STYRANDE DOKUMENT FÖR ANLÄGGANDE AV VA-ANLÄGGNINGAR Del 1 Teknisk standard

Transkript

1 STYRANDE DOKUMENT FÖR ANLÄGGANDE AV VA-ANLÄGGNINGAR Del 1 Teknisk standard Antagen: Senast reviderad: Mbn 8

2 Innehåll 0. Inledning 2 Praktisk Tillämpning 2 1. Projektering/ Dimensionering av va-anläggningar 3 Vattenskyddsområden 3 Ren- och tryckspillvattenledningar 3 Självfallsledningar 12 Servisavsättning 14 Infiltration 14 Avloppspumpstation 15 Distansmarkering 15 Serviser och anordningar inom fastigheten Utförande 17 Rivning 17 Grävning i allmän mark 17 Ansvar 18 Markavtal 18 Planering 19 Kartor/Ritningar 19 Schakt och öppningstillstånd 20 Avstängning och utmärkning 20 Tekniska krav 21 Återställning 26 Relationsuppgifter, inmätning, besiktning och garanti 27 1

3 0. Inledning Endast ansvarig projektledare anställd inom Gatu- och VA avdelningen äger rätt att avtala avsteg från denna Tekniska Standard. Praktisk Tillämpning Allmänt Denna Tekniska standard är upprättad för Härjedalens Kommun. Handboken är avsedd att tjäna som underlag vid projekterings- och beskrivningsarbete och reglerar utformningen av handlingar och utförande av allmänna Va-anläggningar. Anvisningarna baseras på anläggnings AMA. Textavsnitten skall fungera dels som bilagor till upphandlingsunderlag och kontrakt, dels som kravspecifikationer till entreprenörer, dels som instruktioner till kontrollanter, byggledare och besiktningsmän. Därför är de strukturerade efter och har hänvisningar till allmänt kända, branschöverenskomna arbetsunderlag. Teknisk handbok kompletterar dessa med uppgifter som är specifika för kommunens behov. Där hänvisning är gjord till fabrikat eller typ kan likvärdig komma i fråga. Dock avgör Gatu-VA avdelningen vad som kan avses som likvärdigt. Bestämmelser Det finns flera olika regelsamlingar för hur handlingar skall upprättas och arbeten skall utföras: 1. Lagar, förordningar och föreskrifter 2. Kontraktshandlingar 3. Kommunens egna regler enligt anvisningarna i Teknisk standard 4. Branschöverenskomna anvisningar och handböcker Kommunens anvisningar Kommunens anvisningar meddelas enligt följande: Genom texterna i Teknisk standard Genom hänvisningar till något allmänt verk, som t.ex. AMA (allmän material - och arbetsbeskrivning för anläggningsarbeten), Svenskt Vattens publikationer m.fl. Genom detaljanvisningar Hänvisningar till lagar Lagar, krav, publikationer, typblad m.m. gäller i de fall där hänvisningar i Härjedalens kommuns Teknisk standard utgått eller hänvisar till gammalt material. Status på Teknisk standard Teknisk standard gäller där den föreskrivs såvida inte annat anges. Uppdatering Dokumentet hålls kontinuerligt uppdaterat. Aktuell utgåva finns på Härjedalens kommuns webb under bygga & bo, samhällsplanering, detaljplaner och riktlinjer för arbete med detaljplaner. 2

4 1. Projektering/ Dimensionering av VA-anläggningar Vattenskyddsområden Projektering inom Vattenskyddsområde Dricksvatten av god kvalitet är en viktig del i ett bra boende. För att säkra dricksvattenkvaliteten för kommunens invånare är det förebyggande arbetet viktigt vid eller i ett vattenskyddsområde. Dricksvattenkvalitet Dricksvatten räknas som ett livsmedel och Livsmedelsverket är central tillsynsmyndighet för frågor gällande livsmedel. Verket skriver regler för hantering och kontroll av allmänna dricksvattenanläggningar samt fastställer gränsvärden för dricksvatten. Regler för vattenskyddsområden Ett viktigt verktyg för att skydda och bevara en vattentillgång som används, eller kan komma att användas, för vattenförsörjning är att bilda vattenskyddsområden. Det görs med stöd av 7 kap, Miljöbalken. Då ett vattenskyddsområde bildas tas samtidigt föreskrifter fram. Föreskrifterna, vilka är anpassade till det enskilda områdets behov och känslighet, talar om vilka begränsningar som gäller inom området till skydd för vattnet. Exempel på sådana begränsningar kan vara att behållare med olja och kemikalier ska vara inbyggda så att innehållet inte rinner ut om behållaren skulle gå sönder och att grävarbeten inte får vara så djupa att grundvattnet riskerar att bli förorenat. Föreskrifter för vattenskyddsområde Härjedalens kommun förskriver med stöd av 7 kap, 22 Miljöbalken (SFS 1998:808) följande: Avloppsvatten och dagvatten får ej släppas ut på eller i marken utan tillstånd från kommunens miljö- och byggnämnd. Nya avloppsledningar eller avloppsanordningar får inte anläggas utan tillstånd av kommunens miljö- och byggnämnd. Befintliga och nya ledningar och anordningar skall vara täta. Ren- och tryckspillvattenledningar Renvattenledningar Allmänt Vattenledningar dimensioneras efter VAV P83 Allmänna vattenledningsnät. Anvisningar för utformning, förnyelse och beräkning (2001). Vid planering och dimensionering av ledningsnät skall hänsyn tas till planer på framtida utbyggnation och av tekniska kontoret genomförda va-utredningar. Renovering av vattenledningar utförs enligt VAV VA-Forsk rapport 1995:12 Renovering av vattenledningar. Rör- och rördelar enligt VA-material. Gällande vattentryck ska de bestämmelser som finns i kommunens Allmänna Bestämmelser för Vatten- och Avloppsanläggning, ABVA, följas. Cirkulationssystem skall eftersträvas. Rundmatning i görligaste mån. Avluftning på huvudvattenledning sker genom servisanslutningar eller brandposter, som är placerade på höjdpunkten. Vid dimensioner <100 mm sätts spolpost. 3

5 Om annan avluftningsanordning skall anordnas skall PN10 användas. Material enligt kapitel PEC.411 i VA-material. SVETSNING AV PE-RÖR Stumsvetsning av PE-rör Stumsvetsning är ett förfarande där två PE-ytor samtidigt smälts mot en värmeplatta under ett bestämt tryck. Därefter pressas de snabbt ihop under ett bestämt tryck tills materialet svalnat. Rätt utförd stumsvets ger en fog som i det närmaste har samma hållfasthet som röret. En förutsättning är att PE-material av samma typ och kvalitet användes. Speciella stumsvetsningsmaskiner används för fogning av PE-rör. Stumsvetsning med svetsmaskin 1. Svetsarbetsplatsen väljs så att största möjliga antal fogar kan utföras, utan att maskinen behöver flyttas. Svetsmaskinen pallas upp i lämplig arbetshöjd på stadigt underlag. Före arbetets början skall vind- och regnskydd vara iordningställt, så att det vid behov snabbt kan tas i bruk. Användning av skydd är ett krav då hård vind eller nederbörd förekommer. 2. Tillse att rörändarna är oskadade, vinkelrätt kapade och skäggrensade i kanterna. Rörändarna fastspänns i svetsmaskinen, rören riktas noggrant och understöds så att de ej bryts i maskinen. Om ovallitet i rörändarna förekommer, trimmas de lika med svetsmaskinens ställskruvar, eller genom vridning av röret. 3. Rörändarna hyvlas rena och planparallella med maskinens skärverktyg. Rörändarna trycks försiktigt med handspaken eller hydrauliska pumpen mot hyveln så att verktyget inte bryts. Under hyvlingens slutskede minskas trycket successivt så att hyveln löper lätt och inga hack uppstår. Kontrollera att ytorna har god passning mot varandra. Utan att vidröra de hyvlade ytorna avlägsnas allt spån i rören. Håll ytorna rena! Damm, fett och fukt, även hudfett och svett påverkar svetsresultatet negativt. Efter hyvling skall svetsning ske utan dröjsmål! 4. Plattans temperatur skall vara ca +220ºC. Vid låg yttertemperatur t.ex. vintertid kan temperaturen hållas 5-10º högre. 5. Värmespegeln placeras mellan rörändarna och uppvärmning (smältning) sker i två steg. Först uppvärmning under tryck tills 2-4 mm vulster har bildats runt röret. Här vill trycket sjunka, men underhålls för att bibehållas. Därefter fortsätter uppvärmningen trycklöst under 0,5-3 minuter beroende på dimension och godstjocklek. 6. Värmespegeln borttas och fogytorna sammanförs så snabbt som möjligt, varefter fogningstrycket långsamt höjs under ca 30 sek till aktuellt värde (Tabellvärde + friktion). Under avkylningstiden underhålls trycket och när svetsfogen svalnat till "handvarm" temperatur kan röret lossas ur maskinen samt nästa fog påbörjas. Fogens hållfasthet tillåter nu att röret lyfts eller skjuts ur maskinen. Röret bör ej utsättas för större belastningar förrän fogen svalnat helt. Elektrosvetsning Elektrosvetsapparaten kräver en spänning mellan V för att automatiken skall garantera ett lyckat resultat i temperaturintervallet -10ºC - +40ºC. Vid kallare än 10ºC rådgör med VA-grossist innan svetsning. 1. Röret kapas i rät vinkel mot röraxeln. För detta används PE-rörkap eller en såg med en klinga, som är lämpad för konstfibermaterial. 4

6 2. Markera insticksdjupet på röret. Rörändarna skrapas rena på hela svetslängden, 0.1mm med för ändamålet avsett verktyg. Max glipa mellan rör och muff = 2 mm. Kanter på röret avgradas. 3. Omedelbart före svetsningen avtorkas de rensade svetsändarna med Tangit rengörings savetter. Muffen tas ut ur sin förpackning. OBS! inga "flötiga fingrar" på insidan av muffen. Muffen träs sedan på den rengjorda änden tills man kommit in till det lilla stoppet mitt i muffen. Rörfixturer skall användas för att undvika förskjutning av rörändarna under svetsningen. 4. Nu förs den i förväg rensade andra röränden in i muffen tills den tar stopp. 5. Anslutningskablarna ansluts nu till muffen och instruktionerna från svetsaggregatet följs till punkt och pricka. 6. Jämför svetstiden manuellt med ett stoppur eller liknande med aggregatets angivna tid. Svetsparametrarna (tryck, temperatur, tider osv.) skall alltid medfölja svetsmaskinen. 7. En visuell kontroll skall också göras på de "pluttar" som skall ploppa upp då svetsningen är klar. 8. Svetsningen skall därefter kallna efter vissa avkylningstider innan svetsen belastas. Hantering av PE-ledningar PE-materialet tillhör gruppen termoplaster, vilket innebär att PE-rör ändrar form vid tekniska belastningar och/eller mekaniska påkänningar. För att röret skall bibehålla sin form och funktion är det därför viktigt att vid hantering tillse följande: 1. Att rören ligger plant. 5

7 2. Att rören inte staplas på varandra så högt att de undre kommer att deformeras till ovalitet. Ju längre lagringstid, desto färre lager rör. 3. Att rörändarna är försedda med skyddsproppar vid leverans. 4. Att rören varken får tippas eller kastas av bilen utan lossas manuellt eller med kran. 5. Att rören aldrig får släpas på asfalt eller annat underlag som medför repor på rören. Repor får vara max 10% av rörets väggtjockleken dock max 3 mm. Om djupet på repan (skadan) är större än ovan angivet, kapa bort den skadade delen. Provning Nylagda vattenledningar och tryckavloppsledningar skall provtrycks med vatten enligt VAV P79 Anvisningar av täthetsprovning för tryckledningar (1998). Gatu- och VA-avdelningen skall kontaktas före provtryckningen för eventuell närvaro. Protokoll från provtryckningen inlämnas till Härjedalens Kommun med relationshandlingarna en vecka före besiktningen. Spolning och desinfektion Spolning och desinfektion utförs efter avslutad ledningsläggning och provtryckning. Krav: Bättre än tjänligt med anmärkning enl. Livsmedelsverkets kungörelse om dricksvatten. Vattenledningen skall efter färdigställande renspolas och desinfekteras enligt VAV P77 tillika uppvisa godkänt vattenprov. Vattenprov skall märkas driftkontroll på följesedel till laboratoriet. Vid förhöjd halt av heterotrofa bakterier utförs omspolning och ett nytt vattenprov tas ut. Om detta ej räcker utförs även desinfektion. Vid koliforma och e- koli krävs desinfektion och nytt vattenprov. 6

8 Läggningsdjup Jordarten är av stor betydelse för tjäldjupet. Maximalt frostfritt djup för Härjedalens Kommun presenteras i tabell nedan. Tabellerna är hämtade ur VAV P86 Läggningsdjup för VA-ledningar i jord med hänsyn till tjäle (2001). Markmaterial Sveg Ytterhogdal Hede Tännäs Grus 5,0 4,8 5,4 5,1 Sand 3,4 3,3 3,8 3,6 Grovsilt 2,9 2,8 3,2 3,0 Lera 1,8 1,7 1,9 1,8 Tabell 1: Maximalt tjäldjup vid snö- och vegetationsfri mark Markmaterial Sveg Ytterhogdal Hede Tännäs Grus 4,3 4,3 4,2 4,2 Sand 2,2 2,2 2,0 2,0 Grovsilt 1,8 1,8 1,4 1,4 Lera 1,2 1,2 1,0 1,0 Tabell 2: Maximalt tjäldjup vid snötäckt mark Maximalt läggningsdjup 2 m beroende på markförutsättningar. Vattenledning får inte förläggas under eller på samma nivå som spillvattenledning. Om vattenledning i undantagsfall läggs under spillvattenledning skall spillvattenledningen vara svetsad (utan skarvar). Vattenledning isoleras där den inte ligger på frostfri nivå. o Vid förläggning grundare än erfoderligt läggningsdjup skall ledningsisolering alltid utföras. Isoleringen kan läggas plan, hästskoformad eller som isolerlåda runt ledningspaketet. o Dimensionering och utförande av isolering sker efter leverantörens anvisningar. o Isolering redovisas på relationsritning. Avstängningsventiler samt grenrör för vatten Material enligt kapitel VA-material. Ventiler placeras och anläggs i den omfattning så att så få abonnenter som möjligt blir utan vatten vid en akut avstängning. Beteckning till avstängningsventil enligt kapitel VA-material. Inkoppling till det kommunala ledningsnätet utförs alltid av Härjedalens Kommun Gatu- och va-avdelningen. Servisventiler för vatten Vid servisavsättningen skall ventiler för avstängning av vattenservisledning placeras i anslutningspunkt 0,5 m utanför tomtgräns. Servisventil ska plomberas tills fastigheten ska bruka Va-anläggningen. Material enligt kapitel VA-material. Beteckning till servisventil skall vara enligt kapitel VA-material. Vid LTA med dubbla ventiler skall betäckning enligt kapitel VA-material användas. 7

9 Brandposter Placering och utformning av brandposterna ska avgöras i samråd med räddningstjänsten och Gatu- VA-avdelningen. Spolposter Material enligt kapitel VA-material. Anborrning Inkoppling till kommunens ledningsnät utförs av Härjedalens kommun. Vid inkoppling på befintlig vattenledning Ø får anborrning utföras. Anborrningsbygel enligt kapitel VA-material. Förankringar Dimensionering av stödblock, se VAV P41. Ledningsdragning genom förorenad mark Dragning av vattenledningar genom förorenad mark bör undvikas då föroreningarna kan gå genom ledningen. Krävs ändå sträckning genom förorenad mark skall rörmaterial väljas efter typ av förorening för att undvika inträngning i ledningen. Tryckspillvattenledningar Dimensionering enligt VAV P90. Täthetsprovning utförs enligt VAV P91 (plast), alternativt VAV P79 (segjärn). Provtryckning skall ske med 13 kg/cm2. Provtryckningsprotokoll skall skickas in till kommunen. Inre inspektion av ledning Inspektion utförs när överbyggnaden är klar före eller efter asfaltering. Senast fem dagar före slutbesiktning överlämnas inspektionen av självfallsledningarna. Dokumentation skall lämnas som ett protokoll på papper och TV3-filformat för direktinmatning i Va-banken, samt fil och film på en DVD-skiva för varje sträcka mellan brunnar. Huvudledningar för självfall skall filmas med färgkamera enligt VAV P93 inkl. profilmätning baserad på reviderade höjder och på Härjedalens Kommuns unika nummerserie till varje brunn som fås genom relationsunderlag lämnas på förhand ca en vecka före TV-inspektionen. Reviderade ritningar med avvägda höjder överlämnas till B som tar fram filmunderlag med rätt kodade brunnar som E sedan lämnar över till ledningsinspektören före filmning. Före TV-inspektionen skall ledningar vara rena. Vid sediment i ledningarna krävs rengöring och omfilmning. Dokumentationen skall ingå i kvalitetspärm. Ledningsmaterial och dimensioner Material enligt kapitel VA-material. 8

10 LTA Lätt trycksatt avlopp (LTA) innebär trycksatta system med ledningar av klena dimensioner och med i princip en pump på varje fastighet. Systemet är inte beroende av självfall. Tekniken används ofta vid kuperad terräng eller svårschaktad mark. Ledningarna kan läggas grunt, förses med termostatreglerad värmekabel och isoleras. Därigenom möjliggörs en ledningsdragning i bergig terräng utan allt för stora ingrepp i miljön. Se VA-Forsk rapport 2000:13 Tryckavloppssystem av rör med klena dimensioner (2000). Ledningsdragning skall ske så att stora statiska höjdnivåer undviks. Spol- och tömningsventil skall finnas i alla ändledningar. Inga ventiler skall sättas på tryckavloppsledningen förutom vid förbindelsepunkt. Beakta utsläppspunkten för avlopp med hänsyn till luktproblem. PE 40 x 2,4 är minsta dimension som servisledning till en fastighet. PE 50 x 5,8 är minsta dimension som allmän distributionsledning. Ledning skall utföras med stumsvetsning alternativt elektromuffsvetsning. Servisledningen skall kopplas på huvudledningen i 45 vinkel. Backventil skall monteras på tryckledningen för att förhindra att spillvatten trycks bakvägen in i servisledningen. Backventilen skall sitta på fastighetsägaren sida om servisventilen.. Entreprenören monterar denna, men skall fotodokumenteras eller kontrolleras på plats av Härjedalens Kommun. Viktigt att tänka på vid montering är att se till att rören är helt inskjutna i botten, kopplingarna är dragna i botten och att pilen är monterad i flödesriktningen dvs. från pumptanken ut mot gatan. Tryckavloppsledning ska vara försedd med röd-brun stripe. T-rör och servisavsättningar utförs med stumsvets alternativt med GF anslutningsbygel PN16 (svetsas). Material enligt kapitel VA-material. Grunt förlagda VA- ledningar, LTA Grunt förlagda VA-ledningar föreslås av Härjedalens kommun där stora kostnadsbesparingar uppnås för VA-kollektivet. Härjedalens kommun bestämmer ensam om detta alternativ skall utföras. Vid val av grunt förlagda ledningar skall Härjedalens kommuns instruktioner inhämtas för val av isolering, värmekabel samt el/styrskåp inklusive provningar och dokumentation. 9

11 Fastighetspumpstation, LTA Pumpstation skall förläggas 2 m innanför tomtgräns nära körbar väg, om inte extrema omständigheter föranleder annat, detta avgörs av Härjedalens Kommun VA- enheten. Automatikskåp med larm skall placeras i fastigheten. Avtal upprättas med fastighetsägaren om pumpplacering, ägande, elanslutning, skötsel, mm. Avstängningsventiler samt grenrör för tryckavloppsledning, LTA Avser ventiler mm. Utförs enligt anläggnings AMA 13 PEB Material enligt kapitel VA-material. Avser ventiler mm. Utförs enligt anläggnings AMA 13 PEB Material enligt kapitel VA-material. Spindelförlängare teleskop L=1,15-1,82 m. Material enligt kapitel VA-material. Beteckning till avstängningsventil skall vara enligt kapitel VA-material. T-rör vid nyanläggning skall alltid svetsas. Inkoppling till det kommunala ledningsnätet utförs alltid av Härjedalens Kommun. 10

12 Servisventiler för tryckavloppsledning, LTA Vid servisavsättningen skall ventiler för avstängning av tryckavloppsservisen placeras i anslutningspunkt 0,5 m utanför tomtgräns. Servisventil skall plomberas tills fastigheten ska bruka Va-anläggningen. Avser ventiler < 75 mm. Utförs enligt ANLÄGGNINGS AMA 13 PEB Ventiler med PE- ändar enligt kapitel VA-material. Spindelförlängare teleskop enligt kapitel VA-material. Beteckning till servisventil skall vara enligt kapitel VA-material Tryckslag Allmänt PN-klassificeringen för plaströr anger det arbetstryck som rören kontinuerligt kan uppta med en säkerhetsfaktor under hela sin brukstid. Detta då plastmaterial har en korttidshållfasthet som är betydligt högre än långtidshållfastheten. Rören kan kortvarigt uppta betydligt högre tryck än vad tryckklassen anger utan att rörens långtidshållfasthet påverkas. Plaströr kan därför vanligen uppta tryckslag upp till ca 1,5 gånger rörets tryckklass utan att detta behöver beaktas vid rörets dimensionering (val av tryckklass). Något som en projektör däremot alltid bör kontrollera är att undertrycket vid ett eventuellt tryckslag (t.ex. oplanerat strömbortfall vid pumpning) inte blir så lågt att vakuum kan uppstå i ledningen. Vakuumbildning bör aldrig tillåtas eftersom de tryckslag som då uppstår kan ge skador på pumpar och armaturer. För plaströr av låg tryckklass bör kontrolleras att rören kan uppta förekommande undertryck utan risk för buckling. Absolut vakuum är -1 bar (kg/cm2). Enligt fabrikanterna klarar PE ledningar NT bar och NT10 i princip vakuum. Känsliga delar i rörsystemet är rörsvetsar samt övergångar och kopplingar. Över dessa kan man få lokala över- och undertryckspikar. Dessa är dessutom känsligare än rören. En svets i PE klarar enligt tillverkare minst ca -9 mvp över tiden. PE- ledning i sig själv klarar ca tryckslagsvariationer under sin livstid för över- och undertryck större än en av leverantören angiven gräns utöver den tillåtna tryckklassen. Det är första tryckstöten som är dimensionerande vid maxflödet. Om tryckledningen inte är försedd med skydd mot tryckslag kan följande överslagsberäkning gälla: Ett år (ca 3000 drifttimmar), ger med start 10 ggr per timme tryckslagsvariationer. Ledningen riskerar då att skadas inom relativt kort drifttid därefter. Skydd mot tryckslag delas upp i aktiva och passiva åtgärder Passiva är t.ex. tryckklocka, svalltorn m.m. Aktiva är frekvensomformare, pneumatiska ventiler, mjukstart, m.m. som stänger ventilerna sakta. Tiden för stängning för långsamt stängande ventiler bör beaktas. Vid användning av exempelvis mjukstängande skivventiler får man den största flödesminskningen de sista 20 % av stängningssekvensen. Detta beroende på att flödet inte minskar linjärt med stängningen för en sådan ventil. 11

13 Förslag till skydd En tryckslagsberäkning bör alltid utföras på långa rörledningar för att säkerhetsställa att inga skadliga tryck kan uppstå i ledningen samt att avgöra vilket skydd som är lämpligt. PE ledningen klarar ca svängningar för över- och undertryck större än en av leverantören angiven gräns utöver den tillåtna tryckklassen. Om pumparna förses med frekvensomformare så att pumparna får en upp- och nedvarvningstid kan man reducera farliga tryckstötar vid normal drift. En tryckslagsberäkning bör göras för att fastställa ramptid. Vid strömbortfall 2-3 gånger per år i driftläge så klarar sig ledningen i hela sin livstid, normal år om inte trycken är orimliga. Finns tillsyn till pumpstation där man har kontroll på upp- och nedvarvningstiderna erfordras inget passivt skydd. Om pumpstationen inte har denna tillsyn eller där strömavbrott m.m. är mer än normalt, bör dubbla säkerheter byggas in med aktivt och passivt skydd. Där dubbla parallella tryckledningar anläggs bör aktivt skydd vara tillräckligt. Självfallsledningar Dimensionering enligt VAV P90. Vid planering och dimensionering av ledningsnät skall hänsyn tas till planer på framtida utbyggnation och av tekniska kontoret genomförda va-utredningar. Separata ledningar för spillvattenavledning samt dag- och dränvattenavledning utförs. Dag- och dränvatten från fastigheten skall i första hand omhändertas lokalt, LOD. Vid läggning inom vattenskyddsområden skall ledningarna stumsvetsas. Vid läggning bör laser användas vid lutningar under 20. Provning och kontroll Täthetsprovning utförs enligt VAV P91. Toleransgränser ska sättas enligt VAV:s rekommendationer. Minst 10 lutning för ledning av betong och plast. Inre inspektion av ledning ska alltid utföras vid extern entreprenör. Inspektionen sker med TV-kamera och dokumenteras enligt VAV P93, TV-inspektion av avloppsledningar i mark (2006). Film med tillhörande karta ska skickas till utsedd besiktningsman omgående efter filmningen genomförts. Kameramätning enligt klass A ska utföras på exploatörens/entreprenörens bekostnad där självfallsledning är förlagd i lera med skjuvhållfasthet > 15 kpa mätt innan åtgärder är vidtagna samt där lutningen understiger 10. Filmning skall lämnas i TV 3 format som passar filmprogrammet Wincam. Ledningsmaterial Material enligt kapitel VA-material. Infodring I vissa fall kan renovering av befintliga ledningar vara ett bättre alternativ än omläggning. Den mest gynnsamma lösningen tekniskt och ekonomiskt skall väljas i samråd med Härjedalens Kommun. Innan infodringsarbetet påbörjas skall alltid TV-inspektion utföras. Dimensionering skall utformas enligt VAV P93. Läggningsdjup Spillvatten skall förläggas djupare än vattenledning. I annat fall skall både spillvattenoch vattenledning vara PE-rör med svetsade skarvar. Läggningsdjupet är beroende av 12

14 det lägst liggande källargolvet (kg). I omvandlingsområden där kommunalt VA skall dras fram i redan utbyggda vägar, bör alternativ VA-utbyggnad med grunt förlagda ledningar (LTA) prövas Spillvatten Vid beräkning av den allmänna självfallsledningens vattengång i förhållande till befintligt källargolv rekommenderas följande: Vattengång för golvbrunn beräknas ligga 30 cm under källargolvet. Till detta skall en höjdskillnad läggas till motsvarande 20 diagonalt huset samt 20 lutning mellan husliv och anslutningspunkt vid den allmänna VA-ledningen. Beräkningsmässigt skall servisledningens hjässa ansluta till den allmänna VA-ledningens hjässa. Uppgifter om den allmänna VA-ledningens dämningsnivå lämnas av Härjedalens Kommun. Till spillvattenledning får ej anslutas ytvatten och dräneringsvatten. För att höja säkerheten mot översvämning i lågt belägna källargolv skall backventil installeras på spillvattenledning eller pump. (Avser befintliga fastigheter.) Nya fastigheter får ej förlägga sitt källargolv under den marknivå som är vid förbindelsepunkten. Spillvattenledning som läggs i vattenskyddsområde skall stumsvetsas. Material enligt VA-material Dagvatten Vid beräkning av den allmänna självfallsledningens vattengång i förhållande till befintligt källargolv rekommenderas följande: Vattengång för dränledning i uppströmsänden beräknas ligga 30 cm under underkant platta. Till detta skall en höjdskillnad läggas till motsvarande 5 runt husets halva omkrets samt 10 lutning mellan husliv och anslutningspunkt vid den allmänna VA-ledningen. Beräkningsmässigt skall servisledningens hjässa ansluta till den allmänna VA-ledningens hjässa. Dagvattenledningar som läggs i vattenskyddsområde skall stumsvetsas. Material enligt VA-material. VA-ledningens dämningsnivå är lika med marknivå vid förbindelsepunkten. Detta gäller även för spillvattenledning. Nya fastigheter får ej förlägga sitt källargolv under den marknivå som är vid förbindelsepunkten. Lokalt omhändertagande av dagvatten skall alltid utredas Nedstigningsbrunn/ tillsynsbrunn Självfallsledningar förses med Nedstigningsbrunn/Tillsynsbrunn (NB/TB, företrädesvis plastbrunnar) i brytpunkter i plan och profil samt vid ledningsförgreningar > Ø 200 mm. Brunnar utförs enligt kapitel VA-material samt Anläggnings AMA 13PDB.32. Avståndet mellan nedstigningsbrunnar skall vara < 60 m. I brytpunkter på ledningen däremellan kan rensbrunnar med dimension 200 mm sättas. Brunnar bör i möjligaste mån förläggas utanför hjulspår. I grusytor placeras brunnsbetäckningen mm under färdig markyta och övertäcks med grus. I asfaltsytor placeras brunnsbetäckningen 5-10 mm under färdig köryta. Övriga brunnar placeras på sådant sätt så att inläckage undviks. Täthetsprovning utförs enligt VAV P91. Täthetsprovning skall alltid omfatta alla brunnar både på spill- och dagvatten. Där tryckspilledningar släpper skall plastbrunnar användas minst 200 m nedströms. 13

15 Rensbrunn på platsledning Rensbrunn utförs enligt kapitel VA-material samt Anläggnings AMA 13PDB Dagvattenbrunn (rännstensbrunn) Dagvattenbrunn skall utföras enligt kapitel VA-material samt enligt Anläggnings AMA 13PDB.5. Kupolsilens material skall vara av segjärn samt låsbar. Servisavsättning Servisavsättning för vatten skall utföras så att servisventilen alltid placeras längst till höger när man står vid huvudledningen och ser mot fastigheten. Samtliga servisledningar bör ansluta till endast en punkt på huvudledningssystemet. Rensbrunn skall alltid placeras 0,5 m från fastighetsgräns, oavsett om servisledning ansluts direkt på nedstigningsbrunn (dock inte om avståndet understiger 3,0 m mellan tomtgräns och nedstigningsbrunn). Anslutning till huvudledning ska utföras med 45 graders grenrör. Vattenserviser Allmänt Serviser utförs i PE (dim. Ø32, 40, 63 och 75 mm). Nyanläggning av servisledning till enfamiljshus skall utföras med dimension Ø32. Vid renovering av servisledning till flerfamiljshus gäller befintlig innerdiameter. Vid nyanläggning läggs servisen 0,5 m utanför tomtgräns. Anslutning till huvudledning av gjutjärn skall utföras med anborrningsbyglar (dim. Ø32-63mm), alt. T-rör vid större dimensioner som efter ventil övergår till PE via flänskoppling. Anslutning till huvudledning av PE skall utföras med anborrningskoppling (dim. Ø32-63mm), alt. T-rör vid större dimensioner, Ø90 och uppåt, i övrigt gäller samma förfarande som med gjutjärnsledningar. Servisventil inkl. teleskopsgarnityr med tillhörande betäckning sätts normalt ca 0,5 m från tomtgräns. Är det grönyta, dike el. dyl. flyttas ventil ut i grusyta eller asfaltyta. Avloppsserviser Allmänt Servisledningar skall utföras med PP8 markavloppsrör Klass SN8, där inget annat föreskrivs. Serviser till nya enfamiljshus skall utföras med dimension Ø110/100, på såväl spillsom dagvattenservis. Rensbrunn sätts normalt ca 0,5 m från tomtgräns. Är det grönyta, dike el. dyl. flyttas rensbrunn ut i grusyta eller asfaltsyta. Infiltration Perkolationsbrunn/infiltrationsmagasin utförs enligt typritning PDY.22 Anläggnings AMA. Infiltrationsgropen fylls med makadam eller singel som packas och avjämnas 14

16 innan brunnen ställs därpå. Alternativt kan infiltrationsgropen fyllas med dagvattenkassetter av plast. Perkolationsdelen skall ligga på tjälfritt djup. Så kallade stenkistor för att hantera dagvatten bör undvikas. Speciellt gäller detta där ledningar ansluts direkt till stenkistan under mark utan att först ha passerat vegetation eller markfilter. Oftast krävs särskild tömning av stenkistan. Infiltrationsmagasinets dimensioner är beroende av infiltrationshastigheten samt tillflödet. OBS! Infiltrationsmagasinet måste utformas med hänsyn till varje tomts markbeskaffenhet samt rådande grundvattenyta. I det enklaste fallet används utkastare på stuprören medan dräneringen ansluts till exempelvis vägdiket. I svårare fall där infiltrationsmöjligheter saknas måste dräneringsvattnet pumpas till exempelvis vägdiket. För att höja säkerheten mot översvämningar bör speciella översvämningszoner utnyttjas. Dessa skall vid maximal tillrinning få ett största vattendjup av 2 dm. Ytan bör vara gräsbeklädd samt ha ett effektivt dränerings- eller infiltrationssystem. Avloppspumpstation Avloppspumpstationer i Härjedalens Kommun konstrueras med överbyggnad. Endast LTA stationer är undantagna från detta. Distansmarkering Följande anordningar skall distanseras: - Ventiler - Brunnar - Brandposter - Övriga markförlagda anordningar Avståndet mellan distansmarkering och anordning får vara maximalt 10 m. Utförande och material enligt VA-material 15

17 Serviser och anordningar inom fastigheten Innan servisledning anläggs skall förbindelsepunkt vara fastställd av Härjedalens Kommun. Anslutning till allmän ledning utförs av kommunen. Minsta lutning för servisledningar är 10. Minsta dimension på vattenservisledning 32 mm och spillvattenledning 110 mm. Backventiler och återströmningsskydd (klass 4) Har en fastighet mer än en vattenservis, ska varje servis ha ett återströmningsskydd. Skyddet monteras direkt efter mätstället. Återströmningsskyddet säkerställer vattenmätarens funktion och förhindrar att vatten från fastigheten kommer ut i det allmänna ledningsnätet. Ibland uppstår det undertryck i det allmänna vattenledningsnätet. Då kan vatten strömma tillbaka från fastighetens vatteninstallationer och ut i det allmänna nätet. Detta kan orsaka föroreningar i det allmänna vattenledningsnätet. Återströmningsskyddet skyddar det allmänna nätet mot sådana kvalitetsstörningar. Därför kräver Härjedalens Kommun ibland att privata vatteninstallationer har återströmningsskydd enligt SS EN Detta gäller vatteninstallationer inom vissa verksamheter. Luftgap (klass 5) Det är viktigt att det finns ett luftgap mellan ett tappställe och vattennivån under detta. Om tappstället kommer i kontakt med det underliggande vattnet, finns risk att vatten kan sugas tillbaka till det allmänna vattennätet. Det innebär en risk för förorening i det allmänna nätet. Detta är särskilt viktigt vid exempelvis anordningar för påfyllning av bassänger och reservoarer. Hur stort luftgapet måste vara beror på vilken installation det är och vilka hälsorisker eventuella föroreningar skulle innebära. Kontakta alltid Härjedalens Kommun vid denna typ av installationer. Återströmningsskydd tillhandahålls av Tekniska Kontoret där detta är aktuellt. Sprinkler Ansökan om anslutning av sprinklersystem till allmänna vattennätet skall godkännas av Härjedalens Kommun. Beviljas ansökan upprättas förbindelsepunkt enligt ABVA samt sprinkleravtal. Sprinklersystemet skall i första hand försörjas via bassäng på fastigheten. Sprinklersystemet dimensioneras och utformas enligt SBF 120:5 Regler för automatisk vattensprinkleranläggning. Återströmningsskydd klass BA för vätskekategori 4 skall installeras vid anslutningspunkt till allmän vattenledning. Olje- och bensinavskiljare I förbindelsepunkten till kommunalt avloppsnät får halten mineralolja inte överstiga 50 mg/l För att förhindra att olja släpps ut skall alla skall oljeavskiljare installeras i de utrymmen som används eller kan komma att användas som tvätthall, verkstad, garage med golvbrunn, större parkeringsytor eller liknande. Avskiljaren skall vara dimensionerad efter europanorm SS-EN858-2 och konstruerad enligt SS-EN Anmälan skall ske till Miljö- och byggförvaltningen. Besiktning, tömning och underhåll bekostas av anläggningens ägare. Tömning skall ske så ofta så att god funktion upprätthålls. 16

18 Se även VAV:s VA-Forsk Rapport nr Avskiljare för lätta vätskor och fett. Fettavskiljare I förbindelsepunkten till kommunalt avloppsnät får halten avskiljbart fett inte momentant överstiga 100 mg/l. För att förhindra att fett släpps ut skall alla livsmedelsproducerande samt -hanterande verksamheter utrustas med typgodkänd och funktionstestad fettavskiljare. Avskiljaren skall vara dimensionerad efter europanorm SS- EN och konstruerad enligt SS-EN Anmälan skall ske till Miljö- och byggförvaltningen. Besiktning, tömning och underhåll bekostas av anläggningens ägare. Se även VAV:s VA-Forsk Rapport nr Avskiljare för lätta vätskor och fett. 2. Utförande Rivning Rörledningar och brunnar Stödblocksförankring för närliggande ledning som är i drift får ej rivas. Brandpostledning proppas vid T-rör. Beteckning borttas samt igenfylles/borttas, trumma igenfylls/borttas, BP-skylt borttas. Vattenledning som slopas, proppas vid huvudledning. Ventiler: Betäckningar tas bort på avstängnings/servisventiler. Skyddsrör och spindelstång kapas 1,00 m under mark, skylt borttas. Självfallsledning proppas i brunn och vid rörände. Serviser på självfallsledningar proppas vid grenrör. Brunn rivs till ca 1 m från färdig mark och resterande del av brunnen fylls med sand som packas, översta ca 20 cm fylls med betong, skylt borttas. Grävning i allmän mark Allmänt Som markförvaltare och väghållare har Samhällsbyggnadsförvaltningen det övergripande ansvaret för trafiksäkerheten och för att tillämpliga lagar och förordningar följs. Föreskrifterna syftar till att förebygga risken för olyckor och skador dels inom vägområde, dels inom övrig allmän platsmark såsom parkanläggningar, torgytor och gångoch cykelvägar. Alla arbeten i allmän mark som berör trafikanter i någon form kräver en trafikanordningsplan (TA-plan). Återställningsarbeten ska utföras på ett sådant sätt att kommunens gator och vägar håller god framkomlighet, hög säkerhet och acceptabel trafikmiljö. Speciellt ska behoven för människor med funktionsnedsättning uppmärksammas. Referenser till dessa föreskrifter Tillsammans med dessa föreskrifter gäller i tillämpliga delar aktuella upplagor och tillägg till: Svenska kommunförbundets LEDNING FÖR GRÄVNING Kabels förläggning max. 145 KV KJ 41 gällande utgåva. Svenska kommunförbundets UTMÄRKT 17

19 Ansvar Arbetsskyddsstyrelsens föreskrifter ARBETE PÅ VÄG Svenska plantskolornas riksförbund (1982). Värdering av träd och buskar. Kommunens ansvar Kommunen är i egenskap av väghållare den som lämnar föreskrifter och utfärdar schakttillstånd för utförande av arbeten i allmän platsmark. Byggherrens ansvar Tillstånd/avtal erfordras för att anlägga och bibehålla ledningar i allmän mark. Byggherren ansvarar för att dessa föreskrifter följs. Kommunen påtar sig inget ansvar för byggherrens förslag av placering av ledning. Byggherren ansvarar för att utmarkering av andra ledningar blir utförd samt svarar för eventuell uppkommen skada på annans ledning eller anläggning. Byggherren ska tillse att arbetsområdet fram till utförd slutbesiktning hålls i sådant skick att ordning och säkerhet ej åsidosätts. Byggherren har ansvaret för att entreprenadområdet hålls rent och snyggt och ansvarar därmed för renhållningen till dess byggherrens arbete är fullgjort och slutbesiktigat. Byggherren har i enlighet med den lokala ordningsstadgan skyldighet att vidta de åtgärder som behövs för att allmänheten inte ska utsättas för olägenheter i form av spill, damm, onödigt buller eller dålig lukt. Åtgärder ska vidtas så att mark, grundvatten och vattendrag inte förorenas av kemikalier, oljor, bensin eller liknande. Byggherren har ansvar för att trafikavstängning och skydd av öppna schakt fungerar. Om trafikavstängningar ej är utförd enligt anvisningar har kommunen rätt att avbryta arbetet. Om grävning sker i allmän platsmark innan tillstånd föreligger, kan åtgärden komma att polisanmälas och den grävande parten blir skyldig att betala de kostnader kommunen får med anledning av grävningen. Byggherren ansvarar för att skaffa sig information om vilka övriga eventuella tillstånd som kan krävas för den planerade åtgärden. Detta betyder även att man som byggherre och entreprenör måste ha kunskap angående ett flertal lagar, förordningar och föreskrifter som t.ex. Arbetsmiljölagen, Byggnads- och anläggningsarbeten AFS 1999:3 med ändring AFS 2008:16, Väglagen, Ordningslagen, Plan- och Bygglagen, Fornminneslagen, Miljöbalken, Trafikförordningen, Vägmärkesförordningen, Transportstyrelsens författningssamling, Lokala trafikföreskrifter, Lokala ordningsföreskrifter m.m. Till detta kommer även olika myndighets handböcker/anvisningar. Markavtal För att ledningar ska få anläggas och bibehållas på mark ägd av kommunen krävs en nyttjanderätt. Detta sker i regel genom att byggherren tecknar ett Markavtal med kommunen. Syftet med Markavtalet är att underlätta hanteringen av ny förläggning av ledningar och säkerställa Byggherrens rättigheter och skyldigheter. Byggherren ansvarar för att teckna ett giltigt Markavtal med kommunen innan schakttillstånd söks hos Gatu- VA-avdelningen. 18

20 Planering Samråd och planering Kommunens mark utvecklas kontinuerligt. Detta innebär att oexploaterad mark kan bli ianspråktagen för ny användning eller att befintlig användning av mark förändras. Detta kan få konsekvensen att ledningar måste flyttas. För att minska risken att ledningar måste flyttas kort tid efter att de anlagts krävs det att andra berörda i kommunen får chans att yttra sig över placeringen. Byggherren ska därför stämma av sina utbyggnadsplaner med kommunen innan schakttillstånd söks. För att uppnå rimliga krav på framkomlighet och angörning får inte längre sträckor än 150 m eller helt kvarter schaktas upp utan särskilt medgivande från kommunen. Kommunen kan besluta om period och områdesvisa restriktioner för anläggningsarbeten och markupplåtelser när allmänintresset så påkallar. Det kan gälla i samband större helger, festivaler etc. Det är av stor vikt att hänsyn till allmänheten tas vid grävningsarbeten. Information Information på plats ska alltid finnas vid alla slags grävningar. Detta gäller även vid akuta grävningar. För information till allmänheten ska informationsskyltar sättas upp. Motsvarande information ska tillhandahållas kommunen för publicering på hemsidan. Publicering på hemsidan samt uppsättning av informationstavlor ska ske minst fem (5) arbetsdagar före igångsättning. Av texten ska framgå byggherre, slag av arbete, färdigställandetid samt firmanamn och telefonnummer till ansvarig kontaktperson. Vid schaktarbeten med varaktighet av högst fem (5) arbetsdagar räcker det dock med uppgift om firmanamn och telefonnummer. Vid schaktarbeten med beräknad varaktighet längre än fem (5) arbetsdagar ska Byggherren informera berörda företag, affärsidkare, husägare samt boende i god tid före beräknad start av arbetena på plats. När en part planerar arbete som medför tillfällig eller permanent flyttning av annan parts anläggning ska denna kontaktas i god tid. Kartor/Ritningar Innan arbete som medför schakt i allmän mark får påbörjas ska Byggherren förvissa sig om läget av befintliga ledningar på arbetsplatsen genom att anskaffa ledningskartor över berört område. Om utsättning krävs tas direktkontakt med berörd ledningsägare. För att få schakttillstånd kräver kommunen att Byggherren svarar för att anläggningen mäts in och att inmätningen registreras hos ledningsägare som ska uppdatera ledningskartor. Relationsuppgifter Alla ny-, om- och tillbyggnader skall anmälas till Gatu- & VA-avdelningen där alla relationshandlingar förvaras. 19

21 Relationsuppgifter skall lämnas till Gatu- & VA-avdelningen minst 1 vecka innan besiktningen äger rum. Vid slutbesiktning skall representant från Gatu- & VA-avdelningen samt utsedd besiktningsman närvara. Representant för Miljö- och Byggförvaltningen kan även närvara om de önskar. Relationsuppgifter skall lämnas digitalt i dwg-format. På va-ritningarna redovisas uppgift om ledningstyp, material, dimension, nivåer, etc. Inmätning Se separat styrande dokument Fotografering Fotografering utförs med digitalkamera vid varje ingreppspunkt innan återfyllning utförs så kopplingar och detaljer framgår. Bilderna redovisas i JPG-format. För varje bild anges plats, datum samt löpnummer. Innehållsförteckning över bilderna upprättas och arkiveras tillsammans med bilderna. Vid behov utförs fotografering även före ingreppet. Schakt och öppningstillstånd För grävningsarbeten eller motsvarande krävs alltid ett schakttillstånd. Schakttillstånd ska sökas senast 15 arbetsdagar före planerad schakt. Ansökan om schakttillstånd görs på blankett Ansökan om schakttillstånd. Arbetet får inte påbörjas i park och gaturummet innan godkänt tillstånd kommit sökande tillhanda. Inom skyddsområdena för vattentäkter krävs tillstånd från Miljö- och Byggnämnden för schaktning och fyllningsarbeten samt dragning av ledningar för avlopp och fjärrvärme. Karta över vattenskyddsområdenas utbredning finns hos Miljö- och Byggförvaltningen. Avstängning och utmärkning Vid avstängning ska särskilt uppmärksammas om oskyddade trafikanter utsätts för stora risker när de hänvisas ut i trafiken. När en gångbana stängs av ska särskilda åtgärder vidtas så att synskadade personer kan känna avstängningsanordningen och att rörelsehindrade personer lätt kan ta sig förbi. Ledningsarbete, som genom sin plats på eller intill väg utgör en fara, ska utmärkas med vägmärken samt avstängnings- och säkerhetsanordningar enligt Svenska kommunförbundets handbok UTMÄRKT. Daglig tillsyn av avstängnings- och säkerhetsanordningarna ska ske. Vid arbete med ledning på eller intill väg skall, om arbetet beräknas pågå mer än två (2) dagar eller om schakt utförs på ett djup mer än 0,5 m inom ett tvåmetersavstånd från trafikerad köryta, s.k. tung avstängning tillämpas. En trafikanordningsplan (TA-plan) ska alltid finnas då ett vägarbete ska utföras i allmän mark. Gatutyp, trafikmängd, arbetets plats och omfattning samt tidsåtgång är faktorer som avgör hur en TA-plan ska utformas. TA-planen ska bestå av en ritning där det framgår vilka trafikanordningar som krävs och ett faktablad. Av TA-planen ska framgå om det behövs tillfälliga trafikföreskrifter 20

22 för arbetsplatsen, t.ex. sänkt hastighet. Även ytor som arbetsmaskiner och transportfordon kräver ska ingå. TA-planen ska godkännas av kommunen innan arbete får påbörjas. Särskild försäkran ska därvid finnas att ansvarig person äger kunskap om de villkor som gäller vid avstängning av gator och vägar. I anslutning till TA-plan måste vid behov en etableringsplan upprättas och polistillstånd inhämtas så att placering av bodar, upplag etc. samordnas med trafikförutsättningarna i övrigt. Normalt är handläggningstiden 10 arbetsdagar om inte TA-planen lämnas samtidigt som ansökan om schakt och öppningstillstånd. Om erforderliga åtgärder kräver beslut av länsstyrelsen kan handläggningstider på åtta veckor förekomma. Tekniska krav Allmänt Arbete i väg ska planeras och bedrivas på så sätt att anläggningarnas konstruktion, bärighet och slitstyrka består. Innan grävning påbörjas skall samordning ske med andra ledningsdragande verk. Inom Härjedalens kommun finns bland annat dessa ledningsägare: VA- ledningar Härjedalens Kommun El-ledningar BTEA, Härjeåns Nät AB , Teleledningar SKANOVA Fjärrvärme E.ON JP El & VVS AB Enycon Egenkontroll Byggherren ska under arbetet utföra en egenkontroll. Egenkontrollen ska dokumenteras skriftligt och vid anmodan överlämnas till kommunens representant vid slutbesiktningen. Egenkontrollen ska minst omfatta: - Dagbok 21

23 - Syn - Läggningsdjup - Materialval - Kontrollavvägning av lutning och angiven höjdsättning - Inmätning av samtliga nya brunnar och ventiler - Fotografering av alla arbeten. Se vidare avsnitt Packningskontroll - Övrig återställning - Besiktningsprotokoll - Ledningsfilmning vid behov Dokumentationen hålls tillgänglig för kvalitetsrevision av Tekniska Kontoret. Ledningsläge Ledningsläge ska väljas utifrån minsta trafikstörning vid utförande och underhåll samt konsekvenser för intilliggande ledningar och övrig omgivning. VA-ledningar läggs om möjligt i gatumark eller annan allmän platsmark. Huvudledningar inom fastighetsmark skall företrädelsevis placeras inom U-område eller servitutsområde med bredd av 6 10 m beroende på läggningsdjup. Om området gränsar mot byggnad eller skall innehålla fler ledningar ökas områdets bredd. Ledningar i samma schakt läggs på olika nivåer om inte avrinningsförhållandena kräver samma nivå. Grunt förlagda ledningar kan komma i fråga, men skall då isoleras. Längsgående ledning får aldrig placeras i dikesbotten. Ledning planeras så att antalet korsningar med väg begränsas. Korsande ledning läggs vinkelrätt eller i det närmaste vinkelrätt mot vägens längdriktning. Ledningar i gata VA-ledningarna bör ligga på den sida av gatan som har flest serviser. Vattenledningarna ligger närmast tomtgränsen med ett avstånd om minst 1 m från vägkant. Övriga ledningsslag placeras skilt från VA-ledningarna i egna ledningsgravar. Figur 1. Ledningars placering i gata 22

24 Innan servisledning anläggs skall förbindelsepunkt vara fastställd av Härjedalens Kommun. Anslutning till allmän ledning utförs av kommunen. Om fastigheten inte ansluts så skall ledningarna proppas och märkas ut. Om servisledning för spillvatten inte mynnar i brunn på huvudledningen skall rensbrunn monteras vid förbindelsepunkt eller annan lämplig plats. Minsta lutning för servisledningar är 10. Minsta dimension på vattenservisledning 32 mm och spillvattenledning 110 mm. Figur 2. Utförande vid servisavsättning Innan grävning påbörjas skall samordning ske med andra ledningsdragande verk. Schaktning i hårdgjord yta Asfaltytan runt schaktet ska sågas så att återställning kan utföras enligt kommunens standard. Återställning. Asfaltens kanter ska vara raka och formen på schakten ska vara rektangulär samt följa gatans huvudlinjer. Ledningsgrav schaktas ej bredare, än att erforderligt utrymme erhålles för läggningsoch fogningsarbete. Vid rasrisk ska ledningsgraven spontas eller stämpas. Schaktmassor som ej kan separeras från överbyggnadsmaterial, fyllnadsgrus, bärlager etc. ska fraktas bort. Dessa massor får ej användas till återfyllnad utan kommunens tillstånd. Schaktning vid träd-, planterings- och gräsyta Vid grävning invid träd och buskar på kommunal mark kontaktas kommunens parkavdelning. Om arbetet ska bedrivas innanför trädets droppzon eller inom ett avstånd av 5 m från stammen ska detta uppges i ansökan. När arbete sker i närheten av växtlighet ska alla eventuellt avgrävda rötter alltid kapas med vass såg eller sekatör för att få ett rent snitt. De frilagda rötterna måste omedelbart skyddas mot uttorkning. Rötterna ska vattnas och fuktig säckväv eller geotextil ska läggas över de synliga rötterna. 23

25 Transporter och upplag på marken eller strax intill träd får ej förekomma. Om detta inte kan undvikas ska marken skyddas mot komprimering. Bensin, diesel, halkbekämpningsmedel, lösningsmedel eller liknande får inte vare sig förvaras eller hanteras inom ett avstånd från stammen räknat på tre gånger trädkronans radie. Om växtlighet på allmän platsmark måste tas bort och inte kan återställas ska Byggherren ersätta växtligheten. Även skadad växtlighet ska ersättas. Värdering av växtligheten sker enligt Koch s metod. Endast träd som är lämpliga enligt senaste VA-forskrapport NR Trädrötter och ledningar. Återfyllning Allmänt Fyllning ska utföras med jord med homogen struktur och utan lokala anhopningar av sten eller block. Fyllning får inte innehålla ämnen som kan skada ledning eller fogmaterial. Fruset jordmaterial får inte användas. Fyllning får inte utföras på underlag av jordmaterial som är fruset. Schaktsida mot vilken fyllning och packning ska utföras får inte vara frusen till större djup än 0,1 m, om jordmaterialet i schaktsidan tillhör tjälfarlighetsklass 2, respektive 0,05 m om jordmaterialet tillhör tjälfarlighetsklass 3-4. Då ledningsarbetet är utfört ska schakter återfyllas utan dröjsmål. Intill dess att beläggningen återställts ska trafikerad yta dagligen underhållas, så att slag, gropar och dylikt ej förekommer. Kringfyllning utförs enligt respektive ledningsverks föreskrifter. Kringfylling Fyllning för förstärkning av ledningsbädd Ojämnheter i ledningsgravens botten utfylls med månggraderat material ur grupp 2 eller 3B, tabell CE/1. Materialet packas upp till underkant ledningsbädd enligt tabell CE/4. Ledningsbädd utförs med samkross innehållande max stenstorlek 20 mm. Bädd skall utföras med en tjocklek av max 100 mm (mjuk ledningsbädd) och packas indirekt efter rörläggning i samband med första lagret kringfyllning. Kringfyllning för va-ledning Kringfyllning ska utföras inom ledningsgravens hela bredd och upp till 0,3 m över översta rörlednings hjässa. Vid ledningsgrav med två eller flera ledningar på olika nivåer får dock kringfyllningen begränsas enligt figur CEC/2. 24