Farsta Stran d, Bju rö

Transkript

1 LVF : 30 Frst Strn d, Bju rö SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO2) år 2023 Mgnus Brydolf SLB - ANALYS, NOVEMBER 2018

2 F Ö RORD Denn luft utredning är gjord v SLB - nlys vid Miljöförvltningen i Stockholm. SLB - nlys är opertör för Östr Sveriges L uftvårdsförbundsystem för övervkning och utvärdering v luftkvlitet i regionen. U tredningen är gjord på uppdrg v AB F miljebostäder [1]. Rpporten hr grnskts v Kristin Eneroth vid SLB - nlys Uppdrgsnummer: Dterd: Hndläggre: Mgnus Brydolf, Sttus: Grnskd Miljöförvltningen i Stockholm Box Stockholm 2

3 LVF 2018:30 Luftutredning Frst Strnd, Bjurö Innehållsförteckning Smmnfttning... 4 Resultt... 4 Exponering... 4 Osäkerheter i beräkningrn... 5 Inledning... 6 Beräkningsunderlg... 6 Bebyggelse... 6 Trfik... 7 Spridningsmodeller... 7 Emissioner... 8 Miljökvlitetsnormer och miljökvlitetsmål... 9 Prtiklr, PM Kvävedioxid, NO Hälsoeffekter v luftföroreningr Resultt Nuläge Nolllterntiv år Utbyggndslterntiv år Exponering för luftföroreningr Osäkerheter i beräkningrn Referenser Bilg 3

4 LVF 2018:30 Luftutredning Frst Strnd, Bjurö Smmnfttning SLB-nlys hr på uppdrg v AB Fmiljebostäder utfört spridningsberäkningr för hlter v kvävedioxid (NO 2) och prtiklr (PM10) vid Frst Strnd där ny bostdshus plners längs Mgelungsvägen och Ullerudsbcken. Syftet med utredningen är tt vis hur plnerde byggnder kommer tt påverk hltern v luftföroreningr längs de förtätde gtuvsnitten. Beräkningsresultten jämförs med miljökvlitetsnormer och miljömål för NO 2 och PM10. Beräkningrn omfttr ett nuläge år 2015 smt ett noll- och utbyggndslterntiv år Resultt Miljökvlitetsnormer för NO 2 och PM10 klrs inom hel plnområdet efter utbyggnden år 2023 medn miljömålen för båd prmetrrn överskrids längs Mgelungsvägen. Plnerd bebyggelse längs Mgelungsvägen och Ullerudsbcken påverkr luftomsättningen och förutsättningrn för utspädning v trfikutsläppen i gturummen vilket gör tt luftföroreningshltern är högre i utbyggndslterntivet jämfört med i nolllterntivet. Längs Ullerudsbcken är hltskillnden melln noll- och utbyggndslterntivet reltivt liten beroende på tt gtuvsnitten redn är förtätde med enkelsidig bebyggelse i nolllterntivet. En ytterligre förtätning till dubbelsidigt bebyggd gturum innebär en försämring v luftkvlitèn med något enstk µg. När Mgelungsvägen förändrs från ett öppet till ett enkelsidigt bebyggt gturum sker en påtglig försämring v förutsättningrn för ventiltion och utspädning v trfikutsläppen. Dett gör tt hltskillnden melln noll- och utbyggndslterntivet blir större längs Mgelungsvägen jämfört med längs Ullerudsbcken. Dygnsmedelvärdet v NO 2 längs Mgelungsvägen förändrs från µg/m³ i nolllterntivet till µg/m³ efter utbyggnden, en ökning med 4-13 µg/m³. Dygnsmedelvärdet v PM10 förändrs från µg/m³ i nolllterntivet till µg/m³, en ökning med 3-10 µg/m³ jämfört med i nolllterntivet. Exponering Längs Ullerudsbcken är hltskillndern melln noll- och utbyggndslterntivet liten vilket gör tt exponeringen för luftföroreningr är reltivt likrtd i båd lterntiven. Längs Mgelungsvägen innebär förtätningen betydligt högre luftföroreningshlter. Människor som vists längs dett gtuvsnitt får en större exponering v luftföroreningr efter utbyggnden jämfört med i nolllterntivet. 4

5 LVF 2018:30 Luftutredning Frst Strnd, Bjurö Osäkerheter i beräkningrn Modellberäkningr v luftföroreningshlter innehåller osäkerheter. För tt säkerställ kvliteten i beräkningrn jämförs beräknde hlter med mätningr på en rd pltser. Enligt Nturvårdsverkets föreskrifter om luftkvlitet (NFS 2016:9) sk vvikelsen för beräknde årsmedelvärden v NO 2 vr mindre än 30 % och för dygnsmedelvärden mindre än 50 %. För PM10 sk vvikelsen vr mindre än 50 % för årsmedelvärden medn krv för dygnsmedelvärden skns. De genomsnittlig vvikelsern melln beräknde och uppmätt hlter i SLB-nlys utredningr är mindre än 10 % för både PM10 och NO 2. Nturvårdsverkets kvlitetskrv på beräkningr för kontroll v miljökvlitetsnormer uppfylls därmed med god mrginl. 5

6 Inledning I Frst Strnd plners ny bostäder längs Mgelungsvägen och Ullerudsbcken. Byggndern skll v r klr för inflyttning år SLB - nlys hr på uppdrg v AB Fmiljebostäder utfört spridningsberäkningr för kvävedioxid, NO 2, och prtiklr, PM10, inom d et ktuell plnområdet. Beräknde hlter jämförs med gällnde mi ljökvlitetsnormer och miljömål för NO 2 och PM10. I enli ghet med Länsstyrelsens vägledning fö r detljplneläggning vseende luftkvlitet 2 görs även en bedömning v hur utbyggnden kommer tt påverk människors expon ering för luftföroreningr jämfört med ett nolllterntiv år Beräknings underlg Bebyggelse Bebyggelse längs en gt påverkr turbulensen och hur tr fikutsläppen sprids i gturummet. Om trfikmängd, fordonssmmnsättning och hstighet är likrtd är luftföroreningshltern generellt lägre längs öppn gtor jämfört med vsnitt med enkel - och dubbelsidigt bebyggelse. I nuläge och nolllterntiv är det ktuell vsnitt et Mgelungsvägen obebyggt medn Ullerudsbcken är enkelsidigt bebyggd med c 15 meter hög hus på västr sidn. I utbyggndslterntivet förtäts Mgelungsvägen c 300 meter med meter hög byggnder på södr sidn. Ullerudsbcken blir dubbelsidigt bebyggd med 18,5-21 meter hög hus på östr sidn, se figur 1. Figur 1. Befintlig och plnerd bebyggelse år m 20 m 20 m 20 m 18 m 18 m 18 m 15 m 21 m 15 m 18,5 m 6

7 LVF 2018:30 Luftutredning Frst Strnd, Bjurö Trfik Trfikunderlget som nvänts i beräkningrn viss i tbell 1. Nuläget är hämtt från Stockholm stds trfikflödeskrt från år Underlget för noll- och utbyggndslterntivet år 2023 är integrerde värden för år 2018 och 2030 frmtgn v Exploteringskontoret i Stockholm. Trfikmängdern i tbellen vser årsmedeldygn, ÅMD. Tbell 1. Trfikunderlg för nuläge smt noll- och utbyggndslterntiv år 2023 Underlg Mgelungsv. nuläge Mgelungsv. år 2023 Ullerudsbcken nuläge Ullerudsbcken år 2023 Trfikmängd ÅMD ÅMD ÅMD ÅMD Andel tung trfik 7 % 8,5 4 % 7,4 Skyltt hstighet 70 km/h 60 km/h 50 km/h 40 km/h Dubbdäcksndel 40 % 40 % 40 % 40 % Spridningsmodeller Beräkningr v luftföroreningshlter hr gjorts med Airviro gussmodell [3] och OSPM gturumsmodell [4] integrerd i Airviro. Airviro vindmodell hr nvänts för tt generer ett representtivt vindfält över beräkningsområdet. Airviro vindmodell Hlter v luftföroreningr vrierr melln olik år beroende på vritioner i meteorologin. När luftföroreningshlter jämförs med miljökvlitetsnormer sk hltern vr representtiv för ett meteorologiskt normlår. Som indt till Airviro vindmodell nvänds en klimtologi bserd på meteorologisk mätdt under en flerårsperiod ( ). De meteorologisk mätningrn kommer från en 50 meter hög mst i Högdlen i Stockholm och inkluderr horisontell och vertikl vindhstighet, vindriktning, tempertur, temperturdifferens melln tre olik nivåer smt solinstrålning. Vindmodellen tr även hänsyn till vritionern i den lokl topogrfin. Airviro gussmodell Airviro gussisk spridningsmodell nvänds för tt beräkn fördelningen v luftföroreningshlter två meter ovn öppen mrk. I områden med tät bebyggelse representerr beräkningsresultten hlter två meter ovn tknivå. Gridstorleken, dvs. storleken på beräkningsrutorn är 25 x 25 meter inom det ktuell plnområdet. För tt beskriv hltbidrg från utsläppskällor som ligger utnför det ktuell området hr beräkningr gjorts för hel Stockholms och Uppsl län. Hltbidrg från källor utnför länen hr erhållits med mätningr och inkluderts i beräknde totlhlter. 7

8 LVF 2018:30 Luftutredning Frst Strnd, Bjurö OSPM gturumsmodell OSPM-modellen nvänds för tt beräkn hlter i gturum med enkel- och dubbelsidig bebyggelse. Gturummets utformning hr stor betydelse för hltnivåern där bred gturum tål större trfikutsläpp jämfört med sml gturum. Även utformningen v bebyggelsen längs en gt påverkr luftomsättningen och hltnivåern i gturummet. Emissioner Emissionsdt, dvs. utsläppsdt, utgör indt för spridningsmodellern vid frmräkning v hlter v luftföroreningr. För beräkningrn med gussmodellen hr Östr Sveriges Luftvårdsförbunds länstäcknde emissionsdtbs för år 2015 nvänts [5]. Där finns detljerde beskrivningr v utsläpp från bl.. vägtrfiken, energisektorn, industrin och sjöfrten. I Stockholmsregionen är vägtrfiken den störst källn till luftföroreningr. Utsläppen innehåller bl.. kväveoxider, kolväten smt vgs- och slitgeprtiklr. Vägtrfikens utsläpp v kväveoxider och vgsprtiklr är beskrivn med emissionsfktorer för olik fordons- och vägtyper enligt HBEFA-modellen (version 3.3) som är en europeisk emissionsmodell för vägtrfik som npssts till svensk förhållnden [6]. Trfiksmmnsättningen vseende fordonsprkens vgsreningsgrd i olik euroklsser gäller för år 2015 i nuläget och för år 2020 i noll- och utbyggndslterntivet. Smmnsättning v olik fordonstyper och bränslen, t ex ndel dieselpersonbilr år 2020 gäller enligt Trfikverkets prognoser för scenrio BAU Business s usul. Fordonens utsläpp v vgsprtiklr och kväveoxider kommer tt minsk i frmtiden beroende på kommnde skärpt vgskrv som beslutts inom EU. Slitgeprtiklr i trfikmiljö orsks främst v dubbdäckens slitge på vägbnn men bilds också vid slitge v bromsr och däck. Längs strkt trfikerde vägr utgör slitgeprtiklrn huvuddelen v PM10-hltern. Under perioder med torr vägbnor vintertid kn hltbidrget från dubbdäckslitget vr % v totlhlten PM10. Emissionsfktorer för slitgeprtiklr utifrån olik dubbdäcksndelr bsers på Nortrip-modellen [26, 27]. Korrektion hr gjorts för tt slitget och uppvirvlingen ökr med vägtrfikens hstighet [7, 26, 27]. SLB-nlys gör kontinuerlig mätningr v dubbdäcksndelr i Stockholm [8]. Trenden visr tt dubbdäcksnvändningen minskt i Stockholmsområdet sedn år I beräkningrn nvänds emissionsfktorer motsvrnde dubbdäcksndelr på % för personbilr och lätt lstbilr. SLB-nlys mätningr visr tt infrtsleder hr något högre dubbdäcksndelr än loklgtor vilket även stöds v Trfikverket Region Stockholms mätningr [8]. 8

9 LVF 2018:30 Luftutredning Frst Strnd, Bjurö Miljökvlitetsnormer och miljökvlitetsmål Miljökvlitetsnormer syftr till tt skydd människors häls och nturmiljön. Normern är juridiskt bindnde föreskrifter som hr utrbetts ntionellt i nslutning till miljöblken och bsers på EU:s regelverk om gränsvärden och väglednde värden. Det ntionell miljökvlitetsmålet Frisk luft är definiert v Sveriges riksdg. Hltern v luftföroreningr sk senst till år 2020 inte överskrid lågrisknivåer för cncer eller riktvärden för skydd mot sjukdomr eller påverkn på växter, djur, mteril och kulturföremål. Miljökvlitetsnormern fungerr som rättslig styrmedel för tt uppnå de strängre miljökvlitetsmålen. Miljökvlitetsmålen med preciseringr nger en långsiktig målbild för miljörbetet och sk vr väglednde för myndigheter, kommuner och ndr ktörer. Vid plnering och plnläggning sk kommuner och myndigheter t hänsyn till miljökvlitetsnormer och miljökvlitetsmål. I pln- och bygglgen nges bl.. tt plnläggning inte får medverk till tt en miljökvlitetsnorm överträds. För närvrnde finns miljökvlitetsnormer för kvävedioxid, prtiklr (PM10 och PM2.5), bensen, kolmonoxid, svveldioxid, ozon, bens()pyren, rsenik, kdmium, nickel och bly 10. Hltern v svveldioxid, kolmonoxid, bensen, bens()pyren, prtiklr (PM2,5), rsenik, kdmium, nickel och bly är så låg tt miljökvlitetsnormer för dess ämnen klrs i hel regionen [11, 12, 13, 14, 15, 16]. Miljökvlitetsnormer och miljökvlitetsmål innehåller värden för hlter v luftföroreningr både för lång och kort tid. Från hälsoskyddssynpunkt är det viktigt tt människor både hr en låg genomsnittlig exponering v luftföroreningr under längre tid (motsvrr årsmedelvärde) och tt minimer ntlet tillfällen då de exponers för hög hlter under kortre tid (dygns- och timmedelvärden). För tt en miljökvlitetsnorm sk klrs får inget v normvärden överskrids. I Luftkvlitetsförordningen [10] frmgår tt miljökvlitetsnormer gäller för utomhusluften med undntg v rbetspltser smt väg- och tunnelbnetunnlr. 9

10 LVF 2018:30 Luftutredning Frst Strnd, Bjurö Prtiklr, PM10 Tbell 2 visr gällnde miljökvlitetsnorm och miljökvlitetsmål för prtiklr, PM10 till skydd för häls. Värden nges i enheten g/m 3 (mikrogrm per kubikmeter) och omfttr ett årsmedelvärde och ett dygnsmedelvärde. Årsmedelvärdet får inte överskrids medn dygnsmedelvärdet får överskrids högst 35 gånger under ett klenderår. I ll mätningr i Stockholms- och Uppsl län hr dygnsmedelvärdet v PM10 vrit svårre tt klr än årsmedelvärdet. Även 2015 års krtläggning v PM10-hlter i Stockholms- och Uppsl län visde dett [16]. Tbell 2. Miljökvlitetsnorm och miljökvlitetsmål för prtiklr, PM10 vseende skydd v häls [10, 17]. Tid för medelvärde Normvärde ( g/m 3 ) Målvärde ( g/m 3 ) Anmärkning Klenderår Värdet får inte överskrids 1 dygn Värdet får inte överskrids mer än 35 dygn per klenderår Kvävedioxid, NO 2 Tbell 3 visr gällnde miljökvlitetsnorm och miljökvlitetsmål för kvävedioxid, NO 2 till skydd för häls. Normvärden finns för årsmedelvärde, dygnsmedelvärde och timmedelvärde. Målvärden finns för årsmedelvärde och timmedelvärde. Årsmedelvärdet får inte överskrids medn dygnsmedelvärdet får överskrids högst 7 gånger under ett klenderår. Timmedelvärdet får överskrids högst 175 gånger under ett klenderår. I ll mätningr i Stockholms- och Uppsl län hr dygnsmedelvärdet v NO 2 vrit svårre tt klr än årsmedelvärdet och timmedelvärdet. Dett bekräftdes även i krtläggningen v NO 2-hlter i Stockholms och Uppsl län [16]. Tbell 3. Miljökvlitetsnorm och miljökvlitetsmål för kvävedioxid, NO 2 vseende skydd v häls [10, 17]. Tid för medelvärde Normvärde ( g/m 3 ) Målvärde ( g/m 3 ) 10 Anmärkning Klenderår Värdet får inte överskrids 1 dygn 60 - Värdet får inte överskrids mer än 7 dygn per klenderår 1 timme Värdet får inte överskrids mer än 175 timmr per klenderår

11 LVF 2018:30 Luftutredning Frst Strnd, Bjurö Hälsoeffekter v luftföroreningr Det finns tydlig smbnd melln luftföroreningr och effekter på människors häls 18, 19. Effekter hr konstterts även om luftföroreningshltern är lägre än normvärden enligt miljöblken [20,21]. Att bo vid en väg eller gt med mycket trfik ökr risken för tt drbbs v luftvägssjukdomr, t.ex. lungcncer och hjärtinfrkt. Hur mn påverks är individuellt och beror på ärftlig förutsättningr och i vilken grd mn exponers. Brn är mer känslig än vuxn eftersom ders lungor inte är färdigutvecklde. Studier i USA hr vist tt brn som bor när strkt trfikerde vägr riskerr bestående skdor på lungorn som kn innebär sämre lungfunktion resten v livet. Över en fjärdedel v brnen i Stockholms län upplever obehg v luftföroreningr från trfiken [19]. Människor som redn hr sjukdomr i hjärt, kärl och lungor riskerr tt bli sjukre v luftföroreningr. Luftföroreningr kn utlös stmnfll hos både brn och vuxn. Äldre människor löper större risk än yngre tt få en hjärtoch kärlsjukdom och risken tt dö i förtid v sjukdomen ökr om de utsätts för luftföroreningr. 11

12 Resultt Beräkningsresultten i figur 3 till 14 visr hlter v NO 2 och PM1 0 i µg/m³, två meter ovn mr knivå. Nuläge Mgelungsvägen melln Ullerudsbcken och Mårbckgtn är idg ett öppet gturum utn bebyggelse medn Ullerudsbcken melln Mgelungsvägen och Nordmrksvägen är enkelsidigt bebyggd på västr sidn. NO 2 dygnsmedelvärden Figur 3 visr d ygnsmedelvärden v NO 2 för det 8 :e högst dygnet i nuläget. Hlten längs Mgelungsvägen melln Ullerudsbcken och Mårbckgtn är i intervllet µg/m³. Längs Ullerudsbcken vid gturummet närmst Mgelungsvägen är hlten µg/m³ och närmst Nordmrksvägen µg/m³. Miljökvlitetsnormen för dygnsmedelvärden, 60 µg/m³, klrs inom plnområdet. Figur 3. D ygnsmedelvärden v NO 2 i µg/m³ det 8 :e högst dygnet i nuläget. Normvärdet som skll klrs är 60 µg/m³. M å rb c k g t n 12

13 PM10 dygnsmedelvärden I figur 4 viss dygnsmedelvärden v PM10 för det 36:e högst dygnet i nuläget. Hlten längs Mgelungsvägen melln Ullerudsbcken och Mårbckgtn är i intervllet µg/m³. Längs Ullerudsbcken vid gturummet närmst Mgelungsvägen är hlten µg/m³ och närmst Nordmrksvägen µg/m³. Miljökvlitetsnormen för dygnsmedelv ärden, 50 µg/m³, och miljömålet, 30 µg/m³, klrs inom pl nområdet. Figur 4. D ygnsmedelvärden v prtiklr PM10 i µg/m³ det 36:e högst dygnet i nuläget. Normvärdet som skll klrs är 50 µg/m³ och miljömålet 30 µg/m³. M å rb c k g t n 13

14 Nolllterntiv år Bebyggelsen inom plnområdet hr smm utform n ing i nolllterntivet som i nuläget. Hlter n v NO 2 och PM10 är lägre i nolllterntivet jämfört med i nuläget främst beroende på minskde utsläpp från trfiken. NO 2 år smedelvärden Figur 5 visr årsmedelvärden v NO 2 i nolllterntivet år Hlten längs Mgelungsvägen melln Ullerudsbcken och Mårbckgtn är i intervllet µg/m ³. L ängs Ullerudsbcken vid gturummet närmst Mgelun gsvägen är hlten µg/m³ och närmst Nordmrksvägen µg/m³. Miljökvlitetsnormen, 40 µg/m³, och miljömålet 20 µg/m³, klrs inom plnområdet. Figur 5. Å rsmedelvärden v NO 2 i µg/m³ i nolllterntivet år Normvärdet som skll klrs är 40 µg/m³ och miljömålet 20 µg/m³. M å rb c k g t n 14

15 NO 2 dygnsmedelvärden Figur 6 visr dygnsmedelvärden v NO 2 för det 8 :e högst dygnet i nolllterntivet år Hlten längs Mgelungsvägen melln Ullerudsbcken och Mårbckgtn är i intervllet µg/m³. Längs Ullerudsbcken vid gturummet närmst Mgelungsvägen är hlten µg/m³ och närmst Nordmrksvägen µg/m³. Miljökvlitetsnormen, 60 µg/m³, klr s inom plnområdet. Figur 6. D ygnsmedelvärden v NO 2 i µg/m³ det 8 :e högst dygnet i nolllterntivet år Normvärdet som skll klrs är 60 µg/m³. M å rb c k g t n 15

16 NO 2 timmedelvärden Figur 7 visr beräknde tim medelvärden v NO 2 för det 176:e högst medelvärdet i nolllterntivet år Hlten längs Mgelungsvägen melln Ullerudsbcken och Mårbckgtn är i intervllet µg/m³. Längs Ullerudsbcken vid gturummet närmst Mgelun gsvägen är hlten µg/m³ och närmst Nordmrksvägen µg/m³. Miljökvlitetsnormen, 90 µg/m³, och miljömålet, 60 µg/m³, klrs inom plnområdet. Figur 7. T imme delvärden v NO 2 i µg/m³ för det 176:e högst medelvärdet i nolllterntivet år Normvärdet som skll klrs är 9 0 µg/m³ och miljömålet 60 µg/m³. M å rb c k g t n 16

17 PM10 årsmedelvärden I figur 8 viss år smedelvärden v PM10 i nolllterntivet år Hlten längs Mgelungsvägen melln Ullerudsbcken och Mårbckgtn är i intervllet µg/m³. Längs Ullerudsbcken vid gturummet närmst Mgelungsvägen och gturummet närmst Nordmrksvägen hltern i intervllet µg/m³. Miljökvlitetsnormen, 40 µg/m³, och miljömålet, 15 µg/m³ klrs inom plnområdet. Figur 8. År smedelvärden v prtiklr PM10 i µg/m³ i nolllterntivet år Normvärdet som skll klrs är 4 0 µg/m³ och miljömålet 15 µg/m³. M å rb c k g t n 17

18 PM10 dygnsmedelvärden F igur 9 visr dygnsmedelvärden v PM10 för det 36:e högst dygnet i nolllterntivet år Hlten längs Mgelungsvägen melln Ullerudsbcken och Mårbckgtn är i intervllet µg/m³. Längs Ullerudsbcken vid gturummet närmst Mgelungsvägen och gturummet närmst Nordmrksvägen är hltern i intervllet µg/m³. Miljökvlitetsnormen, 50 µg/m³, och miljömålet, 30 µg/m³, klrs inom plnområdet. Figur 9. D ygnsmedelvärden v prtiklr PM10 i µg/m³ för det 36:e högst dygnet i nolllterntivet år Normvärdet som skll klrs är 50 µg/m³ och miljömålet 30 µg/m³. M å rb c k g t n 18

19 Utbyggndslterntiv år 2023 Plnerd bebyggelse längs Mgelungsvägen och Ullerudsbcken påverkr luftomsättningen och förutsättningrn för utspädning v trfik ens utsläpp i gturummen. Förtätningen gör tt hltern är högre i utbyggndslterntivet jämfört med i nolllterntivet. Längs Uller udsbcken är hltskillnden melln noll - och utbyggndslterntivet reltivt liten beroende på tt gtuvsnitten redn är förtätde med enkelsidig bebyggelse i nolllterntivet. En ytterligre förtätning till dubbelsidig bebyggelse innebär en reltivt lite n försämring v luftkvlitèn. När Mgelungsvägen förändrs från ett öppet till ett enkelsidigt bebyggt gturum sker en påtglig försämring v förutsättningrn för ventiltion och utspädning v trfik ens utsläpp. H ltskillnden melln noll - och utbyggnds lterntivet är därför betydligt större längs Mgelungsvägen än längs Ullerudsbcken. NO 2 årsmedelvärden Figur 10 visr årsmedelvärden v NO 2 efter utbyggnd en år Hlten längs Mgelungsvägen melln Ullerudsbcken och Mårbckgtn är i intervllet µg/m³ vilket är 2-7 µg/m³ hö gre jämfört med i nolllterntivet. Hlten är högst på södr sidn Mgelungsvägen. Längs Ullerudsbcken vid gturummet närmst Mgelungsvägen är hlten µg/m³ och närmst Nordmrksvägen µg/m³. Miljökvlitetsnorm en, 40 µg/m³, klrs inom plnområdet medn miljömålet, 20 µg/m³, överskrids längs Mgelungsvägen. Figur 10. Å rsmedelvärden v NO 2 i µg/m³ efter utbyggnden år Normvärdet som skll klrs är 40 µg/m³ och miljömålet 20 µg/m³. M å rb c k g t n 19

20 NO 2 dygnsmedelvärden Figur 11 visr dygnsmedelvärden v NO 2 för det 8:e högst dygnet efter utbyggnden år Hlten längs Mgelungsvägen melln Ullerudsbcken och Mårbckgtn är i intervllet µg/m³ vilket är 4-13 µg/m³ högre jämfört med i nolllterntivet. Hlten är högst på södr sidn Mgelungsvägen. Längs Ullerudsbcken vid gturummet närmst Mgelungsvägen är hlten µg/m³ och närmst Nordmrksvägen µg/m³. Miljö kvlitetsnormen, 60 µg/m³, klrs inom pl nområdet. Figur 11. D ygnsmedelvärden v NO 2 i µg/m³ för det 8 :e högst dygnet efter utbyggnden år Normvärdet som skll klrs är 60 µg/m³. M å rb c k g t n 20

21 NO 2 timmedelvärden Figur 12 visr timm edelvärden v NO 2 för det 176:e högst medelvärdet efter utbyggnden år Hlten längs Mgelungsvägen melln Ullerudsbcken och Mårbckgtn är i intervllet µg/m³ vilket är µg/m³ högre jämfört med i nolllterntivet. Hlten är högst på södr sidn Mgelungsvägen. Längs Ullerudsbcken vid gturummet närmst Mgelungsvägen är hlten µg/m³ och närmst Nordmrksvägen µg/m³. Miljökvlitetsnormen, 90 µg/m³, klrs inom plnområdet medn miljömålet, 60 µg/m³, överskrids längs Mgelungsvägen. Figur 12. T immedelvärden v NO 2 i µg/m³ för det 176:e högst medelvärdet efter utbyggnden år Normvärdet som skll klrs är 9 0 µg/m³ och miljömålet 60 µg/m³. M å rb c k g t n 21

22 PM10 årsmedelvärden I figur 13 viss år smedelvärden v PM10 i efter utbyggnden år Hlten längs Mgelungsvägen melln Ullerudsbcken och Mårbckgtn är i intervllet µg/m³, 2-5 µg/m³ högre jämfört med i nolllterntivet. Hlten är högst på södr sidn Mgelungsvägen. Längs Ullerudsbcken vid gturummet närmst Mgelungsvägen och längs gturummet närmst Nordmrksvägen är hltern i intervllet µg/m³. Miljök vlitetsnormen, 40 µg/m³, klrs inom plnområdet medn miljömålet, 15 µg/m³, överskrids längs Mgelungsvägen. Figur 13. Årsmedelvärden v prtiklr PM10 i µg/m³ efter utbyggnden år Normvärdet som skll klrs är 40 µg/m³ och miljömålet 15 µg/m³. M å rb c k g t n 22

23 PM10 dygnsmedelvärden Figur 14 visr dygnsmedelvärden v PM10 för det 36 :e högst dygnet efter utbyggnden år Hlten längs Mgelungsvägen melln Ullerudsbcken och Mårbckgtn är i intervllet µg/m³, 3-10 µg/m³ högre jämfört med i nolllterntivet. Hlten är högst på södr sidn Mgelungsvägen. Längs Ullerudsbcken vid gturummet närmst Mgelungsvägen och längs gturummet närmst Nordmrksvägen är hltern i intervllet µg/m³. Miljökvlitetsnormen, 50 µg/m³, klrs inom plnområdet medn miljömålet, 30 µg/m³, överskrids längs Mgelungsvägen. Figur 14. D ygnsmedelvärden v prtiklr PM10 i µg/m³ det 36:e högst dygnet efter utbyggnden år Normvärdet som skll klrs är 50 µg/m³ och miljömålet 30 µg/m³. M å rb c k g t n 23

24 LVF 2018:30 Luftutredning Frst Strnd, Bjurö Exponering för luftföroreningr Det finns ingen tröskelnivå under vilken ing negtiv hälsoeffekter uppkommer. Det är därför viktigt med så god luftkvlitet som möjligt där människor vists. Brn och gml och de som hr sjukdomr i luftvägr, hjärt eller kärl är särskilt känslig för luftföroreningr. Plnerd bebyggelse längs Mgelungsvägen och Ullerudsbcken påverkr trfikutsläppens spridning i gturummen. Förtätningen innebär högre hlter längs de ktuell gtuvsnitten i utbyggndslterntivet jämfört med nivåern i nolllterntivet. Längs Ullerudsbcken är hltskillndern liten melln noll- och utbyggndslterntivet vilket gör tt exponeringen för luftföroreningr är reltivt likrtd i båd lterntiven. Längs Mgelungsvägen innebär förtätningen tt luftföroreningshltern ökr påtgligt jämfört med i nolllterntivet. Högre hlter innebär högre exponering för människor som vists längs dett gtuvsnitt. Kvlitén på tilluften till en byggnd påverkr förutsättningen för exponering v luftföroreningr inomhus. För tt ge förutsättningr för en god inomhusmiljö i plnerde byggnder bör tilluften ts in vi fsden som vetter från trfiken eller från tknivå. Tilluft vi fsden som vetter mot Ullerudsbcken och Mgelungsvägen bör undviks. Osäkerheter i beräkningrn Modellberäkningr v luftföroreningshlter innehåller osäkerheter. För tt säkerställ kvliteten i beräkningrn jämförs beräknde hlter med mätningr på en rd pltser. Bsert på dess jämförelser justers de beräknde hltern så tt bäst möjlig överensstämmelse kn erhålls. Det finns dock ing krv fstställd vd gäller kvliteten på beräkningr v frmtid hlter vid olik plner och tillståndsärenden. Däremot finns krv på beräkningr för kontroll v miljökvlitetsnormer och enligt Nturvårdsverkets föreskrifter om luftkvlitet (NFS 2016:9) sk vvikelsen i beräknde årsmedelvärden för NO 2 vr mindre än 30 % och för dygnsmedelvärden sk den vr mindre än 50 %. För PM10 sk vvikelsen vr mindre än 50 % för årsmedelvärden (krv för dygnsmedelvärden skns). I rpporten SLB 11:2017 [244] presenters beräkningsmetodern som nvänds v SLB nlys vid konsekvensberäkningr i smbnd med plner och tillståndsärenden. Rpporten redovisr också vilk osäkerheter som finns i beräkningrn smt jämförelser melln uppmätt hlter och beräknde hlter efter tt korrektion genomförts. Smmnfttningsvis konstters tt de genomsnittlig vvikelsern efter justeringr både för PM10 och NO 2 är mindre än 10 % från uppmätt hlter, vilket betyder tt kvlitetskrven på beräkningr för kontroll v miljökvlitetsnormer uppfylls med god mrginl. För beräkningr v hltern i frmtid scenrier (plner och tillståndsärenden) pplicers smm korrigeringr v de beräknde hltern som erhållits från jämförelsern med mätdt. Därför blir osäkerhetern i frmtidsscenriern i hög grd beroende v förutsättningrn som scenriot bsers på, t ex förväntde frmtid trfikflöden och prognosticerd nvändning v bränslen, motorer och däck. För de totl hltern i frmtidsscenrier bidrr också bkgrundshlterns utveckling till osäkerhetern; SLB-nlys ntr oförändrde bkgrundshlter. 24

25 LVF 2018:30 Luftutredning Frst Strnd, Bjurö Referenser 1. AB Fmiljebostäder, Amelie Oskrsson 2. Miljökvlitetsnormer för luft, En vägledning för detljplneläggning med hänsyn till luftkvlitet. Länsstyrelsen i Stockholms län Airviro Dispersion: 4. Opertionl Street Pollution Model (OSPM): 5. Luftföroreningr i Östr Sveriges Luftvårdsförbund. Utsläppsdt för år Östr Sveriges Luftvårdsförbund, LVF-rpport 2018: HBEFA-modellen, 7. Bringfeldt, B, Bckström, H, Kindell, S., Omstedt, G., Persson, C., och Ullerstig, A., Clcultions of PM-10 concentrtions in Swedish cities Modelling of inhlble prticles. SMHI RMK No. 76, Användning v dubbdäck i Stockholms innerstd år 2017/2018 Dubbdäcksndelr räknde på rullnde trfik, SLB-rpport 2018:8. 9. Undersökning v däcktyp i Sverige vintern 2016 (jnuri mrs). Trfikverket, publiktion 2016: Förordning om miljökvlitetsnormer för utomhusluft, Luftkvlitetsförordning (2010:477). Miljödeprtementet 2010, SFS 2010: Luften i Stockholm. Årsrpport 2017, SLB-nlys, SLB-rpport 2018: Krtläggning v bensenhlter i Stockholm- och Uppsl län. Jämförelse med miljökvlitetsnormer. Stockholms och Uppsl läns Luftvårdsförbund. LVFrpport 2004: Krtläggning v bens()pyren-hlter i Stockholms- och Uppsl län smt Gävle kommun. Jämförelse med miljökvlitetsnormer. Stockholms och Uppsl läns Luftvårdsförbund. LVF-rpport 2009: Krtläggning v rsenik-, kdmium- och nickelhlter i Stockholm och Uppsl län smt Gävle och Sndvikens kommun. Jämförelse med miljökvlitetsnormer, Stockholms och Uppsl läns Luftvårdsförbund. LVF-rpport 2008: Krtläggning v PM2,5-hlter i Stockholms- och Uppsl län smt Gävle kommun och Sndvikens tätort. Jämförelser med miljökvlitetsnorm. Stockholms och Uppsl läns Luftvårdsförbund. LVF-rpport 2010: Krtläggning v luftföroreningshlter i Stockholms och Uppsl län smt Gävle och Sndvikens kommun. Spridningsberäkningr för hlten v prtiklr (PM10) och kvävedioxid (NO 2) år 2015 LVF-rpport 2016: Miljökvlitetmål: Hälsoeffekter v prtiklr. Stockholms och Uppsl läns Luftvårdsförbund. LVFrpport 2007: Miljöhälsorpport 2013, Institutet för Miljömedicin, Krolinsk Institutet, ISBN , Elnders, Mölnlycke, Sverige, pril World Helth Orgniztion (WHO), Air qulity nd Helth, Fct sheet no 313, September 2011, 25

26 LVF 2018:30 Luftutredning Frst Strnd, Bjurö 21. World Helth Orgniztion (WHO), Air qulity guidelines for prticulte mtter, ozone, nitrogen dioxide nd sulfur dioxide, Globl updte Summry of risk ssessment, WHO Press, World Helth Orgniztion, Genev, Switzerlnd, Exposure - Comprison between mesurements nd clcultions bsed on dispersion modelling (EXPOSE), Stockholms och Uppsl läns Luftvårdsförbund, LVF rpport 2006: Nturvårdsverkets föreskrifter om kontroll v luftkvlitet, Nturvårdverket, NFS 2016: Luftkvlitetsberäkningr för kontroll v miljökvlitetsnormer Modeller, emissionsdt, osäkerheter och jämförelser med mätningr. SLB-rpport 11: Åtgärdsprogrm för kvävedioxid och prtiklr i Stockholms län, Rpport 2012:34, Länsstyrelsen i Stockholms län. 26. Denby, B.R., Sundvor, I., Johnsson, C., Pirjol, L., Ketzel, K., Normn, M., Kupiinen, K., Gustfsson, M., Blomqvist, G., och Omstedt, G. A coupled rod dust nd surfce moisture model to predict non-exhust rod trffic induced prticle emissions (NORTRIP). Prt 1: Rod dust loding nd suspension modelling. Atmospheric Environment 77: , Denby, B.R., Sundvor, I., Johnsson, C., Pirjol, L., Ketzel, K., Normn, M., Kupiinen, K., Gustfsson, M., Blomqvist, G., Kuhniemi, M., och Omstedt, G. A coupled rod dust nd surfce moisture model to predict non-exhust rod trffic induced prticle emissions (NORTRIP). Prt 2: Surfce moisture nd slt impct modelling. Atmospheric Environment 81: , SLB- och LVF-rpporter finns tt hämt på: 26

27 LVF 2018:30 Luftutredning Frst Strnd, Bjurö Bilg Beslut som syftr till tt minsk dubbdäcksupprivningen v prtiklr Regeringen beslutde 2009 tt ge kommunern rätt tt i lokl trfikföreskrifter förbjud fordon med dubbdäck för färd på gt eller del v gt. Trfik- och renhållningsnämnden i Stockholms std beslöt tt inför dubbdäcksförbud på Hornsgtn från den 1 jnuri Från den 1 jnuri 2016 infördes dubbdäcksförbud även på Fleminggtn och delr v Kungsgtn. Trnsportstyrelsen beslutde 2009 om tidigrelgd tid då det är förbjudet tt färds med dubbdäck i Sverige. Förbud gäller melln 16 pril och 30 september. Trnsportstyrelsen beslutde i smråd med Finlnd och Norge om en begränsning v ntlet tillåtn dubbr i dubbdäck till 50 stycken per meter rullomkrets. Krvet gäller däck som är tillverkde fr.o.m. den 1 juli Regeringen beslutde 2011 tt ge kommunern ytterligre möjligheter tt regler dubbdäcksnvändningen genom tt tillåt zonförbud för dubbdäcksnvändning. Trfik- och renhållningsnämnden i Stockholms Std hr i ugusti 2011 gett trfikkontoret i uppdrg tt utred miljözon som utestänger fordon med dubbdäck. Regeringen fstställde år 2012 ett åtgärdsprogrm för Stockholms län för tt minsk hltern v prtiklr (PM10) och kvävedioxid (NO 2) [25]. Resultt från kontroller v dubbdäcksndelr i Stockholmsregionen [8, 9] 1 Region Stockholm omfttr Stockholm, Södertälje smt Nck kommun. Noter tt Trfikverket kontrollerr prkerde fordon. 2 Gtor med dubbdäcksförbud i Stockholms innerstd omfttr Hornsgtn fr.o.m smt även Fleminggtn och Kungsgtn fr.o.m SLB-nlys kontrollerr rullnde fordon. 27

28 Östr Sveriges L uftvårdsförbund är en ideell förening. Medlemmr är 50 kommuner, två lndsting smt institutioner, företg och sttlig verk. Smrbete sker även med länsstyrels ern i länen. Målet med verksmheten är tt smordn övervkning v luft kvliteten inom smverknsområdet. S ystem et för luft över - vkning bestå r bl.. v mätningr, utsläpps dtbser och spridningsmodeller. SLB - nlys driver systemet på uppdrg v Luftvårdsförbundet. 28 Box 38145, Stockholm Södermlmsllén