Utbildningsnämnden Kallelse och föredragningslista 1 (4)

Transkript

1 Utbildningsnämnden Kallelse och föredragningslista 1 (4) Sammanträdesdatum Diarienummer UN 2019/0151 Utbildningsnämnden Sammanträdesdatum Tid Plats Tågvirket, Stora Södergatan 47 Följande ärenden ska behandlas: 1. Val av justeringsperson samt bestämmande av tid för justering I tur att justera är Ida Alterå (C) 2. Fastställande av dagordning 3. Information: Miljöarbete 4. Anmälan av kränkande behandling, elever Dnr UN 2019/ Månadsuppföljning, lokaler (senare utskick) Dnr UN 2019/ Delårsbokslut 30 mars (senare utskick) Dnr UN 2019/ Ansökan till kommunstyrelsen om utvecklingsstöd till skolidrott (senare utskick) Dnr UN 2019/ Ansökan ur Lunds miljöanslag Dnr UN 2019/ Fastställande av gallringsplan för handlingar av tillfällig eller ringa betydelse Dnr UN 2019/ Kvalitetsanalys för vuxenutbildningen 2018 (senare utskick) Dnr UN 2019/ Yttrande över: Program för trygghets och säkerhetsarbete i Lunds kommun Dnr UN 2019/0197

2 Utbildningsnämnden Kallelse och föredragningslista 2 (4) Sammanträdesdatum Diarienummer UN 2019/ Remiss Förslag till ändringar i läroplaner vad gäller kunskapsområdet sex och samlevnad Dnr UN 2019/ Yttrande över: Ansökan från Lärande i Sverige om utökning av utbildningar vid Realgymnasiet i Lund Dnr UN 2019/ Yttrande över: Ansökan om utökning av utbildningar vid Thoren Innovation School i Lund Dnr UN 2019/ Yttrande över: Ansökan från Hvilan Utbildning AB om utökning av gymnasieskola i Lunds kommun med fler inriktningar på två program Dnr UN 2019/ Yttrande över: Ansökan från Dans o Musikal i Lund AB om förlängning av spetsutbildningar med inriktning Dans respektive Musik Dnr UN 2019/ Yttrande över: Ansökningar om att få starta fristående gymnasieutbildningar i närliggande kommuner Dnr UN 2019/ Gemensamma rutiner för frånvarorapportering och frånvarouppföljning Dnr UN 2019/ Initiativ för friskoleetableringar Dnr UN 2019/ Anmälan av delegationsbeslut Dnr UN 2019/ Anmälningar inkomna skrivelser Dnr UN 2019/ Övriga frågor (Anmäles före mötet)

3 Utbildningsnämnden Kallelse och föredragningslista 3 (4) Sammanträdesdatum Diarienummer UN 2019/0151 Rasmus Törnblom (M) Ordförande Stewe Löfberg Nämndsekreterare stewe.lofberg@lund.se

4 Utbildningsnämnden Kallelse 4 (4) Sammanträdesdatum Diarienummer UN 2019/0151 Ledamöter Rasmus Törnblom (M), ordförande Hedvig Åkesson (KD), vice ordf Jesper Sahlén (V), 2:e v ordf Camilla Norberg Hansen (L) Ida Alterå (C) Anders Edström (FNL) Stig Svensson (S) Per Almén (S) Elin Folkesson (S) Helena Heintz (MP) Åsa Wittenfelt (SD) Ersättare Adrian Kasperczyk (L) Sarah Hammar (L) Betty Jansson (M) Ann Charlotte Ewerhard (M) David Liljedal (C) Mats Nilsson (S) Ann Louise Levau (S) Julius Eberhard (MP) Margot Bengtsson (V) Frida Gudmundsson (FI) Sven Björnsson (SD) Övriga Berörda tjänstemän Fackliga företrädare

5 Utbildningsförvaltningen Tjänsteskrivelse 1 (2) Utbildningskansliet Diarienummer UN 2019/0336 Mira Ganslandt Norsell Utbildningsnämnden mira.norrsell@lund.se Ansökan ur Lunds miljöanslag Sammanfattning Utbildningsförvaltningen önskar söka medel ur Lunds kommuns miljöanslag till inköp av 5 stycken solcellsbänkar. Vi önskar placera en på varje gymnasieskola och utifrån dessa vidare starta ett pilotprojekt där vi kommunicerar hållbara tips och resultat av kommunens miljöinsatser. Syftet är att projektet bland annat ska leda till att eleverna får en ökad känsla av förtroende för att politiken tar klimatfrågan på allvar, en minskad klimatångest hos eleverna samt till en större samhörighet skolorna emellan. Beslutsunderlag Utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse den 1 april 2019 (denna skrivelse) Regler för Lunds kommuns miljöanslag. Antagna av KS 170/16 ( ) Dnr KS 2016/0246 Utbildningsnämndens ansökan ur Lunds kommuns miljöanslag: Solcellsbänkar - ett nytt sätt att kommunicera hållbarhet och minska ungas klimatångest, 1 april Barnets bästa En känsla av sammanhang och kontroll i kombination med en känsla av meningsfullhet främjar vårt välmående och ökar vår prestation. Ett av syftena med detta pilotprojekt är att Lunds elever ska ha fokus på sin utbildning. Genom ökad kunskap om Lunds framgångsrika miljöarbete och genom tips på hur eleverna med små medel kan påverka i sin vardag vill vi arbeta för att minska den klimatångest många elever idag upplever. Detta projekt syftar helt och håller till barnens bästa och för en framtida hållbar utveckling. Ärendet Lunds gymnasieelever efterfrågar svar på vad kommunen och de olika förvaltningarna gör för att säkra en hållbar utveckling. I ett pilotprojekt som utgår från en solcellsbänk, vill utbildningsförvaltningen testa en nytänkande lösning för en hållbar kommunikation till eleverna på Lunds kommuns gymnasieskolor. Postadress Besöksadress Telefon växel Internetadress E-post utbildningsforvaltningen@lund.se

6 Tjänsteskrivelse 2 (2) Diarienummer UN 2019/0336 Kommunikationsinsatsen kommer att utgå från en solcellsbänk som vi härmed ansöker om bidrag för ur Lunds kommuns miljöanslag. Vi söker medel för hela kostnaden, 5 st solcellsbänkar á kr ex. moms och totalt kr. För mer information se ansökan. Ordförandes förslag till beslut Utbildningsnämnden föreslås besluta att anta förvaltningens tjänsteskrivelse och godkänna ansökan ur Lunds kommuns miljöanslag. UTBILDNINGSKANSLIET Stefan Norrestam Utbildningsdirektör Mira Norrsell Miljösamordnare Beslut expedieras till: Akten Kommunstyrelsens miljö- och hälsoutskott

7 Kommunstyrelsen Regler för miljöanslaget 1 (3) Klicka här för att ange text. Diarienummer KS 2016/0246 m Regler för Lunds kommuns miljöanslag Antagna av KS 170/16 ( ) Dnr KS 2016/0246 Syfte Miljöanslaget ska användas för ändamål som bidrar till en ekologiskt hållbar utveckling och gynnar en god miljö i Lunds kommun. Målgrupp Bidrag kan ges till kommunal verksamhet i Lunds kommun samt till föreningar och organisationer som är verksamma i Lunds kommun. Bidrag kan bara lämnas till icke vinstdrivande verksamheter. För de kommunala verksamheterna och för föreningar och organisationer gäller olika regler för själva ansökningsförfarandet: Ansökningstider För den kommunala verksamheten sker ansökan och utdelning av medel två gånger under året. Ansökningsdatum för kommunala verksamheter är 31 mars och 30 september. Om medel finns kan även anslag fördelas senare under året. Syftet med detta är att kunna prioritera och välja de projekt som ger bäst miljöeffekt och är strategiskt viktiga för t.ex. genomförande av LundaEko. För föreningar och organisationer sker ansökan och utdelning en gång per år. Sista ansökningsdag är 15 november för projekt som avses genomföras nästkommande år. Vad medel kan sökas för Bidrag lämnas till åtgärder som genomförs inom Lunds kommun. Åtgärder ska knytas till de prioriterade områdena i LundaEko. Detta ska framgå av ansökan. Postadress Besöksadress Telefon växel Fax E-post Webbadress Box 41 Kyrkogatan kommunkontoret@lund.se Lund

8 Regler för miljöanslaget 2 (3) Diarienummer KS 2016/0246 Åtgärden ska vara väl avgränsad och väldefinierad. Åtgärden ska vara av tillfällig natur och av pilotkaraktär. Bidrag lämnas inte till löpande verksamhet eller redan pågående projekt. Ansökningar ur Miljöanslaget kan kombineras med andra typer av bidrag. Bidragets fördelning För föreningar fördelas normalt högst kr per ansökan. Kommunstyrelsen kan av speciella skäl göra undantag från denna regel. Ansökan För kommunal verksamhet görs ansökan av nämnd eller styrelse. För ickekommunala åtgärder krävs att ansökan är underskriven av organisationens ordförande. Ansökan lämnas in till kommunstyrelsen. Beslut fattas med ledning av dessa regler och kan inte överklagas. Ansökans utformning Vid ansökan om medel från miljöanslaget ska anvisad blankett användas. Av denna framgår hur projektbeskrivningen ska utformas. I ansökan ska klart specificeras åtgärdens syfte och mål. Det ska finnas en väl utarbetad plan för genomförande samt en specificering av kostnaderna. Miljönyttan av åtgärden ska beskrivas och en tydlig koppling till prioriterat område i LundaEko ska framgå Dessutom gäller att: För ansökan från kommunal verksamhet ska protokoll med beslut om ansökan i nämnd eller styrelse bifogas. För ansökan från föreningar och organisationer ska beslut underskrivet av organisations ordförande bifogas, samt stadgar för föreningen eller organisationen Information Information om projektets resultat ska spridas till för projektet lämpliga målgrupper. Vid all kommunikation om projektet ska det framgå att Lunds kommuns miljöanslag har bidragit med medel Begränsningar Åtgärder som strider mot lagar och förordningar, eller vars syfte är att avhjälpa brister i förhållande till gällande lagstiftning, kan inte tilldelas medel. Inte heller verksamheter med betalningsanmärkningar kan tilldelas medel.

9 Regler för miljöanslaget 3 (3) Diarienummer KS 2016/0246 Kontrakt När beslut om tilldelning av medel fattats ska ett kontrakt mellan bidragsgivaren och bidragsmottagaren upprättas. Återbetalning av medel ska ske om bidragsmottagaren inte fullföljt sitt åtagande eller på annat sätt brutit mot kontraktet. Ändringar av projektet Ändringar i projektet måste meddelas kommunstyrelsen. Det beviljade bidraget kan omprövas om kontraktet inte följs. Utbetalning av medel Bidrag utbetalas efter att kommunstyrelsens miljö- och hälsoutskott beviljat ansökan samt kontraktet upprättats. Redovisning Senast tre månader efter att projektet har avslutats ska de redovisas till kommunstyrelsen. I redovisningen ska följande rubriker användas - Beskrivning (Beskrivning av hur projektet genomfördes) - Resultat (Vilka resultat som har uppnåtts) - Spridning (Hur resultat har spridits och till vilka målgrupper) - Ekonomisk redovisning (Hur medel har använts (t.ex. löner, informationsmaterial, etc.)

10 Utbildningsnämnden Ansökan ur miljöanslaget (4) Mira Norrsell Solcellsbänkar - ett nytt sätt att kommunicera hållbarhet och minska ungas klimatångest! Inledning Ingen inom skolans värld har kunnat undgå Greta Thunberg och #fridaysforfuture. Frustrationen hos våra unga är stor och de undrar, vad gör politikerna egentligen för att lösa klimatfrågan? Vi vet ju att Lunds kommun gör enormt mycket! I vårt pilotprojekt som utgår från en solcellsbänk, vill vi testa en nytänkande lösning för en hållbar kommunikation till alla elever på Lunds kommuns gymnasieskolor. Om vi når de resultat vi hoppas så ser vi framför oss en rörelse där alla skolor i Lunds kommun, ja kanske i hela Sverige, varje fredag lanserar ny information om de massiva insatser som görs och utmanar våra unga till små förändringar i sin vardag. Det kan vara att plocka skräp tillsammans (#Trashtag), minska matsvinn, ha en klädbytardag eller släcka lampan efter sig. Vi vill kanalisera kraften hos våra unga så att de känner sig trygga med det politiska arbete som görs och känner att vi på ett konkret sätt arbetar tillsammans för en hållbar värld. Vi vill lyfta exempel från Lund, men projektet kan även utvecklas till att lyfta goda exempel från Sverige och resten av världen. Bakgrund Våra elever efterfrågar svar på vad kommunen och de olika förvaltningarna gör för att säkra en hållbar utveckling. Önskemål om att det borde göras mer visar sig i många olika sammanhang, såväl i gemensamma grupper som på individnivå. Redan nu görs många goda initiativ och klimatval. Steg ett borde därför vara att sprida information om alla dessa insatser på ett sätt som når våra elever. Detta skulle kunna minska den miljöångest många unga känner och ge fler svar på vad som verkligen görs runt dem. Våra elever ska kunna gå till skolan och fokusera på sina studier i trygg förvissning om att vi vuxna hanterar de utmaningar vi står inför! Unga är också, precis som de flesta av oss vuxna, enormt beroende av sina mobiltelefoner. I valet mellan att gå ut på rasten eller ladda mobilen så väljer många att ladda mobilen. Genom att erbjuda dem möjligheten att ladda på en solcellsbänk, med eller utan sladd, så hoppas vi att det valet oftare faller ut till ute lekens fördel. På så sätt skulle vi slå två flugor i en smäll, då utevistelse främjar studieresultaten och motverkar ångest. Mira Norrsell Besöksadress Telefon växel Internetadress e-post Miljösamordnare Stora Södergatan mira.norrsell@lund.se

11 Ansökan ur miljöanslaget (4) Syfte I pilotprojektet vill vi pröva en helt ny väg att konsekvent och långsiktigt lyfta fram för våra gymnasieelever alla de insatser som görs inom kommunen för en mer hållbar utveckling med minskad klimatpåverkan. Vi kommer även att komplettera med information om globala insatser och resultat av dessa. Syftet är att det ska leda till en ökad känsla av förtroende för att politiken tar klimatfrågan på allvar och större samhörighet skolorna emellan. Genom att koppla in våra miljöambassadörer i urvalet av nudges får vi också en plattform där engagerade unga kan vara med och påverka. Vi vet att en känsla av sammanhang och kontroll i kombination med en känsla av meningsfullhet främjar vårt välmående och ökar vår prestation. Ett av syftena är därför också att eleverna ska ha fokus på sin utbildning och det de kan påverka i sin vardag. Skulle våra elever kasta mindre mat, källsortera korrekt, förändra sina konsumtionsvanor och sluta kasta fimpar på marken. (eller ännu hellre aldrig börja röka), så skulle det på sikt få positiva konsekvenser för en hållbar utveckling. Vi vill även ge eleverna en konkret upplevelse av en hållbar energikälla, för många kanske den första, gläntar vi även på dörren till en framtid där våra vardagsföremål kommer att ha helt andra lösningar för att lösa energibehovet. Våra elever är framtidens hantverkare, tjänstemän och beslutsfattare. De behöver erfarenheter som hjälper dem tänka nytt och hitta enkla, innovativa lösningar på de komplexa problem de kommer att möta. Metod Vi vill välja kommunikationsplatser nära eleverna, utan att denna information drunknar i det övriga stora flödet av likaledes viktiga budskap. Vårt förslag är därför en unik och prioriterad plats som enbart kommunicerar hållbara budskap, på en plats där eleverna vill vara och är särskilt mottagliga. Därav valet av en klimatsmart solcellsbänk utomhus där eleverna både kan ta till sig information och ladda sin mobil. Bänken har gavlar gjorda för kommunikation. Självklart kompletteras denna kommunikationskanal med andra digitala informationskanaler som administreras av gymnasieskolorna. Att synliggöra vårt gemensamma miljöarbete kommer engagera flera, ge en ökad känsla av meningsfullhet och nudga människor att göra hållbara val. Målsättningen är att kommunicera en miljöinformation/kommunal hållbarhetsinsats varje fredag. Syftet är att denna systematiska och levande information ska inspirera till samtal samt skapa hopp och insikt hos mottagaren. Inom pilotprojektet involverar de administrativa cheferna på respektive skola sina miljöambassadörer och miljökoordinatorer samt inhämtar löpande information om lokala miljöinsatser/aktiviteter från personalen och skolans ledningsgrupp. Detta förmedlas sedan vidare till utbildningsförvaltningens miljösamordnare som tillsammans med vår kommunikatör producerar nyheterna som skolorna kan dela både på solcellsbänkarna och i sociala medier. I våra interna kanaler får personalen sedan information om kommande veckas fredagsnudge så att de om de vill kan använda det i sin undervisning.

12 Ansökan ur miljöanslaget (4) Vi har begränsade resurser till vårt förfogande. Projektet kommer främst att drivas inom ramen för våra ordinarie miljöledningsmöten. På dessa träffar miljösamordnaren samtliga administrativa chefer för att följa upp genomförande och utvärdera resultaten. Vi planerar att även engagera en studentmedarbetare via Miljöbron. Miljöbron är en organisation som arbetar för att öka samverkan mellan näringsliv och universitetet genom förmedling och koordinering av kvalitativa samverkansprojekt. Studentmedarbetarens roll i projektet kommer vara att hjälpa till med kommunikationsinsatsen och samla en bank av hållbara tips och utmaningar som kan kommuniceras de fredagar då det inte finns någon aktuell nyhet att förmedla. Utbildningsförvaltningens miljösamordnare kommer att handleda studenten. I en gemensam satsning för samtliga gymnasieskolor inom utbildningsförvaltningen tar vi vara på det arbete som redan görs på de olika enheterna och stärker bilden av Ett Lund. Innan uppstart vill vi genomföra en undersökning för att mäta hur mycket eleverna vet om Lunds kommuns miljöarbete. Efter ett år vill vi följa upp för att se om informationen haft den effekt vi önskar samt ge oss underlag för hur vi går vidare efter att projektet är genomfört. Vår tanke är att miljöledningsgruppen och studentmedarbetaren ska involvera eleverna som är miljöambassadörer på skolorna i planeringen och genomförandet av detta. Målgrupp Primär: Gymnasieelever i Lunds kommun Sekundär: Andra elever i kommunen, personal på gymnasieskolorna, allmänhet som passerar bänkar med budskap Mål och förväntat resultat Både elever och medarbetare har efterfrågat en tydligare kommunikation av förvaltningens hållbarhetsarbete. Med hjälp av solcellsbänkar kan eleverna ladda sina telefoner samtidigt som de tar del av de senaste nyheterna kopplade till Lunds arbete för en hållbar utveckling. Om detta pilotprojekt ger de resultat vi förutser, kan elevernas klimatångest minskas genom att de får kännedom om vad som redan görs i Lund, och globalt. Dessutom får de inspiration och kunskap för att själv bidra till en hållbar utveckling, vilket i sig kan vara ångestdämpande. Denna satsning kommer även att resultera i en bred måluppfyllnad av LundaEkos prioriterade områden och miljömål. Genom att engagera flera, både elever och skolpersonal, i Lunds miljöarbete och i en ny förvaltningsövergripande satsning vill vi sprida kunskap, inspiration och hopp kopplat till hållbarhetsfrågor. Genom detta projekt arbetar vi med LundaEkomålen 1.1 och 2.1. Solcellsatsningen är inte bara ett sätt att minska (om endast lite) förvaltningens klimatpåverkan utan är även ett sätt att lyfta fram solceller som miljövänlig energikälla, något som vi gärna synliggör för bättre framtida val då våra elever som vuxna ska fatta avgörande energibeslut. Detta kopplar vi till LundaEkomålet om en minskad klimatpåverkan.

13 Ansökan ur miljöanslaget (4) Eftersom bänkarna finns utomhus behöver elever inte längre välja mellan att gå ut på rasten eller ladda mobilen. (Ett val där ladda mobilen alltid kommer att vinna över hjärnans behov av frisk luft.) På så vis främjar vi även en hållbar livsstil och en hållbar studietid. Tidsplan April 2019: Vid godkänd bidragsansökan kommer solcellsbänkarna att beställas omgående. De har en leveranstid på minst 3 månader. Kontakt med miljöbron tas även nu för en gemensam projektbeskrivning och för att i god tid kunna matcha en student som kan starta till hösten. Maj-juni 2019: Redan i maj kommer vi inom ramen för befintlig miljöledningsträff där alla gymnasieskolor finns representerade att formulera och implementera en god kommunikationsplan och börja ta fram de första nyheterna så att vi är redo att starta upp när solcellsbänkarna installerats. Augusti: Installation av bänkarna. Anlita en studentmedarbetare via Miljöbron. Uppstart av projektet med invigning på respektive skola. Oktober 2019 och April 2020: Uppföljning i miljöledningsgrupp. September 2020: Utvärdering av pilotprojektet och förslag på fortsatta insatser. Miljösamordnare rapporterar till nämnden. Finansiering av projektet Kostnader Vi har undersökt andra möjligheter att delfinansiera projektet men ännu inte hittat någon annan finansiär. Skolorna står för lönekostnaden för den personal ute på enheterna som arbetar med att ta fram och administrera nyheterna. Vi beräknar att detta kommer att ta ca två timmar i veckan i anspråk, fördelat på administrativ chef och hållbarhetskoordinatorerna. Utbildningsförvaltningen står för miljösamordnarens och kommunikatörens lön. Från och med augusti kommer vi även att ha en studentmedarbetare på plats som arbetar inom ramen för sin utbildning. Då flera av skolorna inte har utrymme att göra investeringen inom ramen för budgeten ansöker vi om bidrag för hela beloppet som själva solcellsbänkarna kommer att kosta. Kostnad 5 st solcellsbänkar á kr ex. moms kr Installationskostnad är under utredning då det beror på hur underlaget ser ut där respektive bänk ska stå.

14 Utbildningsförvaltningen Tjänsteskrivelse 1 (2) Utbildningskansliet Diarienummer UN 2019/0185 Stewe Löfberg stewe.lofberg@lund.se Utbildningsnämnden Fastställande av gallringsplan för handlingar av tillfällig eller ringa betydelse Sammanfattning Kommunstyrelsen har antagit en kommungemensam gallringsplan gällande handlingar av tillfällig och ringa betydelse. Övriga nämnder/styrelser behöver därefter fatta motsvarande beslut efter att planen justerats efter de behov som föreligger i respektive verksamhet. Beslutsunderlag Utbildningskansliets tjänsteskrivelse Kommungemensam Gallringsplan för handlingar av tillfällig eller ringa betydelse, version 1.0 Kommunstyrelsens beslut den 5 september 2018, 242 Kommunkontorets tjänsteskrivelse den 9 augusti Barnets bästa Ärendet bedöms inte påverka barn/ungdomar. Ärendet Kommunstyrelsen beslutade under 2016 att en ny verksamhetseller processbaserad informationsredovisning ska tas fram. Projektet med att implementera den nya informationsredovisningen har delats in i tre olika aktiviteter och består av * framtagande av dokumenthanteringsplan * arkivbeskrivning * kommungemensam gallringsplan för handlingar av tillfällig eller ringa betydelse. Arbete pågår på förvaltningarna under med att ta fram förslag på dokumenthanteringsplan och arkivbeskrivning i enlighet med den nya informationsredovisningen. Avsikten är att en sådan redovisning ska bli föremål för antagande av utbildningsnämnden under Postadress Besöksadress Telefon växel Internetadress E-post Box 138 Stora Södergatan utbildningsforvaltningen@lund.se Lund

15 Tjänsteskrivelse 2 (2) Diarienummer UN 2019/0185 Den kommungemensamma gallringsplanen har tidigare varit ute på remiss i kommunens samtliga förvaltningar och därefter antagits av kommunstyrelsen i dess egenskap av arkivmyndighet Övriga nämnder/styrelser behöver därefter fatta motsvarande beslut efter att planen justerats efter de behov som föreligger i respektive verksamhet. Utbildningsnämnden föreslås besluta att anta den kommungemensamma gallringsplanen som sin egen. Ordförandes förslag till beslut Utbildningsnämnden föreslås besluta att anta kommungemensam gallringsplan gällande handlingar av tillfällig och ringa betydelse enligt kommunkontorets förslag. Stefan Norrestam Utbildningsdirektör Stewe Löfberg Nämndsekreterare Beslut expedieras till: Kommunkontoret Akten

16 Gallringsplan för handlingar av tillfällig eller ringa betydelse Version 1.0 Vissa meddelanden och kopior (post, fax, e-post och andra inkorgar) Handlingstyp Gallras när? Förklaringar och exempel Ansvar för gallringen Inkomna eller expedierade framställningar, förfrågningar och meddelanden av tillfällig eller ringa betydelse eller rutinmässig karaktär. Vid inaktualitet När svar har skickats. Om det finns behov att ha kvar handlingar ett kortare tag, för att kunna kontrollera att frågor skickats vidare eller svar lämnats, kan 1-2 månader vara lämpligt. Det är upp till varje myndighet att sätta en policy för detta. Om en konversation behöver sparas under en längre tid bör registrering/diarieföring övervägas. T ex förfrågningar om kontaktuppgifter, blanketter, mötestider, allmän information och liknande. Funktionsbrevlådor, gemensamma brevlådor eller inkorgar: Gallras av administratör, registrator eller annan ansvarig Enskilda anställdas brevlådor eller inkorgar: Var och en ansvarar för att gallra Handlingar som inkommit för kännedom. Vid inaktualitet Efter genomläsning eller när informationen inte längre behövs. Förutsatt att handlingarna inte har föranlett någon åtgärd och att de även i övrigt har liten betydelse för verksamheten. Vissa cirkulär, inbjudningar, nyhetsbrev, PM, mötesanteckningar och liknande. Funktionsbrevlådor, gemensamma brevlådor eller inkorgar: Gallras av administratör, registrator eller annan ansvarig. Enskilda anställdas brevlådor eller inkorgar: Var och en ansvarar för att gallra.

17 Kopior och dubbletter som inte har någon funktion då det finns arkivexemplar hos myndigheten med samma innehåll. Handlingar som endast framställs för överföring, utlämnande eller spridning av handlingar. Bifogade filer i e-postmeddelanden som inte kan öppnas. Felaktiga uppgifter i ADBupptagningar av registerkaraktär, vilka tillkommit genom skrivfel, räknefel eller motsvarande förbiseendefel. Konvertering och migrering Vid inaktualitet. När kopiorna och dubbletterna inte används längre. Vid inaktualitet Kopior på nämndprotokoll. Exemplar av tryckta verksamhetsberättelser. Elektroniska kopior som delas på intranät, projektarbetsplatser och liknande. Kopia av skrivelse som skickats till den som begärt kopian. När kopian har skickats eller när man har kontrollerat att den kommit fram. 1 månad. Mottagaren ska om möjligt upplysas om detta och uppmanas att skicka dokument i ett standardformat (ISO-standarden PDF tex). Efter rättning. Den som har skapat, distribuerat, publicerat eller förvarar kopian. Den som skickar kopian. Den som tagit emot eller förvarar e-postmeddelandet eller lagringsmediet för den okända filen. Handlingstyp Gallras när? Förklaringar och exempel Ansvar för gallringen Elektroniska handlingar som har överförts till annat format. Genom konvertering till format lämpligt för långtidslagring i ärende- och dokumenthanteringssystem eller Vid inaktualitet. Efter överföring till verksamhetsystem. I enlighet med rutiner för ärende- och dokumenthantering. E-postmeddelanden. Elektroniska handlingar Den som konverterar eller skriver ut handlingen. Det kan också finnas automatiserade rutiner när handlingar förs över till

18 genom överföring till annan databärare (till exempel utskrift på papper). Inkomna eller expedierade framställningar, förfrågningar, kommentarer och meddelanden i sociala medier som tillfört ärende sakuppgift Vid inaktualitet. Efter överföring till verksamhetsystem. som lämnas in på diskett, USB-minne eller CD. Inlägg eller meddelanden på sociala medier som innehåller sekretess- eller integritetskänsliga personuppgifter. Under förutsättning att innehållet tillförts handlingarna i ärendet. Vid missbruk (olagliga kommentarer på t ex en blogg) tas informationen bort omedelbart av ansvarig tjänsteman efter det att en skärmdump skrivits ut och registrerats i diariet. verksamhetssystem eller ärende- och dokumenthanteringssystem. Hanteras av systemadministratör/ systemansvarig. Ansvarig tjänsteman. Handlingar som har överförts till annan databärare inom samma medium. Vid inaktualitet. Efter överföring till verksamhetssystem. Under förutsättning att de inte längre behövs för sitt ändamål. Arkivexemplar av ljud och videoupptagningar och mikrofilm som har ersatts av nya exemplar. Arkivexemplar av elektroniska handlingar som kopierats till annan databärare. Den som hanterar migreringen till nya databärare (vanligtvis arkivet).

19 Handlingar som upprättas och sprids elektroniskt i informationssyfte. Vid inaktualitet. Efter överföring till verksamhetssystem. Under förutsättning att handlingarna har överförts till annat lagringsformat eller annan databärare för bevarande. Om överföringen innebär förlust av samband med andra handlingar inom eller utom myndigheten, t ex genom elektroniska länkar, får en bedömning göras i varje enskilt fall av länkarnas värde. Exempel: hemsidor, facebooksidor och bloggar Den som hanterar migreringen till nya databärare. OBS! Dokumentation (ögonblicksbilder) av social media, hemsidor, projektplatser och likande bör göras. I vilken omfattning och i vilka intervaller dokumentationen ska göras beslutas i respektive myndighets dokumenthanteringsplan Brev, paket och bud Handlingstyp Gallras när? Förklaringar och exempel Ansvar för gallringen Handlingar som endast tillkommit för kontroll av postbefordran 2 år Under förutsättning att de inte längre behövs som bevis för att en försändelse har inkommit till eller utgått från myndigheten. Inlämningskvitton. Kvittensböcker för avgående post eller listor/motsvarande. Elektroniska register eller dokument med samma Den som hanterar den centrala posten eller avdelningens post och som förvarar kvitton och kvittensböcker/motsvarande

20 funktion. OBS! Delgivningskvitton/ bevis omfattas inte av detta gallringsbeslut utan bör bevaras så länge de har rättslig betydelse. Närmare anvisningar ska finnas i respektive verksamhets dokumenthanteringsplan Loggar i frankeringsmaskiner Vid inaktualitet Efter kontroll Den som administrerar frankeringsmaskinen eller tar ut loggarna för kontroll. E-post Handlingstyp Gallras när? Förklaringar och exempel Ansvar för gallringen Loggar över anställdas avsända och mottagna e-postmeddelanden. Meddelanden i e-posten som säkert bedöms som skräppost/spam och meddelanden med virus. Misstänkt skräppost/spam 3 månader. (Enligt datainspektionens rekommendation. Har man uttryckliga behov av att förvara loggarna längre så kan man besluta om t ex 6 månader.) Omedelbart. Vid inaktualitet. Systemet som hanterar skräpposten rensar med automatik efter till exempel 7 dagar Förutsatt att e- postmeddelanden registreras på annat sätt och inte behövs för kontroll av överföringen. Loggar i e-postsystemet. När användaren bedömt att det säkert är skräppost. Användaren får en lista i ett e-postmeddelande. E-postsystemet. Används en molntjänst (Gmail, Outlook på Office 365 med flera) så gäller samma gallringsregler förutsatt att loggarna är åtkomliga för administratör. Skräpposthanteringssystemet. Användaren och ansvarig för skräpposthanteringssystemet.

21 Meddelande till användaren om skräppost/spam. Filter och listor som sorterar inkommande mail. Hantering av skräppost/spammeddelanden i andra kommunikationskanaler eller 15 dagar. Vid inaktualitet. Vid inaktualitet. Vid inaktualitet Efter att e-postmottagaren kontrollerat om något meddelande ska släppas. När det kommer nya uppdateringar eller när manuellt skapade filter behöver förändras. När skräpmeddelandet upptäcks. E-postlista Vid inaktualitet Den lista som användaren hanterar i sin inkorg. Uppgifterna tas bort i samband med gallring och rensning av e-post E-postanvändaren. Den som administrerar skräpposthanteringssystemet Den som administrerar kommunikationskanalen. E-postanvändaren Telefoner, surfplattor och fax Handlingstyp Gallras när? Förklaringar och exempel Ansvar för gallringen Förteckning över inkomna/utgående samtal. Utgående samtalslistor genom webbtjänst för mobil telefoni. Användarens samtalslistor i webbtjänst för mobil telefoni. Vid inaktualitet. Samtalslistor i mobiltelefon, IP-telefoni och motsvarande. När uppgifterna inte behövs längre. 3 månader. Därefter kan listor i förekommande fall begäras ut från operatören och hanteras då som inkommen handling. Vid inaktualitet. Exempel på inställning är 50 poster. Varje anställd ansvarig för att hantera sina listor. Automatisk gallring regleras i avtal med operatören. Automatisk gallring regleras i avtal med operatören. Användaren i de fall

22 Handling som inkommit till myndigheten i form av ljudmeddelande i röstbrevlåda, telefonsvarare och motsvarande och som tillför ett ärende sakuppgifter eller behövs för att dokumentera verksamheten. Handling som inkommit till myndigheten i form av ljudmeddelande i röstbrevlåda, telefonsvarare och motsvarande och som inte tillför ett ärende sakuppgift eller behövs för att dokumentera verksamheten SMS eller andra meddelanden i text eller bild som tillför ärende sakuppgift eller behövs för att dokumentera verksamheten. SMS eller andra meddelanden i text eller bild som inte tillför ärende sakuppgift eller behövs för att dokumentera verksamheten Skärmdumpar, fotografier och andra bilder som bifogas som fil Vid inaktualitet. Efter att tjänsteanteckning tillförts övriga handlingar i ärendet. Vid inaktualitet Raderas av avsändaren efter avlyssning. Exempel på inställningar: Meddelanden raderas med automatik efter 3 dagar. Sparade meddelanden upp till 5 dagar. Vid inaktualitet Efter att tjänsteanteckning/notering i diariet tillförts övriga handlingar i ärendet eller att Sms:et eller den bifogade filen överförts till verksamhetssystem/ärendehanteringssystem. Vid inaktualitet Efter att det har lästs. Vid inaktualitet Behövs ljudfilen för bevis ska en upptagning sparas och tillföras ärendet eller skickas till berörda enligt kommunens rutiner. Om verksamhetssystemet som används har funktioner för att ta emot t ex Sms-meddelanden hanteras dessa på samma sätt som andra dokument i den verksamheten. Det ursprungliga meddelandet gallras efter att det lagt in i systemet. Hanteras på samma sätt som andra inkomna handlingar. samtalslistorna kan tömmas manuellt. Den som tagit emot meddelandet och har åtkomst till telefonen/tjänsten. Den som har tagit emot meddelandet och har åtkomst till telefonen/tjänsten. Automatisk gallring regleras i avtal med leverantör av tjänsten. Den som tagit emot meddelandet och har åtkomst till telefonen/tjänsten. Den som tagit emot meddelandet och har åtkomst till telefonen/tjänsten. Den som tagit emot meddelandet och har åtkomst

23 till SMS eller andra meddelanden. Historik och elektroniska spår som lagras då olika program (appar) används på telefonen eller surfplatta. Efter att dokumentet har registrerats eller överförts till verksamhetssystem. Vid inaktualitet När uppgifterna inte behövs längre (om uppgifterna har liten och kortvarig betydelse) Alternativt efter tjänsteanteckning eller att uppgifter överförts till verksamhetssystem. Se även meddelanden och kopior! Om den mobila applikationen är integrerad mot verksamhetssystem så kan data på hundenheten gallras efter kontroll. Förutsatt att informationen inte längre behövs i arbetet eller har någon annan betydelse (se i så fall myndighetens dokumenthanteringsplan) till telefonen/tjänsten. Den som har åtkomst till telefonen/applikationen. I förekommande fall: automatisk gallring hanteras av administratör eller via avtal. Webbmöten, nätverk, forum och projektarbetsplatser Handlingstyp Gallras när? Förklaringar och exempel Ansvar för gallringen Sparade konversationer som tillför ett ärende sakuppgift eller behövs för att dokumentera verksamheten. Sparade konversationer som inte tillför ett ärende sakuppgift eller behövs för att dokumentera verksamheten. Vid inaktualitet. Efter att informationen har överförts till ärendet eller tagits om hand för arkivering. Vid inaktualitet. Efter genomläsning eller åtgärd. Snabbmeddelanden via t ex Skype, Lync, MSN, Adobe Connect och liknande. Den som sparar konversationen. Om konversationer inte sparas, så blir det ingen upptagning/handling. Sparade webbmöten eller Vid inaktualitet. Om upptagningen sparas i Mötesarrangören eller den

24 telefonmöten. Kontaktlistor Uppgifter om kontakter som hanteras när funktioner för snabbmeddelanden, webbmöten med mera används. Register med kontaktuppgifter/ profilinformation för anställda eller enheter/motsvarande inom kommunen som uppdateras fortlöpande. Register, listor och liknande av tillfällig karaktär som har tillkommit för att underlätta myndighetens arbete. Har mötet sparats endast för att kunna skriva anteckningar (minnesstöd) kan dessa rensas efter att anteckningar är upprättade. Vid inaktualitet. Vid inaktualitet. När uppgifterna inte behövs längre. Vid inaktualitet. stället för anteckningar, ska dessa hanteras i enlighet med myndighetens dokumenthanteringsplan. När kontaktlistorna inte behövs längre. Gäller ej tryckta handlingar eller publicerade samlade dokument med t ex adressuppgifter. Adress- eller telefonregister Profiluppgifter på projektarbetsplats, nätverk eller forum Förutsatt att de saknar betydelse när det gäller att dokumentera myndighetens verksamhet, återsöka handlingar eller att upprätthålla samband inom arkivet. som renskriver anteckningarna. Varje anställd ansvarig för sina listor. För gemensamma listor bör en ansvarig utses. Den som administrerar ett konto/profil eller sida på en webbplats, projektarbetsplats, samarbetsyta eller sociala medier. Den som administrerar ett konto/profil eller sida på webbplats, projektarbetsplats, samarbetsyta eller sociala medier. Meddelanden, Se under rubriken meddelanden! Länklista Listor över referensmaterial

25 statusuppdateringar, inlägg och liknande Kommentarer och inlägg som inte rör verksamheten på sociala medier eller andra kommunikationskanaler. Meddelanden av stötande eller kränkande karaktär som kommer in via e-post, som kommentarer och inlägg på sociala medier eller andra kommunikationskanaler. Vid inaktualitet. Vid inaktualitet. Hanteras enligt kommunens rutiner för hantering av hot och våld och sociala medier. Så snart meddelandet uppmärksammas av den som administrerar kontot. Föranleder kommentarerna åtgärd dokumenteras nödvändiga uppgifter och tillförs ärende enligt rutin för ärendehantering/diarieföring Personer som administrerar det aktuella kontot. Bevakning enligt kommunens rutiner för sociala medier. Personer som administrerar det aktuella kontot. Bevakning enligt kommunens rutiner för sociala medier. Spår av internet och datoranvändning lokalt på datorerna Handlingstyp Gallras när? Förklaringar och exempel Ansvar för gallringen Elektroniska spår som visar vilka webbsidor som besökts. Kopior av webbsidor som lagras i syfte att åstadkomma snabbare åtkomst. Vid inaktualitet. Vanlig inställning är att filerna gallras med automatik efter 20 dagar. Gallras även om ominstallation/byte av dator, eller vid behov. Vid inaktualitet. Exempel på inställning. 250 MB lagras lokalt på datorn. Gallras även vid ominstallation/byte av dator, eller vid Webbhistorik: Tidigare besökta webbplatser. Temporary internet files. Datoranvändaren. Generella inställningar kan göras i samband med att datorer konfigureras. Datoranvändaren. Generella inställningar kan göras i samband med att datorer konfigureras.

26 behov. Lösenord Formulärdata Cookies Tillfälliga elektroniska spår som sparas för att underlätta internetanvändning eller kommunikation. Vid inaktualitet. När uppgifterna inte behövs längre. Vid inaktualitet. När uppgifterna inte behövs längre. Vid inaktualitet. Rekommenderar om möjligt att ställa in gallring med kort intervall. Gallra när webbplatsen stängs ner, med viss intervall. Vid inaktualitet. När applikationen, webbsidan eller webbläsaren stängs ner. Filer som webbplatser sparar lokalt på datorn för att spara personliga inställningar. Filer som webbplatser sparar lokalt på datorn för att spara personliga inställningar. Filer som webbplatser sparar lokalt på datorn för att spara personliga inställningar. Sessionskakor (Session Cookie) Datoranvändaren. Datoranvändaren. Datoranvändaren. Generella inställningar kan göras i samband med att datorer konfigureras. Sker med automatik. Certifikat för att kunna logga in till olika tjänster interna och/eller externa. Ej allmän handling. Ersätts med nytt certifikat när sådant utfärdas. Fungerar som en nyckel för att öppna ett system. Certifikat kan användas för olika ändamål för åtkomst eller också signering av t ex dokument. Intrångsförsök (lokal brandvägg). 6 mån. Dessa uppgifter hanteras också centralt på servrarna. Spår efter användning i olika typer av systemfiler Vid inaktualitet. Exempel: thumbs.db När datorn skrotas eller profiler rensas. Ej allmän handling. Administratör. Temporära filer (till exempel Vid inaktualitet. Förutsatt att den temporära Datoranvändare, ägare till

27 bilder som inte överförts korrekt). Spår av internet och datoranvändning centralt på servrar filen inte behövs för säkerställa bevarande av informationen. gemensamma kataloger/ mappar eller administratör (beroende på åtkomstnivå). Handlingstyp Gallras när? Förklaringar och exempel Ansvar för gallringen Elektroniska spår som visar vilka webbsidor som har besökts. Elektroniska spår som visar intrångsförsök och likande Elektroniska spår som sparas i samband med blockering och övervakning av olagliga sidor och innehåll. Elektroniska spår som sparas i samband med filtrering och övervakning av vilka webbsidor som besöks. 3 mån. (Enligt datainspektionens rekommendation. Har man uttryckliga behov av att förvara loggarna längre så kan man besluta om till exempel 6 månader.) Registrerar ex. IP-adress, datornamn, vilken adress uppkopplad mot, tidpunkt, (ev. användarkonto). Den som administrerar systemet som loggar uppgifterna. 6 mån. Den som administrerar systemet som loggar uppgifterna. Vid inaktualitet Efter det att nödvändiga åtgärder vidtagits. 3 mån. (Enligt datainspektionens rekommendation. Har man uttryckliga behov av att förvara loggarna längre så kan man besluta om till exempel 6 månader.) Netclean: Systemet larmas direkt. Larmen finns lagrade till dess att databas uppgraderas eller byts ut. Surf-filter, Url-filter. Används för att kontrollera att användarinstruktioner följs. Spår av virusangrepp med mera. 3 mån. Databas och loggar. För att kunna spåra och ta reda på vad som har hänt i samband med ett virusangrepp. Den som administrerar systemet som loggar uppgifterna. Den som administrerar systemet som loggar uppgifterna. Den som administrerar systemet som loggar uppgifterna.

28 Operativsystemets händelseloggar som sparas lokalt på servern. Register över användare Vid inaktualitet Exempel på inställningar: 200 MB lagras lokalt på servern, rekommenderad inställning. Även i samband med ominstallation och liknande. Används för felsökning mm, inställningar ska dokumenteras i systemdokumentation. Windowslogg: Säkerhet in- och utloggningar Program Installation Den som administrerar systemet som loggar uppgifterna. Handlingstyp Gallras när? Förklaringar och exempel Ansvar för gallringen Användarkonto i användardatabas (AD Active Directory). Hantering av användare. Åtkomst till dator, intranät, kataloger, e- post med mera. Loggning av händelser (t ex inoch utloggning, spärrning av konton) i anknytning till användardatabas. Vid inaktualitet. Efter avslutad anställning eller avslutat uppdrag (dock senast inom 1 år). Vid inaktualitet. Exempel på inställningar: 250 MB (beror på hur många som arbetar samtidigt, kan vara 2-3 timmar). Förutsatt att uppgifterna inte har betydelse för tolkning av händelsebloggar i anslutna system som ska bevaras under längre tid. I de fallen ansvarar systemförvaltare för att uppgifter bevaras. Profilinformation (tunna klienter) Vid inaktualitet. Uppgifter om favoriter, genvägar, signatur Outlook, personliga inställningar sparas. Loggar med IP-adresser DHCPloggar Den som administrerar systemet som loggar uppgifterna. Den som administrerar systemet som loggar uppgifterna. Den som administrerar systemet som loggar uppgifterna. 3 mån. Den som administrerar systemet som loggar

29 Skrivare (Enligt datainspektionens rekommendationer. Har man uttryckliga behov av att förvara loggarna längre så kan man besluta om till exempel 6 månader.) uppgifterna. Handlingstyp Gallras när? Förklaringar och exempel Ansvar för gallringen Temporära filer. Vid inaktualitet. Den som administrerar systemet som loggar uppgifterna. Kölogg. Vid inaktualitet. Den som administrerar systemet som loggar Skrivarloggar. Exempel på inställningar 50 poster. Vid inaktualitet. Kan tas bort efter körning. Används för statistik och debitering. uppgifterna. Den som hanterar statistiken.

30 Utbildningsförvaltningen Tjänsteskrivelse 1 (2) Utbildningskansliet Diarienummer UN 2019/0197 Hanna Ericsson hanna.ericsson@lund.se Utbildningsnämnden Remiss: Program för trygghets- och säkerhetsarbete i Lunds kommun Sammanfattning Kommunkonterat har på uppdrag av Kommunstyrelsen arbetat fram ett Program för trygghets- och säkerhetsarbete i Lunds kommun över vilket Utbildningsnämnden nu har möjlighet att yttra sig. Utbildningskansliet föreslår nämnden att ställa sig positiva till programmet i stort, men finner det svårt att förutspå vilka personella och ekonomiska resurser programmets realisering kommer att kräva och vill betona att programmets genomslag är beroende av att det tas fram mer konkreta handlingsplaner och riktlinjer och att dessa följs upp. Beslutsunderlag Utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse den 5 april 2019 dnr UN2019/0197 Kommunkontorets tjänsteskrivelse den 11 februari 2019 dnr KS 2018/0316 Program för trygghets- och säkerhetsarbete i Lunds kommun. Barnets bästa Programmet syftar till att skapa trygga och säkra uppväxtmiljöer för barn och unga i Lunds kommun, under såväl skoldagen som på fritiden. Ärendet Bakgrund Kommunstyrelsen gav våren 2018 kommunkontoret i uppdrag att ta fram ett förslag på program och det är resultatet av detta arbete som utbildningsnämnden nu har att yttra sig över. Programmet har sex fokusområden, nämligen: 1. Olycksförebyggande arbeta 2. Bygga motståndskraft och krishanteringsförmåga 3. Bygga ett gott säkerhetsskydd Postadress Besöksadress Telefon växel Internetadress E-post Klicka här för att ange text utbildningsforvaltningen@lund.se

31 Tjänsteskrivelse 2 (2) Diarienummer UN 2019/ Förebygga brott 5. Förebygga hot och våld mot anställda och förtroendevalda 6. Motverka otillåten påverkan och korruption Under varje fokusområde finns rubrikerna målsättning, utgångspunkter och inriktning under programperioden. Synpunkter Utbildningsförvaltningen ställer sig i stort positiv till Program för trygghet och säkerhet Förvaltningen uppfattar det som att programmet i stora delar enbart upprepar ansvar och uppgifter som enligt lagar och förordningar redan åvilar kommunen. Det finns absolut en poäng med att samla dessa i ett program, men i föreliggande dokument upplevs det svårt att tyda vad som åvilar kommunen enligt lagar och förordningar och vad som är en höjd ambitionsnivå eller egna kommunala målsättningar inom området. Utbildningsförvaltningen upplever vidare att det är otydligt vad som förväntas av nämnden och förvaltningen, i form av personella och finansiella resurser. Inte blir det särskilt mycket klarare trots att ett avsnitt ägnas åt just Realisering av programmet (sid 8-21). Detta gör det svårt för förvaltningen att fullt ut bedöma programmets omfattning i form av personella och ekonomiska resurser och också ta ställning till dess förslag. Slutligen vill förvaltningen betona att programmets genomslag är beroende av att frågorna ovan förtydligas och att det tas fram mer konkreta handlingsplaner, där det tydligt framgår vilka nämnder, förvaltningar och funktioner som är ansvariga, och att åtgärder är tydligt tidsbestämda inom programperioden samt att dessa följs upp. Ordförandes förslag till beslut Utbildningsnämnden föreslås besluta att överlämna förvaltningens tjänsteskrivelse som sitt yttrande över Program för trygghets- och säkerhetsarbete i Lunds kommun. Stefan Norrestam Utbildningsdirektör Hanna Ericsson Utvecklingsledare Beslut expedieras till: Kommunkontoret Akten

32 Kommunkontoret Missiv 1 (2) Ledningen Diarienummer KS 2018/0316 Mats Greko mats.greko@lund.se Samtliga nämnder och styrelser Kommunala bolag BRÅ Polismyndigheten Räddningstjänsten Syd Försvarsmakten Remiss avseende program för trygghets- och säkerhetsarbete i Lunds kommun Program för trygghets- och säkerhetsarbete i Lunds kommun Det samlade säkerhetsarbetet omfattar krisberedskap, civilt försvar, säkerhetsskydd, skydd mot olyckor, IT-säkerhet, informationssäkerhet, säkerhet för anställda och förtroendevalda, skalskydd, systematiskt brandskyddsarbete, samordning av olycks- och brottsförebyggande arbete och försäkringssamordning. Arbetet leds och samordnas av kommunkontoret och dess enhet för trygghet och säkerhet. Arbetet styrs i huvudsak av lagstiftning inom områdena krisberedskap, civilt försvar, säkerhetsskydd och skydd mot olyckor. Uppgifter inom samtliga säkerhetsområdena utförs idag, men behöver förtydligas avseende styrning innefattande kommunens ambition och hur dessa frågor skall organiseras och samordnas. Det finns inget samlat styrdokument för hur kommunen skall arbeta med de olika delområden som berörs eller hur övriga säkerhetsfrågor skall hanteras och samordnas. Mot bakgrund av detta beslöt kommunstyrelsen att uppdra åt kommunkontoret att ta fram förslag till ett program för trygghet och säkerhetsarbete i Lunds kommun. Förslaget till program för trygghets- och säkerhetsarbetet är framtaget i bred samverkan. Arbetet har genomförts med externt stöd från Public Partner AB. Kommunstyrelsens arbetsutskott har informerats om arbetets gång vid två tillfällen under framtagandet. Kommunens ledningsgrupp har vid två tillfällen genomfört arbete kring förslaget i grupp. Därutöver har flera förvaltningschefer och expertfunktioner djupintervjuats enskilt. Vidare har kommunens bostadsbolag LKF, polisen och räddningstjänsten Syd deltagit. Detaljerad lista över samverkande parter finns i förslaget till programmet. Postadress Besöksadress Telefon växel Internetadress E-post Box 41 Kyrkogatan kommunkontoret@lund.se Lund

33 Tjänsteskrivelse 2 (2) Diarienummer KS 2018/0316 En lång rad av lagar, förordningar och riktlinjer på såväl nationell-, som regional och lokal nivå har granskats i arbetet. Dokumenten finns förtecknade som bilaga i förslaget till program. Kommunkontorets arbetsutskott beslöt att sända föreliggande förslag på remiss till kommunens nämnder och bolag samt till andra organisationer som kan ha särskilt intresse i frågan. Synpunkterna på bifogat förslag till program för trygghets- och säkerhetsarbete i Lunds kommun ska skickas till Lunds kommun, kommunkontoret, Box 41, eller till mejladressen kommunkontoret@lund.se senast Christoffer Nilsson Kommundirektör Carin Hillåker Bitr Kommundirektör

34 Kommunkontoret Tjänsteskrivelse 1 (2) Ledning Diarienummer KS 2018/0316 Mats Greko mats.greko@lund.se Kommunstyrelsens arbetsutskott Program för trygghets- och säkerhetsarbete i Lunds kommun - remissförfarande Sammanfattning Kommunstyrelsen beslöt att uppdra åt kommunkontoret att ta fram förslag till ett program för trygghet och säkerhetsarbete i Lunds kommun. Ett förslag är nu framtaget i bred samverkan både inom och utanför den kommunala organisationen. Kommunkontoret föreslår att kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att sända föreliggande förslag på remiss till kommunens förvaltningar och bolag samt till andra organisationer som kan ha särskilt intresse i frågan. Föreslås att kommunstyrelsens arbetsutskott skickar förslaget på remiss till kommunens nämnder och bolag, brottsförebyggande rådet, polis, räddningstjänsten syd samt försvarsmakten. Beslutsunderlag Kommunkontorets tjänsteskrivelse , denna skrivelse Förslag till program för trygghets- och säkerhetsarbete i Lunds kommun Kommunstyrelsens beslut Barnets bästa Ärendet berör barn. Alla åtgärder för att förbättra trygghet och säkerhet för medborgarna gagnar också barn och ungdomar. Särskilt brotts- och olycksförebyggande arbete rör denna grupp. Ärendet Det samlade säkerhetsarbetet omfattar krisberedskap, civilt försvar, säkerhetsskydd,, skydd mot olyckor, IT-säkerhet, informationssäkerhet, säkerhet för anställda och förtroendevalda, skalskydd, systematiskt brandskyddsarbete, samordning av olycksoch brottsförebyggande arbete och försäkringssamordning. Arbetet leds och samordnas av kommunkontoret och dess enhet för trygghet och säkerhet. Arbetet styrs i huvudsak av lagstiftning inom områdena krisberedskap, civilt försvar, säkerhetsskydd och skydd Postadress Besöksadress Telefon växel Internetadress E-post Box 41 Kyrkogatan kommunkontoret@lund.se Lund

35 Tjänsteskrivelse 2 (2) Diarienummer KS 2018/0316 mot olyckor. Uppgifter inom samtliga säkerhetsområdena utförs idag, men behöver förtydligas avseende styrning innefattande kommunens ambition och hur dessa frågor skall organiseras och samordnas. Det finns inget samlat styrdokument för hur kommunen skall arbeta med de olika delområden som berörs eller hur övriga säkerhetsfrågor skall hanteras och samordnas. Mot bakgrund av detta beslöt kommunstyrelsen att uppdra åt kommunkontoret att ta fram förslag till ett program för trygghet och säkerhetsarbete i Lunds kommun. Förslaget till program för trygghets- och säkerhetsarbetet är framtaget i bred samverkan. Arbetet har genomförts med externt stöd från Public Partner AB. Kommunstyrelsens arbetsutskott har informerats om arbetets gång vid två tillfällen under framtagandet. Kommunens ledningsgrupp har vid två tillfällen genomfört arbete kring förslaget i grupp. Därutöver har flera förvaltningschefer och expertfunktioner djupintervjuats enskilt. Vidare har kommunens bostadsbolag LKF, polisen och räddningstjänsten Syd deltagit. Detaljerad lista över samverkande parter finns i förslaget till programmet. En lång rad av lagar, förordningar och riktlinjer på såväl nationell-, som regional och lokal nivå har granskats i arbetet. Dokumenten finns förtecknade som bilaga i förslaget till program. Kommunkontoret föreslår att kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att sända föreliggande förslag på remiss till kommunens samtliga nämnder och bolagsstyrelser samt till andra organisationer som kan ha särskilt intresse i frågan, såsom Lunds brottsförebyggande råd, polisen, Räddningstjänsten syd och försvarsmakten Kommunkontorets förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslås besluta Att sända föreliggande förslag på remiss till kommunens nämnder och bolag samt till andra organisationer som kan ha särskilt intresse i frågan. Christoffer Nilsson Kommundirektör Carin Hillåker Bitr Kommundirektör Beslut expedieras till:

36 Karnevalsområdet 2018 Program för trygghet och säkerhet (Remissutgåva) För ett tryggare och säkrare Lund Lunds kommun 1 februari 2019

37 2/22 Innehållsförteckning 1 Inledning Programmets framtagande Programmets giltighet Begreppen trygghet och säkerhet Programmets delar Faktorer som påverkar inriktning av trygghets- och säkerhetsarbetet Strategisk inriktning programmet Vägledande principer Grundläggande värden - Demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter Individens trygghet och säkerhet Kommunens funktionalitet Miljö och egendom Fokusområden under programperioden Olycksförebyggande arbete Målsättning Utgångspunkter Inriktning under programperioden Bygga motståndskraft och krishanteringsförmåga Målsättning Utgångspunkter Inriktning under programperioden Bygga ett gott säkerhetsskydd Målsättning Utgångspunkter Inriktning under programperioden Förebygga brott Målsättning Utgångspunkter Inriktning under programperioden Förebygga hot och våld mot anställda och förtroendevalda Målsättning Utgångspunkter Inriktning under programperioden...18

38 3/ Motverka otillåten påverkan och korruption Målsättning Utgångspunkter Inriktning under programperioden Realisering av programmet...19 Bilaga 1 Medverkande funktioner i programarbetet...i Bilaga 2 Viktiga lagar, förordningar och riktlinjer...ii

39 4/22 1 Inledning Lunds kommun är och ska vara en trygg plats att leva, vistas och att verka i. Detta är en viktig strategisk fråga och en viktig del av Lunds kommuns vision: Lund skapar framtiden med kunskap, innovation och öppenhet. Trygghet och säkerhet är vidare en angelägenhet för Lunds kommun i och med ansvaret för invånarnas liv och hälsa samt kommunens skyldighet att tillhandahålla service så som exempelvis skola, omsorg, trafikplanering, skötsel av områden och samhällsplanering. Genom speciallagstiftning och statlig styrning har kommunen dessutom ansvar för att upprätta planer avseende skydd mot olyckor samt för åtgärder inför och vid extraordinära händelser. Kommunen har också ett ansvar för att skydda sina anställda och sina invånare samt att skydda sin egendom och verksamhet mot fysisk och ekonomisk skada. Lunds kommun har således ett ansvar för att förebygga och hantera allt från mindre olyckor som kan drabba enskilda individer till större kriser som kan drabba hela samhället. Med kunskap och ansvarstagande skapas förutsättningar för en god säkerhetskultur som resulterar i en trygg miljö för anställda, besökare, samarbetspartners och kommuninvånare. Ett trygghets- och säkerhetsperspektiv ska genomsyra kommunens verksamhet från planering till genomförande. Arbetet ska bedrivas långsiktigt, strukturerat och kostnadseffektivt. Vidare är trygghets- och säkerhetsarbetet processorienterat och ska kontinuerligt utvärderas och anpassas till gällande lagstiftning samt till de krav som ställs från omvärlden på den verksamhet som kommunen tillhandahåller. Med programmet för trygghet och säkerhet tar Lunds kommun ett samlat grepp kring trygghets- och säkerhetsområdet. Programmet ska vägleda och visa på lösningar och stärka kommunens samlade trygghets- och säkerhetsarbete för att möta en rad utmaningar kopplat till samhällsutveckling. Avsikten är att programmet ska ge ytterligare kraft till Lund kommuns styrmodell Ett Lund. Programmet vänder sig till hela kommunkoncernen, både nämnder och bolagsstyrelser, och ska vara vägledande i planering, budgetering, uppföljning och i genomförande av kommunens verksamhet samt i kommunens samverkan med externa parter. Kommunens förvaltningar har sedan ansvaret för det praktiska genomförandet och uppföljningen av programmet. 1.1 Programmets framtagande Kommunkontoret lät 2017 genomföra en genomlysning av kommunens trygghet- och säkerhetsarbete med syfte att skapa en tydlig nulägesbild avseende såväl ansvar, organisering och kvalitet i arbetet. I maj 2018 fattade kommunstyrelsen beslut 1 om att uppdra åt kommunkontoret att utarbeta ett program för trygghets- och säkerhetsarbete. Under hösten 2018 har kommunkontoret, med externt stöd, arbetat fram föreliggande förslag till program. Chefer och samarbetsparter som har intresse i kommunens trygghets- och säkerhetsarbetet har fått ge sina bilder av vad ett program bör innehålla. Processen har även innehållit avstämning med kommunstyrelsens arbetsutskott. 1 KS 22 maj Program för trygghets- och säkerhetsarbete i Lunds kommun.

40 5/ Programmets giltighet Intentionen är att programmet i stort kommer att kunna vara giltigt över tid och revideras utifrån ambitioner och prioriteringar i samband med att ny mandatperiod inleds. Programmet revideras varje mandatperiod av kommunstyrelsen. 1.3 Begreppen trygghet och säkerhet Trygghet och säkerhet är viktiga grundkomponenter i det goda samhället. Att värna trygghet och säkerhet innebär ytterst att värna det demokratiska samhället. I det här programmet - menas med säkerhet frånvaro av oönskade händelser, skador eller andra negativa konsekvenser och - med trygghet menas frånvaro av upplevd oro och en grundläggande känsla av tillit, säkerhet och kontroll. 2 Programmets delar Programmet är uppbyggt i tre delar: - Första delen beskriver övergripande faktorer från såväl omvärlden som närvärlden som ger anledning för Lunds kommun att fokusera på trygghets- och säkerhetsarbetet. - Den andra delen beskriver ett antal vägledande principer för trygghets- och säkerhetsarbetet i Lunds kommun, vilka områden inom trygghets- och säkerhetsarbetet som ska prioriteras, till vilken ambitionsnivå och hur kommunen avser att arbeta med frågorna. - Den tredje delen beskriver viktiga faktorer för att programmet ska kunna realiseras. I bilagor till programmet redogörs för vilka funktioner som varit delaktiga i programarbetet samt ett urval av viktiga lagar, förordningar, riktlinjer som styr och vägleder trygghets- och säkerhetsarbetet.

41 3 Faktorer som påverkar inriktning av trygghetsoch säkerhetsarbetet Dagens samhälle är komplext och sammanlänkat, inom Sverige men också med andra delar av världen. Skeenden i omvärlden kan idag få andra konsekvenser på vår region och kommun än tidigare. Information och desinformation som publiceras på andra sidan jorden är i samma sekund tillgänglig för oss. Händelser i vår kommun kan motsatt ge snabba effekter i vår omvärld. Trygghet och säkerhet är viktiga grundkomponenter i det goda samhället. I takt med att omvärlden förändras uppstår nya möjligheter, men även ändrade och nya hotbilder mot kommunen och dess medborgare. Samtidigt ställs nya lagkrav inom området. Hotbilden idag är mer komplex och säkerheten påverkas av bland annat klimatförändringar, naturkatastrofer och stora olyckor, men även av hot som till exempel cyberattacker, organiserad brottslighet, terrorism, våldsbejakande extremism och ytterst krig. För att möta de olika typer av komplexa hot och risker som samhället står inför tjänar kommunens arbete på att utgå från en helhetssyn och utifrån en bred samverkan med olika aktörer på olika nivåer lokalt, regionalt och nationellt. Huruvida en situation är en kris definieras inte bara av den kommunala organisationen. Likaså finns ett legalt ansvar som helt eller dels ägs av flera aktörer som behöver samarbeta för att lösa kommunens åtaganden inom trygghets- och säkerhetsarbetet. Därför ökar vikten av att söka hållbara former för att säkerställa helhetsperspektiv och förståelse. Likaså förmågan att förhålla sig till dagens kommunikationsmönster, präglat av snabbhet, föränderlighet och transparens. Idag står nationen inför ett förändrat säkerhetspolitiskt läge, vilket innebär att vi behöver ha en förmåga att motstå och hantera ett bredare spektrum av hot och risker. I Lunds kommun finns en rad verksamheter mot vilka angrepp kan få allvarliga konsekvenser, inte bara för vår kommun utan även för rikets säkerhet. Inom ramen för verksamheternas åtaganden måste de hantera hemliga uppgifter som om de röjs, förstörs eller ändras kan inverka på såväl Lunds kommun som Sveriges säkerhet. I januari 2017 presenterade regeringen en nationell strategi för Sveriges säkerhet, med syfte att tydligt inrikta samhällets samlade säkerhetsarbete mot ett antal prioriterade områden. Dessa områden är bland annat klimatförändringarna, informations- och cybesäkerhet och arbetet mot våldsbejakande extremism. I strategin framhålls behovet av att alla samhällsaktörer arbetar gemensamt med att förebygga och möta både långsiktiga och omedelbara hot. Strategin anger också tydligt att den samlade förmågan att förebygga, motstå och hantera kriser och krig måste stärkas för att klara de komplexa och föränderliga hotbilder och risker vi lever med idag 2. Vårt samhälle måste fungera även vid störningar, kriser och krig. En störning eller ett avbrott i försörjningsflödet riskerar att påverka stora delar av samhället som idag präglas av ett beroende av tillgång till bland annat el, it, elektronisk kommunikation och transporter. Lunds kommun har att tillhandahålla verksamhet dygnet och året runt. I rollen som fastighetsägare, arbetsgivare och verksamhetsutövare behöver påfrestningar kunna hanteras oavsett dess omfattning. Lunds kommun har ansvar för många olika samhällsviktiga verksamheter som måste fungera i kris och vid höjd beredskap. Dricksvatten- och energiförsörjning, renhållning, räddningstjänst, tillagningskök, omsorg om barn, familjer, äldre och personer med funktionsnedsättning är exempel på verksamheter 2 Nationell säkerhetsstrategi (2017)

42 7/22 som alltid måste fungera. Händelser som skulle kunna leda till längre avbrott i samhällsviktig verksamhet är exempelvis elavbrott, avbrott i fjärrvärmeleverans, avbrott i fiberkablar, föroreningar i dricksvatten samt överbelastningsattacker. I Lunds kommun finns flera anläggningar som klassats som farlig verksamhet enligt lagen om skydd mot olyckor däribland helikopterplattan vid Universitetssjukhuset 3. Farlig verksamhet är anläggningar där verksamhet innebär fara för att en olycka ska orsaka allvarlig skada på människa eller miljö. Vid dessa anläggningar ska det finnas en särskild beredskap för att hindra eller begränsa allvarliga skador. Ett annat perspektiv på säkerhetsarbetet är att vidta förebyggande insatser för att undvika olyckor i samband med evenemang. Varje år arrangeras flera evenemang med många deltagare och åskådare i Lunds kommun, uppskattningsvis brukar exempelvis det traditionella valborgsmässofirandet samla upp emot besökare. Stora samlingar av människor innebär ökade risker, för olyckor men även för antagonistiska aktioner. Att Lunds kommun är en av de kommuner i Skåne som det är allra tryggast att bo, besöka och driva företag i är något som är känt, det är av strategisk vikt att det fortsätter att vara så. Samtidigt syns ojämlikhet i tryggheten. I trygghetsundersökningen som årligen presenteras av polismyndigheten beskrivs att utvecklingen går åt fel håll i delar av kommunen. En av utmaningarna är att en del upplever en ökad otrygghet, samtidig som den faktiska brottsligheten i de områden de bor i minskat 4. Sammanfattningsvis kan sägas att i varje ände av verksamhetsutveckling finns frågor och lagstiftning att förhålla sig till som direkt eller indirekt har en relation till trygghets- och säkerhetsarbetet. 4 Strategisk inriktning programmet Den strategiska inriktningen för programmet är att skapa helhet för arbetet med trygghet och säkerhet. Det mesta av arbetet kommer även fortsättningsvis ske så nära medborgaren som möjligt och det är en viktig utgångspunkt att värna etablerade samarbeten mellan kommunens förvaltningar och bolag samt externa samarbetspartners. 4.1 Vägledande principer Lunds kommuns program för trygghet och säkerhet utgår från de nationella målen för säkerhet och bedrivs för att värna fyra vägledande principer. Grundläggande värden - demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter Individens trygghet och säkerhet Kommunens funktionalitet Miljö och egendom Genom att värna principerna blir programmet en tydlig del av visionen att Lund skapar framtiden med kunskap, innovation och öppenhet. Programmet utgör en plattform och utgångspunkt för övriga kommungemensamma handlingsplaner, riktlinjer och andra styrdokument inom trygghets- och säkerhetsområdet. 5 3 Räddningstjänsten Syd Handlingsprogram enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor Se Bilaga 2 Viktiga lagar, förordningar och riktlinjer

43 8/22 Figur 1 - Fyra principer som programmet för trygghet och säkerhet vilar på Grundläggande värden - Demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter Med kommunens politiska uppdrag följer ett särskilt ansvar att värna de grundläggande värden som organisationen och samhället vilar på: demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter. Lunds kommun ska bidra till och upprätthålla det öppna samhället. Värnandet av dessa grundläggande värden är en förutsättning för att skapa förtroende för kommunens verksamheter och institutioner. Befolkningen i Lunds kommun ska känna tillit till att förtroendevalda och anställda inom kommunens följer gällande regler och inte låter sig otillbörligen påverkas i sin myndighetsutövning. Kommunen behöver tillsammans med civilsamhället, företag och andra aktörer gemensamt trygga dessa för samhället så viktiga värden Individens trygghet och säkerhet Människors liv och hälsa utgör kärnan i arbetet. Allt trygghets- och säkerhetsarbete handlar direkt eller indirekt om att värna de som bor, vistas och verkar i Lunds kommun. För att värna individen ska vi arbeta för att främja trygghet och säkerhet. Alla människor skall kunna känna trygghet i det offentliga rummet. Det säkerhetsfrämjande arbetet syftar till att minska risken för olyckor som kan leda till personskador eller dödsfall, medan det trygghetsfrämjande arbetet syftar till att minska oönskade händelser samt öka tilliten till kommunens verksamheter.

44 9/ Kommunens funktionalitet För att värna individen måste även kommunens funktionalitet säkerställas. I Lunds kommun finns ett antal särskilt samhällsviktiga verksamheter, exempelvis vård, omsorg, dricksvattenförsörjning och elförsörjning. Oavsett vilken aktör som bedriver verksamheten måste den fungera, till vardags såväl som vid oönskade händelser. Samhället och de påfrestningar Lunds kommun ställs inför är i ständig förändring. Det är av stor vikt att allmänhet och andra aktörer känner tillit till kommunens förmåga att hantera dessa. Lunds kommun ska kontinuerligt utveckla förmågan att förebygga störningar. Att värna kommunens funktionalitet innebär också att äga förmåga att minimera konsekvenserna av oönskade händelser om och när inträffar Miljö och egendom Trygghets- och säkerhetsarbetet syftar också till att förebygga och begränsa skador på miljö såväl som på egendom, såsom värdefulla kultur- och naturmiljöer, byggnader och infrastruktur. Detta är särskilt viktigt i en växande kommun som Lund. Genom närvaro och förebyggande arbete i alla delar av kommunen kan goda förutsättningar för boende och företagande upprätthållas. 5 Fokusområden under programperioden Under programperioden kommer Lunds kommun, utöver ett redan pågående utvecklingsarbete, särskilt fokusera på följande områden: Olycksförebyggande arbete Bygga motståndskraft och krishanteringsförmåga Bygga ett gott säkerhetsskydd Förebygga brott Förebygga hot och våld mot anställda och förtroendevalda Motverka otillåten påverkan och korruption Nedan redogörs för Lunds kommuns inriktning av arbetet under programperioden för respektive fokusområde. 5.1 Olycksförebyggande arbete Målsättning Lunds kommun ska bidra till att minska antalet olyckor med påverkan på människa, miljö och egendom inom kommunens geografiska område. Kommunen ska också begränsa konsekvenserna av de olyckor som ändå inträffar Utgångspunkter Det olycksförebyggande arbetet ska säkerställa att alla människor oavsett var de bor har ett tillfredställande skydd mot olyckor exempelvis bränder, drunkningstillbud och trafikolyckor. Avsikten är inte att kommunen ska ta över ett ansvar som någon annan myndighet eller någon enskild har. Samordningen av skydd mot olyckor innebär att kommunen tar ett brett grepp kring skydd mot olyckor och oönskade händelser i sitt geografiska område.

45 10/22 Lunds kommun ska genom olika åtgärder verka för att olyckor både förebyggs och hanteras på ett effektivt sätt. För att åstadkomma det ska kommunen stödja den enskilde genom information och rådgivning och upprätthålla en beredskapsorganisation som kan hantera inträffade olyckor genom att genomföra räddningsinsatser. I lag (2003:778) om skydd mot olyckor regleras de insatser som kommunen ansvarar för, vid olyckor och överhängande fara för olyckor. Lunds kommuns räddningstjänst bedrivs av kommunalförbundet Räddningstjänsten Syd som ska fullfölja de skyldigheter som åvilar kommunen enligt lagen om skydd mot olyckor. Lagen anger bland annat att det i kommunen ska finnas ett handlingsprogram för den olycksförebyggande verksamheten och räddningstjänsten. Programmet upprättas minst en gång per mandatperiod i samverkan med förbundsmedlemmarna och antas av direktionen vid Räddningstjänsten Syd. Innan programmet antas sker samråd med Lunds kommun. I samhällsbyggnadsprocessens olika skeden verkar kommunen för att tryggheten och säkerheten ökar genom utformning av boendemiljöer, rörelsestråk och lokalisering av måloch mötespunkter. Enligt plan- och bygglagen (2010:900) ska bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet. Hänsyn ska bland annat tas till människors hälsa, säkerhet, och till risken för olyckor, översvämning och erosion Inriktning under programperioden Det olycksförebyggande arbetet innebär att samtliga nämnder och bolag systematiskt ska identifiera, analysera, värdera och behandla olycksrisker med påverkan på människa, miljö eller egendom inom sina respektive ansvarsområden. Resultatet av det systematiska arbetet ska följas upp och det ska finnas en planering för att minimera och hantera konsekvenserna av de olyckor som ändå inträffar. Ett särskilt fokus i det olycksförebyggande arbetet ska läggas på riskbedömningar och åtgärder vid samhällsplanering samt ny- och ombyggnation. Kommunstyrelsen ska samordna kommunens olycksförebyggande arbete. I det samordnande arbetet ingår att ge stöd till nämnder och bolag i det olycksförebyggande arbetet samt att verka för samverkan, lärande och utbyte av erfarenheter. Därtill ska kommunstyrelsen omvärldsbevaka samhällstrender som kan påverka kommunens olycksutveckling och samverka med relevanta aktörer så som Räddningstjänsten Syd för en mer komplett kommunövergripande lägesbild avseende olyckor. Följande aktivitet ska, tillsammans med befintligt arbete, leda till att målet för fokusområdet uppnås. - Kommunstyrelsen utvecklar former och förutsättningar för analys utifrån rapporterade olycksincidenter - Kommunstyrelsen stärker samordning internt i kommunen samt med relevanta externa aktörer inom det geografiska området i det olycksförebyggande arbetet - Berörda nämnder och bolag har särskilt fokus på riskbedömningar och åtgärder vid samhällsplanering samt ny och ombyggnation - Berörda nämnder och bolag stärker kopplingen mellan det systematiska säkerhetsrespektive arbetsmiljöarbetet i syfte att förebygga olyckor Kommunstyrelsen kommer att följa upp arbetet med att förebygga olyckor genom att tillse att: - Genomföra en kartläggning om nuläget avseende skadekostnader till följd av olyckor i de kommunala verksamheterna - Nämnder och bolag har dokumentation som beskriver hur det systematiska brandoch olycksförebyggande arbetet bedrivs och följs upp

46 11/22 - Nämnder och bolag rapporterar tertial två en lägesbild, innefattande en analys av nuläge och möjlig utveckling, till kommunstyrelsen 5.2 Bygga motståndskraft och krishanteringsförmåga Målsättning Lunds kommun ska stå emot störningar och upprätthålla samhällsviktig verksamhet. Kommunen ska förebygga oönskade händelser och vara väl förberedda att hantera och lära av de som ändå inträffar. Arbetet ska ske i samklang med andra aktörer. Hanteringen ska ske med bibehållet eller stärkt förtroende från allmänheten Utgångspunkter Kommunernas ansvar, roll och uppgifter inom krisberedskapen finns beskrivna i kommunallagen (2017:725), lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och lagen (1988:97) om förfarandet hos kommunerna, förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under krig eller krigsfara m.m. Enligt lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser 6 i fredstid och höjd beredskap har Lunds kommun ett geografiskt områdesansvar inför och under kriser. Kommunen ska vidare göra risk- och sårbarhetsanalyser, utbilda och öva, samt planera för kriser. Kommunens primära ansvar är att fullfölja den ordinarie verksamheten så långt det är möjligt, utifrån förutsättningarna och det som inträffat. Målet med arbetet är att få så korta avbrott som möjligt i samhällsviktiga funktioner och att samtidigt skapa förutsättningar för människor och verksamheter i kommunen att hantera den uppkomna situationen. Hur arbetet ska gå till finns beskrivet i krisberedskapsplanen för Lunds kommun. I varje kommun ska det finnas en krisledningsnämnd som aktiveras vid en extraordinär händelse. Krisledningsnämnden är kommunens ledande politiska organ gällande beslut som avser krishanteringen om kommunen drabbas av en extraordinär händelse. Krisledningsnämnden får fatta beslut om att överta hela eller delar av verksamhetsområden från övriga nämnder i kommunen i den utsträckning som är nödvändig med hänsyn till den extraordinära händelsens art och omfattning. Under höjd beredskap ansvarar kommunstyrelsen för ledningen av den del av det civila försvaret som kommunen skall bedriva 7. Lunds kommun får statlig ersättning för att stärka förmågan att hantera extraordinära händelser och upprätthålla en grundläggande förmåga till civilt försvar. Kommunernas uppgifter och ersättning regleras i särskilda överenskommelser 8 mellan Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap och Sveriges Kommuner och Landsting. En förutsättning för kommunens motståndskraft och möjlighet att tillhandahålla en grundläggande samhällsservice är kunskapen om vilka verksamheter som är mest 6 Med extraordinär händelse avses i denna lag en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting Överenskommelse om kommunernas krisberedskap samt överenskommelse om civilt försvar

47 12/22 samhällsviktiga. Ett strukturerat arbete med av risk- och sårbarhetsanalyser bygger upp kunskaper om de samhällsviktiga verksamheterna Inriktning under programperioden Lunds kommun ska genom planering och övning, vara förberett att möta och hantera kriser av många olika slag och karaktär vilket innebär att krisberedskapen måste vara flexibel och kunna anpassas till den specifika händelsen. Nämnder och bolag ska årligen genomföra en risk- och sårbarhetsanalys. I detta arbete görs bedömning av hur kritiska verksamheternas åtaganden är för det som trygghets- och säkerhetsarbetet ska värna. Det kan till exempel röra sig om invånares liv och hälsa eller kommunens funktionalitet. Samtliga åtgärder som vidtas ska följas upp och utvärderas. För kritiska åtaganden och/eller samhällsviktig verksamhet som lagts ut på extern leverantör ska upphandlande nämnd eller bolag i sin kravställning säkerställa motsvarande nivå av motståndskraft som om verksamheten bedrivits i kommunal regi. Kommunstyrelsen ansvarar för att ta fram en riskbild för kommunen som helhet. Den kommunövergripande riskbilden baseras på underlagen från nämnder och bolag och ska ha ett särskilt fokus på strategiska risker. Arbetet ska göras i samverkan med andra relevanta aktörer exempelvis Räddningstjänsten Syd. Lunds kommun behöver förbereda en grundläggande förmåga till civilt försvar, vilket innebär ansvar för att vidta förberedelser för att kunna bedriva samhällsviktig verksamhet även under höjd beredskap. Det handlar till stor del om att bygga motståndskraft och en driftssäker verksamhet, varför civilt försvar ska ingå som en integrerad del i kommunens krisberedskaps- och säkerhetsskyddsarbetet. Utöver att bygga motståndskraft och driftsäker verksamhet handlar civilt försvar om att planera, utbilda och öva för särskilda uppgifter kopplade till höjd beredskap. Det kan exempelvis avse ransonering, nödvändig försörjning till befolkningen och att i övrigt kunna medverka i åtgärder som är viktiga för landets funktionalitet, exempelvis genom stöd till Försvarsmakten. Säkerhetsskyddet är också en viktig del av det civila försvaret. Kommunstyrelsen äger det övergripande ansvaret att initiera uppgifter som rör det civila försvaret. För att kommunens krishantering ska kunna initieras snabbt krävs ständig beredskap. Kommunstyrelsen ansvarar för att det finns aktuella system för beslutsfattande på central nivå. Roller i ett sådant system kan exempelvis innefatta kommundirektör, tjänsteman i beredskap (TIB) och kommunikatör i beredskap (KIB). Larmvägar och inkallningssystem skall vara dokumenterade, kända och övade. Vissa oönskade händelser innebär eller riskerar att medföra konsekvenser som inte kan hanteras inom ordinarie organisation. För hantering av sådana händelser ska nämnder och bolag ha en utsedd krisledningsorganisation. Denna ska övas enligt direktiven i kommunens styrdokument för krisberedskap. Som stöd för krisledningens arbete ska det finnas en uppdaterad och känd krisledningsplan samt en planering för uthållighet. Situationer som bedöms kräva centrala prioriteringar av resurser och en central inriktning ska samordnas av kommunens centrala krisledning. Den centrala krisledningen styrs av en instruktion som beskriver hur arbetet ska organiseras för att möjliggöra en samordnad hantering.

48 13/22 Kommunens övergripande krishantering utgår från tre nivåer: störning, allvarlig händelse och extraordinär händelse. Nivåerna går i varandra och den främsta skillnaden mellan dem är graden av central samordning och ledning. Det är i första hand kommundirektör och i andra hand kommunens säkerhetschef som, utifrån behov i aktuell situation, fattar beslut om graden av central samordning och ledning. Syftet med samordningen är att skapa en kommunövergripande bild av nuläge, bedömning av kommande behov och konsekvenser samt att löpande inrikta kommunkoncernens gemensamma hantering mot de mest framträdande behoven. Kommunstyrelsen ska låta utvärdera samtliga oönskade händelser där den centrala krisledningen varit aktiverad, För att lära av inträffade oönskade händelser ska nämnder och bolag dokumentera och låta utvärdera sin egen hantering. Nämnder och bolag ska löpande i hanteringen av en allvarlig händelse informera om händelseutvecklingen till berörd nämnd eller bolagsstyrelses ordförande/vice ordförande, till kommundirektör samt till kommunens säkerhetschef. Detta gäller även vid händelser som enbart bedöms påverka den egna verksamheten. Kommundirektören ska i sin tur hålla kommunstyrelsens ordförande informerad. Om ordförande bedömer att händelsen är extraordinär har krisledningsnämnden möjlighet att ta över hela eller delar av andra nämnders ansvarsområden, för att kunna omfördela resurser och effektivisera hanteringen. Den centrala samordningen har då övergått till central ledning. Följande aktiviteter ska, tillsammans med befintligt arbete, leda till att målet för fokusområdet uppnås. - Kommunstyrelsen utvecklar risk- och sårbarhetsanalysarbetet ur ett strategiskt perspektiv och koordinera detta med andra närliggande processer som finns i kommunen - Kommunstyrelsen utvecklar arbetssätt för skydd av samhällsviktig verksamhet och samarbeta i frågan med andra aktörer, såväl privata som offentliga - Kommunstyrelsen utvecklar arbetssätt för kommunövergripande samverkan i arbetet med att öva krisledning och att dra lärdomar av uppkomna kriser - Kommunstyrelsen säkerställer att det finns system för beslutsfattande i händelse av kris Kommunstyrelsen kommer att följa upp arbetet med motståndskraft och krishanteringsförmåga genom att tillse att: - Nämnder och bolag har utifrån identifierade framträdande risker i risk- och sårbarhetsanalysen vidtagit eller initierat åtgärder för att behandla dessa - Nämnder och bolag har kunskap om vilken verksamhet som är samhällsviktig inom sina respektive ansvarsområden - Nämnder och bolag har rutiner och planer för att upprätthålla sina mest prioriterade samhällsviktiga verksamheter - Nämnder och bolag har en uppdaterad krisledningsplan med en utsedd krisledningsorganisation samt en plan för uthållighet - Nämnder och bolag genomför övningar enligt kommunens styrdokument för krisberedskap - Det finns ett arbetssätt för kommunövergripande samverkan som ger en förmåga att tidigt identifiera och hantera potentiella störningar eller allvarligare oönskade händelser - Forum finns för lärande och erfarenhetsutbyte mellan nämnder och bolag avseende risk- och krishantering samt skydd av samhällsviktig verksamhet

49 14/ Bygga ett gott säkerhetsskydd Målsättning Lunds kommun ska ha ett gott skydd mot terroristbrott och andra brott som kan hota Sveriges och därmed också kommunens säkerhet. Vi ska också skydda uppgifter som är hemliga med hänsyn till rikets säkerhet som vi hanterar inom ramen för vårt uppdrag Utgångspunkter Med säkerhetsskydd avses skydd av säkerhetskänslig verksamhet mot spioneri, sabotage, terroristbrott och andra brott som kan hota verksamheten samt skydd i andra fall av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter. Arbetet styrs främst av säkerhetsskyddslag (2018:585). Med säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter avses uppgifter som rör säkerhetskänslig verksamhet och som därför omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Med säkerhetsskydd avses: - Skydd mot brott som kan hota rikets säkerhet, såsom spioneri och sabotage - Skydd av hemliga uppgifter som rör rikets säkerhet - Skydd mot terrorism Enligt säkerhetsskyddsförordning (2018:658) ska alla kommuner om det inte är uppenbart obehövligt att ha en säkerhetsskyddschef som utövar kontroll över säkerhetsskyddet. I Lunds kommun är kommunens säkerhetschef tillika kommunens säkerhetsskyddschef. De säkerhetsskyddsåtgärder som vidtas ska förebygga: - att uppgifter som omfattas av sekretess och som rör rikets säkerhet röjs, ändras eller förstörs; informationssäkerhet. - att obehöriga har tillträde till platser där de kan få tillgång till dessa hemliga uppgifter, eller där verksamhet som har betydelse för rikets säkerhet bedrivs; tillträdesbegränsning. - att personer som bedöms opålitliga ur säkerhetssynpunkt anställs eller anlitas i verksamhet som har betydelse för rikets säkerhet eller som är viktig för skydd mot terrorism; säkerhetsprövning Informationssäkerhet ska förebygga att säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter inte röjs, ändras, görs otillgängliga eller förstörs, och förebygga skadlig inverkan på uppgifter och informationssystem som gäller säkerhetskänslig verksamhet. Fysisk säkerhet ska förebygga att obehöriga får tillträde till områden, byggnader och andra anläggningar eller objekt där de kan få tillgång till säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter eller där säkerhetskänslig verksamhet i övrigt bedrivs, och förebygga skadlig inverkan på sådana områden, byggnader, anläggningar eller objekt. Personalsäkerhet ska förebygga att personer som inte är pålitliga från säkerhetssynpunkt deltar i en verksamhet där de kan få tillgång till säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter eller i en verksamhet som av någon annan anledning är säkerhetskänslig, och säkerställa att de som deltar i säkerhetskänslig verksamhet har tillräcklig kunskap om säkerhetsskydd.

50 15/ Inriktning under programperioden Samtliga nämnder och bolag ska bedöma om eller hur de berörs av säkerhetsskyddslagstiftningens krav med hänsyn till verksamhetens art, omfattning och övriga omständigheter. Berörda nämnder och bolag ska årligen genomföra en säkerhetsanalys för att identifiera skyddsvärda delar inom sina respektive ansvarsområden som kräver skydd med hänsyn till rikets säkerhet eller som särskilt behöver skyddas mot terrorism. Ansvaret för Lunds kommuns säkerhetsskydd vilar på kommunstyrelsen och kommundirektören. I säkerhetsskyddsarbetet biträds dessa av Lunds kommuns säkerhetsskyddschef, vilken är kommunens säkerhetschef. Det ska finnas en utsedd ställföreträdande säkerhetsskyddschef. Säkerhetsskyddschef utövar under kommunstyrelsen och kommundirektören kontroll över att säkerhetsskyddet finns, är tillräckligt och fungerar. Till stöd för denna bedömning ska en strategisk, systematisk omvärldsbevakning genomföras i syfte att följa förändringar i hotbilden mot Lunds kommun och Sverige. Säkerhetsskyddschefen ansvarar för att det inom Lunds kommun finns en dokumenterad kommunövergripande säkerhetsanalys. Respektive förvaltning och bolag biträder säkerhetsskyddschefen med genomförande av säkerhetsanalysen. Säkerhetsskyddschef ska vidare samordna skyddet samt säkerställa att berörd personal ges erforderlig utbildning. Det samordnande uppdraget innefattar att ge stöd till berörda nämnder och bolag. Säkerhetsskyddschef, eller som ersättare för denne säkerhetsskyddschefens ställföreträdare, är Lunds kommuns kontaktperson beträffande säkerhetspolisens kontakter med kommunen i dessa frågor. Chefer vid såväl förvaltningar som bolag har ansvar för säkerhetsskyddet inom det egna verksamhetsområdet. Följande aktiviteter ska, tillsammans med befintligt arbete, leda till att målet för fokusområdet uppnås. - Berörda nämnder och bolag bidrar i arbetet med att upprätta en kommunövergripande säkerhetsanalys - Kommunstyrelsen utser en ställföreträdare till säkerhetsskyddschefen - Kommunstyrelsen säkerställer att berörd personal ges nödvändig utbildning samt att underlätta erfarenhetsutbyte inom kommunen såväl som med externa aktörer - Kommunstyrelsen stödjer och ensar nämnders och bolags säkerhetsskyddsarbete genom att tillgodose behov av säkerhetsskyddsinstruktioner och annat genomförandestöd - Kommunstyrelsen identifiera kommunövergripande investeringar och insatser som behöver samordnas för att säkerställa att kommunens resurser används på ett effektivt sätt utifrån kommunövergripande säkerhetsanalys och aktuell hotbild Kommunstyrelsen kommer att följa upp arbetet inom säkerhetsskyddsområdet genom att tillse att: - Berörda nämnder och bolag har kunskap om vilka delar av sina respektive ansvarsområden som är skyddsvärda enligt säkerhetsskyddslagen - Berörda nämnder och bolag årligen följer upp det egna säkerhetsskyddet och förmedlar resultatet till kommunens säkerhetsskyddschef

51 16/22 - Kommunens säkerhetsskyddschef har, genom en kommunövergripande säkerhetsanalys, kunskap om kommunens skyddsvärda delar och befintligt säkerhetsskydd samt använder denna som underlag för beslut om kommunövergripande åtgärder - Driftsatta system och tjänster är riskbedömda utifrån ett säkerhetsskyddsperspektiv - Utbildningar genomförs kontinuerligt och utvärderas för att säkerställa att de tillgodoser deltagarnas behov 5.4 Förebygga brott Målsättning Lunds kommun ska i samarbete med myndigheter, näringsidkare och civilsamhället bidra till att minska förekomsten av brott och öka tryggheten bland boende, besökare och företagare i Lunds kommun Utgångspunkter 1996 utgav regeringen det första nationella brottsförebyggande programmet Allas vårt ansvar ett nationellt brottsförebyggande program. Där i står att läsa: Den avgörande förutsättningen för ett effektivt brottsförebyggande arbete är att det finns ett lokalt engagemang och en lokal vilja att agera. Ett lokalt brottsförebyggande råd skulle här kunna spela en viktig roll och utgöra en naturlig hemvist och kontaktpunkt för de enskilda, företag, föreningar och organisationer som vill göra en insats. 9 Det brottsförebyggande arbetet i Lunds kommun tar sin utgångspunkt från regeringens skrivelse Tillsammans mot brott Ett nationellt brottsförebyggande program. 10 I programmet påtalas fortsatt vikten av att samarbeta för att öka samhällets samlade förmåga att förhindra brott och öka trygghet hos invånare, besökare, näringsidkare och andra aktörer. Lunds kommun har en lång tradition av att arbeta med brottsförebyggande arbete vilket rymmer en nära samverkan med Lokalpolisområde Lund. För att det brottsförebyggande arbetet ska få effekt finns ett lokalt brottsförebyggande råd (LBRÅ). Rådet är sammansatt av politiker och tjänstepersoner från kommunen och med representation från polismyndigheten, räddningstjänsten samt civilsamhället. Det brottsförebyggande arbetet i Lunds kommun bedrivs genom social prevention eller situationell prevention och ska utgå ifrån gemensamma analyser av brotts- och trygghetsläget för att samordna och samverka kring insatser i syfte att minska förekomsten av brott och att bidra till en öka trygghet i Lunds kommun Inriktning under programperioden I det brottsförebyggande arbetet ska samtliga nämnder och bolag, utifrån sina respektive ansvarsområden, utforma, vidta och följa upp åtgärder för att minska antalet brott och öka tryggheten för boende, besökare och företagare. 9 Allas vårt ansvar ett nationellt brottsförebyggande program DS 1996:59 10 Regeringens skrivelse 2016/17:126

52 17/22 Fokusområdet understryker vikten av väl fungerande processer för att säkerställa ett aktivt brottsförebyggande arbete utifrån kunskapsinhämtning, planering, uppföljning och samverkan. Kommunstyrelsen ska samordna och inrikta kommunens brottsförebyggande arbete samt arbetet mot våldsbejakande extremism och på så sätt verka för samverkan, erfarenhetsutbyte och kunskapsöverföring mellan nämnder och bolag. Kommunstyrelsen kommer att följa upp det brottsförebyggande arbetet genom att - Tillse att upplevd trygghet fortsatt ligger på hög nivå under programperioden - Nämnder och bolag har en utsedd funktion för att driva och samordna det brottsförebyggande arbetet - I samband med tertialrapport två varje år rapporterar kommunkontoret en lägesbild, innefattande en analys av nuläge och möjlig utveckling, till kommunstyrelsen. - Säkerställa samordning i samband med större evenemang för att tillse individens trygghet- och säkerhet. Följande aktiviteter ska, tillsammans med befintligt arbete, leda till att målet för fokusområdet uppnås. - Kommunstyrelsen verkar för att stärka samordning av det brottsförebyggande och trygghetsfrämjande arbetet med andra insatser i kommunen, exempelvis för social hållbarhet, stadsutveckling och mänskliga rättigheter. - Kommunstyrelsen vidareutvecklar de långsiktiga kommunövergripande relationer och samarbetsformer med civilsamhället, myndigheter och andra relevanta aktörer - Berörda nämnder och bolag utvecklar och följer upp verkningsfulla sociala insatser för att hindra rekrytering till brottslighet och gängkriminalitet - Berörda nämnder och bolag kartlägger och initiera investeringar i kommunens fysiska miljö som bidrar till ökad trygghet - Berörda nämnder och bolag stärker kommunens arbete mot våldsbejakande extremism i enlighet med kommunens handlingsplan 5.5 Förebygga hot och våld mot anställda och förtroendevalda Målsättning Lunds kommun ska förebygga hot, trakasserier och våld mot anställda och förtroendevalda. Kommunen arbetar kontinuerligt och systematiskt för att säkerställa en hög personsäkerhet Utgångspunkter Kommunens arbete med att förebygga otillåten påverkan och hot och våld mot anställda sker inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet, i enlighet med kommunens personalpolicy. Ansvaret för detta arbete ligger på nämnder och bolag i egenskap av arbetsgivare. Arbetet styrs bland annat av Arbetsmiljölag (1977:1160). Avseende förtroendevalda har kommunen inget arbetsgivaransvar. Nämnder och bolag ska dock värna de förtroendevaldas säkerhet i samband med att de utövar sitt kommunala uppdrag i respektive nämnd och styrelse. I detta ingår att arbeta för att främja trygghet och att förebygga hotfulla situationer Inriktning under programperioden Följande aktiviteter ska, tillsammans med befintligt arbete, leda till att målet för fokusområdet uppnås.

53 18/22 - Kommunstyrelsen genomför löpande genomföra övergripande nuläges- och riskanalys gällande hot- och våld gentemot anställda i kommunen - Kommunstyrelsen, genomför informations- och utbildningsinsatser till kommunens medarbetare kring risker för hot och våld - Nämnder och bolag rapporterar incidenter kopplat till hot och våld Kommunstyrelsen kommer att följa upp arbetet med att förebygga hot och våld mot anställda och förtroendevalda genom att tillse att: - Utbildningsinsatser kring säkerhet för förtroendevalda är genomförda - Utbildningsinsatser kring hot och våld mot tjänstepersoner är genomförda 5.6 Motverka otillåten påverkan och korruption Målsättning Lunds kommun har nolltolerans mot korruption och mutor. I Lunds kommun arbetar vi på medborgarnas uppdrag. Som politiker eller tjänsteperson har vi ett särskilt ansvar mot medborgarna att bekämpa mutor och andra former av korruption samt att i övrigt upprätthålla kraven på saklighet och opartiskhet. På så sätt rubbas inte medborgarnas förtroende och rättssamhället försvaras och stärks Utgångspunkter Lagregler om jäv för anställda och förtroendevalda regleras i kommunallagen kapitel 6. I brottsbalken kapitel 10 finns lagregler kring tagande och givande av muta, detta gäller såväl anställda som förtroendevalda. reglerar korruption och mutbrott. Lunds kommun har utarbetat riktlinjer för mutor och otillbörlig påverkan Inriktning under programperioden Följande aktiviteter ska, tillsammans med befintligt arbete, leda till att målet för fokusområdet uppnås. - Kommunstyrelsen genomför löpande genomföra övergripande nuläges- och riskanalys avseende otillbörlig påverkan - Kommunstyrelsen, genomför informations- och utbildningsinsatser till kommunens förtroendevalda och anställda kring innebörden av otillbörlig påverkan - Nämnder och bolag rapporterar incidenter kopplat till otillåten påverkan Kommunstyrelsen kommer att följa upp arbetet med att förebygga otillåten påverkan bland anställda och förtroendevalda genom att tillse att: - Kommunens riktlinjer avseende mutor och representation är väl kända 6 Realisering av programmet Trygghets- och säkerhetsarbetet ska bedrivas och följas upp av förvaltningar och bolag som en ordinarie del i sin verksamhet. I det dagliga arbetet är ansvaret fördelat från högsta 11 Riktlinjer för mutor och korruption, KS

54 19/22 ledning till enskilda medarbetare. Programmet ska finnas med som en del vid introduktionen av nya chefer och medarbetare i Lunds kommun. Kommunstyrelsen, genom kommunkontoret, ansvarar för att informera om programmet och stödja nämnderna och bolagsstyrelserna i att implementera det. Varje berörd förvaltning och bolag ska i sina åtaganden väga in programmets intentioner och prioriteringar. Kommunkontoret har ett särskilt ansvar för att under programperioden utveckla och samordna kommunens samlade trygghets- och säkerhetsarbete. Handlingsplaner och riktlinjer för specifika delområden arbetas fram med delaktighet från kommunkontoret, berörda förvaltningar och bolag. Handlingsplanerna är mer konkreta till sin karaktär och ska innehålla beskrivningar av de insatser som tillsammans förutses leda till att programmets utvecklingsambitioner uppnås. De ska som minst svara på är: Vad som ska göras Vem som ansvarar för genomförandet Hur det bidrar till att uppfylla programmets intentioner När det ska vara genomfört Vem som ansvarar för uppföljning och eventuell revidering Kommunfullmäktige Lunds kommuns program för trygghet och säkerhet antas av kommunfullmäktige Reviderar kommunstyrelsens reglemente utifrån programmets ansvarsfördelning Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för kommunens utveckling av trygghets- och säkerhetsarbetet. Ansvarar för uppföljningen av programmet till kommunfullmäktige Nämnder och bolagsstyrelser Nämnder och bolag ansvarar för att programmet efterlevs inom sina respektive ansvarsområden. Ansvarar för uppföljning och rapportering enligt programmet Krisledningsnämnd Krisledningsnämndens ledamöter väljs vid varje ny mandatperiod. För mandatperioden är det kommunstyrelsens arbetsutskott som utgör krisledningsnämnd. Krisledningsnämnden träder endast i kraft då man bedömer händelse som extra ordinär. Krisledningsnämnden får fatta beslut om att överta ansvar för verksamheter från andra nämnder i kommunen om det bedöms som nödvändigt. Kommunkontoret Kommunkontoret har ansvaret för att under kommunstyrelsen leda och samordna kommunens samlade trygghets- och säkerhetsarbete. Kommunkontoret ska stödja förvaltnings- och bolagsledningarna i trygghets- och säkerhetsarbetet. Kommunkontoret arbetar fram övergripande planer, riktlinjer, råd och anvisningar till grund för trygghets- och säkerhetsarbetet. Kommunkontoret ansvarar för att relevanta utbildningsinsatser görs i kommunens chefsled. Förvaltningar och bolag

55 20/22 - Trygghets- och säkerhetsarbetet ska bedrivas av förvaltningar och bolag som en ordinarie del i sin verksamhet. I det dagliga arbetet är ansvaret fördelat från högsta ledning till enskilda medarbetare. - Förvaltningarna och bolagen ansvarar för att specifika planer som krävs för de egna ansvarsområdena tas fram. Dessa ska i möjligaste mån harmonisera med det övergripande programmet och andra överliggande styrdokument.

56 Bilaga 1 Medverkande funktioner i programarbetet Kommunkontoret - Biträdande kommundirektör, Carin Hillåker (styrgrupp) - Säkerhetschef, Mats Greko (styrgrupp) - Administrativ chef, Jesper Jacobsson - Beredskapssamordnare, Lennart Larsson - Beredskapssamordnare, Anna Sjöstrand Arnell - Digitaliseringschef, Åsa Melvanius - Ekonomidirektör, Henrik Weimarsson - Folkhälsosamordnare, Lisa Gunnefur - HR-direktör, Johanna Holmberg - Kommunikationschef, Johanna Davander Förvaltningar - Kultur- och fritidsdirektör Urban Ohlsson - Miljödirektör, Björn Berseus - Servicedirektör, Pål Svensson - Socialdirektör, Annica Pettersson - Stadsbyggnadsdirektör, Marcus Horning - Teknisk direktör, Håkan Lockby - Utbildningsdirektör, Stefan Norrestam - Verksamhetschef för särskilt boende, Veronica Welin - Vård- och omsorgsdirektör, Anna Borgius Bolag - Affärsutvecklingschef LKFAB, Gunilla Flygare - Brand- och säkerhetssamordnare LKFAB, Joakim Imberg Kommunalförbund - Förbundsdirektör Räddningstjänsten Syd, Linda Kazmierczak Förtroendevalda - Kommunstyrelsen arbetsutskott Polisen - Lokalpolisområdeschef Lund, Patrik Isacsson - Kommunpoliser Joakim Nyberg och Carina Roth

57 II/22 Bilaga 2 Viktiga lagar, förordningar och riktlinjer Lunds kommuns trygghets- och säkerhetsarbete styrs av flera olika lagstiftningar, förordningar liksom kommunens egna ambitioner och krav. Några av de mest framträdande inom ansvarsområdet framgår nedan. Nationell nivå - Arbetsmiljölag - Brottsbalk - Dataskyddslag och dataskyddsförordning - Diskrimineringslag - Kommunallag - Lag om förfarandet hos kommunerna, förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under krig eller krigsfara m.m. - Lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap - Lag om skydd mot olyckor och förordning om skydd mot olyckor - Miljöbalk - Offentlighets- och sekretesslag - Ordningslag - Personuppgiftslag - Plan- och bygglag - Regeringsform - Socialtjänstlag - Säkerhetsskyddslag, säkerhetsskyddsförordning samt Säkerhetspolisens föreskrifter och allmänna råd om säkerhetsskydd - Överenskommelse om kommunernas arbete med civilt försvar Överenskommelse om kommunernas krisberedskap Nationell säkerhetsstrategi (2017) - Tillsammans mot brott (2016/17:126) Nationellt brottsförebyggande program. - Det brottsförebyggande arbetet i Sverige Nuläge och utvecklingsbehov 2018 (BRÅ publikationer) Regional nivå - Krishanteringsplan för Region Skåne. Antagen av regionfullmäktige Länsstyrelsens samordningsansvar avseende brottsförebyggande arbete - Skånes regionala programförklaring och handlingsprogram, Brottsförebyggande arbetet Länsstyrelsen Skåne, Region Skåne, Kommunförbundet Skåne, Polisen region syd, Kriminalvården region syd, Tullverket och Sydsvenska Industrioch Handelskammaren Lokal nivå - Lunds kommuns krisberedskapsplan. Antagen av kommunstyrelsen Lunds kommuns handlingsplan för arbetet mot våldsbejakande extremism. Antagen av kommunstyrelsen ( ) - Lunds kommuns översiktsplan. Antagen av kommunfullmäktige ( ) - Handlingsprogram enligt lag om skydd mot olyckor. Antagen av direktionen vid Räddningstjänsten Syd. - Samverkansöverenskommelse (och därtill medborgarlöften) med polismyndigheten i Skåne (2018) - Strategi mot våld i nära relation Antagen av kommunfullmäktige ( ) - Riktlinjer mot mutor och korruption, KS

58 Utbildningsförvaltningen Tjänsteskrivelse 1 (4) Utbildningskansliet Diarienummer UN 2019/0291 Sara Alfredsson Utbildningsnämnden sara.alfredsson@lund.se Remiss - Förslag till ändringar i läroplaner vad gäller kunskapsområdet sex och samlevnad Sammanfattning Förslagen omfattar ändringar i läroplanerna för grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen för att bättre stödja skolformernas utbildning och undervisning inom kunskapsområdet sex och samlevnad. Utbildningsnämnden lämnar synpunkter på de förändringar som föreslås för läroplanerna för gymnasieskolan, gymnasiesärskolan samt vuxenutbildningen. Utbildningsnämnden ställer sig positiv till huvuddelen av de föreslagna ändringarna. Utbildningsnämnden vill särskilt trycka på vikten av en översyn av övriga delar av läroplanerna, så att även det ämnesintegrerade innehållet förtydligas i enlighet med föreslagna skrivningar. Beslutsunderlag Utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse den 8 april 2019 dnr UN2019/0291. Skolverket Remiss avseende förslag till ändringar i läroplaner vad gäller kunskapsområdet sex och samlevnad 25 mars 2019 Dnr 2018:01394 Barnets bästa Undervisning om sexualitet, relationer, kropp, identitet och normer är i högsta grad en fråga för barn och om barns rättigheter. Genom god undervisning om sexualitet och relationer stärks barns förmåga att fatta goda beslut om sin kropp och sin sexuella hälsa. Undervisning om sexualitet och relationer har varit obligatorisk i svenska skola sedan 1955, men innehållet har varit otydligt, och forskning har visat att många barn och elever inte får de kunskaper Postadress Besöksadress Telefon växel Internetadress E-post Box 138 Stora Södergatan utbildningsforvaltningen@lund.se Lund

59 Tjänsteskrivelse 2 (4) Diarienummer UN 2019/0291 de har rätt till. Alla förändringar i skolans styrdokument som förtydligar och fördjupar kunskapsinnehållet som rör sexualitet och relationer stärker också barns rätt till kunskap och barns förmåga att göra egna val. Bakgrund 2018 fick Skolverket i uppdrag av regeringen att se över läroplanerna med hänseende till skrivningar kring undervisning i sex och samlevnad. Uppdraget syftade till att stärka kvalitén och likvärdigheten i skolans sex- och samlevnadsundervisning. Skolverket fick i uppdrag att särskilt beakta hur frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck, samtycke samt pornografi synliggörs i undervisningen. Förslagen från Skolverket omfattar ändringar i läroplanerna för grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen för att bättre stödja skolformernas utbildning och undervisning inom kunskapsområdet sex och samlevnad. Utbildningsnämndens synpunkter Utbildningsnämnden väljer att lämna synpunkter på de förslag som gäller för gymnasieskola, gymnasiesärskola samt vuxenutbildning. Skolverkets förlag till ändringar i läroplanerna är väl genomarbetat och förslagen passar väl in i övrig läroplanstext. De överväganden som Skolverket presenterar är befogade och välgrundade. I Skolverkets förslag föreslås skrivningar bli gemensamma för alla de föreslagna skolformerna, vilket utbildningsnämnden ser som positivt. Genom att skapa gemensamt språk i läroplanerna synliggörs den viktiga progression för kunskapsområdet som bör löpa genom alla skolåren. Att även läroplanen för vuxenutbildningen föreslås få skrivningar om sexualitet, relationer och hälsa ser utbildningsnämnden som positivt. Ett av huvudförslagen är att genom nya formuleringar i läroplanerna ändra benämningen av kunskapsområdet från sex och samlevnad till sexualitet och relationer. Ett nytt stycke där kunskapsområdets bredd tydligt framgår, föreslås i läroplanerna för det obligatoriska skolväsendet, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Utbildningsnämnden anser att den argumentation som Skolverket för är relevant och övertygande. Ett förändrat begrepp ger flera goda följdverkningar, främst genom att förtydliga skolans uppdrag att lyfta hela begreppet sexualitet, och inte endast fokusera på de delar som kan kopplas till sexuell praktik, och genom att byta begreppet samlevnad mot det mer relevanta och moderna relationer öppnas ytterligare kunskapsinnehåll kring ett flertal olika relationer och

60 Tjänsteskrivelse 3 (4) Diarienummer UN 2019/0291 relationsnormer. Utbildningsnämnden vill påpeka att det kan behövas ett implementeringsarbete från Skolverkets sida för att synliggöra förtydligandet och den språkliga förändringen. Skolverkets förslag betonar att området ska behandlas återkommande, vilket Utbildningsnämnden ser som positivt. Genom tydligare skrivningar i läroplanen ökar förståelsen för hur god preventiv undervisning bör genomföras och planeras. Skolverkets förslag betonar att utbildningen ska främja elevernas hälsa, bidra till deras förståelse för egna och andras rättigheter, förmedla betydelsen av frivillighet, ömsesidighet och respekt. Utbildningsnämnden ser positivt på att stärka arbetet för elevers hälsa, och att förtydliga att även undervisningsinnehåll och kunskapsinnehåll är en del av skolans hälsofrämjande arbete. Vidare är det positivt att elevers förmåga att handla i enlighet med sina och andras rättigheter stärks. Skolverkets förslag lyfter vikten av att utveckla elevernas kritiska förhållningssätt till framställningar av relationer och sexualitet. Utbildningsnämnden ser det som ett bra förslag att förtydliga ett källkritiskt förhållningssätt, men vill påpeka att lärares kunskap och förmåga att lyfta frågor som rör framställningar av sex och sexualitet behöver stärkas, i syfte att kunna bedriva undervisning av hög kvalitet. Att rektorns övergripande ansvar för organisationen av utbildningen inom området förtydligas, ser utbildningsnämnden som positivt, och att kunskapsområdet lyfts ut i en egen skrivning ger undervisningen om sexualitet och relationer extra tyngd. Utbildningsnämnden ställer sig fundersamma till formuleringen (under 2.1) kritiskt granska och värdera normer, påståenden och förhållanden, då värdering av normer kan öppna upp för elever att kränka varandra i undervisningen, och uttrycka åsikter som går stick i stäv med läroplanens intention. Vidare vill utbildningsnämnden trycka på att de föreslagna förändringarna i läroplanerna ställer höga krav på lärares och skolledares kompetens och förståelse för kunskapsinnehållet kring sexualitet och relationer, och att Skolverket bör säkerställa att fördjupad kompetensutveckling erbjuds alla lärare och skolledare i syfte att säkerställa att elever får den undervisning och de kunskaper de har rätt till. Avslutningsvis vill utbildningsnämnden påtala vikten av en samlad översyn av läroplanerna i syfte att säkerställa att det förtydligade innehållet kring sexualitet och relationer som föreslås även genomsyrar såväl ämnes- och kursplaner som kunskapskrav.

61 Tjänsteskrivelse 4 (4) Diarienummer UN 2019/0291 Ordförandes förslag till beslut Utbildningsnämnden föreslås besluta att anta tjänsteskrivelsen som svar på Remiss - Förslag till ändringar i läroplaner vad gäller kunskapsområdet sex och samlevnad. Stefan Norrestam Utbildningsdirektör Sara Alfredsson Utvecklingsledare Beslut expedieras till: Akten Skolverket

62 Missiv : (1) Remiss avseende förslag till ändringar i läroplaner vad gäller kunskapsområdet sex och samlevnad Läroplan för grundskolan (SKOLFS 2010:37) Läroplan för grundsärskolan (SKOLFS 2010:255) Läroplan för sameskolan (SKOLFS 2010:251) Läroplan för specialskolan (SKOLFS 2010:250) Läroplan för gymnasieskolan (SKOLFS 2011:144) Läroplan för gymnasiesärskolan (SKOLFS 2013:148) Läroplan för vuxenutbildningen (SKOLFS 2012:101) Statens Skolverk har av regeringen fått i uppdrag att analysera om och vid behov föreslå hur undervisningen i kunskapsområdet sex och samlevnad i ovanstående läroplaner bättre kan stödjas genom förtydliganden i läroplanerna för skolformerna. Uppdraget har genomförts med utgångspunkt i bland annat vad som framkommit i Skolinspektionens granskning av sex- och samlevnadsundervisning (dnr 2016:11445). Skolverket översänder härmed ovanstående förslag som berör grundskola, grundsärskola, sameskola, specialskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och kommunal vuxenutbildning. Observera att Skolverket har valt att redovisa förslagen i underlag som även innehåller de förslag till ändringar avseende jämställdhet i de frivilliga skolformerna, som redovisades i december, men ännu inte beslutats av regeringen. Skolverket vill ge remissinstanserna möjlighet att yttra sig över förslagen och särskilt de förslag som är relevanta för remissinstansen. Eventuella synpunkter bör vara Skolverket tillhanda senast måndagen den 23 april Skicka gärna svar som e-post till remiss.sexosamlevnad@skolverket.se eller till registrator@skolverket.se. Ange Skolverkets diarienummer 2018: Vid eventuella frågor hänvisas till Ingrid Essegård: ingrid.essegard@skolverket.se. På Skolverkets vägnar Anna Westerholm Avdelningschef Skolverket Bilagor Läroplaner med förslag till ändringar Konsekvensutredning Sändlista Skolverket Postadress: Stockholm

63 Dnr 2018:01394 Sändlista Sex och samlevnad i läroplaner Barnombudsmannen Brottsförebyggande rådet Brottsoffermyndigheten Diskrimineringsombudsmannen Folkhälsomyndigheten Jämställdhetsmyndigheten Länsstyrelsen i Östergötland Myndigheten för delaktighet Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor Nationella sekretariatet för genusforskning Nämnden för statligt stöd till trossamfund Sametinget Skolforskningsinstitutet Skolinspektionen Socialstyrelsen Specialpedagogiska skolmyndigheten Statens institutionsstyrelse Statens medieråd Universitet- och högskolerådet Universitetskanslersämbetet Barnafrid, Linköpings Universitet Göteborgs universitet Högskolan i Halmstad Högskolan Kristianstad Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik (MND), Stockholms universitet Karlstads universitet 1

64 Dnr 2018:01394 Linköpings universitet Linnéuniversitetet Lunds universitet Malmö universitet Mälardalens högskola Nationellt centrum för kvinnofrid, Uppsala universitet Stockholms universitet Södertörns högskola Umeå universitet Uppsala universitet Örebro Universitet #ickegodkänt 1000 Möjligheter A-byrån Backa initiativet för en skola fri från sexuella kränkningar Barnens rätt i samhället, BRIS Barnverket DHB för döva, hörselskadade och språkstörda barn ECPAT Sverige Fatta Forum kvinnor och funktionshinder Fredrika Bremer Förbundet Friskolornas riksförbund Funktionsrätt Sverige Föreningen för Sveriges ungdomsmottagningar Föräldraalliansen Sverige Föräldraföreningen Dyslektiska barn Handikappförbundens samarbetsorgan Idéburna skolors riksförbund Judiska centralrådet i Sverige Lika Unika Kvinnors Nätverk 2

65 Dnr 2018:01394 Kvinnors Rätt Kunskapscentrum för sexualitet och hälsa, Stockholms läns landsting Kunskapscentrum för sexuell hälsa, Västra Götalandsregionen Make Equal Maktsalongen Män för Jämställdhet Origo resurscentrum mot hedersrelaterat förtryck och våld Riksförbundet Attention Riksförbundet för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Riksförbundet för sexuell upplysning Riksförbundet för sexuellt likaberättigande Riksförbundet för sexuellt likaberättigande Ungdom Riksförbundet Hem och skola Riksförbundet Internationella Föreningar för Invandrarkvinnor Riksföreningen Lärvuxpedagogerna Rädda Barnen Stiftelsen Allmänna Barnhuset Sveriges elevkårer Sveriges Elevråd Sveriges elevråd SVEA Sveriges interreligiösa råd Sveriges kommuner och landsting Sveriges kristna råd Sveriges kvinnolobby Sveriges muslimska råd TRIS- tjejers rätt i samhället Unizon Vuxenutbildning i samverkan Waldorfskolefederationen Lärarförbundet Lärarnas Riksförbund Lärvuxpedagogerna 3

66 Dnr 2018:01394 Skolledarföreningen Sveriges skolledarförbund Sameskolstyrelsen Ale kommun Alingsås kommun Aneby kommun Bergs kommun Bollebygds kommun Bollnäs kommun Bromölla kommun Borås kommun Dorotea kommun Enköpings kommun Eskilstuna kommun Essunga kommun Falu kommun Finspångs kommun Färgelanda kommun Göteborgs stad Hallsbergs kommun Hammarö kommun Härjedalens kommun Karlskrona kommun Kristianstads kommun Krokoms kommun Köpings kommun Lomma kommun Lunds kommun Mullsjö kommun Malmö stad Mölndal stad Nynäshamns kommun 4

67 Dnr 2018:01394 Osby kommun Pajala kommun Region Gotland Stockholms stad Sandvikens kommun Sunne kommun Surahammars kommun Svedala kommun Trelleborgs kommun Umeå kommun Örnsköldsviks kommun Övertorneå kommun Academedia Internationella engelska skolan Jensen education Kunskapsskolan Thoréngruppen 5

68 Förslag läroplan gymnasieskolan Läroplanen innehåller både redovisade förslag till förtydliganden av jämställdhet och förslag till förtydliganden av sex och samlevnad Förslag om ändring i förordningen (SKOLFS 2011:144) om läroplan för gymnasieskolan; 1 Skolans värdegrund och uppgifter Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Undervisningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan människor är de värden som utbildningen ska gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Undervisningen ska vara icke-konfessionell. Skolan ska gestalta och förmedla de värden och rättigheter som uttrycks i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). Utbildningen ska utgå från vad som bedöms vara barnets bästa och eleverna ska få kännedom om sina rättigheter. Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet. Förståelse och medmänsklighet Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Utbildningen ska präglas av öppenhet och respekt för människors olikheter. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund avsom har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Alla tendenser till diskriminering eller kränkande behandling ska aktivt motverkas. Sexism,Främlingsfientlighet främlingsfientlighet och intolerans skamåste förebyggas och bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald. Skolan är en social och kulturell mötesplats, som har både en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga hos alla som verkar där. Förtrogenhet med Sveriges kultur och historia samt det svenska språket ska befästas genom undervisningen i många av skolans ämnen. En trygg identitet och medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet stärker förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingsgrunder. Skolan ska bidra till att elever får en identitet som kan relateras till inte bara det specifikt svenska utan också det nordiska, det europeiska och ytterst det globala. Internationella kontakter och utbildningsutbyte med andra länder ska främjas.

69 Förslag läroplan gymnasieskolan Läroplanen innehåller både redovisade förslag till förtydliganden av jämställdhet och förslag till förtydliganden av sex och samlevnad Saklighet och allsidighet Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden och ge möjligheter till sådana. Undervisningen ska vara saklig och allsidig. När värderingar redovisas, ska det alltid klart framgå vem det är som står för dem. Alla som verkar i skolan ska alltid hävda de grundläggande värden som anges i skollagen och i denna läroplan och klart ta avstånd från det som strider mot dem. En likvärdig utbildning Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Skollagen föreskriver att utbildningen inom varje skolform ska vara likvärdig, oavsett var i landet den anordnas. Normerna för likvärdigheten anges genom de nationella målen. En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika. Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar, behov och kunskapsnivå. Det finns också olika vägar att nå målen. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. Skolan har ett särskilt ansvar för elever med funktionsnedsättning. Skolan ska aktivt och medvetet främja elevernas kvinnors och mäns lika rättigheter och möjligheter oberoende av könstillhörighet. Skolan har också ett ansvar för att synliggöra och motverka könsmönster som begränsar elevernas lärande, val och utveckling. Eleverna ska uppmuntras att utveckla sina förmågor och intressen utan fördomar att begränsas av föreställningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan ska också verka för att eleverna möts och arbetar tillsammans oberoende av könstillhörighet. Oavsett om utbildningen är förlagd till en arbetsplats eller äger rum i skolan ska den präglas av ett jämställdhetsperspektiv. Rättigheter och skyldigheter Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värden. Undervisningen ska dessutom bedrivas i demokratiska arbetsformer och utveckla elevernas förmåga och vilja att ta personligt ansvar och aktivt delta i samhällslivet. Elevernas möjligheter att utöva inflytande på utbildningen och att ta ansvar för sina studieresultat förutsätter att skolan klargör utbildningens mål, innehåll och arbetsformer, liksom vilka rättigheter och skyldigheter eleverna har. Gymnasieskolans uppdrag Huvuduppgiften för gymnasieskolan är att förmedla kunskaper och skapa förutsättningar för att eleverna ska tillägna sig och utveckla kunskaper. Utbildningen ska främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor, som aktivt deltar i och utvecklar yrkes- och samhällslivet. Den ska bidra till elevernas allsidiga utveckling. Skolan har uppgiften att till eleverna överföra förmedla och förankra grundläggande värden, främja elevernas lärande förmedla kunskaper och förbereda dem för att arbeta och verka i samhället. Skolan ska förmedla sådana mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensramen i samhället och som utgår från grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som alla omfattas av. Eleverna ska också kunna orientera sig och agera i en komplex verklighet med stort informationsflöde, ökad digitalisering och snabb förändringstakt. Deras förmåga att finna, tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktig. Eleverna ska träna sig att tänka kritiskt, att granska information och

70 Förslag läroplan gymnasieskolan Läroplanen innehåller både redovisade förslag till förtydliganden av jämställdhet och förslag till förtydliganden av sex och samlevnad förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. På så vis närmar sig eleverna ett vetenskapligt sätt att tänka och arbeta. Skolan ska aktivt verka för jämställdhet. Skolan ska därmed gestalta och förmedla lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter för kvinnor och män. Genom undervisningen ska eleverna utveckla kunskaper om könsmönster och hur de kan påverka människors livsval och livsvillkor. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska hur normer, värderingar och strukturer kan begränsa kvinnors och mäns makt att forma såväl samhället som sina egna liv. Skolan har ett ansvar för att eleverna återkommande i utbildningen får möta frågor som rör sexualitet och relationer. Utbildningen ska därigenom främja alla elevers hälsa och stärka deras förutsättningar att göra trygga och självständiga val. Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för egna och andras rättigheter och förmedla betydelsen av att sexualitet och relationer präglas av frivillighet, ömsesidighet och respekt. Eleverna ska även ges möjlighet att utveckla ett kritiskt förhållningssätt till hur relationer och sexualitet framställs i olika medier och sammanhang. Genom studierna ska eleverna stärka grunden för det livslånga lärandet. Förändringar i arbetslivet, digitaliseringen och den tekniska utvecklingen, internationaliseringen samt miljöfrågornas komplexitet ställer nya krav på människors kunskaper och sätt att arbeta. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja att pröva och omsätta idéer i handling och att lösa problem. Alla elever ska få utveckla sin förmåga att ta initiativ och ansvar och att arbeta både självständigt och tillsammans med andra. Skolan ska bidra till att alla elever utvecklar kunskaper och förhållningssätt som främjar entreprenörskap, företagande och innovationstänkande vilka ökar elevernas möjligheter till framtida sysselsättning, genom företagande eller anställning. I ett allt mer digitaliserat samhälle ska skolan också bidra till att utveckla elevernas digitala kompetens. Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse av hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska också ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker samt för att kunna värdera information. Genom dessa kunskaper och förhållningssätt kopplade till digital kompetens, entreprenörskap och innovationstänkande utvecklar eleverna förmågor som är viktiga i såväl arbets- och samhällslivet som vid vidare studier. Vidare ska skolan utveckla elevernas kommunikativa och sociala kompetens samt uppmärksamma hälso-, livsstils- och konsumentfrågor. Skolan ska även sträva efter att ge eleverna förutsättningar att regelbundet bedriva fysiska aktiviteter. Utvecklingen i yrkeslivet innebär bl.a. att det behövs gränsöverskridanden mellan olika yrkesområden och att krav ställs på medvetenhet om såväl egen som andras kompetens. Detta ställer i sin tur krav på skolans arbetsformer och arbetsorganisation. Det etiska perspektivet är av betydelse för många av de frågor som tas upp i utbildningen. Undervisningen i olika ämnen ska behandla detta perspektiv och ge en grund för och främja elevernas förmåga att göra personliga ställningstaganden och agera ansvarsfullt mot sig själva och andra. Miljöperspektivet i undervisningen ska ge eleverna insikter så att de kan dels själva medverka till att hindra skadlig miljöpåverkan, dels skaffa sig ett personligt förhållningssätt till de övergripande och globala miljöfrågorna. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. Ett internationellt perspektiv är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och för att skapa internationell solidaritet. Undervisningen i olika ämnen ska ge eleverna kunskaper om Europeiska unionen och dess betydelse för Sverige samt förbereda

71 Förslag läroplan gymnasieskolan Läroplanen innehåller både redovisade förslag till förtydliganden av jämställdhet och förslag till förtydliganden av sex och samlevnad eleverna för ett samhälle med allt tätare kontakter över nations- och kulturgränser. Det internationella perspektivet ska också bidra till att utveckla elevernas förståelse för den kulturella mångfalden inom landet. Det historiska perspektivet i undervisningen ska utveckla elevernas förståelse för samtiden och beredskap inför framtiden. Undervisningen ska också utveckla förståelse för kunskapers relativitet och förmåga till dynamiskt tänkande. Kunskaper och lärande Skolans uppdrag att förmedla kunskaper förutsätter en aktiv diskussion om kunskapsbegrepp, om vad som är viktig kunskap i dag och i framtiden och om hur kunskapsutveckling sker. Olika aspekter på kunskap är naturliga utgångspunkter i en sådan diskussion. Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former - såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet - som förutsätter och samspelar med varandra. Undervisningen får inte ensidigt betona den ena eller den andra kunskapsformen. Elevernas kunskapsutveckling är beroende av om de får möjlighet att se samband. Skolan ska ge eleverna möjligheter att få överblick och sammanhang. Eleverna ska få möjlighet att reflektera över sina erfarenheter och tillämpa sina kunskaper. Skolan kan inte ensam förmedla alla de kunskaper som eleverna kommer att behöva. Det väsentliga är att skolan skapar de bästa samlade förutsättningarna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling. I det sammanhanget ska skolan ta till vara de kunskaper och erfarenheter som finns i det omgivande samhället och som eleverna har från bl.a. arbetslivet. Den värld som eleven möter i skolan och det arbete som eleven deltar i ska förbereda för livet efter skolan. Varje elev ska få stimulans att växa med uppgifterna och möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar. Varje elev ska möta respekt för sin person och sitt arbete. Eleverna ska bli medvetna om att nya kunskaper och insikter är förutsättningar för personlig utveckling. Detta ska syfta till att grundlägga en positiv inställning till lärande och att återskapa en sådan inställning hos elever med negativa skolerfarenheter. Skolan ska stärka elevernas tro på sig själva och på framtiden. Varje skolas utveckling Skolan ska sträva efter flexibla lösningar för organisation, kursutbud och arbetsformer. Samarbetet med de obligatoriska skolformerna och med universitet och högskolor ska utvecklas liksom samverkan mellan gymnasieskolan och gymnasiesärskolan, särskild utbildning för vuxna och kommunal vuxenutbildning. Skolan ska eftersträva ett bra samarbete med arbetslivet, vilket är viktigt för all utbildning inom gymnasieskolan men av avgörande betydelse för yrkesutbildningens kvalitet. Skolan ska även samverka med hemmen när det gäller elevernas lärande och utveckling. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar skapar förutsättningar för att skolan ska utvecklas kvalitativt. Skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot de nationella målen. Detta kräver att verksamheten ständigt prövas och att resultaten följs upp och utvärderas samt att olika metoder prövas, utvecklas och utvärderas. 2 Övergripande mål och riktlinjer I de övergripande målen anges de kunskaper samt de normer och värden som alla elever bör ha utvecklat när de lämnar utbildningen. Målen anger inriktningen på utbildningen.

72 Förslag läroplan gymnasieskolan Läroplanen innehåller både redovisade förslag till förtydliganden av jämställdhet och förslag till förtydliganden av sex och samlevnad 2.1 Kunskaper Mål Det är skolans ansvar att varje elev på ett nationellt yrkesprogram inom gymnasieskolan ges möjlighet att uppnå kraven för en yrkesexamen som innebär att eleven har uppnått en av branschen godtagbar nivå av yrkeskunnande för att vara väl förberedd för yrkeslivet, på ett nationellt högskoleförberedande program inom gymnasieskolan ges möjlighet att uppnå kraven för en högskoleförberedande examen som innebär att eleven har tillräckliga kunskaper för att vara väl förberedd för högskolestudier, som avslutat ett introduktionsprogram har en plan för och tillräckliga kunskaper för fortsatt utbildning eller uppnår en förberedelse för etablering på arbetsmarknaden, eller på en vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år inom gymnasieskolan ges möjlighet att uppnå kraven för en gymnasieingenjörsexamen som innebär att eleven har uppnått en av branschen godtagbar nivå av yrkeskunnande för att vara väl förberedd för yrkesverksamhet som gymnasieingenjör. Det är även skolans ansvar att varje elev som har slutfört ett nationellt program eller annan nationellt fastställd utbildning med eget examensmål inom gymnasieskolan eller ett introduktionsprogram i den utsträckning det framgår av elevens individuella studieplan tillägnar sig goda kunskaper i de kurser som ingår i elevens studieväg och kan använda dessa kunskaper för vidare studier och i samhällsliv, arbetsliv och vardagsliv, kan använda sina kunskaper som redskap för att - formulera, analysera och pröva antaganden och lösa problem, - reflektera över sina erfarenheter och sitt eget sätt att lära, - kritiskt granska och värdera normer, påståenden och förhållanden, och - lösa praktiska problem och arbetsuppgifter, kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga, kan använda såväl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande, kan använda bibliotek och deras resurser, kan söka sig till saklitteratur, skönlitteratur och övrigt kulturutbud som en källa till kunskap, självinsikt och glädje, kan hämta stimulans ur kulturella upplevelser och utveckla känsla för estetiska värden, har kunskaper inom området sexualitet och relationer, har kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa, har kunskaper om och insikt i centrala delar av det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet, har kunskaper om de mänskliga rättigheterna, har kunskaper om de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar) kultur, språk, religion och historia, har kunskaper om samhälls- och arbetsliv, har förutsättningar för att delta i demokratiska beslutsprocesser i samhälls- och arbetsliv, har förmåga att kritiskt granska och bedöma det eleven han eller hon ser, hör och läser för att kunna diskutera och ta ställning i olika livsfrågor och värderingsfrågor, har kunskaper om internationell samverkan och globala samband och kan bedöma skeenden ur svenskt, nordiskt, europeiskt och globalt perspektiv, och

73 Förslag läroplan gymnasieskolan Läroplanen innehåller både redovisade förslag till förtydliganden av jämställdhet och förslag till förtydliganden av sex och samlevnad kan observera och analysera människans samspel med sin omvärld utifrån perspektivet hållbar utveckling. Riktlinjer Alla som arbetar i skolan ska ge stöd och stimulans till alla elever så att de utvecklas så långt som möjligt, uppmärksamma och stödja elever som är i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd, och samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. Läraren ska utgå från den enskilda elevens behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande, stärka varje elevs självförtroende samt vilja och förmåga att lära, i undervisningen skapa en sådan balans mellan teoretiska och praktiska kunskaper som främjar elevernas lärande, tydliggöra vilka vetenskapliga grunder, värderingar och perspektiv som kunskaperna vilar på och vägleda eleverna så att de kan ta ställning till hur kunskaper kan användas, se till att undervisningen till innehåll och uppläggning präglas av ett jämställdhetsperspektiv och att eleverna ges möjlighet att mötas och arbeta tillsammans oberoende av könstillhörighet, synliggöra och med eleverna diskutera hur olika föreställningar om vad som är kvinnligt och manligt kan påverka människors möjligheter och val, stimulera, handleda och stödja eleven och ge extra anpassningar eller särskilt stöd till elever i svårigheter, samverka med andra lärare i arbetet med att nå utbildningsmålen, i undervisningen utnyttja de kunskaper och erfarenheter av arbets- och samhällsliv som eleverna har eller skaffar sig under utbildningens gång, i undervisningen beakta resultat av utvecklingen inom ämnesområdet och för undervisningen relevant pedagogisk och annan forskning, och organisera och genomföra arbetet så att eleven - utvecklas efter sina egna förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga, - upplever att kunskap är meningsfull och att den egna kunskapsutvecklingen går framåt, - får möjligheter till ämnesfördjupning, överblick och sammanhang, - får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling, - får möjlighet att använda digitala verktyg på ett sätt som främjar kunskapsutveckling, - successivt får fler och större självständiga uppgifter och ökat eget ansvar, och - får möjligheter att arbeta ämnesövergripande. 2.2 Normer och värden Enligt skollagen ska utbildningen utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessa komma till uttryck i praktisk vardaglig handling.

74 Förslag läroplan gymnasieskolan Läroplanen innehåller både redovisade förslag till förtydliganden av jämställdhet och förslag till förtydliganden av sex och samlevnad Mål Skolans mål är att varje elev kan göra medvetna ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter, respekterar andra människors egenvärde och samt deras kroppsliga och personliga integritet, tar avstånd från att människor utsätts för diskriminering, förtryck och kränkande behandling samt medverkar till att hjälpa människor, kan samspela i möten med andra människor utifrån respekt för skillnader i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. Riktlinjer Alla som arbetar i skolan ska medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen, i arbetet med eleverna verka för solidaritet med eftersatta grupper både i och utanför vårt land, aktivt främja likabehandling av individer och grupper, uppmärksamma och vidta nödvändiga åtgärder för att motverka, förebygga och förhindra alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, visa respekt för den enskilda eleven och ha ett demokratiskt förhållningssätt, och i skolans arbete med normer och värden uppmärksamma de möjligheter och risker som den ökande digitaliseringen medför. Läraren ska klargöra det svenska samhällets grundläggande demokratiska värden och de mänskliga rättigheterna samt med eleverna diskutera konflikter som kan uppstå mellan dessa värden och rättigheter och faktiska händelser, öppet redovisa och tillsammans med eleverna analysera olika värderingar, uppfattningar och problemställningar samt konsekvenserna av dessa, klargöra skolans normer och regler och hur dessa är en grund för arbetet, och tillsammans med eleverna diskutera och utveckla regler för arbetet och samvaron i gruppen. 2.3 Elevernas ansvar och inflytande Enligt skollagen ska eleverna ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. Mål Skolans mål är att varje elev tar personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö, aktivt utövar inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan,

75 Förslag läroplan gymnasieskolan Läroplanen innehåller både redovisade förslag till förtydliganden av jämställdhet och förslag till förtydliganden av sex och samlevnad utifrån kunskap om demokratins principer vidareutvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former, utvecklar sin vilja att aktivt bidra till en fördjupad demokrati i arbetsliv och samhällsliv, och stärker sin tilltro till den egna förmågan att själv och tillsammans med andra ta initiativ, ta ansvar och påverka sina villkor. Riktlinjer Alla som arbetar i skolan ska gemensamt med eleverna ta ansvar för den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön. Läraren ska utgå från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sitt lärande, svara för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och innehåll i undervisningen, verka för att eleverna oberoende av könstillhörighet får ett lika stort inflytande över och utrymme i undervisningen, uppmuntra elever som har svårt att framföra sina synpunkter att göra det, låta eleverna pröva olika arbetssätt och arbetsformer, och tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen. 2.4 Utbildningsval - arbete och samhällsliv Gymnasieskolan ska nära samverka med de obligatoriska skolformerna, arbetslivet, universiteten och högskolorna samt med samhället i övrigt. Detta krävs för att eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet och få underlag för val av kurser inom utbildningen och för vidare studier eller yrkesverksamhet. Det är särskilt viktigt att skolan samarbetar med arbetslivet om yrkesutbildningen. Genom att arbetslivet fortlöpande förändras när det gäller behovet av kompetens och rekrytering av arbetskraft inom olika områden har studie- och yrkesvägledning i vid mening stor betydelse. Universitet och högskolor, arbetsförmedlingar, näringsliv samt arbetsmarknadens parter och branschorganisationer har därför viktiga roller i informationen till skolan och eleverna. Mål Skolans mål är att varje elev utvecklar sin självkännedom och förmåga till studieplanering, medvetet kan ta ställning till fortsatt studie- och yrkesinriktning på grundval av samlade erfarenheter och kunskaper, ökar sin förmåga att analysera olika valmöjligheter och bedöma vilka konsekvenser dessa kan ha, har kännedom om arbetslivets villkor, särskilt inom sitt studieområde, samt om möjligheter till fortsatt utbildning, praktik och arbete i Sverige och andra länder, och är medveten om att alla yrkesområden förändras i takt med teknisk utveckling, förändringar i samhälls- och yrkesliv samt ökad internationell samverkan och därmed förstår behovet av personlig utveckling i yrket.

76 Förslag läroplan gymnasieskolan Läroplanen innehåller både redovisade förslag till förtydliganden av jämställdhet och förslag till förtydliganden av sex och samlevnad Riktlinjer Personalen ska, efter en av rektorn gjord arbetsfördelning, bidra med underlag för elevernas val av utbildning och yrke, informera och vägleda eleverna inför deras val av kurser, fortsatt utbildning och yrkesverksamhet och motverka sådana begränsningar i valet som grundar sig på föreställningar om kön och på social eller kulturell bakgrund, i informationen och vägledningen utnyttja de kunskaper som finns hos eleverna, hos skolans personal och i samhället utanför skolan, i undervisningen utnyttja kunskaper och erfarenheter från arbets- och samhällsliv som eleverna har eller skaffar sig under utbildningens gång, utveckla kontakter med universitet och högskolor samt med handledare och andra inom arbetslivet som kan bidra till att målen för utbildningen nås, i utbildningen utnyttja kontakter med det omgivande samhället och dess arbets-, föreningsoch kulturliv, och bidra till att presumtiva elever får information om skolans utbildningar. 2.5 Bedömning och betyg Betyget uttrycker i vilken utsträckning den enskilda eleven har uppfyllt de nationella kunskapskrav som finns för varje kurs respektive målen för gymnasiearbetet eller examensarbetet. Mål Skolans mål är att varje elev tar ansvar för sitt lärande och sina studieresultat, och kan bedöma sina studieresultat och utvecklingsbehov i förhållande till kraven för utbildningen. Riktlinjer Läraren ska fortlöpande ge varje elevinformation om framgångar och utvecklingsbehov i studierna, samverka med vårdnadshavare och informera om elevernas skolsituation och kunskapsutveckling, och redovisa för eleverna på vilka grunder betygssättning sker. Läraren ska vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskrav som finns för respektive kurs, beakta även sådana kunskaper som en elev har tillägnat sig på annat sätt än genom den aktuella undervisningen, och utifrån de nationella kunskapskrav som finns för respektive kurs allsidigt utvärdera varje elevs kunskaper. 2.6 Rektorns ansvar Enligt skollagen ska det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ledas och samordnas av en rektor. Rektorn ansvarar för att planera, följa upp, utvärdera och utveckla utbildningen i förhållande till de nationella målen. Som pedagogisk ledare för skolan och som chef för lärarna och

77 Förslag läroplan gymnasieskolan Läroplanen innehåller både redovisade förslag till förtydliganden av jämställdhet och förslag till förtydliganden av sex och samlevnad övrig personal i skolan har rektorn ansvar för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att utbildningen organiseras så att den så långt möjligt anpassas efter elevernas önskemål och val av kurser och att återvändsgränder i studiegången undviks, utbildningen präglas av ett jämställdhetsperspektiv och att den organiseras så att den ger utrymme för eleverna att mötas och arbeta tillsammans oberoende av könstillhörighet, lärarna anpassar undervisningens uppläggning, innehåll och arbetsformer efter elevernas skiftande behov och förutsättningar, skolans arbetsformer utvecklas så att ett aktivt elevinflytande gynnas, utbildningen utformas så att alla elever, för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, ges handledning och får tillgång till och förutsättningar att använda läromedel av god kvalitet samt andra lärverktyg för en tidsenlig utbildning, bland annat skolbibliotek och digitala verktyg, undervisningen, elevhälsan och studie- och yrkesvägledningen utformas så att eleverna får den ledning och stimulans, de extra anpassningar, särskilt stöd samt andra stödåtgärder som de behöver, eleverna får kännedom om hur de kan gå tillväga för att få hjälp om de upplever otrygghet i eller utanför skolan, eleverna får information inför utbildningens början, får en väl utformad introduktion i utbildningen, i ämnen och kurser samt får stöd att formulera mål för sina studier, skolan i dialog med eleven upprättar en individuell studieplan för varje elev och reviderar den vid behov, lärare och annan personal får möjligheter till den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter och kontinuerligt ges möjlighet att dela med sig av sin kunskap samt att lära av varandra för att utveckla utbildningen, samverkan mellan lärare kommer till stånd så att eleverna får ett sammanhang i sina studier, samverkan med universiteten och högskolorna samt arbetslivet utanför skolan utvecklas så att eleverna får en kvalitativt god utbildning samt en förberedelse för yrkesverksamhet och fortsatt utbildning, studie- och yrkesvägledningen organiseras så att eleverna får information om och vägledning inför de olika val som skolan erbjuder och inför val av framtida utbildning och yrke, skolbibliotekets verksamhet används som en del i undervisningen och för att stärka elevernas språkliga och digitala kompetens, stimulera till internationella kontakter, samverkan och utbyten i utbildningen, skolpersonalen får kännedom om de internationella överenskommelser som Sverige har förbundit sig att beakta i utbildningen, vårdnadshavare får insyn i elevernas skolgång, kunskapsområdet sexualitet och relationer behandlas återkommande i utbildningen, skolans arbete med kunskapsområden, där flera ämnen ska bidra och samordnas så att de utgör en helhet för eleven, och eleverna får kunskaper om sex och samlevnad, konsument- och trafikfrågor samt riskerna med tobak, alkohol, narkotika och andra droger.

78 Förslag läroplan gymnasiesärskolan Läroplanen innehåller både redovisade förslag till förtydliganden av jämställdhet och förslag till förtydliganden av sex och samlevnad Förslag om ändring i förordningen (SKOLFS 2013:148) om läroplan för gymnasiesärskolan; 1. Skolans värdegrund och uppgifter Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Undervisningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan människor är de värden som utbildningen ska gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Undervisningen ska vara icke-konfessionell. Skolan ska gestalta och förmedla de värden och rättigheter som uttrycks i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). Utbildningen ska utgå från vad som bedöms vara barnets bästa och eleverna ska få kännedom om sina rättigheter. Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet. Förståelse och medmänsklighet Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Utbildningen ska präglas av öppenhet och respekt för människors olikheter. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund avsom har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Alla tendenser till diskriminering eller kränkande behandling ska aktivt motverkas. Sexism,Främlingsfientlighet främlingsfientlighet och intolerans skamåste förebyggas och bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald. Skolan är en social och kulturell mötesplats, som har både en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga hos alla som verkar där. Förtrogenhet med Sveriges kultur och historia samt det svenska språket ska befästas genom undervisningen i många av skolans ämnen och ämnesområden. En trygg identitet och medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet stärker förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingsgrunder. Skolan ska bidra till att elever får en identitet som kan relateras till inte bara det specifikt svenska utan också det nordiska, det europeiska och ytterst det globala. Internationella kontakter och utbildningsutbyte med andra länder ska främjas.

79 Förslag läroplan gymnasiesärskolan Läroplanen innehåller både redovisade förslag till förtydliganden av jämställdhet och förslag till förtydliganden av sex och samlevnad Saklighet och allsidighet Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden och ge möjligheter till sådana. Undervisningen ska vara saklig och allsidig. När värderingar redovisas, ska det alltid klart framgå vem det är som står för dem. Alla som verkar i skolan ska hävda de grundläggande värden som anges i skollagen och i denna läroplan och klart ta avstånd från det som strider mot dem. En likvärdig utbildning Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Skollagen föreskriver att utbildningen inom varje skolform ska vara likvärdig, oavsett var i landet den anordnas. Normerna för likvärdigheten anges genom de nationella målen. En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika. Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar, behov och kunskapsnivå. Det finns också olika vägar att nå målen. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. Skolan har ett särskilt ansvar för elever med funktionsnedsättning. Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns elevernas lika rättigheter och möjligheter oberoende av könstillhörighet. Skolan har också ett ansvar för att synliggöra och motverka könsmönster som begränsar elevernas lärande, val och utveckling. Eleverna ska uppmuntras att utveckla sina förmågor och intressen utan fördomar att begränsas av föreställningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan ska också verka för att eleverna möts och arbetar tillsammans oberoende av könstillhörighet. Oavsett om utbildningen är förlagd till en arbetsplats eller äger rum i skolan ska den präglas av ett jämställdhetsperspektiv. Rättigheter och skyldigheter Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värden. Undervisningen ska dessutom bedrivas i demokratiska arbetsformer och utveckla elevernas förmåga och vilja att ta personligt ansvar och aktivt delta i samhällslivet. Elevernas möjligheter att utöva inflytande på utbildningen och att ta ansvar för sina studieresultat förutsätter att skolan klargör utbildningens mål, innehåll och arbetsformer, liksom vilka rättigheter och skyldigheter eleverna har. Gymnasiesärskolans uppdrag Huvuduppgiften för gymnasiesärskolan är att förmedla kunskaper och skapa förutsättningar för att eleverna ska tillägna sig och utveckla kunskaper. Utbildningen ska främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor, som aktivt deltar i och utvecklar yrkes- och samhällslivet. Den ska bidra till elevernas allsidiga utveckling. Skolan har uppgiften att till eleverna överföra förmedla och förankra grundläggande värden, främja elevernas lärande förmedla kunskaper och förbereda dem för att arbeta och verka i samhället. Gymnasiesärskolan ska förmedla sådana mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensramen i samhället och som utgår från grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som alla omfattas av. Förändringar i arbetslivet, ny teknologi, internationaliseringen och miljöfrågornas komplexitet ställer nya krav på människors kunskaper och sätt att arbeta. För att kunna orientera sig och agera i en komplex verklighet med stort informationsflöde, ökad digitalisering och snabb förändringstakt behöver eleverna utveckla förmågan att

80 Förslag läroplan gymnasiesärskolan Läroplanen innehåller både redovisade förslag till förtydliganden av jämställdhet och förslag till förtydliganden av sex och samlevnad finna, tillägna sig och använda ny kunskap. Eleverna ska träna sig att tänka kritiskt, att granska information, fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. På så vis närmar sig eleverna ett vetenskapligt sätt att tänka och arbeta. Genom studierna ska eleverna stärka grunden för det livslånga lärandet. Perspektiv i utbildningen Skolan ska aktivt verka för jämställdhet. Skolan ska därmed gestalta och förmedla lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter för kvinnor och män. Genom undervisningen ska eleverna utveckla kunskaper om könsmönster och hur de kan påverka människors livsval och livsvillkor. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska hur normer, värderingar och strukturer kan begränsa kvinnors och mäns makt att forma såväl samhället som sina egna liv. Skolan har ett ansvar för att eleverna återkommande i utbildningen får möta frågor som rör sexualitet och relationer. Utbildningen ska därigenom främja alla elevers hälsa och stärka deras förutsättningar att göra trygga och självständiga val. Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för egna och andras rättigheter och förmedla betydelsen av att sexualitet och relationer präglas av frivillighet, ömsesidighet och respekt. Eleverna ska även ges möjlighet att utveckla ett kritiskt förhållningssätt till hur relationer och sexualitet framställs i olika medier och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja att pröva och omsätta idéer i handling och att lösa problem. Eleverna ska utveckla sin förmåga att ta initiativ och ansvar och att arbeta både självständigt och tillsammans med andra. Gymnasiesärskolan ska bidra till att alla elever utvecklar kunskaper och förhållningssätt som främjar entreprenörskap och företagande. I ett allt mer digitaliserat samhälle ska skolan också bidra till att utveckla elevernas digitala kompetens. Skolan ska bidra till att alla elever utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska också ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker, samt för att kunna värdera information. Därigenom utvecklar eleverna förmågor som är värdefulla i arbets- och samhällslivet och vid vidare studier. Vidare ska skolan utveckla elevernas kommunikativa och sociala kompetens samt uppmärksamma hälso-, livsstils- och konsumentfrågor. Skolan ska även sträva efter att ge eleverna förutsättningar att regelbundet bedriva fysiska aktiviteter. Utvecklingen i yrkeslivet innebär bland annat att det behövs gränsöverskridanden mellan olika yrkesområden och att krav ställs på medvetenhet om såväl egen som andras kompetens. Detta ställer i sin tur krav på skolans arbetsformer och arbetsorganisation. Det etiska perspektivet är av betydelse för många av de frågor som tas upp i utbildningen. Undervisningen i olika ämnen och ämnesområden ska behandla detta perspektiv för att ge en grund för och främja elevernas förmåga att göra personliga ställningstaganden och agera ansvarsfullt mot sig själv och andra. Miljöperspektivet i undervisningen ska ge eleverna insikter så att de kan dels själva medverka till att hindra skadlig miljöpåverkan, dels skaffa sig ett personligt förhållningssätt till de övergripande och globala miljöfrågorna. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. Ett internationellt perspektiv är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och för att skapa internationell solidaritet. Undervisningen i olika ämnen och ämnesområden ska ge eleverna kunskaper om Europeiska unionen och dess betydelse för Sverige samt förbereda eleverna för ett samhälle med allt tätare kontakter över nations- och kul-

81 Förslag läroplan gymnasiesärskolan Läroplanen innehåller både redovisade förslag till förtydliganden av jämställdhet och förslag till förtydliganden av sex och samlevnad turgränser. Det internationella perspektivet ska också bidra till att utveckla elevernas förståelse för den kulturella mångfalden inom landet. Det historiska perspektivet i undervisningen ska utveckla elevernas förståelse för samtiden och beredskap inför framtiden. Undervisningen ska också utveckla förståelse för kunskapers relativitet och förmåga till dynamiskt tänkande. Kunskaper och lärande Skolans uppdrag att förmedla kunskaper förutsätter en aktiv diskussion om kunskapsbegrepp, om vad som är viktig kunskap i dag och i framtiden och om hur kunskapsutveckling sker. Olika aspekter på kunskap är naturliga utgångspunkter i en sådan diskussion. Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet som förutsätter och samspelar med varandra. Undervisningen får inte ensidigt betona den ena eller den andra kunskapsformen. Elevernas kunskapsutveckling är beroende av om de får möjlighet att se samband. Skolan ska ge eleverna möjligheter att få överblick och sammanhang. Eleverna ska få möjlighet att reflektera över sina erfarenheter och tillämpa sina kunskaper. Skolan kan inte ensam förmedla alla de kunskaper som eleverna kommer att behöva. Det väsentliga är att skolan skapar de bästa samlade förutsättningarna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling. I det sammanhanget ska skolan ta till vara de kunskaper och erfarenheter som finns i det omgivande samhället och som eleverna har från bl.a. arbetslivet. Den värld som eleven möter i skolan och det arbete som eleven deltar i ska förbereda för livet efter skolan. Varje elev ska få stimulans att växa med uppgifterna och möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar. Varje elev ska möta respekt för sin person och sitt arbete. Eleverna ska bli medvetna om att nya kunskaper och insikter är förutsättningar för personlig utveckling. Detta ska syfta till att grundlägga en positiv inställning till lärande och att återskapa en sådan inställning hos elever med negativa skolerfarenheter. Skolan ska stärka elevernas tro på sig själva och på framtiden. Varje skolas utveckling Skolan ska sträva efter flexibla lösningar för organisation, kursutbud och arbetsformer. Samarbetet med de obligatoriska skolformerna ska utvecklas liksom samverkan mellan gymnasiesärskolan och gymnasieskolan, särskild utbildning för vuxna och kommunal vuxenutbildning. Skolan ska även sträva mot samverkan med folkbildningen och yrkeshögskolan. Skolan ska eftersträva ett bra samarbete med arbetslivet, vilket är viktigt för all utbildning inom gymnasiesärskolan. Skolan ska samverka med hemmen när det gäller elevernas lärande och utveckling. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar skapar förutsättningar för att skolan ska utvecklas kvalitativt. Skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot de nationella målen. Detta kräver att verksamheten ständigt prövas och att resultaten följs upp och utvärderas samt att olika metoder prövas, utvecklas och utvärderas. 2. Övergripande mål och riktlinjer I de övergripande målen anges de kunskaper samt de normer och värden som alla elever bör ha utvecklat när de lämnar utbildningen. Målen anger inriktningen på utbildningen.

82 Förslag läroplan gymnasiesärskolan Läroplanen innehåller både redovisade förslag till förtydliganden av jämställdhet och förslag till förtydliganden av sex och samlevnad 2.1 Kunskaper Mål Det är skolans ansvar att varje elev i gymnasiesärskolan ges möjlighet till förberedelse för etablering på arbetsmarknaden. Det är även skolans ansvar att varje elev efter genomförd gymnasiesärskoleutbildning utifrån sina förutsättningar har tillägnat sig kunskaper i de kurser eller ämnesområden som ingår i studievägen och kan använda dessa i samhällsliv, arbetsliv, för fortsatta studier och i vardagsliv, har utvecklat sin förmåga att - formulera, analysera och pröva antaganden samt lösa problem, - reflektera över sina erfarenheter och sitt eget sätt att lära, - kritiskt granska och värdera normer, påståenden och förhållanden, och lösa praktiska problem och arbetsuppgifter, kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga, kan använda såväl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande, kan använda bibliotek och deras resurser, kan söka sig till saklitteratur, skönlitteratur och övrigt kulturutbud som en källa till kunskap, självinsikt och glädje, kan hämta stimulans ur kulturella upplevelser och utveckla känsla för estetiska värden, har kunskaper inom området sexualitet och relationer, har utvecklat kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa, har utvecklat kunskaper om och insikt i centrala delar av det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet, har kunskaper om de mänskliga rättigheterna, känner till de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar) kultur, språk, religion och historia, har kunskaper om samhälls- och arbetsliv, har utvecklat sin förmåga att delta i demokratiska beslutsprocesser i samhälls- och arbetsliv, har utvecklat sin förmåga att kritiskt granska och bedöma information för att kunna diskutera och ta ställning i olika livsfrågor och värderingsfrågor, har utvecklat kunskaper om internationell samverkan och globala samband, och kan observera och analysera människans samspel med sin omvärld utifrån perspektivet hållbar utveckling. Det är skolans ansvar att varje elev efter genomförd utbildning på ett individuellt program har nått så långt som de individuella förutsättningarna medger i förhållande till de ovan angivna målen. Riktlinjer Alla som arbetar i skolan ska ge stöd och stimulans till alla elever så att de utvecklas så långt som möjligt, uppmärksamma och stödja elever som är i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd, och samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande.

83 Förslag läroplan gymnasiesärskolan Läroplanen innehåller både redovisade förslag till förtydliganden av jämställdhet och förslag till förtydliganden av sex och samlevnad Läraren ska utgå från den enskilda elevens behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande, stärka varje elevs självförtroende samt vilja och förmåga att lära, i undervisningen skapa en sådan balans mellan teoretiska och praktiska kunskaper som främjar elevernas lärande, tydliggöra vilka vetenskapliga grunder, värderingar och perspektiv som kunskaperna vilar på och vägleda eleverna så att de kan ta ställning till hur kunskaper kan användas, se till att undervisningen till innehåll och uppläggning präglas av ett jämställdhetsperspektiv och att eleverna ges möjlighet att mötas och arbeta tillsammans oberoende av könstillhörighet, synliggöra och med eleverna diskutera hur olika föreställningar om vad som är kvinnligt och manligt kan påverka människors möjligheter och val, stimulera, handleda och stödja eleven och ge extra anpassningar eller särskilt stöd till elever i svårigheter, samverka med andra lärare i arbetet med att nå utbildningsmålen, i undervisningen utnyttja de kunskaper och erfarenheter av arbets- och samhällsliv som eleverna har eller skaffar sig under utbildningens gång, i undervisningen beakta resultat av utvecklingen inom ämnesområdet och för undervisningen relevant pedagogisk och annan forskning, och organisera och genomföra arbetet så att eleven - utvecklas efter sina egna förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga, - upplever att kunskap är meningsfull och att den egna kunskapsutvecklingen går framåt, - får möjligheter till ämnesfördjupning, överblick och sammanhang, - får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling, - får möjlighet att använda digitala verktyg på ett sätt som främjar kunskapsutveckling, - successivt får fler och större självständiga uppgifter och ökat eget ansvar, och - får möjlighet att arbeta ämnes- eller ämnesområdesövergripande. 2.2 Normer och värden Enligt skollagen ska utbildningen utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessa komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Mål Skolans mål är att varje elev kan göra medvetna ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter, respekterar andra människors egenvärde och samt deras kroppsliga och personliga integritet, tar avstånd från att människor utsätts för diskriminering, förtryck och kränkande behandling samt medverkar till att hjälpa människor, utvecklas så långt möjligt mot att kunna samspela i möten med andra människor utifrån respekt för skillnader i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,

84 Förslag läroplan gymnasiesärskolan Läroplanen innehåller både redovisade förslag till förtydliganden av jämställdhet och förslag till förtydliganden av sex och samlevnad utvecklas så långt möjligt till att kunna leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. Riktlinjer Alla som arbetar i skolan ska medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen, i arbetet med eleverna verka för solidaritet med eftersatta grupper både i och utanför vårt land, aktivt främja likabehandling av individer och grupper, uppmärksamma och vidta nödvändiga åtgärder för att motverka, förebygga och förhindra alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, visa respekt för den enskilda eleven och ha ett demokratiskt förhållningssätt, och i skolans arbete med normen och värden uppmärksamma de möjligheter och risker som digitaliseringen medför. Läraren ska klargöra det svenska samhällets grundläggande demokratiska värden och de mänskliga rättigheterna samt med eleverna diskutera konflikter som kan uppstå mellan dessa värden och rättigheter och faktiska händelser, öppet redovisa och tillsammans med eleverna analysera olika värderingar, uppfattningar och problemställningar samt konsekvenserna av dessa, klargöra skolans normer och regler och hur dessa är en grund för arbetet, och tillsammans med eleverna diskutera och utveckla regler för arbetet och samvaron i gruppen. 2.3 Elevernas ansvar och inflytande Enligt skollagen ska eleverna ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. Mål Skolans mål är att varje elev utifrån sina förutsättningar tar personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö, aktivt utövar inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan, utifrån kunskap om demokratins principer vidareutvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former, utvecklar sin vilja att aktivt bidra till en fördjupad demokrati i arbetsliv och samhällsliv, och stärker sin tilltro till den egna förmågan att själv och tillsammans med andra ta initiativ, ta ansvar och påverka sina villkor. Riktlinjer Alla som arbetar i skolan ska gemensamt med eleverna ta ansvar för den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön. Läraren ska

85 Förslag läroplan gymnasiesärskolan Läroplanen innehåller både redovisade förslag till förtydliganden av jämställdhet och förslag till förtydliganden av sex och samlevnad utgå från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sitt lärande, svara för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och innehåll i undervisningen, verka för att eleverna oberoende av könstillhörighet får ett lika stort inflytande över och utrymme i undervisningen, uppmuntra elever som har svårt att framföra sina synpunkter att göra det, låta eleverna pröva olika arbetssätt och arbetsformer, och tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen. 2.4 Utbildningsval - arbete och samhällsliv Skolan ska nära samverka med de obligatoriska skolformerna, särskild utbildning för vuxna, utbildning i svenska för invandrare, kommunal vuxenutbildning, yrkeshögskolan, folkhögskolor, arbetslivet och med samhället i övrigt. Detta krävs för att eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet och få underlag för val av kurser inom utbildningen och för vidare studier eller yrkesverksamhet. Det är särskilt viktigt att skolan samarbetar med arbetslivet om yrkesutbildningen. Genom att arbetslivet fortlöpande förändras när det gäller behovet av kompetens och rekrytering av arbetskraft inom olika områden har studie- och yrkesvägledning i vid mening stor betydelse. Arbetsförmedlingar, näringsliv samt arbetsmarknadens parter och branschorganisationer har därför viktiga roller i informationen till skolan och eleverna. Mål Skolans mål är att varje elev utifrån sina förutsättningar utvecklar sin självkännedom och förmåga till studieplanering, självständigt eller med stöd kan ta ställning till fortsatt studie- och yrkesinriktning på grundval av samlade erfarenheter och kunskaper, ökar sin förmåga att analysera olika valmöjligheter och bedöma vilka konsekvenser dessa kan ha, har viss kännedom om arbetslivets villkor, särskilt inom sitt studieområde, samt om möjligheter till fortsatt utbildning, praktik och arbete, och är medveten om att alla yrkesområden förändras i takt med teknisk utveckling, förändringar i samhälls- och yrkesliv samt ökad internationell samverkan och därmed förstår behovet av personlig utveckling i yrket. Riktlinjer Personalen ska, efter en av rektorn gjord arbetsfördelning, bidra med underlag för elevernas val av utbildning och yrkesområde, informera och vägleda eleverna inför deras val av kurser, fortsatt utbildning och yrkesverksamhet och motverka sådana begränsningar i valet som grundar sig på föreställningar om kön och på social eller kulturell bakgrund, i informationen och vägledningen utnyttja de kunskaper som finns hos eleverna, hos skolans personal och i samhället utanför skolan, i undervisningen utnyttja kunskaper och erfarenheter från arbets- och samhällsliv som eleverna har eller skaffar sig under utbildningens gång, utveckla kontakter med folkhögskolor och med handledare och andra inom arbetslivet som kan bidra till att målen för utbildningen nås,

86 Förslag läroplan gymnasiesärskolan Läroplanen innehåller både redovisade förslag till förtydliganden av jämställdhet och förslag till förtydliganden av sex och samlevnad i utbildningen utnyttja kontakter med det omgivande samhället och dess arbets-, föreningsoch kulturliv, och bidra till att presumtiva elever får information om skolans utbildningar. 2.5 Bedömning och betyg Betyget uttrycker i vilken utsträckning den enskilda eleven har uppfyllt de nationella kunskapskrav som finns för varje kurs respektive målen för gymnasiesärskolearbetet. Mål Skolans mål är att varje elev så långt möjligt tar ansvar för sitt lärande och sina studieresultat, och kan bedöma sina studieresultat och utvecklingsbehov i förhållande till kraven för utbildningen. Riktlinjer Läraren ska fortlöpande ge varje elev information om framgångar och utvecklingsbehov i studierna, samverka med vårdnadshavare och informera om elevernas skolsituation och kunskapsutveckling, och redovisa för eleverna på vilka grunder bedömning och betygssättning sker. Läraren ska vid bedömningen och betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskrav och kravnivåer som finns för respektive kurs och ämnesområde, beakta även sådana kunskaper som en elev har tillägnat sig på annat sätt än genom den aktuella undervisningen, och utifrån de nationella kunskapskrav och kravnivåer som finns för respektive kurs och ämnesområde allsidigt utvärdera varje elevs kunskaper. 2.6 Rektorns ansvar Enligt skollagen ska det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ledas och samordnas av en rektor. Rektorn ansvarar för att planera, följa upp, utvärdera och utveckla utbildningen i förhållande till de nationella målen. Som pedagogisk ledare för skolan och som chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn ansvar för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att utbildningen organiseras så att den så långt möjligt anpassas efter elevernas önskemål och val av kurser, utbildningen präglas av ett jämställdhetsperspektiv och att den organiseras så att den ger utrymme för eleverna att mötas och arbeta tillsammans oberoende av könstillhörighet, lärarna anpassar undervisningens uppläggning, innehåll och arbetsformer efter elevernas skiftande behov och förutsättningar, skolans arbetsformer utvecklas så att ett aktivt elevinflytande gynnas, utbildningen utformas så att alla elever, för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, ges handledning och får tillgång till och förutsättningar att använda läromedel av god kvalitet samt andra lärverktyg för en tidsenlig utbildning, bland annat skolbibliotek och digitala verktyg,

87 Förslag läroplan gymnasiesärskolan Läroplanen innehåller både redovisade förslag till förtydliganden av jämställdhet och förslag till förtydliganden av sex och samlevnad undervisningen, elevhälsan och studie- och yrkesvägledningen utformas så att eleverna får den ledning och stimulans, de extra anpassningar, särskilt stöd och andra stödåtgärder som de behöver, eleverna får kännedom om hur de kan gå tillväga för att få hjälp om de upplever otrygghet i eller utanför skolan, eleverna får information inför utbildningens början, får en väl utformad introduktion i utbildningen, i ämnen, kurser och ämnesområden samt får stöd att formulera mål för sina studier, skolan i dialog med eleven upprättar en individuell studieplan för varje elev och reviderar den vid behov, lärare och annan personal får möjligheter till den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter och kontinuerligt ges möjlighet att dela med sig av sin kunskap samt att lära av varandra för att utveckla utbildningen, samverkan mellan lärare kommer till stånd så att eleverna får ett sammanhang i sina studier, samverkan med särskild utbildning för vuxna, utbildning i svenska för invandrare, folkhögskolor, yrkeshögskolan och arbetslivet utanför skolan utvecklas så att eleverna får en kvalitativt god utbildning samt en förberedelse för yrkesverksamhet och fortsatt utbildning, studie- och yrkesvägledningen organiseras så att eleverna får information om och vägledning inför de olika val som skolan erbjuder och inför val av framtida yrkesområde och fortsatta studier, skolbibliotekets verksamhet används som en del i undervisningen och för att stärka elevernas språkliga och digitala kompetens, skolan ger varje elev stöd vid det arbetsplatsförlagda lärandet, skolan ger varje elev stöd inför övergången till arbetslivet, så långt som möjligt stimulera till internationella kontakter, samverkan och utbyten i utbildningen, skolpersonalen får kännedom om de internationella överenskommelser som Sverige har förbundit sig att beakta i utbildningen, kunskapsområdet sexualitet och relationer behandlas återkommande i utbildningen, vårdnadshavare får insyn i elevernas skolgång, skolans arbete med kunskapsområden, där flera ämnen eller ämnesområden ska bidra, och samordnas så att de utgör en helhet för eleven, och eleverna får kunskaper om sex och samlevnad, konsument- och trafikfrågor samt riskerna med tobak, alkohol, narkotika och andra droger.

88 Förslag läroplan vuxenutbildningen Läroplanen innehåller både redovisade förslag till förtydliganden av jämställdhet och förslag till förtydliganden av sex och samlevnad Förslag om ändring i förordning om läroplan för vuxenutbildningen; 1. Vuxenutbildningens uppdrag och värdegrund Vuxenutbildningens uppdrag Vuxenutbildningen ska förmedla kunskaper och stödja eleverna så att de kan arbeta och verka i samhället. Den syftar också till att möjliggöra fortsatta studier. Vuxenutbildningen ska förmedla sådana kunskaper som utgör den gemensamma referensramen i samhället och som utgår från de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna. Vuxenutbildningens målgrupp är heterogen och eleverna är individer med mycket olika förutsättningar. Även elevernas mål med utbildningen kan variera kraftigt. Utbildningen måste därför anpassas utifrån individens behov och förutsättningar och den kan variera både till längd och till innehåll. Vuxenutbildningen ska alltid möta varje elev utifrån elevenshans eller hennes behov och förutsättningar. Grundläggande värden I skollagen (2010:800) slås det fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskap och värden. Den ska främja elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Var och en som verkar inom vuxenutbildningen ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Utbildningen ska i överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism gestalta människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan människor. Undervisningen ska vara icke-konfessionell. Förståelse och medmänsklighet Vuxenutbildningen ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Utbildningen ska präglas av öppenhet och respekt för människors olikheter. Ingen ska inom vuxenutbildningen utsättas för diskriminering som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Alla tendenser till diskriminering eller kränkande behandling ska aktivt motverkas. Sexism,Främlingsfientlighet främlingsfientlighet och intolerans ska förebyggas och bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden

89 Förslag läroplan vuxenutbildningen Läroplanen innehåller både redovisade förslag till förtydliganden av jämställdhet och förslag till förtydliganden av sex och samlevnad som ligger i en kulturell och etnisk mångfald. För individen är utbildningen oavsett studieform en social och kulturell mötesplats. Förtrogenhet med Sveriges kultur och historia samt det svenska språket ska befästas genom utbildning i vuxenutbildningens olika kurser. Internationella kontakter och utbildningsutbyte med andra länder ska främjas. Saklighet och allsidighet Vuxenutbildningen ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden och ge möjligheter till sådana. Undervisningen ska vara saklig och allsidig. När värderingar redovisas ska det alltid klart framgå vem det är som står för dem. Alla som verkar inom vuxenutbildningen ska hävda de grundläggande värden som anges i skollagen och i denna läroplan och klart ta avstånd från det som strider mot dem. En likvärdig utbildning I skollagen föreskrivs att utbildningen inom varje skolform ska vara likvärdig, oavsett var i landet den anordnas. Normerna för likvärdigheten anges genom de nationella målen. En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att verksamhetens resurser ska fördelas lika mellan eleverna. Hänsyn ska tas till de enskilda elevernas olika förutsättningar, behov och kunskapsnivå. Det finns också olika vägar att nå målen. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför bör till exempel undervisning, vägledning eller validering utformas olika för olika elever. Skolväsendet har ett särskilt ansvar för elever med funktionsnedsättning. Vuxenutbildningen ska aktivt och medvetet främja elevernas kvinnors och mäns lika rättigheter och möjligheter oberoende av könstillhörighet. Vuxenutbildningen har också ett ansvar för att synliggöra och motverka könsmönster som begränsar elevernas lärande, val och utveckling. Eleverna ska uppmuntras att utveckla sinaförmågor och intressen utan fördomar att begränsas av föreställningar om vad som kan uppfattas som kvinnligt och manligt. Vuxenutbildningen ska också verka för att eleverna möts och arbetar tillsammans oberoende av könstillhörighet. Även då undervisningen är förlagd till en arbetsplats ska den präglas av ett jämställdhetsperspektiv. Vuxenutbildningen ska stödja de elever som under sin studietid har behov av att kombinera utbildning och arbete. Flexibilitet ska alltid eftersträvas när det gäller utbildningen och det kan handla om plats för utbildningens genomförande, tid, studietakt, studieform och sätt att lära. Rättigheter och skyldigheter Eleverna ska ges reella möjligheter att utöva inflytande på utbildningen och att ta ansvar för sina studieresultat. En förutsättning för detta är att vuxenutbildningen klargör utbildningens mål, innehåll och arbetsformer, liksom vilka rättigheter och skyldigheter eleverna har. Vägledningsinsatser för elever och presumtiva elever fyller en viktig funktion. Av den

90 Förslag läroplan vuxenutbildningen Läroplanen innehåller både redovisade förslag till förtydliganden av jämställdhet och förslag till förtydliganden av sex och samlevnad anledningen ska enligt skollagen elever i vuxenutbildningens skolformer ha tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning kan tillgodoses. Det framgår också av skollagen att det för varje elev inom vuxenutbildningen ska finnas en individuell studieplan. Studieplanen kan påverkas av att eleven får eller har fått sina kunskaper och kompetenser validerade. Validering kan förekomma inom vuxenutbildningens samtliga skolformer. Perspektiv i utbildningen I den utsträckning det är relevant för den aktuella utbildningen ska följande perspektiv belysas i utbildningen. Vuxenutbildningen ska aktivt verka för jämställdhet. Utbildningen ska därmed gestalta och förmedla lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter för kvinnor och män. Genom undervisningen ska eleverna utveckla kunskaper om könsmönster och hur de kan påverka människors livsval och livsvillkor. Utbildningen ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska hur normer, värderingar och strukturer kan begränsa kvinnors och mäns makt att forma såväl samhället som sina egna liv. Vuxenutbildningen ska även ge eleverna möjlighet att diskutera frågor som rör sexualitet, relationer och hälsa. Utbildningen ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för rättigheter och skyldigheter inom området. Vuxenutbildningen ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja att pröva och omsätta nya idéer i handling och att lösa problem. Vuxenutbildningen Utbildningen ska bidra till att alla elever utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap, företagande och innovationstänkande vilka ökar elevernas möjligheter till framtida sysselsättning, genom företagande eller anställning. Vuxenutbildningen ska säkerställa att eleverna ges en grundläggande kunskap om arbetsmarknaden. I ett allt mer digitaliserat samhälle ska vuxenutbildningen också bidra till att utveckla elevernas digitala kompetens. Utbildningen ska bidra till att alla elever utvecklar förståelse av hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska också ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker samt för att kunna värdera information. Genom dessa kunskaper och förhållningssätt kopplade till digital kompetens, entreprenörskap och innovationstänkande utvecklar eleverna förmågor som är viktiga i såväl arbets- och samhällslivet som vid vidare studier. Vuxenutbildningen ska behandla det etiska perspektivet samt ge en grund för och främja elevernas förmåga att göra personliga ställningstaganden och agera ansvarsfullt mot sig själva och andra. Miljöperspektivet i undervisningen ska ge eleverna insikter så att de kan dels medverka till

91 Förslag läroplan vuxenutbildningen Läroplanen innehåller både redovisade förslag till förtydliganden av jämställdhet och förslag till förtydliganden av sex och samlevnad att hindra skadlig miljöpåverkan, dels skaffa sig ett personligt förhållningssätt till de övergripande och globala miljöfrågorna. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och människors sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. Ett internationellt perspektiv är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och för att skapa internationell solidaritet. Undervisningen ska ge eleverna kunskaper om Europeiska unionen (EU) och dess betydelse för Sverige samt förbereda dem för ett samhälle med allt tätare kontakter över nations- och kulturgränser. Det internationella perspektivet ska också bidra till att utveckla elevernas förståelse för den kulturella mångfalden inom landet. Det historiska perspektivet i undervisningen ska utveckla elevernas förståelse för samtiden och beredskap inför framtiden. Undervisningen ska också utveckla förståelse för kunskapers relativitet och förmåga till dynamiskt tänkande. Kunskaper och kompetenser Vuxenutbildningens uppdrag att förmedla kunskaper och främja lärande förutsätter en aktiv diskussion om kunskapsbegrepp, om vad som är viktig kunskap i dag och i framtiden samt om hur kunskapsutveckling sker. Olika aspekter på kunskap är naturliga utgångspunkter i en sådan diskussion. Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former - såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet - som förutsätter och samspelar med varandra. Undervisning och lärande får inte ensidigt betona den ena eller den andra kunskapsformen. Vuxenutbildningen ska ge eleverna möjligheter att få överblick och sammanhang. Eleverna ska få möjlighet att reflektera över sina erfarenheter och tillämpa sina kunskaper. Vad utbildningen ska leda till finns även uttryckt i EU:s nyckelkompetenser för livslångt lärande, där kompetenser uttrycks som en kombination av kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som en individ kan behöva för att kunna nyttja sin fulla potential och aktivt delta i samhälls- och arbetsliv. Vuxenutbildningen ska ta till vara de kunskaper och erfarenheter som vuxna elever inhämtat genom arbetsliv eller tidigare studier. Utveckling av vuxenutbildningens verksamheter Vuxenutbildningen ska sträva efter flexibla lösningar när det gäller organisation, arbetssätt och arbetsformer med utgångspunkt i individens behov och förutsättningar. Den enskilda eleven bör kunna kombinera dels studier i flera skolformer inom vuxenutbildningen, dels studier med arbete. Samarbete med yrkeshögskolan, folkhögskolor samt universitet och högskolor ska utvecklas för att kunna underlätta informationsspridning om vidareutbildning. Vuxenutbildning som omfattas av denna läroplan bör kunna kombineras med de nämnda utbildningarna. Samarbete med arbetslivet, Arbetsförmedlingen och arbetsmarknadens parter är av betydelse för yrkesutbildningens kvalitet och för elevens fortsatta etablering på arbetsmarknaden. Utvecklingen i arbetslivet innebär bl.a. att det behövs gränsöverskridanden mellan olika

92 Förslag läroplan vuxenutbildningen Läroplanen innehåller både redovisade förslag till förtydliganden av jämställdhet och förslag till förtydliganden av sex och samlevnad yrkesområden och att krav ställs på medvetenhet om såväl egen som andras kompetens. Detta ställer i sin tur krav på vuxenutbildningens arbetsformer och arbetsorganisation. Daglig pedagogisk ledning av vuxenutbildningen och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att verksamheten ska utvecklas kvalitativt. Detta kräver att verksamheten ständigt prövas, att resultaten följs upp och utvärderas samt att nya metoder prövas, utvecklas och utvärderas. 2 Övergripande mål och riktlinjer 2.1 Kunskaper Mål Det är vuxenutbildningens ansvar att varje elev i kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna samt motsvarande utbildningar får stöd och undervisning utifrån sina individuella utbildningsmål, behov och förutsättningar. I den utsträckning som framgår av elevens individuella studieplan ska eleven ges möjlighet att uppnå kraven för en yrkesexamen som innebär att eleven har en av branschen godtagbar nivå av yrkeskunnande för att vara väl förberedd för yrkeslivet, uppnå kraven för en högskoleförberedande examen som innebär att eleven har tillräckliga kunskaper för att vara väl förberedd för högskolestudier, eller tillägna sig goda kunskaper i de kurser som ingår i elevens individuella studieplan och som kan användas för vidare studier och i samhälls-, arbets- och vardagsliv. Det är vuxenutbildningens ansvar att varje elev som har slutfört studier inom vuxenutbildningen i den utsträckning som framgår av elevens individuella studieplan kan använda sina kunskaper som redskap för att - formulera, analysera och pröva antaganden samt lösa problem, - reflektera över sina erfarenheter och sitt eget sätt att lära, - kritiskt granska och värdera normer, påståenden och förhållanden, och - lösa praktiska problem och arbetsuppgifter, kan använda såväl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande, kan använda bibliotek och deras resurser, kan söka sig till saklitteratur, skönlitteratur och övrigt kulturutbud som en källa till kunskap, självinsikt och glädje, kan hämta stimulans ur kulturella upplevelser och utveckla känsla för estetiska värden, har kunskaper om och insikt i centrala delar av det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet samt kunskaper om andra kulturer, har kunskaper inom området sexualitet och relationer, har kunskaper om de mänskliga rättigheterna, har kunskaper om de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna,

93 Förslag läroplan vuxenutbildningen Läroplanen innehåller både redovisade förslag till förtydliganden av jämställdhet och förslag till förtydliganden av sex och samlevnad sverigefinnar och tornedalingar) kultur, språk, religion och historia, har kunskaper om samhälls- och arbetsliv, arbetsmarknaden och de roller som parterna på arbetsmarknaden har samt arbetsrätt och arbetsmiljö, har förutsättningar för att delta i demokratiska beslutsprocesser i samhälls- och arbetsliv, har förmåga att kritiskt granska och bedöma det han eller honeleven ser, hör och läser för att kunna diskutera och ta ställning i olika livs- och värderingsfrågor, har kunskaper om internationell samverkan och globala samband samt kan bedöma skeenden ur svenskt, nordiskt, europeiskt och globalt perspektiv, och kan observera och analysera människans samspel med sin omvärld utifrån perspektivet hållbar utveckling. Riktlinjer Alla som arbetar inom vuxenutbildningen ska ge stöd och stimulans till alla elever så att de utvecklas så långt som möjligt, uppmärksamma de elever som är i behov av stöd, och samverka för att göra utbildningen till en god miljö för utveckling och lärande. Läraren ska utgå från den enskilda elevens behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande, i undervisningen skapa en sådan balans mellan teoretiska och praktiska kunskaper som främjar elevernas lärande, tydliggöra vilka vetenskapliga grunder, värderingar och perspektiv som kunskaperna vilar på och vägleda eleverna så att de kan ta ställning till hur kunskaper kan användas, se till att undervisningen till innehåll och uppläggutformning präglas av ett jämställdhetsperspektiv och att eleverna ges möjlighet att mötas och arbeta tillsammans oberoende av könstillhörighet, synliggöra och med eleverna diskutera hur olika föreställningar om vad som är kvinnligt och manligt kan påverka människors möjligheter och val, stimulera, handleda och stödja eleven, i förekommande fall samverka med andra lärare i arbetet med att nå utbildningsmålen, i undervisningen beakta resultat av utvecklingen inom ämnesområdet och för undervisningen relevant pedagogisk och annan forskning, och organisera och genomföra arbetet så att eleven får använda digitala verktyg på ett sätt som främjar kunskapsutveckling. 2.2 Utbildningsval - arbete och samhällsliv En elev i vuxenutbildningen kan ha behov av att kombinera studier i flera av de skolformer som ingår i vuxenutbildningen. Det förutsätter att det finns en nära samverkan mellan de olika skolformerna. Vuxenutbildningen ska även samverka med verksamheter som hör till arbetslivet, yrkeshögskolan, folkhögskola och universitet och högskola samt med samhället i övrigt. Detta krävs för att eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet samt underlag för val

94 Förslag läroplan vuxenutbildningen Läroplanen innehåller både redovisade förslag till förtydliganden av jämställdhet och förslag till förtydliganden av sex och samlevnad av kurser inom utbildningen och för vidare studier eller yrkesverksamhet. Genom att arbetslivet fortlöpande förändras när det gäller behov av kompetens och rekrytering av arbetskraft inom olika områden har studie- och yrkesvägledning i vid mening stor betydelse för eleven. Det är särskilt viktigt att vuxenutbildningen samarbetar med arbetslivet när det gäller yrkesutbildning. Mål Vuxenutbildningens mål är att varje elev får information om arbetslivets aktuella och förväntade kompetensbehov, ges möjlighet att få sina kunskaper och kompetenser validerade, utvecklar sin självkännedom och förmåga till studieplanering, medvetet kan ta ställning till fortsatt studie- och yrkesinriktning på grundval av samlade erfarenheter och kunskaper, ökar sin förmåga att analysera olika valmöjligheter och bedöma vilka konsekvenser dessa kan få, har kännedom om arbetslivets och arbetsmarknadens villkor när det gäller bl.a. arbetsrätt och arbetsmiljö generellt och om möjligt, inom sin studieinriktning, har kännedom om möjligheter till vidare utbildning, praktik och arbete i Sverige och andra länder, och är medveten om att alla yrkesområden förändras i takt med teknisk utveckling, förändringar i samhälls- och arbetsliv samt ökad internationell samverkan och därmed förstår behovet av personlig utveckling i yrket. Riktlinjer Personalen ska, efter en av rektorn gjord arbetsfördelning, bidra med underlag för elevernas val av utbildning och yrke, informera och vägleda eleverna inför deras val av kurser, vidare utbildning och yrkesverksamhet samt motverka sådana begränsningar av valet som grundar sig på föreställningar om kön och på social eller kulturell bakgrund, i informationen och vägledningen utnyttja och ta till vara de kunskaper som finns hos eleverna och verksamhetens personal samt i samhället, i undervisningen utnyttja kunskaper och erfarenheter från arbets- och samhällsliv som eleverna redan har eller skaffar sig under utbildningens gång, utveckla kontakter med universitet och högskolor samt med handledare och andra inom arbetslivet som kan bidra till att målen för utbildningen nås, i utbildningen nyttja kontakter med det omgivande samhället och dess arbets-, föreningsoch kulturliv, och bidra till att presumtiva elever får information om olika utbildningsmöjligheter. 2.3 Bedömning och betyg Betyget uttrycker i vilken utsträckning den enskilda eleven har uppfyllt de nationella

95 Förslag läroplan vuxenutbildningen Läroplanen innehåller både redovisade förslag till förtydliganden av jämställdhet och förslag till förtydliganden av sex och samlevnad kunskapskrav som finns för varje kurs. Mål Vuxenutbildningens mål är att varje elev tar ansvar för sitt lärande och sina studieresultat, och kan bedöma sina studieresultat och utvecklingsbehov i förhållande till kraven för utbildningen. Riktlinjer Läraren ska fortlöpande ge varje elev, och i förekommande fall elevens vårdnadshavare, information om studieresultat och utvecklingsbehov i studierna, och redovisa för eleverna, och i förekommande fall deras vårdnadshavare, på vilka grunder betygssättningen sker. Läraren ska vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskrav som finns för respektive kurs, beakta även sådana kunskaper som en elev har tillägnat sig på annat sätt än genom den aktuella undervisningen, och utifrån de nationella kunskapskrav som finns för respektive kurs allsidigt utvärdera varje elevs kunskaper. 2.4 Rektorns ansvar Det pedagogiska arbetet ska ledas och samordnas av en rektor. Rektorn ansvarar för att planera, följa upp, utvärdera och utveckla utbildningen i förhållande till de nationella målen. Som pedagogisk ledare för vuxenutbildning och som chef för lärarna och övrig personal i verksamheten har rektorn ansvar för verksamhetens resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att utbildningen organiseras så att den så långt möjligt anpassas efter elevernas önskemål och val av kurser, utbildningen präglas av ett jämställdhetsperspektiv och att den organiseras så att den ger utrymme för eleverna att mötas och arbeta tillsammans oberoende av könstillhörighet, lärarna anpassar undervisningens upplägg, innehåll och arbetsformer efter elevernas skiftande behov och förutsättningar, verksamhetens arbetsformer utvecklas så att ett aktivt elevinflytande gynnas, utbildningen utformas så att alla elever ges handledning och får tillgång till och förutsättningar att använda läromedel av god kvalitet samt andra lärverktyg för en tidsenlig utbildning för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, genom bland annat bibliotek och digitala verktyg, utbildningen utformas så att elever som är i behov av stöd får det,

96 Förslag läroplan vuxenutbildningen Läroplanen innehåller både redovisade förslag till förtydliganden av jämställdhet och förslag till förtydliganden av sex och samlevnad eleverna får information inför utbildningens början, en väl utformad introduktion i utbildningen samt stöd när det gäller att formulera mål för sina studier, verksamhetens personal i samverkan med eleven upprättar en individuell studieplan för eleven och reviderar den vid behov, lärare, studie- och yrkesvägledare och annan personal får möjligheter till den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter och kontinuerligt ges möjlighet att dela med sig av sin kunskap, samt att lära av varandra för att utveckla verksamheten, samverkan mellan lärare i olika kurser kommer till stånd så att eleverna får ett sammanhang i sina studier, samverkan med universiteten och högskolorna och arbetslivet utvecklas så att eleverna får en kvalitativt god utbildning samt en förberedelse för yrkesverksamhet och vidare utbildning, studie- och yrkesvägledningen organiseras så att eleverna får information om och vägledning inför de olika val som vuxenutbildningen erbjuder samt inför val av framtida utbildning och yrke, stimulera till internationella kontakter, samverkan och utbyten i utbildningen, skolpersonalen får kännedom om de internationella överenskommelser som Sverige har förbundit sig att beakta i utbildningen, vårdnadshavare, i förekommande fall, får insyn i elevens skolgång, och arbete med ett kunskapsområde som omfattar flera ämnen bedrivs så att eleven får en helhetsbild av området.

97 Sökandes namn Skolan namn Program Inriktning Lärande i Sverige AB Realgymnasiet i Lund Hotell och turismprogrammet Hotell och konferens Utökning Nyetabl. Antal platser x 7 Förslag till beslut Bifall Thoren Innovation School AB Hvilan Utbildning AB Dans och Musikal i Lund AB Thoren Innovation School Lund Samhällsvetenskapsprogrammet Medier, information och kommunikation Hvilan gymnasium i Lund Lund Dans- och Musikalgymnasium x 14 Ekonomiprogrammet Juridik x 25 Bifall Naturvetenskapsprogrammet Naturvetenskap och samhälle x 25 Bifall Estetiska programmet Riksrekryterande spetsutbildning inriktning Bifall 32 musikal Riksrekryterande spetsutbildning inriktning Bifall 32 dans Bifall

98 Utbildningsförvaltningen Tjänsteskrivelse 1 (5) Utbildningskansliet Diarienummer UN 2019/0183 Hanna Ericsson hanna.ericsson@lund.se Utbildningsnämnden Yttrande över: Ansökan från Lärande i Sverige om utökning av utbildningar vid Realgymnasiet i Lund Sammanfattning Lärande i Sverige AB har hos Skolinspektionen ansökt om utökning av befintlig fristående gymnasieskola, Realgymnasiet. Utökningen avser hotell och turismprogrammet med inriktning hotell och konferens. Skolinspektionen har berett Lunds kommun möjlighet att yttra sig över ansökan. Utbildningsförvaltningen föreslår nämnden att avstyrka ansökan. Beslutsunderlag Utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse den 5 april 2019 dnr UN 2019/0183 Skolinspektionens remiss dnr 5.1-SI 2019:818 Barnets bästa Lunds kommun ska tillsammans med de fristående gymnasieskolorna verka för att erbjuda ett gymnasieutbud som motsvarar ungdomarnas önskningar och behov. Ärendet Bakgrund Både lägeskommun och närliggande kommuner har i enlighet med 2 kap. 5 skollagen (2010:800) vid nyetableringar eller utökningar i fristående skolors utbildningsutbud, möjlighet att lämna ett yttrande till Skolinspektionen. Syftet med kommunernas yttrande är att ge underlag för att bedöma om etableringen av den fristående gymnasieskolan på sikt kan medföra påtagliga negativa konsekvenser för skolväsendet i kommunen eller i regionen. Under Skolinspektionens handläggning kontrolleras och bedöms bland annat innehållet i ansökan, antagningsstatistik till gymnasieskola, ekonomin hos sökanden samt eventuella anmälningsärenden Postadress Besöksadress Telefon växel Internetadress E-post Klicka här för att ange text utbildningsforvaltningen@lund.se

99 Tjänsteskrivelse 2 (5) Diarienummer UN 2019/0183 och tillsynsbeslut. Från och med 2019 görs också en prövning av huvudmannens ägar- och ledningskrets gällande lämplighet samt insikt i de regelverk som gäller för att bedriva skola. Det är alltså inte en uppgift för kommunen att bedöma om utbildningen vid den fristående gymnasieskolan kommer att uppfylla de kvalitetskrav och andra förutsättningar som formuleras i skolförfattningarna utan detta åligger Skolinspektionen. Kommunens yttrande uppmanas istället omfatta vilka ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser som kan uppstå på lång sikt vid start av sökandens planerade utbildning. Med lång sikt avses cirka fem-sex år. Skolinspektionen vill även ha uppgifter på vilka kommuner/förbund vi har samverkansavtal med. För att Skolinspektionen ska kunna göra en helhetsbedömning av vilka följder en etablering kan medföra bör vi utöver yttrandet även inkludera: 1. En befolkningsprognos över kommunens 16- åringar de kommande fem åren (år ). 2. En sammanställning över vilka kommunala gymnasieskolor i kommunen som idag erbjuder utbildning liknande den sökta utbildningen. Befolkningsprognos och utbud Sedan tre år tillbaka pekar befolkningskurvan för åringar i Skåne uppåt och förväntas fortsätta att stiga fram till år Nedan finns en prognos för antalet 16-åringar bosatta i Lunds kommun under de kommande åren. År Antal 16-åringar (prognos) Valfriheten till gymnasieskolan har successivt ökat. För elva år sen beslutades på nationell nivå (det s k Frisöket) att ungdomar ska kunna söka till lediga platser på program på orter utanför det egna samverkansområdet. För tio år sen ingick kommunerna i Skåne ett samverkansavtal om Fritt sök till samtliga nationella program i

100 Tjänsteskrivelse 3 (5) Diarienummer UN 2019/0183 området och för fem år sen tillkom även kommunerna i västra Blekinge. Förutom fritt sök innefattar avtalet idag även planering av utbildningsutbud, gemensam informationsporta och gemensam beräkningsmodell av priser med mera. Lund erbjuder i den egna kommunen ett brett gymnasieutbud, samtliga högskoleförberedande program med spetsutbildningar och särskilda varianter samt nio av tolv yrkesförberedande program. De tre som inte finns i Lunds utbud erbjuds inom Fritt sök Skåne. Sökandebild Drygt 2500 elever har sökt till Lunds kommunala gymnasieskolor i mars år vilket är drygt 150 färre ansökningar än samma tidpunkt föregående år. Av de sökande är 38% från Lunds kommun och 62% från annan kommun. Totalt 16% av de sökande till Lunds kommunala gymnasieskolor har valt yrkesförberedande program, vilket är två procentenheter lägre än förra året. Jämförande siffra för hela riket är 35%. Antalet förstahandssökande till de yrkesförberedande programmen har legat lågt sedan gymnasieskolan reviderades I revideringen slopades automatisk behörig till högskolan för de som genomgått ett yrkesprogram. Eleverna kan dock genom val av kurser få grundläggande behörighet. Sökandebilden visar att av yrkesprogrammen är det framför allt är hotell- och turismprogrammet på gymnasieskolan Vipan som har fått färre antal sökande i mars 2019 jämfört med samma tidpunkt föregående år. Detta kan bero på att Realgymnasiet inför läsåret 2019/2020 startar programmet som lärlingsutbildning, dit 24 elever sökt. Utbildningsnämnden i Lund har i mars i år beslutat att erbjuda samma antal platser till hösten som förra året med förhoppning om fler sökande i omvalet. I dagsläget finns 9 behöriga och 3 obehöriga sökanden till de 28 platser som erbjuds nästa läsår. Förra läsåret var det i mars totalt 34 sökanden (27 behöriga och 7 obehöriga) till programmet på Vipan. Ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser Om hotell- och turismprogrammet inte fyller sina platser innebär det att ekonomin påverkas negativ, exempelvis genom att kostnaderna för lokaler ska fördelas på färre antal elever, att gruppstorlekarna blir mindre och kostnaden för undervisande lärare ökar.

101 Tjänsteskrivelse 4 (5) Diarienummer UN 2019/0183 Det är redan idag en utmaning för Vipan att hitta lämpliga platser där elevernas arbetsplatsförlagda lärande (APL) kan förläggas (som totalt under de tre åren omfattar minst 15 veckor). Vipan har under alla år haft mer än dessa lagstadgade veckor för att ge eleverna en gedigen kunskap om branschen och den yrkesidentitet som är en grund i programmålen. Utbildningsförvaltningen ser en risk i att det under många år upparbetade handledarsystemet hos branschpartners, bland annat genom att handledare gått Skolverkets handledarutbildning, avbryts om det inte finns elever att placera. Samarbete är en färskvara som måste underhållas kontinuerligt. Vipan har för att underlätta för branschen under året startat ett samarbete med gymnasieskolan Malmö Borgarskola, bland annat med syfte att samordna APL-perioder, hitta APL-platser med hög kvalitet och utbildade handledare samt ha gemensamma arbetssätt. Detta är något branschen efterfrågat för att underlätta för dem att ge eleverna ute bästa möjliga mottagande. Utbildningsförvaltningen befarar att anskaffning av APL-platser blir ännu svårare än idag om det i regionen finns ytterligare utbildningar i behov av APL-platser inom hotellbranschen och fler aktörer försvårar även branschens situation i att kunna ge eleverna bästa möjliga bemötande. En annan utmaning för Vipan redan i dagsläget är att rekrytera och behålla behöriga karaktärsämneslärare. Trots en nationell brist på behöriga karaktärsämneslärare är samtliga tre karaktärämneslärare som i dagsläget undervisar på hotell- och turismprogrammet på Vipan behöriga. För att säkerställa tillväxten på området arbetar också lärarna aktivt med att rekrytera lärarkandidater, bland annat ur den grupp som arbetar som handledare i branschen. Då den kommunala gymnasieskolan Vipan med hotell- och turismprogrammet nätt och jämt fyller sina platser befarar förvaltningen att Realgymnasiets eventuella startat kan komma att innebära negativa ekonomiska, organisatoriska, och pedagogiska konsekvenser. Detta utifrån att söktrycket till yrkesprogrammen inte är lika stort som till de högskoleförberedande programmen och utifrån den ekonomiska utmaningen icke fulla klasser innebär, bristen på APLplatser samt behöriga karaktärsämneslärare. Ordförandes förslag till beslut Utbildningsnämnden föreslås besluta att tillstyrka ansökan från Lärande i Sverige AB om att bedriva utbildning inom hotell- och turismprogrammet inriktning hotell och konferens.

102 Tjänsteskrivelse 5 (5) Diarienummer UN 2019/0183 Stefan Norrestam Utbildningsdirektör Hanna Ericsson Utvecklingsledare Beslut expedieras till: Skolinspektionen Akten

103 Lunds kommun Eslövs kommun Hörby kommun Höörs kommun Kävlinge kommun Lomma kommun Malmö kommun Sjöbo kommun Skurups kommun Svedala kommun Remiss (2) Dnr 5.1-SI 2019:818 Remiss från Skolinspektionen Lärande i Sveriga AB har hos Skolinspektionen ansökt om godkännande som huvudman för en utökning av en befintlig fristående gymnasieskola vid Realgymnasiet i Lund i Lunds kommun fr.o.m. läsåret 2020/2021. Ni ges nu möjlighet att yttra er över ansökan i enlighet med 2 kap. 5 skollagen (2010:800). Både lägeskommunens och närliggande kommuners yttranden är viktiga underlag för att Skolinspektionen ska kunna bedöma om en etablering av den sökta utbildningen skulle medföra påtagliga negativa följder för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna (kommunal verksamhet). Skolinspektionen ska, om möjligt, fatta samtliga beslut före den 1 oktober Under maj 2019 kommer därför Skolinspektionen begära in årets slutliga antagningsstatistik till gymnasieskolan. Kommunens yttrande Till ert yttrande bör ni bifoga en konsekvensbeskrivning. Av konsekvensbeskrivningen bör det framgå vilka ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser som kan uppstå på lång sikt vid start av sökandens planerade utbildning. Med lång sikt avses cirka fem-sex år. Inkom även med uppgift om vilka kommuner/förbund ni har samverkansavtal med. För att Skolinspektionen ska kunna göra en helhetsbedömning av vilka följder en etablering kan medföra bör kommunen även bifoga följande: 1. En befolkningsprognos över kommunens 16-åringar de kommande fem åren (år ). 2. En sammanställning över vilka kommunala och fristående gymnasieskolor i kommunen som idag erbjuder nedanstående program och inriktningar: 3. Det nationella hotell- och turismprogrammet med inriktningen hotell och konferens Skolinspektionen, Box 23069, Stockholm, Besök: Sveavägen 159 Telefon: , Fax:

104 Skolinspektionen Remiss 2 (2) 4. Uppgift om antalet befintliga utbildningsplatser på respektive sökt program och inriktning (se ovan) vid kommunala respektive fristående gymnasieskolor i kommunen. 5. Uppgift om kommunen avser att erbjuda sökt program och inriktning läsåret 2019/2020 samt om möjligt läsåret 2020/2021. Remissvar Kommunens remissvar i form av inscannad kopia på justerat protokoll från beslutande organ ska vara Skolinspektionen tillhanda senast den 10 maj E-postadress: tillstand@skolinspektionen.se. Vänligen ange ansökans dnr 5.1-SI 2019:818 i yttrandet. Avser yttrandet flera ansökningar hos Skolinspektionen ska ett yttrande per ansökan skickas in. Varje yttrande ska då vara märkt med aktuell ansökans diarienummer. På Skolinspektionens vägnar Matilda Pedersen Utredare Bilaga Ansökan från Lärande i Sveriga AB Kopia till Lärande i Sveriga AB

105 Ansökan om godkännande som huvudman för utökning av en befintlig fristående gymnasieskola Skolinspektionen prövar enligt 2 kap. 5 skollagen (2010:800) om sökanden genom erfarenhet eller på annat sätt har förvärvat insikt i de föreskrifter som gäller för verksamheten, har ekonomiska förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för verksamheten och i övrigt har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen. Vidare krävs att den enskilde, inklusive samtliga inom ägar och ledningskretsen i övrigt bedöms lämplig. Det är sökanden som ska visa att denne uppfyller de ovan nämnda kraven för att godkännas som huvudman för den sökta utbildningen. En ofullständig ansökan kan komma att prövas på inlämnat underlag. Den eller de personer som är behöriga firmatecknare för företaget/föreningen/stiftelsen undertecknar ansökan. Det undertecknade försättsbladet/e signatur finns på sista sidan av ansökningsblanketten. Undertecknade försättsbladet kan antingen bifogas till ansökan eller skickas till Skolinspektionen, Box 23069, Stockholm alternativ till tillstand@skolinspektionen.se. Försättsbladet behöver inte skickas in i original. Skolinspektionen tar ut en avgift för ansökningar om godkännande med stöd av 2 kap. 5 c skollagen. Se sidan skicka in i ansökningsblanketten för mer information. Ange vilket läsår utökningen av skolenheten avser att starta 2020/2021 Ange vilken kommun skolenheten ska vara belägen Lunds kommun Sökandens namn (till exempel Bolaget AB) Lärande i Sveriga AB Organisationsnummer/personnummer Organisationsform Aktiebolag Skolenhetens namn Realgymnasiet i Lund 1. Sökanden och kontaktperson 1.1 Uppgifter om sökanden Sökandens namn (till exempel Bolaget AB) Lärande i Sveriga AB Organisationsform Aktiebolag Organisationsnummer/personnummer Utdelningsadress Lindövägen 5 B Postnummer Ort Norrköping 1.2 Bifoga sökandens registeruppgifter Handlingar som styrker sökandens rättsliga handlingsförmåga samt visar personer som ingår i ägar och ledningskretsen ska bifogas ansökan. Se nedan vilken handling som ska bifogas för respektive organisationsform. Registreringsbeviset som bifogas till ansökan ska vara aktuellt, max 3 månader gammalt. Observera att det är de personer som står angivna som firmatecknare som också måste underteckna ansökan för att ansökan ska vara giltig. Efter att ansökan skickats in kan sökanden inte ändra vem som ansöker som huvudman. Sökanden kan alltså inte ändra från ett bolag till ett annat under pågående handläggning. Lägg till bilaga 1.3 Offentligt inflytande Offentligt inflytande innebär att en kommun eller ett landsting har aktier eller andelar i bolaget eller föreningen eller rättsligt inflytande över verksamheten på något annat sätt. Se 2 kap. 6 skollagen. Om detta är fallet, redogör utförligt för

106 bestämmanderätten i bolaget eller föreningen samt kommunens inflytande i bolaget eller föreningen orsakerna till att samverkan är nödvändig mellan en kommun eller ett landsting och en enskild för att verksamheten ska komma till stånd, samt vilka särskilda skäl som finns med hänsyn till utbildningens innehåll eller utformning. 1.4 Kontaktperson Under handläggningstiden kommer Skolinspektionens kontakter att ske med utsedd kontaktperson. Om kontaktpersonen undertecknar ansökan eller undertecknar via e legitimation ska en fullmakt från behörig firmatecknare bifogas till ansökan. Kontaktperson Patrik Wigelius E postadress patrik.wigelius@larande.se Telefon arbetet Mobil Kontaktpersonens funktion i verksamheten Affärsområdeschef Fullmakt Lägg till bilaga Skolenhetens namn 1.5 Uppgifter om befintlig skolenhet Realgymnasiet i Lund Skolenhetens adress Sankt Lars väg 88 Postnummer Ort Lund 1.6 Inriktning Ange om skolenheten kommer att ha någon av nedanstående inriktningar Waldorf Konfessionell inriktning av utbildningen. Redogör för de konfessionella inslagen. Ange skolenhetskod på den befintliga skolenheten Skolenhetskod 1.8 Byta namn gamla namnet Om skolenheten ska byta namn anges det gamla namnet här. Det nya namnet anges här. 1.9 Nuvarande antal elever Ange nuvarande antal elever i skolenheten fördelat på respektive program, inriktning och årskurs. Nationellt program Inriktning Hantverksprogrammet Frisör Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Läsår Nationellt program Inriktning Hantverksprogrammet Övriga hantverk Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Läsår Nationellt program Inriktning Fordons och transportprogrammet Personbil Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Läsår Nationellt program Inriktning Naturbruksprogrammet Djur Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Läsår Nationellt program Naturbruksprogrammet

107 Inriktning Skog Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Läsår Infoga program Totalt antal elever vid skolenheten Utökning Beskriv övergripande hur den sökta utökningen kommer att påverka den befintliga skolenheten. Av beskrivningen ska framgå hur lokalen och speciallokaler kommer att påverkas/utökas hur skolenhetens ekonomi påverkas hur antalet lärartjänster påverkas övrigt kring hur utökningen kommer att påverka skolverksamheten. Skolans lokaler är anpassade för en utöknig av elevantalet enligt ansökan. Skulle en utökning av lokalytan bli aktuell har huvudmannen en väl fungerande rutin för detta genom sitt fastighetsbolag och de kontakter de byggt upp. Huvuddelen av elevernas undervisning med praktiska inslag kommer att ske i samverkan med Nordic Choise Hotels (lärlingsutbildning) Skolan kommer att få ett ökat programutbud vilket ger en bättre stabilitet att möta årliga variationer inom elevernas sök och därmed göra skolan mindre känslig för ekonomiska svängningar. Antalet lärare kommer att anpassas till det nya elevantalet och yrkeslärare kommer att anställas. Likaså kommer övriga personalkategorier så som elevhälsa, administration och liknande att anpassas till nytt elevantal. Detta bidrar i sin tur till till en större flexibilitet och organisatoriskt utrymme för elever och personal, möjlighet till utökad tjänstgöringsgrad för lärare och elevhälsa och fler individuella val för eleverna. 2. Sökta program, elevantal och elevprognos 2.1 Nationella program och inriktningar samt antal sökta utbildningsplatser Ange vilka nationella program och inriktningar som ansökan avser samt antal sökta utbildningsplatser läsår 1, 2 och 3. Nationellt program Inriktning Hotell och turismprogrammet Hotell och konferens Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Läsår Läsår Läsår Fullt utbyggd verksamhet Infoga program Fullt utbyggd verksamhet Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Läsår fullt utbyggd Ange vilket läsår skolenheten planeras vara fullt utbyggd. År Fullt utbyggd verksamhet Elevprognos En elevprognos ska säkerställa att sökanden får ett tillräckligt stort elevantal för att verksamheten ska kunna bedrivas stabilt och kontinuerligt. Elevprognosen kan grundas på en intresseundersökning som bifogas ansökan eller därmed jämförbara uppgifter som visar ett riktat intresse från målgruppen till den planerade utbildningen och skolenheten. Riktat intresse förutsätter att elev/vårdnadshavare fått information om huvudmannen innan de svarar. Det ska även framgå vilken utbildning, det vill säga program och inriktning som intresse lämnas för. Om elevprognosen grundar sig på en intresseundersökning ska följande framgå av undersökningen: vilken information elev/vårdnadshavare fick om sökanden och den planerade skolenheten i samband med intresseundersökningen

108 att elev/vårdnadshavare vid undersökningstillfället fick information om att den planerade skolan är en fristående skola vilka frågor som ställdes vid undersökningen resultatet från undersökningen där svaren redovisas per sökt program och inriktning hur och när intresseundersökningen är genomförd urvalsmetoden och antal tillfrågade elever/vårdnadshavare. En aktuell elevprognos genomförs av NOVUS på uppdrag åt Lärande i Sverige AB. Undersökningen sker under januari Urvalet sker slumpmässigt bland elever i kommunen födda Vårdnadshavare /elev har informerats om att Realgymnasiet är en fristående skola samt vilka program/inriktningar undersökningen avser. Undersökningen bygger på telefonintervjuer med minst 100 svar av Vårdnadshavare/elever per sökt inriktning. Den information som delges Vårdnadshavare/elev samt frågeställningar och svarsalternativ bifogas ansökan. Elevprognosen visar att tillräckligt stort elevantal finns för att verksamheten skall kunna bedrivas stabilt och kontinuerligt. Lägg till bilaga 3. Ekonomi 3.1 Sökandens budget Sökanden ska lämna in en likviditetsbudget för läsår 1 samt en resultatbudget för läsår 1, 2 och 3 alternativt en bidragskalkyl, det vill säga endast en redovisning av de intäkter och kostnader som påverkas av utökningen. Moms och sociala avgifter ska ingå i beräkningen. Sökanden kan komma in med en budget för hela skolverksamheten alternativt en budget som endast berör utökningen. Ange nedan vilken typ av budget som lämnas in samt hur många elever och lärare den är beräknad på. Beskriv nedan hur sökanden med inlämnad likviditets och resultatbudget avser att bedriva en verksamhet med god kvalitet och varaktighet. Utgå exempelvis från Skolverkets jämförelsetal och kommentera eventuella större avvikelser från genomsnittskostnader/bidrag. Om sökanden inte uppger någon post i budgeten för till exempel elevhälsa eller försäkringar, ange skälet till detta. Lärande i Sverige AB använder ekonomiska beräkningsprinciper som via vår beprövade erfarenhet har visat sig vara såväl långsiktig som en bidragande faktor till vår kvalitet. Realgymnasiets ekonomiska och kvalitativa resultat över tid visar att de beräkningar vi använder fungerar och levererar goda elevresultat. I det systematiska kvalitetsarbetet sammanställs och analyseras varje år resultatet på enhets och huvudmannanivå i en resultatrapport. I resultatrapporten följer huvudmannen kvalitetsutvecklingen på varje enhet. Jämförelser görs över tid och, då möjligheten finns, med motsvarande siffror för riket bland annat via Skolverkets jämförelsetal. Vid behov stöttas enskilda enheter med de resurser som bedöms nödvändiga för att bibehålla en hög kvalité. Realgymnasiets ekonomiska resultat över tid, tillsammans med de goda elevresultaten, visar att vi kan kombinera en god varaktig kvalitet med de beräkningsprinciper vi använder. 3.2 Årsredovisning/årsbokslut Bifoga årsredovisning/årsbokslut för senast avslutade räkenskapsår inklusive revisionsberättelse om sådan finns. Om sådan inte upprättats, kom in med en aktuell balans och resultatrapport (max 2 månader gammal). Om sökanden har gått med förlust de senaste åren/perioderna eller om bolagets/föreningens ekonomi visar låg likviditet och/eller soliditet, redogör i förekommande fall för bakgrunden till detta. Redogör dessutom för hur sökanden ska stärka den ekonomiska situationen. Om sökanden ingår i en koncern, redovisa koncernens ekonomiska ställning inklusive koncernredovisning om sådan finns. Förtydliga eventuella kommissionsförhållanden. Årsredovisning för Lärande i Sverige AB bifogas (p3.2) liksom för moderbolaget Lärandegruppen i Sverige AB, inkl. koncernredovisning (p3.4). Lärande i Sverige AB (LIS) är i kommissionärsförhållande med Lärandegruppen i Sverige AB (LGAB) p.g.a behovet av momsgrupp. En effekt av kommissionärsförhållandet är att årets resultat förs över till LGAB i samband med årsbokslut. Vinsten i LGAB delas inte ut till aktieägare utan stannar i LGAB eller återförs till LIS för finansiering av utveckling och tillväxt. Bilaga: Årsredovisning Lärande i Sverige (LIS) Årsredovisning Lärandegruppen i Sverige AB bifogas under punkt 3.4 Lägg till bilaga 3.3 Grundbelopp Redovisa hur sökanden har beräknat kommunens grundbelopp per nationellt program. Beloppet ska stå i överensstämmelse med det angivna elevantalet inom respektive nationellt program. Av redogörelsen ska framgå beloppets storlek och hur det har beräknats vilka kontakter som tagits med kommunen. Grundbelopp: kr/elev, Lärande har i kontakt med kommunen erhållit Lund kommuns beslut Fastställda bidragsbelopp till fristående skolor, Hotell och turismprogrammet. Totalt antal elever per år 7, 14, 21

109 Kommunalt bidrag Läsår 1: 7 * = kr Läsår 2: 14 * = kr Läsår 3: 21 * = kr 3.4 Lån/ägartillskott/aktieägartillskott samt finansiering med egna medel Om lån/ägartillskott/finansiering med egna medel upptagits i budgeten, inkom med nedanstående uppgifter. Lån Styrk posten lån med aktuellt undertecknat lånelöfte från till exempel bank. Av lånelöftet ska framgå vilket belopp som kan/kommer att lånas ut bolagets/föreningens namn och organisationsnummer lånelöftets giltighetstid eventuella villkor för lånet datum då lånelöftet är undertecknat kontaktuppgifter till utlånande part Om långivaren är en bank ska det av lånelöftet även framgå vilken bank som avser att låna ut pengarna. Om långivaren är en privatperson eller annan juridisk person än bank ska nedanstående information bifogas lånelöftet underlag som visar att utlånande part är behörig att låna ut medlen såsom firmatecknare i bolaget (t ex registreringsuppgifter från Bolagsverket) underlag som styrker att medlen finns att tillgå, exempelvis genom kontoutdrag, årsredovisning eller liknande. Aktieägartillskott/ägartillskott Om medel tillskjuts av ägarna ska detta framgå under denna post. Tillskottet ska styrkas med aktuellt intyg som är undertecknat av lämnande part. Om lämnande part är en juridisk person ska intyget signeras av behöriga firmatecknare i det bolag som lämnar tillskottet och underlag som styrker att signerande personer är behörig firmatecknare ska bifogas (t ex registreringsuppgifter från Bolagsverket). Utöver intyget ska bifogas underlag som styrker att medlen finns att tillgå. Detta gäller oavsett om lämnande part är privatperson eller ett bolag. Exempel på sådant underlag är kontoutdrag, årsredovisning eller liknande. Finansiering med egna medel Med detta avses till exempel medel som finns tillgängliga i den sökandes pågående verksamhet. Styrk posten med till exempel sökandens senaste årsredovisning och kontoutdrag och förklara vilka medel sökanden avser nyttja.. Lärande i Sverige AB (LIS) genererar under löpande år en god vinst och stabilt kassaflöde men om behov skulle uppstå kan från moderbolaget/kommittenten Lärandegruppen i Sverige AB nödvändiga medel för expansion tillföras LIS när helst så erfordras. Lärandekoncernen har en stabil finansiell situation vad gäller såväl soliditet som likviditet. En beräkning av totala investeringskostnader År före start och Läsår 1 samt ev negativt resultat Läsår 1 för alla sökta program/orter i januari 2019 ger en kassaeffekt på totalt 11,3 mkr, vilket utan svårigheter kan finansieras av Lärande i Sverige AB. Lägg till bilaga 3.5 Övriga inbetalningar/intäkter Om övriga inbetalningar/intäkter ingår i budgeten ska dessa redovisas. Ange i så fall vad posten omfattar och med vilket belopp. Om det finns utbetalningar/kostnader som kan hänföras till inbetalningarna/intäkterna ange belopp och var de återfinns i budgeten. Tillskott av medel som inte omfattas av lån/ägartillskott/finansiering med egna medel, styrks till exempel med intyg och kontoutdrag från privatperson, sponsoravtal, inbetalningar från medlemmar eller liknande. Inga övriga inbetalningar/intäkter finns upptagna i budgeten. 3.6 Likviditetsbudget och resultatbudget Inkom med en likviditetsbudget för läsår 1 samt en resultatbudget för läsår 1, 2 och 3 alternativt en bidragskalkyl, det vill säga endast en redovisning av de intäkter och kostnader som påverkas av utökningen. Moms och sociala avgifter ska ingå i beräkningen. Sökanden kan komma in med en budget för hela skolverksamheten alternativt en budget som endast berör utökningen. Ange nedan vilken typ av budget som lämnas in samt hur många elever och lärare den är beräknad på. Om sökanden kommer in med en budget för hela skolverksamheten, ange nedan hur många elever och lärare som budgeten är beräknad på. Läsår 1 Läsår 2 Läsår 3 Antal elever Antal lärare 0,6 1,1 1,7 Likviditetsbudget läsår 1 Resultatbudget Inbetalningar Läsår 1 Intäkter Läsår 1 Läsår 2 Läsår 3

110 Kommunalt bidrag gymnasieskola Lån Aktieägartillskott/ ägartillskott Finansiering med egna medel Annan finansiering Övriga inbetalningar Kommunalt bidrag gymnasieskola Övriga intäkter Summa inbetalningar Summa intäkter Utbetalningar Kostnader Personal Personal Skolledning Skolledning Lärare gymnasieskola Lärare gymnasieskola Övrig personal Övrig personal Administration Administration Rekrytering Rekrytering Fortbildning 3115 Fortbildning Lokaler/Utrustning Lokaler/Utrustning Lokalkostnad Lokalkostnad Kostnader för speciallokaler Möbler Kostnader för speciallokaler Kontorsutrustning/ förbrukningsinventarier Telefon, kopiator mm 2100 Kontorsutrustning/ förbrukningsinventarier Läromedel Läromedel Litteratur/utrust./ skolbibliotek (inkl programvaror, licenser) Datorer Litteratur/utrust./ skolbibliotek (inkl programvaror, licenser) Övrigt Övrigt Info och annonsering Info och annonsering Elevhälsa Elevhälsa Skolmåltider Skolmåltider Försäkringar 1050 Försäkringar Studie och yrkesvägledning 3788 Studie och yrkesvägledning APL handledning 7000 APL handledning Övriga utbetalningar Övriga kostnader Finansiella poster Finansiella poster Räntor Räntor Amorteringar Avskrivningar Möbler Datorer Telefon, kopiator mm Summa utbetalningar Summa kostnader Över/underskott 0 Vinst/förlust Resultatbudgeten Om resultatbudgeten visar ett negativt resultat läsår 1 och bolaget/föreningen inte har ett eget kapital som täcker förlusten, redovisa hur förlusten ska täckas. Om resultatbudgeten visar ett negativt resultat år 3, redovisa när verksamheten beräknas generera som lägst ett nollresultat samt hur sökanden ska arbeta för att uppnå detta. N/A

111 4. Lokaler 4.1 Lokaler Redogör för om lokalerna behöver förändras till följd av den tilltänkta utökningen. Ange i sådant fall på vilket sätt detta ska ske. Lärandegruppen AB har en fastighetsavdelning och ett fastighetsbolag som specialiserat sig på att ta fram och utrusta lämpliga lokaler för våra skolor. fastighetsavdelningen har ett upparbetat nätverk av fastighetsägare, mäklare, arkitekter ingår och byggare på de orter vi verkar och/eller vill starta. Våra lokala rektorer ingår tillsammans med med affärsområdeschefen i det team som planerar nya eller utökade lokaler. På så sätt inkluderas även den pedagogiska verksamheten i lokalsök och byggnation. Lärande tecknar inga hyresavtal innan beslut om tillstånd getts samt tid för överklagan gått ut. Däremot görs alla förberedelser för start så denna kan ske så smidigt som möjligt då beslut fattats av Skolinspektionen. Hotell och Turism programmet kommer att bedrivas som lärlingsutbildning i nära samarbete med Nordic Choice Hotels och större delen av utbildningen med praktiska inslag kommer att ske på hotellet. Någon utökning av befintliga lokaler beräknas ej utan utbildningen ryms inom befintlig yta, 4.2 Speciallokaler Redogör för om tillgången till speciallokaler behöver förändras till följd av den tilltänkta utökningen. Ange i sådant fall på vilket sätt detta ska ske. Om speciallokaler ska hyras externt, redogör för avstånd från skolbyggnaden omfattning och organisering av undervisningen som ska bedrivas i speciallokaler utanför skolenheten. Redogör för speciallokaler för nedanstående ämnen Idrott och hälsa Idrott bedrivs till största delen i hyrd idrottshall. Även gympass och utemiljöer förekommer. Lokalerna finns inom gångavstånd men då undervisningen så kräver (tex utemiljöer för orientering) ordnar skolan organiserad bussresa. Naturvetenskapliga ämnen Lokaler för att täcka behovet av salar och utrustning i de Naturvetenskapliga ämnena finns på skolan och i hyrd lokal på grannskolan 2 minuters gångavstånd för Realgymnasiet Lund. Speciallokaler och utrustning för respektive sökt yrkesprogram Utbildningen kommer att bedrivas som en lärlingsutbildning i samverkan med Nordic Choice Hotel s. Liknande koncept bedrivs idag inom HT programmet med samma partner. Samt inom FT programmet tillsammans med Promeister/Mekonomen. Allt behov av specialsalar och utrustning kommer att täckas av APL platsen hos Nordic Choice Hotel s där eleven får sin huvudsakliga undervisning i karaktärskurser. På skolan kommer specialsalar och utrustning att finnas som möjliggör vissa moment i elevens undervisning för att säkra elevens tillgång till hela utbildningen på skolan. 5. Skolenhetens ledning och personal 5.1 Rektor För ledning av skolenheten ska det finnas en rektor. Sökanden har en rektor som genom utbildning och erfarenhet har pedagogisk insikt enligt 2 kap. 11 skollagen. 5.2 Lärare behörighetskrav För undervisning i gymnasieskolan ställs krav på lärarnas utbildning. Endast den som har legitimation som lärare och är behörig för viss undervisning får bedriva undervisning. Undantag får göras i vissa fall. Sökanden för gymnasieskolan kommer att följa kraven på lärarnas utbildning enligt 2 kap. 13 och skollagen. 5.3 Antal lärare Ange beräknat antal lärare i gymnasieskolan uttryckt i personer och antal heltidstjänster för båda sökt utökning och för hela skolenheten. Lämna även en redogörelse för hur lärarresurserna ska organiseras på skolan. Om du anger lärarantalet med decimaler, ange det med punkter (t ex. 4.5) istället för kommatecken (4,5). Utökning Läsår 1 Läsår 2 Läsår 3 Fullt utbyggd verksamhet Antal personer Antal heltidstjänster Antal personer Antal heltidstjänster Antal personer Antal heltidstjänster Antal personer Antal heltidstjänster Antal elever per lärare, läsår Antal elever per lärare, läsår Antal elever per lärare, läsår

112 Antal elever per lärare, fullt utbyggd verksamhet Hela skolenheten Läsår 1 Läsår 2 Läsår 3 Fullt utbyggd verksamhet Antal personer Antal heltidstjänster Antal personer Antal heltidstjänster Antal personer Antal heltidstjänster Antal personer Antal heltidstjänster Lämna en redogörelse för hur lärarresurserna ska organiseras på skolan. Lärarna på Realgymnasiet organiseras i arbetslag, där såväl lärare inom gymnasiegemensamma ämnen som karaktärsämnen ingår. Lärande i Sverige strävar efter att alltid ha behöriga lärare. Under etableringsskedet kan vissa resurser delas med andra Realgymnasier för att på så sätt garantera att all kompetens finns från start. Utöver de lärarresurser om angivits har Realgymnasiet så kallade heltidsmentorer som stöttar och coachar eleverna genom alla åren på utbildningen. Mentorerna bidrar såväl till elevernas personliga utveckling som till kunskapsutvecklingen och de driver tillsammans med övrigt kollegium arbetet med demokrati, värdegrund och trygghet på skolan framåt. 5.4 Övrig personal Om sökanden angett övrig personal i budgeten lämna här en beskrivning av vilken personal som avses. Centrala skolfunktioner som t.ex. gymnasiechef, central skoladministration, IT avdelning, central SYV, MLA, verksamhetsansvarig elevhälsa, kvalitets och utvecklingsansvarig, kommunikation och marknadsavdelning, fastighetsavdelning, ekonomiavdelning samt programutvecklare. 6. Arbetsplatsförlagt lärande (APL) och gymnasial lärlingsutbildning 6.1 Gymnasial lärlingsutbildning Sökanden avser att erbjuda gymnasial lärlingsutbildning. Om sökanden avser att erbjuda gymnasial lärlingsutbildning ange i vilken årskurs sökanden avser att påbörja lärlingsutbildningen. År Omfattning av APL Ange antal veckor som kommer att förläggas till APL på respektive program/inriktning. Program Inriktning Veckor Hotell och turismprogrammet Hotell och konferens 54 Infoga program 6.3 Säkerställande av APL platser Redogör för hur sökanden avser säkerställa att samtliga elever får tillgång till APL platser på utbildningen. För eleverna som läser Hotell och Turismprogrammet har huvudmannen ett avtal med Nordic Choice Hotels, vilket säkerställer tillgång till APL platser. Nordic Choice Hotels ger också eleverna en jobbgaranti på minst sex månader efter slutförda gymnasiestudier. 6.4 Lokalt programråd Skolenheten kommer för yrkesprogrammen att upprätta ett eller flera lokala programråd för samverkan mellan skola och arbetsliv enligt 1 kap. 8 gymnasieförordningen. 6.5 Handledare Beskriv sökandens rutiner för att utse en handledare på APL platsen. Av beskrivningen ska framgå hur sökanden avser att säkerställa att den handledare som utses har nödvändig kunskap och erfarenhet för uppdraget och även i övrigt bedöms vara lämplig. Programråd tillsammans med yrkeslärare tar utifrån styrdokumenten fram kriterier för handledarnas kompetens. APL företaget tar del av denna information och utser handledare som uppfyller kraven. Skolan anordnar även handledarutbildning, där alla handledare ges möjlighet att utbildas för uppdraget. Innan elev börjar, träffas representant från skolan och Apl handledare och då säkerställs att APL platsen uppfyller de krav som finns på utbildningen avseende innehåll (centralt innehåll i kurser/moment), lärarens bedömning, rutin för betygssättning samt hur fortlöpande kommunikationen kommer att ske. Vid det inledande besöket går den ansvarige läraren igenom det av huvudmannen utarbetade APL material, som finns att tillgå som stöd i arbetet. Stödmaterialet innehåller information om skolans värdegrund (bl a likabehandling), riskbedömning, hur tillbud och olyckor ska rapporteras, närvarohantering samt hur

113 bedömning av eleverna ska gå till. Skolans representant går, tillsammans med handledaren igenom moment, som ingår i olika kurser, för att identifiera vilka moment och kursmål som kan bli aktuella på resp plats. Uppföljningsmöte sker där yrkeslärare från skolan besöker elev och APL handledare och där yrkeslärare, elev och APL handledare träffas för att gå igenom vilka kursmål som uppnåtts och peka på uppnådda kunskaper och ev utvecklingsbehov. Inför uppföljningsmötena på APL platsen mellan ansvarig yrkeslärare, elev och APLhandledare, har elev och handledare var för sig noterat vilka moment som eleven har gjort och hur dessa har genomförts. Dessa noteringar innehåller vilket/vilka kursmål som ska uppnås och vilket moment som är knutet till detta kursmål. Läraren har tagit del av såväl elevens som handledarens noteringar och kan tillsammans med elev och handledare konstatera på vilken nivå eleven befinner sig kunskapsmässigt och om eleven har ytterligare utvecklingsbehov mot aktuellt kursmål. Realgymnasiet jobbar långsiktigt med samarbetspartners, det är då lättare att erbjuda adekvata och säkra APL platser med väl insatta handledare. Alla utsedda handledare uppmuntras att gå Skolverkrets web baserade handledarutbildning. Detta gäller alla handledare, inte bara de som handleder lärlingar. 6.6 Bedömning och betygsättning Redogör för sökandens rutiner för bedömning och betygsättning vid arbetsplatsförlagt lärande. Av beskrivningen ska framgå vem som ansvarar för att betyg sätts i enlighet med författningarna hur eleverna informeras om det centrala innehållet i kursmålen hur det säkerställs att de moment som ska genomföras på APL platsen kopplas till kursmålen. I Skollagen 2010:800 framgår att rektor ska se till att betyg sätts enligt gällande författningar. Betyg beslutas av den eller de lärare som bedriver undervisning vid den tidpunkt när betyg ska sättas.läraren ser till att underlag finns för att sätta betyg i enlighet med författningen. För varje utbildning inom Realgymnasiet finns APL handböcker. Varje APL handbok är anpassad för respektive utbildning och år. De innehåller de kurser som eleven läser under respektive årskurs. För varje kurs som elever läser finns matriser i handboken med de olika moment som ingår i kursen. Dessa moment kvalitetsgranskas av programansvariga på respektive program i samråd med kvalitetschefen. Handledaren kan sedan dokumentera om eleven har utfört de olika momenten eller inte samt om de är utförda med hjälp av handledaren, på egen hand efter instruktioner eller på egen hand på ett yrkesmässigt sätt. Ansvarig lärare gör besök på APL platsen enligt följande rutin: Innan elev börjar träffas ansvarig lärare och APL handledare för att säkerställa att APL platsen uppfyller de krav som finns på utbildningen avseende innehåll, bedömning, rutin för omdöme och betygsättning samt hur fortlöpande kommunikation kommer att ske. Den ansvarige läraren informerar APL handledaren om den de moment eleven bör utföra så att handledaren känner sig trygg med hur han/hon ska jobba med reflektion utifrån elevens arbete. Efter påbörjad APL sker ett uppföljningsmöte där ansvarig lärare från skolan besöker elev och APL handledare i syfte att diskutera måluppfyllelse och utvecklingsbehov. Inför uppföljningsmötet på APL platsen mellan ansvarig yrkeslärare, elev och APL handledare, har elev och handledare var för sig reflekterat vilka moment som eleven har gjort och med vilken kvalitet dessa har genomförts. I bedömningsmatrisen finns angivet vilket/vilka kursmål som ska uppnås och vilket moment som är knutet till detta kursmål. Läraren har tagit del av såväl elevens som handledarens noteringar och kan tillsammans med elev och handledare konstatera på vilken nivå eleven befinner sig kunskapsmässigt och om eleven har ytterligare utvecklingsbehov mot aktuellt kursmål. Allt detta noteras i elevens individuella utvecklingsplan. Vid behov genomförs också fler besök. Utöver detta sker kontinuerlig dialog mellan ansvarig lärare, elev och APL handledare. Realgymnasiet inför under 2019 en APL app som underlättar och förenklar hanteringen, men med samma rutin som ovan. 6.7 Lärlingsutbildning utbildningskontrakt Om gymnasieskolan avser att erbjuda gymnasial lärlingsutbildning redogör för hur utbildningskontraktet kommer att utformas alternativt bifoga ett exempel på utbildningskontrakt. Utbildningskontrakt bifogas. Lägg till bilaga 7. Övrigt 7.1 Övriga upplysningar Eventuella övriga upplysningar som sökande önskar framhålla anges här. 7.2 Angående bilagor På sidan Skicka in ges ni möjlighet att bifoga ytterligare filer till ansökan. Om ni inte kommer att bifoga samtliga efterfrågade bilagor, redogör för orsaken till detta. Se bifogade bilagor. Här finns även underskriven ansökan i Lund

114 Utbildningsförvaltningen Tjänsteskrivelse 1 (4) Utbildningskansliet Diarienummer UN 2019/0189 Hanna Ericsson hanna.ericsson@lund.se Utbildningsnämnden Yttrande över: Ansökan om utökning vid Thoren Innovation School i Lund Sammanfattning Thoren Innovation School AB har hos Skolinspektionen ansökt om utökning av befintlig fristående gymnasieskola, Thoren Innovation School Lund. Utökningen avser samhällsvetenskapliga programmet med inriktning medier, information och kommunikation. Skolinspektionen har berett Lunds kommun möjlighet att yttra sig över ansökan. Ordföranden föreslår nämnden att tillstyrka ansökan. Beslutsunderlag Utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse den 5 april 2019 dnr UN 2019/0189 Skolinspektionens remiss dnr 5.1-SI 2019:837 Barnets bästa Lunds kommun ska tillsammans med de fristående gymnasieskolorna verka för att erbjuda ett gymnasieutbud som motsvarar ungdomarnas önskningar och behov. Ärendet Bakgrund Både lägeskommun och närliggande kommuner har i enlighet med 2 kap. 5 skollagen (2010:800) vid nyetableringar eller utökningar i fristående skolors utbildningsutbud, möjlighet att lämna ett yttrande till Skolinspektionen. Syftet med kommunernas yttrande är att ge underlag för att bedöma om etableringen av den fristående gymnasieskolan på sikt kan medföra påtagliga negativa konsekvenser för skolväsendet i kommunen eller i regionen. Under Skolinspektionens handläggning kontrolleras och bedöms bland annat innehållet i ansökan, antagningsstatistik till gymnasieskola, ekonomin hos sökanden samt eventuella anmälningsärenden och tillsynsbeslut. Från och med 2019 görs också en prövning av huvudmannens ägar- och ledningskrets gällande lämplighet samt Postadress Besöksadress Telefon växel Internetadress E-post Klicka här för att ange text utbildningsforvaltningen@lund.se

115 Tjänsteskrivelse 2 (4) Diarienummer UN 2019/0189 insikt i de regelverk som gäller för att bedriva skola. Det är alltså inte en uppgift för kommunen att bedöma om utbildningen vid den fristående gymnasieskolan kommer att uppfylla de kvalitetskrav och andra förutsättningar som formuleras i skolförfattningarna utan detta åligger Skolinspektionen. Kommunens yttrande uppmanas istället omfatta vilka ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser som kan uppstå på lång sikt vid start av sökandens planerade utbildning. Med lång sikt avses cirka fem-sex år. Skolinspektionen vill även ha uppgifter på vilka kommuner/förbund vi har samverkansavtal med. För att Skolinspektionen ska kunna göra en helhetsbedömning av vilka följder en etablering kan medföra bör vi utöver yttrandet även inkludera: 1. En befolkningsprognos över kommunens 16- åringar de kommande fem åren (år ). 2. En sammanställning över vilka kommunala gymnasieskolor i kommunen som idag erbjuder utbildning liknande den sökta utbildningen. Befolkningsprognos och utbud Sedan tre år tillbaka pekar befolkningskurvan för åringar i Skåne uppåt och förväntas fortsätta att stiga fram till år Nedan finns en prognos för antalet 16-åringar bosatta i Lunds kommun under de kommande åren. År Antal 16-åringar (prognos) Valfriheten till gymnasieskolan har successivt ökat. För elva år sen beslutades på nationell nivå (det s k Frisöket) att ungdomar ska kunna söka till lediga platser på program på orter utanför det egna samverkansområdet. För tio år sen ingick kommunerna i Skåne ett samverkansavtal om Fritt sök till samtliga nationella program i området och för fem år sen tillkom även kommunerna i västra Blekinge. Förutom fritt sök innefattar avtalet idag även planering av

116 Tjänsteskrivelse 3 (4) Diarienummer UN 2019/0189 utbildningsutbud, gemensam informationsporta och gemensam beräkningsmodell av priser med mera. Lund erbjuder i den egna kommunen ett brett gymnasieutbud, samtliga högskoleförberedande program med spetsutbildningar och särskilda varianter samt nio av tolv yrkesförberedande program. De tre som inte finns i Lunds utbud erbjuds inom Fritt sök Skåne. Sökandebild Drygt 2500 elever har sökt till Lunds kommunala gymnasieskolor i år vilket är drygt 150 färre ansökningar än förra året i mars månad. Av de sökande är 38% från Lunds kommun och 62% från annan kommun. Söktrycket till Lund har successivt ökat under ett antal år och är nu mycket högt. Behovet av ytterligare skollokaler har funnits under en längre period och ett tillskott av nya lokaler har tillkommit på senare år. När Hedda Anderssongymnasiet är fullt utbyggt beräknas skolan kunna ta emot ca 2140 elever inom de teoretiska programmen. Katedralskolan, Polhemskolan och Spyken har alla tre fler förstahandssökande till sina program än vad de har möjlighet att ta emot. Hedda Anderssongymnasiet har däremot färre förstahandssökande till sina tre program. Hedda blir då en ventil för sökande till ekonomiprogrammet, samhällsvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet för de elever som inte blir antagna på sitt förstahandsval och som sökt Hedda som ett lägre valalternativ. Samhällsvetenskapsprogrammet som finns på Hedda Anderssongymnasiet, Katedralskolan, Polhemskolan och Spyken är det näst största högskoleförberedande programmet. Utöver det ordinarie SA programmet erbjuder Katedralskolan en spetsut-bildning i historia och Polhemskolan ett fyraårigt SA program för elever med neuropsykiatriskt funktionshinder. Samhällsvetenskapsprogrammet på de tre kommunala gymnasieskolorna hade i mars 2019 fått totalt 632 förstahandssökande (605 behöriga + 27 obehöriga), vilket är ungefär lika många som förra året. Utbildningsnämnden beslutade i mars att erbjuda totalt 605 platser inom de kommunala gymnasieskolorna vilket innebär att det saknas 27 platser och en utökning av antalet platser i Lund är därför önskvärt. Thoren Innovation School erbjuder i dagsläget utbildning inom eloch energiprogrammet, naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet och vill nu också erbjuda samhällsvetarprogrammet, inriktning medier, information och kommunikation.

117 Tjänsteskrivelse 4 (4) Diarienummer UN 2019/0189 Ordförandes förslag till beslut Utbildningsnämnden föreslås besluta att tillstyrka ansökan från Thoren Innovation School AB om att bedriva utbildning inom samhällsvetenskapsprogrammet inriktning medier, information och kommunikation. Stefan Norrestam Utbildningsdirektör Hanna Ericsson Utvecklingsledare Beslut expedieras till: Skolinspektionen Akten

118 Från: Ole Ulnes Skickat: den 21 februari :00 Till: Post.UTB.Förvaltningsbrevlåda Kopia: Christina Rosenqvist Ämne: Remiss från Skolinspektionen, ansökan SI 2019:837 Remiss från Skolinspektionen Thoren Innovation School AB har hos Skolinspektionen ansökt om godkännande som huvudman för en utökning av en befintlig fristående gymnasieskola vid Thoren Innovation School Lund i Lunds kommun fr.o.m. läsåret 2020/2021. Ni ges nu möjlighet att yttra er över ansökan i enlighet med 2 kap. 5 skollagen (2010:800). Både lägeskommunens och närliggande kommuners yttranden är viktiga underlag för att Skolinspektionen ska kunna bedöma om en etablering av den sökta utbildningen skulle medföra påtagliga negativa följder för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna (kommunal verksamhet). Skolinspektionen ska, om möjligt, fatta samtliga beslut före den 1 oktober Under maj 2019 kommer därför Skolinspektionen begära in årets slutliga antagningsstatistik till gymnasieskolan. Kommunens yttrande Till ert yttrande bör ni bifoga en konsekvensbeskrivning. Av konsekvensbeskrivningen bör det framgå vilka ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser som kan uppstå på lång sikt vid start av sökandens planerade utbildning. Med lång sikt avses cirka fem-sex år. Inkom även med uppgift om vilka kommuner/förbund ni har samverkansavtal med. För att Skolinspektionen ska kunna göra en helhetsbedömning av vilka följder en etablering kan medföra bör kommunen även bifoga följande: 1. En befolkningsprognos över kommunens 16-åringar de kommande fem åren (år ). 2. En sammanställning över vilka kommunala och fristående gymnasieskolor i kommunen som idag erbjuder nedanstående program och inriktningar: Det nationella samhällsvetenskapsprogrammet med inriktningen medier, information och kommunikation 3. Uppgift om antalet befintliga utbildningsplatser på respektive sökt program och inriktning (se ovan) vid kommunala respektive fristående gymnasieskolor i kommunen. 4. Uppgift om kommunen avser att erbjuda sökta program och inriktningar läsåret 2019/2020 samt om möjligt läsåret 2020/2021. Remissvar

119 Kommunens remissvar i form av inscannad kopia på justerat protokoll från beslutande organ ska vara Skolinspektionen tillhanda senast den 10 maj E-postadress: tillstand@skolinspektionen.se. Vänligen ange ansökans dnr 5.1-SI 2019:837 i yttrandet. Avser yttrandet flera ansökningar hos Skolinspektionen ska ett yttrande per ansökan skickas in. Varje yttrande ska då vara märkt med aktuell ansökans diarienummer. Bilaga Ansökan från Thoren Innovation School AB Kopia till Thoren Innovation School AB På Skolinspektionens vägnar, Ole Ulnes Utredare Enheten för tillståndsprövning Skolinspektionen Postadress: Box 23069, Stockholm Besök: Sveavägen 159 Telefon: Fax: E-post: ole.ulnes@skolinspektionen.se

120 Ansökan om godkännande som huvudman för utökning av en befintlig fristående gymnasieskola Skolinspektionen prövar enligt 2 kap. 5 skollagen (2010:800) om sökanden genom erfarenhet eller på annat sätt har förvärvat insikt i de föreskrifter som gäller för verksamheten, har ekonomiska förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för verksamheten och i övrigt har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen. Vidare krävs att den enskilde, inklusive samtliga inom ägar och ledningskretsen i övrigt bedöms lämplig. Det är sökanden som ska visa att denne uppfyller de ovan nämnda kraven för att godkännas som huvudman för den sökta utbildningen. En ofullständig ansökan kan komma att prövas på inlämnat underlag. Den eller de personer som är behöriga firmatecknare för företaget/föreningen/stiftelsen undertecknar ansökan. Det undertecknade försättsbladet/e signatur finns på sista sidan av ansökningsblanketten. Undertecknade försättsbladet kan antingen bifogas till ansökan eller skickas till Skolinspektionen, Box 23069, Stockholm alternativ till tillstand@skolinspektionen.se. Försättsbladet behöver inte skickas in i original. Skolinspektionen tar ut en avgift för ansökningar om godkännande med stöd av 2 kap. 5 c skollagen. Se sidan skicka in i ansökningsblanketten för mer information. Ange vilket läsår utökningen av skolenheten avser att starta 2020 Ange vilken kommun skolenheten ska vara belägen Lunds kommun Sökandens namn (till exempel Bolaget AB) Thoren Innovation School AB Organisationsnummer/personnummer Organisationsform Aktiebolag Skolenhetens namn Thoren Innovation School Lund 1. Sökanden och kontaktperson 1.1 Uppgifter om sökanden Sökandens namn (till exempel Bolaget AB) Thoren Innovation School AB Organisationsform Aktiebolag Organisationsnummer/personnummer Utdelningsadress Järnvägsallén 24 Postnummer Ort Umeå 1.2 Bifoga sökandens registeruppgifter Handlingar som styrker sökandens rättsliga handlingsförmåga samt visar personer som ingår i ägar och ledningskretsen ska bifogas ansökan. Se nedan vilken handling som ska bifogas för respektive organisationsform. Registreringsbeviset som bifogas till ansökan ska vara aktuellt, max 3 månader gammalt. Observera att det är de personer som står angivna som firmatecknare som också måste underteckna ansökan för att ansökan ska vara giltig. Efter att ansökan skickats in kan sökanden inte ändra vem som ansöker som huvudman. Sökanden kan alltså inte ändra från ett bolag till ett annat under pågående handläggning. Lägg till bilaga 1.3 Offentligt inflytande Offentligt inflytande innebär att en kommun eller ett landsting har aktier eller andelar i bolaget eller föreningen eller rättsligt inflytande över verksamheten på något annat sätt. Se 2 kap. 6 skollagen. Om detta är fallet, redogör utförligt för

121 bestämmanderätten i bolaget eller föreningen samt kommunens inflytande i bolaget eller föreningen orsakerna till att samverkan är nödvändig mellan en kommun eller ett landsting och en enskild för att verksamheten ska komma till stånd, samt vilka särskilda skäl som finns med hänsyn till utbildningens innehåll eller utformning. 1.4 Kontaktperson Under handläggningstiden kommer Skolinspektionens kontakter att ske med utsedd kontaktperson. Om kontaktpersonen undertecknar ansökan eller undertecknar via e legitimation ska en fullmakt från behörig firmatecknare bifogas till ansökan. Kontaktperson Christina Rosenqvist E postadress christina.rosenqvist@thorengruppen.se Telefon arbetet Mobil Kontaktpersonens funktion i verksamheten Etableringsansvarig Fullmakt Lägg till bilaga Skolenhetens namn 1.5 Uppgifter om befintlig skolenhet Thoren Innovation School Lund Skolenhetens adress Warholms väg 3 Postnummer Ort Lund 1.6 Inriktning Ange om skolenheten kommer att ha någon av nedanstående inriktningar Waldorf Konfessionell inriktning av utbildningen. Redogör för de konfessionella inslagen. Ange skolenhetskod på den befintliga skolenheten Skolenhetskod 1.8 Byta namn gamla namnet Om skolenheten ska byta namn anges det gamla namnet här. Det nya namnet anges här. 1.9 Nuvarande antal elever Ange nuvarande antal elever i skolenheten fördelat på respektive program, inriktning och årskurs. Nationellt program Inriktning El och energiprogrammet Dator och kommunikationsteknik Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Läsår Nationellt program Inriktning Naturvetenskapsprogrammet Naturvetenskap Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Läsår Nationellt program Inriktning Teknikprogrammet Informations och medieteknik Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Läsår Nationellt program Inriktning Teknikprogrammet Teknikvetenskap Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Läsår

122 Infoga program Totalt antal elever vid skolenheten Utökning Beskriv övergripande hur den sökta utökningen kommer att påverka den befintliga skolenheten. Av beskrivningen ska framgå hur lokalen och speciallokaler kommer att påverkas/utökas hur skolenhetens ekonomi påverkas hur antalet lärartjänster påverkas övrigt kring hur utökningen kommer att påverka skolverksamheten. Lokalen där skolan idag befinner sig i har ledig kapacitet att ta in fler elever i den omfattning ansökan innebär. Under hösten 2018 utökades verksamheten dessutom med ytterligare ca 300 m2. Skolans ekonomi kommer påverkas positivt då skolan idag har ledig kapacitet att ta emot fler elever och samtidigt har alla grundfunktioner som en verksamheten kräver redan på plats. Denna kommer dock att utökas i den omfattning det behövs för att tillgodose utökningens behov men kommer ändå innebära ett positivt resultat för ekonomin. Antalet lärartjänster kommer utökas då detta är nytt program som kräver mer personal med rätt utbildning. Utökningen kommer motsvara den lärartäthet som anges under punkt 5 och i enlighet med det antal elever vi sökt utökning för. Även elevhälsan kommer utökas som ett exempel för att uppfylla de ytterligare behov som utökningen innebär. I övrigt kommer utökningen innebära positiva effekter på skolans pedagogiska koncept då programmet vi söker är ett bra komplement till de befintliga programmen på skolan. 2. Sökta program, elevantal och elevprognos 2.1 Nationella program och inriktningar samt antal sökta utbildningsplatser Ange vilka nationella program och inriktningar som ansökan avser samt antal sökta utbildningsplatser läsår 1, 2 och 3. Nationellt program Inriktning Samhällsvetenskapsprogrammet Medier, information och kommunikation Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Läsår Läsår Läsår Fullt utbyggd verksamhet Infoga program Fullt utbyggd verksamhet Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Läsår fullt utbyggd Ange vilket läsår skolenheten planeras vara fullt utbyggd. År Fullt utbyggd verksamhet Elevprognos En elevprognos ska säkerställa att sökanden får ett tillräckligt stort elevantal för att verksamheten ska kunna bedrivas stabilt och kontinuerligt. Elevprognosen kan grundas på en intresseundersökning som bifogas ansökan eller därmed jämförbara uppgifter som visar ett riktat intresse från målgruppen till den planerade utbildningen och skolenheten. Riktat intresse förutsätter att elev/vårdnadshavare fått information om huvudmannen innan de svarar. Det ska även framgå vilken utbildning, det vill säga program och inriktning som intresse lämnas för. Om elevprognosen grundar sig på en intresseundersökning ska följande framgå av undersökningen: vilken information elev/vårdnadshavare fick om sökanden och den planerade skolenheten i samband med intresseundersökningen att elev/vårdnadshavare vid undersökningstillfället fick information om att den planerade skolan är en fristående skola vilka frågor som ställdes vid undersökningen

123 resultatet från undersökningen där svaren redovisas per sökt program och inriktning hur och när intresseundersökningen är genomförd urvalsmetoden och antal tillfrågade elever/vårdnadshavare. Elevprognosen grundar sig på en intresseundersökning via intresseanmälningar på Lunds gymnasiemässa 11 oktober Metoden är vald i år igen på de orter vi deltar på mässor, då den visar på ett direkt riktat intresse för den utbildning vi önskar utöka med. Metoden såg vi också att den godkändes som underlag i förra årets ansökningsomgång. Därmed ämnar vi alltså inte att generalisera svaren till populationen utan visa på ett faktiskt intresse för utbildningen vilket också utgör själva elevprognosen. Elever som har passerat i mässlokalen har varit de vi tillfrågat. Eleverna har muntligen blivit tillfrågade om de vill delta i en intresseundersökning via ett samtal som initierades. Har de tackat nej har detta respekterats och de har inte deltagit i undersökningen. Därefter ställdes frågorna av den som intervjuade till eleven där formuläret då fylldes i utefter svaren. Innan dess har eleverna fått informationen som står på formuläret. Dvs: Eleverna/vårdnadshavarna har fått information på mässan om att skolan har som ambition att starta denna nya utbildning/program till hösten 2020 på den befintliga skolan i Lunds kommun, vilket även framgår av frågeformuläret som är bifogat. Vid samma informationstillfälle får de även veta att skolan är en fristående gymnasieskola. Frågorna som ställdes framgår av formuläret där syftet var att undersöka ett direkt, riktat intresse för den utbildning vi har som ambition att starta till hösten 2020 och som framgår av denna ansökan. Vid frågetillfället var det 31 st elever som visade ett riktat intresse för Samhällsvetenskapsprogrammet inriktning media, information och kommunikation. Om det önskas kan vi vid behov redovisa de ifyllda formulären där vi noterat ner elevens kontaktuppgifter. Formuläret är bilagt här. Lägg till bilaga 3. Ekonomi 3.1 Sökandens budget Sökanden ska lämna in en likviditetsbudget för läsår 1 samt en resultatbudget för läsår 1, 2 och 3 alternativt en bidragskalkyl, det vill säga endast en redovisning av de intäkter och kostnader som påverkas av utökningen. Moms och sociala avgifter ska ingå i beräkningen. Sökanden kan komma in med en budget för hela skolverksamheten alternativt en budget som endast berör utökningen. Ange nedan vilken typ av budget som lämnas in samt hur många elever och lärare den är beräknad på. Beskriv nedan hur sökanden med inlämnad likviditets och resultatbudget avser att bedriva en verksamhet med god kvalitet och varaktighet. Utgå exempelvis från Skolverkets jämförelsetal och kommentera eventuella större avvikelser från genomsnittskostnader/bidrag. Om sökanden inte uppger någon post i budgeten för till exempel elevhälsa eller försäkringar, ange skälet till detta. Sökande följer i sin planering av ny och befintlig verksamhet de jämförelsetal som tagits fram av Skolverket. Inga större avvikelser finns jämfört med jämförbar verksamhet. Viktiga jämförelsetal t ex som lärartäthet bevakas och budgetarna innehåller alla poster för att driva en verksamhet med god kvalitet och varaktighet. Budgeten i avsnittet nedan är baserad på den aktuella utökningen. Hur stor utökningen är ses i avsnitt 2 dvs 14 elever år 1, därefter ytterligare 14 per år, år 2 och 3. Totala utökningen efter 3 år och fullt utbyggt är 42 elever. Budgeten innehåller inte alla poster då en vanlig utökning (för befintlig skola) innebär att många resurser och grundfunktioner finns på plats fullt utbyggt. T ex ryms utökningen inom befintliga lokaler, även med befintlig rektor, möbler och specialsalar 3.2 Årsredovisning/årsbokslut Bifoga årsredovisning/årsbokslut för senast avslutade räkenskapsår inklusive revisionsberättelse om sådan finns. Om sådan inte upprättats, kom in med en aktuell balans och resultatrapport (max 2 månader gammal). Om sökanden har gått med förlust de senaste åren/perioderna eller om bolagets/föreningens ekonomi visar låg likviditet och/eller soliditet, redogör i förekommande fall för bakgrunden till detta. Redogör dessutom för hur sökanden ska stärka den ekonomiska situationen. Om sökanden ingår i en koncern, redovisa koncernens ekonomiska ställning inklusive koncernredovisning om sådan finns. Förtydliga eventuella kommissionsförhållanden. Den senaste årsredovisningen är bifogad. Lägg till bilaga 3.3 Grundbelopp Redovisa hur sökanden har beräknat kommunens grundbelopp per nationellt program. Beloppet ska stå i överensstämmelse med det angivna elevantalet inom respektive nationellt program. Av redogörelsen ska framgå beloppets storlek och hur det har beräknats vilka kontakter som tagits med kommunen. Bidragsbeloppen beräknas grundat på information från skolans säteskommun. Trots att det kan bli enstaka

124 elever från kranskommuner har endast beloppen från säteskommunen använts. Beloppen avser bidragsbeloppen för Beloppen motsvarar de belopp som redovisas via SCB där kommunerna rapporterat in ersättningen för de nationella gymnasieprogrammen i fråga som finns i kommunen. Om programmet har saknats i kommunen har riksprislistan använts. 3.4 Lån/ägartillskott/aktieägartillskott samt finansiering med egna medel Om lån/ägartillskott/finansiering med egna medel upptagits i budgeten, inkom med nedanstående uppgifter. Lån Styrk posten lån med aktuellt undertecknat lånelöfte från till exempel bank. Av lånelöftet ska framgå vilket belopp som kan/kommer att lånas ut bolagets/föreningens namn och organisationsnummer lånelöftets giltighetstid eventuella villkor för lånet datum då lånelöftet är undertecknat kontaktuppgifter till utlånande part Om långivaren är en bank ska det av lånelöftet även framgå vilken bank som avser att låna ut pengarna. Om långivaren är en privatperson eller annan juridisk person än bank ska nedanstående information bifogas lånelöftet underlag som visar att utlånande part är behörig att låna ut medlen såsom firmatecknare i bolaget (t ex registreringsuppgifter från Bolagsverket) underlag som styrker att medlen finns att tillgå, exempelvis genom kontoutdrag, årsredovisning eller liknande. Aktieägartillskott/ägartillskott Om medel tillskjuts av ägarna ska detta framgå under denna post. Tillskottet ska styrkas med aktuellt intyg som är undertecknat av lämnande part. Om lämnande part är en juridisk person ska intyget signeras av behöriga firmatecknare i det bolag som lämnar tillskottet och underlag som styrker att signerande personer är behörig firmatecknare ska bifogas (t ex registreringsuppgifter från Bolagsverket). Utöver intyget ska bifogas underlag som styrker att medlen finns att tillgå. Detta gäller oavsett om lämnande part är privatperson eller ett bolag. Exempel på sådant underlag är kontoutdrag, årsredovisning eller liknande. Finansiering med egna medel Med detta avses till exempel medel som finns tillgängliga i den sökandes pågående verksamhet. Styrk posten med till exempel sökandens senaste årsredovisning och kontoutdrag och förklara vilka medel sökanden avser nyttja.. Lägg till bilaga 3.5 Övriga inbetalningar/intäkter Om övriga inbetalningar/intäkter ingår i budgeten ska dessa redovisas. Ange i så fall vad posten omfattar och med vilket belopp. Om det finns utbetalningar/kostnader som kan hänföras till inbetalningarna/intäkterna ange belopp och var de återfinns i budgeten. Tillskott av medel som inte omfattas av lån/ägartillskott/finansiering med egna medel, styrks till exempel med intyg och kontoutdrag från privatperson, sponsoravtal, inbetalningar från medlemmar eller liknande. 3.6 Likviditetsbudget och resultatbudget Inkom med en likviditetsbudget för läsår 1 samt en resultatbudget för läsår 1, 2 och 3 alternativt en bidragskalkyl, det vill säga endast en redovisning av de intäkter och kostnader som påverkas av utökningen. Moms och sociala avgifter ska ingå i beräkningen. Sökanden kan komma in med en budget för hela skolverksamheten alternativt en budget som endast berör utökningen. Ange nedan vilken typ av budget som lämnas in samt hur många elever och lärare den är beräknad på. Om sökanden kommer in med en budget för hela skolverksamheten, ange nedan hur många elever och lärare som budgeten är beräknad på. Läsår 1 Läsår 2 Läsår 3 Antal elever 14 (endast 28 (endast 42 (endast Antal lärare Likviditetsbudget läsår 1 Resultatbudget Inbetalningar Läsår 1 Intäkter Läsår 1 Läsår 2 Läsår 3 Kommunalt bidrag gymnasieskola Lån Aktieägartillskott/ ägartillskott Finansiering med egna medel Annan finansiering Kommunalt bidrag gymnasieskola Övriga intäkter

125 Övriga inbetalningar Summa inbetalningar Summa intäkter Utbetalningar Kostnader Personal Personal Skolledning Skolledning Lärare gymnasieskola Lärare gymnasieskola Övrig personal Övrig personal Administration Administration Rekrytering Rekrytering Fortbildning 8085 Fortbildning Lokaler/Utrustning Lokaler/Utrustning Lokalkostnad Lokalkostnad Kostnader för speciallokaler Möbler Kontorsutrustning/ förbrukningsinventarier Telefon, kopiator mm Kostnader för speciallokaler Kontorsutrustning/ förbrukningsinventarier Läromedel Läromedel Litteratur/utrust./ skolbibliotek (inkl programvaror, licenser) Datorer Litteratur/utrust./ skolbibliotek (inkl programvaror, licenser) Övrigt Övrigt Info och annonsering Info och annonsering Elevhälsa Elevhälsa Skolmåltider Skolmåltider Försäkringar 1400 Försäkringar Studie och yrkesvägledning Studie och yrkesvägledning APL handledning APL handledning Övriga utbetalningar 9800 Övriga kostnader Finansiella poster Finansiella poster Räntor Räntor Amorteringar Avskrivningar Möbler Datorer Telefon, kopiator mm Summa utbetalningar Summa kostnader Över/underskott Vinst/förlust Resultatbudgeten Om resultatbudgeten visar ett negativt resultat läsår 1 och bolaget/föreningen inte har ett eget kapital som täcker förlusten, redovisa hur förlusten ska täckas. Om resultatbudgeten visar ett negativt resultat år 3, redovisa när verksamheten beräknas generera som lägst ett nollresultat samt hur sökanden ska arbeta för att uppnå detta. 4. Lokaler 4.1 Lokaler Redogör för om lokalerna behöver förändras till följd av den tilltänkta utökningen. Ange i sådant fall på vilket sätt detta ska ske. Lokalerna behöver inte förändras i någon större mån till följd av den tilltänkta utökningen. Det är snarare utbildningsmaterial/utrustning som behövs investeras i vilket finns med i utökningens budget. Ytan för utökningen i m2 är därmed försumbar och ryms inom befintliga lokaler. Programmet som söks kräver inga

126 större förändringar i de befintliga lokalerna alltså utan använder ledig kapacitet samt det utbildningsmaterial som krävs. 4.2 Speciallokaler Redogör för om tillgången till speciallokaler behöver förändras till följd av den tilltänkta utökningen. Ange i sådant fall på vilket sätt detta ska ske. Om speciallokaler ska hyras externt, redogör för avstånd från skolbyggnaden omfattning och organisering av undervisningen som ska bedrivas i speciallokaler utanför skolenheten. Redogör för speciallokaler för nedanstående ämnen Idrott och hälsa Inom Thoren Innovation School bedömer vi att eleverna behöver speciallokaler inom idrott och hälsa utanför skolenheten under ca 50% av undervisningen. Dessa hyrs företrädesvis i en specifik hall, men även utspritt på olika idrottsanläggningar, såsom badmintonhall, simhall, skridskobana, bowlinghall osv. I genomsnitt räknar vi med ett avstånd för dessa lokaler från skolenheten på ca 3 km. Den ordinarie idrottshallen som kontinuerligt hyrs ligger oftast närmre skolenheten och snittet är beräknat på alla anläggningar som hyrs såsom simhall etc. Idrottshallarna bokas upp terminsvis i god tid med planering så att eleverna tydligt ser när och var de har sin idrott och hälsa förlagd. Teoridelar förläggs på skolenheten men kan också bestå av olika studiebesök som berör delar i kursen för idrott och hälsa. Naturvetenskapliga ämnen ej aktuellt för den sökta utbildningen. Speciallokaler och utrustning för respektive sökt yrkesprogram Inga yrkesprogram söks. Dock används och utökas medialabbet något. 5. Skolenhetens ledning och personal 5.1 Rektor För ledning av skolenheten ska det finnas en rektor. Sökanden har en rektor som genom utbildning och erfarenhet har pedagogisk insikt enligt 2 kap. 11 skollagen. 5.2 Lärare behörighetskrav För undervisning i gymnasieskolan ställs krav på lärarnas utbildning. Endast den som har legitimation som lärare och är behörig för viss undervisning får bedriva undervisning. Undantag får göras i vissa fall. Sökanden för gymnasieskolan kommer att följa kraven på lärarnas utbildning enligt 2 kap. 13 och skollagen. 5.3 Antal lärare Ange beräknat antal lärare i gymnasieskolan uttryckt i personer och antal heltidstjänster för båda sökt utökning och för hela skolenheten. Lämna även en redogörelse för hur lärarresurserna ska organiseras på skolan. Om du anger lärarantalet med decimaler, ange det med punkter (t ex. 4.5) istället för kommatecken (4,5). Utökning Läsår 1 Läsår 2 Läsår 3 Fullt utbyggd verksamhet Antal personer Antal heltidstjänster Antal personer Antal heltidstjänster Antal personer Antal heltidstjänster Antal personer Antal heltidstjänster Antal elever per lärare, läsår 1 14 Antal elever per lärare, läsår 2 14 Antal elever per lärare, läsår 3 14 Antal elever per lärare, fullt utbyggd verksamhet 14 Hela skolenheten Läsår 1 Läsår 2 Läsår 3 Fullt utbyggd verksamhet Antal personer Antal heltidstjänster Antal personer Antal heltidstjänster Antal personer Antal heltidstjänster Antal personer Antal heltidstjänster Lämna en redogörelse för hur lärarresurserna ska organiseras på skolan. När det göller utökningen så kommer personal med rätt spetskompetens anställas för att säkerställa att eleverna får det för programmet uppsatta kunskapsmålen i de programspecifika ämnena. Tjänster i övriga ämnen såsom gymnasiegemensamma ämnen t ex som ingår i programmet kommer utökas i enlighet med behovet som följt av ökat elevintag. Förutom detta har skolan utökat elevhälsan för utökningen. Ovan redogörelse är utökningen inkl nuvarande elevantal.

127 5.4 Övrig personal Om sökanden angett övrig personal i budgeten lämna här en beskrivning av vilken personal som avses. 6. Arbetsplatsförlagt lärande (APL) och gymnasial lärlingsutbildning 6.1 Gymnasial lärlingsutbildning Sökanden avser att erbjuda gymnasial lärlingsutbildning. Om sökanden avser att erbjuda gymnasial lärlingsutbildning ange i vilken årskurs sökanden avser att påbörja lärlingsutbildningen. 6.2 Omfattning av APL Ange antal veckor som kommer att förläggas till APL på respektive program/inriktning. Program Inriktning Veckor Infoga program 6.3 Säkerställande av APL platser Redogör för hur sökanden avser säkerställa att samtliga elever får tillgång till APL platser på utbildningen. 6.4 Lokalt programråd Skolenheten kommer för yrkesprogrammen att upprätta ett eller flera lokala programråd för samverkan mellan skola och arbetsliv enligt 1 kap. 8 gymnasieförordningen. 6.5 Handledare Beskriv sökandens rutiner för att utse en handledare på APL platsen. Av beskrivningen ska framgå hur sökanden avser att säkerställa att den handledare som utses har nödvändig kunskap och erfarenhet för uppdraget och även i övrigt bedöms vara lämplig. 6.6 Bedömning och betygsättning Redogör för sökandens rutiner för bedömning och betygsättning vid arbetsplatsförlagt lärande. Av beskrivningen ska framgå vem som ansvarar för att betyg sätts i enlighet med författningarna hur eleverna informeras om det centrala innehållet i kursmålen hur det säkerställs att de moment som ska genomföras på APL platsen kopplas till kursmålen. 6.7 Lärlingsutbildning utbildningskontrakt Om gymnasieskolan avser att erbjuda gymnasial lärlingsutbildning redogör för hur utbildningskontraktet kommer att utformas alternativt bifoga ett exempel på utbildningskontrakt. Lägg till bilaga 7. Övrigt 7.1 Övriga upplysningar Eventuella övriga upplysningar som sökande önskar framhålla anges här.

128 7.2 Angående bilagor På sidan Skicka in ges ni möjlighet att bifoga ytterligare filer till ansökan. Om ni inte kommer att bifoga samtliga efterfrågade bilagor, redogör för orsaken till detta.

129 Utbildningsförvaltningen Tjänsteskrivelse 1 (4) Utbildningskansliet Diarienummer UN 2019/0187 Hanna Ericsson hanna.ericsson@lund.se Utbildningsnämnden Yttrande över: Ansökan från Hvilan Utbildning AB om utökning av gymnasieskola i Lunds kommun med fler inriktningar på två program Sammanfattning Hvilan Utbildning AB har hos Skolinspektionen ansökt om utökning av befintlig fristående gymnasieskola, Hvilan Gymnasium Lund. Utökningen avser ekonomiprogrammet med inriktning juridik respektive naturvetenskapsprogrammet med inriktning naturvetenskap och samhälle. Skolinspektionen har berett Lunds kommun möjlighet att yttra sig över ansökan. Ordföranden föreslår nämnden att tillstyrka ansökan. Beslutsunderlag Utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse den 5 april 2019 dnr UN 2019/0183 Skolinspektionens remiss dnr : Barnets bästa Lunds kommun ska tillsammans med de fristående gymnasieskolorna verka för att erbjuda ett gymnasieutbud som motsvarar ungdomarnas önskningar och behov. Ärendet Bakgrund Både lägeskommun och närliggande kommuner har i enlighet med 2 kap. 5 skollagen (2010:800) vid nyetableringar eller utökningar i fristående skolors utbildningsutbud, möjlighet att lämna ett yttrande till Skolinspektionen. Syftet med kommunernas yttrande är att ge underlag för att bedöma om etableringen av den fristående gymnasieskolan på sikt kan medföra påtagliga negativa konsekvenser för skolväsendet i kommunen eller i regionen. Under Skolinspektionens handläggning kontrolleras och bedöms bland annat innehållet i ansökan, antagningsstatistik till gymnasie- Postadress Besöksadress Telefon växel Internetadress E-post Klicka här för att ange text utbildningsforvaltningen@lund.se

130 Tjänsteskrivelse 2 (4) Diarienummer UN 2019/0187 skola, ekonomin hos sökanden samt eventuella anmälningsärenden och tillsynsbeslut. Från och med 2019 görs också en prövning av huvudmannens ägar- och ledningskrets gällande lämplighet samt insikt i de regelverk som gäller för att bedriva skola. Det är alltså inte en uppgift för kommunen att bedöma om utbildningen vid den fristående gymnasieskolan kommer att uppfylla de kvalitetskrav och andra förutsättningar som formuleras i skolförfattningarna utan detta åligger Skolinspektionen. Kommunens yttrande uppmanas istället omfatta vilka ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser som kan uppstå på lång sikt vid start av sökandens planerade utbildning. Med lång sikt avses cirka fem-sex år. Skolinspektionen vill även ha uppgifter på vilka kommuner/förbund vi har samverkansavtal med. För att Skolinspektionen ska kunna göra en helhetsbedömning av vilka följder en etablering kan medföra bör vi utöver yttrandet även inkludera: 1. En befolkningsprognos över kommunens 16- åringar de kommande fem åren (år ). 2. En sammanställning över vilka kommunala gymnasieskolor i kommunen som idag erbjuder utbildning liknande den sökta utbildningen. Befolkningsprognos och utbud Sedan tre år tillbaka pekar befolkningskurvan för åringar i Skåne uppåt och förväntas fortsätta att stiga fram till år Nedan finns en prognos för antalet 16-åringar bosatta i Lunds kommun under de kommande åren. År Antal 16-åringar (prognos) Valfriheten till gymnasieskolan har successivt ökat. För elva år sen beslutades på nationell nivå (det s k Frisöket) att ungdomar ska kunna söka till lediga platser på program på orter utanför det egna

131 Tjänsteskrivelse 3 (4) Diarienummer UN 2019/0187 samverkansområdet. För tio år sen ingick kommunerna i Skåne ett samverkansavtal om Fritt sök till samtliga nationella program i området och för fem år sen tillkom även kommunerna i västra Blekinge. Förutom fritt sök innefattar avtalet idag även planering av utbildningsutbud, gemensam informationsporta och gemensam beräkningsmodell av priser med mera. Lund erbjuder i den egna kommunen ett brett gymnasieutbud, samtliga högskoleförberedande program med spetsutbildningar och särskilda varianter samt nio av tolv yrkesförberedande program. De tre som inte finns i Lunds utbud erbjuds inom Fritt sök Skåne. Sökandebild Drygt 2500 elever har sökt till Lunds kommunala gymnasieskolor i år vilket är drygt 150 färre ansökningar än förra året i mars månad. Av de sökande är 38% från Lunds kommun och 62% från annan kommun. Söktrycket till Lund har successivt ökat under ett antal år och är nu mycket högt. Behovet av ytterligare skollokaler har funnits under en längre period och ett tillskott av nya lokaler har tillkommit på senare år. När Hedda Anderssongymnasiet är fullt utbyggt beräknas skolan kunna ta emot ca 2140 elever inom de teoretiska programmen. Katedralskolan, Polhemskolan och Spyken har alla tre fler förstahandssökande till sina program än vad de har möjlighet att ta emot. Hedda Anderssongymnasiet har däremot färre förstahandssökande till sina tre program. Hedda blir då en ventil för sökande till ekonomiprogrammet, samhällsvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet för de elever som inte blir antagna på sitt förstahandsval och som sökt Hedda som ett lägre valalternativ. Ekonomiprogrammet erbjuds inom de kommunala gymnasieskolorna i Lund på Hedda Anderssongymnasiet, Katedralskolan och Spyken. De tre skolorna hade i mars i år 378 förstahandssökande (behöriga+obehöriga) till 341 platser vilket innebar att det saknades 37 platser i förhållande till antal förstahandssökande. En utökning av antalet plaster är därför välkommet. Hvilan erbjuder redan idag Ekonomiprogrammet med inriktning ekonomi och vill nu erbjuda även inriktningen juridik. Naturvetenskapsprogrammet erbjuds inom de kommunala gymnasieskolorna i Lund på Katedralskolan, Polhemskolan och Spyken och är det största högskoleförberedande programmet. 667 förstahandssökande hade i mars 2019 sökt de 595 platserna vilket innebär att det saknas 72 platser. En utökning av antalet platser är därför välkommet. Hvilan erbjuder redan idag naturvetenskapsprogrammet med

132 Tjänsteskrivelse 4 (4) Diarienummer UN 2019/0187 inriktning naturvetenskap och vill nu erbjuda även inriktningen naturvetenskap och samhälle. Ordförandes förslag till beslut Utbildningsnämnden föreslås besluta att tillstyrka ansökan från Hvilan utbildning AB om att bedriva utbildning inom ekonomiprogrammet inriktning ekonomi och naturvetenskapsprogrammet inriktning naturvetenskap och samhälle. Stefan Norrestam Utbildningsdirektör Hanna Ericsson Utvecklingsledare Beslut expedieras till: Skolinspektionen Akten

133 Från: RES-Friskolor Skickat: den 20 februari :58 Till: Post.UTB.Förvaltningsbrevlåda Kopia: Jimmy Sjöstedt Ämne: Remiss :11952 Ansökan från Hvilan Utbildning AB Remiss från Skolinspektionen Hvilan Utbildning AB har hos Skolinspektionen ansökt om godkännande som huvudman för en utökning av en befintlig fristående gymnasieskola vid Hvilan Gymnasium Lund i Lunds kommun fr.o.m. läsåret 2020/2021. Ni ges nu möjlighet att yttra er över ansökan i enlighet med 2 kap. 5 skollagen (2010:800). Både lägeskommunens och närliggande kommuners yttranden är viktiga underlag för att Skolinspektionen ska kunna bedöma om en etablering av den sökta utbildningen skulle medföra påtagliga negativa följder för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna (kommunal verksamhet). Skolinspektionen ska, om möjligt, fatta samtliga beslut före den 1 oktober Under maj 2019 kommer därför Skolinspektionen begära in årets slutliga antagningsstatistik till gymnasieskolan. Kommunens yttrande Till ert yttrande bör ni bifoga en konsekvensbeskrivning. Av konsekvensbeskrivningen bör det framgå vilka ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser som kan uppstå på lång sikt vid start av sökandens planerade utbildning. Med lång sikt avses cirka fem-sex år. Inkom även med uppgift om vilka kommuner/förbund ni har samverkansavtal med. För att Skolinspektionen ska kunna göra en helhetsbedömning av vilka följder en etablering kan medföra bör kommunen även bifoga följande: 1. En befolkningsprognos över kommunens 16-åringar de kommande fem åren (år ). 2. En sammanställning över vilka kommunala och fristående gymnasieskolor i kommunen som idag erbjuder nedanstående program och inriktningar: 3. Det nationella ekonomiprogrammet med inriktningen juridik och naturvetenskapsprogrammet med inriktningen naturvetenskap och samhälle 4. Uppgift om antalet befintliga utbildningsplatser på respektive sökt program och inriktning (se ovan) vid kommunala respektive fristående gymnasieskolor i kommunen.

134 5. Uppgift om kommunen avser att erbjuda sökta program och inriktningar läsåret 2019/2020 samt om möjligt läsåret 2020/2021. Remissvar Kommunens remissvar i form av inscannad kopia på justerat protokoll från beslutande organ ska vara Skolinspektionen tillhanda senast den 10 maj E-postadress: tillstand@skolinspektionen.se. Vänligen ange ansökans dnr :11952 i yttrandet. Avser yttrandet flera ansökningar hos Skolinspektionen ska ett yttrande per ansökan skickas in. Varje yttrande ska då vara märkt med aktuell ansökans diarienummer. På Skolinspektionens vägnar Frida Hedberg Utredare Bilaga Ansökan från Hvilan Utbildning AB Kopia till Hvilan Utbildning AB

135 Ansökan om godkännande som huvudman för utökning av en befintlig fristående gymnasieskola Skolinspektionen prövar enligt 2 kap. 5 skollagen (2010:800) om sökanden genom erfarenhet eller på annat sätt har förvärvat insikt i de föreskrifter som gäller för verksamheten, har ekonomiska förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för verksamheten och i övrigt har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen. Vidare krävs att den enskilde, inklusive samtliga inom ägar och ledningskretsen i övrigt bedöms lämplig. Det är sökanden som ska visa att denne uppfyller de ovan nämnda kraven för att godkännas som huvudman för den sökta utbildningen. En ofullständig ansökan kan komma att prövas på inlämnat underlag. Den eller de personer som är behöriga firmatecknare för företaget/föreningen/stiftelsen undertecknar ansökan. Det undertecknade försättsbladet/e signatur finns på sista sidan av ansökningsblanketten. Undertecknade försättsbladet kan antingen bifogas till ansökan eller skickas till Skolinspektionen, Box 23069, Stockholm alternativ till tillstand@skolinspektionen.se. Försättsbladet behöver inte skickas in i original. Skolinspektionen tar ut en avgift för ansökningar om godkännande med stöd av 2 kap. 5 c skollagen. Se sidan skicka in i ansökningsblanketten för mer information. Ange vilket läsår utökningen av skolenheten avser att starta 2020 Ange vilken kommun skolenheten ska vara belägen Lunds kommun Sökandens namn (till exempel Bolaget AB) Hvilan Utbildning AB Organisationsnummer/personnummer Organisationsform Aktiebolag Skolenhetens namn Hvilan Gymnasium Lund 1. Sökanden och kontaktperson 1.1 Uppgifter om sökanden Sökandens namn (till exempel Bolaget AB) Hvilan Utbildning AB Organisationsform Aktiebolag Organisationsnummer/personnummer Utdelningsadress Kabbarpsvägen 126 Postnummer Ort Åkarp 1.2 Bifoga sökandens registeruppgifter Handlingar som styrker sökandens rättsliga handlingsförmåga samt visar personer som ingår i ägar och ledningskretsen ska bifogas ansökan. Se nedan vilken handling som ska bifogas för respektive organisationsform. Registreringsbeviset som bifogas till ansökan ska vara aktuellt, max 3 månader gammalt. Observera att det är de personer som står angivna som firmatecknare som också måste underteckna ansökan för att ansökan ska vara giltig. Efter att ansökan skickats in kan sökanden inte ändra vem som ansöker som huvudman. Sökanden kan alltså inte ändra från ett bolag till ett annat under pågående handläggning. Lägg till bilaga 1.3 Offentligt inflytande Offentligt inflytande innebär att en kommun eller ett landsting har aktier eller andelar i bolaget eller föreningen eller rättsligt inflytande över verksamheten på något annat sätt. Se 2 kap. 6 skollagen. Om detta är fallet, redogör utförligt för

136 bestämmanderätten i bolaget eller föreningen samt kommunens inflytande i bolaget eller föreningen orsakerna till att samverkan är nödvändig mellan en kommun eller ett landsting och en enskild för att verksamheten ska komma till stånd, samt vilka särskilda skäl som finns med hänsyn till utbildningens innehåll eller utformning. Ej aktuellt 1.4 Kontaktperson Under handläggningstiden kommer Skolinspektionens kontakter att ske med utsedd kontaktperson. Om kontaktpersonen undertecknar ansökan eller undertecknar via e legitimation ska en fullmakt från behörig firmatecknare bifogas till ansökan. Kontaktperson Jimmy Sjöstedt E postadress jimmy.sjostedt@hvilanutbildning.se Telefon arbetet Mobil Kontaktpersonens funktion i verksamheten Utbildningschef Fullmakt Lägg till bilaga Skolenhetens namn 1.5 Uppgifter om befintlig skolenhet Hvilan Gymnasium Lund Skolenhetens adress Karl XII gatan 5 Postnummer Ort Lund 1.6 Inriktning Ange om skolenheten kommer att ha någon av nedanstående inriktningar Waldorf Konfessionell inriktning av utbildningen. Redogör för de konfessionella inslagen. Ange skolenhetskod på den befintliga skolenheten Skolenhetskod 1.8 Byta namn gamla namnet Om skolenheten ska byta namn anges det gamla namnet här. Det nya namnet anges här. 1.9 Nuvarande antal elever Ange nuvarande antal elever i skolenheten fördelat på respektive program, inriktning och årskurs. Nationellt program Inriktning Naturvetenskapsprogrammet Naturvetenskap Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Läsår 1 0 Nationellt program Inriktning Samhällsvetenskapsprogrammet Beteendevetenskap Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Läsår 1 0 Nationellt program Inriktning Ekonomiprogrammet Ekonomi Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Läsår 1 0 Infoga program Totalt antal elever vid skolenheten Utökning Beskriv övergripande hur den sökta utökningen kommer att påverka den befintliga skolenheten.

137 Av beskrivningen ska framgå hur lokalen och speciallokaler kommer att påverkas/utökas hur skolenhetens ekonomi påverkas hur antalet lärartjänster påverkas övrigt kring hur utökningen kommer att påverka skolverksamheten. Hvilan Gymnasium Lund startar upp hösten Skolan har fått ett övertygande mottagande av elever och föräldrar, och då vi får många frågor även på Ekonomiprogrammet inriktning juridik samt Naturvetenskapsprogrammet inriktning naturvetenskap och samhälle avser vi kunna erbjuda även dessa inriktningar fr.o.m. hösten Då skolan har god tillgång till teoretiska lokaler som inte utnyttjas fullt ut hösten 2020 ser vi inte behov att utöka vad gäller de sedvanliga undervisningslokalerna. Utökningen, som kommer att komplettera våra redan befintliga tillstånd på program och inriktningar, skulle långsiktigt stärka skolenhetens ekonomi. Skolan kommer att behöva utöka lärartjänsterna ytterligare. Dels för att de nu beräknade lärartjänsterna inte har utrymme för ökningen men också för att det tillkommer kurser i t.ex. juridik som vi idag inte har lärarkompetensen för. Vi bedömer att vi är en attraktiv arbetsplats som inte har svårigheter att rekrytera duktiga och behöriga lärare. Utökningen kommer påverka skolverksamheten positivt på flera nivåer. Skoladministrationen, skolrestaurangen, elevhälsan, allmänna elevutrymmen är exempel på områden som kommer att behöva utvecklas/utökas. Framför allt ser vi flera positiva synergieffekter med programinriktningen vi söker och våra befintliga program. 2. Sökta program, elevantal och elevprognos 2.1 Nationella program och inriktningar samt antal sökta utbildningsplatser Ange vilka nationella program och inriktningar som ansökan avser samt antal sökta utbildningsplatser läsår 1, 2 och 3. Nationellt program Inriktning Ekonomiprogrammet Juridik Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Läsår Läsår Läsår Fullt utbyggd verksamhet Nationellt program Inriktning Naturvetenskapsprogrammet Naturvetenskap och samhälle Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Läsår Läsår Läsår Fullt utbyggd verksamhet Infoga program Fullt utbyggd verksamhet Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Läsår fullt utbyggd Ange vilket läsår skolenheten planeras vara fullt utbyggd. År Fullt utbyggd verksamhet Elevprognos En elevprognos ska säkerställa att sökanden får ett tillräckligt stort elevantal för att verksamheten ska kunna bedrivas stabilt och kontinuerligt. Elevprognosen kan grundas på en intresseundersökning som bifogas

138 ansökan eller därmed jämförbara uppgifter som visar ett riktat intresse från målgruppen till den planerade utbildningen och skolenheten. Riktat intresse förutsätter att elev/vårdnadshavare fått information om huvudmannen innan de svarar. Det ska även framgå vilken utbildning, det vill säga program och inriktning som intresse lämnas för. Om elevprognosen grundar sig på en intresseundersökning ska följande framgå av undersökningen: vilken information elev/vårdnadshavare fick om sökanden och den planerade skolenheten i samband med intresseundersökningen att elev/vårdnadshavare vid undersökningstillfället fick information om att den planerade skolan är en fristående skola vilka frågor som ställdes vid undersökningen resultatet från undersökningen där svaren redovisas per sökt program och inriktning hur och när intresseundersökningen är genomförd urvalsmetoden och antal tillfrågade elever/vårdnadshavare. Vi avser att komplettera med en elevprognos i april Kontakt och avtal med extern leverantör av undersökningen är klar och undersökningen genomförs under mars Lägg till bilaga 3. Ekonomi 3.1 Sökandens budget Sökanden ska lämna in en likviditetsbudget för läsår 1 samt en resultatbudget för läsår 1, 2 och 3 alternativt en bidragskalkyl, det vill säga endast en redovisning av de intäkter och kostnader som påverkas av utökningen. Moms och sociala avgifter ska ingå i beräkningen. Sökanden kan komma in med en budget för hela skolverksamheten alternativt en budget som endast berör utökningen. Ange nedan vilken typ av budget som lämnas in samt hur många elever och lärare den är beräknad på. Beskriv nedan hur sökanden med inlämnad likviditets och resultatbudget avser att bedriva en verksamhet med god kvalitet och varaktighet. Utgå exempelvis från Skolverkets jämförelsetal och kommentera eventuella större avvikelser från genomsnittskostnader/bidrag. Om sökanden inte uppger någon post i budgeten för till exempel elevhälsa eller försäkringar, ange skälet till detta. Hvilan Utbildning bedriver utbildningsverksamhet på fyra orter med samma organisationsnummer. Hvilan ägs av en ideell organisation vars enda ägarintresse är kvalitativ utbildning. Ägarföreningen har inte någon vinstutdelning utan alla medel återinvesteras i utbildningsverksamheten. Befintliga verksamheter visar därmed goda siffror och skolan har en mycket god soliditet och likviditet, och kan därför göra utökningar och nyetableringar med eget kapital. Se årsredovisning och bilagor under 3.2 och 3.4. Inlämnad likviditets och resultatbudget visar en bärighet redan i skiftet mellan år 1 och år Årsredovisning/årsbokslut Bifoga årsredovisning/årsbokslut för senast avslutade räkenskapsår inklusive revisionsberättelse om sådan finns. Om sådan inte upprättats, kom in med en aktuell balans och resultatrapport (max 2 månader gammal). Om sökanden har gått med förlust de senaste åren/perioderna eller om bolagets/föreningens ekonomi visar låg likviditet och/eller soliditet, redogör i förekommande fall för bakgrunden till detta. Redogör dessutom för hur sökanden ska stärka den ekonomiska situationen. Om sökanden ingår i en koncern, redovisa koncernens ekonomiska ställning inklusive koncernredovisning om sådan finns. Förtydliga eventuella kommissionsförhållanden. Lägg till bilaga 3.3 Grundbelopp Redovisa hur sökanden har beräknat kommunens grundbelopp per nationellt program. Beloppet ska stå i överensstämmelse med det angivna elevantalet inom respektive nationellt program. Av redogörelsen ska framgå beloppets storlek och hur det har beräknats vilka kontakter som tagits med kommunen. Bidragsbeloppet kommer att grundas i riksprislistan om elevens hemkommun saknar programmet, eller i hemkommunens fastställda bidragsbelopp. Då vi i dagsläget inte kan veta vilka kommuner eleverna kommer att tillhöra använder vi riksprislistan som underlag, och då 2018 års underlag eftersom 2019 inte är publicerat än. 3.4 Lån/ägartillskott/aktieägartillskott

139 samt finansiering med egna medel Om lån/ägartillskott/finansiering med egna medel upptagits i budgeten, inkom med nedanstående uppgifter. Lån Styrk posten lån med aktuellt undertecknat lånelöfte från till exempel bank. Av lånelöftet ska framgå vilket belopp som kan/kommer att lånas ut bolagets/föreningens namn och organisationsnummer lånelöftets giltighetstid eventuella villkor för lånet datum då lånelöftet är undertecknat kontaktuppgifter till utlånande part Om långivaren är en bank ska det av lånelöftet även framgå vilken bank som avser att låna ut pengarna. Om långivaren är en privatperson eller annan juridisk person än bank ska nedanstående information bifogas lånelöftet underlag som visar att utlånande part är behörig att låna ut medlen såsom firmatecknare i bolaget (t ex registreringsuppgifter från Bolagsverket) underlag som styrker att medlen finns att tillgå, exempelvis genom kontoutdrag, årsredovisning eller liknande. Aktieägartillskott/ägartillskott Om medel tillskjuts av ägarna ska detta framgå under denna post. Tillskottet ska styrkas med aktuellt intyg som är undertecknat av lämnande part. Om lämnande part är en juridisk person ska intyget signeras av behöriga firmatecknare i det bolag som lämnar tillskottet och underlag som styrker att signerande personer är behörig firmatecknare ska bifogas (t ex registreringsuppgifter från Bolagsverket). Utöver intyget ska bifogas underlag som styrker att medlen finns att tillgå. Detta gäller oavsett om lämnande part är privatperson eller ett bolag. Exempel på sådant underlag är kontoutdrag, årsredovisning eller liknande. Finansiering med egna medel Med detta avses till exempel medel som finns tillgängliga i den sökandes pågående verksamhet. Styrk posten med till exempel sökandens senaste årsredovisning och kontoutdrag och förklara vilka medel sökanden avser nyttja.. Ej aktuellt. Lägg till bilaga 3.5 Övriga inbetalningar/intäkter Om övriga inbetalningar/intäkter ingår i budgeten ska dessa redovisas. Ange i så fall vad posten omfattar och med vilket belopp. Om det finns utbetalningar/kostnader som kan hänföras till inbetalningarna/intäkterna ange belopp och var de återfinns i budgeten. Tillskott av medel som inte omfattas av lån/ägartillskott/finansiering med egna medel, styrks till exempel med intyg och kontoutdrag från privatperson, sponsoravtal, inbetalningar från medlemmar eller liknande. Ej aktuellt. 3.6 Likviditetsbudget och resultatbudget Inkom med en likviditetsbudget för läsår 1 samt en resultatbudget för läsår 1, 2 och 3 alternativt en bidragskalkyl, det vill säga endast en redovisning av de intäkter och kostnader som påverkas av utökningen. Moms och sociala avgifter ska ingå i beräkningen. Sökanden kan komma in med en budget för hela skolverksamheten alternativt en budget som endast berör utökningen. Ange nedan vilken typ av budget som lämnas in samt hur många elever och lärare den är beräknad på. Om sökanden kommer in med en budget för hela skolverksamheten, ange nedan hur många elever och lärare som budgeten är beräknad på. Antal elever Antal lärare Läsår 1 Läsår 2 Läsår 3 Likviditetsbudget läsår 1 Resultatbudget Inbetalningar Läsår 1 Intäkter Läsår 1 Läsår 2 Läsår 3 Kommunalt bidrag gymnasieskola Lån Aktieägartillskott/ ägartillskott Finansiering med egna medel Annan finansiering Övriga inbetalningar Kommunalt bidrag gymnasieskola Övriga intäkter Summa inbetalningar Summa intäkter Utbetalningar Kostnader Personal Personal

140 Skolledning Skolledning Lärare gymnasieskola Lärare gymnasieskola Övrig personal Övrig personal Administration Administration Rekrytering Rekrytering Fortbildning Fortbildning Lokaler/Utrustning Lokaler/Utrustning Lokalkostnad Lokalkostnad Kostnader för speciallokaler Möbler Kontorsutrustning/ förbrukningsinventarier Telefon, kopiator mm Kostnader för speciallokaler Kontorsutrustning/ förbrukningsinventarier Läromedel Läromedel Litteratur/utrust./ skolbibliotek (inkl programvaror, licenser) Datorer Litteratur/utrust./ skolbibliotek (inkl programvaror, licenser) Övrigt Övrigt Info och annonsering Info och annonsering Elevhälsa Elevhälsa Skolmåltider Skolmåltider Försäkringar 5600 Försäkringar Studie och yrkesvägledning Studie och yrkesvägledning APL handledning APL handledning Övriga utbetalningar Övriga kostnader Finansiella poster Finansiella poster Räntor Räntor Amorteringar Avskrivningar Möbler Datorer Telefon, kopiator mm Summa utbetalningar Summa kostnader Över/underskott Vinst/förlust Resultatbudgeten Om resultatbudgeten visar ett negativt resultat läsår 1 och bolaget/föreningen inte har ett eget kapital som täcker förlusten, redovisa hur förlusten ska täckas. Om resultatbudgeten visar ett negativt resultat år 3, redovisa när verksamheten beräknas generera som lägst ett nollresultat samt hur sökanden ska arbeta för att uppnå detta. Ej aktuellt, Hvilan har eget kapital att täcka ev. förlust år Lokaler 4.1 Lokaler Redogör för om lokalerna behöver förändras till följd av den tilltänkta utökningen. Ange i sådant fall på vilket sätt detta ska ske. Hvilan Utbildning avser utöka befintlig skolenhet med ytterligare två inriktningar: Ekonomiprogrammet inriktning juridik samt Naturvetenskapsprogrammet inriktning naturvetenskap och samhälle. I och med skolstarten hösten 2019 finns befintliga basrum, grupprum och sociala lokaler och ett fullgott skolbibliotek som utvidgas med lämplig facklitteratur. Det finns undervisningslokaler för att täcka behovet för ytterligare två inriktningar/ klasser per årskurs.

141 4.2 Speciallokaler Redogör för om tillgången till speciallokaler behöver förändras till följd av den tilltänkta utökningen. Ange i sådant fall på vilket sätt detta ska ske. Om speciallokaler ska hyras externt, redogör för avstånd från skolbyggnaden omfattning och organisering av undervisningen som ska bedrivas i speciallokaler utanför skolenheten. Redogör för speciallokaler för nedanstående ämnen Idrott och hälsa Befintliga lokaler (idrottshall och gym) kommer att hyras in externt i direkt närhet till skolan, eleverna går eller cyklar dit på några minuter Naturvetenskapliga ämnen Befintliga lokaler (laborationssalar) kommer finnas egna på skolan Speciallokaler och utrustning för respektive sökt yrkesprogram 5. Skolenhetens ledning och personal 5.1 Rektor För ledning av skolenheten ska det finnas en rektor. Sökanden har en rektor som genom utbildning och erfarenhet har pedagogisk insikt enligt 2 kap. 11 skollagen. 5.2 Lärare behörighetskrav För undervisning i gymnasieskolan ställs krav på lärarnas utbildning. Endast den som har legitimation som lärare och är behörig för viss undervisning får bedriva undervisning. Undantag får göras i vissa fall. Sökanden för gymnasieskolan kommer att följa kraven på lärarnas utbildning enligt 2 kap. 13 och skollagen. 5.3 Antal lärare Ange beräknat antal lärare i gymnasieskolan uttryckt i personer och antal heltidstjänster för båda sökt utökning och för hela skolenheten. Lämna även en redogörelse för hur lärarresurserna ska organiseras på skolan. Om du anger lärarantalet med decimaler, ange det med punkter (t ex. 4.5) istället för kommatecken (4,5). Utökning Läsår 1 Läsår 2 Läsår 3 Fullt utbyggd verksamhet Antal personer Antal heltidstjänster Antal personer Antal heltidstjänster Antal personer Antal heltidstjänster Antal personer Antal heltidstjänster Antal elever per lärare, läsår Antal elever per lärare, läsår Antal elever per lärare, läsår Antal elever per lärare, fullt utbyggd verksamhet Hela skolenheten Läsår 1 Läsår 2 Läsår 3 Fullt utbyggd verksamhet Antal personer Antal heltidstjänster Antal personer Antal heltidstjänster Antal personer Antal heltidstjänster Antal personer Antal heltidstjänster Lämna en redogörelse för hur lärarresurserna ska organiseras på skolan. Till befintliga studieförberedande program har skolan behöriga karaktärslärare i svenska, engelska, matematik, biologi etc. Bland dessa lärare finns utrymme för mer undervisning, idag planerar vi för en lärartäthet i verksamheten om ca 17 elever/lärare. För en stor del av den undervisning som tillkommer med utökningen finns det redan lärarkapacitet, och här finns även synergier med elever som går Ekonomiprogrammet inriktning ekonomi, därav beräknar vi en något högre lärartäthet åk 2 och åk 3. För utökningen behöver lärartjänsterna kompletteras med behörigheter som idag saknas på sökta inriktningen. 5.4 Övrig personal Om sökanden angett övrig personal i budgeten lämna här en beskrivning av vilken personal som avses.

142 6. Arbetsplatsförlagt lärande (APL) och gymnasial lärlingsutbildning 6.1 Gymnasial lärlingsutbildning Sökanden avser att erbjuda gymnasial lärlingsutbildning. Om sökanden avser att erbjuda gymnasial lärlingsutbildning ange i vilken årskurs sökanden avser att påbörja lärlingsutbildningen. 6.2 Omfattning av APL Ange antal veckor som kommer att förläggas till APL på respektive program/inriktning. Program Inriktning Veckor Infoga program 6.3 Säkerställande av APL platser Redogör för hur sökanden avser säkerställa att samtliga elever får tillgång till APL platser på utbildningen. 6.4 Lokalt programråd Skolenheten kommer för yrkesprogrammen att upprätta ett eller flera lokala programråd för samverkan mellan skola och arbetsliv enligt 1 kap. 8 gymnasieförordningen. 6.5 Handledare Beskriv sökandens rutiner för att utse en handledare på APL platsen. Av beskrivningen ska framgå hur sökanden avser att säkerställa att den handledare som utses har nödvändig kunskap och erfarenhet för uppdraget och även i övrigt bedöms vara lämplig. 6.6 Bedömning och betygsättning Redogör för sökandens rutiner för bedömning och betygsättning vid arbetsplatsförlagt lärande. Av beskrivningen ska framgå vem som ansvarar för att betyg sätts i enlighet med författningarna hur eleverna informeras om det centrala innehållet i kursmålen hur det säkerställs att de moment som ska genomföras på APL platsen kopplas till kursmålen. 6.7 Lärlingsutbildning utbildningskontrakt Om gymnasieskolan avser att erbjuda gymnasial lärlingsutbildning redogör för hur utbildningskontraktet kommer att utformas alternativt bifoga ett exempel på utbildningskontrakt. Lägg till bilaga 7. Övrigt 7.1 Övriga upplysningar Eventuella övriga upplysningar som sökande önskar framhålla anges här. 7.2 Angående bilagor På sidan Skicka in ges ni möjlighet att bifoga ytterligare filer till ansökan. Om ni inte kommer att bifoga samtliga efterfrågade bilagor, redogör för orsaken till detta.

143 Utbildningsförvaltningen Tjänsteskrivelse 1 (3) Utbildningskansliet Diarienummer UN 2019/0202 & UN 2019/0201 Hanna Ericsson Utbildningsnämnden hanna.ericsson@lund.se Yttrande över: Ansökan från Dans och Musikal i Lund AB om spetsutbildning med inriktning Dans respektive Musik Sammanfattning Dans och Musikal i Lund AB har hos Skolinspektionen ansökt om förnyat tillstånd att driva de två riksrekryteringar inom estetiska programmet som skolan sedan år 2012 bedrivit. Skolinspektionen har berett Lunds kommun möjlighet att yttra sig över ansökan. Utbildningsförvaltningen föreslår utbildningsnämnden att tillstyrka ansökan. Beslutsunderlag Utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse den 5 april 2019 dnr UN 2019/0202 och dnr UN2019/0201 Skolinspektionens remiss dnr SI2019:907 och dnr SI 2019:897. Barnets bästa Lunds kommun ska tillsammans med de fristående gymnasieskolorna verka för att erbjuda ett gymnasieutbud som motsvarar ungdomarnas önskningar och behov. Ärendet Bakgrund Både lägeskommun och närliggande kommuner har i enlighet med 2 kap. 5 skollagen (2010:800) vid nyetableringar eller utökningar i fristående skolors utbildningsutbud, möjlighet att lämna ett yttrande till Skolinspektionen. Syftet med kommunernas yttrande är att ge underlag för att bedöma om etableringen av den fristående gymnasieskolan på sikt kan medföra påtagliga negativa konsekvenser för skolväsendet i kommunen eller i regionen. Under Skolinspektionens handläggning kontrolleras och bedöms bland annat innehållet i ansökan, antagningsstatistik till gymnasieskola, ekonomin hos sökanden samt eventuella anmälningsärenden Postadress Besöksadress Telefon växel Internetadress E-post Klicka här för att ange text utbildningsforvaltningen@lund.se

144 Tjänsteskrivelse 2 (3) Diarienummer UN 2019/0202 & UN 2019/0201 och tillsynsbeslut. Från och med 2019 görs också en prövning av huvudmannens ägar- och ledningskrets gällande lämplighet samt insikt i de regelverk som gäller för att bedriva skola. Det är alltså inte en uppgift för kommunen att bedöma om utbildningen vid den fristående gymnasieskolan kommer att uppfylla de kvalitetskrav och andra förutsättningar som formuleras i skolförfattningarna utan detta åligger Skolinspektionen. Kommunens yttrande bör istället omfatta vilka ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser som kan uppstå på lång sikt vid start av sökandens planerade utbildning. Med lång sikt avses cirka fem-sex år. Skolinspektionen vill även ha uppgifter på vilka kommuner/förbund vi har samverkansavtal med. För att Skolinspektionen ska kunna göra en helhetsbedömning av vilka följder en etablering kan medföra bör vi utöver yttrandet även bifoga följande: 1. En befolkningsprognos över kommunens 16- åringar de kommande fem åren (år ) (se bilaga 1). 2. En sammanställning över vilka kommunala gymnasieskolor i kommunen som idag erbjuder utbildning liknande den sökta utbildningen (se bilaga 2). Yttrande Med hänvisning till att spetsutbildningarna vid Lunds Dans- och Musikalgymnasium inte har någon motsvarighet vid de kommunala gymnasieskolorna antas förlängningen av de båda inriktningarna inte innebära några negativa konsekvenser för Lunds kommun, varför utbildningsförvaltningens förslag är att tillstyrka ansökan från Dans och Musikal AB i Lund. Ordförandes förslag till beslut Utbildningsnämnden föreslås besluta att tillstyrka ansökan från Dans och Musikal i Lund AB om att bedriva riksrekryterande utbildning inom Estetiska programmet inriktning Dans och Estetiska programmet inriktning Musik. Stefan Norrestam Utbildningsdirektör Hanna Ericsson Utvecklingsledare

145 Tjänsteskrivelse 3 (3) Diarienummer UN 2019/0202 & UN 2019/0201 Beslut expedieras till: Skolinspektionen Akten

146 Utbildningsförvaltningen Tjänsteskrivelse 1 (3) Utbildningskansliet Diarienummer UN 2019/0180 UN 2019/0274 UN 2019/0188 Hanna Ericsson hanna.ericsson@lund.se Utbildningsnämnden Ansökan om att få starta fristående gymnasieskolor i närliggande kommuner Sammanfattning Skolinspektionen har fått in tolv ansökningar avseende fristående gymnasieskolor i Malmö och Staffanstorp. Ansökningarna rör nyetableringar, utökningar, samt inrättande av särskild variant av nationellt program respektive nationellt godkänt idrottsutbildning. Skolinspektionen har gett Lunds kommun möjlighet att yttra sig över ansökningarna. Utbildningsförvaltningen föreslår nämnden att besluta att avstå från att yttra sig. Beslutsunderlag Utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse den 5 april 2019 dnr UN 2019/0180, UN2019/0187 och UN 2019/0274 Bilaga 1: Sammanställning över inkomna ansökningar avseende fristående gymnasieskolor i Malmö och Staffanstorps kommuner Barnets bästa Lunds kommun ska tillsammans med de fristående gymnasieskolorna verka för att erbjuda ett gymnasieutbud som motsvarar ungdomarnas önskningar och behov. Ärendet Både lägeskommun och närliggande kommuner har i enlighet med 2 kap. 5 skollagen (2010:800) vid nyetableringar eller utökningar i fristående skolors utbildningsutbud, möjlighet att avge ett yttrande till Skolinspektionen. Utbildningsnämnden i Lund har möjlighet att yttra sig om nyetableringar eller utökningar av befintlig utbildning vid gymnasieskolor i Malmö, Eslöv, Hörby och Staffanstorps kommuner. Yttrandena är ett utav flera underlag när Skolinspektionen bedömer om en etablering av den sökta utbildningen skulle medföra Postadress Besöksadress Telefon växel Internetadress E-post Klicka här för att ange text utbildningsforvaltningen@lund.se

147 Tjänsteskrivelse 2 (3) Diarienummer UN 2019/0180 UN 2019/0274 UN 2019/0188 påtagliga negativa följder för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna (kommunal verksamhet). Under Skolinspektionens handläggning kontrolleras och bedöms bland annat innehållet i ansökan, antagningsstatistik, ekonomin samt eventuella anmälningsärenden och tillsynsbeslut. Från och med 2019 görs också en prövning av huvudmannens ägar- och ledningskrets gällande lämplighet samt insikt i de regelverk som gäller för att bedriva skola. Det är alltså inte en uppgift för kommunen att bedöma om utbildningen vid den fristående gymnasieskolan kommer att uppfylla de kvalitetskrav och andra förutsättningar som formuleras i skolförfattningarna utan detta åligger Skolinspektionen. Kommunens yttrande bör istället omfatta vilka ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser som kan uppstå på lång sikt (fem till sex år) vid start av sökandens planerade utbildning. Av de tolv inkomna ansökningarna i närliggande kommuner rör två stycken nyetableringar, båda i Malmö. Sju ansökningar rör utökningar, varav sex Malmö och en i Staffanstorp. En utav ansökningarna rör godkännande som huvudman för nationellt godkänd idrottsutbildning i Malmö och två ansökningar rör godkännande av särskild variant inom nationellt program inom ramen för inriktning och programfördjupning i Staffanstorps kommun. Det är komplicerat att bedöma huruvida nyetableringarna, utökningarna samt andra förändringar i närliggande kommuners utbildningsutbud, i kombination med andra faktorer (så som befolkningstillväxt, elevers preferenser avseende skolor och program, lagändringar etc) kommer att påverka skolväsendet i Lunds kommun på lång sikt (fem till sex år, vilket är den tidshorisont Skolinspektionen vill att yttrandena ska omfatta). Utifrån ovanstående föreslås att utbildningsnämnden avstår från att yttra sig över de inkomna ansökningarna i närliggande kommuner.

148 Tjänsteskrivelse 3 (3) Ordförandes förslag till beslut Diarienummer UN 2019/0180 UN 2019/0274 UN 2019/0188 Utbildningsnämnden föreslås besluta att avstå från att yttra sig avseende inkomna ansökningar rörande utbildningsutbudet vid fristående gymnasieskolor med lägeskommun Malmö respektive Staffanstorp. Stefan Norrestam Utbildningsdirektör Hanna Ericsson Utvecklingsledare Beslut expedieras till: Skolinspektionen Akten

149 Lägeskommun Huvudman Skola Program Malmö Ljud & Bildskolan LBS AB LBS Kreativa gymnasiet Malmö Estetiska programmet (Bild och formgivning + Estetik och media) Teknikprogrammet (Design och produktutveckling + Informationsoch medieteknik) Nyettablering x x Nytt program/ny inrikting på befintligt Annat Malmö Hvilan Utbildning AB Hvilan Gymnasium Ekonomiprogrammet (Juridik) Malmö Didaktus Skolor AB Didaktus Malmö Barn och fritidsprogramet (Pedagogiskt arbete) x x Vård och omsorgsprogramet x Malmö Thoren Innovation School Malmö 2 Thoren Innovation School AB Teknikprogrammet (Informationsoch medieteknik) Samhällsvetenskapsprogrammet (Medier, information och kommunikation) x x Malmö Stiftelsen Bladins skola Bladins gymnasium Samhällsvetenskapsprogrammet (Beteendevetenskap) x Malmö Drottning Blankas Gymnasieskola AB Drottning Blankas Gymnasieskola Ekonomiprogrammet (Ekonomi) x

150 Malmö Thorengruppen AB Yrkesgymnasiet Malmö Hotell och turismprogrammet (Hotell och konferens) x Malmö ProCivitas Privata Gymnasium AB ProCivitas Privata Gymnasium Malmö Klaragymnasium AB KLARA Teoretiska Gymnasium Malmö Ekonomiprogrammet (Ekonomi) Naturvetenskapsprogrammet (Naturvetenskap och samhälle + Naturvetenskap) x x Särskild variant av nationellt godkänd idrottsutbildning (fotboll) Samhällsvetenskapsprogrammet (Medier, information och kommunikation + Samhällsvetenskap) x Staffanstorps kommun Hvilan Utbildning AB Hvilan Gymnasium Kabbarp Bygg och anläggningsprogrammet (Husbyggnad) Ekonomiprogrammet Naturvetenskapsprogrammet x x x Särskild variant inom utrymmet för programfördjupning Särskild variant inom utrymmet för programfördjupning

151 Utbildningsnämnden Tjänsteskrivelse 1 (2) Ordförande Diarienummer UN 2019/0334 Rasmus Törnblom (M) rasmus.tornblom@lund.se Utbildningsnämnden Gemensamma rutiner för frånvarorapportering och frånvarouppföljning Sammanfattning I syfte att minska elevernas ogiltiga frånvaro i de kommunala gymnasieskolorna föreslår ordförande att en gemensam policy för frånvarorapporteringen tas fram för de kommunala gymnasieskolorna. Beslutsunderlag Ordförandens tjänsteskrivelse Ärendet Det finns ett tydligt samband mellan närvaro och lyckade studier. Elever som är frånvarande riskerar försämrade studieresultat och frånvaron kan även vara uttryck för att andra saker inte står rätt till. Att arbeta för att fånga upp och tidigt kunna göra insatser för att stärka elevernas närvaro är därför prioriterat. Som det ser ut idag arbetar de kommunala gymnasieskolorna på olika sätt och med olika intensitet för att motverka den ogiltiga frånvaron. Att motverka den ogiltiga frånvaron är prioriterat och något som i huvudsak behöver hanteras på respektive skola. Därför föreslår ordförande att en gemensam policy tas fram för att på kommungemensam nivå sätta en gemensam grund att utgå ifrån. Det kan till exempel handla om när och under vilka förutsättningar skolorna ska rapportera till CSN, vilken typ av frånvaro som är viktig att följa upp systematiskt, hur och i vilken omfattning av frånvaron rapporteras till nämnden samt säkerställa att tillämpningen sker på relativt likartat sätt på alla de kommunala gymnasieskolorna. Postadress Besöksadress Telefon växel Internetadress E-post Box 138 Stora Södergatan utbildningsforvaltningen@lund.se Lund

152 Tjänsteskrivelse 2 (2) Diarienummer Ordförandes förslag till beslut Utbildningsnämnden föreslås besluta att uppdra till förvaltningen att arbeta fram gemensamma rutiner för frånvarorapportering och frånvarouppföljning i enlighet med vad som redogjorts i ärendet. Rasmus Törnblom (M) Ordförande

153 Utbildningsnämnden Tjänsteskrivelse 1 (2) Ordförande Diarienummer UN 2019/0335 Rasmus Törnblom (M) rasmus.tornblom@lund.se Utbildningsnämnden Initiativ för friskoleetableringar Sammanfattning I syfte att ytterligare stärka Lunds som utbildningsort för gymnasieskolan föreslår ordförande att förvaltningen ges ett uppdrag att inleda en dialog med kommunkontoret och stadsbyggnadskontoret för att undersöka möjligheterna att tillsammans arbeta strategiskt och sammanhållet för att göra Lunds kommun mer attraktivt för friskoleetableringar. Beslutsunderlag Ordförandens tjänsteskrivelse Ärendet Under en tioårsperiod bedöms antalet ungdomar i gymnasieålder att öka med över i Skåne. Mer än hälften av dessa ungdomar kommer att vara bosatta i sydvästra Skåne. Lunds kommun är redan idag Skånes största kommun när det kommer till gymnasieplatser och programutbud. Av dessa gymnasieplatser arrangeras en dryg fjärdedel av dessa platser i fristående regi. Detta kan jämföras med Malmö och Helsingborg som tillsammans med Lund är de kommuner som har flest gymnasieplatser i Skåne. I Malmö arrangeras knappt hälften av alla gymnasieplatser i fristående regi och i Helsingborg arrangeras nära 60 % av platserna i fristående regi. Även när Hedda Andersson gymnasiet är färdigbyggt pekar prognoserna på att efterfrågan på gymnasieplatser i vår del av regionen kommer att vara större än utbudet. Den relativt låga andelen fristående gymnasieskolor i Lunds kommun har inneburit att Lunds kommun har tagit ett stort ansvar för det huvudsakliga utbudet av gymnasieplatser i regionen. Det har bidragit till att stärka Lund som en attraktiv utbildningsort, men också att kommunen har tagit på sig stor investeringar i lokaler för gymnasieskolorna. Postadress Besöksadress Telefon växel Internetadress E-post Box 138 Stora Södergatan utbildningsforvaltningen@lund.se Lund

154 Tjänsteskrivelse 2 (2) Diarienummer UN 2018/0471 Med utgångspunkt i den framtida efterfrågan på gymnasieplatser i sydvästra Skåne och den relativt stora andelen gymnasieplatser som idag bedrivs i kommunal regi i Lund finns det ett utrymme som skulle kunna tas av friskolor. På så sätt skulle fler aktörer kunna vara med och ta ett större ansvar för Lund som utbildningsort och elevernas möjlighet att välja skola och program skulle stärkas. Idag finns ingen samordnat process från kommunens sida för att arbeta med fristående gymnasieaktörer när det kommer till frågor som till exempel mark, lokaler, skolplanering och likande. Genom att utbildningsförvaltningen initierar en dialog med kommunkontoret i syfte att få till ett samarbete med berörda förvaltningar i dessa frågor kan samordningen i dessa frågor förbättras. På så sätt kan kommunen underlätta för nyetableringar såväl som expansioner samtidigt som man från kommunens sida även skulle kunna uppvakta fristående gymnasieaktörer i syfte att få dessa att etablera sig i Lund. Ordförandes förslag till beslut Utbildningsnämnden föreslås besluta att uppdra till förvaltningen att inleda en dialog med kommunkontoret i syfte att hitta en samarbetsform för att tillsammans med berörda förvaltningar arbeta strategiskt med friskoleetableringar/friskoleexpansioner i enlighet med vad som anförts i ärendet. Rasmus Törnblom (M) Ordförande

155 Utbildningsförvaltningen Tjänsteskrivelse 1 (2) Utbildningskansliet Diarienummer UN 2019/0129 Stewe Löfberg stewe.lofberg@lund.se Utbildningsnämnden Anmälan av delegationsbeslut Sammanfattning En kommunal nämnd har enligt 6 kap. 37 kommunallagen rätt att uppdra åt ett presidium, utskott, ledamot eller ersättare eller åt en anställd hos kommunen att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. Enligt ny kommunallag (2017:725) ska nämnden besluta om i vilken utsträckning beslut fattade med stöd av delegation ska anmälas till nämnden, vilket ej gjorts. Därför redovisas samtliga beslut. Följande delegationsbeslut anmäls vid utbildningsnämndens sammanträde den 17 april 2019: U Undervisnings- och elevärenden U:7 Avstängning av elev, nr 4 10/19 U:41 Individuellt anpassat program, nr 1/19 P Personalärenden -Katedralskolan, nr 7 17/19 -ISLK, nr 10/19 -Polhemskolan, nr 5 13/19 -Spyken, inga nya -Vipan, nr 19 24/19, lärlingar nr 1 47/19 -Hedda Anderssongymnasiet, nr 4/19 -Vuxenutbildningen, inga nya -Modersmålscentrum, nr 19 25/19 -Förvaltningschef/Utbildningskansli, nr 6 7/19 P:8 Entledigande vid egen uppsägning, nr 9 19/19 E Ekonomiärenden E:5 Antagande/tecknande av övriga anbud/avtal Postadress Besöksadress Telefon växel Internetadress E-post Box 138 Stora Södergatan utbildningsforvaltningen@lund.se Lund

156 Tjänsteskrivelse 2 (2) Diarienummer UN 2019/0129 För belopp under 10 prisbasbelopp: a) Utbildningskansliet, nr 7 9/19 E:30 Utse beslutsattestanter mellan utbildningsnämndens årliga revideringar, nr 3/19. Beslutsunderlag Utbildningskansliets tjänsteskrivelse Utbildningsförvaltningens delegationsplan per den 20 februari Ordförandes förslag till beslut Utbildningsnämnden föreslås besluta att lägga redovisningen av delegationsbeslut som förtecknas i utbildningsnämndens protokoll till handlingarna. Stefan Norrestam Utbildningsdirektör Stewe Löfberg Nämndsekreterare Beslut expedieras till: Akten

157 Utbildningsförvaltningen Tjänsteskrivelse 1 (1) Utbildningskansliet Diarienummer UN 2019/0130 Stewe Löfberg stewe.lofberg@lund.se Utbildningsnämnden Anmälningar - inkomna skrivelser Sammanfattning Följande handlingar anmäls till utbildningsnämndens sammanträde den 17 april 2019: Kommunstyrelsen - 55 Nämndernas granskningsrapport intern kontroll 2018 Kommunstyrelsens arbetsutskott - 90 Beställning av ombyggnad kök/matsal, Katedralskolan. Beslutsunderlag Utbildningskansliets tjänsteskrivelse Ordförandes förslag till beslut Utbildningsnämnden föreslås besluta att lägga anmälningarna till handlingarna. Stefan Norrestam Utbildningsdirektör Stewe Löfberg Nämndsekreterare Beslut expedieras till: Akten Postadress Besöksadress Telefon växel Internetadress E-post Box 138 Stora Södergatan utbildningsforvaltningen@lund.se Lund

158 Kommunstyrelsen Protokollsutdrag 1 (3) Sammanträdesdatum Nämndernas granskningsrapport intern kontroll 2018 Dnr KS 2018/1053 Sammanfattning Samtliga nämnder har rapporterat och utvärderat arbetet med intern kontroll. Den sammanvägda bedömningen är att kommunens arbete med intern kontroll i allt väsentligt fungerar väl, men att det finns förbättringsområden. Det gäller framför allt behov av informationsinsatser till enskilda brandskyddsansvariga samt dokumentation. Informations- och arkivdokumentation behöver uppdateras för flera IT-system. Föreslås att kommunstyrelsen godkänner utvärderingen av nämndernas interna kontrollarbete för Beslutsunderlag Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut den 25 februari Kommunkontorets tjänsteskrivelse Granskningsrapport intern kontroll Lunds kommun 2018 Beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna utvärderingen av nämndernas interna kontrollarbete för år Beslut expedieras till: Samtliga nämnder och styrelser Kommunkontoret/Ekonomiavdelningen Akten Justerare Utdragsbestyrkande

159 Kommunstyrelsen Protokollsutdrag 2 (3) Sammanträdesdatum Diarienummer KS 2019/0019 Kommunstyrelsen Plats och tid Knutsalen, Rådhuset, klockan Ledamöter Philip Sandberg (L), ordförande Fredrik Ljunghill (M), vice ordf Anders Almgren (S), 2:e v ordf, 48-69, kl 14:00-16:15 Camilla Neptune (L) Birger Swahn (M) Inga-Kerstin Eriksson (C) Börje Hed (FNL) Hedvig Åkesson (KD) Fanny Johansson (S) Björn Abelson (S) Karin Svensson Smith (MP) Helena Falk (V) Hans-Olof Andersson (SD) Tjänstgörande ersättare Lena Fällström (S), tjänstgör för Anders Almgren (S) Ersättare Övriga Justerare Fabian Zäll (L) Jessica Ulfgren (L), närvarar inte 65 pga jäv Klas Svanberg (M) Kenth Andersson (S) Mats Olsson (V) Christoffer Brinkåker (SD) Gunnar Jönsson, sekreterare, kommunkontoret Henrik Weimarsson, ekonomidirektör, kommunkontoret Christoffer Nilsson, kommundirektör, kommunkontoret Mattias Nilsen, samhällsstrateg, kommunkontoret Kajsa Hansson Sigvardsson, press och mediaansvarig, kommunkontoret Fredrik Ljunghill (M) Paragrafer Plats och tid för justering Rådhuset, Stortorget 7, Lund, onsdagen den 13 mars 2019 kl 09:30 Justerare Utdragsbestyrkande

160 Kommunstyrelsen Protokollsutdrag 3 (3) Sammanträdesdatum Diarienummer KS 2019/0019 Underskrifter Sekreterare Gunnar Jönsson Ordförande Philip Sandberg (L) Justerare Fredrik Ljunghill (M) ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Paragrafer Datum då anslaget sätts upp Datum då anslaget tas ned Förvaringsplats för protokollet Kommunkontoret/Bruksgatan 22 Underskrift Gunnar Jönsson Justerare Utdragsbestyrkande

161 Kommunkontoret Ekonomiavdelningen Tjänsteskrivelse (3) Anna Andersson Kommunstyrelsen Nämndernas granskningsrapport intern kontroll 2018 Dnr KS 2018/1053 Sammanfattning Samtliga nämnder har rapporterat och utvärderat arbetet med intern kontroll. Den sammanvägda bedömningen är att kommunens arbete med intern kontroll i allt väsentligt fungerar väl, men att det finns förbättringsområden. Det gäller framför allt behov av informationsinsatser till enskilda brandskyddsansvariga samt dokumentation. Informations- och arkivdokumentation behöver uppdateras för flera IT-system. Föreslås att kommunstyrelsen godkänner utvärderingen av nämndernas interna kontrollarbete för Beslutsunderlag Kommunkontorets tjänsteskrivelse (denna skrivelse) Granskningsrapport intern kontroll Lunds kommun 2018 Barnets bästa Den interna kontrollen är ett led i kommunens styrning och ledning och ett verktyg för att säkerställa att resurser används på ett ändamålsenligt sätt så att barns intresse skyddas. Ärendet Redovisning av genomförd granskning av kommungemensamma kontrollaktiviteter för år Granskningen avser de kommungemensamma kontrollmål som beslutades av kommunstyrelsen samt en utvärdering av kommunens samlade interna kontroll. De kommungemensamma kontrollaktiviteterna har under 2018 varit följande Uppföljning av systematiskt brandskyddsarbete Självskattning av kontrollmiljö för dokumenthantering och informationssäkerhet Postadress Besöksadress Telefon växel Internetadress e-post Box 41 Bruksgatan kommunkontoret@lund.se Lund

162 Tjänsteskrivelse (3) Uppföljningen av det systematiska brandskyddsarbetet visar att det i allt väsentligt fungerar i kommunens nämnder. De få brister som rapporterats avser främst informationsinsatser till enskilda brandskyddsansvariga samt dokumentation av det systematiska brandskyddsarbetet. Bristerna kommer att åtgärdas under Servicenämnden har även ett ansvar i sin roll som fastighetsförvaltare för de fastigheter som hyrs ut. De förbättringsåtgärder som nämnden lyfter fram är att gränsdragningslistor ska beslutas och implementeras och att arbetet ska digitaliseras. Självskattning avseende dokumenthantering och informationssäkerhet visar att nämnderna arbetar systematiskt med att uppfylla de krav som ställs. Nämnderna har identifierat några förbättringsområden, bl a behöver informations- och arkivdokumentation enligt kommunens arkivreglemente uppdateras för flera IT-system. Utöver de kommungemensamma kontrollaktiviteterna har varje nämnd genomfört två-fyra kontrollaktiviteter beslutade av respektive nämnd utifrån riskanalys i respektive verksamhet. I de fall brister har påträffats har nämnderna upprättat plan i syfte att åtgärda bristerna. Den samlade bedömningen är att nämnderna arbetar systematiskt med en interna kontrollen och att den i allt väsentligt fungerar väl i kommunens verksamheter. Granskningen redovisas i sin helhet i tillhörande rapport. Kommunkontorets förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen besluta att godkänna utvärderingen av nämndernas interna kontrollarbete för år 2018 Kommunkontoret Christoffer Nilsson Kommundirektör Carin Hillåker Bitr kommundirektör Beslut expedieras till:

163 Tjänsteskrivelse (3) Akten

164 Kommunstyrelsens arbetsutskott Protokollsutdrag 1 (4) Sammanträdesdatum Beställning av ombyggnad kök/matsal, Katedralskolan Dnr KS 2016/0187 Sammanfattning Kommunstyrelsen beställde en ombyggnad av Katedralskolans kök/matsal samt en tillbyggnad med ett nytt våningsplan, med en bedömd investeringskostnad på 45 mnkr. Sedan beställningen gjordes har förutsättningarna ändrats och den bedömda investeringsutgiften är nu 60 mnkr. Det finns flera olika anledningar till fördyringen, men den viktigaste är att skyddsrummet måste behållas och förstärkas. När projektet beställdes var en förutsättning att verksamheten skulle evakueras till Parkskolan. Detta har reviderats eftersom Parkskolan ska byggas om för att rymma grundskola. Planeringen är att tillfälligt hyra lokaler i det tidigare Åhlenshuset för matsal och uppehållsutrymmen för eleverna. Serviceförvaltningen önskarfinansiering för dessa lokaler. Evakueringskostnaden är bedömd till 3,5 mnkr för ett år med hyra och ombyggnad. Kommunkontoret rekommenderar kommunstyrelsens arbetsutskott att godkänna avvikelsen i projektet och rekommenderar kommunstyrelsen att ge utbildningsnämnden tillfälliga hyresmedel för evakuering. De tillfälliga hyresmedlen finansieras med kommunstyrelsens reserverade medel för tillkommande lokalförändringar. Beslutsunderlag Kommunkontorets tjänsteskrivelse den 7 mars 2019 Servicenämndens arbetsutskotts beslut den 4 mars 2019, 1 Serviceförvaltningens tjänsteskrivelse den 21 februari 2019 Kommunstyrelsens beslut den 6 april 2016, 132 Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår att Kommunstyrelsen beslutar att kommunstyrelsen ersätter utbildningsnämnden med faktisk evakueringshyra för matsal och kök under projekttiden. Justerare Utdragsbestyrkande

165 Kommunstyrelsens arbetsutskott Protokollsutdrag 2 (4) Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att godkänna avvikelsen och ge investeringsprojektet Katedralskolans matsal en nyinvesteringsram på 60 mnkr. Protokollsanteckningar Inga-Kerstin Eriksson (C): Det är mycket positivt med ett tillagningskök. Beslut expedieras till: Utbildningsnämnden Servicenämnden Kommunkontoret, Ekonomiavdelningen Kommunstyrelsen Justerare Utdragsbestyrkande

166 Kommunstyrelsens arbetsutskott Protokollsutdrag 3 (4) Sammanträdesdatum Diarienummer KS 2019/0068 Kommunstyrelsens arbetsutskott Plats och tid Rådhuset: Knutssalen, klockan Ledamöter Philip Sandberg (L), Ordförande Fredrik Ljunghill (M), 1:e vice ordförande, 1 Börje Hed (FNL) Karin Svensson Smith (MP) Tjänstgörande ersättare Inga-Kerstin Eriksson (C), Ersättare för Fredrik Ljunghill (M) 2-3 Fanny Johansson (S), Ersättare för Anders Almgren (S) Ersättare Övriga Justerare Hedvig Åkesson (KD) Christoffer Nilsson, Kommundirektör Carin Hillåker, Biträdande kommundirektör Henrik Weimarsson, Ekonomichef Emma Fager Malmström, Politisk sekreterare Fredrik Sjögren, Politisk sekreterare Sebastian Persson, Politisk sekreterare Sebastian Petersen, Politisk sekreterare Christoffer Stenström, Politisk sekreterare Carl Gustaf Jönsson, Politisk sekreterare Patrik Persson, Controller Mattias Hedenrud, Utvecklingschef Henrik Nilsson, Controller Karin Svensson Smith (MP) Paragrafer Plats och tid för justering Justerare Utdragsbestyrkande

167 Kommunstyrelsens arbetsutskott Protokollsutdrag 4 (4) Sammanträdesdatum Diarienummer KS 2019/0068 Underskrifter Sekreterare Ordförande Philip Sandberg (L) Justerare Karin Svensson Smith (MP) ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Paragrafer Datum då anslaget sätts upp Datum då anslaget tas ned Förvaringsplats för protokollet Kommunkontoret/Bruksgatan 22 Underskrift Justerare Utdragsbestyrkande

168 Kommunkontoret Tjänsteskrivelse 1 (3) Ekonomiavdelningen Diarienummer KS 2016/0187 Henrik Nygren henrik.nygren@lund.se Kommunstyrelsens arbetsutskott/kommunstyrelsen Beställning av ombyggnad kök/matsal, Katedralskolan. Sammanfattning Kommunstyrelsen beställde en ombyggnad av Katedralskolans kök/matsal samt en tillbyggnad med ett nytt våningsplan, med en bedömd investeringskostnad på 45 mnkr. Sedan beställningen gjordes har förutsättningarna ändrats och den bedömda investeringsutgiften är nu 60 mnkr. Det finns flera olika anledningar till fördyringen, men den viktigaste är att skyddsrummet måste behållas och förstärkas. När projektet beställdes var en förutsättning att verksamheten skulle evakueras till Parkskolan. Detta har reviderats eftersom Parkskolan ska byggas om för att rymma grundskola. Planeringen är att tillfälligt hyra lokaler i det tidigare Åhlenshuset för matsal och uppehållsutrymmen för eleverna. Serviceförvaltningen önskar finansiering för dessa lokaler. Evakueringskostnaden är bedömd till 3,5 mnkr för ett år med hyra och ombyggnad. Kommunkontoret rekommenderar kommunstyrelsens arbetsutskott att godkänna avvikelsen i projektet och rekommenderar kommunstyrelsen att ge utbildningsnämnden tillfälliga hyresmedel för evakuering. De tillfälliga hyresmedlen finansieras med kommunstyrelsens reserverade medel för tillkommande lokalförändringar. Beslutsunderlag Kommunkontorets tjänsteskrivelse den 7 mars 2019 Servicenämndens arbetsutskotts beslut den 4 mars 2019, 1 Serviceförvaltningens tjänsteskrivelse den 21 februari 2019 Kommunstyrelsens beslut den 6 april 2016, 132 Postadress Besöksadress Telefon växel Fax E-post Webbadress kommunkontoret@lund.se