Workshop kring psykisk hälsa

Transkript

1 Minnesanteckningar Workshop kring psykisk hälsa Datum: Lokal: 4-5 april 2018 (lunch till lunch) Kosta Boda Art Hotel Workshopledare: Lone Larsen, Region Kronoberg Deltagare: Björn Axelsson, Personliga ombud Kronoberg Ida Bergdahl, Attention Kronoberg Eva Bergmark, Personliga ombud Kronoberg Birgitta Bergsten, Ljungby kommun Lena Boberg, Region Kronoberg Carina Dahlström, Lessebo kommun Jonas Ericsson, Region Kronoberg Mona Fuhr Unger, Autism- och Aspergerföreningen i Kronoberg Elin Görbring, Älmhults kommun Veronica Holmberg, Älmhults kommun Kristin Jeansson, Växjö kommun Britt-Marie Johansson, Alvesta kommun Åsa Jonsson, Region Kronoberg Göran Liljedahl, Lessebo kommun Anna-Maria Lindblom, Uppvidinge kommun Mikael Malm, Sveriges Kommuner och Landsting Rebecka Moding, Region Kronoberg Marie-Louise Ohlsson, Attention Kronoberg Yvonne Petersson, Uppvidinge kommun Pernilla Risberg, Tingsryds kommun Inledning Jonas och Rebecka hälsar alla välkomna och betonar att var och en medverkar utifrån sitt eget perspektiv och företräder sig själv och inte primärt sin verksamhet. Syfte med workshopen Lone presenterar sig och går sedan laget runt med presentation och förväntningar på dagarna. Första dagen kommer vi fokusera på målgruppen, ta reda på vilka vi pratar om och målgruppens perspektiv på de utmaningar som finns för att förbättra den psykiska hälsa hos kronobergarna. Andra dagen kommer vi ha mer fokus på vad vi kan göra för att förbättra situationen. Postadress Besöksadress Kontaktuppg. jonas.ericsson@kronoberg.se Region Kronoberg Folkhälsa och social utveckling Växjö Nygatan rebecka.moding@kronoberg.se Sida 1 av 8

2 Efter genomförd workshop ska vi ha: skapat en gemensam bild av problemet skapat en gemensam bild av målgruppen identifierat utvecklingsområden fått fram förslag/idéer för fortsatt arbete medverkat i kunskaps- och erfarenhetsutbyte Presentation från Sveriges Kommuner och Landsting Mikael Malm ger en presentation utifrån följande områden: Några milstolpar i psykiatrins historia Statliga satsningar genom åren Den psykiska ohälsan i Sverige Missbruk och beroende Överenskommelsen psykisk hälsa 2018 Se bifogat power point-bildspel. Målgruppsarbete Var och en fick fundera på en person som man tänkte på när man tänkte psykisk ohälsa, det kunde till exempel vara en patient, en granne eller en själv. Dessa personer diskuterades sedan i grupper. Totalt identifierades 21 olika personer som lider av psykisk ohälsa och där det finns behov av insatser. Fem av dessa valdes och man ägnade tid åt att fördjupa sig i dessa fall: Stina, 18 år Stina är 18 år och går på gymnasiet, men hon skolkar mest. Hon upplever att lärarna inte ser henne och hon får inte den hjälp hon önskar, trots att många säger att de ska hjälpa henne. Hon tycker att det läggs mycket ansvar på henne eftersom hon blivit myndig och fyllt 18 år. Hennes önskan hade varit att ha en kontaktperson som kunde hjälpa henne att bland annat klara skolan, vända tillbaka dygnet och komma iväg till skolan på morgonen. Hon frågar sig hur man hittar den kontaktpersonen och om inte det skulle behövas mer kompetens i skolans värld för att inte elever ska blir hemmasittare. När hon är hemma sitter hon mest framför datorn och kollar på Youtube för att se hur man ska vara och föräldrarna tjatar att hon sitter framför datorn för mycket. Saras föräldrar känner sig ensamma och övergivna. Sebbe, 21 år Sebbe är 21 år och har inte klarat av att gå ut gymnasiet med fullständiga betyg. Han har diagnosen adhd. Hans familj består av mamma och syskon. Sebbe gillar inte sin mamma och pratar därför inte så mycket med henne trots att Sebbe förstår att mamman vill hans bästa och tycker om honom. Han låser mest in sig på rummet där han sitter framför datorn och spelar dataspel, även på nätterna. Sebbe har nästan bara virtuella vänner. Någon gång träffar han kompisar på stan. Sebbe har kontakt med Försäkringskassan men han upplever att det är krångligt med alla blanketter som ska fyllas i. Han känner att han inte vill in i vuxenvärlden och att han saknar stöd från anhöriga och professionella. Han uttrycker att det hade varit bra med en väg in för att få kontakt med professionella. Sida 2 av 8

3 Natalie, 9 år Natalie är 9 år och går i 3:an och mår inte så bra. Hon upplever att hennes lärare bestämmer allt t.ex. vem hon ska vara med osv. Detta har resulterat i att hon inte vill gå i skolan utan bara vara hemma. Hon vill gärna byta skola eftersom hon inte har några kompisar på sin nuvarande skola. Hon önskar att någon sett och hört att hon inte mår bra och kunnat hjälpa henne, t.ex. en stödperson eller en rastvakt. Natalie har funderat på om det inte hade varit bra med två lärare istället för en. Hon undrar också om lärarna har tillräcklig kompetens för att bemöta elever med psykisk ohälsa. Marlene, 16 år Marlene är 16 år och har precis gått ut 9:an med ofullständiga betyg. Hennes föräldrar är skilda så hon bor växelvis hos sin mamma och pappa. Hon upplever att ingen frågar hur hon mår, hon längtar efter bekräftelse. Marlene har blivit våldtagen på skolan vilket ledde till att hon var ledsen och hade ont i kroppen. Hon vände sig till ungdomsmottagningen i stället för föräldrarna med sina besvär och fick hjälp där. Marlene uttrycker att hon hade vill genomgå en psykiatrisk utredning samt att det hade underlättat om någon hade kallat hennes föräldrar till ett möte och pratat igenom hennes mående. Stefan, 40 år Stefan är 40 år, homosexuell och har diagnoserna autism och ADD. Han har en sambo (tjej) som troligtvis har adhd. Sambon har en pojkvän. Stefan har jobb och bor i ett hem med katter och han gillar att ha många omkring sig. Han har vänner som han gärna dricker whisky med men han är inte öppen med sin sexualitet för alla eftersom han är rädd för att bli utsatt. Stefan behöver hjälp för att inte bli för fokuserad, passa tider, hjälp med ordning, ha kontakt med habiliteringen m.m. Han uttrycker att han behöver ha mer och mer hjälp och han vill också att habiliteringen skulle ha mer kunskap kring hbtq-frågor och vara mer flexibla med mötestider. Han uttrycker också att han skulle behöva boendestöd. Utmaningar Utmaningarna som dessa individer står inför formulerades: Få stöd i att avgränsa Svårt att läsa blanketter mm Få sitt boendestöd Få sitt boendestöd Se att jag duger Möt barnet som det är Saknas stöd för personer med adhd Känner sig misslyckad när hon jämför sig med jämnåriga Har frågor om sexualitet och funktionsnedsättning Finns inget adhd-team Få lyckas Hjälp vid behov Fick kuratorskontakt, men Vet inte hur jag ska göra Skulle behöva dejtingkurs gick inte dit Svårt att komma iväg, npfkompetens i skolan behövs Vill ha kompisar, känner mig ensam Gick ut utan fullständiga betyg (vem har ansvar för detta?) Behöver en person som hon kan vända sig till Förstår inte vad andra säger och känner Blev inte uppmärksammad i skolan Sida 3 av 8

4 Det behövs en väg in t.ex. ett tel.nr man kan ringa till någon som lotsar en vidare Det finns okunskap om vad man kan förvänta sig av en person med psykisk problematik Behöver bli hämtad för att få professionell kontakt Rastaktiviteter Ingen ska bli utpekad Skolan är A och O Barn ska behandlas som fullvärdiga individer Fadder/stödperson som kan hjälpa fler Öka kompetensen hos personalen Velat att någon frågat hur jag mådde både hemma och i skolan Mamma och pappa har fullt upp med mina syskon och jobb Tvålärarsystem Behöver stöd med skolgång En lots behövs Samhället präglas av att alla måste ta ett eget ansvar Behöver nputredning/begåvning Behöver någon att prata med Hur synkar vi våra insatser? All sin information ska finnas tillgänglig på ett enkelt språk så att alla förstår Tillgång till stöd och hjälp på kvällar och helger Dessa utmaningar/utvecklingsområden klustrades sedan ihop i följande kategorier: Stöd Stöd i skolan Stöd till anhöriga Okunskap Dåligt självförtroende Ensamhet Tidiga insatser Ökad tillgänglighet Samverkan Utvecklingsområden Workshopdeltagarna fick sedan prioritera utifrån ovanstående utvecklingsområden där följande områden valdes ut som fokusområden: Samverkan Tidiga insatser Ökad tillgänglighet Stöd till anhöriga Reflektioner Dag 1 avslutades med en reflektionsrunda. Följande reflektioner lyftes: Komplex värld, behöver någon som kan hjälpa patienten/brukaren med alla kontakter Bra information från SKL Energi för att skapa verkstad Bra att det finns engagemang Mycket pengar inom uppdraget psykisk hälsa men vi synkar sällan insatserna När en eldsjäl slutar så faller det, bra att det blev personligt och inte bara diagnosfokus En väg in, någon som lyssnar, ett telefonnummer som typ 1177 där man kan få hjälp med lotsning Tillgänglighet Vem är vi till för? Sida 4 av 8

5 Presentation från Sveriges Kommuner och Landsting Mikael Malm Mikael Malm inleder den andra dagen med en presentation utifrån följande områden: Behovet av samverkan ökar Demografiska utmaningar Omställning av vården Nya arbetssätt Se bifogad power point-bildspel. Insatser och förslag på förbättringar De fyra prioriterade utvecklingsområdena diskuterades i grupper och följande kom fram: Samverkan: Gemensamt dokumentationssystem Professionsmöten med tydligt mål och syfte Trepartsmöten Individen i centrum -> stöd av någon (case manager, boendestödjare, rehabkoordinator, PYC) Använd kompetens som finns Skottlandsmodellen Personalens delaktighet ->använda kompetens -> roligare att jobba -> gemensamt ansvarstagande Vem tar bollen? Sociala investeringsfonder Familjecentraler Gemensamma SIP-utbildningar Tidiga insatser: Utökad familjecentral med gemensam verksamhetschef Familjecentraler i kommunerna med gemensam verksamhetschef med tät samverkan mellan MVC (inkl. MBHV-psykolog), BVC, socialtjänst och öppen förskola Mobila team med uppsökande verksamhet Medgivande behövs från patient, relation viktig Komplettering av arbetslagen på skolorna Specialpedagog i kommunerna som arbetar mot förskolan (fånga upp barnen, tidiga anpassningar, överlämna till skolan) Specialpedagogisk uppföljning i förskoleklass och tidiga år. Insatser ska genomföras av socialpedagog Sociala insatser i skolan för utsatta barn (sociala mentorer) Personer med interkulturell kompetens för att främja integration både för elever och föräldrar Ökad tillgänglighet: Använda tekniska hjälpmedel som finns, exempelvis appar ( Kläder efter väder ) samt erbjuda surfplattor till brukare Sida 5 av 8

6 Kvällsöppet på förstalinje-mottagningar (ungdomsmottagningar, Familjehälsan, vårdcentraler mfl) Boendestödjare tillgängliga på kvällstid Kompisförmedlare Kunna boka tid via webben Chatt- och videosamtal (sjukvård och kommun) Socialtjänst på plats på ungdomsmottagning Fast vårdkontakt för äldre Mobilt adhd-team som kan besöka familjer En väg in för frågor gällande psykisk hälsa, liknande 1177 Gemensamt telefonnummer/hemsida/chatt Uppbyggt som nuvarande 1177 eller utöka med fler professioner inom nuvarande 1177, t.ex. att det sitter kuratorer som kan hjälpa till om man ringer 1177 alternativt att de hänvisar till fysisk mottagning. Förbättra med mer information kring psykiska hälsa/psykisk ohälsa. Stöd till anhöriga: Konkret stöd till närstående Hembesök Uppsökande En väg in Samtal Se helheten Individuellt stöd Stötta i olika situationer Ge kunskap kring närstående projekt (olika former, insatser med olika kompetenser) Vidga begreppet om närståendestöd Brygga mellan skola och hem Fokus på åtgärd istället för diagnos åtgärdsteam Digitalt stöd Enkel, snabb väg till stöd kopplat till 1177, t.ex. chattfunktion Vad man ska ta tag i när man kommer tillbaka Att personer med autism ska må bättre psykiskt, tidiga insatser för målgruppen, arbeta för att övergången mellan olika stadier inom skolan ska bli smidigare för barn/unga med autism. Föra information vidare till styrelsemedlemmarna om vad som kommit fram under workshopen. Visa på brister och förbättringar till beslutsfattare genom bland annat möten med regeringen Arbeta för lättillgänglighet (en väg in) och att man ser till helheten Jobba mer aktivt med händelserapportering och skrivelser Sprida vidare kunskap till medlemmar och styrelse Inspirera vidare, ta kontakt med förtroendevalda Fortsätta arbetet med Barnens bästa gäller!, Arbeta mer förebyggande, workshop på tisdag i Ljungby för att främja samverkan och samarbete Arbeta om SIP-utbildningen Sida 6 av 8

7 Boka möte med anhörigstöd Möte angående specialpedagoger i förskolan Arbeta för att införa socialpedagoger i skolan Färdigställa handlingsplanen kring psykisk hälsa Avsätta tid för psykisk hälsa Kräva mandat Hitta kärnan i problemet Öronmärkt tid för psykisk hälsa Arbeta för flexibla tider för boendestödjare Återkoppla till elevhälsocheferna vad som kommit fram under workshopen Ta kontakt med chefen på vårdcentralen för att se om man kan knyta en psykolog till familjecentralen. Ta kontakt med förvaltningschefen för att höra om man skulle kunna ha specialpedagoger i förskolan. Prata med chefen gällande att det bör finnas fler familjecentraler samt att man borde erbjuda ungdomarna chattfunktion till en kurator inom ungdomsmottagningens verksamhet. Pågående insatser Jonas och Rebecka ger reflektioner om dagarna och informerar om de pågående satsningarna: Friends to friends Hbtq-diplomering YAM Youth Aware of Mental health SIP Barnets bästa gäller! Familjecentraler Föräldraskapsstöd Suicidprevention Reflektioner från Mikael Malm Mikael tar med sig följande tillbaka till SKL: SKL behöver fortsätta arbeta för att undanröja de hinder som finns för utveckling av samverkan och att alltför detaljerade regelverk som vid exempelvis SIP kan försvåra samverkan. Fortsätta stödja implementeringen av integrerade arbetsmetoder. Farhågor att primärvården inte har tillräckliga förutsättningar och kompetens att möta den ökade psykiska ohälsan. Primärvårdens organisation och arbetssätt är i hög utsträckning uppbyggt utifrån behandling av en somatisk ohälsa. Primärvårdens kompetens måste kompletteras med psykosocial kompetens. Svårt med spridning av SKL:s och Uppdrag Psykisk Hälsas utbildningspaket till primärvården. Det når inte ut till alla led. Behoven hos personer som tillhör LSS-personkrets måste beaktas i SKL:s handlingsplan för missbruk och beroende. Övrigt Lone tipsar om hemsidan Sida 7 av 8

8 Utvärdering direkt efter genomförandet Sida 8 av 8