12.0 Bilaga 3 Författare, land, årtal 1 Ben Natan, M., Ben Ari, G., Bader, T., & Hallak, M. (2011).

Transkript

1 12.0 Bilaga 3 Författare, land, årtal 1 Ben Natan, M., Ben Ari, G., Bader, T., & Hallak, M. (2011). Israel 2 Beynon, C.E., Gutmanis, I.A., Tutty, L.M., Wathen, C.N. & MacMillan, H J. Kanada. Titel Syfte Metod, urval, analys Resultat Kvalitet Universal screening for domestic violence in a department of obstetrics and gynaecology: a patient and carer perspective. Why physicians and nurses ask (or don t) about partner violence: a qualitative analysis. Att undersöka effekten av sjuksköterskors kunskap, attityder samt rutiner i frågan om våld i nära relation. Samt kvinnans attityder till screening av våld i Att identifiera hinder för och hjälp till att fråga om våld i nära relationer bland sjuksköterskor och läkare. med frågeformulär till sjuksköterskorna och telefon intervjuer med kvinnorna. Urval: Totalurval av sjuksköterskor på mödravårds/gynekolog avdelning på ett stort sjukhus. Randomiserat urval av kvinnorna som varit inlagda på avdelningen. Analys: Beskrivande statistik var analyserad med SPSS v. 14. Skillnader analyserades med chi- square test. Metod: Kvalitativ studie som är en del av en större kvantitativ studie med frågeformulär om 43 enkätfrågor samt 2 öppna frågor. Denna artikel summerar svaren från de två öppna frågorna. Urval: Slumpmässigt urval från kataloger med verksam sjukvårdspersonal sjuksköterskor och lika många läkare tillfrågades. Frågeformulär skickades ut per mejl. Analys: Statistisk analys med Fischers exakta test till enkätfrågorna och Hinder till att sjuksköterskorna inte screenar för våld i nära relation var brist på kunskap, attityder samt riktlinjer till hur man går vidare om svaret på frågan om våld är ja. Kvinnorna var positiva till att bli frågade om våld i Totalt 931 personer återsände frågeformuläret. 597 av dem identifierade sig själva som sjuksköterskor och 328 stycken som läkare. 769 av deltagarna i studien svarade även på de öppna frågorna. De vanligaste hindren till att fråga om våld i nära relation för båda grupperna var: tidsbrist, brist på träning, kvinnornas beteende, partner närvarande och språkliga/kulturella svårigheter. Läkarna uppgav även resursbrist som ett hinder. Hög, 86 %. Saknar exklusionskriterier samt bortfallsanalys. Hög, 92 %. Tillsammans med grundstudien uppfyller den de flesta av kraven enligt analysen. Bortfallet är dock stort.

2 3 Efe, S.Y. & Taskin, L. Turkiet. 4 Finnbogadottir, H. & Dykes, A.K. (2010). Sverige. Emergency nurses barriers to intervention of domestic violence in Turkey: A qualitative study. Midwives' awareness and experiences regarding domestic violence among pregnant women in southern Sweden. Att beskriva de faktorer som hindrar att kvinnor som utsatts för våld i nära relation får adekvat vård. Att utforska barnmorskors medvetenhet och kliniska erfarenhet om våld i hemmet bland gravida kvinnor i Södra Sverige. innehållsanalys med kodning och teman till de öppna frågorna. Metod: Kvalitativ design med djupintervjuer. Urval: Maximum variety sample. 30 sjuksköterskor som arbetat under minst ett år på en akutmottagning i Ankara, Turkiet. Analys: Deskriptiv analys, intervjuerna transkriberades och svaren kategoriserades och kodades. Metod: Induktiv kvalitativ design med fokusgrupper. Urval: Snöbollsurval och teoretiskt urval som komplement. 16 barnmorskor med erfarenhet från antenatalvård. Kopplade till två universitetssjukhus i Södra Sverige. Analys: Innehållsanalys. Materialet transkriberades och svaren kodades. En övergripande kategori, 5 kategorier och 13 subkategorier analyserade fram. Hjälp till att fråga var träning, samhällsresurser, professionell support och professionella verktyg, protokoll och policys. Sjuksköterskorna beskrev att det inte hade tillräckligt med kunskap om våld i nära relation för att kunna ställa adekvata frågor. De uppgav även att de inte hade tid att ställa frågor/prata med patienterna då de redan hade en mycket hög arbetsbelastning. Vidare angavs att sjuksköterskorna inte tyckte att det var deras uppgift att ställa frågan om våld i nära relation samt att det inte fanns en bra plats på akutmottagningen där de kunde prata enskilt med kvinnorna. De var även rädda att kvinnans anhöriga skulle skada henne eller personalen om frågan ställdes. Barnmorskorna tyckte att det var viktigt att arbeta för att identifiera våld i nära relation under graviditeten. Flera hinder till att arbeta med detta framkom såsom närvarande partner, brist på kunskap, professionell support, riktlinjer och handlingsplaner. Medel, 84 %. Knapphändiga förklaringar angående urval och analys. Medel, 84 %. Liten undersökningsgrupp och litet demografiskt område. Vissa avsnitt i studien är knapphändigt beskrivna. 37

3 5 Furniss, K., McCaffrey, M., Parnell, V. & Rovi, S. (2007). USA 6 Guillery, M.E., Benzies, K.M., Mannion, C. & Evans, S. Kanada. 7 Lawoko, S., Sanz, S., Helström, L., & Castren, M. (2011). Sverige Nurses and barriers to screening for violence. Postpartum nurses' perceptions of barriers to screening for violence: a cross- sectional survey. Screening for violence against women in healtcare sweden: prevelence and determinants Att studera svårigheterna med att fråga om våld i nära relation bland sjuksköterskor inom perinatalvård. Hur man kan förbättra utbildningen för att öka screening och förbättra patient säkerheten. Identifiera frekvensen av screening för våld i nära relation, de viktigaste hindren för screening samt förhållandet mellan hindren för screening och frekvensen av screening för olika typer av övergrepp. Att skatta omfattningen av samt prediktorer för screening av våld i Metod: Kvantitativ design med frågeformulär. Urval: Bekvämlighetsurval. Analys: En pilot studie utfördes på fem sjuksköterskor innan frågeformuläret skickades ut. Svaren analyserades med SPSS samt innehållsanalys tekniker. Metod: Tvärsnittsundersökning med frågeformulär. Urval: Frågeformulär sändes till 291 sjuksköterskor anställda vid BB- avdelningar på 3 sjukhus i en Kanadensisk stad. 96 sjuksköterskor svarade. Analys: Pearson s korrelationstest, OLS och BAAT- PPN. Metod: kvantitativ studie med webbaserade frågeformulär en tvärsnittsundersökning. Urval: Total eller sampling, oklart hur urvalet gått till. Analys: Statistisk analys med Cronbach s Alpha test. Pearson s chi- square test användes för att fastställa statistisk signifikans. Studien visar 4 huvudkategorier av hinder. Brist på avskildhet, tid, resurser och protokoll. Sjuksköterskorna efterfrågade utbildning i hur de skulle ställa frågan. Frekvensen av screening varierade mycket beroende på vilken typ av våld det rörde sig om. Drygt en tredjedel av sjuksköterskorna rapporterade att kunskapsbrist var ett hinder till att screena för våld i Andra hinder som togs upp var bristen på adekvata verktyg och protokoll. Endast 50% av vårdgivarna har screenat för våld i nära relation de tre senaste månaderna. Kvinnliga läkare och sjuksköterskor var mer benägna att screena än tex manliga läkare och sjuksystrar samt barnmorskor. Medel, 70 %. Otydliga frågeformuleringar, redovisar ej bortfallet och har ingen bortfallsanalys.. Hög, 85 %. Bortfallet i studien var dock mycket stort. Hög, 90 %. Stor undersökningsgrupp med litet bortfall. 8 Lazenbatt, A., Tayler, J., & A healthy settings framework: an Att jämföra och konstrastera hur med frågeformulär med 22 Problemet våld i nära relation underskattades samt hinder så som Hög, 95 %. 38

4 Cree, L.(2007). Nord Irland 9 Ramsay, J., Rutterford, C., Gregory, A., Dunne, D., Eldridge, S., Sharp, D. & Feder, G. England. 10 Robinson, R. (2010). USA. evaluation and comparison of midwifes`responses to adressing dmestic violence. Domestic violence: knowledge, attitudes, and clinical practice of selected UK primary healthcare clinicians. Myths and Stereotypes: How Registered Nurses Screen for Intimate Partner Violence. barnmorskor på Nord Irland arbetar med att identifiera våld i nära relation. Upplevd syn på våld i nära relation, upplevd yrkesroll, acceptans av rutinmässig screening samt hinder till att ställa frågan. Att mäta kunskapsnivåer, attityder och kliniskt skicklighet bland primärvårdsanställda i området våld i nära relationer. Att identifiera hur registrerade sjuksköterskor screenar för våld i nära relation på akutmottagningar. Vilka hinder som finns till att screena, hur de uppfattar effektiviteten av screening, vilka frågor. Urval: Obundet slumpmässigt urval av tillfrågade på fem olika sjukhus. Analys: Svaren kodades och den statistiska analysen gjorden med social siences v Skillnader analyserades med Pearson s chi- square test. Metod: Tvärsnittsundersökning genomfördes som en del i en randomiserad kontrollerad studie. Frågeformulär. Urval: Klusterurval. Frågeformulär sändes till 463 läkare och sjuksköterskor anställda vid 48 stycken praktiker. Analys: Datan analyserade med hjälp av STATA Metod: Fenomenologisk kvalitativ metod med halvstrukturerade intervjuer. Urval: Strategiskt urval genom att prata med akutsjuksköterskor och gruppchefer på flera olika akutmottagningar. 13 sjuksköterskor deltog i studien, 8 kvinnor och 5 män. närvarande partner, brist på kunskap, rädsla för att kvinnan ska ta illa vid sig och tidsbrist. 272 stycken svarade på frågeformuläret och deltog i studien. Studien visar på brister hos allmänläkare och sjuksköterskor när det gäller att arbeta med kvinnor som utsatts för våld i nära relation. Många av dem kände sig dåligt förberedda på att ställa frågor om våld i nära relation samt att vidta lämpliga åtgärder i de fall då övergrepp avslöjades. Det finns således ett stort behov av utbildning på grund- och fortsättningsnivå inom området. Fyra teman analyserades fram: Myter, stereotyper och rädslor, Uppförande, Frustration och Säkerhetsfördelar. De flesta sjuksköterskorna tillämpar inte screening av våld i nära relation full ut. Det framkommer flertalet hinder till att screena. Ingen bortfallsanalys. Medel, 80 %. Det stora bortfallet på 41 % drar ner betyget på studien. Medel, 84 %. Knapphändig information kring inklusions- och exsklusionskriterier, litet urval med mera. 39

5 11 Roelens, K., Verstraelen, H., Van Egmond, K., & Temmerman, M. (2006). Belgien 12 Sundborg, E.M., Saleh- Stattin, N., Wändell, P. & Törnkvist, L. Sverige. 13 Yonaka, L., Yoder, K M., Darrow, B J., & Sherck, P J. (2007). A knowledge, attitudes, and practice survey among obstetrician- gynaecologists on violence in Flanders, Belgium. Nurses' preparedness to care for women exposed to Intimate Partner Violence: a quantitative study in primary health care. Barriers to screening for domestic violence in the emergency department. resurser de har samt vilka resurser som fattas. Hur de uppfattar sin egen roll samt hur de ser på offren för våld i nära relation. Att identifiera hinder till screening av våld i nära relation där det ännu inte finns några riktlinjer. Att bedöma sjuksköterskors beredskap att identifiera och tillhandahålla lämplig omvårdnad till våldsutsatta kvinnor som besöker primärvården. Att beskriva hinder för akutmottagnings sjuksköterskor att screena för våld i nära relation. Samt att undersöka deras Analys: 7- stegsmetoden av Colaizzi användes. Signifikanta uttalande utvinns ur intervjuerna och av dessa bildas teman. Metod: Kvalitativ design med frågeformulär om 69 frågor varav nio var öppna frågor. Urval: Totalt urval av alla medlemmar i The Flemish Collage of obstericians. Analys: Data analyserades med Epi Info v och all statistisk analys gjordes med SPSS v med frågeformulär om 27 frågor. Urval: Randomiserat urval bland 174 vårdcentraler i Stockholm. Sjuksköterskor anställda vid de 39 vårdcentralerna som valde att delta tillfrågades. Analys: Data analyserades med STATA 9.0 och deskriptiv statistik. Pearson s chi- square test användes för att fastställa statistisk signifikans. med anonymt frågeformulär bestående av 18påståenden, två ja eller nej frågor samt demografisk information. Urval: Totalt urval av de Barnmorskor och gynekologer underskattat problemet och omfattningen av våld i nära relation. Att tidsbrist och kunskap inom ämnet även var hinder som hindrade dom att screena för våld i Frågeformulär delade ut till 277 sköterskor och 192 stycken av dem svarade. Majoriteten av sjuksköterskorna var dåligt förberedda, de saknade organisatoriskt stöd såsom riktlinjer, samarbete med andra instanser och kunskap inom området. Endast hälften av dem frågade alltid om våld i nära relation, oftast vid fysiskt synliga skador. De uppgav att det tyckte att det var svårt att vet hur man ska fråga. Språkbarriärer, egna upplevelser, tidsbrist samt dålig/otillräcklig kunskap inom området belystes som de hinder mot att screena för våld i Medel, 80 %. Saknar exklusionskriterier samt bortfallsanalys. Hög, 90 %. Hög, 85 %. Saknar dock inklusions- och exklusionskriterier samt bortfalls 40

6 USA utbildningsnivå för fortsatt utbildning inom ämnet. sjuksköterskor som anmälde sig frivilligt. Analys: Icke paramatisk analysmetod. redovisning då rekryteringen till studien gick till på ett sådant sätt att det inte går att redovisa. 41