RIKSINTRESSANT NATURMILJÖ, ÖSTERGÖTLANDS LÄN

Transkript

1 1 Hans Liman REGISTERBLAD Delvis reviderad/jens Johannesson. RIKSINTRESSANT NATURMILJÖ, ÖSTERGÖTLANDS LÄN Nr NRO05031, SOMMEN med delområden NRO05031:1 Malexander; NRO05031:2 Sjöarp; NRO05031:3 Asby udde; NRO05031:4 Lökebo BOXHOLMS, YDRE OCH KINDA KOMMUNER KARTA: 7F NV, 7F SV MITTPUNKT: 7F 6c AREAL: ha SMHI S 644/ NATURGEOGRAFISK REGION: 13 Sydsvenska höglandets centrala och östra delar. INTRESSEASPEKTER: GL, O URVALSKRITERIER: AC VÄRDEOMDÖME: Sommen, som är en av Sveriges större sjöar, har ett mycket klart vatten av hög kvalitet. Fiskfaunan, främst då bestånden av storröding och nedströmslekande insjööring, är utomordentligt värdefull. Till miljön hör också fiskgjuse och storlom - två störningskänsliga fågelarter. Sommens gjusar utgör 10-15% av länets stam. Bergbranterna kring sjön har förutsättningar för att hysa berguv och pilgrimsfalk - två hotade rovfågelarter. OMRÅDETS HUVUDDRAG: Sjön Sommen, som hyser över 300 öar och holmar är uppdelad på ett flertal fjärdar och vikar. Dessa är av inlandsisen upprensade sprickzoner i urberget. Genom topografin är sjön uppdelad i ett västligt och ett östligt bäcken. Tröskeln ligger i sundet mellan Torpön och fastlandet. Djupet är där mindre än 10 m. De största djupen, drygt 50 m, återfinns i det västra bäckenet. Som helhet betraktad är Sommen en näringsfattig sjö. Det finns emellertid skillnader mellan de ovannämnda bäckena. De östra, med ett siktdjup mellan 5 och 9 m, kan beskrivas som en näringsfattig, på gränsen till extremt näringsfattig sjö. Även västra bäckenets vatten är näringsfattigt dock med drag av eutrof (näringsrik) karaktär, vilket bland annat det måttliga siktdjupet (2-4 m) visar. Sommen har föga påverkats av försurningen (ph 7-8). Sommens fiskfauna omfattar 20 arter. Den utan tvekan intressantaste av dessa är rödingen - en relikt form sedan istiden. Sommens röding är storvuxen och tillhör

2 2 norra Europas största. De största exemplaren har vägt omkring 10 kg. Rödingen är stationär och återkommer i regel år efter år till samma lekplatser. Beståndet är inte speciellt starkt. En annan intressant fiskart i Sommen är insjööring av vilken det finns två olika stammar - en nedströms- och en uppströmslekande. Även öringen är mycket storvuxen och exemplar på 13 kg har fångats. Beståndet måste betraktas som sparsamt och lekmöjligheterna är starkt begränsade. Bland övriga fiskarter kan nämnas siklöja ("sommaströmming"), sik, nors samt sten- eller bergsimpa. Sommens karaktärsfåglar är fiskgjuse och storlom. Drygt tjugo fiskgjuseboplatser är kända vid Sommen. Mellan femton och tjugo av dessa brukar årligen vara bebodda. I Sommen finns cirka par storlom jämt fördelade över sjön. Till sjöns fågelfauna hör också gråtrut, småskrake, gräsand, storskrak, drillsnäppa, lärkfalk, fiskmås och fisktärna liksom en hägerkoloni. På några platser utmed Sommens stränder påträffas framträdande bergbranter. För bara ett par årtionden sedan häckade både pilgrimsfalk och berguv regelbundet i dessa stup. I dag är pilgrimsfalken helt försvunnen och uven uppträder ytterst sporadiskt. Branternas häckfågel i dag är korpen. Friluftslivet i Sommen är intensivt. Båtbeståndet har uppskattats till varav cirka 400 är större motorbåtar. Bulsjöåns lopp mellan Östersjön och Sommen är reproduktionsområde för Sommens uppströmslekande öringar. Bottenkvalitén varierar men i mynningsområdet finns stenoch grusbottnar idealiska för öringreproduktion. Svartåns lopp mellan Sommen och Lillåns inflöde kännetecknas av flera forsar och i övrigt starkt strömmande vatten. Botten är täckt av block och stenar med inslag av sand. Reproduktionsområde för Sommens nedströms lekande öringar. Övervintringslokal för bl a strömstare och sångsvan. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ATT OMRÅDETS NATURVÄRDEN SKALL BIBEHÅLLAS: Naturvärdena kommer att bestå om sjöns vattenkvalite` och reproduktionsmiljöerna för öring och röding bibehålls (för vissa delar förbättras); bergbranter och krön undantas från avverkning. PLANERING OCH SÄKERSTÄLLANDE: Länsstyrelsens naturvårdsplan 1983: Boxholms kommun nr N 1, Ydre kommun nr N 64, Kinda kommun nr N 26. Naturvärdesklass I. Fågelskydd gäller för 16 områden. Fredningsområden och fredningstider för öring och röding. Vattenområdesplan för sjön Sommen.

3 3 OMRÅDET BERÖR RIKSINTRESSANT KULTURMILJÖ: - OMRÅDET BERÖR RIKSINTRESSANT FRILUFTSMILJÖ: nr F E 2 Sommen. OMRÅDET INGÅR ÄVEN I: Tranås kommun, Jönköpings län. REFERENSER: Länsstyrelsen i Östergötlands län: Natur- och kulturmiljöer i Östergötland. - Linköping Tranås, Boxholms, Kinda och Ydre kommuner: Vattenområdesplan för sjön Sommen - Tranås Dickson, W m fl: Rödingsjöar söder om Dalälven. Sötvattenlaboratoriets inf. ser. nr 7, 1975.

4 4 Hans Liman REGISTERBLAD RIKSINTRESSANT NATURMILJÖ, ÖSTERGÖTLANDS LÄN Nr NRO05031:1 MALEXANDER BOXHOLMS KOMMUN KARTA: 7F NV MITTPUNKT: 7F 6d 43 AREAL: 400 ha NATURGEOGRAFISK REGION: 13 Sydsvenska höglandets centrala och östra delar. INTRESSEASPEKTER: G URVALSKRITERIER: A VÄRDEOMDÖME: Malexanderdeltat med dess vidsträckta plana deltayta, de djupa dödisgroparna, de många tillförselåsarna, abrasionsbranten och erosinsdalarna utgör en utomordentligt värdefull och skyddsvärd naturmiljö. OMRÅDETS HUVUDDRAG: Malexander kyrkby, som ligger på norra sidan av sjön Sommen, har byggts på ett s k issjödelta, vilket bildats under ett av Sommenissjöns stadier och uppbyggts till dess vattenyta. Deltat begränsas av branta bergssidor, vilka höjer sig upp till 45 m över deltat. Den cirka 170 ha stora deltaytan ligger främst kring kyrkbyn men har förgreningar västerut mot Våkthult. Den plana deltaytan avbryts av dödisgropar, speciellt söder om Axsjön men också vid Våkthult. Den senare är 13 m djup och välutbildad och bottnen täcks av en mosse omgiven av en blöt kärrlagg. S k tillförselåsar påträffas i anslutning till deltats norra kant vid Våkthult, på ömse sidor om Axsjön samt öster och norr om Lillsjön. Begränsningen mot Sommen utgörs av en upp till 8 m hög abrasionsbrant. Vid Båtnäs har ett rikt förgrenat system av erosionsdalar skurits ut från abrasionsbranten och upp till 500 m in i platån. Erosionsdalarna är upp till 6 m djupa och i dalbottnarna växer lövträd. Malexanderdeltat täcks till större delen av en hedtallskog, där den fridlysta mosippan växer på några platser. Dessutom förekommer skogsknipprot, klockpyrola och ryl. Groparna öster om Axsjön upptas av tallrismossar samt öppna och lövbevuxna kärr. På östsidan av Pelarberget ligger den s k Pelargrottan. Genom vattnets inverkan har här berget i en förskiffrad zon eroderats bort och kvar står i dag några pelarlika bildningar. Dessa är cirka två meter höga.

5 5 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ATT OMRÅDETS NATURVÄRDEN SKALL BIBEHÅLLAS: Naturvärdena kommer att bestå om området undantas från ingrepp som t ex täkt, schaktning, bebyggelse och anläggningar av större omfattning. PLANERING OCH SÄKERSTÄLLANDE: Länsstyrelsens naturvårdsplan 1983: Boxholms kommun nr N 8. Naturvärdesklass I. Boxholms kommunöversikt 1985: R1 med riktlinjen: Ingen ytterligare bebyggelse utanför detaljplan lämplig. Byggnadslov kan nekas med stöd av 29 och 56 BS. R4 med riktlinjen: Ingen ytterligare bebyggelse utöver vad som krävs för jord- och skogsbrukets behov är lämplig. Byggnadslov kan nekas med stöd av 29 och 38 BS. OMRÅDET BERÖR RIKSINTRESSANT KULTURMILJÖ:- OMRÅDET BERÖR RIKSINTRESSANT FRILUFTSMILJÖ:- OMRÅDET INGÅR ÄVEN I: - REFERENSER: Länsstyrelsen i Östergötlands län: Natur- och kulturmiljer i Östergötland. - Linköping Boxholms kommun: Kommunöversikt. - Boxholm 1985.

6 6 Hans Liman REGISTERBLAD RIKSINTRESSANT NATURMILJÖ, ÖSTERGÖTLANDS LÄN Nr NRO05031:2 SJÖARP YDRE KOMMUN KARTA: 7F NV MITTPUNKT: 7F 6c 11 AREAL: 30 ha NATURGEOGRAFISK REGION: 13 Sydsvenska höglandets centrala och östra delar. INTRESSEASPEKTER: BO URVALSKRITERIER: CD VÄRDEOMDÖME: Sjöarpsområdet som är ett mycket stort lövskogsområde med stort inslag av ädla lövträd och en rik flora utgör en mycket värdefull och skyddsvärd naturmiljö med få motsvarigheter utanför eklandskapet kring Bjärka-Säby, Sturefors och Adelsnäs. OMRÅDETS HUVUDDRAG: På Torpöns nordsida vid Sjöarp ligger ett stort lövskogsområde (Svensbo lövskog) med rik trädslagsblandning. Dominerande är ek med inslag av ask, alm, lind, lönn förekommer. I södra delen, mot vägen, är asp och björk mycket vanliga. Buskskiktet består huvudsakligen av ek, ask och asp. Även hassel och try förekommer rikligt. Döda och döende träd påträffas. Fältskiktet innefattar en rik lundvegetation med rik vårflora av bl a blå- och vitsippor. Ner mot sjön är marken blockig. Fågellivet är rikt. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ATT OMRÅDETS NATURVÄRDEN SKALL BIBEHÅLLAS: Naturvärdena kommer att bestå om området undantas från ingrepp som t ex bebyggelse, omföring av lövskog till barrskog; avverkning av ädellövträd, luftledningar. PLANERING OCH SÄKERSTÄLLANDE: Länsstyrelsens naturvårdsplan 1983: Ydre kommun nr N 61. Naturvärdeklass I. Ydre kommunöversikt 1977:Rn 1 med riktlinjen: Med hänsyn till landskapsbilden bör restriktivitet iakttas beträffande ny bebyggelse. OMRÅDET BERÖR RIKSINTRESSANT KULTURMILJÖ:

7 7 OMRÅDET BERÖR RIKSINTRESSANT FRILUFTSMILJÖ: nr F E 2 Sommen. OMRÅDET INGÅR ÄVEN I: REFERENSER: Länsstyrelsen i Östergötlands län: Natur- och kulturmiljöer i Östergötland. - Linköping Ydre kommun: Kommunöversikt

8 8 Hans Liman REGISTERBLAD RIKSINTRESSANT NATURMILJÖ, ÖSTERGÖTLANDS LÄN Nr NRO05031:3 ASBY UDDE YDRE KOMMUN KARTA: 7F SV, 7F NV MITTPUNKT: 7F 5d 04 AREAL: 970 ha NATURGEOGRAFISK REGION: 13 Sydsvenska höglandets centrala och östra delar. INTRESSEASPEKTER: K, B URVALSKRITERIER: A VÄRDEOMDÖME: Det vidsträckta odlingslandskapet utmed Asby uddes östsida med sina stora ängs- och hagmarker och rika lövförekomst utgör en mycket värdefull och skyddsvärd naturmiljö. OMRÅDETS HUVUDDRAG: På Asby uddes östsida, i sluttningen ned mot sjön Sommen, utbreder sig ett odlingslandskap rikt på betesmarker och lövområden. Området sträcker sig från Sjöhult i söder till Hårsnäs i norr. Sjöhults by ligger ca 50 m över Sommens yta. Odlingslandskapet kring gårdarna domineras av hävdade ängs- och hagmarker med insprängda åkrar. Hults by ligger på en moräntäckt höjd. Närmast bebyggelsen ligger rösade åkrar och mer perifert, speciellt i sluttningen ned mot Sommen, lövbevuxna hagmarker. I sankare partier växer klibbal och älggräs medan torrare mark hyser björk, ek, hassel och hagtorn. Växtligheten är likartad i hagmarkerna vid Jolstorp. Mellan Hult och Redeby, nordväst Packen, utbreder sig en tämligen stor hagmark med tätt trädskikt. Redeby by är liksom Hults by belägen på en moräntäckt höjd. Från byn och söderut - genom åkermarker och ut till betena - leder en 400 m lång fägata kantad av trä- och stengärdsgårdar. Omfattande odlingsrösen. Kring byarna Alarp, Sånna, Ö Kulla och Dämshult på östra sidan av Asby udde utbreder sig ett omväxlande odlingslandskap. Gårdarna ligger m över Sommens yta. Åkrarna påträffas närmast bebyggelsen och betesmarkerna främst i den långsamma sluttningen ner mot Sommen. Vid Alarp finns en vidsträckt björkhage. Vid Sånna ligger ett lundområde med ek, björk, lind och rikligt med hassel.

9 9 Från gården Rockarp sträcker sig en vidsträckt hagmark med björk, ek, en och hassel ned mot sjön Sommen. I södra delen av området mellan de nytillkomna fritidshusen finns ett lövområde med framför allt de ädla lövträden alm, ek, ask, lind samt hassel. Här påträffas en landsnäckfauna omfattande 22 arter bl a den mindre vanliga Eumphalia strigella. Marek, Ekäng och Hårsnäs är tre gårdar belägna på norra delen av Asby udde. Kring Marek som ligger i en nordsluttning utbreder sig ett odlingslandskap med ängs- och hagmarker, odlingsrösen och glesa lövbårder runt odlingarna. Öster om Ekäng finns en betad ekhage. Runt om finns andra hagmarker med insprängda odlade röjningar. Hårsnäs omges av täta björkhagar med stort inslag av ek. Ett välhävdat landskap. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ATT OMRÅDETS NATURVÄRDEN SKALL BIBEHÅLLAS: Naturvärdena kommer att bestå om kulturlandskapet även i framtiden hävdas och om området undantas från ingrepp som t ex bebyggelse (i allt väsentligt), barrträdsplantering av ängs- och hagmarker, omföring av lövskog till barrskog; anläggningar. PLANERING OCH SÄKERSTÄLLANDE: Länsstyrelsens naturvårdsplan 1983: Ydre kommun nr N 36, N 37, N 38, N 39 och N 40. Naturvärdesklass III. Ydre kommunöversikt 1977:Rn 4 med riktlinjen: Endast permanent bebyggelse i ej utsatta lägen bör accepteras och särskilda skäl bör kunna påvisas. OMRÅDET BERÖR RIKSINTRESSANT KULTURMILJÖ: - OMRÅDET BERÖR RIKSINTRESSANT FRILUFTSMILJÖ: Nr F E 2 Sommen. OMRÅDET INGÅR ÄVEN I: - REFERENSER: Länsstyrelsen i Östergötlands län: Natur- och kulturmiljöer i Östergötland. - Linköping 1983.

10 10 Hans Liman REGISTERBLAD RIKSINTRESSANT NATURMILJÖ, ÖSTERGÖTLANDS LÄN Nr NRO05031:4, LÖKEBO BOXHOLMS OCH KINDA KOMMUNER KARTA: 7F NO, 7F NV MITTPUNKT: 7F 6f 20 AREAL: 160 ha NATURGEOGRAFISK REGION: 13 Sydsvenska höglandets centrala och östra delar. INTRESSEASPEKTER: G URVALSKRITERIER: A VÄRDEOMDÖME: Sommenissjöns tappningsdal med kanjonbildningen och blockfälten utgör en mycket värdefull och skyddsvärd naturmiljö utan motsvarighet i Östergötland. OMRÅDETS HUVUDDRAG: Från sjön Ören i Kinda kommun sträcker sig en markant dalgång till Sommen i Boxholms kommun. Genom denna passage avvattnades Sommenissjön strax efter det att inlandsisen lämnat trakten. Avloppet anses ha fungerat under minst ett hundratal år. I den smala sprickdalen mellan Lillören och Ören är spåren efter vattnets eroderande krafter mest påtagliga. Här påträffas en ca 400 m lång och 20 m djup kanjon och i dalbottnen utbreder sig omfattande blockfält. Barspolade bergsidor samt blockig-grusig sediment vittnar också om vilka krafter som verkar. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ATT OMRÅDETS NATURVÄRDEN SKALL BIBEHÅLLAS: Naturvärdena kommer att bestå om området undantas från ingrepp som t ex täkt, schaktning, vägbyggnation och bebyggelse. PLANERING OCH SÄKERSTÄLLANDE: Länsstyrelsens naturvårdsplan 1983: Kinda kommun nr N 27. Naturvärdesklass II. Kinda kommunöversikt 1977:Rn 2 med riktlinjen: Med hänsyn till naturintressena och landskapsbilden bör restriktivitet iakttagas beträffande nybebyggelse. Endast bebyggelse i ej utsatta lägen bör accepteras. Särskilda skäl för lokaliseringen bör kunna påvisas. OMRÅDET BERÖR RIKSINTRESSANT KULTURMILJÖ: - OMRÅDET BERÖR RIKSINTRESSANT FRILUFTSMILJÖ: nr E 2 Sommen.

11 11 OMRÅDET INGÅR ÄVEN I: - REFERENSER: Länsstyrelsen i Östergötlands län: Natur- och kulturmiljöer i Östergötland. - Linköping Björnsson, S: Drag ur Storsommens tidigare utveckling. - Svensk Geografisk Årsbok 1940 pp Kinda kommun: Kommunöversikt. - Kisa 1977.