1,4). För de bästa i världen kan man också se att det ta ungefär 2 säsonger från debut på världscuptouren till en placering bland de 64 bästa på världsrankingen.

9 Relation mellan ålder och antal fäktare rankade topp 30 i världen Antal Fäktare rankad topp Antropometri; längd, vikt och kroppssammansättning Medelvärdet på längd och vikt verkar inte vara relaterat till förutsättningar för prestation. Medellängden för de bästa i världen är 180 cm, men standardavvikelsen (σ = 6,77cm) visar en stor värdespridning. Detta bekräftas också av längdskillnaden mellan de senaste årens medaljörer på OS och VM. Medelvikten för de bästa i världen är 73,2kg (σ = 6,8 kg). Längd och vikt av VM och OS Vinnare ( ) år Vinnares längd Vinnares vikt Det finns inga tillgängliga tester eller undersökningar som kan visa de bästa fäktarnas kroppssammansättning, men man ser tydligt att alla toppfäktare har väldigt bra kontroll på förhållandet mellan längd och vikt. Med tanke på behovet av spänst och snabbhet under matcherna och med tanke på tävlingarnas längd och dess periodvisa intensitet kan man förmoda att alla toppfäktare karakteriseras av en bra kroppssammansättning.

10 3.3 Fysiska kapaciteter Det finns idag ingen tillgänglig internationell data eller undersökningar som vi kan använda för att jämföra fysiska kapaciteter mellan de bästa i världen. Efter OS 2004, då kontakttiderna som krävs för att registrera en stöt förlängdes har det blivit svårare att träffa. Detta har gjort att matcherna har blivit längre och på det sättet mer fysiskt krävande. Snabbheten i enstaka aktioner har inte förändrats, men förberedelsetiden förändrades påtagligt. I dagens läge har fäktarens anaeroba kondition blivit betydligt viktigare. De bästa florettfäktarna i världen kan karaktäriseras av snabbhet, smidighet och explosivitet. Vad gäller rörligheten är det väldigt viktigt att fäktaren inte hindras av stelhet i framförallt fotleder och axelleder. 3.4 Teknik Fäktning är en väldigt tekniskt krävande idrott. Vapenrörelserna i floretten är mer komplicerade än inom värjfäktning då floretten är ett konventionellt vapen. Inte sällan förekommer flera sammansatta aktioner i ett högt och accelererande tempo. En bred teknisk förmåga är ett måste för att kunna tillämpa taktik på högsta internationella nivå. Alla fäktare i världseliten uppvisar ett automatiserat muskelminne vad gäller tekniska rörelser (både vad gäller öppna och stängda reflexer). 3.5 Taktik/strategi Eftersom florett baseras på konventionella regler är det extremt viktigt för en fäktare att förstå motståndarens intentioner att läsa motståndarens spel och sedan kunna agera utefter detta på ett så gynnsamt vis som möjligt. Alla fäktare i världstoppen kan tillämpa både defensiva och offensiva taktiker. Förståelsen för fäktningen och dess spel byggs upp under längre tid, främst genom individuella lektioner med tränaren, samt matchfäktning och dialog. Under de senaste 10 åren har videoanalys av både den egna och motståndarens fäktning blivit mer tillgänglig, och därmed ett allt viktigare inslag i utbildningen av en fäktare. För en fäktare krävs också en mycket god förmåga att bibehålla fokus och koncentration under stor påfrestning. Det är därför viktigt att man inte glömmer bort den mentala biten. 3.6 Framtidsprognos av punkt ovan 3-6 år är en ganska kort tid så vi tror inte att man kommer att märka någon markant förändring. Det internationella förbundet har inte aviserat några genomgripande regelförändringar och på basis av detta kommer kraven som ställs på fäktarna att likna dem vi ser idag. Dock har fäktningen via de redan nämnda ändringarna som genomdrevs 2005 kommit att bli mer fysisk och det framstår inte som en orimlig tes att dessa krav kommer att öka ytterligare under de kommande åren då det kanske framförallt är med den fysiska förmågan som fäktarna har störst möjlighet att påverka sina egna förutsättningar.

11 4. Tester och testuppföljning 4.1 Val av tester för viktiga fysiska delkapaciteter Fäktning är en komplex idrott som kräver en s.k. allround träning på ganska hög nivå. Det finns vissa faktorer som verkar vara mer dominanta än andra, tyvärr är det svårt att hitta några färdiga testerbatterier som skulle vara som klippta och skurna för just fäktning. Den individuella tekniken och taktiken är anpassad till fäktarens fysiska förutsättningar. En av de viktigaste delarna av fäktträningen i de flesta ledande länderna är att hitta starka sidor hos den enskilda fäktaren för att sedan utveckla dessa till max. På så vis kan man också gömma de svagare sidorna. Tester som kan ge en del bild av fäktarens fysiska kapaciteter och som redan används av SOK är: Cooper-test (3000m), eller yo-yo test 150m sprint (5,10,15,20,25) Chins Dips Knäböj Bänkpress Squat jump Countermovement jump utan armar Countermovement jump med armar Grepp (Dynamometer) Harres test Det finns också en del fäktrelaterade tester som kan mäta reaktionstid, specifika rörelser etc. men dessa bör utvecklas och systematiseras. 4.2 Val av tester/värderingar av viktiga tekniska färdigheter/moment När det gäller teknik och fäktkunskap är det mycket svårt att testa objektivt. Det är svårbedömt, då man inte alltid kan värdera en teknik högre än någon annan eftersom fysiska förutsättningar kan variera hos fäktarna. En typ av teknik kan vara mycket bra för fäktare A men inte passa fäktare B, och vice versa. Det kan däremot subjektivt bedömas generellt av erfarna tränare, och utvecklas med hjälp av dialog och respons. Det handlar i hög grad om att identifiera de individuella fäktarnas AoE (Areas of Excellence). 4.3 Exempel på och när olika tester ska följas upp under träningsåret Det är lämpligast att testa fäktarna innan och efter tävlingssäsongen. D.v.s. i början av december samt i slutet av augusti för en senior, och i början av oktober och slutet på april för en junior. Det är också relevant att testa ca 2 veckor innan mästerskapen för att få en bra bild om fäktarens form när han/hon borde vara toppad. Detta skulle man också kunna genomföra direkt efter ett mästerskap, beroende på hur säsongen sett ut med vilodagar och stressmoment innan mästerskapet. Vad gäller seniorerna är det t.ex. ett uppehåll i världscupen under april månad. Detta är ungefär i mitten av säsongen. Här kan man bygga upp på nytt, ladda om, och här finns tid för tester.

12 5. Insats för de aktiva i världstoppen Det finns ingen samlad data om hur ofta eller hur mycket världens bästa fäktare tränar. Det vi vet är att de bästa fäktarna är elitidrottare, med förutsättningar att träna 2 pass om dagen. Det skulle göra att de flesta fäktare ligger på pass i veckan, och tränar 3-6 timmar om dagen. En gammal tradition inom fäktningen har varit att träna ett långt pass per dag, något som har moderniserats under de senaste åren. Fäktarna tränar istället oftare och mer tidseffektivt. Generellt kan man säga att en fäktares säsong kan delas in i följande faser: 1. Fysisk uppbyggnadsfas.(mycket styrka och kondition, lite eller ingen fäktspecifik träning.) 2. Teknisk uppbyggnadsfas. Denna varvas in successivt in i den fysiska uppbyggnadsfasen. Den går från att väldigt fysiskt krävande till att mot slutet nästan enbart fokusera på teknik. 3. Tävlings- och underhållsfasen. Mycket fäktning och lektionering samt annan fäktspecifik träning. För att underhålla den fysiska statusen är det av vikt att fäktaren får in minst ett rent styrkepass och ett rent konditionspass även under denna fas. 4. Återhämntningsfasen. En fäktare behöver mellan 3 och 5 veckors vila efter avslutad säsong. 6. Övriga framgångsfaktorer 6.1 Individnivå Om man exkluderar de andra faktorer som redan nämnts (fysik, teknik, förståelse och mental styrka) och de som kommer nedan under egna rubriker är det framförallt två förmågor vi vill lyfta fram som centrala för en fäktare på världsnivå: Förmågan att planera sin tid och effektivisera sin träning och kostmedvetenhet. Genom att fäktning är en idrott som i hög grad kräver en förståelse för vad du gör är det viktigt att inte bara kroppen är med under träningen utan att fäktaren även förmår att vara intellektuellt närvarande och koncentrerad. Detta gäller dessutom under lång tid och över flera säsonger. Det är inte sällan så att framgångsrika ungdomsfäktare också är duktiga i skolan och att vuxna (juniorer och seniorer) har ett aktivt och stimulerande yrkesliv. Delvis kan detta förklaras av socioekonomiska faktorer, men fäktning kräver också en intellektuell förmåga som inte skall underskattas. Planering och att kunna disponera sin tid effektivt är någonting som många framstående fäktare kunnat visa prov på Mentala färdigheter Förmågan att vara helt och hållet närvarande och fokuserad i en pressad situation är mycket viktig. Det finns många störningsmoment på en fäkttävling. Dels pågår en tävling normal sett under en hel dag och i takt med att man förbrukar sin energi ökar just kraven att vara koncentrerad. Balansen mellan att vara lugn och behärskad och taggad är en svår konst som en framgångsrik fäktare måste behärska.

13 6.1.2 Socioekonomiska förutsättningar Fäktning är en relativt billig idrott att börja med, men i takt med att en fäktare börjar tävla allt mer ökar också kostnaderna. Detta gör delvis att en hygglig familjeekonomi underlättar en långsiktig satsning. Tävlandet är en nödvändig del av utbildningen av en fäktare på ungdomsnivå och det går att se en viss utslagning i framförallt kadett- och junioråldern som delvis baserar sig på huruvida en fäktare har möjlighet att resa i den mängd som krävs. Genom att sponsorintäkter är mycket ovanligt inom svensk fäktning är möjligheterna att finansiera en satsning denna väg begränsade. Den typ av sponsring som förekommer bygger ofta på privata kontakter via framförallt föräldrar och nära anhöriga. En del av landets större klubbar kan ge ett visst begränsat stöd till enskilda fäktare, men även detta är relativt ovanligt. En förutsättning för en svensk fäktare att nå den absoluta världstoppen är ett långsiktigt stöd från SOK Utrustning, material och tekniska hjälpmedel Den utrustning som krävs för att träna fäktning, om man räknar bort den enskilda fäktarens personliga utrustning, finns i allmänhet på landets klubbar. Videoverktyg har genom den tekniska utvecklingen med telefoner och ipads underlättats och kan användas under förutsättning att fäktaren får hjälp att analysera matcher och moment i sin träning. Vad många fäktklubbar saknar och som en fäktare behöver komplettera med är tillgång till ett välutrustat gym. Detta kan i de allra flesta fall lösas med ett gymkort Träningscentra, träningsmiljö, sparring, träningskollegor Vad gäller tillgång på fäktlokaler är situationen förhållandevis god i Sverige. Det finns ett flertal klubbar som har tillgång till sina lokaler dygnet runt. Det finns idag inget nationellt träningscentrum, men landets bästa fäktare finns koncentrerade i klubbar i framförallt Göteborg och Stockholm med bra lokaler. Det finns också bra fäktlokaler i t.ex. Uppsala, Visby och Malmö (med bra kommunikationer till Köpenhamn som har två mycket bra klubbar). För fäktare på internationell elitnivå är tillgången till ett varierat och kvalificerat motstånd centralt. För svenska fäktare är detta en dimension som ofta delvis saknas i hemmamiljön. För att komma tillrätta med detta kan man antingen skicka fäktare (och tränare) till träningsläger utomlands där koncentrationen av kvalificerat motstånd är högre eller importera duktiga fäktare till svenska träningsläger. Båda modellerna har tillämpats historiskt. Den senare varianten är i viss mån mer kostnadseffektiv genom att ett importerat motstånd kommer fler till del vilket i sin tur kan frigöra resurser som behövs för t.ex. tävlingsresor. 6.2 Organisatorisk nivå Geografiska tränings/tävlingsförutsättningar inkl. anläggningstillgång Se punkt 6.1.4

14 6.2.2 Grenens infrastruktur (tränartillgång och utbildningssystem, talangutvecklingsprogram etc) Från att i hög grad varit beroende av mer eller mindre ideellt arbetande tränare (ofta f.d. fäktare) har svensk florettfäktning under de senaste 5-7 åren professionaliserats. I dagsläget finns det 4,5 heltidsanställda florett-tränare i landet: 2 i Stockholm, 2 i Göteborg och 0,5 i Malmö. Detta har givit effekten att det idag finns fler tävlingsaktiva florettfäktare i Sverige än tidigare på kadettoch ungdomsnivå. Det förefaller hittills också som om en annan effekt är att fler fäktare fortsätter längre vilket i sin tur ökar konkurrensen på nationella tävlingar. Samarbetsklimatet inom det svenska tränarkollegiet måste beskrivas som gott och det är inte ovanligt att klubbträningsläger samordnas så att de olika föreningarna skickar både tränare och fäktare till varandras läger. Den som formellt är ledare för den svenska florettfäktningen är den s.k. Grenledaren som utses av Svenska Fäktförbundet och även här pågår en professionaliseringsprocess då det från och med årsskiftet kommer att tillsättas en tjänst på 30% på förbundsnivå som motsvarar dagens ideellt arbetande Grenledare. Svenska Fäktförbundet har tagit fram den s.k. Utvecklingstrappan som ett hjälpmedel för talangutveckling. Denna är väl förankrad i de svenska klubbarna. När det gäller tränarkårens kompetens har en av de 5 yrkesaktiva tränarna nyligen avslutat Riksidrottsförbundets Fystränarutbildning. En annan av tränarna kommer under hösten 2013 att påbörja RF s Elittränarutbildning. Detta finansieras delvis av Fäktförbundet och delvis av tränarnas respektive hemmaklubbar. En tredje person inom tränarkollegiet var fram till nyligen yrkesaktiv som rektor och har inom tränarkollegiet ansvarat för långsiktig pedagogisk utveckling Stödorganisation runt verksamheten (bemanning och kompetens) Se även De uppenbara luckor som finns i det svenska tränarkollegiet rör framförallt två områden. Dels idrottspsykologi/mental träning och dels kostrådgivning/dietistik. Dessa frågor drivs idag lokalt i de respektive klubbarna i varierande grad, men är ett förbättringsområde nationellt. Svenska Fäktförbundet bistår via sitt kansli med kontakter och korrespondens med andra förbund och tävlingsarrangörer. 7. Framtida utveckling inom 6-8 år; prognos och möjligheter Genom den bättre tillgång på professionellt arbetande tränare kan man idag se att även unga fäktare är bättre skolade både tekniskt och fysiskt jämfört med hur det såg ut för 5-6 år sedan. Denna process förefaller fortsätta. En annan skillnad idag jämfört med tidigare är att vi inom svensk florettfäktning blivit bättre på att arbeta i lag. Inom tränarkollegiet finns det en samsyn på vikten av att låta fäktarna ingå i ett sammanhang och inte från början fostras till ensamidrottare. Träningen vid de större klubbarna sker idag nästan alltid i ett socialt sammanhang och fokus läggs även på de individuella fäktarnas välmående. Antalet deltagare på Ungdoms-SM och Junior-SM har ökat för varje år under det senaste knappa decenniet.

15 En annan nyhet som redan givit effekt och som med stor sannolikhet kommer fortsätta att göra det är den nya internationella tävlings-tour, European Cadet Circuit, som skapats av den Europeiska Fäktkonfederationen. Genom att fäktarna då redan tidigt får tillgång till en internationell tävlingsmiljö och kan mäta sig och konkurrera med fäktare från de mest framstående länderna sporras de till att lägga mer tid på sin fäktning. Genom att skillnaderna i de olika ländernas resurser inte skiljer sig lika dramatiskt på kadettnivån gör tävlandet på kadetttouren att de svenska ungdomarna inte på samma sätt som förut får bilden av att det inte går att bli lika bra som andra. Att denna mentala blockering håller på att försvinna kommer med stor sannolikhet att påverka de kommande generationerna på ett ganska grundläggande sätt.

UTMANARE 2013-2016/17. Kravanalysfrågor och Utvecklingstrappa med målet intag i SOK:s Topp- och Talangprogram senast 2016.

UTMANARE 2013-2016/17. Kravanalysfrågor och Utvecklingstrappa med målet intag i SOK:s Topp- och Talangprogram senast 2016. Kravanalysfrågor och Utvecklingstrappa med målet intag i SOK:s Topp- och Talangprogram senast 2016 Fäktning Värja Inledning Uppdraget består i att skapa en utvecklingstrappa med avseende på tid innan idrottaren

Läs mer

Uttagningskriterier för florett, sabel och värja säsongen

Uttagningskriterier för florett, sabel och värja säsongen 1 (7) Uttagningskriterier för florett, sabel och värja säsongen 2019-20 Svensk ranking Svensk ranking på florett, sabel och värja för seniorer, juniorer och kadetter är ett system som rullas över säsongerna.

Läs mer

Uttagningskriterier för florett, sabel och värja säsongen

Uttagningskriterier för florett, sabel och värja säsongen 1 (6) Uttagningskriterier för florett, sabel och värja säsongen 2018-19 (Beslutade av Svenska Fäktförbundets styrelses landslagskommitté den 20 juni 2018) Svensk ranking Svensk ranking på florett, sabel

Läs mer

Svensk Fäktning Strategi Remiss till föreningarna

Svensk Fäktning Strategi Remiss till föreningarna Svensk Fäktning Strategi 2028 Remiss till föreningarna Sista svarsdag 21 januari 2018 Den största lilla fäktnationen i världen Styrelsen har under 2017 arbetat med ett förslag till ny strategi för svensk

Läs mer

Florett: Svensk ranking och uttagningsprinciper Säsongen

Florett: Svensk ranking och uttagningsprinciper Säsongen Florett: Svensk ranking och uttagningsprinciper Säsongen 2016-17 Svenska Fäktförbundet: Fastställd av styrelsens landslagskommitté 2016-08-18 Svensk ranking Svensk ranking på florett och värja för kadetter,

Läs mer

Verksamhetskonferens 4 mars OS-satsningen och den framtida landslagsverksamheten

Verksamhetskonferens 4 mars OS-satsningen och den framtida landslagsverksamheten Verksamhetskonferens 4 mars 2017 OS-satsningen och den framtida landslagsverksamheten Verksamhetskonferens 4 mars 2017 OS-satsningen damvärja Björne Väggö Vad åstadkom vi? Vilka lärdomar kan vi dra? Landslagsverksamheten

Läs mer

Vägen till Landslaget

Vägen till Landslaget Svenska Judoförbundet Landslaget Vägen till Landslaget Uttagning riktlinjer för svenska Judoförbundets utvecklingstrupper Utvecklingstrupp Utvecklingstruppen är en del i Svenska judoförbundets landslagsprogram

Läs mer

Värja: Svensk ranking och uttagningsprinciper Säsongen

Värja: Svensk ranking och uttagningsprinciper Säsongen Värja: Svensk ranking och uttagningsprinciper Säsongen 2016-17 Svenska Fäktförbundet: Fastställd av styrelsens landslagskommitté 2016-08-18 Svensk ranking Svensk ranking på florett och värja för kadetter,

Läs mer

Uttagningskriterier och Svensk ranking. Beslutade av styrelsens landslagskommitté , reviderade

Uttagningskriterier och Svensk ranking. Beslutade av styrelsens landslagskommitté , reviderade Värja Säsongen 2015-16 Uttagningskriterier och Svensk ranking Beslutade av styrelsens landslagskommitté 2015-06-17, reviderade 2015-08-26 S V E N S K A F Ä K T F Ö R B U N D E T FE D E R A T I O N S U

Läs mer

Belöningsreglemente. Antaget av styrelsen

Belöningsreglemente. Antaget av styrelsen Belöningsreglemente Antaget av styrelsen 2014-11-16 SVENSKA FÄKTFÖRBUNDET FEDERATION SUEDOISE D ESCRIME Idrottens Hus, Fiskartorpsvägen 15 A. SE-114 73 Stockholm, Suède Tel: +46 (0)8 699 65 40. Fax: +46(0)8

Läs mer

Så här fungerar landslagsverksamheten

Så här fungerar landslagsverksamheten Så här fungerar landslagsverksamheten Nu är den nya landslagsorganisationen på plats. Och kanske undrar du hur den är tänkt att fungera? Här förklarar landslagsledningen ramarna för landslagets aktiviteter.

Läs mer

kan komma att få fullt finansierat uppdrag. kan ges möjlighet att delta mot en egenavgift. kan komma att få delar av aktiviteten finansierad.

kan komma att få fullt finansierat uppdrag. kan ges möjlighet att delta mot en egenavgift. kan komma att få delar av aktiviteten finansierad. UTTAGNINGSKRITERIER 2016-2017 SHORT TRACK - senior och junior Generell beskrivning av Svenska Skridskoförbundets uttagningskriterier 1 Målsättning Svenska Skridskoförbundets målsättning är att arbeta kontinuerligt

Läs mer

UTTAGNINGSKRITERIER FÖR SHORT TRACK 2015-2016 - SENIOR och JUNIOR

UTTAGNINGSKRITERIER FÖR SHORT TRACK 2015-2016 - SENIOR och JUNIOR UTTAGNINGSKRITERIER FÖR SHORT TRACK 2015-2016 - SENIOR och JUNIOR Generell beskrivning av Svenska Skridskoförbundets uttagningskriterier för säsongen för Short Track - Senior 2015-2016 1. Målsättning Svenska

Läs mer

Verksamhetsidé - VOIB

Verksamhetsidé - VOIB Verksamhetsidé - VOIB VOIB ansvarar för all landslagsverksamhet för svenska badmintonspelare. VOIB ska tillse bästa förutsättningar för landslagsspelare i kvalitetssäkrade miljöer och tillsammans med individen

Läs mer

Information till fäktar och klubbar ang. kadett- och juniorlandslagssatsningen säsongen

Information till fäktar och klubbar ang. kadett- och juniorlandslagssatsningen säsongen Information till fäktar och klubbar ang. kadett- och juniorlandslagssatsningen säsongen 2011-12 OBS: - Samtliga fäktare som är intresserade av att delta i programmet ska senast den 5 juli 2011 skicka intrese

Läs mer

SVENSKA KANOTFÖRBUNDET. Uttagningskriterier för Senior- och U23-landslag inom sprint 2015

SVENSKA KANOTFÖRBUNDET. Uttagningskriterier för Senior- och U23-landslag inom sprint 2015 SVENSKA KANOTFÖRBUNDET Uttagningskriterier för Senior- och U23-landslag inom sprint 2015 ÖVERGRIPANDE a.) Aktiva till U23 och eller Senior ska nominera sig själva till laget (nominering innebär att man

Läs mer

Ilir Latifi T2 Idrottshögskolan Stockholm Tränarlinjen. kurs Träningslära 2005-10-18. Träningsplanering för brottning

Ilir Latifi T2 Idrottshögskolan Stockholm Tränarlinjen. kurs Träningslära 2005-10-18. Träningsplanering för brottning Ilir Latifi T2 Idrottshögskolan Stockholm Tränarlinjen. kurs Träningslära 2005-10-18 Träningsplanering för brottning 1 Innehållsförteckning Innledning s. 3 Metod s. 3 Kravanalys s. 3-6 Aerobkapacitet s.

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Svenska Cheerleadingförbundet

VERKSAMHETSPLAN Svenska Cheerleadingförbundet VERKSAMHETSPLAN Svenska Cheerleadingförbundet -2015 Bilaga 2, Projekt Innehåll 1 Projekt Levels... 2 1.1 Fas 1... 2 1.1.1... 2 1.1.2... 2 1.1.3 Målsättning del 1... 2 1.1.4... 3 1.1.5 Avgränsning... 3

Läs mer

Svenska Skridskoförbundet

Svenska Skridskoförbundet Svenska Skridskoförbundet SVENSKA MÄSTERSKAP (nytt koncept på prov 2017 och 2018 ) Seniorer Juniorer Veteraner REGELVERK ! Svenska Mästerskap i hastighetsåkning 2017 för juniorer, seniorer och veteraner

Läs mer

Svenska Skridskoförbundet

Svenska Skridskoförbundet Svenska Skridskoförbundet SVENSKA MÄSTERSKAP (nytt koncept på prov 2017 och 2018 ) Seniorer Juniorer Veteraner Svenska Mästerskap i hastighetsåkning 2018 för seniorer, juniorer och veteraner Svenska Skridskoförbundets

Läs mer

Svenska Fäktförbundets program för landslag

Svenska Fäktförbundets program för landslag Svenska Fäktförbundets program för landslag Finansieringsnivåer för program i Svenska Fäktförbundets landslagssystem. Antagna av Svenska Fäktförbundets styrelse 2018-01-22. Syfte Syftet med dokumentet

Läs mer

Fysiologiska riktlinjer för innebandyspelare

Fysiologiska riktlinjer för innebandyspelare Fysiologiska riktlinjer för innebandyspelare En bra träningsplanering bör utgå ifrån de fysiska krav som ställs på en innebandyspelare. Arbetet med att kartlägga dessa krav är ett pågående arbete inom

Läs mer

MED MÅLET INTAGNING TILL SOK S TOPP OCH TALANGPROGRAM SENAST 2016/17 RIDSPORT - DRESSYR

MED MÅLET INTAGNING TILL SOK S TOPP OCH TALANGPROGRAM SENAST 2016/17 RIDSPORT - DRESSYR KRAVANALYSFRÅGOR OCH UTVECKLINGSTRAPPA MED MÅLET INTAGNING TILL SOK S TOPP OCH TALANGPROGRAM SENAST 2016/17 RIDSPORT - DRESSYR 10 april 2014 Version 2 Inledning Uppdraget består i att skapa en utvecklingstrappa

Läs mer

Uttagningskriterier för värja och florett - säsongen

Uttagningskriterier för värja och florett - säsongen 1 (7) Uttagningskriterier för värja och florett - säsongen 2017-18 (Beslutade av landslagets ledningsgrupp den 4 augusti 2017) Svensk ranking (revideringar: den 16/8 datum för florettläger den 28/8 datum

Läs mer

Svenska Brottningsförbundet Elitutvecklingsplan

Svenska Brottningsförbundet Elitutvecklingsplan Svenska Brottningsförbundet Elitutvecklingsplan Inledning (12 landslag) Herrar ungdom fristil (arvoderade tränare) Herrar juniorer fristil (arvoderade tränare) Herrar U23 fristil (arvoderade tränare) Herrar

Läs mer

Uttagningsregler och landslagsverksamhet i kanotslalom 2016

Uttagningsregler och landslagsverksamhet i kanotslalom 2016 Uttagningsregler och landslagsverksamhet i kanotslalom 2016 1. Allmänna regler för samtliga landslag 1.1 Grundprinciper Uttagning av aktiva kan endast ske till på förhand känd verksamhet enligt på förhand

Läs mer

Uttagningsregler och landslagsverksamhet i kanotslalom 2015

Uttagningsregler och landslagsverksamhet i kanotslalom 2015 Uttagningsregler och landslagsverksamhet i kanotslalom 2015 1. Allmänna regler för samtliga landslag 1.1 Grundprinciper Uttagning av aktiva kan endast ske till på förhand känd verksamhet enligt på förhand

Läs mer

KRITERIER FÖR UTTAGNINGAR SHORT TRACK Seniorer - Juniorer SENIORER

KRITERIER FÖR UTTAGNINGAR SHORT TRACK Seniorer - Juniorer SENIORER KRITERIER FÖR UTTAGNINGAR 2017 2018 SHORT TRACK Seniorer - Juniorer SENIORER Svenskt deltagande Svenska Skridskoförbundet har för avsikt att delta vid världscuper och mästerskap under säsongen under förutsättningen

Läs mer

UTTAGNINGSKRITERIER FÖR SHORT TRACK SENIOR och JUNIOR

UTTAGNINGSKRITERIER FÖR SHORT TRACK SENIOR och JUNIOR UTTAGNINGSKRITERIER FÖR SHORT TRACK 2014-2015 - SENIOR och JUNIOR Generell beskrivning av Svenska Skridskoförbundets uttagningskriterier för säsongen för Short Track - Senior 2014-2015 En generell beskrivning

Läs mer

HASTIGHET - senior, junior och ungdom

HASTIGHET - senior, junior och ungdom UTTAGNINGSKRITERIER 2016-2017 HASTIGHET - senior, junior och ungdom Generell beskrivning av Svenska Skridskoförbundets uttagningskriterier. 1. Målsättning Svenska Skridskoförbundets målsättning är att

Läs mer

TYNGDLYFTNING 1-2 Juli-2013, Halmstad Aréna, Hall C, Växjövägen 11, Halmstad Mer info: www.tyngdlyftning.com

TYNGDLYFTNING 1-2 Juli-2013, Halmstad Aréna, Hall C, Växjövägen 11, Halmstad Mer info: www.tyngdlyftning.com SVENSKA MÄSTERSKAPEN TYNGDLYFTNING 1-2 Juli-2013, Halmstad Aréna, Hall C, Växjövägen 11, Halmstad Mer info: www.tyngdlyftning.com Måndag 1:a - Tisdag 2:a juli 2013 Tävlingsstart 11:00 båda dagarna Entré:

Läs mer

Sydsvenska Cupen

Sydsvenska Cupen och inbjuder till Sydsvenska Cupen 2017 2018 Tävlingen inriktar sig till nybörjare, de som vill börja tävla, de som vill bygga på sin tävlingserfarenhet och även seniorer som vill tävla regionalt. Avsikten

Läs mer

Följande förslag har inkommet från Joakim Johansson, Honda Racing

Följande förslag har inkommet från Joakim Johansson, Honda Racing Följande förslag har inkommet från Joakim Johansson, Honda Racing Hej på er, Jag har en liten fundering om varför inte förare från våra grannländer får några SM-poäng? Nu när vi har en SM-serie som utvecklats

Läs mer

Nya tävlingsidéer säsongen

Nya tävlingsidéer säsongen Nya tävlingsidéer säsongen 2010-2011 Arbetsgruppen Ny tävlingsstruktur har nu slutfört sitt arbete och vill gärna tacka för alla kreativa synpunkter som kommit in genom mejl och samtal vilket visar att

Läs mer

2019 Svenska mästerskapen för ungdomar och kadetter

2019 Svenska mästerskapen för ungdomar och kadetter 2019 Svenska mästerskapen för ungdomar och kadetter Ort Karlskrona (SY) Karlskrona Arena (fd. Östersjöhallen), Karlskrona Björkholmskajen 5 37136 KARLSKRONA Nation GPSkoordinater 56 9'46.1"N 15 34'33.0"E

Läs mer

Uttagningsregler och landslagsverksamhet i kanotslalom 2016

Uttagningsregler och landslagsverksamhet i kanotslalom 2016 Uttagningsregler och landslagsverksamhet i kanotslalom 2016 1. Allmänna regler för samtliga landslag 1.1 SKFs avtal med aktiva Alla aktiva uttagna till landslagsuppdrag måste ha skrivit på avtalet med

Läs mer

KRAVANALYSFRÅGOR OCH UTVECKLINGSTRAPPA

KRAVANALYSFRÅGOR OCH UTVECKLINGSTRAPPA KRAVANALYSFRÅGOR OCH UTVECKLINGSTRAPPA MED MÅLET: INTAGNING TILL SOK S TOPP OCH TALANGPROGRAM SENAST 2016 TENNIS, DAM Inledning Uppdraget består i att skapa en utvecklingstrappa med avseende på tid innan

Läs mer

KRITERIER FÖR UTTAGNINGAR HASTIGHET Seniorer - Juniorer SENIORER

KRITERIER FÖR UTTAGNINGAR HASTIGHET Seniorer - Juniorer SENIORER KRITERIER FÖR UTTAGNINGAR 2017 2018 HASTIGHET Seniorer - Juniorer SENIORER Svenskt deltagande Svenska Skridskoförbundet har för avsikt att delta vid världscuper och mästerskap under säsongen under förutsättningen

Läs mer

Kvalkriterier och tävlingar för svenska landslaget på kortdistans 2019

Kvalkriterier och tävlingar för svenska landslaget på kortdistans 2019 Kvalkriterier och tävlingar för svenska landslaget på kortdistans 2019 Svensk Triathlon 2020 och dess medlemsföreningar arbetade under hösten 2016 fram ett styrdokument och en strategi mot 2020. Strategin

Läs mer

Uttagningsregler i kanotslalom 2013

Uttagningsregler i kanotslalom 2013 Uttagningsregler i kanotslalom 2013 Plats Uttagningstävlingar år 2013 Lissfors 3-5 maj. Reservplats är Hosjöholmen. Inbjudna och arrangör Uttagningstävlingarna är öppna tävlingar. Det blir relativt svåra

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 1. Bra träning

Jag en individuell idrottare. 1. Bra träning 1. Bra träning Fundera och diskutera! Fundera en stund över nedanstående områden. Sätt ett kryss i den ruta som du tycker bäst passar in på din uppfattning om vad som är viktigast för din idrott. Jämför

Läs mer

Vision & Mål Riksveterankommittén 2014-2020. Idrott hela livet

Vision & Mål Riksveterankommittén 2014-2020. Idrott hela livet Vision & Mål Riksveterankommittén 2014-2020 Idrott hela livet 1 Introduktion Detta dokument beskriver Riksveterankommitténs mål och vision för verksamheten 2014-2020 samt aktiviteter för att nå dit. Vi

Läs mer

UTTAGNINGSKRITERIER FÖR HASTIGHET SENIOR, JUNIOR och UNGDOM

UTTAGNINGSKRITERIER FÖR HASTIGHET SENIOR, JUNIOR och UNGDOM UTTAGNINGSKRITERIER FÖR HASTIGHET 2015-2016 - SENIOR, JUNIOR och UNGDOM Hastighet - Senior Generell beskrivning av Svenska Skridskoförbundets uttagningskriterier för säsongen 2015-2016. 1. Målsättning

Läs mer

Kravanalys - i ett olympiskt medaljperspektiv. Snowboard slopestyle

Kravanalys - i ett olympiskt medaljperspektiv. Snowboard slopestyle Kravanalys - i ett olympiskt medaljperspektiv Snowboard slopestyle Övergripande innehåll: Beskrivning av den egna grenen Nyckelfaktorer/kvaliteter för framgång Internationell omvärlds- & kapacitetsanalys

Läs mer

Information om Marathonlandslaget 2016

Information om Marathonlandslaget 2016 Information om Marathonlandslaget 2016 Förändringar i ledarteamet Danny Hallmén fortsätter som ansvarig förbundskapten, medan Björn Granstedt har valt att inte fortsätta som assisterande förbundskapten.

Läs mer

En innebandyspelare består av två olika grundpelare. Den ena är fysik som består av styrka, snabbhet, kondition och balans.

En innebandyspelare består av två olika grundpelare. Den ena är fysik som består av styrka, snabbhet, kondition och balans. 1. Innebandyspelaren 1.1 De två grundpelarna hos en innebandyspelare: Fysik Spelsinne En innebandyspelare består av två olika grundpelare. Den ena är fysik som består av styrka, snabbhet, kondition och

Läs mer

Total placering Fitness Five Plats 17 av 37 tjejer

Total placering Fitness Five Plats 17 av 37 tjejer Total placering Fitness Five Plats 17 av 37 tjejer Resultat i fallande ordning från samtliga deltävlingar. 14 tjejer gick till final. Som ni ser är jag alltså 2 reps från finalplats! Resultat i fallande

Läs mer

Utvecklingstrappa Svensk Freestyleprogrammet Puckelpist

Utvecklingstrappa Svensk Freestyleprogrammet Puckelpist Bakgrund Saknat en träningsstruktur (röd tråd) Puckelpist har blivit mer komplex. Rätt träning i rätt ålder krävs för att få rätt utveckling Utvecklingstrappa Svensk Freestyleprogrammet Puckelpist Svensk

Läs mer

Nordiska Bågskytteunionen

Nordiska Bågskytteunionen Nordiska Bågskytteunionen Riktlinjer för samarbete mellan de nordiska nationella bågskytteförbunden. Foto Matts Jacobsson 2014-02-15 1 Nordiska Bågskytteunionen Riktlinjer för samarbete mellan de nordiska

Läs mer

SVENSKA KONSTÅKNINGSFÖRBUNDETS ELITPROGRAM FÖR SINGEL, PAR & ISDANS Vision: Svensk konståkning strävar mot att bli bäst i världen.

SVENSKA KONSTÅKNINGSFÖRBUNDETS ELITPROGRAM FÖR SINGEL, PAR & ISDANS Vision: Svensk konståkning strävar mot att bli bäst i världen. SVENSKA KONSTÅKNINGSFÖRBUNDET 201707/ LA, AH SVENSKA KONSTÅKNINGSFÖRBUNDETS ELITPROGRAM FÖR SINGEL, PAR & ISDANS 2017-2018 Vision: Svensk konståkning strävar mot att bli bäst i världen. Långsiktiga mål:

Läs mer

Kvalkriterier och tävlingar för svenska landslaget på kortdistans 2018

Kvalkriterier och tävlingar för svenska landslaget på kortdistans 2018 Kvalkriterier och tävlingar för svenska landslaget på kortdistans 2018 Svensk Triathlon 2020 Svenska Triathlonförbundet och dess medlemsföreningar arbetade under hösten 2016 fram ett styrdokument och en

Läs mer

SVENSKA KONSTÅKNINGSFÖRBUNDETS ELITPROGRAM FÖR SINGEL, PAR & ISDANS

SVENSKA KONSTÅKNINGSFÖRBUNDETS ELITPROGRAM FÖR SINGEL, PAR & ISDANS SVENSKA KONSTÅKNINGSFÖRBUNDET 201506/LA, AH SVENSKA KONSTÅKNINGSFÖRBUNDETS ELITPROGRAM FÖR SINGEL, PAR & ISDANS 2015-2016 Vision: Att bli en ledande nation inom internationell konståkning. Långsiktiga

Läs mer

Tävlingsbestämmelser Trevallars Carambole

Tävlingsbestämmelser Trevallars Carambole Sida 1 av 6 Svenska Biljardförbundet Tävlingsbestämmelser Trevallars Carambole Dessa regler kompletterar Svenska Biljardförbundets grengemensamma tävlingsbestämmelser. Där dessa två står i konflikt, har

Läs mer

Är jag i rätt klass? B tränarkurs Strömsholm. Namn: Emma Emanuelsson. Handledare: Elisabeth Lundholm, Pether Markne

Är jag i rätt klass? B tränarkurs Strömsholm. Namn: Emma Emanuelsson. Handledare: Elisabeth Lundholm, Pether Markne Är jag i rätt klass? B tränarkurs Strömsholm Namn: Emma Emanuelsson Handledare: Elisabeth Lundholm, Pether Markne 2016-2017 1 Innehållsförteckning Inledning Syfte/Frågeställning Metoder/Material Slutsats/Analys

Läs mer

och inbjuder till Sydsvenska Cupen

och inbjuder till Sydsvenska Cupen och inbjuder till Sydsvenska Cupen 2016-2017 Tävlingen inriktar sig till nybörjare, de som vill börja tävla, de som vill bygga på sin tävlingserfarenhet och även seniorer som vill tävla regionalt. Avsikten

Läs mer

Vad innebär RF:s anvisningar för barn- och ungdomsidrott för Svenska Bordtennisförbundets tävlingsverksamhet?

Vad innebär RF:s anvisningar för barn- och ungdomsidrott för Svenska Bordtennisförbundets tävlingsverksamhet? Vad innebär RF:s anvisningar för barn- och ungdomsidrott för Svenska Bordtennisförbundets tävlingsverksamhet? RF:s anvisning (ett sammandrag av RF:s anvisningar för barn och ungdomsidrott med fokus på

Läs mer

Förbundskapten herrvärja seniorer

Förbundskapten herrvärja seniorer Stockholm den 30 maj 2017 Förbundskapten herrvärja seniorer Svenska Fäktförbundet eftersträvar att förbättra resultaten inom landslagsverksamheten och att öka antalet aktiva seniorer i seriös satsning.

Läs mer

och inbjuder till Sydsvenska Cupen

och inbjuder till Sydsvenska Cupen och inbjuder till Sydsvenska Cupen 2016-2017 Tävlingen inriktar sig till nybörjare, de som vill börja tävla, de som vill bygga på sin tävlingserfarenhet och även seniorer som vill tävla regionalt. Avsikten

Läs mer

Talangutvecklingsplan. Sv Bandyförbundet

Talangutvecklingsplan. Sv Bandyförbundet Talangutvecklingsplan Sv Bandyförbundet Talangutvecklingsgruppen Rolf Käck, SBF generalsekreterare Thomas Engström, proj.ledare och FK P15 Thony Lindquist, RIG-tränare Sebastian Falk, RIG-tränare Mattias

Läs mer

Riksidrottsförbundets anvisningar för barnoch ungdomsidrott

Riksidrottsförbundets anvisningar för barnoch ungdomsidrott Riksidrottsförbundets anvisningar för barnoch ungdomsidrott Ambitionen är att anvisningarna ska hjälpa förbund och föreningar till ökad medvetenhet om vad man håller på med och varför. Alla barn och ungdomar

Läs mer

2015-09-14. Utvärdering Fysprofilen Regionala tester. Fredrik Johansson Fystränare SVTF Resursperson Tennis SOK

2015-09-14. Utvärdering Fysprofilen Regionala tester. Fredrik Johansson Fystränare SVTF Resursperson Tennis SOK 2015-09-14 Utvärdering Fysprofilen Regionala tester Fredrik Johansson Fystränare SVTF Resursperson Tennis SOK Utvärdering Fysprofilen Regionala tester Inledning SvTF har sedan januari 2007 utvärderat tester

Läs mer

Måldokument Svenska Styrkelyftförbundet 2014-2018

Måldokument Svenska Styrkelyftförbundet 2014-2018 Måldokument Svenska Styrkelyftförbundet 2014-2018 VISION Svensk styrkelyft - Idrotten som lyfter Svensk Styrkelyft ska sträva mot att utveckla alla individer på alla nivåer. Vi ska arbeta för att utveckla

Läs mer

Mästerskap - Träna för att tävla

Mästerskap - Träna för att tävla Mästerskap - Träna för att tävla Ungdom Guld Mästerskap Junior Mästerskap Senior Mästerskap Guld FL: 13-17 PO: 15-17 17-20 år äldre 20 år och äldre 17 år och äldre Mästerskapnivån riktar sig mot simmare

Läs mer

Riksidrottsförbundets anvisningar för barnoch ungdomsidrott

Riksidrottsförbundets anvisningar för barnoch ungdomsidrott Riksidrottsförbundets anvisningar för barnoch ungdomsidrott Ambitionen är att anvisningarna ska hjälpa förbund och föreningar till ökad medvetenhet om vad man håller på med och varför. Alla barn och ungdomar

Läs mer

FÄKTNINGEN INFÖR FRAMTIDEN

FÄKTNINGEN INFÖR FRAMTIDEN FÄKTNINGEN INFÖR FRAMTIDEN Ungdomsfäktningen Remissmaterial till föreningar och SDF hösten 2014 Från Ungdoms-SM i Karlskrona våren 2013 Glädjen i föreningen och föreningens sociala gemenskap, vid sidan

Läs mer

Uttagningsregler i kanotslalom 2013

Uttagningsregler i kanotslalom 2013 Uttagningsregler i kanotslalom 2013 Plats Uttagningstävlingar år 2013 Lissfors 3-5 maj. Reservplats är Hosjöholmen. Inbjudna och arrangör Uttagningstävlingarna är öppna tävlingar. Det blir relativt svåra

Läs mer

Förbundsmöteshelg på Bosön. 4-5 mars 2017

Förbundsmöteshelg på Bosön. 4-5 mars 2017 Förbundsmöteshelg på Bosön 4-5 mars 2017 Programmet på Bosön 13.00 2016 och de viktigaste framtidsfrågorna Lars Liljegren - Nyckeltal för framtiden 14.00 OS-satsningen 2016 och framtida Henning Österberg

Läs mer

Struktur på elitverksamhet mot 2015-16

Struktur på elitverksamhet mot 2015-16 Struktur på elitverksamhet mot 2015-16 Så här vill Falu Kanotklubb arbeta med elit. Grundprinciper Uttagning av aktiva kan endast ske till på förhand känd verksamhet enligt på förhand kända villkor. Uttagningarnas

Läs mer

Kom igång programmet - Efter 2 månader kommer du kunna springa i 45min

Kom igång programmet - Efter 2 månader kommer du kunna springa i 45min Kom i programmet - Efter 2 månader kommer du kunna springa i 45min LÅT KROPPEN VÄNJA SIG VID BELASTNINGEN ATT SPRINGA Oavsett om du är helt nybörjare eller har haft ett långt uppehåll så är det viktigt

Läs mer

En bättre barn- och ungdomsfäktning

En bättre barn- och ungdomsfäktning En bättre barn- och ungdomsfäktning Remiss till föreningarna Innehåll Sid. Inledning 2 Bakgrund 3 Förändringsarbetet i föreningar och SDF 5 - erfarenheter Bakgrund till förslagen 7 Förslag att ta ställning

Läs mer

SVENSKA KONSTÅKNINGSFÖRBUNDETS ELITPROGRAM FÖR SINGEL, PAR & ISDANS

SVENSKA KONSTÅKNINGSFÖRBUNDETS ELITPROGRAM FÖR SINGEL, PAR & ISDANS SVENSKA KONSTÅKNINGSFÖRBUNDET 201608/ LA SVENSKA KONSTÅKNINGSFÖRBUNDETS ELITPROGRAM FÖR SINGEL, PAR & ISDANS 2016-2016 Vision: Svensk konståkning stävar mot att bli bäst i världen. Långsiktiga mål: Ta

Läs mer

KVAL TILL VM, EM och U23-EM VÄRJA HERRAR 2015

KVAL TILL VM, EM och U23-EM VÄRJA HERRAR 2015 KVAL TILL VM, EM och U23-EM VÄRJA HERRAR 2015 25-32 33-64 65-96 96-160 VHS1 2014-05-03 SM Kalmar SM 48 40 32 22 12 6 3 VHS2 2014-06-01 Ystad International Ystad NM 48 40 32 22 12 6 3 VHS3 2014-10-18 Kupitta

Läs mer

Vi finns på Gustaf Adolfs Gata Skövde. Kansliet är öppet Mån, ons, fre kl (onsdagar och fredagar endast på telefon)

Vi finns på Gustaf Adolfs Gata Skövde. Kansliet är öppet Mån, ons, fre kl (onsdagar och fredagar endast på telefon) 1 Bordtennisförbund (VBTF) arbetar för utveckling tillsammans med våra föreningar för ett aktivt bordtennisintresse. VBTF tillhör de största distrikten i Sverige och har ca 60 aktiva föreningar. Lite fakta:

Läs mer

Säsongen 2015-2016, Träningsstruktur 2.0

Säsongen 2015-2016, Träningsstruktur 2.0 Säsongen 2015-2016, Träningsstruktur 2.0 BKC har många aktiva spelare i våra träningsgrupper. I år har vi gjort ett stort jobb, lagt ner tid och tanke för att göra säsongen så bra som möjligt. Med vår

Läs mer

Vad? Hur? Vem? När? Genomgång av regler i början av tävling för nybörjare. Regler samma oavsett ålder.

Vad? Hur? Vem? När? Genomgång av regler i början av tävling för nybörjare. Regler samma oavsett ålder. Genomgång av regler i början av tävling för nybörjare. Regler samma oavsett ålder. Riktlinjer för lägsta nivå för försäkringsbehov för tränings försäkring. Förbundet Utbildade lottare och sekreterare även

Läs mer

Ultimate frisbee. Sarah Eklund, Valkyria

Ultimate frisbee. Sarah Eklund, Valkyria Sarah Eklund, Valkyria Ultimate frisbee Sarah Eklund, ursprungligen från Sigtuna, är en av många spelare som kommer att slåss om medaljerna under SM- veckan i Söderhamn. Inomhus- SM i Ultimate Frisbee

Läs mer

Svenska Skidförbundets längdverksamhet

Svenska Skidförbundets längdverksamhet Svenska Skidförbundets längdverksamhet 1(6) Svenska Skidförbundets längdverksamhet Vi vill! Du aktive skidåkare tjej eller kille, junior eller senior. Du som vill satsa och satsar hårt, du som vill försöka

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2018

VERKSAMHETSPLAN 2018 VERKSAMHETSPLAN 2018 PISTOLSEKTIONEN Svenskt pistolskytte mot världsklass 2020 Svenska Skyttesportförbundet Swedish Shooting Sport Federation www.skyttesport.se Pistolsektionens verksamhetsplan 2018 -

Läs mer

Information om Maratonlandslaget 2017

Information om Maratonlandslaget 2017 Information om Maratonlandslaget 2017 Förändringar i ledarteamet Med lite skiftningar där Danny Hallmén avgick som förbundskapten för att kunna ta på sig rollen som förbundstränare i sprint, har det nu

Läs mer

LYSEKILS HANDBOLLSKLUBB

LYSEKILS HANDBOLLSKLUBB LYSEKILS HANDBOLLSKLUBB VI VÄRNAR OM FRAMTIDEN - Handboll skall vara roligt - Respektera kompisar, ledare, domare och föräldrar - Utveckling i första hand vinst i andra hand - I en god social miljö skapas

Läs mer

Rosersbergs IK. Den stora klubben i det lilla samhället. Alla får vara med!

Rosersbergs IK. Den stora klubben i det lilla samhället. Alla får vara med! Rosersbergs IK Den stora klubben i det lilla samhället Alla får vara med! rosersbergsik.se Det du håller i din hand är information till dig som aktiv, ledare/ tränare, förälder, medlem eller blivande medlem.

Läs mer

Svensk Tennis Norr. TEK-05-T-02 för Norrlands Masters 2009

Svensk Tennis Norr. TEK-05-T-02 för Norrlands Masters 2009 TEK-05-T-02 för Norrlands Masters 2009 Ändringshistorik Revision Datum Av Kommentar Granskare Godkännare 1.0 2008-11-16 Simon Elfving Första utkastet - - Simon Elfving 2008-11-27 TENNISNORR 2 (5) INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

47:e Danderyds OS Friidrott med glädje, sundhet och utveckling

47:e Danderyds OS Friidrott med glädje, sundhet och utveckling 47:e Danderyds OS - 2018 Danderyds OS i korthet ~600 barn åk 2-6 Gratis att delta! Startade 1972 4 Vandringspriser Löpning, hopp och kast! Stafetter som engagerar! Klasser Lågstadium: 4x100m Mellan: 6x200m

Läs mer

KVAL TILL VM, EM och U23-EM FLORETT HERRAR 2015

KVAL TILL VM, EM och U23-EM FLORETT HERRAR 2015 KVAL TILL VM, EM och U23-EM FLORETT HERRAR 2015 25-32 33-64 65-96 96-160 FHS1 2014-05-04 SM Kalmar (SWE) SM 64 52 40 28 16 8 4 FHS2 2014-10-04 Stockholm Cup Stockholm (SWE) NAT 32 26 20 14 8 4 FHS3 2014-11-01

Läs mer

UTTAGNINGSKRITERIER FÖR HASTIGHET SENIOR, JUNIOR och UNGDOM

UTTAGNINGSKRITERIER FÖR HASTIGHET SENIOR, JUNIOR och UNGDOM UTTAGNINGSKRITERIER FÖR HASTIGHET 2014-2015 - SENIOR, JUNIOR och UNGDOM Hastighet - Senior En generell beskrivning och tolkning av ISU s uppsatta regler för världscupen finns i Bilaga 1. Generell beskrivning

Läs mer

Tävlingsbestämmelser Trevallars Carambole

Tävlingsbestämmelser Trevallars Carambole Sida 1 av 8 Svenska Biljardförbundet Tävlingsbestämmelser Trevallars Carambole Dessa regler kompletterar Svenska Biljardförbundets grengemensamma tävlingsbestämmelser. Där dessa två står i konflikt, har

Läs mer

Min tävlingssäsong 2013

Min tävlingssäsong 2013 Min tävlingssäsong 2013 2013 2013 har varit ett fantastiskt år för mig. Jag blev antagen till Sveriges Olympiska Kommittés Topp- och talangprogram, vann åtta mästerskapsmedaljer varav sex guld, tog studenten

Läs mer

VAD VILL DU MED DIN SPORT?

VAD VILL DU MED DIN SPORT? VAD VILL DU MED DIN SPORT? Älskar du innebandy? Vaknar du på natten och kollar att dina klubbor är redo? Då har du kommit rätt. Här tar vi innebandy på lika blodigt allvar som du. På NIU Innebandyprogrammet

Läs mer

Svenska Mästerskap. Svenska Skridskoförbundets tävlingsregler för Svenska Mästerskap. 1. Allmänt

Svenska Mästerskap. Svenska Skridskoförbundets tävlingsregler för Svenska Mästerskap. 1. Allmänt Svenska Mästerskap Svenska Skridskoförbundets tävlingsregler för Svenska Mästerskap 1 Allmänt 2 Allround herrar 3 Allround damer 4 Sprint herrar 5 Sprint damer 6 Distans herrar 7 Distans damer 8 Allround

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2017

VERKSAMHETSPLAN 2017 VERKSAMHETSPLAN 2017 PISTOLSEKTIONEN Svenskt pistolskytte mot världsklass 2020 Svenska Skyttesportförbundet Swedish Shooting Sport Federation www.skyttesport.se Pistolsektionens verksamhetsplan 2017 -

Läs mer

STOCKHOLMS FÄKTFÖRBUND

STOCKHOLMS FÄKTFÖRBUND STOCKHOLMS FÄKTFÖRBUND Verksamhetsplan för Stockholms Fäktförbund 2013 Allmänt Stockholms Fäktförbund, grundat 1945, har som uppgift att verka för fäktsportens utveckling i Storstockholmsområdet. Förbundet

Läs mer

Svensk rodd idrotten hela livet

Svensk rodd idrotten hela livet Svensk rodd idrotten hela livet Verksamhetsinriktning med strategiska mål för svensk rodd mot 2025 Svensk rodds vision dit vill vi Idrotten hela livet Innehåll Svensk rodds verksamhetsidé därför finns

Läs mer

Förslag till förändring av seriespelet för Div 1, 2, 3, 4 Herrar och Damer

Förslag till förändring av seriespelet för Div 1, 2, 3, 4 Herrar och Damer Förslag och Diskussionsunderlag Förslag till förändring av seriespelet för Div 1, 2, 3, 4 Herrar och Damer Förslaget är uppdelat i fem punkter från 1-5 utan inbördes prioritering där varje punkt tas upp

Läs mer

Tränarskap och ledarskap

Tränarskap och ledarskap Tränarskap och ledarskap Idrotten är en viktig del i fostran Bättre hälsa genom basketträning med tanke på samhällsutvecklingen Du har en spännande och betydelsefull roll Spelare är inte schackpjäser Varför

Läs mer

Åre SLK Fotboll. Klubben för ALLA! Klubbpolicy

Åre SLK Fotboll. Klubben för ALLA! Klubbpolicy Åre SLK Fotboll Klubben för ALLA! Klubbpolicy Fotboll Att spela fotboll innebär att du är med i världens största idrott. Fotboll spelas över hela världen och själva bollen är kanske världens populäraste

Läs mer

Schema TRL Kungsängen december

Schema TRL Kungsängen december Schema TRL Kungsängen 26-30 december Observera att schemat är preliminärt, då fyspass och tillgång till föreläsningssalar kan påverka utformandet. Onsdag 26 december 16.00-17.00 Middag och installation

Läs mer

POWER - FORCE VELOCITY PFV TRAINING

POWER - FORCE VELOCITY PFV TRAINING POWER - FORCE VELOCITY PFV TRAINING För att kunna utveckla optimal explosivitet på olika belastningar krävs en högt utvecklad bas av allmän styrka. Bålstabilitet är en förutsättning för maximal utveckling

Läs mer

Europamästerskap 2006

Europamästerskap 2006 Europamästerskap 2006 Constanta, Rumänien 12-14 maj 2006 Av: Swavek Dydiszko landslagstränare och coach Den svenska truppen till EM 2006. Stående från vänster: Örjan Eriksson (domare), Robert Andersson

Läs mer

Trampolin - enkät om förändringar inför 2015

Trampolin - enkät om förändringar inför 2015 Trampolin - enkät om förändringar inför 2015 Bakgrund: http://www.gymnastik.se/tavling/trampolin/nyheter/enkatomnyaregler/ Vilka har svarat på enkäten? 1 Tränare på riksnivå 18 40,9% 2 Tränare på regionsnivå

Läs mer