Arbetsskadeförsäkringen-generellt arbetsskadebegrepp

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbetsskadeförsäkringen-generellt arbetsskadebegrepp"

Transkript

1 Arbetsskadeförsäkringen-generellt arbetsskadebegrepp Infördes Två undantag vissa exponeringar som medför psykisk sjukdom samt smitta Olycksfall i arbetet Färdolycksfall (på väg till och från arbetet) Annan skadlig inverkan (allt annat i arbetet) Begrepp orsaka, påskynda försämra besvär som egentligen inte beror på arbetet Krav den skadade ska till följd av skadan har fått sin förmåga att skaffa inkomst nedsatt med minst en femtondel och att nedsättningen kan antas bestå under minst ett år framåt i tiden -en försäkring som täcker inkomstförlusten vid arbetsskada Edvard Lidén yrkes-och miljömedicin, allmänmedicin Försäkringsmedicinsk koordinator och rådgivare

2 De tre bevisreglerna LAF -77 Sannolikt att aktuell typ av arbete kan ge upphov till skadan. Arbetsskada ska anses föreligga om inte betydligt starkare skäl talar emot ett samband. -Generös LAF -93 En faktor ska med hög grad av sannolikhet orsaka en skada. Övervägande skäl ska tala för samband. Exponeringen ska ha tillräcklig omfattning, intensitet och varaktighet. -Avslag LAF -02/SFB, gäller nu Bedömningen om skadlig inverkan ska vara vetenskapligt förankrad, full vetenskaplig bevisning krävs inte men en väl utbredd uppfattning om skadlighet hos läkare med relevant specialitet. Övervägande skäl ska tala för samband. Befintligt skick förutsätter en individuell bedömning. -Högre beviljandefrekvens, lättare för kvinnliga arbetstagare få godkänd arbetsskada?

3 Arbetsskadestatistik skadetyp och bifallsfrekvens: Andel Bifall vid prövning A-skada olycksfall i arbetet 51% 90 % färdolycksfall 13% 92 % arbetssjukdomar 36 % 63 % i 45 % av ca avslutade ärenden/år har FK sakprövat arbetsskada, resterande ärenden ledde till avslag p g a att grundkraven inte var uppfyllda vanligaste diagnosområden: 1. besvär från muskler och leder, främst rygg, nacke, axlar 2. psykiska sjukdomar/syndrom

4 Särskilda hjälpmedel ska ersätta en förlorad kroppsfunktion och användas i den dagliga livsföringen kan också vara behandlingsutrustning om det finns en dokumenterad medicinsk effekt Exempel: tippbräda ordinerad av läkare för traktion av ländryggen (FÖD-dom )

5 Medicinska underlag medicinska underlag i arbetsskadeärenden: läkarutlåtande (från sjukfalls-, sjukersättningsärende) journaler från vårdcentral, företagshälsovård, specialistvård FMU, ARU och andra utredningar, AMM-utredningar röntgenutlåtanden, audiogram tidigare försäkringsmedicinska yttranden i sjukfall o/e arbetsskadeärenden journalarkeologi

6 Klarlagd diagnos 1 ICD10-diagnos är inget absolut krav, det kan räcka med en bedömning om vad den försäkrade sannolikt lider av utifrån de besvär som framkommit FKs FMR-FRÅGEMALL Diagnos Utredningen hittills visar att den försäkrades utmattningssyndrom, diabetes och värk innebär att hon måste omplaceras / gå ner i arbetstid från och med den 1 augusti Finns det en eller flera klarlagda diagnoser i besvärsområdet som vid denna tidpunkt medför aktivitetsbegränsningar? Ja, ange vilken/vilka diagnoser. Förklara varför denna/dessa diagnoser är klarlagda och medför aktivitetsbegränsningar vid angiven tidpunkt. Nej. Förklara varför det inte finns någon klarlagd diagnos som medför aktivitetsbegränsningar vid angiven tidpunkt. Förklara också varför du inte kan/ändå kan gå vidare. diagnosvandring

7 Klarlagd diagnos 2 Ja , framgår från VC: F43.8A Utmattningssyndrom, huvuddiagnos, sedan diagnos F43.9 Reaktion på svår stress ersätts med diagnos F43.8A F32.1 Medelsvår depressiv episod (diagnos från december 2016) F41.9 Ångesttillstånd (diagnos från december 2016) De medicinska diagnoserna är klarlagda vid upprepade kliniska undersökningar samt kompletterande medicinska utredningar hos olika vårdgivare och uppfyller syndrom- och diagnoskriterierna enligt ICD 10.

8 Faktorer att väga in 1. exponeringens storlek 2. den försäkrades befintliga skick 3. tidigare besvär 4. tidssamband 5. besvärens kontinuitet 6. konkurrerande faktorer

9 1. Exponeringsutredning ska vara individuell och innehålla: basutredning, sociala och medicinska uppgifter som är relevanta kvantifierade uppgifter om arbetsförhållanden och arbetsuppgifter omfattning = hur ofta (antal gånger, timmar/dag) intensitet = hur mycket/intensivt (dos, vikt m m) varaktighet = hur länge (antal månader, år) samt relevanta exponeringar utanför arbetet vid olycksfall får våldet och omständigheterna i övrigt värderas utifrån kunskapskrav och den försäkrades befintliga skick

10 2. Befintligt skick = sårbarhet varje arbetstagare är försäkrad i sitt befintliga skick, individfaktorer som ger ökad sårbarhet för den skadliga faktorn är t ex: vikt, sjukdomsanlag, personlig läggning, funktionshinder de kvantitativa kraven vid skadlighetsbedömningen kan sänkas, följderna av en exponering blir större än vad de skulle ha blivit för en normalperson men det finns det en gräns för hur långt principen om befintligt skick kan hävdas, faktorer i arbetet som rent allmänt inte kan anses som skadliga bör inte heller för en extremt känslig person kunna anses utgöra skadlig inverkan

11 3. Tidigare besvär förekomst av besvär innan exponeringen i arbetet kan tala mot att det är arbetet som har orsakat eller försämrat de besvär som ska bedömas om den försäkrade redan innan exponeringen i arbetet haft samma typ av besvär men om besvärsbilden har ändrats kan tidigare besvär räknas in i den försäkrades befintliga skick journalarkeologi

12 4. Tidssamband tidssambandet mellan exponeringen i arbetet och besvären beror på vilken typ av besvär som ska prövas vilka besvär beskrivs i underlaget, stämmer besvärsdebuten med det förväntade tidssambandet?

13 5. Besvärens kontinuitet det krävs att det finns en kontinuerlig och medicinskt rimlig besvärsutveckling efter debuten tills dess att besvären kan ge rätt till ersättning FMR beskriver den försäkrades besvärsutveckling

14 6. Konkurrerande faktorer en konkurrerande faktor är en faktor utanför arbetet som kan antas ha orsakat eller i betydande grad ha påverkat uppkomsten av aktuell skada t ex fritidsaktiviteter, rökning och belastande livshändelser men vardagslivets normala påfrestningar, t ex en skilsmässa, kan i allmänhet inte bedömas vara konkurrerande

15 Medicinsk kunskap Riskfaktorer Finns medicinska studier som inte är omstridda eller allmänt ifrågasatta, eller en uppfattning bland läkare med relevanta specialistkunskaper, som visar att faktorer i exponeringen kan orsaka, påskynda eller försämra besvär som beskrivs i svaret på frågan om diagnos? Ja, orsaka/påskynda Ja, försämra Nej, motivera SBU rapporter (GRADE evidensgrad; begränsat/ måttligt vetenskapligt underlag) Arbete & Hälsa Reviews baserat på kohort o/e fall-kontrollstudier Läroböcker, uppdaterade (olycksfall)

16 Medicinsk vs. Försäkringsmedicinsk bedömning vad FMR bör undvika: kan inte uteslutas styrker sannolikt, övervägande sannolikt svårbedömt, tveksamt klinisk erfarenhet svaret är både ja och nej vad AMM bör undvika vid ASK?? befintligt skick, hög grad av sannolikhet, övervägande skäl + +

17 Bedömning av arbetsskador i rörelseorganen Per Holmdahl Ortoped och Försäkringsmedicinsk Rådgivare

18 Uppgifter från behandlande läkare Behandlande läkares uppgifter om prognos mycket viktiga FMR kan bli tillfrågade om DFA och rehabiliteringsmöjligheter

19 Klarlagd diagnos Den diagnos som bäst förklarar besvären Efterfrågas från beståendetidpunkt FMR kan inte sätta egen diagnos Hämtas från läkarutlåtanden, journaler, mm

20 Klarlagd diagnos Kan diagnoser i samma besvärsområde samexistera? M53.1 Cervikobrakialt syndrom Utesluter: Intervertebraldisksjukdom i halsregionen (M50.-) Toraxapertursyndrom (G54.0) Källa: Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem 1997 (KSH97), version 2009

21 Specifika och ospecifika besvär Ospecifika besvär är inte tydligt påvisbara Specifika är objektivt påvisbara

22 Ospecifika besvär Cervikalgi Lumbago Smärta, ospecificerad

23 Specifika besvär Diskbråck Spinal stenos Impingement/Rotatorcuffsyndrom Artros Karpaltunnelsyndrom Epikondylit

24 Kunskapskällor rörelseorganen SBU-rapporter (Nacke, Rygg, Artros) Arbete och Hälsa Andra systematiska översikter Lärobokskunskap

25 Skadlighetsbedömning Finns faktorer som kan orsaka, påskynda eller försämra? Har faktorerna funnits i tillräcklig omfattning, varaktighet och intensitet?

26 Svårtolkade kunskapslägen Degenerativa ryggbesvär Cervikobrakialt syndrom Arbete med armarna ovan axelhöjd Tumbasartros Gående som orsak till knäledsartros

27 Olycksfall Sambandsbedömning enligt praxis Inget krav på strukturell vävnadsskada

28 Olycksfall Tidssamband och besvärsutveckling är ofta viktiga faktorer Viktigt med uppgifter kring dessa faktorer

29 Tack!

30 Försämringstillstånd - ett försäkringsmedicinskt begrepp 1 -om en arbetsskada lett till en försämring av en grundsjukdom som inte är arbetsrelaterad, kan livränta beviljas om det är själva försämringen i sig som är orsaken till förmågan att skaffa sig inkomst genom arbete är nedsatt under minst ett år menas här den väsentligaste orsaken till den nedsatta aktivitetsförmågan el ger skadlig expon en additiv effekt? kroniska sjukdomstillstånd är ofta multifaktoriella, även miljöfaktorer kan ha betydelse, är skadlig exponering i arbetet en av dem? grundsjukdomen kan bli mer symtomgivande i frekvens/ intensitet pga en skadlig expon grundsjukdomen förlopp kan påskyndas av skadlig expon att separera naturalförloppet vid GS från skadlig expon kräver medicinsk kunskap, klinisk erfarenhet och kunskap om arbetsmiljöns betydelse för uppkomst/försämring av sjukdomar

31 Försämringstillstånd - ett försäkringsmedicinskt begrepp 2 -domen gällde en bagare som bedömdes tillfälligt ha försämrat sin allergi på grund av arbetet, men eftersom det var grundsjukdomen som gav upphov till den varaktiga inkomstförlusten kunde den försäkrade inte få livränta först klarläggs om grundsjukdomen är orsakad av arbetet grundsjukdom som försämras; Yrkesastma diagnoskrav: diagnos astma + expon i arbetsmiljön för en faktor som är känd för att kunna orsaka astma + samband mellan astmasjukdom och expon innebärande minst ett av följande: signifikanta förändringar av FEV1, PEF eller bronkiell reaktivitet med tidsrelation till expon alt. om expon har upphört, ett anamnestiskt klart tidssamband mellan astmadebut och expon alt. astmadebut inom ett dygn efter kraftig expon för ett luftrörsirriterande ämne diagnosen yrkesastma kan anses klarlagd, men det är en försäkringsmedicinsk bedömning som FMR ska göra Torén K, Brisman J. Yrkesastma. Arbetsmiljön kan vara orsaken när astma debuterar hos vuxna. Läkartidningen vol 95 Nr

32 Försämringstillstånd - ett försäkringsmedicinskt begrepp 3 -finns det skillnader i medicinsk kunskap om något är orsakat eller försämrat av skadliga faktorer? -går det att uttala sig generellt om en exponering kan ge upphov till ett bestående försämringstillstånd? Yrkesastma finns inte som särskild diagnos, men enligt ICD 10: J45.0 Huvudsakligen allergisk astma J45.1 Icke allergisk astma J45.8 Blandad astma J45.9 Astma, ospecificerad med tillägg: Z57.8 Yrkesmässig exponering för andra specificerade riskfaktorer Z57.9 Yrkesmässig exponering för icke specificerad riskfaktor eftersom yrkesastma kan vara uttryck för en medicinskt försämrad astma beroende på expon för en skadlig faktor så krävs kunskap om arbetsmiljöfaktorer som kan försämra grundsjukdomen astma 32

33 Försämringstillstånd - ett försäkringsmedicinskt begrepp 4 För att besvara frågan om medicinsk kunskap krävs kännedom om den mest förklarande (specifika) diagnosen ICD 10 har inte försämringstillstånd som diagnos men M51.0 Disksjukdom (diskbråck) utan/med myelopati (påverkad ryggmärg) eller d:o M51.1 med radikulopati (nervrotssmärta) M47 Spondylos (artros/osteoartrit i ryggraden), M51.3 Annan specificerad intervertebral diskdegeneration; vid progress kan degenerativ kotglidning uppstå dvs M43.1 Förvärvad spondylolistes, F Depression: lindrig, medelsvår, svår, F32.3 d:o med psykotiska symtom är alla exempel på diagnoser som är uttryck för en medicinsk försämring eller allvarlighetsgrad i ett sjukdomstillstånd som kan bero på naturalförloppet i grundsjukdomen 33

34 Försämringstillstånd ett försäkringsmedicinskt begrepp 5 -vad behövs för att kunna göra en individuell bedömning? -frågan om en försämring blivit bestående eller inte ska besvaras utifrån de individuella omständigheterna i ärendet, det som då krävs är medicinsk kunskap om att en försämring kan uppkomma av exponeringen -att avgör om ett försämringstillstånd beror på skadlig inverkan eller sjukdomens naturliga förlopp är ofta svårt medicinsk kunskap krävs om grundsjukdomens naturalförlopp, kännedom om individuell variation i sjukdomsintensitet och sjukdomsmodifierande faktorer såsom läkemedelsbehandling, operation eller annan intervention, jfr DMARD (disease modifying antirheumatic drugs) vid reumatiska sjukdomar det kan krävas tillgång till journalhandlingar före exponeringen påbörjades för att värdera naturalförloppet i grundsjukdomen långvariga smärttillstånd kan via central sensitisering ge en tydlig symtomförstärkning, ej direkt relaterad till den ursprungliga expon det är alltid en individuell bedömning som görs, forskningen baseras dock på data från grupper av arbetstagare/patienter de 6 frågorna; exponeringens art och mängden exponering, medicinsk sårbarhet, tidigare besvär, tidssamband, kontinuitet i besvären och eventuella konkurrerande faktorer, resonera! 34

35 Försämringstillstånd - ett försäkringsmedicinskt begrepp 6 Rygg: Däremot finns det kunskap och en allmänt accepterad uppfattning bland läkare med relevanta specialistkunskaper att vissa exponeringar som ökar risken för lumbago även kan vara riskfaktorer för att ett försämringstillstånd ska uppstå facettledsartros kan i vissa studier ge en ökad känslighet för belastande rörelser av ländryggen en ogynnsam exponering i arbetslivet kan då utlösa övergående besvär från den degenerativa sjukdomen, det vill säga försämra sjukdomen tillfälligt när exponeringen upphör kan symtomen avta eller försvinna helt. Varaktigheten av sådana försämringstillstånd är oftast dagar eller någon vecka. Om den skadliga exponeringen i arbetslivet upprepas dagligen kan detta upplevas som en kontinuerlig besvärsbild. Källa: Saraste H, Styf J. Ländrygg. Försäkringsmedicin för arbetsskador i rörelseorganen. Vol 2. Studentlitteratur. 35

Bakgrund. Äldsta socialförsäkringen i Sverige juli 1977 Arbetsskadelagen, LAF 1 januari 1993 strängare regler

Bakgrund. Äldsta socialförsäkringen i Sverige juli 1977 Arbetsskadelagen, LAF 1 januari 1993 strängare regler Bakgrund Äldsta socialförsäkringen i Sverige 1901 1955 Yrkesskadelagen 1 juli 1977 Arbetsskadelagen, LAF 1 januari 1993 strängare regler 1 juli 2002 förändrade d regler Lagen om Arbetsskadeförsäkring Den

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 29 november 2010 KLAGANDE AA Ombud: Förbundsjuristen Tom Aspengren LO-TCO Rättsskydd AB Box 1155 111 81 Stockholm MOTPART Försäkringskassan 103 51 Stockholm

Läs mer

Information om FK Sida 1

Information om FK Sida 1 Information om FK Sida 1 Omprövningar - organisation Omprövningar att handläggas på tre NFC: Sjukfrånvaro, handikapp och arbetsrelaterat i Stockholm Sjukfrånvaro, handikapp och arbetsrelaterat i Norrköping

Läs mer

Vad gäller vid arbetsskada?

Vad gäller vid arbetsskada? Vad gäller vid arbetsskada? Erica Narvaez Sofie Thunborg Sofia Tengedal Följ och twittra på #afaseminarier Bakgrund Lagstiftning Försäkringsvillkor 1916 lagen om försäkring för olycksfall i arbetet 1955

Läs mer

2. Är utlåtandet även baserat på andra medicinska utredningar eller underlag? i Ja. Fyll i nedan.

2. Är utlåtandet även baserat på andra medicinska utredningar eller underlag? i Ja. Fyll i nedan. 1 (6) Använd fortsättningsbladet som finns i slutet av blanketten om utrymmet i fälten inte räcker till. Vem kan få arbetsskadelivränta? Arbetsskadelivränta är en ersättning för den som till följd av arbetsskada

Läs mer

Läkarutlåtande för arbetsskadelivränta 1 (6)

Läkarutlåtande för arbetsskadelivränta 1 (6) 1 (6) Använd fortsättningsbladet som finns i slutet av blanketten om utrymmet i fälten inte räcker till. Vem kan få arbetsskadelivränta? Arbetsskadelivränta är en ersättning för den som till följd av arbetsskada

Läs mer

Rättslig kvalitetsuppföljning 2017:6. Arbetsskador. Bedömningen av arbetsskada vid annan skadlig inverkan i arbetet. Rättslig kvalitetsuppföljning

Rättslig kvalitetsuppföljning 2017:6. Arbetsskador. Bedömningen av arbetsskada vid annan skadlig inverkan i arbetet. Rättslig kvalitetsuppföljning Arbetsskador Bedömningen av arbetsskada vid annan skadlig inverkan i arbetet Rättslig kvalitetsuppföljning Utgivare: Upplysningar: Webbplats: Försäkringskassan Rättsavdelningen Anna-Klara Ericmats 010-116

Läs mer

Samlad kunskap stärkt handläggning. SOU 2017:25. Inledning

Samlad kunskap stärkt handläggning. SOU 2017:25. Inledning 2017-08-28 R 41.17 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Samlad kunskap stärkt handläggning. SOU 2017:25 Inledning Saco är positiv till många av förslagen i utredningen. Vi vill dock inledningsvis betona

Läs mer

Välkomna till Försäkringsmedicin! Attila Molnár Försäkringsmedicinsk rådgivare

Välkomna till Försäkringsmedicin! Attila Molnár Försäkringsmedicinsk rådgivare Välkomna till Försäkringsmedicin! Attila Molnár Försäkringsmedicinsk rådgivare Disposition 1.Sjukdomsbegreppet, DFA kedja, FMU 2.Läkarintyg 3.Praktisk övning 4.Rast 5.Sjukersättning 6.Praktisk övning Sid

Läs mer

YTTRANDE Yttrande över betänkandet Samlad kunskap - stärkt handläggning (SOU 2017:25)

YTTRANDE Yttrande över betänkandet Samlad kunskap - stärkt handläggning (SOU 2017:25) Arbetsgivarverket YTTRANDE 2017-06-29 Dnr 2017/0401 Socialdepartementet DnrS2017/02159/SF Yttrande över betänkandet Samlad kunskap - stärkt handläggning (SOU 2017:25) Sammanfattande synpunkter Utredningens

Läs mer

Kommittédirektiv. En mer jämställd och rättssäker försäkring vid arbetsskada. Dir. 2016:9. Beslut vid regeringssammanträde den 28 januari 2016

Kommittédirektiv. En mer jämställd och rättssäker försäkring vid arbetsskada. Dir. 2016:9. Beslut vid regeringssammanträde den 28 januari 2016 Kommittédirektiv En mer jämställd och rättssäker försäkring vid arbetsskada Dir. 2016:9 Beslut vid regeringssammanträde den 28 januari 2016 Sammanfattning En särskild utredare ska se över försäkringen

Läs mer

Information om försäkringsmedicin. Thomas Edekling

Information om försäkringsmedicin. Thomas Edekling Information om försäkringsmedicin Thomas Edekling Vad är försäkringsmedicin? Ett kunskapsområde om hur funktionstillstånd, diagnostik, behandling, rehabilitering och förebyggande av sjukdom och skada påverkar

Läs mer

Välkomna till Försäkringsmedicin!

Välkomna till Försäkringsmedicin! Välkomna till Försäkringsmedicin! Marcus Friberg Försäkringsmedicinsk koordinator Sid 1 Månad 20xx Presentationstitel Hur började det? Den 5 december 1761 kunde man i Göteborgska Magasinet läsa att Sjuk-

Läs mer

Välkomna till Försäkringsmedicin!

Välkomna till Försäkringsmedicin! Välkomna till Försäkringsmedicin! Marcus Friberg Försäkringsmedicinsk rådgivare Sid 1 Månad 20xx Presentationstitel Hur började det? Den 5 december 1761 kunde man i Göteborgska Magasinet läsa att Sjuk-

Läs mer

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare De nya riktlinjerna för sjukskrivning Michael McKeogh Företagsläkare Nationellt beslutsstöd för sjukskrivning Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker

Läs mer

Prövade och avslutade arbetsskadeärenden

Prövade och avslutade arbetsskadeärenden 2007:6 Prövade och avslutade arbetsskadeärenden Fördelning på diagnos och län, ISSN 1652-9863 Statistikinformation försäkringsstatistik Prövade och avslutade arbetsskadeärenden Fördelning på diagnos och

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 8 oktober 2013 KLAGANDE OCH MOTPART AA MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings

Läs mer

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Sida 1(6) Datum 2011-02-09 Diarienummer RSK 868-2010 BESLUTAD HSU 2011-02-23 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare Christina Möller/A-S Bäck REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Socialdepartementet

Läs mer

Försäkringskassan informerar. Arbetsskadeförsäkring

Försäkringskassan informerar. Arbetsskadeförsäkring Försäkringskassan informerar GÄLLER FRÅN Arbetsskadeförsäkring 02.06.01 Svensk socialförsäkring Du som bor eller arbetar i Sverige omfattas som regel av svensk socialförsäkring. Socialförsäkringen är uppdelad

Läs mer

ANSÖKAN OM - ersättning från arbetsskadeförsäkringen (LAF) - ersättning från statligt personskadeskydd (LSP) Datum

ANSÖKAN OM - ersättning från arbetsskadeförsäkringen (LAF) - ersättning från statligt personskadeskydd (LSP) Datum ANSÖKAN OM - ersättning från arbetsskadeförsäkringen (LAF) - ersättning från statligt personskadeskydd (LSP) Datum Personnummer 1(3) Sänds till Försäkringskassans inläsningscentral LAF 83988Östersund Vår

Läs mer

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Bakgrund Besvär från rörelseapparaten är vanliga arbetsrelaterade sjukdomar i industrialiserade länder. Omkring

Läs mer

Psykisk ohälsa i kommun- och landstingssektorn

Psykisk ohälsa i kommun- och landstingssektorn Välkommen till presentationen av Psykisk ohälsa i kommun- och landstingssektorn Anna Weigelt Therese Ljung Avtalsgruppsjukförsäkringen (AGS-KL) Omfattar alla anställda inom kommunal- och landstingssektorn.

Läs mer

Skadestånd Ersättning vid personskada. Anders Andersson och Yvonne Sjögren

Skadestånd Ersättning vid personskada. Anders Andersson och Yvonne Sjögren Skadestånd Ersättning vid personskada Anders Andersson och Yvonne Sjögren trafikskador (övervägande ca 90 %) ansvarsskador överfallsskador patientskador Gemensamt för dessa skador är att de handläggs utifrån

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 29 november 2010 KLAGANDE AA MOTPART Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Stockholms dom den 28 oktober 2008 i mål

Läs mer

HFD 2013 ref 44. Lagrum: 7 kap. 1 lagen (1962:381) om allmän försäkring

HFD 2013 ref 44. Lagrum: 7 kap. 1 lagen (1962:381) om allmän försäkring HFD 2013 ref 44 I ett mål om sjukersättning har den försäkrade ansetts ha haft giltig anledning att vägra att genomgå en medicinsk rehabiliteringsåtgärd i form av en operation. Lagrum: 7 kap. 1 lagen (1962:381)

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 3 mars 2010 KLAGANDE AA Ombud: Advokat Christer Wahlgren Amber Advokater Box 363 301 09 Halmstad MOTPART Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT

Läs mer

Arbetsskadeförsäkringen omfattar:

Arbetsskadeförsäkringen omfattar: Arbetssjukdomar Arbetsskadeförsäkringen omfattar: Svenskt Näringsliv/LO/ PTK Kommuner och Landsting Staten Arbetsskador TFA TFA-KL PSA Arbetsskador Arbetsolycksfall Arbetssjukdomar Färdolycksfall Arbetssjukdom

Läs mer

DOM Meddelad i Jönköping

DOM Meddelad i Jönköping Meddelad i Jönköping Mål nr Fiskal 2:5 1 KLAGANDE Allmänna ombudet för socialförsäkringen 103 51 Stockholm MOTPART Maria Lind, 650425-5925 Glumsevägen 15 511 92 Örby ÖVERKLAGAT BESLUT Försäkringskassans

Läs mer

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 21 juni 2018 följande dom (mål nr ).

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 21 juni 2018 följande dom (mål nr ). HFD 2018 ref. 49 Fråga om det finns särskilda skäl att använda en högre inkomst som livränteunderlag än den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst vid den tidpunkt då livränta första gången kan lämnas.

Läs mer

Varför finns det skillnader i bifalls frekvensen inom arbetsskadeförsäkringen?

Varför finns det skillnader i bifalls frekvensen inom arbetsskadeförsäkringen? Social Insurance Report Varför finns det skillnader i bifalls frekvensen inom arbetsskadeförsäkringen? En studie om orsakerna till skillnader i bifall och avslag mellan kön, födelseland och var beslutet

Läs mer

Arbetsmiljö då, nu och i framtiden? Vad kan man utläsa ur AFA Försäkrings statistik

Arbetsmiljö då, nu och i framtiden? Vad kan man utläsa ur AFA Försäkrings statistik Arbetsmiljö då, nu och i framtiden? Vad kan man utläsa ur AFA Försäkrings statistik Arbetsskadeutvecklingen och sjukfrånvaroutvecklingen i statistiken Framtiden, strukturomvandling och åldrande arbetskraft

Läs mer

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Läkarens försäkringsmedicinska uppdrag I arbetet med sjukskrivning

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm 26 juni 2013 KLAGANDE OCH MOTPART AA MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls

Läs mer

Försäkringsmedicin Medlefors 2011-08-19 Sida 1

Försäkringsmedicin Medlefors 2011-08-19 Sida 1 Försäkringsmedicin Medlefors 2011-08-19 Sida 1 Bengt Dahlblom Läkare Försäkringsmedicinsk rådgivare Försäkringsmedicin Medlefors 2011-08-19 Sida 2 Sjukförsäkringen En av grundpelarna i det svenska trygghetssystemet

Läs mer

Välkommen till en dag kring sjukskrivning. Finns det en gräns för samverkan

Välkommen till en dag kring sjukskrivning. Finns det en gräns för samverkan Välkommen till en dag kring sjukskrivning Agenda för dagen 8:30-9:15 Inledning 9:15-9:35 Fika 9:35-10:35 Sjukskrivning ur ett samhällsperspektiv 10:40-12:00 Våra olika uppdrag och vad vi har att förhålla

Läs mer

Svårt värdera sena besvär. för distorsion av halsrygg. n klinik och vetenskap originalstudie

Svårt värdera sena besvär. för distorsion av halsrygg. n klinik och vetenskap originalstudie originalstudie läs mer Artikel sidan 2762 Svårt värdera sena besvär efter distorsion av halsryggen Nytt försäkringsmedicinskt verktyg ger stöd vid bedömning av samband KLAS BERLIN, specialistkompetens

Läs mer

Samlad kunskap stärkt handläggning SOU 2017:25

Samlad kunskap stärkt handläggning SOU 2017:25 ISF1007, v1.3, 2015-11-19 REMISSVAR 1 (7) Datum 2017-08-24 Enheten för barn-, familje- och funktionshindersförmåner och tandvårdsstöd Malin Josephson malin.josephson@inspsf.se Samlad kunskap stärkt handläggning

Läs mer

Stöd för Rätt Sjukskrivning (SRS)

Stöd för Rätt Sjukskrivning (SRS) Stöd för Rätt Sjukskrivning (SRS) Kaj Ekvall och Anne Snis 6 november 2018 SRS Stöd för rätt sjukskrivning; Ett nationellt initiativ till ett bedömningsstöd för hälso- och sjukvården: Syfte: upptäcka individer

Läs mer

HFD 2013 ref 14 Allmän försäkring

HFD 2013 ref 14 Allmän försäkring HFD 2013 ref 14 Allmän försäkring En kvinna som står och arbetar och som har vissa graviditetsbesvär har ansetts berättigad till halv graviditetspenning. Lagrum: 10 kap. 2 första stycket 1 och 4 socialförsäkringsbalken

Läs mer

Om ersättning vid arbetsskada TFA-KL

Om ersättning vid arbetsskada TFA-KL Om ersättning vid arbetsskada TFA-KL Utgiven i juni 2012 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist och dödsfall. Våra försäkringar är bestämda i kollektivavtal

Läs mer

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinskt beslutsstod

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinskt beslutsstod Försäkringsmedicinskt beslutsstöd socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinskt beslutsstod Beslutsstödet Framtaget av Socialstyrelsen och Försäkringskassan Ge vägledning för de frågor som läkare,

Läs mer

Välkomna till Försäkringsmedicin!

Välkomna till Försäkringsmedicin! Välkomna till Försäkringsmedicin! Marcus Friberg Försäkringsmedicinsk rådgivare Sid 1 Månad 20xx Presentationstitel Disposition 1. Försäkringsmedicin - definition 2. Sjukdomsbegreppet 3. Bedömningar/intyg

Läs mer

Ryggbesvär, sjukskrivning och arbetsbelastning i ett primärvårdsperspektiv

Ryggbesvär, sjukskrivning och arbetsbelastning i ett primärvårdsperspektiv Ryggbesvär, sjukskrivning och arbetsbelastning i ett primärvårdsperspektiv Mahadeb Sarker Handledare Klas Berlin, överläkare, Arbets- och miljömedicin, Akademiska sjukhuset, Uppsala. Projektarbete vid

Läs mer

Fråga om ett olycksfall vid färd mellan hemmet och arbetsstället ska bedömas som ett olycksfall i arbetet.

Fråga om ett olycksfall vid färd mellan hemmet och arbetsstället ska bedömas som ett olycksfall i arbetet. HFD 2018 ref. 73 Fråga om ett olycksfall vid färd mellan hemmet och arbetsstället ska bedömas som ett olycksfall i arbetet. 39 kap. 7 socialförsäkringsbalken Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den

Läs mer

Vilka uppgifter behöver ett medicinskt underlag (FK 7263) innehålla och vad ska beskrivas?

Vilka uppgifter behöver ett medicinskt underlag (FK 7263) innehålla och vad ska beskrivas? 1 (7) Vilka uppgifter behöver ett medicinskt underlag (FK 7263) innehålla och vad ska beskrivas? Inledning Syftet med detta dokument är att beskriva, och skapa förståelse för, vilka uppgifter ett medicinskt

Läs mer

Domstolssakkunniga i arbetsskademål. Arbete, arbetsskada och arbetsmiljö. hjälp eller stjälp?

Domstolssakkunniga i arbetsskademål. Arbete, arbetsskada och arbetsmiljö. hjälp eller stjälp? Arbete, arbetsskada och arbetsmiljö Kjell Torén; professor, Göteborgs universitet samt Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska universitetssjukhuset. Sara Stendahl; docent, offentlig rätt, Juridiska institutionen,

Läs mer

Sid Om Försäkringskassan. Om socialförsäkringen

Sid Om Försäkringskassan. Om socialförsäkringen Sid 1 2016 Om Försäkringskassan Om socialförsäkringen Snabbfakta Statlig myndighet Finansieras genom avgifter och skatter Betalar ut omkring 217 miljarder kronor per år Fattar cirka 20 miljoner beslut

Läs mer

Om ersättning vid arbetsskada TFA-KL

Om ersättning vid arbetsskada TFA-KL Om ersättning vid arbetsskada TFA-KL Utgiven i juni 2013 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. Våra försäkringar är bestämda

Läs mer

AT-läkare Om socialförsäkringen

AT-läkare Om socialförsäkringen Om socialförsäkringen Snabbfakta Statlig myndighet Finansieras genom avgifter och skatter Betalar ut omkring 217 miljarder kronor per år Fattar cirka 20 miljoner beslut om bidrag och ersättningar varje

Läs mer

FÖRSÄKRING. Om ersättning vid arbetsskada PSA

FÖRSÄKRING. Om ersättning vid arbetsskada PSA FÖRSÄKRING Om ersättning vid arbetsskada PSA Maj 2011 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist och dödsfall. Våra försäkringar är bestämda i kollektivavtal

Läs mer

Sid 1 Månad 20xx Presentationstitel. Försäkringsmedicin

Sid 1 Månad 20xx Presentationstitel. Försäkringsmedicin Sid 1 Månad 20xx Presentationstitel Försäkringsmedicin Försäkringsmedicin Det försäkringsmedicinska kunskapsområdet innefattar medicinsk undersökning och utredning, bedömning av funktionstillstånd och

Läs mer

Lena Flodin Samverkansansvarig Avdelningen för sjukförsäkring Västernorrland. Information Arbetsgivardagen 11 oktober 2018

Lena Flodin Samverkansansvarig Avdelningen för sjukförsäkring Västernorrland. Information Arbetsgivardagen 11 oktober 2018 Lena Flodin Samverkansansvarig Avdelningen för sjukförsäkring Västernorrland Agenda för dagen Sjukförsäkringens regelverk Sjukskriven vad händer? Olika roller i sjukskrivningsprocessen Alternativ till

Läs mer

Vid fastställelse av arbetsskadelivränta ska semesterlön eller semesterersättning inte beräkna enligt schablon.

Vid fastställelse av arbetsskadelivränta ska semesterlön eller semesterersättning inte beräkna enligt schablon. HFD 2013 ref 58 Vid fastställelse av arbetsskadelivränta ska semesterlön eller semesterersättning inte beräkna enligt schablon. Lagrum: 4 kap. 5 lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring Försäkringskassan

Läs mer

Sid Om Försäkringskassan. Om socialförsäkringen

Sid Om Försäkringskassan. Om socialförsäkringen Sid 1 2016 Om Försäkringskassan Om socialförsäkringen Snabbfakta Statlig myndighet Finansieras genom avgifter och skatter Betalar ut omkring 217 miljarder kronor per år Fattar cirka 20 miljoner beslut

Läs mer

PSA OM ERSÄTTNING VID ARBETSSKADA

PSA OM ERSÄTTNING VID ARBETSSKADA PSA OM ERSÄTTNING VID ARBETSSKADA Maj 2008 1 Din trygghet om något händer - Avtal om ersättning vid personskada (PSA) Du omfattas av ett avtal via jobbet. Avtalet är ett komplement till den ersättning

Läs mer

Om ersättning vid arbetsskada TFA

Om ersättning vid arbetsskada TFA FÖRSÄKRING Om ersättning vid arbetsskada TFA April 2011 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist och dödsfall. Våra försäkringar är bestämda i kollektivavtal

Läs mer

Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning

Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning Besvär i rörelseorganen Rörelseorganen är ett samlingsnamn på skelett, muskler, senor och ledband och besvär och rapporteras oftast från nacke, skuldra,

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 21 juni 2018 KLAGANDE AA Ombud: Förbundsjurist Mikael Sjöberg LO-TCO Rättsskydd AB Box 1155 111 81 Stockholm MOTPART Försäkringskassan 103

Läs mer

Samlad kunskap stärkt handläggning, SOU 2017:25

Samlad kunskap stärkt handläggning, SOU 2017:25 1(9) 2017-08-28 Socialdepartementet Mikael Dubois Utredare mikael.dubois@tco.se Samlad kunskap stärkt handläggning, SOU 2017:25 TCO har getts tillfälle att svara på slutbetänkandet från Utredningen om

Läs mer

DOM. Sida 1 (5) Mål nr 459-07. KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM Avdelning 04. Meddelad i Stockholm KLAGANDE XXXX XXXXXXXXX

DOM. Sida 1 (5) Mål nr 459-07. KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM Avdelning 04. Meddelad i Stockholm KLAGANDE XXXX XXXXXXXXX KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM Avdelning 04 DOM Meddelad i Stockholm Sida 1 (5) KLAGANDE XXXX XXXXXXXXX Ombud: Jur.kand. Lina Staaf Advokatfirman Mats Bergh AB Kyrkogatan 6 792 30 Mora MOTPART Försäkringskassan

Läs mer

avgör om ett läkarintyg innehåller tillräcklig information för att bedöma rätten till sjukpenning och behovet av samordning av insatser och

avgör om ett läkarintyg innehåller tillräcklig information för att bedöma rätten till sjukpenning och behovet av samordning av insatser och 8.3 Metodstöd kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg I metodstödet beskrivs hur handläggaren avgör om ett läkarintyg innehåller tillräcklig information för att bedöma rätten till sjukpenning

Läs mer

Om du blir sjuk och inte kan arbeta. Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson

Om du blir sjuk och inte kan arbeta. Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson Om du blir sjuk och inte kan arbeta Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson mona.ericsson@forsakringskassan.se Sjuklön Sjukpenning Rehabiliteringskedjan Tidsgränser sjukpenning Övriga förmåner

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 24 september 2013 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud: Förbundsjurist Jörgen Nilsson LO-TCO Rättsskydd AB Box 1155

Läs mer

Produktvillkor Tillägg till Tjänstereseförsäkringen, Invaliditet och dödsfall vid sjukdom och smitta

Produktvillkor Tillägg till Tjänstereseförsäkringen, Invaliditet och dödsfall vid sjukdom och smitta TRYGG HANSA Produktvillkor Tillägg till Tjänstereseförsäkringen, Invaliditet och dödsfall vid sjukdom och smitta Version 1 Beteckning P 161 2015-04-01 Innehållsförteckning 1 TILLÄGG TILL PRODUKTVILLKOR

Läs mer

Den specialistkompetenta läkaren ska vidare ha kunskaper och färdigheter i

Den specialistkompetenta läkaren ska vidare ha kunskaper och färdigheter i BIL 1. REVISION C1C12 FÖR ARBETS OCH MILJÖMEDICIN Delmål c ha kunskap om sambandet mellan hälsa och organisatoriska och psykosociala faktorer, ergonomiska, fysikaliska och kemiska risker i arbetsmiljön

Läs mer

Att tänka på vid arbetsolycksfall och arbetssjukdomar

Att tänka på vid arbetsolycksfall och arbetssjukdomar Att tänka på vid arbetsolycksfall och arbetssjukdomar Anmäl alla olycksfall och arbetssjukdomar på arbetsplatsen till Försäkringskassan (FK). Anmäl även händelsen till AFA/TFA i de fall som olycksfallet

Läs mer

Utredning och handläggning av nack- och ryggbesvär

Utredning och handläggning av nack- och ryggbesvär Utredning och handläggning av nack- och ryggbesvär Hannu Määttänen Doktorand, spec. ortopedisk kirurgi Enheten för interventions- och implementeringsforskning Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet

Läs mer

Arbetsolyckor och sjukskrivningar i byggbranschen

Arbetsolyckor och sjukskrivningar i byggbranschen Välkommen till presentationen av Arbetsolyckor och sjukskrivningar i byggbranschen Andreas Ek Anna Weigelt Mats Åhlgren Försäkringarna omfattar: Svenskt Näringsliv/LO/ PTK Kommuner och Landsting Staten

Läs mer

Fråga om omprövning enligt 5 kap 5 skadeståndslagen vid delvis skadebetingad arbetsoförmåga

Fråga om omprövning enligt 5 kap 5 skadeståndslagen vid delvis skadebetingad arbetsoförmåga Cirkulärreferat 1-009 Fråga om omprövning enligt 5 kap 5 skadeståndslagen vid delvis skadebetingad arbetsoförmåga Efter slutprövning av NNs skadeärende under 1995, då 5 procents arbetsoförmåga förelåg

Läs mer

Sjukskrivningar och sjukskrivningslängder exempel från projektet korta sjukskrivningar

Sjukskrivningar och sjukskrivningslängder exempel från projektet korta sjukskrivningar Sjukskrivningar och sjukskrivningslängder exempel från projektet korta sjukskrivningar Jenny Hubertsson, Statsvetare, doktorand försäkringsmedicin Ingemar Petersson, Professor i försäkringsmedicin Epi-centrum

Läs mer

Anvisningar för klassificering av akut appendicit

Anvisningar för klassificering av akut appendicit Anvisningar för klassificering av akut appendicit Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens

Läs mer

4 Beviskrav vid prövning av arbetsskador

4 Beviskrav vid prövning av arbetsskador sättning vid personskada till statligt anställda. Förändringen har påverkat verksamheten vid Statens trygghetsnämnd. En promemoria med förslag bl.a. till lag om ändring i lagen (1977:266) om statlig ersättning

Läs mer

Arbetsskadeförsäkring - lag & kollektivavtal. Frukostmöte 13 oktober 2011 Per Winberg AFA Försäkring

Arbetsskadeförsäkring - lag & kollektivavtal. Frukostmöte 13 oktober 2011 Per Winberg AFA Försäkring Arbetsskadeförsäkring - lag & kollektivavtal Frukostmöte 13 oktober 2011 Per Winberg AFA Försäkring AFA Försäkring försäkrar för ett bättre arbetsliv AFA Försäkring är en försäkringsorganisation som ägs

Läs mer

Anvisningar för kodning av akut appendicit

Anvisningar för kodning av akut appendicit Anvisningar för kodning av akut appendicit Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd.

Läs mer

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning Uppdraget Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker sjukskrivningsprocess Försäkringsmedicinskt

Läs mer

Välfärdstendens Delrapport 3: Trygghet vid arbetsskada

Välfärdstendens Delrapport 3: Trygghet vid arbetsskada Välfärdstendens 216 Delrapport 3: Trygghet vid arbetsskada Inledning Folksam har sedan år 27 publicerat en årlig uppdatering av rapporten Välfärdstendens. Syftet med rapporten är att beskriva och granska

Läs mer

Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda

Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda Malin Ahrne, utredare, Socialstyrelsen Linda Ahlqvist, utredare, Socialstyrelsen Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Nationella

Läs mer

Rutin för anmälan av tillbud, arbetsskada och riskobservation

Rutin för anmälan av tillbud, arbetsskada och riskobservation Rutin för anmälan av tillbud, arbetsskada och riskobservation DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD tillsvidare DOKUMENTTYP Rutin BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE Pajala kommun VERSION DOKUMENTANSVARIG HR & ekonomi

Läs mer

VÄLKOMNA. Handikappersättning. Vårdbidrag. Assistansersättning

VÄLKOMNA. Handikappersättning. Vårdbidrag. Assistansersättning VÄLKOMNA Handikappersättning Vårdbidrag Assistansersättning HANDIKAPPERSÄTTNING NEDSATT FUNKTIONSFÖRMÅGA Funktionsförmågan ska vara nedsatt i sådan omfattning att personen i sin vardag behöver hjälp av

Läs mer

DOM Meddelad i Stockholm

DOM Meddelad i Stockholm DOM 2019-06-04 Meddelad i Stockholm Sida 1 (5) Mål nr 9520-18 9521-18 KLAGANDE OCH MOTPART AA MOTPART OCH KLAGANDE Allmänna ombudet för socialförsäkringen ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Stockholms

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 11 december 2018 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud: Advokat Åke Söderman Advokaterna Söderman & Bergsten HB Box

Läs mer

Ansökan gruppförsäkring för Sveriges Åkeriföretag

Ansökan gruppförsäkring för Sveriges Åkeriföretag Skicka in din ansökan/hälsodeklaration/avanmälan i ett portofritt kuvert och skriv: Frisvar Förenade Liv Gruppförsäkring AB, Svarspost 121310901, 110 00 Stockholm Ansökan gruppförsäkring för Sveriges Åkeriföretag

Läs mer

Att bedöma samband efter olycksfall WAD. Kunskapsläge. Förekomst försäkringsmedicinska principer

Att bedöma samband efter olycksfall WAD. Kunskapsläge. Förekomst försäkringsmedicinska principer Att bedöma samband efter olycksfall WAD försäkringsmedicinska principer Lund 2014-09-03 Klas Berlin FMK, Försäkringskassan Personskadeförbundet Lund 2014-09-03 Sida 1 Kunskapsläge Railway spine (Erichsen,

Läs mer

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den

Läs mer

Sid Funktionsnedsättning. Funktionsnedsättning

Sid Funktionsnedsättning. Funktionsnedsättning Sid 1 2018 Funktionsnedsättning Funktionsnedsättning Innehåll Översiktlig försäkringsinformation om assistansersättning, handikappersättning och vårdbidrag Försäkringskassans behov av uppgifter från hälso-

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 17 december 2010 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud: BB ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den 16 november

Läs mer

Presentation av. Kiruna Gällivare Jokkmokk Älvsbyn Boden Luleå Haparanda Norrbotten Riket. Hälsa på lika villkor? 2006

Presentation av. Kiruna Gällivare Jokkmokk Älvsbyn Boden Luleå Haparanda Norrbotten Riket. Hälsa på lika villkor? 2006 Presentation av NLL, Sekretariatet, Kerstin Sandberg Hälsa på lika villkor? Andel med långvarig sjukdom, 1- år (åldersstand.) 1 9 7 5 3 1 Källa: Hälsa på lika villkor? Andel med svår värk i nacke, skuldror

Läs mer

Varför så många frågor?

Varför så många frågor? Sid 1 av 10 Varför så många frågor? Du kan försäkra en kommande sjukdom eller olyckshändelse, men inte sjukdomar som redan finns idag. Varför behövs en hälsodeklaration? Din försäkring bygger på att flera

Läs mer

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla. Innehållet är i huvudsak uppdelat i två delar. En första del behandlar läkarens

Läs mer

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla. Innehållet är i huvudsak uppdelat i två delar. En första del behandlar läkarens

Läs mer

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 6 1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 1.1.1 Inte medgiven sjukpenning eller indragen sjukpenning Inte medgiven sjukpenning Det kan ta lång tid innan Försäkringskassan meddelar

Läs mer

SMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

SMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet Borg-RPE-skalan Din upplevda ansträngning 6 Ingen ansträngning alls 7 Extremt lätt 8 9 Mycket lätt 10 11 Lätt 12 13 Något ansträngande 14 15 Ansträngande 16 17 Mycket

Läs mer

ICF och läkarintyg

ICF och läkarintyg ICF och läkarintyg 2016-10-18 Om att strukturera psykiska symtom för att underlätta diagnos och dokumentation i journalen samt för det medicinska underlaget (= läkarintyget) till Försäkringskassan Bakgrund

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Ortopedisk ohälsa. Ingemar Petersson, professor Enhetschef och överläkare Epi-centrum Skåne

Ortopedisk ohälsa. Ingemar Petersson, professor Enhetschef och överläkare Epi-centrum Skåne Ortopedisk ohälsa Ingemar Petersson, professor Enhetschef och överläkare Epi-centrum Skåne Ingemar.petersson@med.lu.se www.skane.se/ecs Jenny Hubertsson Utredare och doktorand Epi-centrum Skåne SUS, Lund

Läs mer

Psykiska diagnoser i kontaktyrken i kommuner och landsting

Psykiska diagnoser i kontaktyrken i kommuner och landsting Psykiska diagnoser i kontaktyrken i kommuner och landsting Statistik och rapporter https://www.afaforsakring.se/forebyggande/analys-och-statistik/ Sjukförsäkringen (AGS-KL) Omfattar alla anställda inom

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1998 ref. 5

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1998 ref. 5 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1998 ref. 5 Målnummer: 5221-96 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 1998-01-20 Rubrik: Lagrum: Arbetsskadeförsäkrad har genomgått medicinsk behandling under tid han uppburit sjukbidrag

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 14 februari 2018 KLAGANDE AA Ombud: Förbundsjurist Magnus Eriksson LO-TCO Rättsskydd AB Box 1155 111 81 Stockholm MOTPART Allmänna ombudet

Läs mer

Ersättning för personskada

Ersättning för personskada Ersättning för personskada 2 En personskada har hänt Vad behöver du göra? Anvisningarna i denna broschyr gör inte anspråk på att vara fullständiga, men kan i de flesta skadefall tjäna som vägledning om

Läs mer

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Få ihop text och bild Regeringens åtgärdsprogram Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Försäkringskassans uppdrag och roll Information arbetsgivarverket 1 hösten 2016 Att förebygga sjukfrånvaro Sjukpenningtalet

Läs mer