Effekter av införandet av IFRS 16

Transkript

1 Effekter av införandet av IFRS 16 - En kvantitativ studie på svenska börsnoterade företag Av: Johan Eriksson & Axel Gref Handledare: Bengt Lindström & Jurek Millak Södertörns högskola Institutionen för Samhällsvetenskaper Kandidatuppsats 15 hp Företagsekonomi C inriktning Redovisning Vårterminen 2019

2 Abstract The background for this essay is the problems associated with the previous leasing standard IAS 17, and the implementation of the new, IFRS 16. During the appliance of IAS 17 leasing was either classified as operating- or finance leasing. Here the focus is whether there are similarities in the lease contract to a repayment purchase or not. For finance leases there are similarities to a purchase of the asset, where the lessee shall report both the asset and liability in the balance sheet. Simultaneously neither the asset or liability is reported in the balance sheet when establishing operating leases. The previous standard IAS 17 has received great criticism for allowing the operating leases to be outside the company's accounting, because they have meant that the transparency and reliability of the reported information has been inadequate. Companies that establish operating leases results in misleading key ratios, and may consequently therefore underestimate their financial risks associated with the leased asset. A lower debt ratio may be related to a higher debt financing of the balance sheet. The study is conducted to examine the potential effects the implementation of IFRS 16 has on different industries in Sweden, and how it will affect the key ratios EBITDA, debt, leverage and solidity. Relevant previous literature concerning potential effects in industries will be presented in the theoretical section. The result of the study will thereafter be presented and analyzed with previous scientific research. Keywords: IFRS 16, IAS 17, leasing, operating leases, transition effects.

3 Sammanfattning Bakgrunden till denna uppsats är problemen i samband med den tidigare leasingstandarden IAS 17 och införandet av det nya IFRS 16. Under tillämpningen av IAS 17 klassificerades leasingavtal som antingen operationell eller finansiella. Klassificeringen handlar om det finns likheter i hyreskontraktet till ett återbetalningsköp eller ej. För finansiella leasingavtal finns det likheter till ett köp av tillgången, där leasetagaren ska redovisa både tillgång och skuld i balansräkningen. Samtidigt redovisas varken tillgång eller skuld i balansräkningen vid upprättandet av operationella leasingavtal. Den tidigare standarden IAS 17 har fått stor kritik för att de operationella leasingavtalen tillåts vara utanför bolagets bokföring, det har inneburit att insynen och tillförlitligheten hos den rapporterade informationen har varit otillräcklig. Operationella leasingavtal leder till vilseledande nyckeltal och att företagen därmed kan underskatta deras finansiella risker i samband med den hyrda tillgången. En lägre skuldkvot kan vara relaterad till en högre skuldfinansiering från balansräkningen. Studien genomförs för att undersöka de potentiella effekter som IFRS 16 har på olika branscher i Sverige, och hur införandet påverkar nyckeltalen EBITDA, skuldsättning, skuldsättningsgrad och soliditet. Relevant tidigare litteratur om de potentiella effekterna inom branscherna kommer att presenteras i det teoretiska avsnittet. Resultatet av studien kommer därefter att presenteras och analyseras med tidigare vetenskaplig forskning. Nyckelord: IFRS 16, IAS 17, leasing, operationella leasingavtal, övergångseffekter.

4 Förord Följande uppsats är skriven under institutionen för samhällsvetenskaper med inriktningen redovisning på Södertörns Högskolan under vårterminen Vi vill inleda den här uppsatsen med att uttrycka vår tacksamhet till våra handledare Bengt Lindström och Jurek Millak, som under uppsatsens gång har bidragit med sina insikter och ett kritiskt tänkande. Er vägledning och rådgivning har varit av stor betydelsen för oss. Arbetsprocessen har stundtals varit oerhört påfrestande och tidskrävande, ändå anser vi att uppsatsen har bidragit med ny kunskap och fina minnen. Huddinge 28 maj 2019

5 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Definition av leasing Redovisning av leasing Problemformulering Forskningsfråga Syfte Avgränsning Teoretisk referensram Innebörden av IAS 17 och IFRS IAS IFRS Den tidiga problematiken med leasingskuld Nya leasingstandardens påverkan på branscher Restaurangbranschen och detaljhandeln Transport- och flygbranschen Tjänstesektorn, telekommunikation- och produktionsbranschen Hotell-, gas och oljebranschen Banker och försäkringsbolag Byggnadsindustrin, industrier och grossister PwCs uppskattade effekter Sammanfattning teoretisk referensram Metod Forskningsstrategi Forskningsdesign Population Totalundersökning Genomförande Bortfall Reliabilitet och validitet Nyckeltal Skuldsättningsgrad Skuldsättning EBITDA Branschindelning... 24

6 3.10 Metodkritik Metodsammanfattning Empiri Resultat av företagens uppskattade effekter indelat i branscher Analys Analys av effekter inom Basic Materials Analys av effekter inom Consumer Goods Analys av effekter inom Consumer Services Analys av effekter inom Financials Analys av effekter inom Health Care Analys av effekter inom Industrials Analys av effekter inom Oil and Gas Analys av effekter inom Technology Analys av effekter inom Telecommunication Analys av effekter inom Utilities Slutsats och Diskussion Slutsats Avslutande diskussion Förslag på framtida forskning Litteraturförteckning Bilagor Bilaga 1: Påverkan per bolag inom respektive bransch Bilaga 2: Bortfall med tillhörande bransch... 57

7 Tabellförteckning Tabell 1. PwCs uppskattade effekter Tabell 2. Sammanfattning tidigare forskning Tabell 3. Uppskattade effekter per bransch Tabell 4. Populationens uppskattade effekter Tabell 5 Analys av Basic Materials Tabell 6. Analys av Consumer Goods Tabell 7. Analys av Consumer Services Tabell 8. Analys av Financials Tabell 9. Analys av Health Care Tabell 10. Analys av Industrials Tabell 11. Analys av Oil and Gas Tabell 12. Analys av Technology Tabell 13. Analys av Telecommunication Tabell 14. Analys av Utilities... 38

8 1. Inledning I det inledande kapitlet beskrivs definitionen av begreppet skuld, leasingens förekomst och bakgrunden till det uppkomna problemet. Vidare kommer en kort redogörelse av den tidigare forskning inom det uppkomna problemet. Slutligen redogörs studiens forskningsfråga med dess syfte och avgränsning. 1.1 Bakgrund Definition av leasing Begreppet skuld beskrivs enligt International Accounting Standards Boards (IASB) föreställningsram som en befintlig förpliktelse för företaget som har tillkommit till följd av inträffad händelse att överföra ekonomiska resurser. För att en skuld ska existera måste tre kriterier vara uppfyllda. Dessa tre kriterier är följande: Företaget ska ha en skyldighet. Skyldigheten består i att överföra ekonomiska resurser. Skyldigheten är en befintlig förpliktelse som existerar till följd av en inträffad händelse (IAS plus, u.å). Vid upprättandet av leasingavtal uppkommer det en förpliktelse för leasetagaren, innebärande ett åtagande att betala framtida avgifter för att hyra en tillgång. Den andra parten som ingår i avtalet är den som hyr ut tillgången, och kallas för leasegivare. Leasing kan beskrivas som ett finansiellt kontrakt mellan två parter som gör det möjligt att skilja på ägandet och användningen av en tillgång (Lin, Wang, Chou, & Chueh, 2013). Marton, Lundqvist och Pettersson (2018, ss ) förklarar att leasing uppstår när ett företag eller privatperson hyr en tillgång av ett annat företag, där betalningen till leasegivaren generellt sett sker periodvis med ett fast belopp. Tahtah och Roelofsen (2016) påpekar att leasing är ett vanligt förekommande och flexibelt tillvägagångssätt av finansiering för företag, eftersom den beviljar företag tillgångar utan att de behöver utsättas för stora utbetalningar som konsekvens. Leasingavtal kan emellanåt vara det enda tillvägagångssättet ett företag kan använda sig av för att få användning av fysiska tillgångar som inte kan finansieras genom köp på grund av likvididetsskäl. 1

9 1.1.2 Redovisning av leasing IAS 17 togs fram år 1982 som en ny standard för redovisning av leasingavtal (IAS Plus, u.å.). Enligt International financial reporting standards (2016), IFRS, ska leasingavtal inom standarden antingen klassificeras som operationella eller finansiella. IAS 17 fokuserar på om det i leasingkontraktet finns likheter till ett avbetalningsköp eller inte. Vid finansiell leasing finns det likheter till ett köp av tillgången, där skall leasetagaren redovisa både tillgång och skuld i balansräkningen. Utöver finansiella finns det också operationella leasingavtal, innebärande att vare sig tillgång eller skuld redovisas i balansräkningen. Under IAS 17 har det förekommit svårigheter när företag som tillämpar operationell och finansiell leasing ska jämföras, en problematik som uppstår på grund av att redovisningen av tillgång och skuld skiljer sig åt mellan metoderna. Redovisningen utanför balansräkningen vid de operationella leasingavtalen har inneburit att insynen och tillförlitligheten för den redovisade informationen har varit bristfällig. Detta har medfört att företag som upprättar operationella leasingavtal inte inkluderar samtliga förpliktelser i balansräkningen, som skapar missvisande nyckeltal och svårigheter för intressenter att göra en korrekt bedömning av företags finansiella ställningar. För att lösa problemet med IAS 17 har IASB i samarbete med Financial Accounting Standards Board (FASB) tagit fram en ny leasingstandard, som benämns IFRS 16 och kommer för leasingtagaren innebära att den tidigare klassificeringen mellan operationella- och finansiella leasingavtal tas bort. Under IFRS 16 hanteras de operationella avtalen i redovisningen istället på samma sätt som de finansiella under IAS 17, innebärande att både tillgång och skuld alltid inkluderas i balansräkningen. Värdet på tillgången och skulden vid leasingperiodens början beräknas fram genom nuvärdet av dess framtida leasingavgifter. För leasinggivaren kommer redovisning av finansiell- och operationell leasing att klassificeras som i IAS 17. Införandet av IFRS 16 bedöms inte ha någon väsentlig påverkan på leasinggivaren, det kommer däremot innebära ytterligare kostnader av mindre storlek för upprättandet av ytterligare information om riskbedömningar för tillgångarna som hyrs ut (IFRS, 2016). Branswijck och Longueville (2011) skriver i artikeln The financial impact of the proposed amendments to IAS 17 att den sammanlagda volymen för leasing år 2008 uppgick till 644 miljarder dollar. Beräkningen baserades på de 50 länderna med den högsta sammanlagda leasing volymen. Majoriteten av dessa leasingavtal var operationella och inkluderas därför inte i balansräkningen. Det är anledningen till varför finansiella är mindre populära än operationella 2

10 leasingavtal, eftersom de kan få företagets nyckeltal att framstå som mer positiva. Följande synliggör problemets omfattning, och varför det behöver åtgärdas. 1.2 Problemformulering Problemet som fanns med klassificeringen under IAS 17 var att det ena utfallet kraftigt skiljde sig från det andra för leasetagaren. För leasetagaren sker redovisningen av operationella leasingavtal genom periodiska kostnader för hyran, utan att tillgången tas upp i balansräkningen. Samtidigt som redovisningen av finansiella leasingavtal behandlas som en skuld, och tas därför upp i balansräkningen. De kraftigt avvikande utfallen skulle därför bringa starka incitament för leasetagare att klassificera leasingavtalen som operationella. Konsekvensen blev att majoriteten av alla leasingavtal redovisades som operationella, genom att företag anpassade leasingavtal för att inte uppfylla kraven för att klassificeras som finansiella. Därigenom kunde företag redovisa mer gynnsamma nyckeltal, på grund av redovisningen utanför balansräkningen. Effekterna av IAS 17 skulle inte bli som forskarna tidigare hade förutspått, med anledning av att de operationella leasingavtalen redovisas som varken en tillgång eller skuld i balansräkningen. IAS 17 har därför bidragit till missvisande nyckeltal i de finansiella rapporterna och strider följaktligen mot föreställningsramens skulddefinition, eftersom kriterierna uppfylls men företaget inte redovisar förpliktelsen som skuld (Marton, Lundqvist & Pettersson, 2018, ss ). Första januari år 2019 trädde en ny leasingstandard i kraft, IFRS 16, och förutsättningarna för leasing skulle förändras (International Financial Reporting Standards, u.å.). Efter införandet av IFRS 16 ska företag redovisa både en tillgång och en skuld för i stort sett alla leasingavtal. Öztürk och Serçemeli (2016) har gjort en studie om övergången från IAS 17 till IFRS 16 för ett turkiskt flygbolag. Enligt författarna förekom det en bristande reliabilitet, transparens och trovärdighet för de finansiella rapporterna under IAS 17, eftersom de operationella leasingavtalen inte visade företagets verkliga ekonomiska ställning. De menar på att IFRS 16 har bearbetats fram i hopp om att öppenheten, tillförlitligheten och jämförbarheten ska kunna ske på ett tillförlitligt och korrekt sätt. Författarna kom fram till att problemet som har skapats för företag som tillämpar operationell leasing är att deras nyckeltal inte speglar deras verkliga värde. Betalningar som är hänförbara till operationella leasingavtal inkluderas som en kostnad i resultaträkningen, samtidigt som de inte syns i balansräkningen. Detta leder till att företagets lönsamhet och skulder blir lägre än vad de egentligen är, vilket resulterar i ett missvisande 3

11 resultat i balansräkningen, som är anledningen till att behovet av att en ny leasingstandard växt fram. Öztürk och Serçemeli påpekar att IAS 17 har bidragit till problem i de finansiella rapporterna, då det förekommer en missvisande presentation av affärshändelser och resurshantering i balansräkningen. Den nya leasingstandarden IFRS 16 ska förhoppningsvis kunna bidra med att presentera en mer rättvisande bild av företagets finansiella ställning. För att illustrera ett exempel på problemet med IAS 17 har Peter Malmqvist (2013) skrivit artikeln "IASB:s nya leasingregler välkomna" där han kritiserar IAS 17 som redovisningsstandard av leasingavtal, och gör detta genom att exemplifiera tre bolag. Han nämner där bland annat hotelloperatören Rezidor, som i sin balansräkning år 2012 redovisar ett eget kapital på 149 miljoner euro samt räntebärande skulder på cirka 43 miljoner euro. Detta skapade en skuldsättningsgrad som var något under börsens genomsnitt och jämfört med de andra bolagen visade en stark finansiell ställning. Tidningsförlaget Affärsvärlden publicerade kort därefter en positiv analys av aktien, som baserades på bolagets starka finansiella ställning, men ingenting nämndes om dess balansräkning. Malmqvist anser däremot att balansräkningen var missvisande med stöd från IASBs nya förslag till redovisning av leasingavtal. Han menar på att Rezidor i själva verket hade Stockholmsbörsens svagaste balansräkning där bolagets framtida hyresåtaganden uppgick till 2,6 miljarder euro. Två tredjedelar av dessa 2,6 miljarder euro omfattade en löptid över fem år, den vanligaste kontraktslängden var år. Malmqvist påpekar att om Rezidor hamnar i problem, som de gjort med verksamheten i kontinentaleuropa går det snabbt utför, på grund av bolagets enorma hyresåtagande. Genom att göra en grov justering för diskonteringseffekten beräknar Malmqvist att bolaget år 2012 hade en skuldsättningsgrad på 13 gånger sitt egna kapital vilket är börsens högsta med undantag för bankerna. PwC (2018) skriver i sin redogörelse om övergången till IFRS 16 att företag som redovisar enligt IFRS har krav att upplysa om val av övergångsmetod och de undantag som tillämpats avseende IFRS 16 i sina årsredovisningar för De ska dessutom lämna upplysningar om de finansiella effekterna som övergången har på balans- och resultaträkningen. PwC skriver också att det är lämpligt för företagen att redogöra för vilka effekter IFRS 16 kommer att ha på företagens nyckeltal, till exempel rörelseresultat, EBITDA och nettoskuldsättning. Med detta som grund bör tillräckligt med information lämnas i årsredovisningarna från 2018 för att kunna mäta på vad företagens uppskattade effekter kommer bli efter införandet av IFRS 16. Utifrån 4

12 nämnda förutsättningar är det intressant att mäta hur implementationens effekter skiljer sig mellan olika branscher i Sverige. 1.3 Forskningsfråga Hur kommer branscher på Nasdaq Stockholm påverkas av införandet av IFRS 16? 1.4 Syfte Denna studie utförs med syftet att undersöka hur svenska branscher kommer påverkas efter införandet av IFRS 16 baserat på företags egna uppskattningar. Detta med tanke på att efter implementationen kommer även de operationella leasingavtalen att adderas till balansräkningen, och är därmed intressant att undersöka vad det kommer att ha för effekter på dess finansiella rapporter. 1.5 Avgränsning Den här studien är avgränsad till att enbart fokusera på leasingtagares finansiella effekter. Enligt IASB (2016) förväntas inte leasinggivaren få några signifikanta effekter på redovisningen efter införandet av IFRS 16 och därför anses detta inte vara av relevans för uppsatsen. 5

13 2. Teoretisk referensram Den teoretiska referensramen inleds med att redogöra en historisk och en aktuell leasingstandard. Efter detta kommer den tidiga problematiken med leasing redogöras utifrån tidigare forskning. Därefter kommer den nya leasingstandardens påverkan på branscher att beskrivas utifrån tidigare forskning. Slutligen kommer PwCs uppskattade effekter om införandet av IFRS 16 att redogöras. 2.1 Innebörden av IAS 17 och IFRS IAS 17 När leasingstandarden IAS 17 trädde i kraft år 1982 var avsikten att åtskilja på köp och hyresavtal genom finansiella- och operationella leasingavtal. Vad som skiljde ett köp från ett hyresavtal var i grova drag om de skulle redovisas i balansräkningen eller inte (IFRS, 2016). I leasetagarens syn kan avtalet anses vara en typ av finansiering, där de framtida betalningarna för leasingen består av en förpliktelse. Utgångspunkten var att om riskerna och förmånerna med ägandet av en tillgång var hos leasetagaren skulle den redovisas som skuld och tillgång i dennes balansräkning, och klassificerades då som finansiellt (Maron, Lundqvist & Pettersson, 2018, s. 214). Värdet på tillgången och skulden beräknades fram i början av leasingavtalet genom tillgångens verkliga värde eller nuvärde av minimileaseavgiften om den var lägre än det verkliga värdet. Tillgången innebar också en avskrivning som belastade resultaträkningen. Resultaträkningen påverkades också av att leasingavgiften fördelades över alla perioder så att det uppstod en periodisk ränta för skuldens kvarvarande saldo. Om riskerna och förmånerna var hos leasegivaren klassificerades det som ett operationellt leasingavtal, innebärande att varken tillgång eller skuld redovisas i balansräkningen, utan endast kostnadsföras linjärt över leasingperioden (IAS plus, u.å). För att kunna skilja dessa åt finns indikatorer för att identifiera om avtalet är finansiellt eller operationellt. Nedan presenteras indikatorerna om ett leasingavtal ska klassificeras som finansiellt enligt IAS 17. Det räcker i princip att en indikation är uppfylld för att avtalet ska klassificeras som finansiellt. Indikatorerna är enligt IAS och beskrivs som följande: a) Äganderätten till tillgången överförs till leasetagaren vid avtalets slut. 6

14 b) Leasetagaren har rätt att köpa tillgången vid avtalets slut, och priset är så förmånligt att det är sannolikt att köpet kommer att genomföras. c) Leasingperioden omfattar större delen av tillgångens ekonomiska livslängd. d) Nuvärdet av framtida leasingavgifter motsvarar det verkliga värdet på tillgången. e) Tillgången är så speciellt att ingen annan än leasetagaren kan använda den (Marton, Lundqvist & Pettersson, 2018, s. 225) IFRS 16 IFRS 16 utgår från rätten att använda en tillgång där det finns tre kriterier för att identifiera ett leasingavtal enligt IFRS 16 (IFRS, 2016). Dessa tre beskrivs följande: Avtalet ska gälla en specifikt identifierad tillgång. Leasetagaren ska erhålla ekonomiska fördelar från att använda tillgången. Leasetagaren bestämmer över tillgångens användning. (Marton, Lundqvist & Pettersson, 2018, s. 220). Det finns två undantag för att inte behöva redovisa ett avtal enligt IFRS 16, vilket är om avtalet löper under en kortare period än 12 månader samt om det handlar om tillgångar av ringa värde (under 5000 dollar) (IFRS, 2016). I IFRS 16 skiljs inte längre operationella och finansiella avtal åt, utan redovisar båda som tillgång och skuld i balansräkningen. Värdet på tillgången och skulden vid leasingperiodens början beräknas fram genom nuvärdet av dess framtida leasingavgifter. Diskonteringsräntan till nuvärdesberäkningen är den implicita räntan. Den implicita räntan är diskonteringsräntan som gör att de framtida leasingavgifterna blir detsamma som värdet på tillgången och beräknas vid avtalets början. Räntan är samma under leasingavtalets hela leasingavtalets period. Värdeminskningen på tillgången sker genom avskrivning på samma sätt som liknande tillgångar och skulder minskar genom amortering. Amorteringen beräknas fram av periodens leasingbetalning minus den beräknade räntan för perioden (implicita räntan multiplicerat med skuldens ingående balans för perioden) (Marton, Lundqvist, Pettersson, 2018, ss ). 2.2 Den tidiga problematiken med leasingskuld Deegan och Unerman (2011, ss , 91) skriver att den tidiga problematiken med skuld har sitt ursprung i att företag utformar avtal på ett sätt som ämnar till att hålla särskilda tillgångar och skulder utanför balansräkningen. Detta beror inte på att dessa skulder inte tillhör företaget, utan snarare för att metoden ger en effekt av att inte försämra företagets nyckeltal, till exempel 7

15 skuldsättningsgrad och soliditet, som skulle uppstå om skulder inkluderas och eget kapital lämnas opåverkat. Denna redovisningspraxis har blivit allmänt bekant som off-balance sheet financing. Off-balance sheet financing kan förekomma genom olika metoder, till exempel samarbeten mellan företag (joint venture) och operationella leasingavtal. Operationella leasingavtal innebär i termer av off-balance sheet financing att företaget väljer att endast redovisa ett avtal som en kostnad direkt i resultaträkningen, istället för att köpa ett objekt som då inkluderas i balansräkningen. Detta skapar en mer positiv bild av företagets balansräkning eftersom en leasingskuld är en förpliktelse, innebärande ett åtagande att betala för tillgången under en viss tid, som enligt definitionen av skuld ska inkluderas i balansräkningen. Upprättandet av operationella leasingavtal förbättrar möjligheterna att sluta avtal med kreditgivare eftersom den skapar en mer tilltalande balansräkning. Detta får också företaget att se mer attraktivt ut ur ett intressentperspektiv. Enligt FASB (1976) utgör exkluderingen problem i jämförbarheten mellan företag, som kan åtgärdas om alla tillgångar och skulder inkluderas i företagens finansiella rapporter. Transparensen ses också som bristfällig i och med att företagen har åtaganden som inte redovisas i balansräkningen. FASB publicerade 1976 en ny redovisningsstandard för amerikanska bolag som redovisar enligt US GAAP. Införandet skulle innebära att alla leasingavtal skall vara inkluderade i företagens balansräkning. Imhoff och Thomas (1988) genomförde en undersökning för att ta reda på vad den nya leasingstandarden skulle få för effekter på företag, och identifierade att den nya leasingstandarden skulle få en signifikant inverkan. Benägenhet att upprätta leasingavtal som skulle inkluderas i balansräkningen minskade efter införandet i jämförelse med de operationella leasingavtalen. Författarna kunde också identifiera att det upprättades mindre leasingavtal i jämförelse till andra finansiella resurser efter den nya förordningen införts. Därför kunde det uppmärksammas en minskning av skuldsättningsgraden. Den nya leasingstandarden medförde signifikanta förändringar i företagens finansiella struktur, och visade att regleringen kommer att påverka företagens skuldsättning. Ashton (1985) utförde en studie för att undersöka hur brittiska företag skulle påverkas av en kapitalisering av operationella leasingavtal. I sin forskning kommer han fram till att det framförallt var räntekostnader, avskrivningar, anläggningstillgångar och skulder som skulle påverkas av en kapitalisering. Hur mycket nyckeltalen påverkas av kapitaliseringen beror på den aktuella tillgångens beräknade livslängd, den aktuella leasingperioden och slutligen vilken 8

16 metod som använts för avskrivning på tillgången. Ashtons studie kan styrkas av Beattie, Edwards och Goodacre (1998), som också undersökte hur brittiska företag skulle påverkas av att redovisa operationella leasingavtal i balansräkningen, genom en kapitalisering. I studien kommer de fram till att de operationella leasingavtalen utger sig vara en betydelsefull källa till långsiktig finansiering. Resultatet visar i genomsnitt att långfristiga skulder som inte redovisas i balansräkningen motsvarar 39% av de befintliga skulderna och 6% av tillgångarna. Senare har det även utförts undersökningar inom detta i flertalet länder. Bennet och Bradbury (2003) utförde en undersökning i Nya Zeeland, Durocher (2008) i Kanada, och Fülbier, Silva och Pferdehirt (2008) i Tyskland. Alla dessa utfördes med syftet att identifiera effekterna som redovisningen av operationella leasingavtal har på företags balansräkning i respektive land. Samtliga identifierade att kapitaliseringen av operationella leasingavtal har en markant effekt på majoriteten av företag, och även för särskilda branscher. Företag som framförallt är verksamma inom mode och detaljhandeln kommer påverkas av kapitaliseringen. Deloof, Lagaert och Verschueren (2007) undersöker i sin studie förhållandet mellan leasing och skuld på små och medelstora belgiska företag. Dem beskriver att skulder och leasing står som substitut till varandra och därmed att en större skuld har en stark koppling till en lägre användning av leasing som finansiering. Kopplingen däremellan går att förklaras med studien av Yan (2006) som kommer fram till slutsatsen att företag som har möjlighet för tillväxt eller en hög marginalskatt föredrar att välja operationell leasing framför substitutet. Följande går att koppla ihop med Cornaggia, Franzen och Simin (2013) studie som konstaterar att företagen förlitar sig på den operationella redovisningen av skuld utanför balansräkningen, snarare än den sedvanliga redovisningen. De kommer slutligen fram till att företag som upprättar operationella leasingavtal kan komma att besitta missvisande nyckeltal, och därmed underskatta de finansiella riskerna, eftersom en lägre skuldkvot kan vara relaterad till en högre skuldfinansiering utanför balansräkningen. 9

17 2.3 Nya leasingstandardens påverkan på branscher Restaurangbranschen och detaljhandeln Singh (2012) utförde en studie för att undersöka de eventuella effekterna som införandet av den nya leasingstandarden kan få på företag som tidigare redovisat operationella leasingavtal. Urvalet bestod av 234 företag inom restaurang- och detaljhandeln mellan åren 2006 och Författaren valde följande branscher för att den tidigare forskningen indikerat på att operationella leasingavtal är branschernas primära finansieringskälla. Inom restaurang och detaljhandeln förekommer det en standardisering av lokalerna, till skillnad från tillverkningsbranschen där lokalerna ofta är specialanpassade efter verksamheten. För hyresvärden är det fördelaktigt att utforma lokaler för restaurangbranschen och detaljhandeln eftersom de inte behöver specialanpassas inom respektive bransch, vilket också underlättar när en ny hyresgäst tillträder. Detta är också fördelaktigt för företagen som inte behöver belastas med lån för att få tillgång till en lokal. Singh påstår att restauranger som leasar sina lokaler kommer att påverkas genom en högre skuldsättningsgrad efter att leasingskulden har lagts till i dess balansräkning. Morales-Diaz och Zamora-Ramirez (2018) publicerade en studie om hur införandet av IFRS 16 kommer påverka leasetagare som sedan tidigare upprättat operationella leasingavtal. Författarnas resultat indikerar på att förändringen kommer att variera mellan olika branscher, och att en av de branscher som kommer påverkas mest är detaljhandeln. Orsaken bakom resultatet motiverar författarna ligger i att detaljhandeln upprättar största delen av leasingavtal på tillgångar som för branschen är av större värde, exempelvis på fastigheter, kommersiella butiker och lokaler. Gosman och Hanson (1999) utförde en studie för att mäta mängden av skulder utanför balansräkningen och dess konsekvenser på företag som upprättar operationella leasingavtal. De inriktar sig på 126 företag som är verksamma inom flygbranschen, detaljhandeln och restaurangbranschen. Studiens resultat visade på att företagen hyr 73% av de totalt flygplan och butiker som används, varav 91% av dessa redovisas som operationella leasingavtal. Följande har inneburit att av dessa flygplan och butiker, eller 66% av dessa och följande förpliktelser redovisas inte i företagens balansräkningar. 10

18 2.3.2 Transport- och flygbranschen Morales-Diaz och Zamora-Ramirez (2018) fortsätter med att beskriva branscher som kommer påverkas av IFRS 16 och påstår att transportbranschen förväntas vara ytterligare en av branscherna som kommer påverkas mest av implementationen. Krishnan och Moyer (1994) styrker detta i sin studie genom att finna bevis på att finansieringen genom leasing används i en stor utsträckning inom transportbranschen. Morales-Diaz och Zamora-Ramirez påpekar att det inom transportbranschen är vanligt att företag upprättar leasingkontrakt på fordon, till exempel åkerier som hyr lastbilar för transport, eller företag som exporterar varor till havs upprättar ett hyresavtal på fartyg. Författarna likställer transportbranschen med flygbranschen på grund av verksamheternas sätt att leasa fordon. Resultatet visar däremot på att flygbranschen påverkades mer av kapitalisering av operationella leasingavtal än transportbranschen Tjänstesektorn, telekommunikation- och produktionsbranschen Ytterligare en bransch som Morales-Diaz och Zamora-Ramirez (2018) undersöker i samma studie är telekommunikationsbranschen, som vanligtvis ingår leasingavtal som både leasegivare och leasetagare. Inom telekommunikationsbranschen är hyreskontrakt vanligt, och därför anses den nya leasingstandarden ha en betydande inverkan på branschen för leasingtagare. Tillgångarna som leasas inom branschen är bland annat fastigheter, radio- och telemaster, vars värde är omfattande i förhållande till verksamhetens övriga tillgångar. Krishnan och Moyer (1994) skriver att produktionsbranschen och tjänstesektorn inte kommer att omfattas av några större förändringar vid införandet av den nya leasingstandarden. Detta beror på att branscherna tenderar att köpa sina tillgångar och upprätta finansiella leasingavtal som redovisas i dess balansräkningar Hotell-, gas och oljebranschen Morales-Diaz och Zamora-Ramirez (2018) skriver att ytterligare två branscher som kommer påverkas av implementationen är hotell-, gas- och oljebranschen. För företag som är verksamma inom hotellbranschen förväntas införandet ha en stor påverkan, de inom gas- och oljebranschen förväntas däremot få mindre väsentlig effekt. För företag som är verksamma inom gas- och oljebranschen handlar det vanligtvis om leasing av verktyg och maskiner för utvinning och förvaring av råvarorna. Inom hotellbranschen är leasing en viktig och väl använd finansieringskälla, där leasingavtal upprättas på bland annat fastigheter och byggnader som hotellen kan drivas inom. 11

19 2.3.5 Banker och försäkringsbolag Morales-Diaz och Zamora-Ramirez (2018) skriver att det finns branscher med företag som har en hög skuldsättningsgrad, trots att det används ett stort antal operationella leasingavtal. Eftersom deras skuldsättningsgrad redan är hög kommer de att påverkas mindre av införandet av IFRS 16 än företag inom till exempel detaljhandeln och transportbranschen. Ett exempel som kan tydliggöra och belägga detta påstående är banker och försäkringsbolag. Dessa hyr i huvudsak sina fastigheter som används i ett kommersiellt bruk. Med hänsyn till verksamheternas sysselsättning och deras struktur i balansräkningen har de en hög ansvarsskyldighet, på grund av insättningar från kunder, andra banker, obligationer, etc. Följaktligen har banker och försäkringsbolag bland den lägsta ökningen i genomsnitt av de totala tillgångarna och skulderna. Ökningen på de totala tillgångarna uppgår till 0,7% och ökningen på de totala skulderna uppgår till 0,9%. Följande kan till exempel jämföras med företag som befinner sig inom branschen för energi och gas, där ökningen uppgår till 4,5% för de totala tillgångarna respektive 10,5% för de totala skulderna. För företag inom senast nämnda bransch upprättas hyresavtal på exempelvis maskiner och mark för vindkraft. Morales-Diaz och Zamora-Ramirez skriver att företag inom branscherna inte upprättar något större antal operationella leasingavtal, men på grund av att företagen har låga skulder, kommer effekten av IFRS 16 få en stor påverkan Byggnadsindustrin, industrier och grossister Krishnan och Moyer (1994) skriver att det förekommer en frånvaro i de finansiella rapporterna vid upprättandet av leasingavtal för företag inom byggbranschen, som kan förklaras med att att de drar nytta av kortfristiga operationella leasingavtal på byggmaterial. Ytterligare en bransch som de indikerar på kommer få en liten påverkan efter införandet av IFRS 16 är grossister, något som författarna inte förklarar varför. Lopes, Cavalcante och Alencar (2015) styrker Krishnan och Moyers påstående genom att förklara att leasingavtal blir allt vanligare inom byggbranschen. Tidsramen vid byggnationer är ofta begränsad och det ställs stora krav på utrustningens kvalitet och effektivitet vid användning. Leasing ger företagen möjlighet att använda bästa möjliga utrustning till ett förmånligt pris, och därför har behovet av leasing blivit större. Att leasing är ett bättre alternativ än att köpa utrustning beror också på att det förekommer utrustning som enbart används i ett fåtal faser i byggnadsprocessen. Därigenom blir det mer kostnadseffektivt att enbart hyra tillgången när den behövs. 12

20 Morales-Diaz och Zamora-Ramirez (2018) skriver att industrier kommer få en väsentlig påverkan av IFRS 16, något de motiverar med att leasing av maskiner förekommer inom branschen. Hur stor denna leasing är i relation till övriga tillgångar benämns inte av författarna. 2.4 PwCs uppskattade effekter PwC (2016) har tillsammans med Rotterdam School of Management utfört en internationell mätning på 3199 företag, där USA exkluderades. Studien utfördes på företagens årsredovisningar för år 2014 med syftet att se indikationer på effekterna efter implementationen av IFRS 16. Därefter kategoriserades företagen efter branschtillhörighet för att visa på effekterna för respektive bransch. Studien utfördes genom att jämföra den mediana förändringen av övergången på branschernas skuldsättning, skuldsättningsgrad, soliditet och EBITDA. I studien presenterades resultatet tillsammans med motiveringar om varför vissa branscher visade på väsentliga effekter. Tabell 1 visar PwCs (2016) uppskattade effekter av införandet av IFRS 16. Resultatet visar indikationer på hur studiens samtliga branscher kan komma att påverkas, där den mediana förändring av skuldsättning, EBITDA, skuldsättningsgrad samt soliditet undersöktes. Totalt undersöktes 20 branscher där beräkningarna för respektive bransch illustreras i tabellen. I PwCs resultat presenteras skuldsättning och EBITDA som procentuell förändring, samt skuldsättningsgrad och soliditet presenteras i form av nyckeltalen före och efter kapitaliseringen av operationella leasingavtal. För att underlätta jämförelse av nyckeltalen skuldsättningsgrad och soliditet mellan olika branscher har författarna i denna studie adderat procentuell förändring för dessa två nyckeltal. I tabellen kan exempelvis förändringen av skuldsättning avläsas för retail, där ökningen uppgick till 98%. 13

21 Tabell 1. PwCs uppskattade effekter Bransch Skuldsättning EBITDA Skuldsättningsgrad (ggr) skuldsättningsgrad Airlines ,26 3,63 11,35 25,1 19,4 22,71 Broadcasting ,28 3,00 8,54 22,1 21,4 3,17 Chemical ,76 1,71 2,84 37,5 35,0 6,67 Construction ,13 2,18 2,35 38,5 37,4 2,86 Entertainment ,78 1,30 26,97 30,4 25,3 16,78 Extractive companies 4 3 0,11 0, ,1 69,1 2,81 Financial services 6 6 1,94 1,68 13,4 12,1 12,1 0 Food and Agriculture ,10 2,02 3,81 43,0 40,4 6,05 Health Care ,11 2,92 38,39 22,3 19,2 13,9 Industrial ,25 1,34 7,2 54,9 52,7 4,01 Lodging ,15 2,55 18,6 40,3 37,5 6,95 Pharmaceutical 8 5 0,85 0,89 4,71 48,5 48,0 1,03 Professional Services ,53 0,96 81,13 40,3 37,5 6,95 Real estate 6 1 5,64 4,62 18,09 49,8 44,9 9,84 Retail ,17 2,47 111,11 40,8 27,5 32,6 Telecommunication ,65 2,00 21,21 22,3 21,5 3,59 Textile and Apparel ,17 1,50 28,21 51,2 45,4 11,33 Transport and Infrastructure ,21 2,52 14,03 35,9 29,9 16,71 Utilities 2 2 3,51 3,18 9,4 28,2 27,5 2,48 Wholesale ,04 2,31 13,24 30,7 28,9 5,86 PwC skriver att detaljhandeln kommer vara en utav branscherna som påverkas allra mest av IFRS 16, med tanke på den omfattande tillämpningen av leasing på butiker och lokaler. PwC påstår följaktligen att historiskt sett har dessa leasingavtal varit operationella och därmed inte haft någon påverkan på företagens balansräkning. Fortsättningsvis kommer flygbranschen vara den bransch som påverkas mest av IFRS 16 efter detaljhandeln. De skriver att under det senaste decenniet har finansieringen av flygplan mestadels skett utanför balansräkningen genom 14

22 operationella leasingavtal, tillvägagångssättet är så pass inpräntat att det nästintill har blivit en sedvana för flygbolagen. Anläggningarna som flygplatserna befinner sig på är många gånger också finansierade genom leasing. Inom både telekommunikationsbranschen och transport- och logistikbranschen skriver PwC (2016) att leasingen består av tillgångar som uppgår till större värde. Inom telekommunikationsbranschen består den leasade tillgången av till exempel nätverksutrustning, telemaster, satellitmottagare och utrustning för fiberoptik. Inom transportoch logistikbranschen består den leasade tillgången av till exempel flygplan, tåg, fartyg och fastigheter. Kemikaliebranschen kommer också att påverkas väsentligt. Branschen anses påverkas på grund av att operationella leasingavtal upprättas på kemikalierelaterade tillgångar av större värden, dessa är förvaringstankar, ledningar för transport av material och övriga tillgångar ämnade för transport. 2.5 Sammanfattning teoretisk referensram Tabell 2. Sammanfattning tidigare forskning Författare (ÅR) Ashton (1985) Imhoff och Thomas (1988) Krishnan & Moyer (1994) Beattie, Edwards och Goodacre (1998) Gosman och Hanson (1999) Forskningsområde Studerade hur brittiska företag skulle påverkas av en kapitalisering av operationella leasingavtal. År 1985 skiljde den dåvarande leasingstandarden SSAP 21 skiljde på avtal mellan operationella och finansiella leasingavtal vilket gjorde det intressant för författaren att undersöka hur effekterna skulle bli om en ny leasingstandard där operationella leasingavtal inkluderas i balansräkningen skulle träda i kraft. Genomförde en undersökning för att ta reda på vad den nya leasingstandarden skulle få för effekter på företag. De kom fram till att benägenhet att upprätta leasingavtal som skulle inkluderas i balansräkningen minskade efter införandet i jämförelse med de operationella leasingavtalen. Krishnan och Moyer (1994) undersökte i sin studie hur finansieringen går till inom olika branscher. De finner bevis på att finansieringen genom leasing används i stor utsträckning inom transportbranschen. Undersökte hur brittiska företag skulle påverkas av att redovisa operationella leasingavtal i balansräkningen, genom en kapitalisering. De kommer fram till att de operationella leasingavtalen utger sig vara en betydelsefull källa till långsiktig finansiering. Utförde en studie för att mäta mängden av skulder utanför balansräkningen och dess konsekvenser på företag som upprättar operationella leasingavtal. Studien inriktar sig på 126 företag, verksamma inom flygbranschen, detaljhandeln och restaurangbranschen. Resultat visade att företagen hyr 73% av de totalt flygplan och butiker som används, varav 91% av dessa redovisas som operationella leasingavtal. 15

23 Bennet och Bradbury (2003) Yan (2006) Deloof, Lagaert och Verschueren (2007) Durocher (2008) Fülbier, Silva och Pferdehirt (2008) Singh (2012) Cornaggia, Franzen och Simin (2013) Undersökte effekterna som redovisningen av operationella leasingavtal har på företags balansräkning i Nya Zeeland. Forskarna identifierade att kapitaliseringen av operationella leasingavtal har en markant effekt på majoriteten av företag, och även för särskilda branscher Undersökte varför och vilka företag som väljer att tillämpa operationella leasingavtal. De kommer fram till slutsatsen att företag som har möjlighet för tillväxt eller en hög marginalskatt föredrar att välja operationell leasing framför substitutet. Undersökte förhållandet som finns mellan leasing och skuld på små och medelstora belgiska företag. Dem kommer fram till att skulder och leasing står som substitut till varandra och därmed att en större skuld har en stark koppling till en lägre användning av leasing som finansiering. Undersökning effekterna som redovisningen av operationella leasingavtal har på företags balansräkning i Kanada. De identifierade att kapitaliseringen av operationella leasingavtal har en markant effekt på majoriteten av företag, och även för särskilda branscher. Undersökte effekterna som redovisningen av operationella leasingavtal har på 90 börsnoterade företags balansräkningar i Tyskland. De identifierade att kapitaliseringen av operationella leasingavtal har en markant effekt på majoriteten av företag, och även för särskilda branscher. Undersökte de eventuella effekterna som införandet av den nya leasingstandarden har på företag inom restaurangbranschen och detaljhandeln som tidigare redovisat operationella leasingavtal. Studien utfördes på 234 företag mellan åren 2006 och 2008 i USA. Studerade i vilken mån företag inom olika branscher tillämpar operationella leasingavtal utanför balansräkningen. De kommer fram till att företag som upprättar operationella leasingavtal kan besitta missvisande nyckeltal, och därmed underskatta de finansiella riskerna, eftersom en lägre skuldkvot kan vara relaterad till en högre skuld finansieringen utanför balansräkningen. Lopes, Cavalcante och Alencar (2015) PwC & Rotterdam School of Management (2016) Undersökte i vilken omfattning leasing används som finansieringsform inom olika branscher. De kommer fram till att leasing som finansieringsform blir allt vanligare inom byggbranschen. Författarna skriver att tidsramen vid byggnationer ofta är begränsad, och det ställs stora krav på utrustningens kvalitet och effektivitet. Leasing ger företag möjlighet att använda bästa möjliga utrustning, men till ett förmånligt pris. Utförde en studie på företags årsredovisningar med syftet att se indikationer på effekterna efter implementationen av IFRS 16 mellan olika branscher. Studien utfördes globalt på 3199 företag, exklusive USA och jämförde sedan resultatet mellan 20 olika branscher och förklarade utformningen av leasing inom vissa av de inkluderade branscherna. De kommer fram till att företag som vanligtvis upprättar operationella leasingavtal utanför balansräkningen kommer att påverkas mest efter införandet av IFRS 16. Morales-Diaz Zamora-Ramirez (2018) och Studerade hur införandet av IFRS 16 skulle påverka leasetagare som sedan tidigare upprättat operationella leasingavtal. Forskarna undersökte hur effekterna skulle skilja sig åt mellan olika branscher och vad utfallen orsakades av i respektive bransch. Studien utfördes på 646 europeiska börsnoterade företag. 16

24 Avsikten vid införandet av IAS 17 var att skilja på köp och hyresavtal genom operationellaoch finansiella leasingavtal. Problem uppstod vid klassificeringen eftersom redovisningen vid avtalen kraftigt skiljer sig för leasetagaren. De finansiella redovisas som både tillgång och skuld i balansräkningen, medan de operationella inte redovisas som en tillgång eller skuld i balansräkningen, utan kostnadsförs linjärt över leasingperioden. Företag utformar därför leasingavtal med syftet att hålla tillgångar och skulder utanför balansräkningen, en redovisningspraxis som har blivit allmänt känt som off-balance financing. Detta tillvägagångssätt skapar en mer positiv bild av företagets balansräkning, och har inneburit att jämförbarheten och transparensen har varit bristfällig. Efter införandet av den nya leasingstandarden IFRS 16 skiljs inte redovisningen åt, utan företag ska redovisa både tillgång och skuld i balansräkningen. Den tidigare forskningen indikerar att branscher upprättar tillgångar av värden som uppfattas som stora för verksamheten förväntas påverkas kraftigt, till exempel lokaler eller tyngre fordon. Däremot förekommer det undantag inom vissa branscher. Dessa undantag beror på att företagen i branscherna som upprättar ett stort antal operationella leasingavtal redan har en hög skuldsättningsgrad, och därav förväntas införandet inte få någon väsentlig effekt. Branscher med företag som köper tillgångar eller upprättar finansiella leasingavtal förväntas inte heller omfattas av några större förändringar efter införandet av IFRS

25 3. Metod I följande avsnitt redogörs de metoder som använts för att utföra studien, detta ska ge läsaren en förståelse för hur och varför studien tillämpat de valda metoderna. Inledningsvis i metodavsnittet förklaras och motiveras valet av forskningsstrategi och forskningsdesign. Vidare förklaras studiens population och hur datainsamlingen genomförs, för att avslutningsvis beskriva uppsatsens reliabilitet och validitet. 3.1 Forskningsstrategi Saunders, Lewis och Thornhill (2019, s. 151) skriver att valet av forskningsstrategi ska grundas i det problem eller den frågeställning som studien avser att besvara. Enligt Patel och Davidson (2011, ss ) finns det två olika forskningsstrategier för att utföra en studie, kvantitativ och kvalitativ. För att kunna besvara frågeställningen kommer kvantitativa ansatser att tillämpas, som är en lämplig metod när det avser mätningar vid större datainsamlings- och analysmetoder. Undersökningen består av en omfattande mängd kvantitativ data i form av uppskattningar på effekten av IFRS 16 samt befintlig data från studiens population, för att kunna mäta på utfallet. Givet dessa förutsättningar lämpar sig en kvantitativ forskningsstrategi bättre än en kvalitativ där datainsamling fokuserar på mjuk data i form av exempelvis kvalitativa intervjuer och analys av data i textform (Patel & Davidson, 2011, ss. 14, 120). 3.2 Forskningsdesign Forskningsdesignen ska enligt Saunders, Lewis och Thornhill (2019, ss. 151, 157) användas som ett verktyg för hur datainsamlingen ska utformas och användas för att besvara studiens problemformulering. Undersökningen avser att hämta data ur populationen årsredovisningar från En lämplig forskningsdesign utifrån uppsatsens metodval är en tvärsnittsdesign, som enligt Jacobsen (2002, s. 107) innebär att till exempel fler än ett företag studeras vid en en och samma tidpunkt, eller under ett kortare tidsintervall. Fördelarna som finns för studien med att använda denna forskningsdesign är att populationens data enbart behöver beaktas för en given period, för att därefter kvantifieras (Bryman & Bell, 2017, ss ). 18

26 3.3 Population Begreppet population definieras som alla enheter inkluderade i en undersökning. Population kan exempelvis vara: alla företag på large cap Stockholm, de anställda på ABB eller alla studenter vid Handelshögskolan (Lundahl & Skärvad, 2016, s. 96). Populationen i studien är företag noterade på Nasdaq Stockholm som redovisar enligt IFRS, vars primära noterning är på Nasdaq Stockholm, även kallad Stockholmsbörsen. Författarna gjorde bedömningen att företag med en notering på fler handelsplatser än Nasdaq Stockholm, bör tillhöra den handelsplattform där dem är primärt noterade, till exempel Arion Banki vars primära notering är Nasdaq OMX Iceland. Företagen på Nasdaq Stockholm har sedan blivit indelade i branscher utifrån Industry Classification Benchmark (ICB) som tillämpas av Nasdaq. Branscherna är följande: Basic Materials Consumer Goods Consumer Services Financials Health Care Industrials Oil and Gas Technology Telecommunications Utilities. (Nasdaq, 2019). 3.4 Totalundersökning En totalundersökning innebär att alla enheter i den fastställda populationen undersöks (Lundahl & Skärvad, 2016, s. 96). En nackdel som finns med en totalundersökning är att den både kan vara dyr och opraktiskt för skribenterna eftersom populationen kan vara väldigt stor och därigenom tidskrävande, till exempel att undersöka alla företag i ett land (Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen, 2010 s. 101). Bryman och Bell (2017, s. 180) skriver att forskare ofta försöker hitta metoder för att dess studie ska gå att generalisera till andra grupper eller situationer än dem som varit aktuella i undersökningen. En lösning på detta generaliseringsproblem är att använda sig av en totalundersökning då den utgör alla enheter i populationen. Med tanke på tillgängligheten till hela populationen, där information finns i årsredovisningar på respektive 19