Workshop Psykisk hälsa

Transkript

1 MINNESANTECKNINGAR Workshop Psykisk hälsa Datum Tisdag den 27 augusti 2019 kl Plats Närvarande Kök 11, Växjö Björn Axelsson, PO-Kronoberg Petter Berg Växjö kommun Ida Bergdal, Attention Kronoberg Eva Bergmark, PO-Kronoberg Pernilla Dahlin, Alvesta kommun Johanna Ekbring, Uppvidinge kommun Jonas Ericsson, Region Kronoberg Sándor Eriksson, Vuxenpsykiatrin Linda Farkas, Ljungby kommun Eva Gustafsson, Habiliteringen Elin Görbring, Älmhult kommun Kristin Jeansson, Växjö kommun Erika Lagergren, Region Kronoberg Anna-Maria Lindblom, Lessebo kommun Mari-Louise Olsson, Attention Kronoberg Magnus Pålsson, Kronobergs brukarråd inom missbruks- och beroendevården Jessica Roström, Familjehälsan Malin Wideberg, Markaryd kommun Charlotte Widh, Autism- och Aspergerföreningen Susanne Winst, BUP Handlingsplanen 2019 Tisdagen den 27 augusti träffades regiongruppen och länsgruppen på KÖK11 för att kickstarta arbetet med vår länsgemensamma Handlingsplan Psykisk hälsa för Många av representanterna i vardera grupperingen dök upp och deltog med stor entusiasm i arbetet. Vi började eftermiddagen med en gemensam lunch och gick därifrån till en kort repetition om överenskommelsen för psykisk hälsa som vi arbetar utifrån. Vi gick även igenom programmet för eftermiddagen och deltagarna hittade sina platser i de i förväg indelade fyra grupperna med blandad representation från Region Kronoberg, kommunerna och brukarorganisationerna. Vi började workshoppandet med en kort gruppdiskussion i smågrupperna kring samverkan för att komma igång och då det ligger stort fokus på just samverkan i överenskommelsen för i år. Något vi starkt misstänker kommer finnas med även framgent. Därefter samlade vi Postadress Besöksadress Kontaktuppg. jonas.ericsson@kronoberg.se Region Kronoberg Folkhälsa och social utveckling Växjö Nygatan erika.lagergren@kronoberg.se Sida 1 av 5

2 ihop gruppen och gick igenom handlingsplanen för 2019, punkt för punkt, för att se vad vi tagit med där och vad vi är klara med, vad som behöver utvecklas, föras in eller stå kvar. Efter en kaffepaus tog ett intensivt arbete i grupperna vid. Under vardera 20 minuter diskuterade grupperna vad de skulle vilja föra in i handlingsplanen för 2020 i vardera åldersgrupperingen. Det vill säga att först diskuterades det satsningar på barn och unga i 20 minuter, sedan vuxna i 20 minuter och sist men inte minst gruppen äldre i 20 minuter. Punkterna fördes ner på blädderblocksblad som vi gick igenom så långt vi hann i hela gruppen och sedan samlade in och sammanställde. Texten här nedan består först av anteckningar som gjordes under dagen och sedan kommer sammanställningen av resultatet i smågrupperna kring möjliga/önskvärda satsningar. För att göra anteckningarna lite mer lättlästa har vi valt att gruppera dem där det är möjligt under varje åldersgrupp samt har vi tagit bort de punkter som var helt identiska. Anteckningar från diskussionerna under dagen Förslag på nya indikatorer att lägga till dem vi redan har: - hur många personer som haft daglig verksamhet som övergår till förvärvsarbete -HVB- och familjehemsplaceringar separerat - lägga till annan till indikatorerna Alla åldersgrupper: Flytta hbtq-diplomering till primärvårdspengarna? Socialstyrelsens hbtq-utbildning, svår att bara göra med en arbetsgrupp. Fundera på om det behövs mer kring den eller om den är något vi borde ta bort. Kanske ta bort den eftersom vi haft den i flera år FINSAM borde in bland ansvarsbärarna kring SIP Samsjuklighetsfrågan behöver upp på bordet mer. Integrerad mottagning på något sätt? En mobil enhet? Fler personliga ombud, och för alla åldrar? Barn och unga YAM utöka? Normalisera! inte patologisera och diagnostisera Friends to friends förfrågan om att de ska komma och prata om arbetet de gör Utbildning och identifiering av psykisk ohälsa stryka UVAS om den fortfarande ska vara med behöver den förtydligas så att det inte blir frågan om dubbelarbete. KAA jobbar med UVAS i respektive kommun och det finns ett nätverk i länet. Vuxna Kan vara problem med utbildare då personer byter tjänst. Ska vi ska köra samma som med Familjeband och utbilda personer som kan tänka sig att vara ledare? Erika pratar med Mariah om att föräldraskapsstödsgruppen skulle kunna informera om vad de gör (Länsstyrelsen). SUF-samordnare. Behövs en diskussion om hur det ska fortsätta. Spelberoende? Sida 2 av 5

3 Redovisning av gruppernas resultat: Barn och unga: SKOLA Elever med problematisk skolfrånvaro de som är hemma och de som är på väg dit Elever som inte klarar skolan YAM UVAS, bättre kommunikation skola/soc, fler insatser. Hjälpa vid övergångar. Stödinsatser, Barnens bästa gäller! FÖRÄLDRASKAPSSTÖD Mer samverkan kring föräldrautbildningar med kommuner och Region gemensamt. Kan vara stigmatiserande i små kommuner att gå föräldrautbildningar så föräldrar kan gå i annan än hemkommunen. Kan även vara ett viktigt steg i att dra nytta av den kompetens som finns bland utbildarna. Föräldraskap stöd, information,rådgivning Samverkan, föra ut kompetens som finns i våra verksamheter så vi kan ge hjälp och stöd i deras hemmiljö. Ex.vis logopeder, kanske pedagogerna ska läras använda bildstöd etc för att kunna använda kunskapen i skolan. Förbättra samverkan mellan olika kliniker NP och psykisk ohälsa. Bollandet mellan olika kliniker, HAB och BUP Förbättra samverkan Region/kommun kring placeringar etc. Ansvarsfrågan, placeringar och kostnader Tvärprofessionella team NP/Psykiatri/HAB (huret till problemet med bollandet). Gemensamma remissinstanser/en väg in Lika stöd/insatser/vård över hela länet, hur hjälps vi nå för att nå likvärdighet och tillgänglighet skola/vård/soc Barnens bästa gäller! i Kronoberg named person Handlingsplan för suicidprevention i de enskilda kommunerna Ger det rätt effekt det vi satser på? Ex YAM Problematisk gaming Ensamhet isolering Riskbruk/missbruk Satsning på NPF Mer fokus på placerade barn och ungdomar Patientkontrakt - öka delaktigheten för den enskilda och för närstående Våld i nära relationer hur jobbar vi med unga? Svartsjuka, romantik ta upp sådana ämnen tidigt. Hur jobbar vi förebyggande bland annat i skolan ANDT-strategin, hur jobbar vi med den? Unga med självskadebeteende Vuxna: Samverkan! Nollklassade: SGI-0 (sjukpenninggrundande inkomst). Icke behandlingsbara de som bollas mellan Region och kommun. Oföljsamma. Klarar man inte att ta det ansvar som läggs på en får man lite grann skylla sig själv. De som straffar ut sig från erbjudna samhällstjänster. Många med psykisk funktionsnedsättning som inte klarar av att sköta sin egen somatiska hälsa Sida 3 av 5

4 Mobila team Fast vårdkontakt även för UVAS med flera Samverkansteam för flera grupper (som missbruk men för andra grupper) Förbättra samverkan kring NP/psykisk ohälsa mellan de olika klinikerna Tvärprofessionella team NP/psykiatri/HAB Länsgemensamma rutiner Utbildningssatsningar gemensamt större kunskap och bättre kontaktnät. PTSD, trauma Samsjuklighet, förbättra samverkan NP-center på samma sätt som HAB har för autism Spretig grupp, svårt med riktade stödinsatser Informationskanaler. Någon form av lots för att kunna hjälpa människor att hamna rätt. Gemensam samverkansmodell för vuxna, se Barnens bästa gäller! Samverkan och framför allt lotsa vidare oavsett vilken verksamhet man kontaktar MISSBRUK Missbruk, utredning, om man missbrukar ramlar man ur kön Utöka integrerade mottagningen med hembesök Hur håller vi människor drogfria i två år under väntan på utredning, parallella insatser krävs Missbruk/utredning NP Missbruk/beroende SUICIDPREVENTION Handlingsplan för suicidprevention i kommunerna Vems ansvar är det att jobba med att förebygga suicid i offentliga miljöer Hur jobbar vi med den jättetjocka samlingen hur jobbar vi med suicidprevention i offentliga miljöer i kommunerna? Något vi ska titta på gemensamt? Hembesök från allmänpsykiatriska mott (jmf psykosmottagningen) Lättillgänglig info på kommunernas hemsidor broschyr? Ta till sig information är inte detsamma som att lämna information till någon Tillgänglighet Våld i nära relationer Utveckla digitaliseringen Kombinationen fysisk och psykisk ohälsa Ofrivillig ensamhet Förslag från grupp 4: -arenor för samverkan Fast kontakt lokala mobila lösningar (team) samverkansteam fler målgrupper Äldre: UTBILDNING Utbildning gällande psykisk ohälsa och missbruk för personal inom äldreomsorgen/hemsjukvården Hur håller vi riktlinjer och metoder levande. Vart vänder man sig vid frågor Utbilda personal brett alla VÅGA möta psykisk ohälsa/våga fråga Samtalsutbildning för svåra samtal. Suicid Tydligare kunskaper Utöka andelen genomförda SIP, internt och externt Vems är ansvaret? Tydliggöra Sida 4 av 5

5 Samverkan mellan kommuner och frivilligorganisationer Bättre koppling mellan lärosätena och kommun/region. Gäller alla målgrupper ENSAMHET Minska upplevelser av ensamhet hos äldre Ofrivillig ensamhet Sociala insatser/existentiella samtal Social samvaro. Naturliga träffpunkter. Nätverk/lots Äldre är också vuxna, mer individuellt riktade insatser Handlingsplan för suicidprevention i kommunerna Öka brukarorganisationernas arbete med äldre Uppmärksamma äldres psykiska ohälsa Missbruk Psykisk ohälsa Sällsynta diagnoser Mer individuella insatser IBIC livsområdena (rätt bemötande, rätt vård, rätt tid) Klumpar ihop Kommunikation/alternativa modeller Tidigare inskickade synpunkter om behov av länsgemensamma insatser: SIP (regelbunden utbildning, stöd och hjälp med avvikelser, stöd för att ha SIP via Skype) Basutbildning gärna i web-form Elever med problematisk skolfrånvaro Ungas psykiska hälsa UVAS Missbruk och psykisk ohälsa, dubbel problematik, få färre att ramla mellan stolarna Familjeorienterat arbetssätt att fler barnfamiljer (föräldrar med psykisk ohälsa eller funktionsnedsättning) kan få stöd i hemmet Bisam öka brukarinflytandet i Region och kommun Skolfrånvaro arbeta gemensamt vidare med denna fråga Arbete med suicidfrågor, tex. arbete med att förebygga suicid i fysisk miljö. Trauma, PTSD - utbildningssatsning Våld i nära relationer utbildningssatsning, spridning Äldre och psykisk hälsa- upptäcka och förebygga ensamhet Formulerat av Erika Lagergren och Jonas Ericsson Sida 5 av 5