Krig - Wikipedia Wellington at Waterloo, av Robert Alexander Hillingford, ca 1890.

Transkript

1 Krig Från Wikipedia Ett krig är en organiserad våldsam konflikt mellan folk eller stater. Krig som pågår mellan parter inom samma stat kallas inbördeskrig. Termen örlog har tidigare använts för krig i allmänhet, men avser numera vanligen krigshandlingar till sjöss. Enligt den demokratiska fredsteorin har två demokratier aldrig gått i krig mot varandra.! i Wellington at Waterloo, av Robert Alexander Hillingford, ca I Innehåll I 1 Definition 2 Nödvärn 3 Rättslig reglering 3.l Förenta nationerna 4 Kombattanter 5 Orsaker 5.1 Teorier Avvägningsteori Gassed, målning av John Singer Sargent Neutralitet 7 Historiska trender 8 Krigets flödesschema 9 Lista över krig efter döda 10 Se även 11 Källor ~ ~ Definition Definitionen varierar av vad som kvalificerar vissa väpnade konflikter som krig, och vissa inte. Det har bland annat föreslagits att den väpnade konflikt där mer än l 000 kombattanter under ett år faller i strid ska anses som krig. [I) Något formellt krav på krigsförklaring för att krigstillstånd ska anses föreligga, finns dock inte. Den tidigare praxis som fanns, att stater förklarade krig mot varandra, försvann i samband med tillkomsten av FN-stadgan när krig i princip blev förbjudet och där den som förklarade krig ansågs ha startat kriget. (2) Sedan 1945 har det inte utfårdats några officiella krigsförklaringar någonstans i l av 6

2 wikipedia.orgiw /index.php?title=krig&printable=yes parten kan som krigförande efter krigets rätt. göra anspråk på att behandlas Orsaker Det här avsnittet behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. ( ) tå gärda genom att lägga till pålitliga källor (fotnoter). Fakta utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort. Diskutera på diskussionssidan. Orsakerna till krig och väpnade konflikter studeras inom flera samhällsvetenskapliga ämnen, främst freds- och konfliktkunskap och statsvetenskap, men även inom arkeologi och etologi. Strider mellan grupper av hannar förekommer bland några djurarter, dock inte i sådan omfattning som bland moderna människor. Exempelvis slåss grupper av schimpanshannar mot varandra om territorier när resurser tryter. Välorganiserade krig associeras ofta till patriarkala hierarkier, och till ägande av mark, fastigheter och kapital, något som uppstod när jordbruk introducerades under Neolitiska revolutionen. På ett gravfålt i Jebel Sahaba, i norra Sudan, har man emellertid hittat skelett med många skärsår och pilspetsar, vilket tyder på att något som åtminstone liknar krig fanns flera tusen år innan jordbruket var uppfunnet. [3] Vissa av dagens stamsamhällen saknar krig och har mycket mord, exempelvis Bushmän i Kalahariöknen, medan andra ägnar sig åt rituella stamkrig. ra ra över Nagasaki. Amerikanska helikoptrar i södra Irak under Irakkriget. Vilka typer av styrelseskick som olika stater har spelar stor roll, demokratiskt styrelseskick minskar kraftigt risken för krig. Vilken inställning staterna har till varandra har också stor vikt: länder som historiskt betraktat varandra som allierade eller närstående går mycket sällan i krig. Religiösa motsättningar och kulturella skillnader kan förorsaka eller förstärka krig, även om många religionskrig också har världsliga orsaker, medan gemensam religion och kultur kan minska konflikter. Etniska motsättningar är ytterligare en central orsak; inte minst vid inbördeskrig. Atskilliga krig har startats av ekonomiska skäl; för att gynna en stat, en grupp, en makthavare eller ett företag. Ä ven social status och prestige mellan ledare är en viktig faktor. Enligt den mest inflytelserika teorin om staters relationer befinner sig alla stater i utgångsläget i ett tillstånd av latent krig. Det beror på att förhållandena mellan staterna saknar regler och institutioner som klarar av att upprätthålla de regler som faktiskt finns. En stats grundläggande prioritering gäller alltid främst sin egen överlevnad och säkerhet. De viktigaste orsakerna till att antalet krig minskat över tid är att våldsutövning omgärdas och begränsas av fler och fler regler - även mellan stater - samt att vinsterna och fördelarna med krig har minskat medan kostnaderna kraftigt har ökat. Teorier 3 av 6

3 Avvägningsteori Krig inträffar när en grupp människor eller en organisation upplever att fördelarna som kan fås av krig är större än kostnaden. Detta kan inträffa aven rad skäl: 1. För att skydda den nationella stoltheten genom att förhindra förlust av territorium 2. För att skydda statens överlevnad genom att förhindra resursförluster eller självständighetsförklaringar 3. För att bestraffa en "missdådare", särskilt när en stat är starkare än den andra och kan dela ut bestraffning med hög effektivitet Neutralitet Vardera krigförande parten kan utgöras aven eller flera stater. I senare fallet kan de gemensamt uppträda som huvudparter, eller också kan den ena som bundsförvant, allierad, ha förbundit sig till en viss hjälp, ett visst understöd. I båda fallen kan den stat, mot vilken förbundet är riktat, betrakta inte bara huvudparten, utan även den biträdande parten som krigförande makt, mot vilken den gör krigets rätt gällande. De, vilka varken som huvudparter eller som allierade deltaga i kriget, är att betrakta som neutrala, mot vilka folkrätten inte tillåter någon tvångsåtgärds vidtagande, så länge de avhåller sig från varje försök att ge hjälp eller bereda understöd åt någon av de krigförande. Historiska trender Antropologer och historiker debatterar om huruvida 1900-talet var ovanligt fredligt eller ovanligt drabbat av krig jämfört med tidigare sekler. Arekologisk forskning visar att över 40 procent av dödsfallen bland män hos förindustriella stammar på Nya Guinea och i Sydamerika beror på krigshandlingar. Det antyder att förekomsten av krig och våld minskar när samhället moderniseras, blir rikare och reglerar våldsutövning i allt högre grad.[4] Bland decennierna efter andra världskriget var dödstalet i krig som högst på 1970-talet, enligt Human Security Center. Sedan dess har risken för en genomsnittsmänniska att dö i krig minskat med två tredjedelar. [5J Percentage of mate deaths eaused by warfare " "...,... (~~"l! r~~p*.~:~:~. ~...,...''''..~,. '. Andelen manliga dödsfall som orsakats av krig iåtta stamsamhällen samt ieuropa och USA under 1900-talet. Andelen döda till följd av krigföring var många gånger högre i stamsamhällena. Av arkeologen Lawrence Keeley. Krigets flödesschema Ett exempel på i vilken ordning olika saker inträffar i anslutning till ett modernt krig licasus bell i(krigsorsak) ---+ eventuellt beslut ifn:s säkerhetsråd ---+ ev. krigsförklaring ---+ genomförande av kriget ---+ bestraffning av brott mot krigets lagar ---+ tagande och utväxling av krigslangar ---+ flyktingar beger sig till tredjeland för att söka skydd ---+ vapenstillestånd av6

4 värden trots att det har förekommit fler än 300 väpnade konflikter. [2J Nödvärn Kriget är det yttersta nödvärnsoch självhjälpsmedlet för den internationella rättens bevarande och kan betraktas som ett folkrättsligt exekutivförfarande, men inte det enda. Andra rättsmedel är till exempel retorsion, repressalier, embargo och fredsblockad. Kriget framträder antingen som försvarskrig, till avvärjande av framställda anspråk, som ej kan godtas, eller anfallskrig, som avser att framtvinga sådana anspråks godkännande: faktiskt kan dock även försvarskriget inledas genom angrepp och förutsätter sålunda alls inte, att motparten redan gripit till vapen. I själva verket blir det därför i de flesta fall praktiskt omöjligt att åtminstone vid krigets utbrott avgöra, huruvida detta är att anse som ett anfallskrig eller ett försvarskrig. Rätten enligt internationell rätt att inleda ett krig begränsades betydligt genom FN:s tillblivelse (se detta avsnitt nedan). Rättslig reglering Då kriget från folkrättslig synpunkt är ett rättsmedel, har man att skilja de våldsamheter, som därvid begås, liksom de, vilka förekommer vid tvångs lagliga användning av statsmaktens organ, från våldsamheter som begås av enskilda och under namn av mord, dråp, misshandel, rån är straffbara. Detta rättsmedelsanvändning bör vara noga bestämd beträffande såväl de krigförande parterna, och det förfarande, som därvid bör iakttas. Förenta nationerna De krigförande parterna är i krigets utförande bundna av vissa allmänt antagna folkrättsliga regler. Efter det andra världskriget och stiftandet av Förenta nationerna (FN) är de även bundna av FN-stadgan och av de beslut som fattas av FN:s säkerhetsråd. I moderna krig tillmäts skyddet av civilbefolkningen stor vikt. Kombattanter Ett krigstillstånd ansågs tidigare kunna uppstå endast mellan fullt fria, av varandra faktiskt oavhängiga, ingen gemensam högre myndighet underkastade stater. Kombattanter var då dessa stater och medlemmar i dessa staters väpnade styrkor. Begreppet har vidgats under senare delen av 1900-talet. Ä ven medlemmar i gerillarörelser eller civilbefolkning som spontant gör motstånd mot ockupation räknas i vissa fall som kombattanter. Sällskap eller handelskompani i och för sig kan inte anses som krigförande part. Då det brittiska Ostindiska Kompaniet förde krig, kunde dess rätt därtill betraktas endast som en av Storbritanniens regering åt kompaniet delegerad rätt. Strid mellan politiska partier inom samma stat frambringar ett upprorstillstånd, varvid det parti, som inte innehar regeringsmakten, betraktas som upproriskt, men kan inte grundlägga ett egentligt krigstillstånd, så länge inte de mot varandra stridande parterna har tagit samt behåller under sin besittning och organiserade faktiska makthöghet skilda delar av statens geografiska område, i vilka fall vardera 2 av6

5 kapitulation eller fredsavtal Lista över krig efter döda Detta är en inkomplett lista över krig efter antal avlidna: [källa behövs] l. Andra världskriget ( ): An Shi-upproret ( ): Mongoliska invasionerna (1300-talet): Manchuriska invasionen av Kina ( ): Första världskriget ( ): Taipingupproret ( ): Andra sino-japanska kriget ( ): De stridande staterna (481 LV.t f.v.t..): Timur Lenk-upproren ( ): Se även "Allt detta och mer" av FranciscoGoya, n? 22 igrafikserien "Krigets fasor" n023 i "Krigets fasor"..») Wikiquote har citat av eller om Krig. Alfabetisk lista över krig Fred Kronologisk lista över krig Lista över krig benämnda efter hur länge de varade Lista över krig efter typ Lista över svenska krig Militär Vapen Slag Genevekonventionen Sjökrig Krigslek Världsfred Demokratisk fredsteori Källor JiDen här artikeln är helt eller delvis baseradpå materialfrån Nordtskfamiljebok. Krig ( 4.html), \ Uppsala Conflict Data Program \ [a b] Hur startas ett krig? ( artikel= ), Godmorgon, världen!, Sveriges radio, 12 september Läst den 14 september av 6

6 _ w _ ~.. _ ~ _ _ 3. A Är människan en mördarapa? SVT ( 4. A Steven Pinker, Ett oskrivet blad 5. A Johan Norberg (2008), Världens välfärd (Globaliseringsrådet) Hämtad från '' Kategorier: Krig I Internationella relationer _....w. _......w... _ - _._. Sidan ändrades senast den 14 september 2014 kl Wikipedias text är tillgänglig under licensen Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0 Unported. För bilder, se respektive bildsida (klicka på bilden). Se vidare Wikipedia: Upphovsrätt och användarvillkor. 6 av :57