Monica Holstad Sandberg (KD) Monika Gideskog(M) Jerker Karlsson(M) Tommy Ählström (M) Alexander Höglund(L) Magnus Berge(C)

Transkript

1 1 Sammanträdesplats Arbetets museum, Norrköping Sammanträdets öppnande 14 Ordföranden hälsar alla välkomna samt förklarar sammanträdet öppnat. Närvarande 15 Ledamöter Anita Jernberger (FP) ordförande Per Larsson (KD) 2:e vice ordförande Bengt Cete (MP) Mikael Cornell (C) Karl-Axel Pettersson Molinder (S) Thord Borggren Karlsson (S) Tjänstgörande ersättare Miko Månsson (S) Ricardo Olivares (V) Lars Beckman (S) Börje Lindholm(S) Eva Hermansson (M) Tjänstgörande ersättare Monica Holstad Sandberg (KD) Monika Gideskog(M) Jerker Karlsson(M) Pontus Wessman(MP) Tjänstgörande ersättare Ersättare Tommy Ählström (M) Alexander Höglund(L) Magnus Berge(C) Frånvarande Eva Andersson(S) 1:e vice ordförande Christer Danielsson(SD) Pierre Holm Petersson(-) Alma Basic(S) Lisa Enqvist(S) Claes Hallert (M) Övriga (under hela eller del av sammanträdet) Annika Eriksson, sekreterare Andreas Capilla, regionutvecklingsdirektör Anne Hederén, enhetschef

2 2 Petra Nordin, regionutvecklare Bo Olls, regionutvecklare Kerstin Olsson, bibliotekschef Richard Widén, regionutvecklare Fredrik Topplund, politisk sekreterare Val för protokollsjustering Sammanträdets föredragningslista Informationer 16 Per Larsson utses att förutom ordföranden justera dagens protokoll. 17 Ordföranden presenterar föredragningslistan. 18 Ordföranden noterar dagens informationer och för dem till protokollet. Ärenden Remissvar på yrkesprogramsutredning en RUN 2015: Region Östergötland har beretts möjlighet att lämna synpunkter på slutbetänkandet av Yrkesprogramsutredningen, SOU 2015:97. Sammanfattning Region Östergötland ser positivt på utredningens förslag i stort och konstaterar att förslagen ligger väl i linje med det konkreta utvecklingsarbete som pågår bl.a. inom kompetensplattform Östergötland. Region Östergötland står inför mycket stora kompetensbehov när det gäller framför allt hälso och sjukvårdsyrken, industritekniska yrken och byggyrken. Genom ett ökat regionalt samarbete mellan arbetsgivare, branschorganisationer och utbildningsanordnare kan innehållet i yrkesutbildningarna tydligare anpassas efter de kompetensbehov som ställs inom olika yrken. Synpunkter på utredningen Bättre förutsättningar för medvetna studie- och yrkesval kapitel 3 Region Östergötland ser positivt på en starkare styrning för att stärka kunskapsområdet skola-arbetsliv i grundskolan och att förtydliga

3 3 grundskolans läroplan och kursplaner när det gäller kunskaper om arbetslivet. Det behovs en tydligare styrning så att alla elever får kunskaper om arbetslivet, att det kommer på schemat. Region Östergötland stödjer även utredningens förslag om att säkerställa att alla elever får möjlighet att genomföra prao. Att använda yrkesprogrammen som en del av denna prao är bra, men det bör inte helt ersätta tid på skarpa arbetsplatser. Inom till exempel byggindustrin kan en yrkesprogramsförlagd del av prao göra att eleverna kan få pröva på ett praktiskt yrke utan att utsättas för säkerhetsmässiga risker på en byggarbetsplats, vilket inte minst Arbetsmiljöverkets föreskrifter för minderåriga påtalar. Men om PRAO förläggs till gymnasieskolans yrkesprogram bör yrkesverksamma representanter från utbildningens yrkesområden bjudas in, eller att studiebesök görs på arbetsplatser, för att PRAO-eleven ska kunna ta del av och ställa frågor om hur den konkreta yrkesmiljön är och om hur yrket är i praktiken. (kunskaper, betydelsen av utbildning, etc.). Det är inte alltid säkert att skolor och lärare har den kunskapen och den förmågan att förmedla intryck och upplevelser som ett besök i verkligheten kan förmedla. Just mötet med yrkesverksamma inom olika områden och från olika arbetsplatser är något som ungdomar saknar när de berättar om sin vånda inför gymnasievalet. Det är viktigt att förstärka de inslagen i att stärka eleverna inför sitt gymnasieval. Region Östergötland anser att förslaget om att tillsätta en särskilt utredning avseende studie- och yrkesvägledningen i grundskolan borde omfatta även gymnasieskolans och vuxenutbildningens studie- och yrkesvägledning. Välja otraditionellt kapitel 4 Region Östergötland ser positivt på utredningens förslag att ge skolverket uppdrag att arbeta med värdegrundsarbete samt att skolinspektionen ska granska kvaliteten i värdegrundarbetet. Även samverkan med det arbetsliv som tar emot eleverna för det arbetsplatsförlagda lärandet behöver uppmärksammas. Nationella och lokala programråd kapitel 5 Region Östergötland ställer sig positivt till samtliga förslag gällande nationella och lokala programråd. Region Östergötland anser dock att det bör inrättas ett nationellt kompetensförsörjningsråd för kompetensförsörjningsarbetet i stort. Syftet med rådet skulle vara att samråda kring strategiska kompetensförsörjningsåtgärder som är relevanta för den långsiktiga nationella kompetensförsörjningen. Rådet kan även utgöra ett rådgivande

4 4 organ till regeringen. I ett uppstartsarbete bör rådet ringa in vilka områden som är gemensamma mellan politikområdena för att skapa en samsyn kring var det finns behov av en mer samordnad styrning av regionala aktörer, kommuner och nationella aktörer i syfte att åstadkomma en väl fungerande kompetensförsörjning i Sverige. Tillväxtverket skulle kunna uppdras att ha en samordnande roll för rådet. Yrkescollege och andra samverkansmodeller kapitel 6 Region Östergötland ser positivt på utredningens förslag att branschorganisationer ska kunna ansöka om statsbidrag. De regionala erfarenheterna av college är stora, men det är viktigt att lyfta fram att den regionala och lokala nivån är beroende av att arbetsmarkandens parter och branschorganisationerna på nationellnivå tar initiativ och bjuder in till uppbyggnad av nya samverkansformer t.ex. nya collegebildningar. Region Östergötland ser även positivt på utredningens förslag om att regionala stödfunktioner bör utvecklas. Att införa en regional infrastruktur kan bidra till att främja informationen och kontakterna mellan de lokala och nationella branschföreträdarna. Region Östergötland arbetar inom ramen för kompetensplattformen med regionala branscharenor så som Branschforum Industri och teknik, Branschråd Vård och omsorg, Branschforum bygg, Branschforum logistik samt Branschforum el och energi. Dessa forum arbetar med behovsinventering och utvecklingsfrågor kopplat till utbildning och kompetensutveckling ur ett branschperspektiv. Med hjälp av den regionala nivån skulle erfarenheter och brister i utbildningen kunna samlas in och rapporteras till de nationella programråden. Branschskolor för vissa små yrkesområden kapitel 7 Region Östergötland ser positivt på utredningens förslag men vill dock lyfta fram att fem år kan vara för kort tid eftersom det är stora utvecklingskostnader i samband med uppstart och utveckling av skolor. Många av dessa skolor har inte bara bristande sökintresse utan även är dyra att driva. Regional samverkan om yrkesvux kapitel 8 Region Östergötland är positiv till utredningens båda förslag. Vi stödjer ett stärkt regionalt kompetensförsörjningsperspektiv i dimensioneringen och planeringen av yrkesvux. Att utbildningsutbudet inom yrkesvux speglar den regionala arbetesmarknadens behov kan bidra till bättre matchning på arbetsmarknaden. Utan regionala behovsanalyser riskerar yrkesinriktad vuxenutbildning med mer kostsamma utbildningsplatser att trängas undan av mindre kostsamma med behov av många utbildade.

5 5 Region Östergötland anser att det är viktigt att regionalt utvecklingsansvariga aktörer får en tydligare roll. Viktigt att nyttja befintliga uppdrag att samordna utbildningsplanering och framtagande av analyser t.ex. inom kompetensplattformsarbetet. Det finns idag goda förutsättningar att utveckla arbetsformer för samråd i samverkan med kommunerna, Arbetsförmedlingen, arbetsgivare, organisationer och andra intressenter. Fler behöriga till yrkeshögskolan - kapitel 9 Region Östergötland stödjer utredningens förslag att det skapas bättre förutsättningar för att fler i efterhand ska ha möjlighet att kunna ta del av en yrkeshögskoleutbildning men vill dock påpeka: Förutbildningarna bör utformas så att det dels blir möjligt för personer som har en högskoleförberedande gymnasieutbildning att inhämta kompletterande förkunskaper inom ett yrkesområde, dels så att personer som har en yrkesinriktad gymnasieutbildning kan komplettera även t.ex. relevanta förkunskaper i matematik för att klara en eftergymnasial yrkeshögskoleutbildning. För att skapa ett långsiktigt hållbart system för yrkesutbildningar krävs det en fungerande samverkan mellan yrkeshögskoleutbildningarna och den kommunala vuxenutbildningen. Den kommunala vuxenutbildningen måste vara dimensionerad och ha förutsättningar att erbjuda möjligheter för alla som vill att i vuxen ålder kunna skola om sig till en yrkesutbildning. Bakgrund Intresset för gymnasieskolans yrkesprogram är vikande i hela landet. Hösten 2008 började 35 procent av landets nybörjarelever ett yrkesprogram. Hösten 2014 hade andelen nybörjarelever minskat till 26 procent. Som ett led av de vikande söksiffrorna till yrkesprogrammen tillsattes yrkesprogramsutredningen, med uppdrag att lämna förslag som stärker den gymnasiala yrkesutbildningens kvalitet och attraktionskraft, underlättar ungdomars övergång från skola till arbetsliv och förstärker den nationella kompetensförsörjningen. Region Östergötland har beretts möjlighet att lämna synpunkter på slutbetänkandet. Ärende Utredningen har ringat in sju områden för att stärka och göra yrkesutbildningen mer attraktiva: Bättre förutsättningar för medvetna studie- och yrkesval Välja otraditionellt

6 6 Nationella och lokala programråd Yrkescollege och andra samverkansmodeller Branschskolor för vissa små yrkesområden Regional samverkan om yrkesvux Fler behöriga till yrkeshögskolan Utredningen föreslår olika insatser för att stärka kunskaperna om arbetslivet inför gymnasievalet så som förtydligande av grundskolans styrdokument och att alla elever i grundskolan och i specialskolan ska ges en möjlighet att genomföra två veckors praktisk arbetslivsorientering, PRAO. Utredningen föreslår också en försöksverksamhet med branschskolor för vissa små yrkesområden. Vidare föreslås insatser för att förtydliga och förstärka de nationella programrådens roll samt att ett nationellt råd för yrkesutbildning inrättas. Därutöver lämnar utredningen förslag om utökad regional samverkan inom yrkesvux samt förändring i förslag om behörighetsgivande s.k. förutbildningar till yrkeshögskoleutbildningar. Sammantaget innebär utredningens förslag att Skolverket, Skolinspektionen och Arbetsmiljöverket får utökat ansvar/uppgifter. Förslaget om regional samverkan inom yrkesvux berör konkret Region Östergötland eftersom statsbidraget för yrkesinriktad vuxenutbildning villkoras med att kommunerna planerar utbildningen i samråd med den regionalt utvecklingsansvarige aktören. Region Östergötland ser positivt på utredningens förslag i stort och konstaterar att förslagen ligger väl i linje med det konkreta utvecklingsarbete som pågår bl.a. inom kompetensplattform Östergötland. BESLUTAR a t t delge Utbildningsdepartementet framlagt remissvar på SOU 2015:97 Remissvar på Museiutredningen-Ny museipolitik RUN 2015: Region Östergötland har möjlighet att lämna remissyttrande avseende utredningen Ny museipolitik. Region Östergötland yttrar sig över förslag som berör regionens ansvarsområden och kommunal verksamhet.

7 7 Den aktuella utredningen om ny museipolitik tar ett större och bredare grepp än tidigare utredningar. Utredningen Ny museipolitik beskriver både på ett tydligt och intressant sätt historiken, behovet och förslaget för en ny inriktning avseende den statliga museipolitiken. Tanken om att införa en museilag för att markera de offentligt styrda museernas fria ställning som kunskapsinstitutioner, samt stärka deras mandat och ansvar, ställer sig Region Östergötland bakom. Vi tror att det är positivt att museiområdet får en struktur jämförbar med de som redan finns för biblioteken via bibliotekslagen. För att tydligare signalera museernas roll som fria kunskapsinstitutioner ges även ett bra och konkret förslag när det gäller regleringen av museernas grunduppgifter och tankarna kring ett kvalitetssystem. För Region Östergötlands del är det extra intressant att Museiutredningen, i sina samtal med de regionala museiaktörerna, utgått från frågan om hur den statliga kulturpolitiken i framtiden kan stödja museerna i alla delar av Sverige. I de tankar som utredningen presenterar om förvaltningsstukturen genom förslaget om en ny myndighet, Myndigheten för museer och utställningar tror vi gynnar både lokala, regionala och centrala museer. Ett viktigt perspektiv i utredningen är att man identifierat att stora delar av sektorns resurser är uppknutna till strukturer som inte hanterar utvecklingsfrågor. Bristen på fria medel och den allmänna så kallande projektifieringen har även identifierats i Region Östergötland dialoger med verksamhetsområdet. Att skapa ett system där den innehållsliga granskningen sköts kollegialt av museisektorn, likt högskolesektorns system, är Region Östergötland också positiva till men ser att det behöver utredas mera. Det som också bör beaktas, och eventuellt utredas, är vad det skulle innebära att museistatistiken inte skulle hanteras av Myndigheten för Kulturanalys likt annan offentlig statistik. Synpunkter på förslagen Förslag om ny inriktning och att slå fast museernas ställning i en museilag Genom förslaget om lagstiftning betonas museiområdets viktiga roll i processerna för samhällets demokratiska utveckling inom sitt verksamhetsfält. Enligt förslaget ska lagen omfatta det allmänna museiväsendet i form av statliga museer, regionala museer, kommunala museer och övrigt offentligt styrda museer. Tillhörigheten till det allmänna museiväsendet menar man ska avgränsas av kriteriet om verksamheten är offentligt styrd. Även om förslaget är brett definierat så misstänker vi att en del större museer som idag är stiftelser riskerar att komma i kläm. Det vill säga att de inte räknas till de allmänna museerna för att de har mindre än hälften av sin styrelse eller ledning utsedda från det offentliga.

8 8 Region Östergötland är positiva till förslaget om en ny och lite annan museidefinition än ICOM:s rådande. Förslagets betoning på de publika delarna av ett museums verksamhet gör att t ex även de lokala konsthallarna kan omfattas av museilagen när det gäller principerna för att ställa ut, vilket vi tror är bra. Ansvaret att förmedla ett reflekterande förhållningssätt och öppenhet för olika berättelser och perspektiv stärker även principen om armlängds avstånd och blir i så fall ett viktigt verktyg när budskap som kan uppfattas som obehagliga istället för trevliga och roliga, ska presenteras publikt. 10:5 Förslag om att inrätta en ny myndighet för museifrågor Förslaget om att inrätta ett statsbidrag på 28 miljoner för utvecklingsprojekt vid den nya museimyndigheten ser vi skulle utgöra skillnad även för lokala och regionala museer. Helt andra möjligheter skulle ges att initiera och arbeta med t ex samverkansprojekt mellan olika museer, som inte finns på liknande sätt inom ramen för samverkansmodellen, än idag. Skapandet av en myndighet skulle även spela en viktig roll för frågan som rör samordningsmöjligheter för t ex digitalisering inom området. Redan i tidigare rapporter har museiområdet identifierat vikten av en fortsatt centralt stöd framåt kring digitaliseringsfrågan, och till viss del efterfrågat en samordningsfunktion. Att den nya myndigheten dessutom föreslås få en roll som ansvarig för att bedriva omvärldsbevakning nationellt och internationellt ser vi som en nödvändighet om Riksutställningar läggs ned. Förslaget om att myndigheten ska hantera den officiella museistatistiken känns logisk, liksom uppgiften att hantera utställningsgaraniter om det blir så att alla förslagen i utredningen genomförs. Samtidigt bör man beakta och utreda vad det skulle innebära att museistatistiken inte skulle hanteras av Myndigheten för Kulturanalys likt annan offentlig statistik. Kvalitetssäkring Inom kultursektorn generellt är det branschen själv som bedömer och definierar kvalitetsaspekterna. Region Östergötland tror att skapandet av ett mer formaliserat kvalitetssystem som bygger på dessa strukturer, och som liknar högskolornas, skulle stärka museiområdet men behöver utredas ytterligare. Region Östergötland har möjlighet att lämna remissyttrande avseende utredningen Ny museipolitik (SOU 2015:89). Utredningen har genomfört en översyn av de statliga museernas uppdrag, myndighets- och institutionsstruktur samt regeringens styrning av dem. Utredningen har också haft i uppdrag att beskriva hur samhällsutvecklingen påverkar

9 9 förutsättningarna för museiverksamhet samt lämna förslag om nationella mål för området. Man fick också ett tilläggsuppdrag om hur verksamhet och samlingar vid de statliga museerna i högre grad kan tillgängliggöras för människor i hela landet. Statens ansvar omfattar tio myndigheter och fyra stiftelser samt direkta bidrag till ytterligare tio mindre museer. Utöver detta finns även annan museianknuten verksamhet, och inom ramen för kultursamverkansmodellen fördelas statliga bidrag till regional museiverksamhet bland annat till landets länsmuseer. Region Östergötland yttrar sig över förslag som berör regionens ansvarsområden och kommunal verksamhet. Ärende Region Östergötland ställer sig generellt bakom tanken om att införa en museilag för att markera de offentligt styrda museernas fria ställning som kunskapsinstitutioner och för att stärka deras mandat och ansvar. Det är positivt att museiområdet får en struktur jämförbar med de som redan finns för biblioteken via bibliotekslagen. Genom förslaget om lagstiftning betonas museiområdets viktiga roll i processerna för samhällets demokratiska utveckling inom sitt verksamhetsfält. I de tankar som utredningen presenterar om förvaltningsstukturen genom förslaget om en ny myndighet, Myndigheten för museer och utställningar, så tror vi att det gynnar både lokala, regionala och centrala museer. Förslaget innebär en myndighet med uppgift att samordna en rad uppgifter för området, men också att inrätta ett nytt statsbidrag på 28 miljoner för utvecklingsprojekt. Med dessa medel ser Region Östergötland att det skulle öppnas helt andra möjligheter för regionala och lokala museer att initiera och arbeta med t ex samverkansprojekt mellan olika museer, som inte finns på liknande sätt inom ramen för samverkansmodellen idag. I yttrandet kommenterar Region Östergötland vinster med att museilagen skulle kunna omfatta t ex även lokala konsthallar, förslaget om ny begreppsdefinition av museum samt att det bör beaktas och eventuellt utredas vad det skulle innebära att museistatistiken inte skulle hanteras av Myndigheten för Kulturanalys likt annan offentlig statistik. BESLUTAR a t t delegera ärendet till presidiet att svara i yttrandet på nästkommande presidiemöte den 14 mars a t t kunskapsgruppen för kultur ska vara beredande i ärendet inför presidiemötet den 14 mars.

10 10 Uppdrag och samverkansavtal till regionala kulturverksamheter RUN 2016:46 21 ansvarar för uppdrag till och uppföljning av regionala kulturverksamheter inom ramen för kultursamverkansmodellen. Uppdragen följer kulturplanen och innebär ett särskilt ansvar att långsiktigt planera och agera enligt RUP:en, de nationella och regionala kulturpolitiska målen, regionens strategier samt kulturplanens insatser och prioriteringar. Ärende Uppdragen till regionala kulturverksamheter förnyas med utgångspunkt i fastställd Kulturplan för Östergötland Till institutioner ges ett treårig uppdrag som kompletteras med ett ettårigt samverkansavtal med besked om finansiering. För konsulentverksamhet tecknas ettåriga samverkansavtal med besked om finansiering. Bifogade förslag till uppdrag och samverkansavtal för 2016 har utarbetats i dialog med utförare/huvudmän. Föreliggande förslag till uppdrag och samverkansavtal omfattar följande huvudman och verksamhet: Östergötlands Läns Hemslöjd hemslöjdsfrämjande verksamhet Östgötamusiken regional musikverksamhet BESLUTAR a t t godkänna treårigt uppdrag och samverkansavtal 2016 för Östgötamusiken samt samverkansavtal 2016 för Hemslöjdsfrämjande verksamhet Remissvar Statens kulturråd delredovisning om kulturverksamheter i vissa bostadsområden RUN 2015: Regeringen har gett Kulturrådet i uppdrag att ta fram ett förslag på en satsning som benämns Äga Rum under Syftet är att stärka kulturen i ett antal bostadsområden runt om i landet med lågt valdeltagande och lågt deltagande i offentligt finansierad kultur. Delredovisningen har tagits fram av en arbetsgrupp inom Kulturrådet under hösten I redovisningen ingår förslag till bidragsförordning och grunder för bedömning. Ärende Region Östergötland ställer sig bakom huvudelen av förslagen i remissen. I remissyttrandet framförs synpunkter på några av förslagen rörande kriterier för bidragsgivning. För att få en bra spridning över landet och säkerställa mångfald, kontinuitet och långsiktighet påpekas vikten av att kommuner ges möjlighet att vara projektägare. Vidare anser Region Östergötland att en bredd av konstformer och uttryck bör stimuleras snarare än att bidraget avgränsas mot särskilt utpekade uttryck. I yttrandet pekas även på vikten av att satsningen får en tydlig nationell samordning för att säkerställa samverkan,

11 11 spridning och utbyte mellan olika projekt och platser i landet. Yttrande: Region Östergötland har av Kulturdepartementet beretts möjlighet att avge yttrande över ovanstående delredovisning. Östergötland är en region i omvandling och stark utveckling. Vi ser en ökande polarisering i samhället med stora skillnader mellan de som har utbildning och de som inte har, mellan områden med hög arbetslöshet och områden med låg, mellan socioekonomiskt utsatta förorter och glesbygdsområden och områden med goda levnadsvillkor. Vi har i regionen flera bostadsområden både i storstadskommunerna och i mindre kommuner som faller inom kriterierna för förslaget. Mot denna bakgrund välkomnar vi att Regeringen vill göra aktiva insatser för att öka förutsättningarna för att använda kultur som resurs för inkludering och delaktighet samt öka möjligheterna till att fler får tillgång till kultur i hela landet. Region Östergötland ser därför satsningen som mycket värdefull och intressant och ställer sig bakom huvudelen av förslagen i remissen. Vi vill framföra synpunkter på några av förslagen, vilket redovisas nedan. Bakgrund Regeringen har gett Kulturrådet i uppdrag att ta fram ett förslag på en nationell satsning som föreslås heta Äga Rum under Syftet är att ytterligare stärka kulturen i ett antal bostadsområden runt om i landet med lågt valdeltagande och lågt deltagande i offentligt finansierad kultur. Dagens samhälle blir mer och mer heterogent, vilket skapar olika förutsättningar för människors kulturvanor. I Sverige finns en god spridning av kulturverksamheter i hela landet där många tar del av offentligt finansierad kultur på olika sätt. Samtidigt finns platser där offentligt finansierade kulturverksamheter och det traditionella föreningslivet har svårt att engagera vissa grupper. Det växer fram nya urbana folkrörelser, där både kultur och andra frågor engagerar. Viljan att organisera sig, skapa, dela, konsumera kultur och delta i kulturlivet finns överallt även om man inte tar del av det gemensamt finansierade kulturutbudet. Regeringsuppdraget grundas på analysen att det därför finns behov av särskilda kultur- och demokratifrämjande insatser på en rad platser och områden runt om i landet. Delredovisningen har tagits fram av en arbetsgrupp inom Kulturrådet under hösten I redovisningen ingår förslag till bidragsförordning och grunder för bedömning. Synpunkter på förslagen Konstformer och uttryck Utgångspunkt för de bidragsprinciper som föreslås är att projekt som får finansiering via satsningen ska bidra till att en mångfald av konst och kultur

12 12 kommer till stånd. I motsats till detta står följande skrivning: det finns en mångfald av uttryck och konstformer som ligger nära många invånare, såsom film, foto, spel och andra digitala tekniker. Projekt som hittar sätt att kombinera eller bruka detta kommer att prioriteras. För att stimulera en mångfald av uttryck och konstformer vill vi poängtera vikten av att inte snäva in kriterierna för bidraget. Stödets utformning Verksamheten ska utgå från samverkan mellan aktörer med olika kompetenser och uppdrag som kompletterar varandra. Huvudmannen för projektet, som inte kan vara en offentlig part, ska göra en gemensam ansökan tillsammans med andra aktörer. Vi ser det som positivt att projekten ska drivas genom ett lokalt partnerskap och ska utgå ifrån invånarnas behov. För att skapa förändring krävs att människor som lever i socioekonomiskt utsatta områden är med i en förändringsprocess på egna villkor och insatserna måste utgå ifrån lokala behov. För att få en bra spridning över landet och säkerställa mångfald, kontinuitet och långsiktighet vill vi påpeka vikten av att även kommuner ges möjlighet att vara projektägare. Kommunen kan vara en värdefull neutral part som också kan bistå små ideella organisationer med kompetens och stöd som är viktiga framgångsfaktorer i satsningar av detta slag. Vi ser annars en risk att endast etablerade stora organisationer har resurser att delta som parter, vilket är olyckligt ur ett demokratiskt perspektiv. Vi ser även en risk för minskad spridning av projekten utanför landets största miljonprogramsområden där projektvanan i ideella organisationer kan vara större än på andra håll i landet. Vi rekommenderar studier av civilsamhällets roll i bostadsområden som till exempel rapporten Lokala föreningar och demokrati i socialt utsatta bostadsområden 1 Här konstateras att länken mellan valdeltagande och områdesutveckling är inte helt självklar. De menar att det inte heller finns ett direkt samband mellan föreningsdeltagande och valdeltagande på kommunal nivå. Vad gäller hinder och strategier för samverkan så lyfts bland annat föreningarnas förmåga att ta del av stöd. Mer etablerade föreningarna har större förmåga att ta del av offentligt stöd och flera är beroende av ideellt arbetande medlemmar. Formen för ansökningar, kontinuitet i form av varaktiga lokaler, finansiering och kontaktpersoner lyfts fram som viktiga för att civilsamhället. Andra rapporter pekar på behovet av stödfunktioner i civilsamhälle vid utvecklingsarbete. Att bygga projekt på ideella nyckelpersoner kan vara mycket sårbart. 2

13 13 Nationellt och internationellt utbyte och lärande Det är positivt att förslaget poängterar vikten av att nationellt och internationellt lyfta satsningens erfarenheter och att därmed möjlighet ges att korsbefrukta olika nationella uppdrag med liknande inriktning. Vidare är det väsentligt för spridning och ett lärande förhållningssätt att det till nationella överbyggnaden avsätts resurser och ges uppdrag att främja samverkan och utbyte mellan de olika platserna. I Östergötland finns mycket goda erfarenheter av både Digidelprojektet och satsningen Internet för alla. Inför utformningen av Äga Rum föreslår vi att erfarenheter inhämtas om den samordnande nationella roll som Internetsstiftelsen där hade, vilket möjliggjorde ett omfattande erfarenhetsutbyte mellan en mängd mycket olika aktörer. BESLUTAR a t t avge yttrande över Statens kulturråds delredovisning om kulturverksamhet i vissa bostadsområden enligt föreliggande förslag. Kursutbud Lunnevads folkhögskola RUN 2016:40 23 Enligt Förordning (2015:218) om statsbidrag till folkbildning, ska folkhögskolan ha en styrelse som är ansvarig för att den verksamhet som bedrivs med stöd av statsbidrag följer internt angivna mål, Folkbildningsrådets villkor och kriterier, samt de villkor som anges i förordningen om statsbidrag till folkbildningen. Av detta följer att skolans styrelse inför varje nytt läsår fattar beslut om vilka kurser som ska bedrivas på den egna skolan. Skolledningen för Lunnevads folkhögskola föreslår RUN (skolans styrelse) att de helårsplatser som Lunnevads folkhögskola läsåret 2016/17 har möjlighet att bedriva fördelas enligt nedan: Allmän kurs ca 60 platser Fyra inriktningar: - bild - film - livskunskap - rock & pop Dans ca 18 platser Konst ca 40 platser Musik ca 60 platser Tre inriktningar:

14 14 - folkmusik - jazz - klassisk BESLUTAR a t t ställa sig bakom föreslaget kursutbud för Lunnevads folkhögskola 2016/17 Remissvar Gestaltad Livsmiljö- en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88) 24 Region Östergötland har beretts möjligheten att avge yttrande över betänkandet Gestaltad Livsmiljö. Förslagen i betänkandet innebär en ny statlig myndighet Myndigheten för Gestaltad Livsmiljö, och nya förutsättningar för utvecklingen av Arkitektur, formkonst och design i nationellt, regionalt och kommunalt perspektiv. De organisatoriska förändringarna innebär ett nytt offentligt synsätt kring gestaltningsfrågor som kommer att få stor betydelse för samhällsutvecklingen. Region Östergötland yttrar sig över de förslag som berör regionens ansvarsområden, och den kommunala verksamheten. Ärende Region Östergötlands utgångspunkt i remissen är förslagen kring ett inkluderande och demokratiskt samhälle med lika tillgång till goda livsmiljöer. Jämbördig fördelning och tillgänglighet till vård, skola, service, offentliga miljöer och digitala tjänster gäller alla invånare. Vi anser att förslaget har positiva konsekvenser för möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen. Men förslaget innebär också ett helhetsgrepp som inbegriper alla samhällsbehov och välfärdsfunktioner som berör medborgare, i regionen och kommunerna. Perspektivet Gestaltad Livsmiljö innebär en helhetssyn på vår miljö och våra behov av individuella och offentliga insatser i utvecklingen av samhället. Det blir viktiga aspekter i utvecklingen av region Östergötlands vidare arbete kring Arkitektur, formkonst och design, och nya vidgade perspektiv kring vår gestaltande livsmiljö. Region Östergötland ställer sig positiv till ambitionerna i utredningen och dess regionala möjligheter och konsekvenser. Yttrande:

15 15 Remissyttrande Gestaltad Livsmiljö SOU 2015:88 Remiss till betänkandet av Gestaltad livsmiljö- Ny politik för arkitektur, form och design Sammanfattning Region Östergötland har av Kulturdepartementet beretts möjlighet att avge yttrande över ovanstående promemoria. Region Östergötland har valt att yttra sig över förslag som berör regionens ansvarsområden och kommunal verksamhet. Med Region Östergötlands egna traditioner och utvecklingsområden inom Arkitektur, form och design som grund, blir statens initiativ till ökat fokus kring gestaltning en offensiv insats för området. Därför ser regionen positivt på utvecklingen av en ny myndighet som kommer att inverka och medverka i utvecklingen nationellt, regionalt och kommunalt. Det bör innebära en kraftig förnyelse av ambitionerna kring arkitektur, formkonst och design som är konstområden som påverkar vår närmiljö och berör medborgarnas möjligheter till estetik, skönhet och upplevelser. Förslagets betydelse för nuvarande strukturer inom området och de förändringar och konsekvenser förslaget innebär avseende myndighetens organisering, mötesplatser, samlingar och utställnings-verksamheter är svåra att överblicka initialt, men möjligheten att bredda och decentralisera verksamheten, borde ge positiva demokratiska effekter för regioner och kommuner. Möjligheten att koppla området till kulturplanerna i regionerna skulle förstärka den lokala effekten. Utgångspunkten för remissen är ett inkluderande och demokratiskt samhälle med lika tillgång till goda livsmiljöer. Jämbördig fördelning och tillgänglighet till vård, skola, service, offentliga miljöer och digitala tjänster gäller alla invånare. Region Östergötland anser att förslaget har positiva konsekvenser för möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen. Perspektivet Gestaltad Livsmiljö innebär en helhetssyn på vår miljö och våra behov av individuella och samhälleliga insatser i utvecklingen av samhället. Det blir viktiga aspekter i utvecklingen av region Östergötlands vidare arbete kring Arkitektur, formkonst och design, och nya vidgade perspektiv kring vår gestaltande livsmiljö. Region Östergötland ställer sig positiv till ambitionerna i utredningen och dess regionala möjligheter och konsekvenser.

16 16 Region Östergötland kommenterar i det följande de förslag som har högst relevans ur ett regional och lokalt perspektiv Förslag till nya nationella mål kapitel 6 Region Östergötland ställer sig positiv till att nuvarande nationella mål upphör och ersätts av perspektivet gestaltad livsmiljö. I den nya målsättningen mellan de kulturpolitiska målen (tid för kultur 2009) och insatserna för arkitektur, form och design att samspela, stärkas och vägleda kommuner och regioner det vidare arbetet med hållbart byggande och samhällsplanering, infrastruktur och andra preciseringar spelar miljömålen en viktig roll för en ny politik, och folkhälsans betydelse som en samhällsfråga om lika villkor och delaktighet. Flera viktiga målperspektiv såsom jämställdhet, integration, kulturmiljöarbete, samhällsplanering och regional tillväxt kommer att få betydelse genom regeringens möjligheter att förelägga kommunerna att ta fram nya riktlinjer. De nya målen för arkitektur, form och design ska i fortsättningen prägla det offentliga arbetet och ges en aktiv roll i att lösa samhällsutmaningarna inom kulturpolitik, miljöpolitik, socialpolitik, samhällsbyggande och näringspolitik. Processer kring hållbar stadsutveckling får allt större betydelse när staten, regionerna och kommunerna planerar olika insatser och anpassningar till olika platsers skilda förutsättningar avseende gröna innovationer och miljöteknik. Detta är positiva signaler till vår regions ambitioner kring regional platsutveckling Förslag till en ny myndighet kapitel 7 Den nya myndigheten för Gestaltad livsmiljö ges uppdrag och regleringsbrev och blir en egen myndighet. Den nya myndigheten för Gestaltad livsmiljö ska succesivt följa upp områdets resultat och mål, vara normgivare och agera förebild för en stärkt kvalitet i den gestaltade livsmiljön och vara en tankesmedja som gör inspel i det fortsatta samhällsbygget i regioner, kommuner, myndigheter och branscher. Det offentliga och insatser inom Arkitektur, form, design kapitel 8 Utredningen föreslår olika insatser avseende statens, regionernas och kommunernas arbete med att implementera processer för att öka möjligheten till dialog och delaktighet. Det inkluderar många statliga myndigheter, kulturinstitutioner och aktörer kring samhälls- och miljöfrågor samt annan statlig förvaltning som på olika sätt kopplar till samhällsplanering.

17 17 I det nationella och regionala infrastrukturarbetet bör stor hänsyn tas till stads och landskapsbildens relationer till natur och kulturvärden och verka för estetiskt tilltalande miljöer. Viktiga aktörer i den statliga politiken är också Trafikverket, Vägverket och Banverket. Förslaget innebär också att myndigheter för gestaltad Livsmiljö/Staten bör utreda och förvalta en fond för att långsiktigt främja utvecklingen av området. Det skulle stimuleraverksamheten i hela landet och stärka utvecklingen av sektorn. För att ge ökade möjligheter till nya gestaltare inom arkitektur och design föreslår utredningen ett Wild card-system som skulle öppna fler förutsättningar för mindre företag att delta och etablera sig i det fortsatta samhällsbyggandet. Det skulle innebära att dagens höga trösklar avseende upphandling m.m. reduceras och att nya möjligheter för arkitekter och designers skapas. Utredningen har konstaterat att det finns behov av att särskilt uppmärksamma barn och unga, inte minst barns och ungas behov av plats i en ökad förtätning av den byggda miljön. Det är viktigt att miljöer möter barnen i deras behov och här kan utredningens perspektiv bidra till den lokala och den nationella diskussionen. Kulturens roll /samverkansmodellen i regionen Kulturen är en viktig verksamhet i regioner och landsting som berör medborgare och civilsamhälle. Avsikten är att skapa och främja god tillgång till professionell kultur för länets innevånare. Statens övergripande roll som inspiratör och medfinansiering av kultursamverkansmodellen skapar ett ökat utrymme för regionernas insatser och prioriteringar. Den kulturella mångfalden och det regionala ansvaret främjar också samverkan mellan myndigheter och organisationer samt ger kulturskapare i hela landet bättre möjligheter att utveckla sina konstnärskap. Ett viktigt led i förändringsarbetet blir att stärka kulturskaparnas/konstnärernas roll. Många regioner och kommuner utarbetar egna verktyg, (kulturplaner eller handlingsprogram)för att åstadkomma ökad estetisk kvalitet i bygg och stadsplaner såsom enprocentregeln/rekommendationen kring offentlig gestaltning. I fördelningen av stadsbidrag till regional kulturverksamhet föreslås förändringar i bidragsgivningen för att främja Arkitektur, form, design. Om de regionala kulturplanerna ska omfatta dessa områden bör de föras in i kultursamverkansmodellen/statliga bidrag En positiv ny möjlighet att fokusera på medborgarnas möjligheter till upplevelser i de offentliga rummen i regionen. Ansvaret att leda det regionala utvecklingsarbetet regleras i lag och där ingår att utarbeta och genomföra strategier för tillväxtinsatser. Regioner och

18 18 landsting är på samma sätt som kommunerna aktörer kring utvecklingen av samhällets välfärdsfrågor och man gör stora investeringar inom vården, infrastrukturen, skolan och kollektivtrafiken. Rollen som byggherre, förvaltare och beställare av samhällsnytta är viktiga områden i att agera som förebild kring gestaltad livsmiljö. Regionen ser positivt på sin roll som viktig förebild. BESLUTAR att avge yttrande över Gestaltad Livsmiljö enligt föreliggande förslag. Riktlinjer för Region Östergötlands kulturstipendier, RUN 2015: s fattade beslut om revidering av Riktlinjer för Region Östergötlands kulturstipendier RUN på sammanträdet den 2 december 2015, 112. Det är av vikt att riktlinjerna och implementeringen av dessa har en tydlig juridisk relevans. Ingen åldersgrupp får missgynnas av regelverket eftersom det medför risker för överklagande av diskrimineringsskäl som kan innebära ett ifrågasättande av hela stipendieprocessen. Att särskilt prioritera unga konstutövare får konsekvenser eftersom det då innebär att man även exkluderar andra åldersgrupper. BESLUTAR a t t stryka formuleringen Särskild tyngdpunkt ska läggas på unga kreatörer i början av sin karriär Regional biblioteksplan för Östergötland RUN 2016:21 26 I den nya bibliotekslagen från 2014 anges att: 14 I syfte att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet

19 19 samverka. 17 Kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet. Förslag till Regional biblioteksplan för Östergötland har tagits fram i dialog med bibliotekschefer och bibliotekspersonal inom särskilda områden. Den har processats fram i genom dialogmöten och workshops, och kommunicerats med kulturchefer, utbildningschefer och politiker i regionen. Som kunskapsunderlag finns också två förstudier, Litteraturens villkor i Östergötland samt Skolbiblioteken i Östergötland. Regionbiblioteket och två av länets kommunbibliotekschefer ingår i den kvalitetsdialog som sker regelbundet med biblioteksmyndigheten Kungliga bibliotekets (KB) enligt lagens 18 om uppföljning: Den myndighet som regeringen bestämmer ska ha en nationell överblick över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet. Myndigheten ska tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och kommunerna följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och hur de används. beslutar föreslå regionstyrelsen tillstyrka regionfullmäktige besluta a t t godkänna Regional biblioteksplan för Östergötland Strategi för hållbar besöksnäring i Östergötland RUN 2015: beslutade i maj 2015 att ge regiondirektören i uppdrag att utarbeta en strategi för hållbar besöksnäring i Östergötland. Föreliggande förslag är resultatet av den process som inleddes efter sommaren med målet att i bred samverkan med besöksnäringens olika aktörer utarbeta ett förslag till en regional besöksnäringsstrategi. Arbetet har löpande rapporterats till den av regionutvecklingsnämnden utsedda styrgruppen, till regionutvecklingsnämnden samt till Sakområdessamrådet för Kompetensförsörjning, Företagande och Attraktivitet. Det slutliga förslaget har även presenterats i det Strategiska samrådet.

20 20 ajournerar sig. Mötet återupptas 14:40. Ledningsstabens förslag till beslut: a t t anta föreliggande förslag till besöksnäringsstrategi för Östergötland a t t ge regionutvecklingsdirektören i uppdrag att implementera strategin i Region Östergötland, samt a t t arbetet löpande ska redovisas till nämnden under Yrkanden Per Larsson(KD) yrkar: 1) a t t tredje punkten under Potentialen styrkor och förutsättningar, justeras till Idrotts- och kulturevenemang, 2) a t t samtliga boxar i första raden under Tema i utbudsmatrisen under 2.3.3, kompletteras med skrivningen; (exempel), 3) a t t produktområden under Aktivitet & puls i utbudsmatrisen under justeras till Idrott och musik, med konsekvensändring av förklaringstext till aktivitet och puls under , samt 4) a t t profilbärare under Aktivitet & puls i utbudsmatrisen under kompletteras med Bråvallafestivalen. Anita Jernberger (L) yrkar bifall till ledningsstabens förslag samt bifall till Per Larssons tilläggsyrkande 1 och 2: a t t a t t tredje punkten under Potentialen styrkor och förutsättningar, justeras till Idrotts- och kulturevenemang, samtliga boxar i första raden under Tema i utbudsmatrisen under 2.3.3, kompletteras med skrivningen; (exempel), Anita Jernberger (L) yrkar avslag till tilläggsyrkande 3 och 4: a t t produktområden under Aktivitet & puls i utbudsmatrisen

21 21 under justeras till Idrott och musik, med konsekvensändring av förklaringstext till aktivitet och puls under , samt a t t profilbärare under Aktivitet & puls i utbudsmatrisen under kompletteras med Bråvallafestivalen. Ordföranden ställer ledningsstabens förslag under prövning och finner att förslaget bifalles. Ordföranden ställer därefter Per Larssons med fleras tilläggsyrkande med att sats nr 1 under prövning och finner att att-satsen bifalles. Ordföranden ställer därefter Per Larssons med fleras tilläggsyrkande med att sats nr 2 under prövning och finner att att-satsen bifalles. Ordföranden ställer därefter Per Larssons med fleras tilläggsyrkande med att sats nr 3 under prövning och finner att att-satsen avslås. Ordföranden ställer därefter Per Larsson med fleras tilläggsyrkande med attsats nr 4 under prövning och finner att att-satsen avslås. BESLUTAR a t t anta föreliggande förslag till besöksnäringsstrategi för Östergötland a t t ge regionutvecklingsdirektören i uppdrag att implementera strategin i Region Östergötland, samt a t t arbetet löpande ska redovisas till nämnden under 2016 samt a t t tredje punkten under Potentialen styrkor och förutsättningar, justeras till Idrotts- och kulturevenemang, a t t samtliga boxar i första raden under Tema i utbudsmatrisen under 2.3.3, kompletteras med skrivningen; (exempel),

22 22 Protokollsanteckning från Per Larsson (KD), Eva Hermansson(M), Monika Gideskog (M) Jerker Karlsson(M) samt Monica Holtstad Sandberg (KD): Vi moderater och kristdemokrater anser att förslaget till Strategi för hållbar besöksnäring i Östergötland är väl genomarbetat, och på ett bra sätt såväl redogör för mål och strategier, som ger en omfattande beskrivning av hur besöksnäringen kan stärkas. Vi tror dock det är av vikt att ännu tydligare lyfta fram kultur och musik som reseanledningar att besöka Östergötland. Exempelvis bidrar festivaler, stora och kända artister samt olika former av kulturevenemang till både besökare och en stärkt besöksnäring. Därför yrkade vi på ett antal justeringar och tillägg vid dagens sammanträde som just belyser detta, men där majoriteten tyvärr inte fullt ut biföll vårt förslag. Då vi anser det vara viktigt med en bred politisk enighet bakom den strategi som ska lyfta besöksnäringen i Östergötland, valde vi att inte reservera oss till fördel för de delar av vårt yrkande som inte vann bifall från majoriteten. Ungdomspolitiskt perspektiv på regional utveckling RUN 2015: beslutade att ge enheten för kompetensförsörjning och företagande i uppdrag att under september februari 2016 utreda och kartlägga ett ungdomspolitiskt perspektiv på regional utveckling samt ge förslag på fortsatt arbete i en slutrapport som skulle återrapporteras till RUN senast mars Vid nämndens möte presenterades en delrapport. I samband med delarapporteringen lämnades förslag till nämnden om att förlänga tiden för utredningen så att nämnden sedan kan ta ställning till ett väl genomarbetat beslutsunderlag. BESLUTAR att förlänga utredningstiden för ett ungdomspolitiskt perspektiv på regional utveckling t.o.m. augusti 2016 med en workshop/delrapport i april 2016

23 23 B-och C-ärenden 29 Ordföranden informerar angående delegationsbeslut. 30 informeras om att det finns ett förslag att kunskapssammanträdet den 24 maj flyttas till hösten 2016 på grund av krockar med andra möten. Inkommen inbjudan angående hållbar regional utveckling 31 beslutar a t t utse fyra personer från regionutvecklingsnämnden till att åka på konferens angående regional hållbar utveckling den 24e maj. Övrigt 32 Jerker Karlsson(M) undrar varför det inte finns med någon samverkan med Lunnevads folkhögskola från Dans i Östs sida. 33 Information angående redaktionell ändring angående kulturplanen. 34 Kunskapsgrupperna rapporterade kortfattat angående sin planering för den fortsatta verksamheten. Näringslivsgruppen har varit på flera studiebesök. Kulturgruppen har inte börjat än med vårens program. Utbildningsgruppen ska ha sin första träff den 9 mars.

24 24 Besöksnäring ska träffa Visit Östergötland i slutet av maj är inbjuden till Östgötadagarna som börjar den 2 september. Sammanträdets avslutning 35 Ordföranden förklarar mötet avslutat. Vid protokollet Annika Eriksson Justerat Anita Jernberger Per Larsson Den 15 / har meddelande om justering av detta protokoll satts upp på Region Östergötlands anslagstavla Annika Eriksson Nämndsekreterare

25 25 Delegationsbeslut för RUN Smtr-dag Ref nr Skrivelse, protokoll etc Datum för beslut Dnr Delegationsbeslut om preliminärt beviljat mikrobidrag till företagsutveckling enligt SFS 2015:210 Delegationsbeslut om preliminärt beviljat mikrobidrag till företagsutveckling enligt SFS 2015:210 Delegationsbeslut om preliminärt beviljat mikrobidrag till företagsutveckling enligt SFS 2015:210 Presidiebeslut för RUN Tillgänglig rekreations- och badplats, S:t Annas Skärgård Presidiebeslut för RUN , Östergötlands natur- och kulturguidningar 2016 Presidiebeslut för RUN 2016, 3, Vätternstranden, naturvård, friluftsliv och kommunal planering Presidiebeslut för RUN 2016, 4, Rängen runt, vandringsled, RUN Presidiebeslut för RUN 2016, 5, Tillgänglig badplats vid Pinnarp, Kinda RUN RUN RUN RUN RUN RUN RUN RUN

26 26