Agenda 2030-klassificering Guide
|
|
- Ellinor Ekström
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 (13) Agenda 2030-klassificering Guide Alla projekt som beviljas bidrag från oss ska i sin startrapport ange vilka globala hållbarhetsmål i Agenda 2030 som resultatet av projektet förväntas bidra till. Guiden hjälper dig att göra denna klassificering. Er klassificering hjälper oss att följa och utveckla vår projektportfölj i riktning mot hållbar tillväxt och målen i Agenda Utgå från förväntat resultat Välj minst ett och högst tre Vinnovaanpassade delmål som resultatet - inte genomförandet - av ert projekt förväntas bidra till. En jämställd projektgrupp innebär t.ex. inte att du ska klassa delmål under jämställdhet. En projektgrupp som bara reser med tåg under projekttiden ska inte klassa begränsning av klimatförändringar. Ett projekt som drivs i samarbete mellan olika aktörer därför att detta är en förutsättning för finansiering ska inte klassa ett delmål under partnerskap. Ert bidrag till målet ska förväntas uppstå som ett resultat av projektet, inte som en effekt på lång sikt. Motivera dina val Vänligen förklara och motivera de val du gjort för att underlätta handläggningen av startrapporten. Ta hänsyn till huvudmålens kontext Läs gärna de korta beskrivningarna av huvudmålen i Agenda 2030 på för att förstå i vilken kontext delmålen ska tolkas. Exempelvis tillhör det anpassade delmålet Främja att alla människor oavsett bakgrund inkluderas i det sociala, ekonomiska och politiska livet huvudmålet Minskad ojämlikhet. Detta betyder att man med bakgrund syftar på de sju diskrimineringsgrunderna, inte fritidsintressen, yrkestillhörighet osv. Använd vår vägledning För tolkning av ett specifikt delmål, dra gärna nytta av våra samlade erfarenheter från klassificering i vår vägledning för tillämpning av Vinnova-anpassade delmål.
2 2 (13) Bilaga Vägledning för tillämpning av Vinnovaanpassade delmål Här hittar du de anpassade delmål som presenteras i startrapporten, tillsammans med tips för hur de ska tillämpas. Vinnova har valt ut och anpassat de mål som vi inom ramen för vårt uppdrag och i egenskap av myndighet har möjlighet att påverka genom de projekt vi finansierar. Huvudmål Anpassat delmål Vägledning för tillämpning Stärka förutsättningar för socioekonomiskt utsatta personer genom tillgång till ekonomiska resurser, grundläggande tjänster och ny teknik (1.4) Öka motståndskraften för personer i utsatta situationer såsom ekonomiska, sociala och miljömässiga kriser och katastrofer (1.5) Öka tillgången till tillräckligt med säker och näringsrik mat (2.1) Minska undernäring och näringsbrist (2.2) Öka tillgången till nödvändiga produktionsresurser, insatsvaror och kunskap på rimliga villkor för livsmedelsproducenter (2.3) Stärka förutsättningar för ökad hållbar livsmedelsproduktion (2.4) Målgruppen för projektet ska kunna definieras som socioekonomiskt utsatta personer. Syftet är att öka motståndskraften mot kriser och katastrofer hos människor som är i riskzonen att drabbas av dem, dvs. att minska människors utsatthet. Målgruppen för projektet behöver inte vara socioekonomiskt utsatta personer utan vilka personer som helst som på grund av kriser och katastrofer kan hamna i fattigdom. Detta delmål kan t.ex. klassas av projekt som vill öka produktionen eller distributionen av säker mat eller öka säkerheten och näringsinnehållet i mat. Detta delmål kan klassas av projekt som antingen ska producera eller distribuera ny kunskap, insatsvaror etc. Viktigt är att villkoren är rimliga för livsmedelsproducenter. Förutsättningarna ska stärkas så att livsmedelsproduktionen bidrar till att upprätthålla ekosystemen. Insatser för ökad produktivitet inkluderas. Delmålet kan t.ex. klassas av projekt inom livsmedelsproduktion som ska främja hållbart jordbruk, inklusive hållbar användning av näringsämnen och minskad användning av ämnen med negativ påverkan på ekosystemet.
3 3 (13) Öka livsmedelssystemets motståndskraft och/eller anpassning till klimatförändringar och extrema väderförhållanden (2.4) Begränsa och åtgärda livsmedelssystemets negativa miljöpåverkan (2.4) även till delmål under mål 13 och mål 15. Här inkluderas utveckling och införande av motståndskraftiga jordbruksmetoder. Här ligger fokus på livsmedelssystemet och dess miljöpåverkan. Delmålet kan inte klassas av projekt som minskar negativ miljöpåverkan i någon del av livsmedelssystemet på bekostnad av någon annan del av systemet. Projekt som syftar till minskning av matsvinn bör välja delmål under mål 12. Minska smittspridning (3.3) Förebygga och/eller behandla somatisk eller psykisk ohälsa (3.4) Främja psykisk hälsa och välbefinnande (3.4) Förebygga beroendeproblematik och/eller behandla människor med beroendeproblem (3.5) Minska skador och dödsfall i trafikolyckor (3.6) Främja god sexuell och reproduktiv hälsa för alla (3.7) Främja allmän tillgång till hälsooch sjukvård av god kvalitet för alla (3.8) Här ingår t.ex. utveckling av effektiva vaccinationsstrategier. Förebyggande åtgärder ska rikta in sig mot identifierade riskgrupper. I behandla ohälsa ingår t.ex. effektiv användning av läkemedel. Främjande arbete riktar in sig mot alla grupper i samhället. Förebyggande åtgärder ska rikta in sig mot identifierade riskgrupper. Beroendeproblematik innefattar alla negativa konsekvenser som kan följa av ett beroende, t.ex. rattfylleri och våld. Här klassas t.ex. projekt som bidrar till en jämställd hälsa, dvs. att kvinnor och män, flickor och pojkar har samma förutsättningar för en god hälsa samt erbjuds vård och omsorg på lika villkor. Minska döds- och sjukdomsfall till följd av hälsofarliga föroreningar och kemikalier (3.9) I främjandet av allmän tillgång inkluderas insatser för ökad effektivitet och kapacitet inom hälso- och sjukvården. Här klassas även projekt som syftar till att avhjälpa vid källan, t.ex. substitution av farliga ämnen i industriproduktion.
4 4 (13) Utveckla och/eller producera vaccin och läkemedel (3.b) Stärka förmågan att identifiera, reducera och hantera nationella och globala hälsorisker (3.d) Främja djurs hälsa (originalmål saknas) Stärka förutsättningar för alla att fullborda grund- och gymnasieutbildning av likvärdig och god kvalitet (4.1) Öka antalet ungdomar och vuxna med relevant kompetens för att få/behålla anställning eller starta och driva företag (4.4) Främja lika tillgång till utbildning på alla nivåer för alla, oavsett kön eller bakgrund (4.5) Stärka de kunskaper och färdigheter som människor behöver för att kunna bidra till en hållbar utveckling (4.7) Skapa trygga, inkluderande och ändamålsenliga lärandemiljöer (4.a) Öka tillgången till utbildade lärare (4.c) Motverka alla former av våld mot och diskriminering av flickor och kvinnor (5.1 och 5.2) Med hälsorisker avses t.ex. fetma, diabetes, cancer, demenssjukdomar och psykisk ohälsa. Delmålet kan t.ex. klassas av projekt som vill tillvarata individers innovativa förmåga och hjälpa dem bli egenföretagare. Det omfattar även insatser för livslångt lärande. Här klassas bland annat projekt som bidrar till att kvinnor och män, flickor och pojkar har samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling. Om projektet bidrar till att stärka kapaciteten att begränsa klimatförändringarna eller deras effekter kan projekt som väljer detta delmål även bidra till delmål under mål 13. Här avses både fysiska och digitala lärandemiljöer och -processer. I trygga lärandemiljöer inkluderas t.ex. simulering av verkliga farliga miljöer. Här ingår både insatser som syftar till att fler lärare utbildas och sådana som bidrar till att göra lärare mer tillgängliga, t.ex. genom distansundervisning. Projekt som bidrar till en jämställd hälsa bör i första hand välja delmål under mål 3. Projekt som bidrar till en jämställd utbildning bör i första hand välja delmål under mål 4. Stärka förutsättningar till kvinnors fulla och faktiska deltagande och jämn fördelning av makt och inflytande i det ekonomiska, offentliga och politiska livet (5.4 och 5.5) Därutöver kan projekten ofta även välja detta delmål. Här klassas t.ex. projekt som bidrar till att kvinnor och män har samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och forma villkoren för beslutsfattandet. Här klassas även projekt som bidrar till att kvinnor och män har samma möjligheter och
5 5 (13) villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut och projekt som bidrar till att kvinnor och män tar samma ansvar för hemarbetet och har möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. Stärka kvinnors egenmakt med hjälp av gynnsam teknik (5.b) Trygga försörjningen av säkert dricksvatten för alla (6.1) Minska föroreningar i vatten och/eller förbättra behandlingen av avloppsvatten (6.3) Om projektet genom fokus på jämställdhet bidrar till att stärka kapaciteten att begränsa klimatförändringarna eller deras effekter, kan projekt som väljer detta delmål även bidra till delmål under mål 13. Här avses både utveckling och användning av samt tillgång till teknik, som syftar till att stärka kvinnors egenmakt. Här klassas även projekt som syftar till att avhjälpa vid källan, t.ex. substitution av farliga ämnen i industriproduktion. Projekt som syftar till att minska föroreningar i hav bör i första hand välja delmål under mål 14. Främja en hållbar och effektiv användning av sötvatten för minskad vattenbrist (6.4) Främja tillgång till hållbar och tillförlitlig energiförsörjning för alla (7.1) Utveckla och/eller öka produktionen av förnybar energi (7.2) Främja en effektivare energianvändning, inklusive effektivare bränsleanvändning (7.3) Uppnå högre produktivitet inom näringsliv och samhälle genom diversifiering, tekniska Projekt som ska minska föroreningar i sjöar och vattendrag bör i första hand välja delmål under mål 15. Delmålet omfattar vattenanvändningen inom alla sektorer. Delmålet kan användas även för projekt som utvecklar komponenter och/eller nya material som främjar produktionen av förnybar energi. Projekt som väljer detta delmål bidrar även ofta till delmål under mål 13. Projekt som väljer detta delmål bidrar även ofta till delmål under mål 13. Delmålet används främst för projekt vars huvudsakliga mål är att uppnå högre produktivitet/ekonomisk tillväxt.
6 6 (13) förbättringar och innovation (8.2) Främja att ekonomisk tillväxt frikopplas från negativ miljöpåverkan (8.4) Möjliggöra en full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla (8.5) Skydda arbetstagares rättigheter och främja en god arbetsmiljö för alla arbetstagare (8.8) Främja hållbar turism som skapar arbetstillfällen och främjar lokal kultur och lokala produkter (8.9) Bygga och/eller utveckla en hållbar, tillförlitlig och motståndskraftig infrastruktur som skapar ökad samhällsnytta (9.1) Främja en ekonomiskt överkomlig och rättvis tillgång till infrastruktur för alla (9.1) Detta kan ske t.ex. genom cirkulära flöden, delningsekonomi och nya affärsmodeller. Här handlar det om produktion och konsumtion av varor och tjänster, som bidrar till ekonomisk tillväxt utan att generera miljöpåverkande utsläpp eller vara beroende av nya resursuttag. Ett projekt som syftar till resurseffektiviseringar eller renare tekniker/processer bör i första hand välja delmål under mål 9. Om resultatet förväntas minska det totala koldioxidutsläppet och uttaget av naturresurser bör projektet även kunna välja detta delmål. Det kan t.ex. vara fallet om det frigjorda utrymmet inte används till ökad produktion. Det kan också vara aktuellt om resultatet minskar beroendet av produkter som tagits fram med hjälp av orena tekniker/processer eller ineffektiv användning av naturresurser. För att välja detta delmål är det viktigt att resultatet av projekt bidrar till sysselsättning. Det är inte tillräckligt att sysselsätta personer under projekttiden. Detta delmål kan t.ex. klassas av projekt som ska förbättra säkerheten på arbetsplatser. Detta delmål inkluderar all typ av infrastruktur, däribland digital och fysisk infrastruktur samt forskningsinfrastruktur (t.ex. MAX IV och ESS). Infrastruktur i form av t.ex. innovationskontor vid lärosäten, plattformar, testbäddar och nätverk omfattas. Gemensamt är att infrastrukturen ska öka samhällsnyttan. Detta delmål inkluderar all typ av infrastruktur, däribland digital och fysisk infrastruktur samt forskningsinfrastruktur (t.ex. MAX IV och ESS).
7 7 (13) Infrastruktur i form av t.ex. innovationskontor vid lärosäten, plattformar, testbäddar och nätverk omfattas. Ekonomiskt överkomlig och rättvis tillgång betyder inte att alla ska ha råd och möjlighet att få tillgång till all infrastruktur. Villkoren ska gälla för de som infrastrukturen är relevant för. Stärka små och medelstora företags möjligheter till utveckling, förädling och försäljning genom tillgång till verktyg, tjänster och nätverk (9.3) Främja en hållbar industri genom effektivare resursanvändning, fler rena och miljövänliga tekniker och industriprocesser (9.4) Stärka forsknings-, utvecklingsoch innovationsförmågan samt den tekniska kapaciteten i industrin (9.5) Små och medelstora företags tillgång till nätverk klassas i första hand mot närmast följande delmål. Aktiviteter för att utöka eget nätverk eller utveckla verktyg för det egna företaget omfattas av detta delmål. I tjänster inkluderas bl.a. finansiella tjänster. Ex: inkubatorer, acceleratorer, resecheckar Om resultatet av projektet förväntas minska det totala koldioxidutsläppet och uttaget av naturresurser bör projektet även kunna välja delmål under mål 8 om frikoppling mellan ekonomisk tillväxt och negativ miljöpåverkan. Begreppet industri ska här tolkas brett och omfatta hela näringslivet. Om projektet ska stärka små och medelstora företags utveckling genom tillgång till nätverk m.m. bör i första hand det specifika delmålet under mål 9 väljas. Projekt som syftar till stärkt innovationsförmåga i offentlig verksamhet bör klassas mot delmål om ökad effektivitet i offentlig sektor under mål 16. Resultatet av projektet ska bidra till den stärkta förmågan. Det är inte tillräckligt att parterna inom ramen för projektet utvecklar sina egna förmågor, utan fokus ska ligga på ett större systemperspektiv. Resultat av projektet ska stärka förmågan även hos aktörer som inte varit involverade i projektet.
8 8 (13) Minska den ekonomiska ojämlikheten (10.1) Främja att alla människor oavsett bakgrund inkluderas i det sociala, ekonomiska och politiska livet (10.2) Förbättra regleringen och övervakningen av finansmarknader och finansinstitut (10.5) Främja ansvarsfull och säker migration och integration (10.7) Främja tillgång för alla till tillfredställande, säkra och ekonomiskt överkomliga bostäder (11.1) Öka tillgången till hållbara, säkra och tillgängliga transporter och transportsystem (11.2) Förbättra trafiksäkerheten (11.2) Främja inkluderande och hållbar planering och förvaltning av boende och samhällen (11.3) Minska städers negativa miljöpåverkan (11.6) Öka tillgången till säkra, inkluderande och tillgängliga grönområden och offentliga platser (11.7) Detta delmål handlar om att skapa förutsättningar för alla oavsett bakgrund att vara fullt och faktiskt deltagande i samhället och ha tillgång till samhällets alla funktioner. Delmålet utgår från de sju diskrimineringsgrunderna och avser endast individer, dvs. inte inkludering av företag på marknader eller i värdekedjor. Projektet måste på något sätt bidra till att förbättra regleringen eller övervakningen av finansmarknader eller finansinstitut med syfte att minska ojämlikheten mellan och inom länder. Projekt som syftar till att utveckla metoder för hållbara investeringar bör välja delmål om införande av hållbara metoder under mål 12. Här kan det handla om att bygga nya, renovera gamla eller på nya sätt fördela de bostäder som finns. I tillägg kan det handla om innovationer som gör bostäder säkrare eller mer ekonomiskt överkomliga. Transporter och transportsystem omfattar alla former av transporter. Delmålet inkluderar bland annat anpassning av planer för hållbar samhällsbyggnad i ljuset av nya tekniker och lösningar, såsom autonoma fordon och delningsekonomi. Delmålet avser miljöpåverkan per person och kan t.ex. klassas av projekt som syftar till ökad/smartare återvinning, lägre energianvändning eller mer miljömässigt hållbara byggnader och byggande. Med miljöpåverkan avses även klimatpåverkan.
9 9 (13) Främja positiva ekonomiska, sociala och miljömässiga kopplingar mellan stad, stadsnära områden och landsbygd (11.a) Städer, stadsnära områden och landsbygden är sammankopplade på olika sätt. På grund av denna sammankoppling kan beslut som fattas i städer, med syfte att skapa positiva effekter där, ha negativa effekter på andra geografiska områden. Stärka städers och samhällens förmåga att anpassa sig till klimatförändringarna och öka sin motståndskraft mot katastrofer (11.b) Uppnå hållbar och effektiv förvaltning och användning av naturresurser (12.2) Det kan även vara så att beslut som fattas på landsbygden kan ha negativa konsekvenser för städer. Detta delmål kan enbart klassas av projekt vars innovation tar vara på de kopplingar som finns mellan städer, stadsnära områden och landsbygden för att skapa positiva effekter för fler områden. Delmålet kan bl.a. klassas av projekt som syftar till att främja utvecklingen av regionala styrkeområden och innovationsmiljöer. Här inkluderas både städer, stadsnära områden och landsbygd. Detta delmål kan klassas av projekt som syftar till att göra konsumtionen eller produktionen mer hållbar genom att använda mindre av jordens naturresurser. Det kan t.ex. vara projekt som ska öka användningen/försäljningen av second handvaror. Det kan även vara projekt som byter ut en ändlig naturresurs mot en förnybar i produktionen. Minska matsvinnet genom hela livsmedelskedjan (12.3) Uppnå miljövänlig hantering av kemikalier och annat avfall under hela deras livscykel inklusive minskade utsläpp i luft, vatten och mark (12.4) Detta delmål är tillämpligt även för projekt som använder sig av matsvinnet i sin innovation eftersom det då blir en resurs och inte avfall. Här ligger fokus främst på hantering. Delmålet kan även klassas av projekt vars resultat leder till minskad användning av farliga ämnen, t.ex. genom att byta ut skadliga kemikalier mot mindre skadliga eller helt utesluta dem med hjälp av nya tekniker.
10 10 (13) Minska mängden avfall genom åtgärder för att förebygga, återanvända och återvinna avfall (12.5) Möjliggöra/underlätta införandet av hållbara metoder och hållbarhetsrapportering i verksamheter (12.6) Integrera ett hållbarhetsperspektiv i offentlig upphandling (12.7) Stärka förutsättningar för människor att ändra sina beteenden för mer hållbara livsstilar (12.8) Utveckla och/eller införa verktyg för att stödja arbetet för en hållbar turism (12.b) Öka utvecklingen, produktionen och användningen av material som bidrar till en hållbar utveckling (originalmål saknas) Integrera klimatåtgärder i planering, strategier och policy (13.2) Öka medvetenhet kring och kapacitet att begränsa klimatförändringarna och deras effekter (13.3) Detta delmål kan t.ex. klassas av projekt som ökar en produkts livslängd eller gör det möjligt att återanvända komponenter i produkten. Begreppet hållbara metoder kan tolkas brett och omfattar alla typer av verksamheter. I begreppet ingår t.ex. metoder för hållbara investeringar och implementering av socialt hållbara metoder i en organisation. Projekt inom industrin, som utvecklar mer miljövänliga tekniker eller processer, bör i första hand välja delmål under mål 9. Detta delmål kan klassas av projekt som på olika sätt ska skapa incitament för och/eller leda till en beteendeförändring på individnivå, t.ex. resa kollektivt i högre utsträckning eller minska sina konsumtionsbaserade utsläpp. Detta delmål bör tolkas brett. Delmålet omfattar utveckling och användning av lösningar (inklusive policyer) som minskar klimatpåverkande utsläpp och därigenom stärker kapaciteten att begränsa klimatförändringarna. Kapaciteten att begränsa klimatförändringar och deras effekter kan även stärkas genom insatser med huvudsyfte att åstadkomma förbättringar inom andra målområden. Detta innebär att projekt som t.ex. avser livsmedelstrygghet, rent vatten, hållbar användning av naturresurser och ekosystem,
11 11 (13) jämställdhet eller mänsklig säkerhet kan bidra även till detta mål, förutsatt att denna potential tas tillvara. Förebygga och minska alla föroreningar i havet, inklusive marint skräp och tillförsel av näringsämnen (14.1) Skydda och återställa marina och kustnära ekosystem (14.2) Begränsa och åtgärda havsförsurningens konsekvenser (14.3) Bevara, återställa och hållbart använda ekosystem och dess ekosystemtjänster, på land och i sötvatten (15.1) Delmålet inkluderar även förbättrad utbildning och andra insatser för ökad medvetenhet om hur klimatförändringar och deras effekter kan begränsas, t.ex. genom medvetna konsumtionsval. även till delmål under mål 6 och 13. Detta delmål kan t.ex. klassas av projekt som förväntas minska och åtgärda övergödning och försurning i sjöar och vattendrag. Projekt som väljer detta delmål och som förväntas bidra till renare sjöar och vattendrag, bidrar ofta även till delmål under mål 6. Delmålet inkluderar främjande av hållbart jordbruk för att bevara ekosystem och biologisk mångfald. Avser jordbruket livsmedelsproduktion kan klassning även ske mot hållbar livsmedelsproduktion under mål 2. Främja hållbart skogsbruk, inklusive ökad ny- och återbeskogning (15.2) Återställa förstörd mark och jord (15.3) Integrera värdet av biologisk mångfald och ekosystem i planerings- och utvecklingsprocesser (15.9) Främja ökad trygghet och allmän säkerhet samt minska brottsligheten Detta delmål tolkas brett. Det omfattar bl.a. insatser som syftar till att minska alla former av våld eller utnyttjande men även projekt som avser att stärka rättssäkerheten på nationell och internationell nivå, skydda
12 12 (13) medborgerlig integritet, säkerställa lika tillgång till rättvisa för alla, bekämpa organiserad brottslighet eller minska korruption och mutor. Med säkerhet avses även IT-säkerhet. Öka effektiviteten, transparensen och ansvarsskyldigheten på alla nivåer i offentlig sektor (16.6) Främja inkluderande, deltagarbaserat och representativt beslutsfattande på alla nivåer (16.7) Stärka demokratin genom allmän tillgång till information och skydd av grundläggande friheter (16.10) Om projektet - genom fokus på allmän säkerhet - bidrar till att stärka kapaciteten att begränsa klimatförändringarna eller deras effekter, kan projekt som väljer detta delmål även bidra till delmål under mål 13. Detta delmål kan t.ex. klassas av projekt som medför stärkt innovationsförmåga/- kapacitet i offentlig verksamhet. Här ingår även projekt som syftar till att offentlig sektor ska kunna fatta långsiktiga beslut med bibehållen transparens, själva eller i samverkan med andra. Här avses t.ex. inflytande över beslut och anpassning till lokala förutsättningar som stärker tillit och vilja/förståelse för investeringar som främjar det gemensamma. Detta delmål kan t.ex. klassas av projekt som syftar till att öka tillgången till korrekt, relevant och trovärdig information för stärkt demokrati. Öka tillförseln av finansiella resurser till utvecklingsländer för att möjliggöra en hållbar utveckling (17.3) Föra en mer samstämmig politik för hållbar utveckling (17.14) Projektet ska bidra till allmän tillgång till information som är relevant för detta huvudmål. Innovationer för effektivare marknadsföring av produkter räknas inte in här. Detta delmål kan klassas av projekt där det är tydligt hur de resurser som projektets innovation bidrar till att mobilisera ska användas för att möjliggöra en hållbar utveckling. Begreppet politik ska tolkas brett. Här ingår policyutveckling på alla nivåer i samhället samt tillämpning av regelsystem. Med samstämmig politik avses bland annat samstämmighet mellan politik på olika nivåer eller inom olika områden. Om projektet bidrar till policyutveckling som stärker kapaciteten att begränsa klimatförändringarna eller deras effekter,
13 13 (13) Främja en hållbar utveckling genom stärkta internationella partnerskap, som mobiliserar och utbyter kunskap och finansiella resurser (17.16) Uppmuntra och främja effektiva partnerskap mellan aktörer från offentlig, privat och ideell sektor (17.17) kan projekt som väljer detta delmål även bidra till delmål under mål 13. Detta delmål kan klassas av projekt där partnerskapet är ett samarbete och detta samarbete är nödvändigt för att bidra till en hållbar utveckling. Det ska inte bara vara en traditionell B2C/B2B-relation. Resultatet av projektet ska bidra till ett sådant samarbete. Det är inte tillräckligt att det pågår under projekttiden utan ska fortsätta efter projektets slut alternativt bidra till nya samarbeten. Partnerskapen i detta delmål behöver inte vara internationella. Även nationella, regionala och lokala partnerskap inkluderas. Detta delmål kan klassas av projekt där partnerskapet utgör ett samarbete och detta samarbete är nödvändigt för att bidra till en hållbar utveckling. Det ska inte bara vara en traditionell B2C/B2B-relation. Resultatet av projektet ska bidra till ett sådant samarbete. Det är inte tillräckligt att det pågår under projekttiden utan ska fortsätta efter projektets slut alternativt bidra till nya samarbeten.
Agenda 2030-klassificering Guide
1 (8) Agenda 2030-klassificering Guide Alla projekt som beviljas bidrag från oss ska i sin startrapport ange vilka globala hållbarhetsmål i Agenda 2030 som resultatet av projektet förväntas bidra till.
UNICEF/Rich/Tyskland DE GLOBALA MÅLEN OCH BARNS RÄTTIGHETER
UNICEF/Rich/Tyskland DE GLOBALA MÅLEN OCH BARNS RÄTTIGHETER De globala målen INGEN FATTIGDOM Avskaffa all form av fattigdom överallt. MINSKAD OJÄMLIKHET Minska ojämlikheten inom och mellan länder. INGEN
Framtidens hållbara och effektiva infrastruktur och transporter. Utmaningar och möjligheter.
Framtidens hållbara och effektiva infrastruktur och transporter. Utmaningar och möjligheter. Göran Finnveden Professor Miljöstrategisk analys Vice-rektor för hållbar utveckling Vad menar vi med hållbar
Policy för Hållbar utveckling
Policy för Hållbar utveckling Ett normerande dokument som kommunfullmäktige fattade beslut om 2017-03-27 Policy för hållbar utveckling Kommunfullmäktige 2017-03-27 1 (3) Policy för hållbar utveckling i
Stor inverkan nationellt (ja/nej) Myndigheten stödjer möjligheten till livslångt lärande genom arkiv/bibliotek samt besöksmålsverksamhet (ja).
Mål och delmål 4. Säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla. Stor inverkan nationellt (ja/) Verksamhet inom myndigheten som avses samt om
Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna?
Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna? KSLA, 10:e december 2015 Nina Weitz, Research Associate Stockholm Environment Institute (SEI) SEI:s ARBETE MED MÅLEN Syfte? Att främja en
MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.
INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom
DE GLOBALA MÅLEN FÖR ALLA MÄNNISKOR I ALLA LÄNDER
DE GLOBALA MÅLEN FÖR ALLA MÄNNISKOR I ALLA LÄNDER Världens ledare har lovat att uppnå 17 globala mål till år 2030. Det innebär att alla länder tagit på sig ansvaret för en bättre, mer rättvis och hållbar
Hållbar näringslivsutveckling. framtidsperspektiv. Kunskapsdag, Arena för Tillväxt och SKL. Stockholm den 8 december 2017.
Hållbar näringslivsutveckling i ett framtidsperspektiv Kunskapsdag, Arena för Tillväxt och SKL Stockholm den 8 december 2017 Roland Lexén Hållbar näringslivsutveckling i ett framtidsperspektiv Disposition
Globala hållbarhetsmålen - hur rör de oss? Vattenstämman 16 maj 2017
Globala hållbarhetsmålen - hur rör de oss? Vattenstämman 16 maj 2017 Globala risker 2017 Stor påverkan Massförstörelsevapen Händelser med extremt väder Vattenkriser 2017 Stor sannolikhet Händelser med
Extremism och lägesbilder
Extremism och lägesbilder Kongressbeslut 2015 Inriktningsmål nummer fem för kongressperioden 2016-2019 anger att: SKL ska verka för att medlemmarna har tillgång till goda exempel på lokala och regionala
Genomförande av Agenda 2030
Dokumentstatus: Godkänt Promemoria Datum: 2016-04-21 Diarienr: SSM2016-2044 Handläggare: Marie Blomé Fastställd: Skriv här. Genomförande av Agenda 2030 Regeringen har uppdragit åt Strålsäkerhetsmyndigheten
Skapa affärsnytta med Agenda 2030
Skapa affärsnytta med Agenda 2030 NMC Göteborg 2018-06-07 Anna Graaf Hållbarhetschef anna.graaf@white.se #whitearkitekter @whitearkitekter Söbadet, Köpenhamn Men HUR? Men HUR? Översätt till din kärnverksamhet.
MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.
INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom
EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö
EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén 11 tematiska mål 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Öka
SIFO-undersökning: Ungas röst & makt i samhället. Världsnaturfonden WWF & WWF Sweden Youth Juni 2018
SIFO-undersökning: Ungas röst & makt i samhället Världsnaturfonden WWF & WWF Sweden Youth Juni 2018 Många unga upplever att de inte påverkar samhället och utvecklingen i Sverige Undersökningen visar att
Workshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15
Workshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15 Därför valde jag denna workshop Berätta för personen bredvid dig social hållbarhet definition
Så bidrar Skellefteå Kraft till globala målen
Så bidrar Skellefteå Kraft till globala målen Globala målen är den mest ambitiösa agendan för hållbar utveckling som världens länder någonsin antagit och finns till för att avskaffa extrem fattigdom, minska
Antagen av KF , 145. Vision 2030
Vision 2030 Västerviks kommun Livskvalitet varje dag Vår vision om framtiden är ett samhälle där livskvalitet står i fokus varje dag. Ett samhälle där medborgarna, gamla som unga, känner glädje, tillhörighet
Miljööverenskommelse
Miljööverenskommelse för ett hållbart Värmland Värmland står inför flera miljö- klimatutmaningar! Nu skrivs miljööverenskommelser i Värmland för att driva arbetet framåt synliggöra kommunernas Landstinget
Regeringens strategi för hållbar konsumtion
Regeringens strategi för hållbar konsumtion Lanseringsseminarium 4 oktober 2016 Per Bolund Finansmarknads- och konsumentminister, biträdande finansminister Foto: Maskot / Folio Agenda 2030 Ingen fattigdom
Attityder till FN:s hållbarhetsmål
Attityder till FN:s hållbarhetsmål En studie bland allmänheten i 17 länder Johanna Laurin Gulled, Ipsos FN:s nya hållbarhets- och utvecklingsmål har stort stöd både internationellt och i 2 FN:s nya globala
JPI Urban europe and Innovation Call - Making Cities Work
JPI Urban europe and Innovation Call - Making Cities Work Joint Program Initiative - Urban Europe JPI Urban Europe handlar om att samordna forskningen om och ta fram europeiska lösningar för urbana utmaningar.
Tipspromenad. Fråga X
Hållbar Fråga 1 Världens länder har kommit överens om 17 ambitiösa mål som fram till år 2030 ska hjälpa oss att avskaffa extrem fattigdom, minska ojämlikhet och ojämställdhet och lösa klimatkrisen. De
Kommittédirektiv. Genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling. Dir. 2016:18. Beslut vid regeringssammanträde den 10 mars 2016
Kommittédirektiv Genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling Dir. 2016:18 Beslut vid regeringssammanträde den 10 mars 2016 Sammanfattning Regeringens ambition är att Sverige ska vara ledande i genomförandet
Program för social hållbarhet
Dnr: KS-2016/01180 Program för social hållbarhet Ej antagen UTKAST NOVEMBER 2017 program policy handlingsplan riktlinje Program för social hållbarhet är ett av Västerås stads stadsövergripande styrdokument
Globalt till lokalt - nya hållbarhetsmål visar vägen?
Globalt till lokalt - nya hållbarhetsmål visar vägen? Familjecentrerat arbetssätt för goda uppväxtvillkor Seminarium 4:6 Onsdag 18maj, klockan 13:15-14:15 Medverkande: Bo Niklasson sektorschef, Göteborgs
FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET
Europaparlamentet 2014-2019 Plenarhandling B8-1365/2016 9.12.2016 FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET i enlighet med artikel 134.1 i arbetsordningen om EU:s prioriteringar inför det 61:a mötet i FN:s
Policy för hållbar utveckling
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Strömbäck Caroline Vidmark Hannes Datum 2017-02-28 Diarienummer KSN-2017-0052 Kommunstyrelsen Policy för hållbar utveckling Förslag till beslut Kommunstyrelsen
FNs Agenda 2030 för Hållbar utveckling: Ett folkhälsoperspektiv - barn och unga
FNs Agenda 2030 för Hållbar utveckling: Ett folkhälsoperspektiv - barn och unga Carolyn Hannan Docent, Lunds Universitet Folkhälsodagen Blekinge Ronneby Brunn, 20 oktober 2017 AGENDA 2030 FÖR HÅLLBAR UTVECKLING
Tillväxt och hållbar utveckling i Örebro län
Tillväxt och hållbar utveckling i Örebro län Regional utvecklingsstrategi 2018 2030 Kortversion Örebroregionen Sveriges hjärta En attraktiv och pulserande region för alla Området som idag kallas Örebroregionen
FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation
Hållbarhetsprogram
Hållbarhetsprogram 2019-2023 Inledning Sörmland ska bli Sveriges friskaste län 2025 och för att komma dit ska vi arbeta långsiktigt och strategiskt med att främja varje persons rätt till god hälsa, kultur
HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030
1/5 HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030 Uppdraget Regeringen gav i april 2016 Havs- och vattenmyndigheten och 84 andra myndigheter i uppdrag 1 att bidra med underlag för Sveriges genomförande
VERKSAMHETSPLANERING 2019 RELATION TILL GLOBALA MÅLEN & MILJÖMÅLEN
11. Hållbara städer 15. Ekosystem och 4. God utbildning för alla 12. Hållbar 6.Rent vatten och 14. Hav och marina 3. Hälsa 10.Minskad ojämlikhet 5.Jämställdhet 13. Bekämpa 9.Hållbar industri 8.Anständiga
Resultatstrategi för Bangladesh
Resultatstrategi för Bangladesh 2014-2020 Resultatstrategi för Bangladesh 2014-2020 1 1. Förväntade resultat Denna resultatstrategi styr användningen av medel som anslås under anslagsposten 6 Asien i regleringsbrev
Zambia. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i
Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Zambia 2013 2017 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.ud.se Omslag: UD-PIK-INFO, Tryck: Elanders Grafisk Service 2013 Artikelnr: UD 13.014
Stadgar Antagna Reviderade , och
Stadgar För den ideella föreningen Biosfärområde Vänerskärgården med Kinnekulle Bildad den 15 juni 2009. Stadgar fastställdes vid bildandet. 1 Firma Föreningens firma är Biosfärområde Vänerskärgården med
Politisk inriktning för Region Gävleborg
Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019
12255/17 lym/cjs/np 1 DGB 1B
Europeiska unionens råd Bryssel den 25 september 2017 (OR. en) 12255/17 AGRI 481 DEVGEN 199 ENV 752 ONU 115 NOT från: till: Ärende: Rådets generalsekretariat Särskilda jordbrukskommittén/rådet Genomförandet
Europeiska och regionala prioriteringar
www.regionvasterbotten.se och regionala prioriteringar NS forum 2014 05 06 www.regionvasterbotten.se Regionala prioriteringar Regionala och prioriteringar samspelar! Norrbottens och Västerbottens regionala
Miljömål för Luleå tekniska universitet
1(7) Miljömål för Luleå tekniska universitet 2017-2020 Luleå tekniska universitet har ett miljöledningssystem för sin verksamhet i enlighet med Förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter.
Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete
Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor
Vilken betydelse har fysisk aktivitet på hälsan? Cecilia Edström Folkhälsoenheten Region Västerbotten
Vilken betydelse har fysisk aktivitet på hälsan? Cecilia Edström Folkhälsoenheten Region Västerbotten Rekommendation för vuxna fysisk aktivitet 150 aktivitetsminuter/vecka med måttlig intensitet eller
Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Zambia
Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Zambia 2018-2022 Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Zambia 2018-2022 1 1. Inriktning Målet för svenskt internationellt bistånd är att skapa förutsättningar
Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen
1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2
Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet
Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet I genomförandet av programmet kommer de tre dimensionerna i hållbar utveckling, den ekonomiska, sociala och miljömässiga, att beaktas i genomförandets
Till varje Aktion FN finns förslag på aktiviteter på skolan, material att använda till dem samt förslag på fördjupning i det aktuella ämnet.
2 Aktion FN är en aktion som görs av FN-elevföreningar på FN-skolor fyra gånger per år. Aktion FN ger FN-elevföreningar chansen att sprida information och skapa engagemang för FN och en bättre värld. Genom
Ärende 12. Försäljning av fastighet Tärnan 14 (gamla brandstationen)
Ärende 12 Försäljning av fastighet Tärnan 14 (gamla brandstationen) Protokollsutdrag Samhällsbyggnadsnämnden Sammanträdesdatum 2015-04-23 SBN 45 SBN 2014.0292 Tärnan 14 (gamla brandstationen) - försäljning
Det digitala Malmö Malmö stads program för digitalisering Stadskontoret
Det digitala Malmö Malmö stads program för digitalisering Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2016-05-24 1.0 Stadskontoret Stadskontoret Innehållsförteckning Det digitala
Makt, mål och myndighet feministisk politik för en jämställd framtid
Makt, mål och myndighet feministisk politik för en jämställd framtid Svensk jämställdhetspolitik Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhet är en fråga om rättvisa
Strategi för Sveriges globala utvecklingssamarbete inom hållbar ekonomisk utveckling
Bilaga till regeringsbeslut 2018-05-31 (UD2018/09125/IU) Strategi för Sveriges globala utvecklingssamarbete inom hållbar ekonomisk utveckling 2018-2022 1. Inriktning Målet för svenskt internationellt bistånd
Vägen mot hållbara VAsystem. Anna Linusson, VD Svenskt Vatten
Vägen mot hållbara VAsystem Anna Linusson, VD Svenskt Vatten Svenskt Vatten Sverige ska ha friskt dricksvatten, rena sjöar och hav och människor tillgång till långsiktigt hållbara vattentjänster. Vilka
Klimat att växa i. Regional utvecklingsstrategi för Kalmar län
Klimat att växa i Regional utvecklingsstrategi för Kalmar län Klimat att växa i Kalmar läns regionala utvecklingsstrategi Regionförbundet har statens uppdrag att samordna och besluta om länets regionala
Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka
1(6) Överenskommelsen Botkyrka Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka Gemensam deklaration Vår gemensamma deklaration om samverkan
Rapport. Agenda Redovisning av uppdrag i regleringsbrev för 2017
Rapport Agenda 2030 Redovisning av uppdrag i regleringsbrev för 2017 Datum: 2017-03-27 Diarienummer: 10015-2017/1121 Rapportnummer: R:007 ISBN: 978-91-88631-11-4 (pdf) Statens servicecenter FE 15 801 71
Tanzania. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i
Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Tanzania 2013 2019 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.ud.se Omslag: UD-PIK-INFO, Tryck: Elanders Grafisk Service 2013 Artikelnr: UD 13.015
Förslag till tematisk inriktning i Sammanhållningspolitiken 2014-2020
Promemoria 2013-03-11 Näringsdepartementet Regional tillväxt Förslag till tematisk inriktning i Sammanhållningspolitiken 2014-2020 I förslaget till nytt regelverk på EU-nivå för sammanhållningspolitiken
Hållbarhetspolicy C. 2 Version 2.0 Konfidentialitetsgrad: Klass 0 Publik information 12 december 2016 Upprättad av: Chef Public Affairs och
C. 2 Version 2.0 Konfidentialitetsgrad: Klass 0 Publik information 12 december 2016 Upprättad av: Chef Public Affairs Fastställd av: Styrelsen i Landshypotek Bank Innehållsförteckning 1 Bankens affärsmodell...
Strategi för arbetet med hållbar utveckling i Oxelösunds kommun
Strategi för arbetet med hållbar i Oxelösunds kommun 2018-2030 Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Strategi Kommunfullmäktige 2017-03-29 28 Dokumentansvarig Förvaring Dnr Miljöstrateg KS.2016.41
Moçambique. Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med
Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Moçambique 2015 2020 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.ud.se Omslag: UD-KOM, Tryck: Elanders Grafisk Service 2015 Artikelnr: UD 15.019 Regeringsbeslut
Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin.
NATUR OCH BIOLOGISK MÅNGFALD Vad betyder det för dig? Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin. Vi är beroende av naturen för
Vad handlar miljö om? Miljökunskap
Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift
EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet PE v01-00
EUROPAPARLAMENTET 2004 ««««««««««««2009 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 30.3.2005 PE 355.745v01-00 ÄNDRINGSFÖRSLAG 14-32 Förslag till yttrande Jerzy Buzek Europeiska regionala utvecklingsfonden
Hur gör vi en utbildning för hållbara socionomer? Marie Gustavsson Socionomprogrammet
Hur gör vi en utbildning för hållbara socionomer? Marie Gustavsson Socionomprogrammet 2018-03-05 2 Hållbar utveckling Socionomprogrammet? Många frågor blir det Hur arbetar vi för att integrera hållbarhet
Utmaningsdriven innovation
Utmaningsdriven innovation Globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030 som drivkraft för innovation! www.vinnova.se/udi Program Om Vinnova och Agenda 2030 Om vårt erbjudande Utmaningsdriven innovation Vad är
Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige
Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Christina Nordin Avdelningschef Näringsliv och villkor Industrins betydelse för tillväxt, samhällsutveckling och välstånd i förnyat fokus Industrin
Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin.
Regeringsbeslut III:2 2014-02-13 UF2014/9982/UD/MU Utrikesdepartementet Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 105 25 STOCKHOLM Resultatstrategi för globala insatser för miljö- och klimatmässigt
Hållbarhetsprogram Inledning
Dokumenttitel: Hållbarhetsprogram 2019-2023 Ämnesområde: Folkhälsa och mänskliga rättigheter Nivå: Huvuddokument Författare: Stina Delden, Enheten för Hållbar utveckling Dokumentansvarig: Enheten för Hållbar
Tillsynsmyndigheter var förr den viktigaste omvärldsintressenten. Att följa lagen var (och är) ett minimikrav. Efterhand som intresse och engagemang
Tillsynsmyndigheter var förr den viktigaste omvärldsintressenten. Att följa lagen var (och är) ett minimikrav. Efterhand som intresse och engagemang för miljöfrågor ökat har flera intressenter tillkommit
Agenda 2030 och Skogen
KSLA 2018-11-27 Agenda 2030 och Skogen Påverkan och affärsmöjligheter Lena Sammeli Johansson Hållbarhetschef Sveaskog Lena.sammeli@sveaskog.se Agenda 2030 och Sveaskog Hur gör vi i Sveaskog? Mappning Implementering
En region för några få En region för alla
En region för några få En region för alla Vänsterpartiet Gävleborgs Regionala valplattform 2018-2022 Kort version Rösta på Vänsterpartiet 9 september Valet 2018 handlar om hur det framtida samhället ska
En bättre värld. United Nations Photo's photostream Licens CC BY-NC-ND 2.0
En bättre värld United Nations Photo's photostream Licens CC BY-NC-ND 2.0 Landyta Källa: Worldmapper Befolkning Källa: Worldmapper 1. Utrota extrem fattigdom och hunger Delmål: Halvera andelen människor
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Styrelsen LRFs policy för kretslopp Inledning Genom vision och värdegrund beskrivs vad LRF vill och varför LRF finns. De strategiska målen anger riktning för vad LRF ska åstadkomma.
Europeiska unionens råd Bryssel den 30 maj 2018 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare
Europeiska unionens råd Bryssel den 30 maj 2018 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2018/0197 (COD) 9522/18 ADD 2 FÖRSLAG från: inkom den: 30 maj 2018 till: FSTR 23 REGIO 31 FC 24 CADREFIN 50 IA 151
Landsbygdsprogrammet 2014-2020
Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Smart och hållbar ekonomi för alla Alla EU-stöd i Sverige ska bidra till smart och hållbar tillväxt för alla, det är det övergripande målet i den långsiktiga strategin Europa
Denna strategi ska ligga till grund för svenskt samarbete med FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, för perioden
Bilaga till regeringsbeslut 2014-07-17 nr 2 L2014/1042/EUI Landsbygdsdepartementet Resultatstrategi för Sveriges samarbete med FN:s Livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) 2014 2017 1. Förväntade resultat
Gotlands miljö. Hur går det och vad kan vi göra?
Gotlands miljö Hur går det och vad kan vi göra? Titel: Gotlands miljö - Hur går det och vad kan vi göra? Foto omslagsbild: Mostphotos. Foto inlaga: Sidan 3, foton från vänster: 1 Scandinav Bildbyrå, 2
HÅLLBARHETS- MANIFEST.
2019 / ETT FRÅN HÅLLBARHETS- MANIFEST. FEM ÅTAGANDEN FÖR EN HÅLLBAR OCH LIVSKRAFTIG SVENSK LIVSMEDELSPRODUKTION 1 LIVSMEDELSINDUSTRINS Produktionen av livsmedel från jord till bord har en omfattande påverkan
RSMH:s yttrande över Agenda 2030 och Sverige: Världens utmaning världens möjlighet (SOU 2019:13).
1 2019-06-27 Handläggare: Elin Engström Diarienummer: M2019/00661/S m.remissvar@regeringskansliet.se gunilla.blomquist@regeringskansliet Regeringen Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM RSMH:s yttrande
Vilka regionala åtgärder planerar jord- och skogsbruksministeriet för att stävja klimatförändringen och hantera utmaningarna? 29.10.
Vilka regionala åtgärder planerar jord- och skogsbruksministeriet för att stävja klimatförändringen och hantera utmaningarna? 1 Utmaningar i energiförsörjning Förändringar i verksamhetsmiljön För stor
Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi
Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Vision 2050 I Norrbotten är all produktion och konsumtion resurseffektiv och hållbar ur så väl ett regionalt som globalt perspektiv. Utsläppen av växthusgaser
Vägen mot genomförandet av Agenda 2030 i Sverige
Vägen mot genomförandet av Agenda 2030 i Sverige Mötesplats social hållbarhet 5 december 2016 Johan Carlson, gd Folkhälsomyndigheten Agenda 2030 för en hållbar utveckling People Planet Prosperity Peace
inom hållbar social utveckling
Strategi för Sveriges globala utvecklingssamarbete inom hållbar social utveckling 2018 2022 Strategi för Sveriges globala utvecklingssamarbete 2018-2022 1 1. Inriktning Målet för svenskt internationellt
ETT RÄTTVISARE EUROPA FÖR ARBETSTAGARE
ETT RÄTTVISARE EUROPA FÖR ARBETSTAGARE EFS PROGRAM FÖR VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2019 EUROPEAN TRADE UNION CONFEDERATION 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. Valet till Europaparlamentet den 26 maj 2019 kommer att
en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.
en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker
Hav, land och vatten och vår traditionella, linjära ekonomi. TA TILLVERKA SLÄNG
Hav, land och vatten och vår traditionella, linjära ekonomi. TA TILLVERKA SLÄNG Hav, land och vatten och en modern, cirkulär ekonomi. Återvinn Tillverka Använd Varför skapa en cirkulär ekonomi? Varför
Undersökning med företag om de globala målen för hållbar utveckling och Agenda 2030
Undersökning med företag om de globala målen för hållbar utveckling och Agenda 2030 Kontakt FN-förbundet: Karin Johansson Kontakt Novus: Liza Pettersson Datum: 7 juni 2018 1 Bakgrund & genomförande BAKGRUND
Funktionshinder och Agenda Hans von Axelson Myndigheten för delaktighet
Funktionshinder och Agenda 2030 Hans von Axelson Myndigheten för delaktighet Dagens frågeställningar Varför behövs funktionshinderspolitik? Vad är FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Policyramverk för det svenska utvecklingsarbetet
1(5) 2016-07-01 Utrikesdepartementet Anna Gustafsson 072-525 7464 anna.gustafsson@tco.se Policyramverk för det svenska utvecklingsarbetet UD2016/09273/IU TCO välkomnar att ramverket framhåller att Sveriges
Att ansöka om regionala projektmedel. Handledning
Att ansöka om regionala projektmedel Handledning I. Viktigt att veta inför ansökan Region Gävleborg medfinansierar projekt med tydliga mål och syften att medverka till regional tillväxt och utveckling.
Program för social hållbarhet
Program Policy Handlingsplan Riktlinje Program för social hållbarhet Antaget av kommunfullmäktige 6 september 2018 DNR: 2016/01180 Program Policy Handlingsplan Riktlinje uttrycker värdegrunder och förhållningssätt
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 En sammanhållen politik för hållbar utveckling Viktiga vägval för att nå miljömålen Sverige kan påverka den globala utvecklingen Förebild hantera våra nationella
Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med. Guatemala Stockholm Tel: Webb: Omslag: UD-KOM Artikelnr: UD 16.
Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Guatemala 2016 2020 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00 Webb: www.ud.se Omslag: UD-KOM Artikelnr: UD 16.052 Regeringsbeslut för Guatemala togs 2016-10-06.
SV Förenade i mångfalden SV B8-0360/37. Ändringsförslag
27.4.2015 B8-0360/37 37 Skäl A A. Temat för Expo 2015 i Milano är Att föda jorden. Energi för livet, och utställningen kan kraftigt sporra diskussionen om hur man ska förbättra produktionen och distributionen
Tillväxt- och regionplaneförvaltningen
Tillväxt- och regionplaneförvaltningen Vi behöver en regional utvecklingsplan Regionens samlade vilja det regionala kontraktet Gemensam plattform för regionens aktörer och för samverkan med länen i östra
Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun
KS 2017/0149 Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun norrkoping.se facebook.com/norrkopingskommun instagram.com/norrkopings_kommun Inledning Norrköping är en kommun i förvandling och
Valmanifest Vi för Västsverige framåt! VÄSTRA GÖTALAND
Valmanifest 2018 Vi för Västsverige framåt! VÄSTRA GÖTALAND NÄR ANDRA BLICKAR BAKÅT FÖR VI VÄSTSVERIGE FRAMÅT - FÖR GRÖN TILLVÄXT OCH EN VÅRD NÄRA DIG. Centerpartiet i Västra Götaland bygger politiken
GAP-analys kring hållbar utveckling VGR. Diarienummer RS
GAP-analys kring hållbar utveckling VGR Diarienummer RS 2016-05374 Bakgrund och uppdragets omfattning Bakgrund VGR har höga ambitioner avseende hållbar utveckling och har önskat att kartlägga de områden