Alla barns rätt till kultur i Örebro län. Alla barns rätt till kultur i Örebro län. Uppföljning av första projektåret

Transkript

1 Alla barns rätt till kultur i Örebro län Uppföljning av första projektåret Alla barns rätt till kultur i Örebro län Uppföljning av första projektåret juni 2016 augusti 2017

2 2 Alla barns rätt till kultur i Örebro län Uppföljning av första projektåret Alla barns rätt till kultur i Örebro län Uppföljning av första projektåret Lena Adem, Janni Bohman och Mona Hedfeldt Region Örebro län

3 Alla barns rätt till kultur i Örebro län Uppföljning av första projektåret 3 Innehåll Inledning... 4 Om projektet... 4 Uppföljningens syfte och genomförande... 7 Första året i projektet... 8 Platser där aktiviteter har genomförts Avvikelser från den ursprungliga projektplanen Ekonomin i projektet Medias bild av projektet Upplevelsen av projektets första år Enkät med kulturaktörer och arrangörer Enkät med deltagande unga och föräldrar Svarsfrekvens Könsfördelning bland deltagarna Bedömning av aktiviteterna Diskussion Bildförteckning... 24

4 4 Alla barns rätt till kultur i Örebro län Uppföljning av första projektåret Inledning Om projektet Örebro län tog liksom andra delar av landet emot ett stort antal asylsökande barn och unga De kom ofta att inledningsvis bo på asylboenden långt från tätorter i miljöer med små möjligheter till meningsfulla fritidsaktiviteter och integration med omgivande samhälle. Artikel 31 i FN:s konvention om barnets rättigheter säger att det enskilda barnet har rätt till en meningsfull fritid med lek och aktiviteter. FN:s barnrättskommitté fastslår i sina allmänna kommentarer att möjligheten till lek, vila och meningsfull fritid är extra betydelsefull för barn som har varit på flykt. Som nyanländ eller asylsökande är det viktigt att få vara tillsammans med andra och en del av det omgivande samhället. Kultur ger en sådan möjlighet. Kultur är dessutom läkande och hjälper till att skapa mening i tillvaron. Det kräver inte alltid ett gemensamt språk och är till hjälp vid språkinlärning. Länets regionala kulturplan lyfter också fram nyanlända som en prioriterad grupp i det regionala kulturarbetet. Med detta som bakgrund initierades 2016 projektet Alla barns rätt till kultur i Örebro län med Område kultur och ideell sektor (Region Örebro län) som projektägare och med en anställd projektsamordnare på halvtid. Projektet är treårigt och syftar till att ge asylsökande/nyanlända barn och unga tillsammans med andra barn och unga tillgång till kultur på fritiden oberoende av bakgrund eller var i länet man bor. Kulturaktiviteterna ska vara integrerande i sin utformning och innebära möjlighet för intresserade asylsökande/ nyanlända barn och unga och deras familjer att ta del av och/eller själva skapa kultur tillsammans med andra barn och unga och deras familjer. Att därigenom ges möjlighet till inspiration, glädje, gemenskap och konstnärlig utveckling. Satsningen på kultur är ett komplement till kommunala satsningar och idrottssatsningar som bland annat genomförs av Örebro läns idrottsförbund (ÖLIF). Eftersom Örebro kommun redan har ett relativt stort utbud av kultur och ett stort utbud av fritidsaktiviteter är fokus i projektet andra delar av länet som har tagit emot asylsökande och nyanlända och där det finns brist på fritidsaktiviteter med kulturinriktning. Projektet har dels fokus på länets

5 Alla barns rätt till kultur i Örebro län Uppföljning av första projektåret 5

6 6 Alla barns rätt till kultur i Örebro län Uppföljning av första projektåret

7 Alla barns rätt till kultur i Örebro län Uppföljning av första projektåret 7 professionella kulturliv och hur detta kan tillgängliggöras för målgruppen, dels på att visa barn och unga möjligheter till eget skapande på fritiden i föreningslivet eller i andra sammanhang. Det beslutades att kulturaktiviteter inte skulle ske på asylboenden utan på annan plats utifrån integrationstanken. Finansiärer i projektet är Region Örebro län och Statens kulturråd. Projektet kräver för sitt genomförande god samverkan mellan Region Örebro län, länets kulturliv, civilsamhället, folkbildningen, Migrationsverket och kommunala förvaltningar. De olika aktörerna bidrar med mindre delar och mycket kan därför göras inom befintliga ramar. Andra viktiga aktörer i projektet är flerspråkiga och mångkulturella värdar. De första stegen för att inleda projektet togs december 2015 med ett upprop till länets kulturliv där aktörer fick anmäla sitt intresse för att genomföra integrerade kulturaktiviteter på fritiden för asylsökande/nyanlända barn och unga. Uppföljningens syfte och genomförande Rapporten är en utvärdering av projektets första år och syftar dels till att beskriva vad som genomfördes och dels till att samla in synpunkter från dem som i någon mån deltog i projektets första år. Resultatet ska dels beskriva projektet för utomstående och dels visa på möjliga utvecklingsområden för kommande två år inom projektet. Följande delar är underlag i utvärderingen: Återkommande samtal med samordnare, värdar och kulturaktörer. Enkät med projektdeltagarna eller deras föräldrar om barnen är under 16 år. Enkät med aktörer i projektet (kulturskapare, lokala arrangörer och andra som har kommit i kontakt med projektet). Strukturerade samtal med de flerspråkiga värdarna.

8 8 Alla barns rätt till kultur i Örebro län Uppföljning av första projektåret Första året i projektet Sammanlagt genomfördes 90 aktiviteter för cirka deltagare det första året. Det mesta skedde våren Startmöte till vilket kulturaktörer, kommuner, familjecentraler, kulturkonsulenter och övriga som planerades ingå i projektet bjöds in. På mötet gavs information om projektet och möjlighet att samtala med varandra och den nyanställda samordnaren. 36 personer deltog. Projektet stödde arrangemanget Världens fest genom att arrangera och finansiera bussar till några av länets asylboenden. Kvällen arrangerades av studieförbund och föreningar genom aktivitetshuset Tegelbruket i Örebro 1 och innebar en kväll med prova-på-aktiviteter, öppen scen, uppträdanden, dans och mycket annat. Ett resultat av kvällen är regelbundet återkommande kulturkvällar med asylsökande/nyanlända från olika delar av länet. Omkring ungdomar deltog. Sång, rytmik och ramsor och Skapandeverkstad på familjecentraler eller motsvarande eftersom familjecentraler är en plats där asylsökande/nyanlända och andra barn mellan under 6 år ofta möts. Aktiviteterna genomfördes av konstnär, skådespelare och sångpedagog från länet. Sammanlagt genomfördes 23 träffar med 444 deltagare runtom i länet. Kurser och workshops för barn och unga. Flera integrerande kurser genomfördes i länet. Skapandet leddes av kulturaktörer från länet: Konstfrämjandet (konst), Örebro konstskola (konst), Kazue Ikeda (professionell dans) Örebro filmförening (filmskapande), Sångverkstan (körsång) och ABF (Spoken Word). Sammanlagt genomfördes kulturaktiviteter vid 27 tillfällen med 50 unika deltagare runtom i länet. I några fall avslutades kurserna med offentliga uppträdanden. Ljusnarsbergs konstförening genomförde kulturaktiviteter med fokus på bild och form för barn. Olika slags aktiviteter genomfördes vid ett tjugotal tillfällen som nådde cirka 350 barn i Ljusnarsbergs kommun. Scenkonst barnfamiljer: Asylsökande/nyanlända barn och deras familjer fick möjlighet att uppleva scenkonst (teater och musik) genom 1 Verksamheten drivs av KFUM Örebro och Sensus Studieförbund genom föreningen Tegelbruket och är en mötesplats för ungdomar och unga vuxna med fokus på kultur, idrott och lärande Mer information om Tegelbruket finns på:

9 Alla barns rätt till kultur i Örebro län Uppföljning av första projektåret 9 vikta biljetter i ordinarie föreställningar eller anpassade föreställningar: Stadra teater (Nordisk magi) Örebro länsteater (Illusionistens assistent), Länsmusiken i Örebro och Teater Martin Mutter (Världens ensammanste val, på arabiska). Sammanlagt genomfördes 18 föreställningar med 569 personer i publiken. Möte med värdarna för samtal om värdrollen och för att få synpunkter på projektet och dess fortsatta upplägg.

10 10 Alla barns rätt till kultur i Örebro län Uppföljning av första projektåret Platser där aktiviteter har genomförts Aktiviteterna genomfördes i hela länet med undantag av Lekeberg, och med fokus på andra platser än Örebro kommun. Se rosa punkter: Avvikelser från den ursprungliga projektplanen De flesta aktiviteter som planerades första året genomfördes enligt plan, även om mer än väntat kom att genomföras först våren Följande större avvikelser kan konstateras: Utifrån behov i projektet var samordnaren anställd halvtid i cirka 9 månader istället för som planerat 6 månader. Världens dag som skulle genomföras av föreningen Scenit på kulturhuset i Örebro genomfördes aldrig. Det hade flera anledningar. Inte minst att Världensfest som genomfördes av Tegelbruket i stora delar inne höll det som var tanken med Världens dag. Ekonomin i projektet Sammanlagt fanns 850 tkr att tillgå i projektet det första året: Statens kulturråd 300 tkr Regionstyrelsen Region Örebro län 550 tkr Vid årets slut hade kr använts. Huvudanledningen till att medel fanns kvar var att

11 Alla barns rätt till kultur i Örebro län Uppföljning av första projektåret 11 Världens dag ställdes in. Överskjutande medel har flyttats över till det andra året av projektet. Medias bild av projektet Projektet lyftes fram i flera olika tidningar så som Nerikes Allehanda, Mittmedia, ETC Örebro samt Kopparbergarn. I samtliga åtta artiklar framgår att Region Örebro län var med och finansierade projektet. Tre av åtta artiklar nämner att Statens kulturråd var medfinansiär. Artiklarna var enligt följande: Regionen satsar på integrationsprojekt, Nerikes Allehanda, 7 juni Skapandeverkstad för de mindre barnen, Nerikes Allehanda. 10 november Skapande verkstad i Hällefors, Mittmedia, 12 november Jasmin en träff för alla, Kopparbergarn, 13 november Filmskurs för unga filmmakare i Pålsboda under jullovet, Mittmedia, december Dans för integration, ETC Örebro, 6 januari Spoken word att genom dikten närma sig och fördjupa sina kunskaper i språk, Mittmedia, 5 februari Poesi roligt sätt att närma sig nytt språk, Nerikes Allehanda, 6 februari 2017 När det gäller den interna rapporteringen inom Region Örebro län skrevs också några inlägg: Barns rätt till kultur och hållbar utveckling på regionstyrelsens möte, Region Örebro läns intranät, 9 juni Kulturprojekt skapar integration för barn och unga, Region Örebro läns intranät, 9 juni 2016 samt 28 juni. Beskrivning av projektets utveckling fanns också regelbundet i Område kultur och ideell sektors eget nyhetsbrev som når omkring personer.

12 12 Alla barns rätt till kultur i Örebro län Uppföljning av första projektåret Upplevelsen av projektets första år Enkät med kulturaktörer och arrangörer En enkät genomfördes med samtliga aktörer som var med i genomförandet av projektet. Det handlar framförallt om kulturaktörer och lokala arrangörer men även parter som endast var med som diskussionspart eller stod för en liten del av genomförandet. Sammanlagt skickades enkäten till 80 personer och 41 besvarade den, vilket betyder en svarsfrekvens på drygt 50 procent. De svarande var enligt följande: Roll i projektet Antal Ansvarig för att genomföra kulturaktivitet 8 Anställd på kommunal kulturförvaltning 7 Kommunanställd i annan funktion 14 Regional kulturkonsulent 3 Studieförbund 2 Föreningslivet 4 Annat så som ÖLIF, Migrationsverket, anställd på Region Örebro län Total Samtliga genomförda kulturaktiviteter täcks in av de svarande. En stor del av dem som inte svarade på enkäten hade i praktiken inte en aktiv del i projektet. Nedan följer en sammanfattning av det viktigaste som framkom i enkäten. Samtliga svarande Majoriteten av de svarande, med tillräcklig kunskap för att kunna svara, upplevde samverkan som bra. Två av de svarande tyckte att den fungerade ganska dåligt. De flesta som hade en uppfattning upplevde också att samverkan mellan asylsökande/ nyanlända och andra barn och unga fungerade bra på aktiviteten där de var med. Två personer upplevde att samverkan mellan deltagarna fungerade ganska dåligt. När de svarande fick ge ett betyg på projektet utifrån sina egna erfarenheter gav flest betyg 3 eller 4. Betygen sattes på en femgradig skala där 5 var högsta betyg och 1 lägsta. 2 Vissa deltagare hade flera roller.

13 Alla barns rätt till kultur i Örebro län Uppföljning av första projektåret 13 Vilket betyg ger du projektet utifrån dina erfarenheter? Namn Antal Procent Betyg 5 (högsta betyg) Betyg 1 (lägsta betyg) 0 0 Vet ej 5 12 Total När betygsfrågan ställdes utifrån att det handlar om ett projekt med fokus på integration förändrades svarsmönstret något, även om det fortfarande är en majoritet som ger betyg mellan 3 och 5. Vilket betyg ger du projektet om dess fokus är integration med fokus på asylsökande/nyanlända? Utgå från dina erfarenheter. Namn Antal Procent Betyg 5 (högsta betyg) Betyg 1 (lägsta betyg) 0 0 Vet ej 6 15 Total I enkäten fanns även möjlighet att beskriva vad som fungerade bra respektive dåligt i projektet. Det som upplevs ha fungerat särskilt bra är: Att det genomfördes kulturaktiviteter för asylsökande. Att aktiviteterna var omtyckta och varierande. Att det blev integration på aktiviteten. Värdarna. Engagemanget och idén. Samarbetet med projektsamordnaren. Samordningen, planering, upplägg och genomförande. Det som upplevs ha fungerat dåligt är: Delvis otydlig information och oklarheter om vem som ansvarade för vad. För kort framförhållning. Fler tillfällen och bättre framförhållning skulle ha gett fler deltagare. Svårigheter att nå målgruppen, ibland de asyl sökande/nyanlända barnen och ibland övriga barn. Det hade behövts vara med en person på en del transporter som hämtade deltagare.

14 14 Alla barns rätt till kultur i Örebro län Uppföljning av första projektåret Snabba flyttar av asylsökande våren 2017 påverkade vissa aktiviteter negativt. En fråga ställdes också för att få en bild av om syftet med projektet hade uppfattats på rätt sätt. En majoritet av de svarande verkar ha förstått syftet och exempel på svar är: Väldigt bra syfte med att erbjuda kultur till nyanlända och asylsökande tillsammans med övriga boende på platsen, Ett integrationsprojekt. Att integrera svenska ungdomar med nysvenskar via kulturupplevelser. Alla barn, oavsett hur länge de bott i Örebro Län har rätt till kultur. Projektet är oerhört viktigt för att hjälpa dem som inte själva söker sig till kulturevenemang. Det finns också de som inte riktigt förstod projektets syfte. Några trodde att projektet enbart vände sig till asylsökande och nyanlända. Ytterligare någon trodde att projektet bara handlade om en specifik kulturaktivitet och kände inte till helheten. Slutligen ställdes frågan hur projektet borde utvecklas utifrån att fokus är kultur, integration och nyanlända. Följande teman kan urskiljas: Större fokus på långsiktighet och kontinuitet. Mer utveckling kring redan etablerade platser som boenden, fritidsgårdar, ungdomens hus med lokala aktörer så som studieförbund/ föreningar. Mer arbete för att få blandade grupper. Arbete med att säkerställa att målgruppen verkligen kommer till aktiviteten. Ta tillvara på målgruppens önskemål och erfarenheter. Bättre planering och samordning. Bättre framförhållning vid information/ marknadsföring till målgruppen. De svarande fick också lämna förslag på fortsatt utveckling av projektet. Exempel på svar är behovet av ökad lokal samverkan och kontinuitet för att aktiviteterna ska slå rot. Kulturskaparna Kulturskaparna som genomförde aktiviteter fick några egna frågor om aktiviteterna. Sju av åtta upplevde att asylsökande barn och unga hade fått skapa eller ta del av kultur tillsammans med andra

15 Alla barns rätt till kultur i Örebro län Uppföljning av första projektåret 15 barn och unga under de genomförda aktiviteterna. Sex av åtta tyckte att det hade gått bra att nå målgruppen asylsökande/nyanlända, medan endast tre tyckte att det hade gått bra att nå andra barn och unga. En av kulturaktörerna skulle ha genomfört aktiviteten även utan stöd av projektet, fyra skulle inte ha gjort det och tre vet inte säkert hur de skulle ha gjort. Kulturaktörerna gav följande förslag på hur arbetet med att nå barn och unga skulle kunna förbättras: Bättre marknadsföring och aktiva kontaktpersoner som informerar om möjligheterna till de aktiviteter som finns. Kontinuitet eftersom det blir mer intresse efterhand. Det sprider sig i grupperna om något är intressant så det är viktigare med kontinuitet än marknadsföring av annat slag. Längre tid till förberedelser och att bygga upp samarbete med olika instanser, t ex familjecentraler och församlingshem. Samordning med kommuner blir ännu viktigare när asylboendena har stängts och andra placeringar är aktuella. De flesta kulturaktörer tänker sig att fortsätta arbeta med integration i sina verksamheter och kan även tänka sig att vara med i projektet ytterligare ett år.

16 16 Alla barns rätt till kultur i Örebro län Uppföljning av första projektåret Kommunförvaltningarna De svarande på kulturförvaltningarna fick också några riktade frågor. Av svaren framgår att behovet av projektet varierar mellan kommuner. En del har egna satsningar medan andra inte har det i samma utsträckning. Flera lyfter behovet av aktiviteter av det slag som finns inom projektet och att barnfamiljer, särskilt med barn i de yngre åldrarna, är en viktig grupp. Flera ser möjligheter för fortsatt samverkan med projektet där de betonar god framförhållning, genomtänkta arrangemang och långsiktighet. Några skulle föredra att söka medel för lokala projekt hos regionen. Enkät med deltagande unga och föräldrar Region Örebro län tog fram enkäter till deltagarna på svenska, engelska, arabiska, persiska/ dari och somaliska. Enkäterna innehöll frågor om bakgrund och upplevelse av kulturaktiviteten. De flesta har svarat på svenska, arabiska eller persiska. Om de unga var 16 år eller äldre besvarade de själva enkäten i annat fall svarade föräldrar eller medföljande vuxen.

17 Alla barns rätt till kultur i Örebro län Uppföljning av första projektåret 17 Svarsfrekvens Ambitionen var att samtliga som tog del av aktiviteter skulle svara på enkäten. I praktiken har inte det varit möjligt. Ljusnarsbergs konstförening kom igång med sina aktiviteter tidigare än övriga och dess deltagare har inte besvarat enkäter. På Världens fest stod projektet endast för en liten del och enkäter delades inte ut. Om vi ser på övriga aktiviteter har ungefär hälften besvarat enkäten (49%). Svarsfrekvensen är högre, tre fjärdedelar (76%), om vi tar bort teaterföreställningarna och endast ser på dem som deltog i olika kurser eller aktiviteter på familjecentraler. Språk Antal Svenska 88 Arabiska 69 Persiska/dari 62 Somaliska 12 Engelska 7 Totalt antal enkäter 238 Könsfördelning bland deltagarna Ungefär lika många svarande över 16 år var kvinnor som män. Dessa var dels själva deltagare dels medföljande vuxna till mindre barn. Bland de som själva deltog i aktiviteter var medelåldern 17 år med en könsfördelning på 70% pojkar och 30% flickor. Anledningen till denna fördelning är främst en teaterföreställning där de flesta kom från ett boende för ensamkommande, och där de flesta är pojkar. I övriga kurser och arrangemang var könsfördelningen jämnare. Om vi ser på antalet barn under 16 år (där enkäterna besvarades av de vuxna), var det totalt 160 pojkar (medelålder 5 år) och 139 flickor (medelålder 5 år). Vuxna Kön Man 105 Kvinna 128 Totalt 233 Barn Kön Pojkar 160 Flickor 139 Totalt 299

18 18 Alla barns rätt till kultur i Örebro län Uppföljning av första projektåret Bedömning av aktiviteterna De som besvarade enkäten fick med hjälp av en glad, neutral eller ledsen gubbe ange hur de såg på upplevelsen och hur de hade upplevet transporten till platsen där aktiviteten genomfördes. Vuxna om upplevelsen Barn om upplevelsen (vuxnas svar) Vuxna om transporten Totalt Enkätsvaren visar att de flesta var nöjda med båda delar. I öppna frågor fanns även möjlighet att uttrycka ytterligare synpunkter. Svaren visar att de flesta var nöjda eller mycket nöjda med aktiviteterna. Nedan följer några exempel: Allt var mycket utmärkt. Tack så mycket för ert underbara omhändertagande av våra barn och det fina mottagandet för familjerna. Vi är mycket glada över upplevelsen. Jag önskar att jag skulle kunna vara där varje dag för det är glädjande för mig och mina barn. Tack så mycket för att ni känner för oss. Alla nummer var underbara för att känna sig inkluderad. Det är särskilt viktigt att se närmare på de få kritiska kommentarerna från deltagarna varför dessa redovisas nedan. Några lyfter behovet av kontinuitet och kultur vid fler tillfällen: Tiden var för kort. Det var bra men väldigt kort. Det hade varit bättre om det var fler än en gång, t.ex. veckovis och om det fortsatte en längre period. Det finns också de som saknar en person som talade det egna språket på aktiviteten: Inte bra eftersom vi inte förstod svenska och det saknades tolk. Om det funnits persisk tolk hade den här varit jättebra. Det behövdes en persisktalande tolk.

19 Alla barns rätt till kultur i Örebro län Uppföljning av första projektåret 19 Ett par av kommenterarna kan tolkas som att deltagarna skulle ha velat se mer integration i genomförandet av aktiviteten: Det vore bättre om alla i kören sjöng och övande tillsammans. Jag saknade dans för att det bildar glädje och skratt. Det var underbart och en bra tanke. Det hjälper att ge barn bra saker. Det vore bra om det fanns gemensamma lekar för barn som skulle göra att det lyckas bättre mellan dem. En av deltagarna ser negativt på att pojkar och flickor fick dansa tillsammans: Det var bara en dans, inget mer. Folk dansade utan skam. Dela på tiderna för träning mellan pojkar och flickor. Ytterligare en kommentar handlar om förbud att fotografera: Fick inte ta bild.

20 20 Alla barns rätt till kultur i Örebro län Uppföljning av första projektåret Diskussion Projektet Alla barns rätt till kultur, är en del i arbetet med att kultur ska vara till för alla barn i Örebro län. De lärdomar som dras i projektet ska användas i framtida satsningar. Det kan handla om att arbeta vidare med nyanlända på ett bättre sätt, men också om att arbeta för fler grupper som idag har lägre tillgång till professionell kultur på fritiden exempelvis på grund av var man bor i länet eller socioekonomiska förhållanden. Många av de antaganden vi hade inför projektet har bekräftats. Kultur överbrygger gränser och kan användas i integrationssyfte. Asylsökande och nyanlända får svårligen del av det regionala och lokala kulturutbudet om inte särskilda satsningar genomförs. Synpunkter från värdar, deltagare och kulturaktörer visar att kulturaktiviteterna har fyllt ett syfte. Projektet har inte endast gynnat asylsökande och nyanlända utan även andra barn och unga på mindre orter i länet, med litet utbud av kultur på fritiden. Det har också varit tydligt att det finns ett stort engagemang i länet, både bland kulturskapare och civilsamhället för kultur och integration. Som planerat har projektet under året samarbetat och fört samtal med kulturinstitutioner, professionella kulturskapare, kulturkonsulenter, kulturföreningar, kommunala förvaltningar, flyktingsamordnare, familjecentraler, Örebro läns bildningsförbund, Örebro läns idrottsförbund (ÖLIF), folkbildningen, Scenit, Svenska kyrkan, förskolor, bibliotek, asylboenden, Migrationsverket samt föreningar och andra delar av det lokala civilsamhället. Samverkan med folkbildningen, föreningslivet och övrigt civilsamhälle har varit centralt för många arrangemang både vad gäller användning av lokaler, transporter och andra delar. I vissa kulturaktiviteter har också föreningsliv eller studieförbund stått för genomförandet så som filmskapande genom Örebro filmförening och Spoken Word genom ABF. Mer skulle samtidigt kunna göras vilket inte minst framgår av enkätsvaren från olika aktörer i projektet. Projektets förväntade effekter på kort sikt har varit att skapa gemensamma upplevelser för asylsökande/nyanlända barn/deras familjer och övriga barn och unga. Enkäter och samtal tyder på att detta delvis har lyckats men att det också finns förbättringsområden.

21 Alla barns rätt till kultur i Örebro län Uppföljning av första projektåret 21 Om vi ser på vad som har varit särskilt lyckat i projektets första år är det följande: Kulturaktiviteterna har genomförts som planerat med rätt målgrupper. En överväldigande majoritet av deltagarna är nöjda eller mycket nöjda med aktiviteterna. Könsfördelningen har varit jämn sett till demografin i gruppen. Anställning av mångkulturella och flerspråkiga värdar har varit viktigt och lyckosamt för genomförandet av projektet. På några platser i länet har kulturaktiviteterna fortsatt i kommunens eller studieförbunds regi. Samtliga kulturaktörer kan tänka sig att vara med i projektet ytterligare ett år. Det finns också tydliga förbättringsområden: Det är viktigt med kontinuitet och flera tillfällen. Ju längre en aktivitet pågår ju fler blir intresserade. På lång sikt handlar det därför om att integrera aktiviteter i redan existerande verksamhet och att göra det möjligt att fortsätta. Samverkan med kommuner, civilsamhälle och övriga som är med och arrangerar kan utvecklas ytterligare genom planering, bättre framförhållning och större tydlighet om roller. Arbetet med att nå båda målgrupperna behöver utvecklas. Inte minst är framförhållning viktigt. Personlig marknadsföring eller tydliga idéer om hur det ska gå att nå båda målgrupperna och få dem att verkligen komma är viktigt för att lyckas.

22 22 Alla barns rätt till kultur i Örebro län Uppföljning av första projektåret

23 Alla barns rätt till kultur i Örebro län Uppföljning av första projektåret 23 Det är bra att veta vilka språk som kan förväntas bli aktuellt redan före aktiviteten genomförs så att rätt värdar kan engageras. Målgruppen bör vara med redan i planering av aktiviteten och ha större möjlighet att påverka innehåll och genomförande. Integrationsmomenten i aktiviteterna kan utvecklas ytterligare. Scenkonst är inte alltid det optimala sättet att uppnå integration, i så fall krävs extra aktiviteter av något slag. Sedan projektet startade har även förutsättningarna i länet förändrats i och med att allt fler asylsökande har fått beslut i sina ärenden och därmed lämnat Migrationsverkets boenden. Projektet behöver därför hitta metoder för att nå nyanlända som placerats i kommunerna. Projektet Alla barns rätt till kultur fortsätter sitt andra år. Det handlar om att ta med de lärdomar som det första året har gett och gå vidare mot: Mer fokus på kontinuitet och fördjupat samarbete på några få utvalda platser i länet där det finns en stor andel nyanlända barn och unga. Att samarbeta med existerande aktörer som redan når barn och unga så som fritidsgårdar, kulturskola eller liknande. Att där komplettera med kultur och lägga fokus på integration genom kultur. I arbetet är det viktigt att utgå från barnens och de ungas egna intresseområden. Koordinatorns/samordnarens roll utvecklas mot att i högre grad samverka med kommuner, föreningar och liknande samt att coacha genomförande aktörer om integrationsmomentet samt att få till samverkan mellan olika aktörer och arrangörer på plats. Värdarnas arbete stärks och utvecklas ytterligare, bland annat kommer värdarna att fungera som en referensgrupp. Det är viktigt att arbeta med både kvinnor och män som värdar för att nå både flickor och pojkar i projektet. Fortsatt stöd viks och fördelas till lokala aktörer som har fungerat bra. Mer fokus på nyanlända än asylsökande. Två lärokonferenser med fokus på lärande planeras, en intern inom projektet och en större i samverkan med fler parter i länet.

24 24 Alla barns rätt till kultur i Örebro län Uppföljning av första projektåret Bildförteckning Omslag framsida: Familjelördag på Kulturskolan i Hällefors. Sidan 5: Bilder från vänster Teater Martin Mutter, familjeaktivitet på familjecentral, dans med Kazue Ikeda, körsång med Sångverkstan. Sidan 6: Skaparverkstad med Giovanna Aguirre, familjelördag på Kulturskolan i Hällefors. Sidan 9: Skaparverkstad med Giovanna Aguirre, familjelördag på Kulturskolan i Hällefors. Sidan 10: Karta över platser där projektets aktiviteter ägt rum Sidan 15: Filmkurs i februari Sidan 16: Konstkurs på konstskolan i februari Sidan 17: Skaparverkstad med Giovanna Aguirre, familjelördag på Kulturskolan i Hällefors. Sidan 19: Tegelbruket, Världens fest Sidan 21: Körsång med Sångverkstan Sidan 22: Skaparverkstad med Giovanna Aguirre, familjelördag på Kulturskolan i Hällefors. Sidan 25: Konstkurs på konstskolan i februari Alla fotografierna är tagna av Projektkoordinatorn Michaela Andersson Ouissi

25 Alla barns rätt till kultur i Örebro län Uppföljning av första projektåret 25

26 26 Alla barns rätt till kultur i Örebro län Uppföljning av första projektåret

27 Alla barns rätt till kultur i Örebro län Uppföljning av första projektåret 27

28 28 Alla barns rätt till kultur i Örebro län Uppföljning av första projektåret Område kultur och ideell sektor Box 1613, Örebro, Besöksadress: Eklundavägen 1 Tel: (växel) e-post: kultur@regionorebrolan.se regionorebrolan.se/kultur