Niord 1. Dagvattenutredning. Status Granskningshandling. Beställare Norrtälje kommun. Datum

Transkript

1 Dagvattenutredning Niord Status Granskningshandling Beställare Norrtälje kommun Datum ÅF-Infrastructure AB, Frösundaleden 2, Frösundaleden 2E, SE Sverige Telefon , Säte i Stockholm, Org.nr , VAT nr SE

2 Uppdragsansvarig Viktoria Piehl Handläggare Myriam Ezcurra Zarraluqui Anna Bachman Granskare Frida Jidetorp Mottagare Norrtälje kommun Johan Spåre Planavdelningen Box Norrtälje Sverige Projekt-ID 75500

3 Sammanfattning ÅF-Infrastructure AB har fått i uppdrag av Norrtälje kommun att ta fram en dagvattenutredning för en ny detaljplan i Norrtälje. Området utgörs idag av kommersiella lokaler och exploatering kommer att innebära byggnation av bostäder inom planområdet. SGU s jordartskarta redovisar att planområdet består av lerig morän. Recipient för planområdet är vattenförekomsten Norrtäljeviken. Enligt miljökvalitetsnormerna klassas Norrtäljeviken till måttlig ekologisk status och kemisk status som ej god på grund av för höga halter av polybromerade difenyletrar (PBDE), kvicksilver och tributyltenn-föreningar. Det finns en kommunal dagvattenledning väster om området i Baldersgatan som samlar upp och avleder dagvatten från planområdet vidare till recipienten. Enligt Norrtälje kommuns dagvattenstrategi har befintliga flöden beräknats för ett -, 0-, 20- och 00-årsregn utan klimatfaktor och framtida dagvattenhantering har dimensionerats vid -, 0-, 20- och 00-årsregn med klimatfaktorn,25. Rinntiden för området har uppskattats till 0 minuter och avrinningskoefficienter har hämtats ur StormTac. Dessa förutsättningar resulterar i det dimensionerande flödet för planområdet ökar efter exploatering med 6 l/s (från 2 l/s till 27 l/s) för ett års-regn, 2 l/s (från 45 l/s till 57 l/s) för ett 0 års-regn, 5 l/s (från 57 l/s till 72 l/s) för ett 20 års-regn och 26 l/s (från 97 l/s till 23 l/s) om ingen fördröjning sker på kvartersmark. Den erforderliga magasinsvolym i området är beräknad till 22 m 3. Med föreslagna reningsåtgärder reduceras mängderna av samtliga studerade föroreningar så att de inte överskrider dagens nivåer. För hantering av dagvatten föreslås skelettjordar och växtbäddar. Utöver detta bör även miljövänliga material väljas för att minimera uppkomsten av föroreningar.

4 Innehållsförteckning Inledning.... Bakgrund....2 Uppdragsbeskrivning... 2 Förutsättningar Underlag Dagvattenstrategi Hydrologiska beräkningsmetoder Flöden Magasinsvolym Miljökrav på recipient för dagvatten Miljökvalitetsnormer för dagvatten Områdets förutsättningar Planbeskrivning Geotekniska förhållanden Markförhållanden Grundvattennivåer Befintlig avrinning Markavvattningsföretag Lågpunktskartering Flödesberäkningar Befintlig situation Markanvändning Flöden Planerad utformning Markanvändning Flöden Magasinsvolym VA-huvudmans fördröjningsbehov... 5 Föroreningsberäkningar Dagvattenhantering Allmänna rekommendationer Miljöanpassade materialval... 3

5 6.2 Dagvattenlösningar Träd i skelettjord Växtbädd Föreslagen dagvattenhantering Höjdsättning och översvämningsrisk Föroreningsberäkningar efter föreslagen dagvattenlösning Slutsats och rekommendationer Referenser... 20

6 Inledning. Bakgrund Norrtälje kommun upprättar en detaljplan på fastigheten Niord i Norrtälje stad, se Figur. Syftet med planen är att bygga bostäder med centrumverksamhet i bottenvåningen. Området utgörs idag av kommersiella lokaler. Projektet är i projekteringsfas av detaljplanen. Figur. Översiktskarta över planområdet, markerad med en svartstreckad linje (google.se, 208)..2 Uppdragsbeskrivning I denna rapport kommer ÅF enligt uppdrag att redovisa för: Planområdets befintliga förhållanden avseende avrinningsområden Planområdets påverkan av dagvatten från närliggande planområden Beräknade dagvattenflöden från planområdet före och efter exploatering för ett -, 0-, 20- och 00-årsregn Närliggande dagvattenledningar eller dagvattenanläggningars kapacitet Beskrivning av recipientens status utifrån befintliga miljökvalitetsnormer (MKN) Föroreningsbelastning från dagvatten från planområdet före och efter exploatering samt efter föreslagna åtgärder Identifiering av ytor (storlek och placering) som krävs för fördröjning Förslag på principiell dagvattenhantering inom planområdet Sida

7 2 Förutsättningar 2. Underlag Följande underlag från beställaren har använts i denna utredning: Underlag Datum Uppdragsbeskrivning och offert Översiktskarta / baskarta / grundkarta över utredningsområdet Uppdaterad översiktskarta Strukturplan / plankarta / gränser för detaljplanområde Underlag av VA-ledningar (allmänna VA-ledningar / fastighetens ledningar) Miljötekniska markundersökning Checklista för dagvatten Följande dokument och villkor har använts i denna utredning: Underlag P0 VISS, Vatteninformationssystem Sverige WebbGIS Genomsläpplighetskarta Jordartskarta Jorddjupskarta Utgivare Svenskt Vatten Länsstyrelsen Länsstyrelsen SGU SGU SGU 2.2 Dagvattenstrategi Norrtälje kommuns dagvattenpolicy 270 antogs som en komplettering till kommunens tidigare VA-policy 6. Målet med dagvattenpolicyn är: En klimatanpassad och långsiktigt hållbar dagvattenhantering ska eftersträvas vid all planering för ny och befintlig bebyggelse. Policyn är en avsiktsförklaring för att styra beslut och uppnå önskade resultat inom kommunen gällande hanteringen av dagvatten. De villkor som förenas med förklaringen berör i huvudsak fem områden som säger att: Planering av dagvattenhantering sker i samverkan Dagvattenflöden ska minimeras Dagvattnet ska ses som en resurs Utsläpp till recipient sker på ett långsiktigt hållbart sätt Dagvattenflöden tas om hand på ett säkert och långsiktigt hållbart sätt Sida 2

8 2.3 Hydrologiska beräkningsmetoder Flödesberäkningar görs för -, 0-, 20- och 00-årsregn med varaktighet på 0 minuter, där 20-årsregn används som dimensionerande flöde. Hänsyn tas till ökade flöden till följd av klimatförändringarna. För olika återkomsttider förväntas ökningen bli cirka 5 30 % vilket ger ett spann på klimatfaktorn för det beräknade regnet på,05,30 (Svenskt Vatten). Vid beräkning av nuvarande avrinning används ingen klimatfaktor. Vid beräkning av framtida avrinning används en klimatfaktor av,25 i enlighet med Norrtälje kommuns krav Flöden För beräkning av regnintensitet har nedanstående Dahlströms formel enligt Svenskt Vatten P0 kap 0. använts. Formeln gäller för regnvaraktigheter upp till ett dygn. Där: Å = [ /, h ] = h [ ] Å = å [ å ] Å =90 Å ln, +2 Vid beräkning av dagvattenflöden före och efter exploatering används rationella metoden med regnintensitet enligt Dahlströms formel ovan. Dagvattenflödena beräknas med följande formel (Svenskt Vatten). Där: = ö [ / ] = å [h ] = [ ] Å = [ /, h ] = = Magasinsvolym Flödet från planområdet ska enligt bifogad checklista fördröjas med motsvarande 50 % av ett 0-minuters varaktighet 20-årsregn inkl. klimatfaktor. Beräkningarna för uppskattad fördröjningsvolym utförs enligt formeln: =60 h minuter 0,5 000 Sida 3

9 2.4 Miljökrav på recipient för dagvatten Vattenförekomsten Norrtäljeviken (total area 6 km 2 ) är belägen öster om utredningsområdet och är den recipient som tar emot dagvatten från aktuellt område (VISS, 208), se Figur 2 nedan. Figur 2. Översiktskarta för recipienten Norrtäljevikens där avrinningsområdet markeras med en svartstreckad linje och utredningsområdet markeras med en svart linje (VISS, 208) Miljökvalitetsnormer för dagvatten EU:s vattendirektiv, ramdirektivet för vatten, införlivades i svensk lagstiftning år 2004 som Vattenförvaltningen. Arbetet med Vattenförvaltningen utförs med hjälp av så kallade miljökvalitetsnormer. Normerna fungerar som ett juridiskt styrmedel som införts i svensk lag för att komma tillrätta med miljöpåverkan från diffusa utsläppskällor. Normerna för vatten beskriver vilken vattenkvalitet en vattenförekomst ska ha vid en viss tidpunkt. Varje vattenförekomst statusklassificeras sedan i syfte att beskriva vattenförekomstens vattenkvalitet i dagsläget. Huvudregeln är att alla vattenförekomster ska uppnå god status eller potential innan år 202 samt att ingen vattenförekomsts status får försämras, den ska istället förbättras eller bevaras. Miljökvalitetsnormer klassas inom två områden för vattenförekomster, ekologisk status och kemisk status (HaV, 206; VISS). Efter att EU-domstolen meddelade den så kallade Weserdomen har kraven skärpts på att vattenkvaliteten inte får försämras samt att målen gällande kemisk och ekologisk status ska uppnås. Det innebär att statusen för en enskild kvalitetsfaktor, som används för statusklassificering av vattenförekomsten, inte får försämras. Projekt eller verksamheter som orsakar en försämring riskerar således att inte tillåtas. Sida 4

10 Recipienten är enligt vattendirektivet en vattenförekomst och klassas i Vatteninformationssystem Sverige (VISS) enligt Tabell. Statusklassificeringen för ekologisk och kemisk status sattes år 207 under förvaltningscykeln 2 ( ). Tabell. VISS statusklassificering av recipienten Norrtäljeviken från Ekologisk status Kemisk status Vattenförekomst Status (dagsläge) MKN (framtida mål) Status (dagsläge) MKN (framtida mål) Norrtäljeviken SE Måttlig God ekologisk status 2027 Uppnår ej god God kemisk ytvattenstatus 2027 Vattenförekomsten Norrtäljeviken är enligt VISS klassificerad till en Måttlig ekologisk status. Utslagsgivare för den sammanvägda bedömningen av ekologisk status är den biologiska kvalitetsfaktorer växtplankton samt allmänna förhållanden- sommarvärden för näringsämnen och siktdjup. Sjön har en tidsfrist till år 2027 för att uppnå en God ekologisk status. För de fysikalisk kemiska kvalitetsfaktorerna har Totalmängd kväve - sommar klassificerats till Måttlig status samt Totalmängd fosfor - sommar klassificerats till Otillfredsställande status. Norrtäljeviken uppnår Ej god kemisk status med avseende på halter av polybromerade difenyletrar (PBDE), kvicksilver och tributyltenn-föreningar. I enlighet med bilaga 6 i Havsoch vattenmyndighetens föreskrifter har ett undantag i form av ett mindre strängt krav med avseende på både PBDE och kvicksilver utfärdats. Skälet till undantaget är att halterna för de båda föroreningarna bedöms överskridas i fisk i samtliga svenska vattenförekomster. Vattenmyndigheten har gjort bedömningen att en sänkning av halterna till godkända nivåer för kemisk ytvattenstatus är tekniskt omöjlig. För tributyltenn-föreningar kan god status uppnås till 2027 om åtgärder vidtas. Den kemiska statusen utan överallt överskridande ämnen, exklusive PBDE, kvicksilver och tributyltenn-föreningar, i sjön är enligt VISS klassad till Uppnår ej god kemisk status. Sida 5

11 3 Områdets förutsättningar 3. Planbeskrivning Planområdet i Niord är ca 0,24 ha stort och gränsar i huvudsak till byggnader utom en liten del i väster sidan där det finns skog. Bilaga visar befintliga ledningar i anslutning till planområdet. I Baldersgatan väster om utredningsområdet finns en dagvattenledning, i Odengatan norr om fastigheten finns endast spillvattenledning. Dagvattensystemet utmed Baldersgatan samlar upp vattnet från planområdet och leder det vidare söderut via dagvattenledningar till recipienten. 3.2 Geotekniska förhållanden 3.2. Markförhållanden Enligt jordartskartan och jorddjupskartan från Sveriges geologiska undersökning (SGU) består området av lerig morän, se Figur 3. Figur 3. Jordarskarta där utredningsområdet markeras med en svartstreckad linje (sgu.se, 208) Sida 6

12 Enligt jorddjupskartan från SGU uppges det uppskattade jorddjupet till mellan och 0 meter, se Figur 4. Figur 4. Jorddjupskarta där utredningsområdet markeras med en svartstreckad linje (sgu.se, 208) Grundvattennivåer Information beträffande områdets grundvattennivå och infiltrationskapacitet har inte erhållits. Infiltrationsmöjligheterna uppskattas därför enbart utifrån nämnda jordartsförhållanden, som bedöms ha begränsad infiltrationskapacitet i planområdet, se Figur 5. Figur 5. Genomsläpplighetskarta där utredningsområdet markeras med en svartstreckad linje (sgu.se, 208) Sida 7

13 Önskas en mer exakt bedömning rekommenderas att en geoteknisk/geohydrologisk undersökning utförs i syfte att bekräfta bland annat grundvattennivå och infiltrationsmöjligheter. 3.3 Befintlig avrinning Planområdet sluttar lätt från nordost till sydväst och skapar en naturlig avrinning i samma riktning, se Figur 6. Ledning utmed Baldersgatan samlar upp den befintliga dimensionerande flöden från planområdet och leder det vidare söderut via dagvattenledningar till recipienten. Figur 6. Befintlig avrinning inom planområdet. Dagvattnet från närliggande planområden avleds i kommunala ledningarna. De ledningarna som finns är dimensionerade för att klarar ett 0-årsregn i enlighet med kommunen. Vid kraftigare regn sker ytledes avrinning via Odengatan och vidare mot Baldersgatan. 3.4 Markavvattningsföretag Markavvattningsföretag är gemensamhetsförläggningar enligt anläggningslagen och är en vanlig företeelse i Sverige där bönder under sent 800-tal och tidigt 900-tal dikade ut stora ytor för att odla upp kärr, mosse eller annan vattendränkt mark. Företaget måste omprövas eller avvecklas om flöden till företaget avleds eller förändras (Länsstyrelsen, 207). Det finns flertalet aktiva markavvattningsföretag inom avrinningsområdet men inga markavvattningsföretag har identifierats inom planområdet. Sida 8

14 3.5 Lågpunktskartering Enligt Länsstyrelsen finns det ingen lågpunkt inom planområdet, se Figur 7. Figur 7. Lågpunktskarta där utredningsområdet markeras med en svartstreckad linje (länsstyrelsen.se, 208) 4 Flödesberäkningar 4. Befintlig situation Det aktuella området är ca 0,24 ha och består idag mest av hårdgjord yta i form av asfalt och tak, det finns också ett parkeringsområde i områdets norra del och i västra del finns det en grönyta, se Bilaga Markanvändning Tabell 2 beskriver den befintliga markanvändningen genom att redovisa de separata ytornas totala area, avrinningskoefficienter samt dess reducerande yta. Avrinningskoefficienter har valts enligt Svenskt Vatten P0. Tabell 2. Areaberäkning för befintlig markanvändning inom planområdet. Markanvändning Yta [m 2 ] Avrinningskoefficient Reducerad yta [ha] Asfalt 24 0,80 0,0 Grönyta 52 0,0 0,00052 Parkering 95 0,85 0,008 Tak 034 0,90 0,093 Totalt ,20 Sida 9

15 4..2 Flöden Flödesberäkningar har utförts enligt ekvationer i avsnitt 2.3. samt reducerade ytor enligt Tabell 2. Regnintensitet har beräknats med specifikt flöde för ett -, 0-, 20- och 00- årsregn med en varaktighet på 0 minuter å, =07,h å, =228,h å, =287,h å, =489,h Dagvattenflödet har beräknats utan klimatfaktor för befintlig markanvändning. Resultaten för planområdet redovisas i Tabell 3. Tabell 3. Beräknade dagvattenflöden för befintlig situation vid ett -, 0-, 20- och 00-årsregn Flöden [l/s] Markanvändning -årsregn 0-årsregn 20-årsregn 00-årsregn Asfalt Grönyta 0,056 0,2 0,5 0,25 Parkering 0,86,8 2,3 3,9 Tak 9, Totalt Planerad utformning Den tidigare byggnaden på området planeras att rivas och ersättas med bostadsbebyggelse. Detta innebär att markanvändningen kommer förändras efter exploatering. Tak kommer att utgör den dominerande delen, se Bilaga Markanvändning Tabell 4 beskriver den planerade markanvändningen genom att redovisa de separata ytornas totala area, avrinningskoefficienter samt dess reducerande yta. Avrinningskoefficienter har valts enligt Svenskt Vatten P0. Tabell 4. Areaberäkning för planerad markanvändning inom planområdet. Markanvändning Yta [m 2 ] Avrinningskoefficient Reducerad yta [ha] Asfalt 979 0,80 0,078 Grönyta 60 0,0 0,00060 Tak 355 0,90 0,2 Totalt ,20 Vid en jämförelse mellan Tabell 2 och 4 kan det konstateras att den reducerad ytan för planområdet är den samma efter exploatering. Sida 0

16 4.2.2 Flöden Översiktliga flödesberäkningar har utförts enligt ekvationer i avsnitt 2.3., med reducerade areor enligt Tabell 4 samt med en klimatfaktor på,25. Regnintensitet har beräknats med specifikt flöde vid ett -, 0-, 20- och 00-årsregn med en regnvaraktighet på 0 minuter. å,,25=33 [,h ] å,,25=284 [,h ] å,,25=358 [,h ] å,,25=6 [,h ] Resultaten för dagvattenflöden samt volym redovisas i Tabell 5. Tabell 5. Beräknade dagvattenflöden för planerad situation vid ett -, 0-, 20- och 00-årsregn med en klimatfaktor på,25. Markanvändning Flöden [l/s] -årsregn 0-årsregn 20-årsregn 00-årsregn Asfalt Grönyta 0,080 0,7 0,2 0,37 Tak Totalt Vid en jämförelse mellan Tabell 3 och 5 kan det konstateras att det dimensionerande flödet för planområdet ökar efter exploatering med 6 l/s för ett års-regn (från 2 till 27 l/s), 2 l/s för ett 0 års-regn (från 45 till 57 l/s), 5 l/s för ett 20 års-regn (från 57 till 72 l/s) och 26 l/s för ett 00 års-regn (från 97 till 23). Då den reducerade arean inte ändras beror denna ökning på att framtida flöden beräknats med klimatfaktor. 4.3 Magasinsvolym Enligt bifogad checklista ska flödet från området fördröjas med motsvarande 50 % av ett 20-årsregn med 0 minuters varaktighet inkl. en klimatfaktor på,25. Magasinvolymen har utförts i enlighet med formler och antaganden i avsnitt 2.3.2, se Tabell 6. Tabell 6. Beräknad magasinsvolym för planerat planområde. Delområde Dimensionerat flöde 20-årsregn [l/s] Magasinsvolym [m 3 ] Asfalt 28 8,3 Grönyta 0,2 0,064 Tak 44 3 Totalt Befintligt ledningssystem nedströms planområdet är dimensionerat för ett 0-årsregn. Föreslagen dagvattenhantering ska kunna fördröja 50% av ett 20-årsflöde. Detta innebär ett mindre flöde från fastigheten än dagens 0-årsflöde vid dimensionerande förhållanden VA-huvudmans fördröjningsbehov Befintliga va-ledningar är dimensionerade för att klara ett 0-årsregn med 0 minuters varaktighet. Nya rekommendationer är att ett kommunalt nät ska klara av ett 20-årsregn Sida

17 med samma varaktighet. För att ta höjd för klimatförändringar ska även en klimatfaktor läggas till detta. Norrtälje kommun planerar en fördröjning för dagvatten i Odengatan. Skulle ingen fördröjning ske inom fastigheten behövs en volym på 6,2 m 3 för att hantera skillnaden mellan dagens 0-årsregn och ett framtida 20-årsregn, se Tabell 7. Tabell 7. Jämförelse av flöde och total volym dagvatten vid dimensionerande förhållanden vid nuvarande markanvänding (vid 0-årsregn) och framtida markanvändning (vid 20-årsregn med klimatfaktor) Befintlig Framtida situation Skillnad situation Flöde [l/s] Volym [m 3 ] 27 43,2 6,2 5 Föroreningsberäkningar Översiktliga beräkningar har utförts i databasen StormTac för föroreningskoncentrationer och -mängder i dagvattnet från området före och efter exploatering. Koncentrationerna och mängderna har summerats för de två delområdena och redovisas i Tabell 8 och 9 som planområdets totala föroreningsbidrag till recipienten. De markanvändningar som använts i beräkningarna återfinns i Tabell 2 och 4. De ämnen som analyserats är de 3 standardämnena enligt StormTac. Tabell 8. Föroreningskoncentrationer (µg/l) för hela planområdet före och efter exploatering. Koncentrationer som överskrider de för befintlig situation markeras i fetstil. Förorening Enhet Befintlig situation Planerad situation Fosfor (P) µg/l Kväve (N) µg/l Bly (Pb) µg/l Koppar (Cu) µg/l 3 Zink (Zn) µg/l Kadmium (Cd) µg/l Krom (Cr) µg/l Nickel (Ni) µg/l Kvicksilver (Hg) µg/l Suspenderad substans (SS) µg/l Oljeindex (Olja) µg/l PAH6 µg/l Benso(a)pyren (BaP) µg/l * Beräknade med årsmedelnederbörd på 636 mm. Tabell 9. Föroreningsmängder (kg/år) för hela planområdet före och efter exploatering. Mängder som överskrider de för befintlig situation markeras i fetstil. Förorening Enhet Befintlig situation Planerad situation Fosfor (P) kg/år Kväve (N) kg/år Bly (Pb) kg/år Koppar (Cu) kg/år Zink (Zn) kg/år Kadmium (Cd) kg/år Krom (Cr) kg/år Nickel (Ni) kg/år Kvicksilver (Hg) kg/år Sida 2

18 Suspenderad substans (SS) kg/år Oljeindex (Olja) kg/år PAH6 kg/år Benso(a)pyren (BaP) kg/år * Beräknade med årsmedelnederbörd på 636 mm. De översiktliga föroreningsberäkningarna visar att endast kadmium kan förväntas öka något efter exploatering av planområdet. 6 Dagvattenhantering 6. Allmänna rekommendationer Den hydrologiska balansen inom planområdet kan komma att påverkas av en framtida exploatering. Det är därmed viktigt att eftersträva en dagvattenhantering som minimerar dagvattenflöden på ett säkert och långsiktigt hållbart sätt, i enlighet med Norrtälje kommuns dagvattenstrategi. Den framtida dagvattenhanteringen ska följa de övergripande riktlinjer som kommunen har antagit i sin dagvattenstrategi, se avsnitt 2.2. Förslag på dagvattenhantering redovisas i avsnitt Alla nämnda lösningarna bör utformas så de uppfyller kraven på volymen och materialet som beskrivs i respektive avsnitt för att överensstämma med den fördröjningsvolym och föroreningsrening som erfordras enligt Norrtäljes kommun riktlinjer. 6.. Miljöanpassade materialval För att minska miljöpåverkan på dagvattnet bör inte material som innehåller miljöskadliga ämnen väljas. Kända material som avger föroreningar är takbeläggning, belysningsstolpar och räcken som är varmförzinkade eller i övrigt innehåller zink eller koppar. Plastbelagda plåttak avger organiska föroreningar. Planen bör därför inte föreskriva material som ger ifrån sig miljöskadliga ämnen, så som exempelvis zinktak. Byggvaror bör klara egenskapskriterier som satts upp av branschorganisationer såsom BASTA eller Byggvarubedömningen. För att undvika onödigt tillskott av miljöfarliga ämnen är det viktigt att tidigt se över de materialval som ska användas för byggnation. 6.2 Dagvattenlösningar 6.2. Träd i skelettjord Skelettjord är en teknik som har tagits fram för att skapa goda förutsättningar för träd som planteras i en hårdgjord statsmiljö, se Figur 9. Skelettjord kan även fungera som ett underjordiskt magasin för dagvatten och bidra med fördröjning och rening. Minimibredden på växtbädden bör inte understiga 4 meter för större skogsträd, typ lind, lönn och ek. För mindre träd typ rönn, körsbär och prydnadsapel, ska bredden aldrig understiga 2 meter. Generösare växtvolymer ger bättre växtförutsättningar. Växtbädden bör ha ett djup på 0,8- meter. Figur 9 visar en schematisk skiss över plantering av träd i skelettjord. Vid tät beläggning på skelettjorden krävs regelbunden rensning av brunnar så att vattentillförseln kan upprätthållas. Vid hög belastning av föroreningar kan skelettjorden behöva bytas ut med jämna mellanrum (Stockholm Vatten och Avfall, Sida 3

19 207b). Fördröjningsvolymen i skelettjorden skapas av porvolymen som i den vanliga skelettjorden är omkring 0 % och i luftig skelettjord cirka 30 % av den totala volymen. Figur 8. Schematisk illustration över plantering av träd i skelettjord (Stockholm stad, 208) Växtbädd Växtbäddar används för att fördröja, infiltrera och rena dagvatten från omgivande hårdgjorda ytor. I detta projekt är dock inte infiltration möjligt då växtbäddarna placeras på bjälklag. De byggs upp så att dagvatten kan magasineras under en kort tid i samband med kraftiga regn. Växterna i en växtbädd bör anpassas till områdets förutsättningar och vegetationen kan bestå av gräs, buskar, träd, örter etc. Med en välkomponerad växtmix får man en växtbädd som fyller en teknisk funktion samtidigt som den även medför estetiska och miljömässiga mervärden. Ytterligare fördelar med växtbäddar är växternas förmåga att avdunsta vatten vilket bidrar till ett ännu effektivare omhändertagande av dagvattnet. Växtbäddar kan bidra med grönska och biologisk mångfald, de är även estetiskt tilltalande. I botten kopplas en dräneringsledning från växtbädden vidare till dagvattenledning. Ledningen bör ha en liten dimension för att fördröja dagvattnet men den ska säkerställa att vattnet kan dräneras inom 48 timmar. Det bör även installeras en bräddledning eller brunn för att undvika översvämningar vid kraftigare regn. Figur 0 visar en principskiss över en växtbädd och Figur -3 visar exempel på nedsänkt respektive upphöjd växtbädd. Sida 4

20 Figur 9. Principskiss på växtbädd (Stockholm stad, 208). Figur 0. Exempel på nedsänkt växtbädd (Solna stad dagvattenstrategi, 208). Sida 5

21 Figur & 3. Exempel på upphöjd växtbädd som tar emot dagvatten från tak via stuprör (Vinnova, 204). 6.3 Föreslagen dagvattenhantering I Bilaga 4 ses en skiss över vilket vatten som har beräknats hanteras med vilken reningsanläggning. I Bilaga 5 redovisas en skiss över föreslagen dagvattenhantering för planområdet. Med en yta på cirka 36 m 2 för skelettjorden ( meter bredd, meter djup och 30% porositet) kan m 3 hanteras vilket innebär cirka 49% av erforderlig magasinvolym för planområdet. Anläggs växtbäddar med en reglervolym på 0.3 meter och en tjocklek på jordlagret på meter (0,3 meter av jord plus 0,7 meter av makadam) över en yta på 37 m 2 erhålls en tillgänglig fördröjningsvolym m 3 vilket täcker resterande behov. För att dagvatten från innergården ska nå föreslagen anslutningspunkt i Odengatan krävs att det dras en ledning genom byggnaden. Denna ledning kommer dock inte avleda större flöden än vid dimensionerande 20-årsregn. Vid ett 00-årsregn innebär det att det blir ca 5 cm vatten stående på innergården. Det är därför av stor vikt att höjdsätta på ett genomtänkt sätt. Den del av fastigheten som inte avrinner via innergården kommer vid större nederbörd att avrinna mot intilliggande gator. Dessa avrinningsvägar ska dock ses som sekundära då dagvattnet i första hand ska omhändertas inom planområdet. Ska så stora nederbördsmängder som ett 00-årsregn kunna fördröjas inom fastigheten behövs ytterligare 25 m 3 fördröjningsvolym Höjdsättning och översvämningsrisk Vid kraftigare regn än de dimensionerande 20-årsregnen kommer vattnet inte kunna avledas tillräckligt snabbt via det planerade dagvattensystemet på fastigheten. Då måste området vara höjdsatt så att vattnet avrinner från byggnaderna mot områden som kan översvämmas utan skador på byggnader. Svenskt Vatten rekommenderar att nybyggda fastigheter dimensioneras så att marköversvämningar med skador på byggnader sker mer sällan än vart 00:e år (Svenskt Vatten P0, 206). Även Norrtälje kommun har en riktlinje att ett 00-årsregn ska kunna avledas utan att skador på byggnader eller andra konstruktioner uppkommer. Byggnaderna bör ha en entrénivå minst 0,5 m över marknivå samt en lutning om minst :20 bort från huslivet så att vatten kan avrinna ytledes bort Sida 6

22 från byggnaderna utan att orsaka fuktskador (Svenskt Vatten AB, 20). Dräneringsvatten från fastigheterna ska anslutas till anvisad förbindelsepunkt för dagvatten. Enligt Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap är planområdet inte utpekat som riskområde för översvämning vid höga flöden i närbelägna vattendrag, se Figur 8. Figur 2. Planområdets nuvarande risk för översvämning för ett 00-årsflöde (msb.se, 208) 6.4 Föroreningsberäkningar efter föreslagen dagvattenlösning De dagvattenlösningarna som rekommenderas i avsnitt 6.3 används i detta kapitel för översiktliga beräkningar av planområdets slutgiltiga föroreningsbidrag till recipienten Norrtäljeviken. Tabell 0 och redovisar de totala föroreningshalterna och föroreningsmängderna efter föreslagna åtgärder för dagvattenhanteringen inom planområdet. Åtgärderna innefattar anläggningar i form av skelettjordar och växtbäddar. Beräkningarna har utförts i simuleringsverktyget StormTac. Tabell 2 redovisar den procentuella reningseffekten av föroreningsmängder efter det att dagvattnet passerat reningsanläggningarna. Tabell 0. Föroreningskoncentrationer (µg/l) före exploatering och efter exploatering med föreslagna dagvattenlösningar. Koncentrationer som överskrider de för befintlig situation markeras i fetstil. Förorening Enhet Befintlig situation Efter föreslagen dagvattenlösning Fosfor (P) µg/l Kväve (N) µg/l Bly (Pb) µg/l Koppar (Cu) µg/l Zink (Zn) µg/l Kadmium (Cd) µg/l Krom (Cr) µg/l Sida 7

23 Nickel (Ni) µg/l Kvicksilver (Hg) µg/l Suspenderad substans (SS) µg/l Oljeindex (Olja) µg/l PAH6 µg/l ,2 Benso(a)pyren (BaP) µg/l 0.0 0,008 * Beräknade med årsmedelnederbörd på 636 mm. Tabell. Föroreningsmängder (kg/år) före exploatering och efter exploatering med föreslagna dagvattenlösningar. Mängder som överskrider de för befintlig situation markeras i fetstil. Förorening Enhet Befintlig situation Efter föreslagen dagvattenlösning Fosfor (P) kg/år Kväve (N) kg/år 2.2. Bly (Pb) kg/år Koppar (Cu) kg/år Zink (Zn) kg/år Kadmium (Cd) kg/år Krom (Cr) kg/år Nickel (Ni) kg/år Kvicksilver (Hg) kg/år Suspenderad substans (SS) kg/år Oljeindex (Olja) kg/år PAH6 kg/år Benso(a)pyren (BaP) kg/år * Beräknade med årsmedelnederbörd på 636 mm. Tabell 2. Reningseffekten av planerad situation med föreslagna dagvattenlösningar. Reningseffekt [%] P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Olja PAH6 BaP Skelettjord 55 47,5 82, , Växtbädd Efter föreslagen åtgärd har påtagliga reducerat alla föroreningskoncentrationer samt föroreningsmängder jämfört med dagens situation. Sida 8

24 7 Slutsats och rekommendationer Efter planerad exploatering av planområdet ökar det totala dagvattenflödet med 6 l/s (från 2 l/s till 27 l/s) för ett års-regn, 2 l/s (från 45 l/s till 57 l/s) för ett 0 års-regn, 5 l/s (från 57 l/s till 72 l/s) och 26 l/s (från 97 l/s till 23 l/s) för ett 00 års-regn med 0 min rinntid och klimatfaktor,25 om ingen fördröjning sker på kvartersmark. Planen är att byggnaden placeras längs med Odengatan vilket också är där förbindelsepunkt för dagvatten kommer att placeras. För att få dagvatten från innergården till ledningssystemet krävs då att en ledning dras genom byggnaden. Detta medför risker som måste hanteras av fastighetsägaren för att säkerställa att avvattningen av gården fungerar. Detta innebär även problem med avledningen av dagvatten vid större regn än de dimensionerande. Med hänsyn till aktuella förutsättningar har rekommendationer för dagvattenhantering beskrivits för att kunna fördröja och rena dagvatten lokalt innan utsläpp till befintliga dagvattensystemet eller ut till recipient Norrtäljeviken. Fördröjningsvolymen som krävs för att följa Norrtälje kommuns krav på 50% av 0- minuters 20-årsregn inklusive klimatfaktor är beräknad till ca 22 m 3. Det rekommenderas att anlägga skelettjordar på norra sidan av utredningsområdet och växtbäddar på innergården för att öka fördröjningen och reningseffekt på dagvattnet samt för att uppfylla Norrtälje kommuns riktlinjer för dagvattenhantering. Efter föreslagna åtgärder har alla föroreningar reducerat under dagens nivå. Det rekommenderas att material väljs med omsorg med hänsyn till deras föroreningsbidrag och på så sätt förhindra uppkomsten av föroreningar. För att uppnå beräknade fördröjnings- och reningsresultat krävs också att allt dagvatten leds till de föreslagna anläggningarna och inte kopplas direkt till förbindelsepunkten. Sida 9

25 8 Referenser HaV, 206. Miljökvalitetsnormer. miljokvalitetsnormer.htm ( ) Länsstyrelsen Webbgis. Lågpunktskarta. ( ) Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Översvämningskarta. ( ) Naturvårdsverket, n.d. Vattenskyddsområde. ( ) Norrtälje Kommun, 206. Riktlinjer för dagvattenhantering. Solna stad dagvattenstrategi ( ) Stockholm stad. Nedsänkt växtbädd. ( ) Stockholm stad. Skelettjord. ( ) Svenskt Vatten AB, 206. Avledning av dag-, drän- och spillvatten funktionskrav, hydraulisk dimensionering och utformning av allmänna avloppssystem. P0. Sveriges Geologiska Undersökning. Jordarter, jorddjup, grundvatten och genomsläpplighetkarta. ( ) Vinnova. T. Lindfors, H. Bodin-Sköld, T. Larm Grågröna systemlösningar för hållbara städer - Inventering av dagvattenlösningar för urbana miljöer, 204. Vatteninformationssystem Sverige, 208. Översvämningsrisk. ( ) Sida 20

26 6.36 8,73 NARSTRAND 8 9,3 9,42 S 225-8,2 TÄLJE 3: 2:78 8,9 8,45 0 S - 9, 9,23 S 225- BTG 9,26 9,24 9,32 9, PLANOMRÅDESGRÄNS 8, Baldersgatan 8,44 S 225- BTG 8, Odengatan S 225- BTG 9,0 9,5 8,8 3 SPILLVATTEN DAGVATTEN NEDSTIGNINGSBRUNN RÄNNSTENSBRUNN 2 8,4 20, ,5 8,9 8,23 2, ,9 20,5 8,0 9 9,0 8 9,9 LABO- REMUS 7,7 3: 7,66 7,5 7,89 9,04 8,0 9,0 8,94 9,5 9,43 9,47 20,02 20,32 2,2 2, ,99 NIORD , 7, , D 225- BTG S -50 BTG :35: D -225 BTGD 225- BTG ,4 6, D -225 BTG 979 S -225 BTG 979 6, 6,39 5 ga: ,58 Narvagatan 6 6,7 6 Lr (088-/93.) 5 S -225 BTG D -225 BTG NIORD

27 6.36 8,73 NARSTRAND 8 9,3 9,42 S 225-8,2 TÄLJE 3: 2:78 8,9 8,5 8,45 0 S - 9, 9,23 S 225- BTG 9,26 9,24 9,32 9, PLANOMRÅDESGRÄNS ASFALT GRÖNYTA PARKERING 87 9 Baldersgatan 8,44 S 225- BTG 8, Odengatan S 225- BTG 9,0 9,5 8,8 3 TAK 2 8,4 20, ,5 8,9 SPILLVATTEN 8,23 2,8 DAGVATTEN NEDSTIGNINGSBRUNN 3 8,9 20,5 24 RÄNNSTENSBRUNN 8,0 9 9,0 8 9,9 LABO- REMUS 7,7 3: 7,66 7,5 7,89 9,04 8,0 9,0 8,94 9,5 9,43 9,47 20,02 20,32 2,2 2, ,99 NIORD , 7, , D 225- BTG S -50 BTG :35: D -225 BTGD 225- BTG ,4 6, D -225 BTG 979 S -225 BTG 979 6, 6,39 5 ga: ,58 Narvagatan 6 6,7 6 Lr (088-/93.) 5 S -225 BTG D -225 BTG NIORD

28 8,73 NARSTRAND 8 9,3 9,42 S 225-8,2 TÄLJE 3: 2:78 8,9 8,5 8,45 0 S - 9, 9,23 S 225- BTG 9,26 9,24 9,32 9, PLANOMRÅDESGRÄNS ASFALT GRÖNYTA TAK 87 9 Baldersgatan 8,44 S 225- BTG 8, Odengatan S 225- BTG 9,0 9,5 8, ,4 8,23 8,9 20,5 2,8 20,76 SPILLVATTEN DAGVATTEN NEDSTIGNINGSBRUNN RÄNNSTENSBRUNN ,9 20,5 8,0 9 9,0 8 9,9 LABO- REMUS 7,7 3: 7,66 7,5 7,89 9,04 8,0 9,0 8,94 9,5 9,43 9,47 20,02 20,32 2,2 2, ,99 NIORD , 7, , D 225- BTG S -50 BTG :35: D -225 BTGD 225- BTG ,4 6, D -225 BTG 979 S -225 BTG 979 6, 6,39 5 ga: ,58 Narvagatan 6 6,7 6 Lr (088-/93.) 5 S -225 BTG D -225 BTG NIORD

29 8,73 NARSTRAND 8 9,3 9,42 S 225-8,2 TÄLJE 3: 2:78 8,9 8,45 0 S - 9, 9,23 S 225- BTG 9,26 9,24 9,32 9, PLANOMRÅDESGRÄNS VATTEN HANTERAS I SKELETTJORD VATTEN HANTERAS I VÄXTBÄDDAR 8, Baldersgatan ,44 S 225- BTG 8, Odengatan S 225- BTG 9,0 9,5 8,8 3 SPILLVATTEN DAGVATTEN NEDSTIGNINGSBRUNN RÄNNSTENSBRUNN 2 8,4 20, ,5 8,9 8,23 2, ,9 20,5 8,0 9 9,0 8 9,9 LABO- REMUS 7,7 3: 7,66 7,5 7,89 9,04 8,0 9,0 8,94 9,5 9,43 9,47 20,02 20,32 2,2 2, ,99 NIORD , 7, , D 225- BTG S -50 BTG :35: D -225 BTGD 225- BTG ,4 6, D -225 BTG 979 S -225 BTG 979 6, 6,39 5 ga: ,58 Narvagatan 6 6,7 6 Lr (088-/93.) 5 S -225 BTG D -225 BTG NIORD

30 6.36 8,73 NARSTRAND 8 9,3 9,42 S 225-8,2 TÄLJE 3: 2:78 8,9 8,5 8,45 0 S - 9, 9,23 S 225- BTG 9,26 9,24 9,32 9, PLANOMRÅDESGRÄNS ASFALT GRÖNYTA 87 9 Baldersgatan 8,44 S 225- BTG 8, Odengatan S 225- BTG 9,0 9,5 8,8 3 TAK SKELETTJORD VÄXTBÄDDAR 2 8,4 20, ,5 8,9 8,23 2, ,9 20,5 SPILLVATTEN DAGVATTEN 8,0 9 9,0 NEDSTIGNINGSBRUNN RÄNNSTENSBRUNN 8 9,9 LABO- REMUS 7,7 3: 7,66 7,5 7,89 9,04 8,0 9,0 8,94 9,5 9,43 9,47 20,02 20,32 2,2 2, ,99 NIORD , 7, , D 225- BTG S -50 BTG :35: D -225 BTGD 225- BTG ,4 6, D -225 BTG 979 S -225 BTG 979 6, 6,39 5 ga: ,58 Narvagatan 6 6,7 6 Lr (088-/93.) 5 S -225 BTG D -225 BTG NIORD