Ersättningssystem inom socialpsykiatrin

Transkript

1 KUNGSHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING INDIVID OCH FAMILJ SID 1 (10) Handläggare: Susanna Wahlberg Telefon: Till Kungsholmens stadsdelsnämnd Remiss från Kommunstyrelsen Förvaltningens förslag till beslut Kungsholmens stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. Karin Norman Stadsdelsdirektör Susanna Wahlberg Avdelningschef Sammanfattning Stadsledningskontoret har kommunfullmäktiges uppdrag att arbeta fram ett ersättningssystem för socialpsykiatrin, i syfte att införa valfrihet. Kungsholmens stadsdelsförvaltning ställer sig i huvudsak positiv till det föreslagna ersättningssystemet. Det förväntas ge brukarna ökad valfrihet, kvalitetssäkring av verksamheterna samt öka likställigheten i staden. Förvaltningen pekar dock på vissa konsekvenser, främst avseende ersättning för boendestöd. I denna del menar förvaltningen att förslaget riskerar att få en kostnadsdrivande effekt alternativt få till följd att tröskeln höjs och att det förebyggande arbetet nedprioriteras. När det gäller sysselsättning vill förvaltningen framhålla vikten av att staden centralt tar på sig en samordnande roll för att bevaka att inte stora delar av den mycket viktiga sysselsättningsverksamheten avvecklas runt om i stadsdelarna.

2 SID 2 (10) Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade den 26 maj 2008 (Dnr /2008) att valfrihet ska införas inom socialpsykiatrin avseende boenden med särskild service, stödboende, boendestöd, sysselsättning samt cirkelverksamhet. I arbetet med att ta fram ett ersättningssystem inom socialpsykiatrin för Stockholms stad har stadsledningskontoret (SLK) utrett ersättningsmodell, ersättningens storlek och vad som ska ingår i ersättningen inom egen regi och vid köp av enstaka plats. Utöver detta har SLK även utrett hur den enskildes val ska gå till. Ärendet har sänts på remiss till samtliga stadsdelsnämnder samt socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden för yttrande senast Ärendet Ärendet har beretts inom verksamhetsområdet individ och familj. Handikapprådet har behandlat ärendet uppe vid sitt möte och förvaltningsgruppen Förslag till ersättningssystem Förslaget till ersättningssystem inom socialpsykiatrin presenteras i sin helhet i bilaga 1. En av förutsättningarna för valfrihetssystemet är att det inte får bli kostnadsdrivande. SLK har även tittat på hur ersättningssystemet ska kunna vara likvärdigt för alla utförare oavsett regiform. Enligt förslaget kommer stadsdelsnämnderna att erhålla medel utifrån dagens resursfördelningssystem och sedan betala den av kommunfullmäktige beslutade ersättningen peng till respektive utförare. Nedan följer en sammanfattning av förslaget och de viktigaste punkterna. SLK föreslår en ersättning enligt följande till samtliga utförare oavsett regiform: en fast dygnsersättning i tre nivåer för utfört stöd och omsorg samt hälsooch sjukvårdsinsatser upp till sjuksköterskenivå till boenden med särskild service (365 dagar/år) en fast dagersättning i tre nivåer för utfört stöd och omsorg till stödboenden (365 dagar/år) med möjlighet att få timersättning vid ett individuellt tillfälligt behov kväll och natt

3 SID 3 (10) en fast månadsersättning i tre nivåer för utfört stöd och omsorg till boendestöd (vardagar) en fast halvdagsersättning i tre nivåer för utförda stödinsatser till sysselsättning (beslutade närvarodagar, vardagar) en fast ersättning/kurstillfälle, utan individuell ersättning utifrån nivå, som ska täcka allt, inkl ev. hyra, till cirkelverksamhet (beslutade kurstillfällen, vardagar) SLK föreslår vidare att det ska vara möjligt att göra en individuell prövning för personer som uppmätts till mer än 60 poäng. I dessa fall får beställaren komma överens med utföraren om en ersättning. Tre nivåer ger ekonomiskt utrymme för utföraren att erbjuda stöd till personer som har ett större behov av stöd och/eller där behovet av stöd förändras över tid. Nivå två ska utgöra den nivå som avspeglar det behov av stöd och omsorg som flest personer befinner sig i och därmed också vara den mest förekommande resursåtgången för utföraren. Med få nivåer minskar också behovet av ommätningar och därmed kan bedömningsinsatsen bli mindre omfattande, det blir tydligare vilken nivå den enskilde befinner sig inom och därmed ökar utrymmet för samförstånd och likabedömning. Utförarna får en mer förutsägbar ekonomi där förutsättningarna för en stabil personalstab ökar. Den ersättning som utgår ska täcka alla kostnader (ej kost eller hyra) för utföraren avseende stöd och omsorg samt ev. hälso- och sjukvårdsinsatser. Ersättningen avseende cirkelverksamhet ska dock även innefatta hyra.

4 SID 4 (10) Ersättning/ Instatsform Pengen för kommunalt driven verksamhet Boende med särskild service 365 dgr (per dygn) Stödboende 365 dgr (per dag) Boendestöd 260 dgr (per månad) Sysselsättning 260 dgr (per pass/halvdag = 3 tim) poäng ersättning poäng ersättning poäng ersättning poäng ersättning Nivå (1-7 tim) Nivå Nivå (8-18 tim) (19- tim Pengen för privat driven verksamhet En momskompensation föreslås utgå till privata utförare för att täcka kommunala utförares möjlighet till momsavdrag avseende hyra, varor och tjänster. Momskompensationen föreslås bli 2,4 % och motsvarar en uppskattning av de verkliga kostnader som kommunala verksamheter kan lyfta moms för. Ersättning/ Instatsform Boende med särskild service 365 dgr (per dygn) Stödboende 365 dgr (per dag) Boendestöd 260 dgr (per månad) Sysselsättning 260 dgr (per halvdag = 3 tim) poäng ersättning poäng ersättning poäng ersättning poäng ersättning Nivå Nivå Nivå Hyreskostnaden För kommunalt driven verksamhet samt entreprenader föreslås att hyresdelen, exklusive driftskostnaderna, inte ingår i ersättningen. Samma hantering sker idag inom äldreomsorgen, vilket medför att den totala hyran hanteras centralt inom stadsdelsnämnden. Om upphandling sker av privata utförare föreslås en schablonersättning för lokaloch verksamhetsytor. Vid försäljning av en plats på ett boende i kommunal regi och på entreprenad till annan stadsdelsnämnd ges säljande stadsdelsnämnd möjlighet att ta ut den faktiska

5 SID 5 (10) kostnaden för lokal- och verksamhetsytor utöver den faktiska boendehyran. Detta för att stimulera en tillväxt av nya boendeformer inom stadsdelsnämnderna. Vid försäljning av en plats avseende boendestöd och sysselsättning till annan stadsdelsnämnd ges säljande stadsdelsnämnd möjlighet att ta ut samma schablonersättning som privata utförare inom ett kommande eventuellt ramavtal. Ersättning för kväll och natt I stadens riktlinjer Riktlinjer- Stadens insatser för psykiskt funktionshindrade anges att det ska finnas en möjlighet, vid ett tillfälligt behov, att kunna erbjuda den enskildestöd, kväll/natt, på stadens stödboenden. Därför föreslår SLK en möjlighet till tillfälligt individuellt tillägg för behov av stöd under kväll/natt inom denna insatsform. Föreslagen ersättning överensstämmer med ersättningen inom hemtjänstens kundval. Ersättningen nattetid avser sovande jour. Ersättningen till privata utförare har räknats upp med 2,4 procent avseende moms i enlighet med tidigare resonemang. Ersättning inom stödboende i egen regi kväll/natt: 320 kronor/timme Ersättning inom stödboende i privat regi kväll/natt: 328 kronor/timme Vid avflyttning alternativt avslut eller frånvaro SLK föreslår att en utförare oavsett regiform, erhåller tomgångsersättning i sju dagar enligt beslut, vid avflyttning eller avslut, till den lägsta ersättningsnivån. Det innebär att utföraren får ersättning för den tid som beslutats under en vecka (ett boende får tomgångsersättning i sju dygn, en sysselsättning får tomgångsersättning för de pass/halvdagar som det finns beslut på under en vecka, t ex två pass/halvdagar under en vecka). Dubbel ersättning kan därmed utgå om någon flyttar in/börjar under dessa dagar. Dessa sju dagars ersättning utbetalas från och med den dag personen ej längre bor eller deltar i verksamheten. Uppsägningstiden för beställaren är fyra dagar vilket medför att utföraren under dessa fyra dagar erhåller full ersättning efter att den enskildes plats sagts upp. Därefter utgår tomgångsersättningen. Tomgångsersättning föreslås ej gälla efter avslutad kurs på en cirkelverksamhet Om den enskilde inte flyttar in alternativt påbörjar en beviljad insats enligt datum som fastslagits i beslut och beställning så har utföraren rätt till beviljad ersättning i 14 dagar. Uppsägningstiden om fyra dagar gäller även här, vilket medför att beställaren måste säga upp platsen (senast dag 10) för att inte utföraren ska erhålla ersättning för längre tid än dessa 14 dagar. Därefter har utföraren också rätt till

6 SID 6 (10) tomgångsersättning enligt ovan. Utföraren har därmed 14 dagar på sig att ge stöd till den enskilde att flytta in på ett boende alternativt påbörja beviljad insats. Konsekvensbeskrivningar för verksamheterna Det här förslaget innebär att alla utförare får samma ersättning, bland annat för att skapa likvärdiga förutsättningar för personer som har behov av insatsen men också för att skapa lika förutsättningar för alla utförare. Förslaget innebär också att personer fritt ska kunna välja verksamhet. Det är den enskildes behov av stöd men främst utförarens resursåtgång för att ge detta stöd som styr ersättningen. Konsekvensen av detta blir att det för vissa utförare blir en höjning och för vissa en minskning av ersättningen jämfört med idag. Detta kan medföra en anpassningsperiod för några verksamheter till de nya nivåerna. Ingen av utförarna har någon beläggningsgaranti vilket bland annat kan leda till låg beläggning för vissa utförare och därmed sämre förutsättningar. En annan konsekvens kan bli dubbel kostnad för en stadsdelsnämnd, om brukaren väljer privata alternativ eller andra stadsdelsnämnders verksamhet före egen regi. I ett system där utföraren ersätts utifrån resursåtgången för den enskilde minskar ersättningen i takt med att en återhämtning hos den enskilde inträder. Ett ekonomiskt incitament för att stimulera arbetet med återhämtning har diskuterats. Det skulle vara intressant med ett ersättningssystem som tar hänsyn till återhämtning, anser SLK, men det bör baseras på ett väl utvecklat kvalitetssystem som avspeglar effekt av valda insatser och arbetsformer på ett tydligare sätt än vad som är möjligt att se i verksamheterna idag. Mätinstrument För att kunna bedöma vilken nivå den enskilde befinner sig i har mätinstrument utarbetats. SLK föreslår att mätningarna ska göras varje halvår för att följa upp utförarens resursåtgång till den enskilde och fastställa en ny ersättningsnivå för kommande period och att en uppföljning enligt DUR (utrednings- och dokumentationssystem som används inom socialpsykiatrin) föregår varje mätning. Utföraren har därefter rätt till beviljad ersättningsnivå under minst sex månader. Inför införandet av ett valfrihetssystem den 1 januari 2010 kommer uppstartsmätningar att genomföras på samtliga personer som beviljats insatsformerna gruppboende, stödboende, boendestöd och sysselsättning (ej cirkelverksamhet) för att kunna fastställa ersättningen till utföraren. Samtliga biståndshandläggare och eventuellt andra nyckelpersoner kommer att utbildas under hösten i hur mätinstrumenten används.

7 SID 7 (10) Den enskildes val Beslut om insats ska krävas för att kunna göra ett val Tre dagars betänketid (arbetsdagar) för att tacka ja eller nej När den enskilde tackat ja till en plats har den enskilde 7 dagar (arbetsdagar) på sig att flytta in/påbörja insatsen Boenden: fritt val i hela staden av lämpligt boende Boendestöd: fritt val av de boendestödsverksamheter som verkar inom den stadsdel som den enskilde bor i Sysselsättning: fritt val i hela staden av lämplig sysselsättning Cirkelverksamhet: fritt val i hela staden Även om insatsen verkställts så ska den enskilde kunna byta utförare Avseende sysselsättning ska det vara möjligt att enbart välja en verksamhet åt gången med möjlighet att pröva annan sysselsättning under pågående insats efter beslut Den enskilde kan välja bland alla utförare som ingår i valfrihetssystemet (kommunal utförare, entreprenad och privat utförare på eventuellt kommande ramavtal) Övrigt Vissa förändringar krävs i stadens verksamhetssystem för att klara ovanstående förslag. Innan dessa förändringar genomförts kan det komma att medföra administrativt merarbete för stadsdelsnämnderna under en övergångsperiod. Det kommer att ta en tid innan föreslagen ersättningsmodell kommer att fungera fullt ut. Det innebär en stor förändring inom socialpsykiatrin att arbeta enligt ovanstående modell. SLK kommer att fortsätta arbetet med införandet av valfrihet inom socialpsykiatrin genom utvecklande av system för kvalitet, information och utbildning. Då detta arbetssätt med tillhörande mätinstrument är ett helt nytt sätt att arbeta inom socialpsykiatrin, föreslår SLK att uppföljning av föreslagen ersättningsmodell med tillhörande peng görs löpande. Eventuella förändringar beslutas i samband med budget. SLK föreslår slutligen att det parallellt med den uppföljning som görs under 2010 påbörjas en utredning om upphandling enligt lagen om valfrihet (LOV) ska ske inom verksamhetsområdet.

8 SID 8 (10) Förvaltningens synpunkter och förslag Kungsholmens stadsdelsförvaltning ställer sig i huvudsak positiv till det föreslagna ersättningssystemet. Det nya ersättningssystemet förväntas ge brukarna ökad valfrihet, kvalitetssäkring av verksamheterna samt öka likställigheten i staden. Det kommer också att ge möjlighet att kunna jämföra verksamheter och arbetssätt inom staden. Allt detta har positiva förtecken. Det är även positivt att stadsledningskontoret har för avsikt att utveckla system för kvalitet, information och utbildning. Själva översynen av verksamheten i stadsdelarna har också varit till nytta när det gäller bl.a. förtydligande av beställare och utförare, kostnader samt likställighet. Gällande själva förslaget om tre ersättningsnivåer kan förvaltningen förstå motivet. Det möter behovet av att stödet kan förändras över tid för målgruppen och med få nivåer minskar behovet av ommätningar. Nivå två ska avspegla det behov av stöd och omsorg som flest personer befinner sig i men frågan är om det är så tydligt att flest klienter befinner sig i denna nivå? Enligt provmätningen över staden (bilaga 1 till ärendet) är det tydligast inom insatserna boende med särskild service/gruppboende och stödboende som detta förhållande framgår. För boendestöd är siffrorna 55% i nivå 2 och 42% i nivå 1 och när det gäller sysselsättning 57% i nivå 2 och 42% i nivå 1. Det är angeläget att finna ersättningssystem som kan ge incitament till att premiera arbetssätt som syftar till återhämtning. Nuvarande förlag är, som även SLK konstaterar, inte optimalt i detta avseende. Förvaltningen inser emellertid svårigheten i att finna en sådan lösning. Förvaltningens främsta invändning gäller förslaget till ersättning avseende boendestöd. Boendestöd ges till en stor andel klienter med förhållandevis låg tidsåtgång, sett till antal timmar per vecka eller månad. Dessa insatser är dock av mycket stor betydelse för den enskilde. Syftet kan vara att hjälpa personer att klara sitt vardagsliv och upprätthålla basala funktioner. Insatserna kan också vara av förebyggande karaktär exempelvis för att förhindra vräkningar och ge stöd i att upprätthålla kontakt med psykiatrin. Vid insatsen försökslägenhet krävs, enligt stadens riktlinjer, enbart månatlig tillsyn. Den lägsta prisnivån i det föreliggande förslaget ger en förhållandevis hög kostnad för denna typ av stöd. Med förslaget skulle Kungsholmens klienter generera en ersättning i snitt på 619 kr/tim att jämföras med 369 kr/tim i dag. Resultat från

9 SID 9 (10) provmätningarna visar också att det är ett mycket stort antal personer med boendestödsinsatser i övriga staden som har dessa förhållandevis låga insatstider. I denna del menar förvaltningen att förslaget riskerar att få en kostnadsdrivande effekt alternativt få till följd att tröskeln höjs och att det förebyggande arbetet nedprioriteras. Kort sagt färre personer får boendestöd. I vissa fall kan det t.ex. innebära att den enskilde får en annan insats istället såsom kontaktperson eller kanske hemtjänst. Konsekvenserna kan emellertid i värsta fall bli fler vräkningar, ökade placeringskostnader och försämrade levnadsvillkor. Förvaltningen anser att det bör övervägas att antingen införa fler nivåer alternativt sänka ersättningen för nivå ett. När det gäller sysselsättning bedriver Kungsholmens Stadsdelsnämnd idag flertalet väl fungerande sysselsättningsverksamheter, som arbetsverksamheterna Fridas servering, Bolinders café och konferens samt parkskötsel av S:t Göransparken inkl. verksamhet för inramning av tavlor. Den egna verksamheten kompletteras med inköp av verksamheter som krukmakeri och studiecirkelverksamhet. Förvaltningen kan känna viss oro för att såväl arbetsverksamheter som cirkelverksamhet behöver öka antalet deltagare i sina grupper för att få ekonomisk bärighet. Många ur den målgrupp som verksamheten riktar sig till har svårigheter att vistas i stora grupper. För cirklarna krävs dessutom att verksamheten administreras och praktiskt hålls ihop av någon person. Ersättningen bör därför inte enbart grunda sig på vad det kostar att kompensera studieförbundets cirkelledare. Förvaltningen vill framhålla vikten av att staden centralt tar på sig en samordnande roll för att bevaka att inte stora delar av den mycket viktiga sysselsättningsverksamheten avvecklas runt om i stadsdelarna som en följd av det nya ersättningssystemets ekonomiska styrning. Sysselsättningen är mycket viktig för brukarna. Stadsdelsförvaltningen anser också att det bör övervägas att genomföra centrala upphandlingar av sysselsättningsverksamheten. Dels för att bättre priser kan erhållas vid en större upphandling, men också för att effektivisera själva upphandlingsförfarandet. Om förvaltningen har uppfattat förslaget rätt så kan utföraren inte erhålla ersättning för maximalt längre tid än 14 dagar vid avflytt, avslut eller frånvaro. Detta kan, enligt förvaltningens mening, skapa problem då målgruppen ofta kräver

10 SID 10 (10) en längre tids motivation. Konsekvensen kan bli tomma platser och minskade intäkter för utföraren. Dock behöver inte problemet uppstå om det omedelbart finns intresserade och motiverade personer från andra delar av staden, men det är lite oklart huruvida så blir fallet i realiteten. Här bör konsekvenserna noggrant följas upp. Förvaltningen anser även att det råder viss oklarhet omkring resonemanget när det gäller verksamhets- och lokalhyror varför detta tjänar på att förtydligas. När det gäller övriga förslag som presenteras så har inte förvaltningen haft möjlighet att analysera konsekvenserna djupare, men gör bedömningen att dessa inte i vart fall kommer att få avgörande negativ betydelse. Sammantaget råder det osäkerhet i hur det nya ersättningssystemet kommer att fungera i praktiken och vilka konsekvenser det får i verksamheterna. Förvaltningen anser att kontrollstationer bör införas i form av krav på noggranna beskrivningar av utfallet i samband med tertialrapporterna 1 och 2 under SLK bör också ha en hög beredskap att göra justeringar i ersättningssystemet. Förvaltningen delar också SLK:s bedömning att förändringarna kommer att medföra administrativt merarbete för stadsdelsnämnderna under en övergångsperiod. Det bör även noteras att den enskildes valfrihet i inledande skede i huvudsak utgörs av egen regi-verksamheter, åtminstone avseende boenden och boendestöd. Detta behöver, enligt förvaltningens uppfattning, emellertid inte vara till nackdel så länge ersättningssystemet inte är prövat och utvärderat. Det finns många komplikationer att ta hänsyn till då målgruppen inte i alla avseenden går att jämställas med äldre eller personer med fysiska funktionsnedsättningar. Bilaga (tjänsteutlåtande från stadsledningskontoret)