Effektivt areautnyttjande

Transkript

1 Byggnadsstyrelsen Tekniskabyråns information Effektivt areautnyttjande -planlösningsstudieri Garnisonen H I n I - Q Del av U-byråns 5 ARBETSRi1M lokaler 1982, plan 13 A2Bt_ skala 1:400 ""TT,V.1 5 ^REETb~ r ilä cj al B8 ODl n m FRn 12 t3 Rumsdjup MEGT"..RtYJ 2,4, speciallösning i ändzoner. plan skala 1:400

2 Dokumentets utövare Dokumentnamn och dokumentbeteckning Tekniska byråns information nx 61 Dokumentets datum Arendebeteckning BYGGNADSSTYRELSEN /84 Projektnamn (ev förkortat) Effektivt areautnytt j ande uu pphovsman (män) UppdraQsgivare Hans Grytt projektledare Byggnadsstyrelsen Bernt Sahlin projektledare Tekniska byrån Projekteringsenheten, Arkitektursektionen, Tekniska högskolan Stockholm Dokumentets titel Effektivt areautnytt j ande. konsult - planlösningsstudier i Garnisonen Huvudinnehåll For att effektivisera areautnytt) andet inom kontor kan man exempelvis minska de enskilda arbetsrummen och förlägga de funktioner, som inte längre ryms i de enskilda rummen, till kollektiva utrymmen. Inspirationen till denna planlösningsmodell kommer från kombikontor som Svenska Canon och Zander och Ingeström. Dessa beskrivs kortfatta En litteraturgenomgång beträffande planer och framtidsutsikter inom kontorsområdet visar att informationsteknologins snabba utveckling fortsätter och berör även högre tjänstemän. Utrustningsmängden ökar liksom sammanträden och grupparbeten. Den omfördelning från enskilda till kollektiva utrymmen som kombikontoret skulle kunna innebär stämmer väl överens med flera tendenser beträffande kontorsarbetets utveckling. För en basenhet inom kv Garnisonen visas alternativa planlösningar. Olikstora enskilda arbetsrum ersätts med enbart två moduler breda rum (1 modul = 1,2 m). Rumsdjupet minskas med 0,6 m intervall från nuvarande 4,2 till 3,6, 3,0 och 2,4 m. Korridorbredden ökar i motsvarande grad från 2,4 till 3,6, 4,8 och 6,0 m. Korridoren kan därvid successivt rymma allt fler av de funktioner, som inte ryms i de enskilda rummen. Genom möjligheten till dubbelutnyttjande av besöksplatser, saminanträdesbord, referens material och terminaler, när dessa förläggs till kollektiva utrymmen, kan mängden av dessa nyttigheter minskas utan att tillgängligheten allvarligt försämras. Studien visar att det är möjligt att effektivisera areautnyttjandet inom kontor i kv Garnisonen genom att minska rumsbredden och öka andelen kollektiva utrymmen. Den kollektiva arean med hög föränderbarhet lämpar sig väl för att möta verksamhetsföränd ringar. Nyckelord Kontor, cellkontor, kombikontor, planlösning, enhetsrum. Försäljningsställen Byggnadsstyrelsen / publikationsavel ISSN Omfång 29 S inkl fig Sekretessuppgifter Red Jan Ahlin Leif Carlsson Copyright Byggnadsstyrelsen 1984 Ref Hans Grytt ibernt Sahlin Postadress Besöksadress Godsadress Byggnadsstyrelsen Karlavägen 100 Banergatan STOCKHOLM Telefon Telex Buiid S

3 1 INNEHALL sid Inledning Framtidens kontor - sammanfattning av litteratursökning 3 4 Referensobjekt: Svenska Canon AB 6 Referensobjekt: Zander och Ingeström AB 8 Kv Garnisonen: Förutsättningar, arbetsmetod 12 Nuläge: Rumsdjup 4,2 m olikstora rum 14 Förslag: Rumsdjup 4,2 m enhetsrum 16 Förslag: Rumsdjup 3,6 m enhetsrum 18 Förslag: Rumsdjup 3,0 m enhetsrum 20 Förslag: Rumsdjup 2,4 m enhetsrum 22 Kommentar, utvärdering, uppföljning 24 Föreliggande projekt är ett led i det utvecklingsarbete, som syftar till ett effektivare utnyttjande av kontorsbyggnader från och 10-talen. Detta utvecklingsarbete bedrivs inom tekniska byråns arkitektsektion, utredningsbyrån och projekteringsbyrån vid byggnadsstyrelsen. Projektet har genomförts under ledning av en grupp med representanter för de olika byråerna. Tekniska byrån har bidragit med programunderlag, mått- och möbleringsstudier samt provrumsbygge. Kalkyloch statistiksektionen har medverkat med kalkylarbete. Arbetet har utförts som konsultuppdrag av Projekteringsenheten inom Arkitektursektionen vid Tekniska högskolan i Stockholm.

4 á

5 3 INLEDNING Inom byggnadsstyrelsens verksamhetsområde prövas nu olika besparingsmöjligheter. En sådan är att med större eller mindre ombyggnadsåtgärder åstadkomma en effektivare användning av kontorsbyggnader från och 10-talen. Kontor, som byggts under den här tiden, har en hög grad av f öränderbarhet när det gäller indelningen i enskilda kontorsrum utmed fasaden. Ofta förekommer " flyttbara" eller åtminstone lätt ombyggbara mellanväggar. När denna föränderbarhet har utnyttjats, har den bara kunnat ge begränsade besparingseffekter. Skälet till detta är att funktioner som vid en förtätning inte längre får plats i arbetsrummet, inte kan kompenseras på annan plats i byggnaden än i fasad. Korridoren har varit för smal för att rymmma något annat än kommunikationsyta. Därför har iden att disponera om hela kontorsarean från yttervägg till yttervägg uppstått. Korridorväggarna skulle kunna flyttas närmare ytterväggen. En utvidgad korridor skulle kunna rymma gemensamma funktioner. Fler gemensamma mindre sammanträdesrum och samtalsplatser kunde medge enskilda arbetsrum med mindre area. Inspirerande för iden har bland annat varit de nya så kallade kombikontoren för Canon och för Zander och Ingeström i Stockholm. Kombi står här för kombination mellan landskaps - och cellkontor. För att pröva id'erna valdes en typisk kontorsenhet - en så kallad basenhet - inom kv Garnisonen, Stockholm. Omflyttning, ombyggnad och förtätning är aktuella i detta kvarter i syfte att uppnå de besparingsmål byggnadsstyrelsen är ålagd att uppfylla. För att få aktuella tendenser inom kontorsarbete och kontorsplanering belysta genomfördes i inledningen av projektet en litteratursökning vid Tekniska högskolans bibliotek angående "framtidens kontor". Resultatet var referenser till knappt 350 artiklar. För de flesta av dessa fanns referat. För ca 20 referenser, som föreföll särskilt relevanta, studerades hela artiklarna. Vidare genomfördes studiebesök vid sex nya kontorshus i Stockholm. Två av dessa var kombikontor och beskrivs längre fram.

6 4 FRAMTIDENS KONTOR - SAMMANFATTNING AV LITTERATURSÖKNING De verkkamheter som byggnadsstyrelsen har lokalansvar för är som regel inte kommersiella, utan utgörs av myndigheter och institutioner. Kontorsarbetets utveckling inom den kommersiella sektorn påverkar dock kontorsarbetet inom de verksamheter som byggnadsstyrelsen har lokalansvar för. Myndigheternas arbetsmetoder och hjälpmedel måste hålla järn-' steg med den teknologiska utvecklingen inom den kommersiella sektorn. Rimliga krav på rationalitet och effektivitet inom myndigheternas arbete förutsätter detta. Kontorsautomation förutses utvecklas mycket snabbt under 80-talet. Några av världens största företag satsar mycket stora forsknings- och utvecklingsresurser på detta. Ordbehandling är den snabbast växande delverksamheten inom kontorsautomation för närvarande. Huvuddragen i utvecklingen är idag skönjbara. Kapitalinvesteringarna per anställd ökar. Konkret betyder detta ökad utrustningsmängd per anställd. Tidigare var olika delteknologien inom kontoret klart urskiljbara och avgränsbara. Nu kommer alltmer integrerade teknologier, vilket innebär generella informationsbehandlande apparater. Kontorsautomationen innebär dels en utveckling av kommunikations- och informationsbehandlingsteknologin, dels en utveckling av utrustning för datorstött beslutsfattande. De förra berör främst rutinpersonal och lägre tjänstemän, de senare framför allt högre tjänstemän. Kontorsautomationen började inom företagets interna stödfunktioner, typ redovisning och fakturering, dvs för väl strukturerade och återkommande arbetsuppgifter, som betjänar och styrs av andra verksamheter inom företaget. Ett utmärkande drag för den nyare kontorsautomationen är att den berör även de högre tjänstemännens arbete. De högre tjänstemännen är nu på olika vis den mest resurskrävande personalkategorin. Deras arbetssituation karakteriseras av att de är utsatta för ständiga avbrott i arbetet. De måste ofta reagera och ingripa i krisartade situationer. Deras arbetstakt är hög, men i korta arbetspass och med ständig omväxling av arbetsuppgifter. Största delen av arbetsdagen går åt till sammanträden och telefonsamtal. De är beroende av information för att kunna fatta b e- slut, men deras sökande efter information är ostrukturerat. Även när formaliserade informationssystem finns tillgängliga är de starkt beroende av personliga kontakter för att få information. Nu utvecklas system för kontorsautomation som avser ostrukturerade icke återkommande arbetsuppgifter, som styrs av händelser i organisationens omgivning. Berörda personalkategorier är högre tjänstemän, företagsledare och sekreterare. Den förutsebara utvecklingen av kontorsautomationen får konsekvenser för kontorsbyggnaders utformning och användbarhet. Areabehovet för specialiserade stödfunktioner såsom terminaler, bibliotek, sammanträdes-

7 5 rum m m förutses öka snabbare ä n för enskilda arbetsplatser. För alfanumerisk och grafisk information finns tre tänkbara informationsbärande medier, nämligen papper, katodstrålerör (exempelvis TV-skärm) och projicerade bilder ( bildskärm för läsning av mikrofilm). Behovet att förvara papper förutses öka, främst av juridiska skäl och säkerhetsskäl, oavsett övergång till andra informationsbärande medier. Detta kan dock kanske komma att ske genom övergång till centrala arkiv, eftersom kontorsuatomationen medger god direktkontakt med olika informationscentra. Kontakten mellan människor i det dagliga arbetet i grupparbeten eller för sammanträden förmodas öka, eftersom själva informationsinhämtandet tar kortare tid. Kontakten mellan människor på långa avstånd förväntas i ökad utsträckning ske med telekommunikationer. Ref enens er Avedon, D M, 1980,. The Automated Office - Word Processing. Information & Records Mana ement. Nov 1980 v 14 n 11 s Butler, D, 1980, The Office of the Future: The Issues Managers Must Face. Mana ement Toda (U K) Nov 1980 s 116, 120, 122. Hayman, C, 1980, The.Office of the Future: Coping with the People Factor. Mana ement Toda (U K) Nov 1980 s Kearns, D T, 1980, Industry Insight: The Challenge is Not to Improve the Output of Clerks. Governmeat Executive Dec 1980 v 12 n 12 s Landau, R M, 1980, Workstations : The Human Factors Approach to Office Automation. INC Journal Fourth Quarter 1980 v 16 n 4 s Lerner, L, 1981, Avoiding Environmental Obsolescence. Administrative Mana ement Jan 1981 v 42 n 1 s35-37, 80. Mokhof, f, N, 1919, Office Automation : A Challenge. IEEE S ettrum v 16 n 10 Oc t 1979 s Saffady, W, 1980, The Automated Office: An Introduction. Journal of Micro ra hics Nov/Dec 1980 v 13 n 8 s Wagner, G R, 1980, Decision Support in the Office of the Future. Mana erial Plannin v 28 n 6 s 3-5 May/June. Zisman, M D, 1918, Office Automation : Revolution or Evolution? (M.I. T.) Sloan Man ement Revue v 19 n 3 Spring 1978 s Cambridge, Mas s.

8 h REFERENSOBJEKT: SVENSKA CANON AB I Arkitekt: Tengboms arkitektkontor AB S an Byggherre: Canon Svenska AB.. J P_ r-ci: : r_-rtl,j ö Byggnadsår: e r I 0 plan skala 1:400 Byggnaden har en kvadratisk planform (med måtten 31 x 31 m) med en central ljusgård (8 x 8 m) täckt av en stor ljuskupol; den har tre våningar ovan mark. Längs fasaderna ligger enskilda arbetsrum - i princip enhetsrum med måtten 2,4 x 3,6 m (modulmått). Undantag är rum med dubbel bredd för vissa högre tjänstemän. De rumsskiljande väggarna går till tak med normal ljudisolering, medan väggen mot centralrummet endast går till undertaket och består av ett glasparti med enkelglas och skjutdörrar. Ljuddämpning ordnas genom labyrint klädd med ljuddämpande material. De horisontella lågt placerade fönstren förstärker känslan av intimitet. Chefsrummen kan skärmas av visuellt mot centralrummet med skjutbana textilspända skärmar. De enskilda arbetsrummen vetter mot centralrummet där kopiering, terminalarbete, pausrum, konferensplatser etc placerats.

9 7 Den totala arbetsplatsen utgörs av det enskilda arbetsrummet och arbetsstationer i det gemensamma centralrummet. Centralrummet får dagsljusbelysning från fasad via de enskilda arbetsrummen och via en kupoltäckt ljusgård i mitten. r

10 8 REFERENSOBJEKT: ZANDER & INGESTRÖM AB ME'i.-p «G EJ E) Arkitekt: Lennart Bergström Arkitektkontor AB Byggherre: Zander och Ingestr m AB f;;j.1 w,, a,, 8 Byggnadsår: plan skala 1:400 Anläggningen innehåller till största delen huvudkontor för en expanderande koncern och består av sex nästan kvadratiska huskroppar som är dagsljusbelysta från alla sidor och sammanlänkade med trapphustorn. Arean för varje enhet är ca 500 m2. Varje delplan rymmer utefter de fyra fasaderna 26 enhetsrum (2,4 x 4,2 m modulmått), även här med glasad vägg mot centralrummet. I detta fall med träpartier och täta slagdörrar. Rumsstorleken medger två besöksplatser; extra arbetsplatser såsom lutande ritbord är möjliga men på gränsen av vad ytan tillåter. Centralrummet används för förvaring av trycksaker, gemensamt referensmaterial, terminaler, telefax, sammanträden, kapprum, paus, kaffe m m. På flera våningsplan föreföll det som om det kollektiva utrymmet hade överkapacitet och inte utnyttjades fullt ut. Detta kan bero på att de enskilda kontorsrummen är förhållandevis stora och således rymmer flera (. i ;(0 4 4 I 'o *0 LJ i 11-- r-, -----r---t na r-t--i?a -Ln `T1 rl_ i Arm a I t I L3 s ' r D* 9 - plan skala 1:200

11 9 gv de funktioner, som bör kunna förläggas till det kollektiva utrymmet. Miljön i centralrummniet är trivsam. Tack vare de små byggnadskropparna upplevs dagsljus och genomsikt även i byggnadens mitt. I en av huskropparna hyrs lokaler av ett annat företag. Här används lokalerna på ett annorlunda sätt. Permanenta arbetsplatser för bl a terminalarbete finns i centralrummet, medan pausrum och arbetsrum för vissa chefer finns i rummen invid fasad. Avsikten med kombikontor är att det inte ska förekomma permanenta arbetsplatser i centralrummet. Arkitektkontoret har i ett senare projekt utvecklat kombikontorsiden genom att låta huskroppar successivt gå över i varandra, så att det skapas bättre möjlighet för olika stora arbetsgrupper att erhålla goda samband och egna "revir". i s HYLL..A SSÖ K 1 m tp T DöRR GI-ASPAR1.D o d ' i Qe & PEN KoMPF.Eris SKÅP ELAREA.O HYLX.J.. PERM1NALER h AV$KAM H1N, 0 tiöbleringsplan skala 1:50

12 10 Tekniska förutsättningar Stommen består av 300 x 600 mua fristående betongpelare innanf ö r fasad. Bjälklagen utgörs av betongkassetter med flänsar c/c mm. Inget undertak i korridor. De stomkompletterande systemen i byggnaden är ganska stela. Betongkassetternas och fönsterbalkarnas utformning försvårar flyttning av mellanväggar och belysningsarmaturer och medger endast få möjligheter att dra ventilationskanaler. Flexibiliteten begränsas främst av de höga kostnaderna, som de komplicerade anslutningsdetaljerna mot tak medför. Den flyttning av korridorvägg vi föreslår tvärs kassetterna, för förändring av rumsdjupen, innebär ett komplicerat förfarande vad beträffar vägganslutningar. Däremot berörs inte tilluftkanalerna. Längs byggnaden ligger nämligen tilluftkanaler inbyggda i bärande fasadbalk. I rummen i korridorzonen sker friskluftsinblåsning således bakom radiatorer. Några friliggande ventilationskanaler förekommer inte inom korridorzonerna. Komplettering med kanaler till tillkommande utrymmen i byggnadens inre blir därför svår att genomföra. I ändzonerna sker inblåsning via undertak respektive direkt från kanaler i tak. Arbe tsmetod Det valda utsnittet av kv Garnisonen (del av utredningsbyrån inom byggnadsstyrelsen) inventerades vad beträffar rumsindelning, inredning, möblering, utrustning, hjälpmedel och besittningsförhållanden i april För att på ett översiktligt sätt kunna undersöka besparingspotentialen för de olika rumsdjupen gjordes en utredning genom principplaner. Som programförutsättning valdes den standard beträffande tillgång till besöks-, sammanträdes- och pausplatser som framgår av inventeringen. Antaganden om möjlighet till besparingar p g a dubbelutnytt jande gjordes. Olika rumsdjup prövades med intervaller om 0,6 m motsvarande innerväggselementens bredd. Rumsdjupen blir då 3,6 m, dvs samma som i Canon, 3,0 och 2,4 m (modulmått). Som jämförelse studerades även alternativ med oförändrat rumsdjup, 4,2 m, dvs liknande Zander och Ingeström. Genom skisser studerades det valda utsnittet i sina tre zoner med avseende på funktionella och arkitektoniska möjligheter. Olika lösningar för de tre zonerna kan kombineras ihop till ett stort antal varianter. Avsikten var att undersöka olika fördelning av kollektiv och enskild area vid olika rumsdjup och de kapaciteter som därvid blir konsekvensen. De kombikontor som hittills byggts har haft ett husdjup på 11 m eller mera vilket skall jämföras med Garnisonens husdjup på 10,8 m invändigt. Funktionella förutsättningar har varit att i mittzonen kompensera för den minskade kapaciteten i kontorsrummen. Med mittzonen avses här den utvidgade korridoren. Platser för besök, sammanträden, extra förvaring och paus förläggs till mittzonen. Programmet för denna har i vissa skisser utökats med ytterligare tillkommande funktioner såsom handbibliotek, kopiering m m. I de mest extrema exemplen, med bred mittzon, skapas möjlighet att dit förlägga kollektiva nyttigheter, som nu placerats i ändzonerna. Därmed friställs utrymme i ändzonernas fasader för arbetsrum. Om dessa kan utformas som små rum ger detta en påtaglig ökning av utnytt j andet.

13 11 ZANDER & INGESTRÖM (FORTS) Täta slagdörrar och karmar av trä ger en viss avskildhet i de enskilda arbetsrummen... f... samtidigt som kontakten med centralrummet är tillräckligt stor, för att de enskilda arbetsrummen och centralrummet ska upplevas och fungera som en helhet.

14 12 KV GARNISONEN: FÖRUTSÄTTNINGAP ARBETSMETOD r1 n situationsplan skala 1: 2000 Karl avägen Arkitekt: A4 Arkitektkontor AB Byggherre: Byggnadsstyrelsen Byggnadsår: De övre våningsplanen i kv Garnisonen utgörs av ett antal parallella längor med smårumskontor i enkelkorridorsystem. Invändig husbredd är 10,8 m. Kontorslängorna avbryts med jämna intervall av tvärkotmnunikationer i anslutning till trapphus och hissar. Projekteringsenheten valde att undersöka en sådan korridor mellan två tvärkommunikationer (ungefär motsvarande en basenhet enligt CP-kontor) samt dessutom run en i anslutning till tvärkommunikationen. 3.'.o,I a 1 1 il.. ti) y.7 S3» o A s.3 L C c 4.8 > '' X. v c..: O a Vid analysen av detta utsnitt konstateras att planen naturligt kan delas in i zoner med olika karakteristika, nämligen korridorzon, arkivzon och ändzon. Byggnaden består således av ett antal speciella delar både vad beträffar planmått och teknisk uppbyggnad.

15 13 a 0 ; t ie '.s Korridorzon - med fönster. 29 hela samt 2 halva moduler. Totalt 58 hela och 4 halva moduler fasadlängd. C Arkivzoner - utan fönster..,n le C a Ändzoner - med fönster över hörn. L, -i F Sektion genom korridorzon skala 1:100.

16 14 NULAGE : RUMSDJUP 4,2 M OLIKSTORA RUM I Ändzon tarkivi Korridorzon Arkiv Ändzon principplan skala 1:400 I de inventerade lokalerna fanns enskilda arbetsrum av olika storlek: 1, 1, 3 och 4- modulsrum (1 modul 1,2 m). Alla anstgllda har eget arbetsrum. Rumsstorlekar tilldelas enligt meritprincipen. Handläggare och högre tjänstemän hade som regel 3-modulsrum eller större, sekreterare i regel 2-modulsrum. De högsta cheferna (4;-modulsrum) vistas ofta minst tid på sina rum och har minst förvaring. Sekreterare (1-modulsrum) vistas mesta tiden på sina rum och har mest förvaring. Handläggare och högre tjänstemän hade sammanträdesmöjlighet inne på sina enskilda arbetsrum. Saantaget fanns det inom det undersökta utsnittet 16 arbetsbord som också kunde användas för sammanträden. I korridoren stod hyllor och ritningsskåp. Utrustning och hjälpmedel bestod av telefon, snabbtelefon, elektriska skrivmaskiner, räknedosor, mekaniska skrivmaskiner och mekaniska räknesnurror. Det informationsbärande mediet var papper. De olikstona arbetsrummen försvårar personalomflyttning, eftersom rummen inte är likvärdiga. Ka acitet Kapacitet vad beträffar förvaring, besök och saassanträden bedöms som tillräcklig. Vid trapphuset i omedelbar anslutning till det undersökta utsnittet ligger ett sammanträdesrum för minst 12 personer. Arkiv- och korridorzon Hela utsnittet Antal arbetsplatser Yta/arbetsplats Gemensaapma ytor av totalarean 23 st 26 st 20,7 m2 25,1 m 36,4% 43,2% N 1. _-:---b -T- ;-:-- D B: ti o D c HQI LJ U D L D 0 ö D w N Q a o J a- :: '-.: _ -: -: plan skala 1:200

17 15 PELARE djc ffvu.or q BKSOK KLÄD- SKÅP RtTNtNGS+fURTSAR RITN. HUP. 't5 POST- FACK T AVLASTṄ t3ord HYLLA RITA. STALL 3E5;K Mr-.r r A HANG' <:, ' MAPPAR a nnnr\rj IWL \) j W VXoRAR fl I fl'u1s 1 r PELAREk M möbleringsplan skala 1:50

18 16 FÖRSLAG: RUMSDJUP 4,2 M ENHETSRUM rjrjjrjf\j\2t17 arkiv i I Ändzon larkivi Korridorzon Ändzon principplan skala 1:400 Upp till två besökare kan man ta egot på det enskilda arbetsrummet. Ett rum avsätts till sammanträdesrum fr sex personer. I korridoren finns plats för extra förvaring i hyllor och ritningsskåp. Pro ram för mittzon Ka acitet 1 sammanträdesrum för 12 personer 1 arbetsrum (3 moduler) bortgår för 1 besöksplats för fler än 2 besökare att kunna inrymma sammanträdesrum. (sluten). I övrigt inrymmes programmet. (1 sammanträdesrum för 12 personer återfinns bakom trappan utanför det visade planutsnittet. Detta gäller även för övriga förslag.) Arkiv- och korridorzon Hela utsnittet Antal arbetsplatser 17 st 32 st Yta/arbetsplats 11,6 m 20,9 aez Geoensamima ytor av totalarean 40,12 45,82 12IA ETSRUM N w illustrationsplan skala 1:200

19 11 Tekniaka konsekvenser byggåtgärd:. Mellanväggar flyttas så att maximalt antal arbetsrum erhålles. Särskilda studier har gjorts för minimala åtgärder.. Dörrar flytta. i mån av behov.. Heltäckningsmatta kompletteras efter väggflyttningar. VVS:. Inga ändringar. E1:. Elmatningen eker från kabelstegar i korridoren, via schakt i korridorväggen. Varje.ellanvägge- och dörrflyttning kräver ändrad elinetallation...x PE LA R,* R 3 l Iu M i FYLLA uti y KLJ;D SKÅP Yu.A h_..,._. 1 h möbleringsplan skala 1:50

20 18 FÖRSLAG: RUMSDJUP 3,6 M ENHETSRUM _.=-_ I (fl Orkly C 7 orkrv C0; n c J opoc kofenr fl tik ` C 7 C] C, J c J Grkv arkiv Ändzon Arkiv Korridorzon Arkiv Ändzon principplan skala 1:400 För sammantr*den och pauser finne 5-7 sittplatser för 4-6 personer öppet förlagda i mitttonen. Dessutom finn ett slutet förlagt sammanträdesrum för upp till 6 personer. Mittsonens kapacitet när det giller att rymma kollektiva funktioner är starkt begränsad. Pro ram för mittton Ka acitet 1 sammanträdesrum för 12 personer 1 arbetsrum (3 moduler ) bortgår 1 besöksplats för fler än 2 besökare för att kunna rya sammanträdesrum. (sluten) I övrigt inrymmes programmet. Plats 2 besöksplatser för 2 besökare. även för extra hyllmeter förvaring och exempelvis ritningsskåp. Antal arbetsplatser Yta/arbetsplats Arkiv- och korridorton 27 st 17,6 m2 Gemensamma ytor av totalarean 48,6! Hela utsnittet 35 st 19,1 ö 50,0! 14 AR.3 TSRUM E w 1'rARBRT3RUN1 illustrationsplan skala 1:200

21 19 Tekniska konsekvenser Byggåtgärd:. Mellanväggar flyttas lika alt 4,2. Ett väggelement per vägg tas bort och återanvändes.. Ny korridorvägg bestående av glaspartier, befintliga slagdörrar och en tät del nuvarande väggelement.. Väggöverstycken med luftöverströmning och ljudfällor till sammanträdesrummens längsgående vägg (flyttas eller nytt).. Heltäckningsmatta kompletteras efter väggflyttningar. Ny matta i mittzonen mellan läget för ga al och ny korridorvägg.. Betongtak ilagas, ev målas. Målningen kan begränsas till den gamla korridorväggens läge; avgörs på platsen. vvs: E1: Inblåsning till sammanträdesrummen från luftkanal vid fasad via luftkanal längs mellanvägg. Kabelstegar flyttas intill de nya korridorväggarna. I övrigt oförändrat system. Elsystemet kan även bytas helt med matning från fasad. Valet av system i detta alternativ beror på vilket som är mest ekonomiskt vid genomförande t. De inre armaturerna i kontorsrumemen flyttas till mittzonen och sammanträdesrummen; de fästa i betongtaket mellan flänsarna. PAR VAR 3: t i RAM M a L.'-.._..~_.' L -- r i r tyl-l.a r n WYli.oR HURts r r' 1t $ESOK SFSÖK GLAPART1..ASPARr I RItNiNGS- 1+uRTSaR $ESaK / PPEN KoNFERNS möbleringsplan skala 1:50

22 20. FÖRSLAG: RUMSDJUP 3,0 M ENHETSRUM -11 ark v arkiv (/). l cn ] vj nnn koni ar u uu nnn uu u n (' nnn t ka c o ] nnn u L J u'u u u" c0j LJ rkv arkiv ti Iy R Ändzon Arkiv Korridorzon I '1 Xndzon principplan skala 1:400 Två sammanträdesrum för slutna sammanträden är förlagda till den utvidgade korridoren. För sammanträden och pauser finne deseutom 5-7 sittplatser för 4-6 personer öppet förlagda i mittzonen. Mittzonen medger rum med sammanträdesmöjlighet utan att ta fasadl*ngd i anspråk. Pro ram för mittton La acitet 1 sa antr*desrum för 11 personer Progrmmet inryms. Plats Även för 1 besöksplats för fler Än 2 besökare exempelvis ritningsskåp. Vissa av (sluten) besöksplatserna kan sven tjäna som 1 besöksplatser får 2 besökare. tillfälliga arbetsplatser. Arkiv- och korridorzon Hela utsnittet Antal arbetsplatser 18 st 36 st Yta/arbetsplats 17,0 n2 18,6 m Gemensamma ytor av totalarean 54,5! 54,72 14 AR6ET5RUM w w illustrationsplan skala 1:200

23 21 Tekniska konsekvenser Byggåtgärd:. Mellanväggar flyttas lika alt 4,2. Två väggelement per vägg tas bort och återanvändes.. Ny korridorvägg bestående av glaspartier, befintliga slagdörrar och en tät del nuvarande väggelement.. Väggöverstycken med luftöverströnming och ljudfällor till saisnanträdeerummens längsgående vägg (flyttas eller nytt).. Heltäckningsmatta kompletteras efter väggflyttningar. Ny matta i mittzonen mellan läget för gammal och ny korridorvägg.. Betongtak ilagas, ev målas. Målningen kan begränsas till den gamla korridorväggens läge; avgörs på platsen. VVs: EL: Inblåsning till sammanträdesrummen från luftkanal vid fasad via luftkanal länge mellanvägg. Kabelstegar flyttas intill de nya korridorväggarna. 1 övrigt oförändrat system. Elsystemet kan även bytas helt med matning från fasad. Valet av system i detta alternativ beror på vilket som är mest ekonomiskt vid genomförandet. De inre armaturerna i kontorsrusmien flyttas till mittzonen och sammanträdesrummen; de fästs i betongtaket mellan flänsarna. PELARE: I VAR 3 : E RUM GLAS PAkt) TER M t NAL?1-ATS t11 E TILL. A 6ETSPL.A1'5 $EK / o PPFN kont FE REN S tt ,. r.. möbleringsplan skala 1:50

24 22 FÖRSLAG: RUMSDJUP 2,4 M ENHETSRUM ` Ändzon (Arkiv Korridorzon 1Arkiv Ändzon i principplan skala 1:400 Minskas rumsdjupet till 1,4 m kan slagdörrar inte längre anv*ndas, eftersom de tar upp för stor yta av arbetsrummen. Skjutdörrar blir dyrför nödvyndiga. Rum för slutna sammantråden kan ordnas i den utvidgade korridoren. För sammantryden och pauser finns dessutom sittplatser för 4-6 personer öppet förlagda i mittzonen. Även Mr kan rum med sammantrldesmöjlighet planeras inåt i huset utan att ta fasadl*ngd i anspråk. Pro ram för mittzon avseende arkiv- och korridorzon Ka acitet 1 sa anträdesrum för 12 personer Programmet inryms. Plats *ven för 1 besöksplats för fler än 2 besökare extra hyllmeter förvaring och exem- (sluten) pelvis ritningsskåp. Vissa av besöks- 2 besöksplatser för 2 besökare platserna kan *ven tjäna som tillfyl- 4 besöksplatser för 1 besökare. liga arbetsplatser. Pro ram för mittzon avseende hela utsnittet 1 sammanträdesrum för 11 personer 1 besöksplats för fler än 1 besökare (sluten) 1 besöksplatser för 1 besökare 1 besöksplatser för 1 besökare Arkiv- och korridorzon Hela utsnittet Antal arbetsplatser 28 st Yta/arbetsplats 11,0 m1 11,6 n2 Gemensamma ytor av totalarean 63,6% 38 st 63,2% tj N 1 I 1 E, ld QG. - a r Q7, p i m f r r r r' m m m LJ T3 AZ BETSR4 W illustrationsplan skala 1:200

25 23 Tekniska konsekvenser Byggåtgärd :. Mellanväggar flyttas lika alt 4,2. Tre väggelement per vägg tas bort och återanvändes.. Ny glasad korridorvägg - glaspartier - med skjutdörrar (täta eller glasade ). Glespartier minskar behovet av ljudisolering.. Väggöverstycken med luftöversträmning och ljudfällor till sammanträdesrummens längsgående vägg (flyttas eller nytt).. Heltäckningsmatta kompletteras efter väggflyttningar. Ny matta i mittzonen i den del som begränsas av korridorväggarnas gamla och nya läge.. Betongtak ilagas, ev målas.. Undertak i sammanträdesrum fritt under flänsarna ; inga väggaverstycken mellan kassettf länsarna. VVs: El: Inblåsning till sammanträdesrummen från luftkanal vid fasad ; kanalen dras längs mellanvägg. Kabelstegar flyttas intill de nya korridorväggarna. I övrigt oförändrat system. Elsystemet kan även bytas helt med matning från fasad. De inre armaturerna i kontorsrummen flyttas till mittzonen och fästs i betongtaket mellan flänsarna. V+iM PELARE 1 VAR 3K RUM r r I _..:era L HYLÅ.A NU!!3J V SK3UTDoRR GLASPARTI., siu-ret S.MMA)J - 'TRÅDESRVM UVDISOI.. OPPE kon f ERE^!5 NJ 1R1INIILPL../ TILL.. Aub. PL. } 1 r u VMfl : :. möbleringsplan skala 1:50

26 24 KOMMENTAR, UTVÄRDERING, UPPFÖLJNING Effektivt areautn tt'ande Vi tror inte att det är fruktbart att tolka målsättningen effektivt areautnyttjande alltför snävt, t ex att den skulle vara liktydig med att minimera arean per arbetsplats. Lokalkostnaderna för de flesta kontorsverksamheter är mycket mindre än de totala kostnaderna. Lokalkostnaderna visar dock en tendens till ökning och belöper sig till 159 av den totala kostnaden för normala kontorsverksamheter i den senaste produktionen. Lönekostnader är den dominerande posten. Vi tror att det är mest fruktbart att tolka målsättningen effektivt areautnyttjande som användning av kontorsarean på bästa sätt. Detta innebär någon form av avvägning mellan uppfyllande av verksamhetens krav, kraven på god arbetsmiljö samt lokalhållarens krav på god ekonomi. Bland de förhållanden som påverkar användningen av lokalarean är fördelningen mellan enskilda och kollektiva utrymmen samt sättet att förbereda byggnaden för verksamhetsförändringar. Cellkontorlösningar innebär att en dominerande del av arbetsytan läggs på enskilda arbetsrum. (I kv Garnisonen utgör de enskilda arbetsrummen ca 519 av arean inom en basenhet.) De kollektiva ytorna upptas till stor del av kommunikationsytor och kan i allmänhet p g a sina mått inte annat än undantagsvis användas som arbetsyta. Cellkontoret utgår från behovet av en ostörd bordsarbetsplats nära ett fönster, som ger dagsljusbelysning och utblicksmöjlighet. Vi utgår också från detta behov, men vi ifrågasätter om det innebär effektivt areautnyttjande att alltför många tillkommande funktioner förläggs till det enskilda arbetsrummet. '}etta leder till olikstona enskilda arbetsrum. De högsta t jänstemännen har exempelvis stora rum med sammanträdesbord för flera personer. De framlagda förslagen visar en övergång till lika stora arbetsrum - enhetsrum. Dessa rymmer den individuella basarbetsplatsen, som är lika för alla. Den kollektiva areans andel av totalarean inom hela utsnittet har successivt ökats från nuvarande 43% till 63%. Den utvidgade korridoren (mittzonen) lämpar sig väl till att förlägga extrafunktioner, som olika befattningshavare behöver, t ex besöksplatser, sammanträdesmöjlighet, extra förvaring, terminaler och andra kontorsmaskiner, utöver att vara kommunikationsarea. Genom möjligheten till dubbelutnyttjande, som uppstår vid förläggning av ovannämnda nyttigheter till kollektiva utrymmen,uppstår också en möjlighet till besparing utan standardsänkning. En osäkerhet vid all kontorsplanering är framtida verksamhetsförändringar. Det är inte rimligt att förbereda en byggnad för att klara alla typer av verksamhetsförändringar. Detta leder förutom till höga kostnader också till orimliga konsekvenser för miljön. Industrihallen och kontorslandskapet är exempel på byggnader där kravet på att kunna möta verksamhetsförändringar har fått dominera. Vid studier av dessa byggnadstyper visar det sig också ofta att möjligheten att möta verksamhetsförändringar sällan utnyttjas fullt ut. Osäkerheten beträffande kontorsverksamheter gäller bl a framtida organisation och teknologi. Erfarenheter visar att det kan vara oklokt

27 25 att alltför mycket skräddarsy lösningar efter en viss befintlig eller prognosticerad teknologi. Teknologin förändras snabbt och prognoser är alltid osäkra. En säkrare utgångspunkt för planeringen är i stället utformning utifrån allmänmänskliga behov. Hit räknar vi inom kontorsarbetet kravet på ett enskilt och ostört arbetsbord vid f öns ter, där man bl a kan läsa, tänka, skriva för hand eller på maskin, tala i telefon m m. De enskilda arbetsrummen med dessa begränsade funktioner förutses vara tämligen stabila. Förändringarna kan antagas framför allt komma att beröra aktiviteter vid sidan om ovanstående funktioner. P g a kontorsautomationen förutses det enskilda informationsinhämtandet och rutinarbetet ta kortare tid. ökar i omfång gör istället sammanträden, terminalarbete och service. Dessa aktiviteter är väl lämpade att äga rum i kollektiva utrymmen, men de förändras också snabbt. Därför bör de kollektiva utrymmena ges en hög grad av generalitet och föränderbarhet. I målsättningen effektivt areautnytt jande bör alltså även räknas in byggnadens möjlighet att på ett effektivt sätt möta verksamhetsförändringar. Nuläge och försla till förändrin ar Principplanerna och skisserna visar att det finns rimliga alternativa sätt att disponera basenhetens area på jämfört med nuvarande indelning i 4,2 m (modulmått) djupa olika breda arbetsrum med mellanliggande 2,4 m bred korridor, som inte kan utnyttjas för annat än kommunikation och viss förvaring utmed väggarna. I förslagen förekommer över allt där det är möjligt lika breda rum - 2-modulsrum. (1 modul = 1,2 m.) Däremot varieras rumsdjupet. De olika rumsdjupen i förslagen ger alla plats för den möblering, som ingår i basarbetsplatsen. -r t e00.' -t.1650 :.. Y eso ,135m2 2 1 t , 1 ; i 1 E;1 "-.:::-$o ---4 ego 's00, $50 k:','::;. eoc ?,7 m1 r' 1 Basarbetsplatsens möblering

28 26 Runuren skiljer sig åt beträffande hur många tillkommande funktioner, som ryms utöver basarbetsplatsens möblering. En översikt av detta ges i nedanstående tabell: eller avlastnings- bord extra förvaring (hyllmeter) eller rumsdjup besöks- ( m ) platser 4,2 3,6 3,0 15,6 1 7,8 1 (litet) 1,8 2,4 Den kollektiva ytan (mittzonen) ökar i bredd när de enskilda kontorsrumnens djup minskar. I motsvarande mån kan den kollektiva ytan successivt rymma fler funktioner, vilket sammanfattas i nedanstående tabell: rumsdjup mittzonens funktioner som ryms i mittzonen (m) djup (m) 4,2 2,4 Kommunikationsyta Viss förvaring i hyllor och skåp utmed korridorväggarna 3,6 3,6 Kommunikationsyta öppna besöksplatser Förvaring i hyllor och skåp 3,0 4,8 Kommunikationsyta Små slutna sammanträdesrum med enkelaidig passage, kan anslutas till arbetsro Öppna besöks - och pausrum Förvaring i hyllor och skåp 2,4 6,0 Kommunikationsyta Större eller mindre slutna sammanträdes rum med dubbelsidig passage öppna besöks- och pausplatser Förvaring i hyllor och skåp Studier av de n a kontorsrummen i fullskalemodell För att studera de nya kontorsrummen har en fullskalemodell av några kontorsrum byggts upp i källaren i kv Garnisonen. Den bakre väggen (korridorväggen ) ä r utformad som glasparti med skjutdörrar. Fasadväggen är flyttbar, så att rumsdjupet kan förändras från 3,0 till 2,4 m. Möbleringsstudier har genomförts i modellen i rum med olika djup samt med eller utan pelare.

29 r Y 27 a". /q) tsn Fullskalestudier av de nya kontorsrummen har genomförts. Härvid har det inte framkommit några förhållanden, som talar emot de nya rumsstorlekarna. För mer definitiva slutsatser krävs prov med berörda brukare i realistiska arbetssituationer och med normala ljus- och utblicksförhållanden.

30 28 Vid modellstudierna har inte några förhållanden kommit fram som talar emot de nya rumsdjupen. Innan mer definitiva slutsatser kan dras bör mer ingående studier genomföras med direkt berörda brukare. Modellen finns kvar och kan användas för fortsatta prov. Ekonomi För att ombyggnadsåtgärderna ska vara ekonomiskt rimliga måste kostnaderna för de tillkommande arbetsplatserna vid ett effektivare areau tnyttjande i kv Garnisonen understiga kostnaderna för arbetsplatser i nyproducerade kontorshus. Kostnaden för en arbetsplats å ca 25 m2 i ett nyproducerat kontorshus beräknades 1982 till kr/m2 eller totalt kr. Två kostnadsberäkningar genomfördes. Den första (projekteringsbyrån ) avsåg endast korridorzonen. Två alternativ beräknades, enhetsrum med rumsdjup 4,2 m respektive 2,4 m. Det första alternativet gav en kostnad på kr per tillkommande arbetsplats. (I detta förslag, som inte visas här, fanns också ett större sammanträdesrum i fasad. Detta medförde att antalet tillkommande arbetsrum endast blev två.) Det andra gav en kostnad på kr per tillkommande arbetsplats (5 st). Den andra kostnadsberäkningen (tekniska byråns arkitektsektion ) omfattade även basenhetens ändzoner. Resultatet av denna beräkning var att kostnaderna varierade mellan kr och kr per tillkommande arbetsplats. Det alternativ som gav flest rum, 10 st, beräknades till kr per tillkommande arbetsplats. Av åtta beräknade alternativ låg fem under kr, vilket bedömdes som gränsen för ekonomisk rimlighet. De olika resultaten av kostnadsberäkningarna beroende på olika avgränsningar visar på en principiell svårighet när det gäller att bedöma ekonomin vid effektivare areautnyttjande. I kv Garnisonen bedömdes vinsterna vara alltför osäkra för att kunna motivera ett genomförande av de förslag till effektivare areautnyttjande som här har presenterats. Tankegångarnas bärkraft i andra sammanhang återstår att pröva. Det är dock rimligt att antaga att man kan skapa nya arbetsplatser till låg kostnad genom förtätning - när detta är tekniskt möjligt - i befintliga kontorsbyggnader. Vinsten uppstår bl a genom att man kan utnyttja hela den infrastruktur, som redan finns uppbyggd i form av kommunikationsutrymmen, arbetskomplement och service. Dessa är mycket kostnadskrävande, när man ska bygga helt nya byggnader, och gör också att måttet 25 m2/arbetsplats ofta överskrids.

31 29 U f öu nin av studiens resultat Efter ekonomisk utvärdering avstod byggnadsstyrelsen från att tillämpa iden i samband med aktuella ombyggnader inom kv Garnisonen. De genomförda studierna visade dock att en tillämpning kan ge positiva resultat när det gäller kontorsfunktion, arbetsmiljö och areautnytt j ande. Iden återstår således att pröva i en kommande nybyggnad eller i ett ombyggnadsobjekt där befintliga installationer, mellanväggar och ytskikt ändå måste bytas ut eller i högre grad än i kv Garnisonen kan bibehållas. Helt vid sidan av prövandet av kombikontorsiden har projekteringsenheten visat att de s k ändzonerna kan ges ett effektivare areautnyttjande. De förslag som visats bör.utnyttjas vid kommande förtätningar inom kv Garnisonen.

32 á

33

34 STYRELSEN Garnisonstryckeriet * Stockholm * 1984