Bilaga A Teknisk beskrivning. Nyköpings kommun. Sibro dämme. Nyköping

Transkript

1 Bilaga A Teknisk beskrivning Nyköpings kommun Nyköping

2 Metodbeskrivning för Modell Datum Uppdragsnummer Utgåva/Status Rapport Uppdragsledare Handläggare Granskare Claes Becker Mårten Jakobsson Håkan Lindved Peter B Adamsen Axel Grönstedt Sahlin Claes Becker Ramböll Sverige AB Hospitalsgatan Nyköping Telefon Organisationsnummer

3 \\ramse\pub\sto3\sgm\2016\ \3_teknik\n\dokument\beskrivningar\teknisk beskrivning\teknisk beskrivning sibro docx Innehållsförteckning 1. Bakgrund Orientering Administrativa uppgifter Organisation Höjd och koordinatsystem Hydrologiska och hydrauliska förutsättningar Inmätning Ledningar Geoteknik Lokala förhållanden Grundläggning Faunapassage Översiktlig utformning Utformning av dämme Reglering av nivåer och flöden Båven Vattennivå och flöden i Båven Lidsjön Nivåer och vattenhastigheter i faunapassage Planerade arbeten Tillfällig flytt av känsliga arter Arbetsområde Tillfartsvägar Omledning av vatten Tidplan för vattenverksamheterna Kostnadsbedömning för vattenverksamhet Litteraturförteckning i Metodbeskrivning för Modell

4 \\ramse\pub\sto3\sgm\2016\ \3_teknik\n\dokument\beskrivningar\teknisk beskrivning\teknisk beskrivning sibro docx Bilagor Bilagor till ansökan Bilaga A Teknisk beskrivning Bilaga B Fixpunkt Bilaga C Samrådsredogörelse Bilaga D Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan Bilaga E Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga F Domar avseende vattenverksamhet i Båven och Lidsjön Bilaga G Sakägarförteckning Bilaga H Förslagsritning utformning Bilagor teknisk beskrivning Bilaga A1 Befintlig bottenprofil vid Bilaga A2 Översikt över ledningar vid Sibro Bilaga A3 Markteknisk undersökningsrapport Sibro med ritningar Bilaga A4 PM geoteknik Sibro Bilaga A5 Modellerings PM med bilagor Bilagor till MKB Bilaga E1 Förstudie Bilaga E2 - Miljöundersökning (Calluna, 2017) Bilaga E3 Exempel på tidigare fiskvägar Bilaga E4 - Artlista Förslagsritningar Förslagsritning 1 Plan Förslagsritning 2 Sektion faunapassage och profil tröskel Förslagsritning 3 Profil faunapassage Förslagsritning 4 - Sektion arbetsväg och fångdamm ii Metodbeskrivning för Modell

5 \\ramse\pub\sto3\sgm\2016\ \3_teknik\n\dokument\beskrivningar\teknisk beskrivning\teknisk beskrivning sibro docx Teknisk Beskrivning 1. Bakgrund Vid Båvens utlopp i Sibro finns idag ett dämme som reglerar avtappningen till nedströms liggande Lidsjön. Dämmet utgör ett vandringshinder för flera rödlistade arter i området och vattenregleringen påverkar både Båven och Lidsjön negativt (se MKB). Nyköpings kommun som äger fastigheten Sibro 3:1 där dämmet är beläget har förelagts av Länsstyrelsen att ansöka om tillstånd till vattenregleringen enligt 11 kap. Miljöbalken, alternativt ansöka om utrivning av dämmet senast 12 november Nyköpings kommun har ansökt och beviljats uppskov om inlämnande av tillståndsansökan till den 15 april Båven är Södermanlands läns största sjö och ligger i kommunerna Nyköping, Gnesta och Flen. I sjön finns bland annat de rödlistade arterna mal, ål och den tjockskaliga målarmusslan. Dämmet omfattas både uppströms och nedströms av Natura-2000 områden där många arter samt naturtyper skyddas enligt habitatoch fågeldirektivet i syfte att upprätthålla en gynnsam bevarandestatus. Området bidrar därmed starkt till den biologiska mångfalden inom regionen. 2. Orientering Båven och Lidsjön förenas via vattendraget vid Sibro (Figur 1). Båven är en stor (nära 70 km 2 ) oligotrof klarvattensjö och karaktäriseras av förgreningar och många öar (VISS, 2018). Sjön har stort siktdjup och neutralt ph. I de områden där sjön angränsar till jordbruksmark kan sjön dock ha en mer näringsrik karaktär (Länsstyrelsen i Södermanland, 2009). Några vikar är påverkade av närsalter och har övergödningsproblem. Lidsjön, nedströms Båven, har en area på ca 7 km 2 (VISS, 2018) och ansluts vidare med sjön Långhalsen som nedströms mynnar ut i Nyköpingsån som i sin tur når Östersjön omkring 25 km söderut. 1 av 24 Metodbeskrivning för Modell

6 \\ramse\pub\sto3\sgm\2016\ \3_teknik\n\dokument\beskrivningar\teknisk beskrivning\teknisk beskrivning sibro docx Figur 1. Lokalisering av mellan Båven och Lidsjön (VISS, 2018). 3. Administrativa uppgifter Administrativa uppgifter och kontaktinformation till sökande redovisas i Tabell 1 Tabell 1. Administrativa uppgifter Administrativa uppgifter Sökanden Nyköpings kommun Adress Nyköpings Kommun Nyköping Telefon Organisationsnummer Sökandes kontaktperson Johan Palmqvist Telefon E-post johan.palmqvist@nykoping.se 4. Organisation Projektledare Nyköpings kommun: Johan Palmqvist. Kommunekolog Nyköpings kommun: Per Skyllberg/Stefan Andersson. Uppdragsledare Ramböll: Peter B Adamsen och Claes Becker. MKB: Emma Hällqvist, Claes Becker, Håkan Lindved. 2 av 24 Metodbeskrivning för Modell

7 \\ramse\pub\sto3\sgm\2016\ \3_teknik\n\dokument\beskrivningar\teknisk beskrivning\teknisk beskrivning sibro docx Hydraulisk modellering: Patrik Glivesson och Axel Grönstedt Sahlin. Geoteknik: Jindar Espar. Skisser: Mårten Jakobsson. Kvalitetsgranskning: Håkan Lindved och Lina Sultan. 5. Höjd och koordinatsystem I denna beskrivning används koordinatsystemet SWEREF och främst höjdsystemet RH2000. Eftersom man tidigare använt RH00 i området har vissa höjder även angetts i båda systemet för att lättare kunna jämföra. 6. Hydrologiska och hydrauliska förutsättningar Avrinning från Båven sker från ett område på ca 770 km 2. Båven är nära 70 km 2, medan Lidsjön nedströms Båven har en areal på ca 7 km 2 (VISS, 2018). Vid Sibro finns en mätstation där veckovisa mätningar för åren 2010 till 2016 har studerats (Figur 2). Under åren ses en variation i flöden, generellt med de högsta flödena under perioden ca v10 v20 de flesta år i samband med snösmältningen. Därefter avtar flödena generellt (Figur 2). Den högst registrerade vattenföringen under perioden uppmättes under vecka 17 år 2010 och är ca 20 m 3 /s. Om hösten har det under mätperioden flera år varit låg vattenföring, och värden ner mot 0,1 m 3 /s är uppmätta (Figur 2). Variabler för vattenföringen på platsen har också sammanställts för perioden 1977 till Medelvattenföringen under denna period har varit 4,6 m 3 /s (Tabell 2). 3 av 24 Metodbeskrivning för Modell

8 \\ramse\pub\sto3\sgm\2016\ \3_teknik\n\dokument\beskrivningar\teknisk beskrivning\teknisk beskrivning sibro docx Figur 2. Vattenföring i Båven direkt uppströms för åren Tabell 2 Vattenföring vid under perioden (Terralimnogruppen, 2006). Specifikation Benämning Vattenföring (m 3 /s) Lägsta lågvattenföring LLQ 0 Medel lågvattenföring MLQ 0,5 Medel vattenföring MQ 4,6 Medelhögvattenföring MLQ 13,2 Högsta högvattenföring HHQ 21 De beräknade högvattenflödena påverkas av regleringen av sjön, särskilt vid normalvattenföring då det är möjligt att hantera de tre utskovsluckorna i Sibro dämme. 7. Inmätning Inom området har Metria genomfört inmätning av befintliga anläggningar samt bottennivåer. Inmätningen av längd- och bottenprofiler är genomförd med totalt fem tvärprofiler ovanför utskovet: en profil av själva utskovet, en längdprofil av 4 av 24 Metodbeskrivning för Modell

9 \\ramse\pub\sto3\sgm\2016\ \3_teknik\n\dokument\beskrivningar\teknisk beskrivning\teknisk beskrivning sibro docx dammkrönet samt tre profiler nedströms utskovet (Figur 3). Mellan de mätta profilerna är höjdmätningar av botten genomförda var tionde meter (Figur 3). Bottenmätningarna är inte nödvändigtvis placerade på de djupaste punkterna och data är därmed inte fullt representativt för den lägsta bottennivån. Inmätningen är delvis utförd med istäcke och en visuell placering av mätpunkterna vid djuppunkter har inte varit möjlig. Sträckan vid dämmet som särskilt studeras är uppmätt till cirka 185 m uppströms utskovet till omkring 112 m nedströms. Mätningarna genomfördes under december 2016 och januari 2017 (Figur 3). Figur 3. Inmätningspunkter för beskrivning av längdprofil och nuvarande bottenförhållanden. Numreringen beskriver placering av inmätningspunkter med negativa värden uppströms och positiva värden nedströms. Exempelvis ligger St m som används i diskussionen nedan nära den nordligaste transekten. 5 av 24 Metodbeskrivning för Modell

10 \\ramse\pub\sto3\sgm\2016\ \3_teknik\n\dokument\beskrivningar\teknisk beskrivning\teknisk beskrivning sibro docx Figur 4. Längdprofil av Båven, och Lidsjön med bottennivå, medelvattennivå och terränghöjd på öster och väster sida. I grönt visas nivå på terräng till öster, i rött terräng till väster, blå är vattenyta samt svart bottennivå. På x-axeln ges avstånd (m) från nuvarande dämme. På y-axel ges höjd (m). I Figur 4 samt Bilaga A1 framgår med svart streck bottenhöjderna i Båven uppströms och nedströms dämmet. Variationerna mellan de uppmätta profilerna är punktmätningar av botten, där det inte har mätts en fullständig profil. Blått streck visar vattennivån. Det gröna strecket visar marknivåerna på östra sidan och det bruna strecket visar markhöjden på västra sidan. Överst på längdprofilen (Bilaga A1) är uppmätta tvärprofiler angivna. Väg 670 finns cirka 95 m uppströms utskovet. Höjddata visas för de mätta punkterna. Vattennivån ovanför dämmet är manuellt inskriven i längdprofilen på ett sådant sätt att den årsmedelvärdet för den undersökta perioden vattennivån motsvarar på 21,83 m. Det framgår av vattennivån att höjdskillnaden mellan Lidsjön och Båven är cirka 2,5 m (Bilaga A1). 7.1 Ledningar Vattendraget mellan Båven och Lidsjön korsas av flera markförlagda kraftledningar vilka i samråd med ledningsägare kommer att behöva flyttas vid framtida åtgärder (Figur 5 samt Figur 5 och Bilaga A2). 6 av 24 Metodbeskrivning för Modell

11 \\ramse\pub\sto3\sgm\2016\ \3_teknik\n\dokument\beskrivningar\teknisk beskrivning\teknisk beskrivning sibro docx Figur 5. Befintliga ledningar i området kring (Ledningskollen, 2017). 8. Geoteknik 8.1 Lokala förhållanden Resultat av den geotekniska undersökningen som utförts i detta projekt redovisas i Markundersökningsrapport (Bilaga A3) samt PM Geoteknik (Bilaga A4) vilka båda är daterade Placering av borrpunkterna har utgått ifrån det planerade nya dämmets placering samt den meandrande slingans placering. De borrhål som utförts visar på att marken till stor del består av sand. Avstånd till berg är stort, sonderingarna har avbrutits vid 15 meters djup utan att bergnivån nåtts (Bilaga A4). De sticksonderingar som gjorts i vatten har indikerat att sand förekommer även där. Dock har dessa sonderingar utförts för hand och sonderingsdjupet är således grunt. Skruvprovtagningar på jorden visar att tjälfarlighetsklassen varierar från icke tjällyftande till mycket tjällyftande jord (Bilaga A4). 8.2 Grundläggning Planerat överfall kommer att utföras med en spont. Spont drivs ned till erforderligt djup så att rotationsstabilitet erhålls samt att läckageväg under sponten blir 7 av 24 Metodbeskrivning för Modell

12 \\ramse\pub\sto3\sgm\2016\ \3_teknik\n\dokument\beskrivningar\teknisk beskrivning\teknisk beskrivning sibro docx tillräckligt lång. Då spont är driven till rätt djup kan den kapas så att rätt överfallshöjd fås. Därefter fylls ömse sidor om spont med sten för att få ett naturliknande utseende. Spont kommer behöva drivas från en flytande arbetsplattform (Bilaga A4). 9. Faunapassage 9.1 Översiktlig utformning Faunapassagen utformas med en tröskel uppströms som dämme varefter vattnet vid låga flöden leds genom en ca 136 m lång strömfåra genom passagen, se figurer nedan och skissbilaga 1 till 3. Med ca 40 m mellanrum har vilplan utformats för vandrande fiskar. Vilplanen har en längd av 5 m och ett vattendjup av ca 1 m. För att erhålla torra byggförhållanden erfordras anläggande av en fångdamm uppströms om befintlig tröskel, se planskiss i Figur 6 samt Förslagsritning 1. Eftersom den naturliga jorden är genomsläpplig utförs förslagsvis tätningen i fångdammen av tillfällig stålspont. Fångdammen har beskrivits med sektionsskiss i skissbilaga 4. Figur 6. Planskiss över placering av fångdamm, överfall, meandrande slinga samt tänkta tillfartsvägar vid Sibro (Förslagsritning 1). 8 av 24 Metodbeskrivning för Modell

13 \\ramse\pub\sto3\sgm\2016\ \3_teknik\n\dokument\beskrivningar\teknisk beskrivning\teknisk beskrivning sibro docx Faunapassagen byggs upp med en jämt slingrande strömfåra med liten lutning omgärdad med erosionsskyddade markområden, se sektionsskiss i Figur 7 nedan samt Förslagsritning 2. Vid låga flöde rinner vattnet endast i strömfåran och vid högre flöden strömmar vatten över hela vattendragets ursprungliga bredd. Figur 7. Sektionsskiss av faunapassagen (Förslagsritning 2) Erosionsskyddet har dimensionerats enligt Trafikverkets normer (TK Geo 13) för en konsekvensklass (KKL) 1 och 2 anläggning. Dimensionering av största stenstorlek (d 100) har gjorts med hjälp av nedan formel från TK Geo: KKL 1 d 100 = 0,03 x (1,35 x v dim /r ϕ) 2 KKL 2 d 100 = 0,03 x (1,5 x v dim /r ϕ) 2 Dimensionerande vattenhastighet v dim har beräknats i flödesmodeller till 1,6 m/s för en historisk högflödessituation med ca 50 års återkomst. Justeringsfaktorn r ϕ beror av släntlutningen och är för stora delar av passagen nästintill plan vilket ger en faktor 1,0, enligt tabell nedan. I strömfåran finns dock slänter vilka har lutningen 1:2 och därför väljs faktorn till 0,8 (inre friktionsvinkel 45 grader). I TK Geo 13 (Trafikverket, 2014) beskrivs att om naturmaterial används som erosionsskydd ska d 100 ökas med 10 % beroende på att naturmaterial är mindre kantiga. Erosionsskyddet planeras dock att byggas upp av krossmaterial/sorterad sprängsten. Beräkningen ger att största stenstorlek d 100 vid en dimensionerande vattenhastighet av 1,6 m/s blir: KKL 1 KKL 2 d 100 = 220 mm d 100 = 270 mm 9 av 24 Metodbeskrivning för Modell

14 \\ramse\pub\sto3\sgm\2016\ \3_teknik\n\dokument\beskrivningar\teknisk beskrivning\teknisk beskrivning sibro docx För att få en bild av robustheten på valet av stenstorlek har beräkning utförts med en vattenhastighet av 2 m/s: KKL 1 KKL 2 d 100 = 340 mm d 100 = 420 mm I strömfåran väljs den största stenstorleken på erosionsskyddet d 100 till 400 mm vilket ger marginaler i konstruktionen, erosionsskydd mm, d 50 > 250 mm. I strömfåran bör stenstorleken i erosionsskyddet hållas begränsande för att vatten vid låga flöden inte ska rinna i stenfyllningen istället för ovan. Med tiden tätas stenmaterialet av finmaterial och vattnet tvingas upp ovan stenfyllningen. För att tvinga upp vattnet ovan stenfyllningen har Trafikverket med lyckat resultat mättat erosionsskydden med sand och grusig sand redan i byggskedet. För att försöka säkerställa att det även i låga flöden alltid rinner vatten i strömfåran finns under erosionsskyddet ett tätande lager av bentonit. Ett materialskiljande lager av geotextil finns mellan bentonitlagret och erosionsskyddet. Bentonitens funktion är att förhindra vatten i strömfåran att infiltrera i den genomsläppliga undergrunden. Där det tätande lagret når ytan på faunapassagen mättas erosionsskyddet med bentonitgranulat. På resterande ytor som endast belastas vid högre flöden läggs ett erosionsskydd mm, d 50 > 350 mm. Inom dessa ytor finns inte kravet att förhindra vatten från att infiltrera till undergrunden varvid erosionsskyddet inte underlagras av bentonitlager. Övergångslagret under erosionsskyddet ska enligt filterkriterium i TK Geo (Trafikverket, 2014) förhållandet D 15 /d Övergångslagret väljs till ett krossmaterial mm, d 50 > 45 mm. Som materialskiljande lager mellan naturlig sandig jord och övergångslagret läggs en geotextil med bruksklass N3. Där naturliga lågpunkter har bildats kommer en justering av markytan att behöva utföras innan faunapassagen kan anläggas. Vegetationslager och organiska material ska schaktas bort. Profil i Figur 8 samt i typskiss Förslagsritning 3 visar ca 45 av 136 m efter passagen från tröskeln och nedströms efter strömfåran. Inom sträckan finns ett vilplan som visas i figuren. Vilplanet är 5 x 3 m i storlek och 1 m djupt (Förslagsritning 3). 10 av 24 Metodbeskrivning för Modell

15 \\ramse\pub\sto3\sgm\2016\ \3_teknik\n\dokument\beskrivningar\teknisk beskrivning\teknisk beskrivning sibro docx Förstärks ev. med betong Figur 8. Typskiss profil i strömfårans mitt (Förslagsritning 3). Övergången mellan fördjupningen i vilplanet och resterande strömfåra utförs med relativt flacka slänter för att erhålla mjuka övergångar. Vid höga flöden belastas vinkeländringar (knän) mer än övriga ytor varvid dessa områden eventuellt bör förstärkas med betonginblandning, se Figur 8 ovan. Öppningen i faunapassagen (dämmet) utformas som en konstgjord forsnacke i form av en tröskel i stenmaterial. För att dämma upp vattenspegeln installeras en stålspont ned till minst 10 meters djup i den sandiga och grusiga jorden. Funktionen av sponten är att bilda en tätskärm både över och under naturlig markyta. Figur 9. Typskiss överfallströskel (Förslagsritning 2). Efter att sponten slagits ned i jorden kapas sponten till önskad nivå och gjuts in i betong för att erhålla en robust tröskel, se Figur 9 ovan. I betongytans överdel gjuts naturstenar in för att tröskeln bättre ska smälta in i omgivningen. Naturliga slänter på båda sidorna av tröskeln erosionsskyddas upp till en nivå av min +22, Utformning av dämme Dämmet är utformat i syfte att inte förminska kapaciteten förbi dämmet vid de uppmätta höga förhållandena och samtidigt ha tillräckligt djup vattenföring i fåran för att möjliggöra fiskvandring. Detta innebär att vattenhastigheten vid botten i vattenfåran inte uppnår för hög hastighet för fiskvandring. Detta har inneburit att starten av faunapassagen har utformats med en V-form med en något djupare fåra i mitten (se Figur 9 och Figur 10.). Starten av passagen, även kallat 11 av 24 Metodbeskrivning för Modell

16 \\ramse\pub\sto3\sgm\2016\ \3_teknik\n\dokument\beskrivningar\teknisk beskrivning\teknisk beskrivning sibro docx överfallet, har botten på nivån +21,43 (i samma höjd som faunapassagen ansluter) och har en 3 m bred fåra med en avsatsförhöjning utåt sidorna som är 0,15 m hög (Figur 9 och Figur 10). Från denna fåra går överfallet i en jämn lutning till nivån +21,86 i anslutning mot befintlig mark i överfallets sträckning utåt sidorna. Vid stora flöden (högt vattenstånd) passerar vatten över hela överfallets bredd på ca 36 m. Vid låga flöden (lågt vattenstånd) kommer flödet enbart ledas via den smalare fåran. För att säkerställa att vattnet i första hand rinner i faunapassagen finns en övergångssträcka som likt en tratt ska leda vattnet mot den meandrande slingan innan det högsta belägna vilplanet. Utformningen har en lägre avsatshöjd än själva faunapassagen vars avsatshöjd är 0,3 m. Botten i hela faunapassagen kommer att förutom i vilplanen (där botten är djupare) ha en jämn lutning utan tvärgående avsatser. Figur 10. Visar hur överfallet ser ut jämfört med de befintliga luckorna. Överfallet är blåfärgat medan luckorna är rödfärgade. Notera att det inte är samma skala i höjd och sidled. 10. Reglering av nivåer och flöden 10.1 Båven Flöden och vattennivåer för huvudalternativet (Altenativ 5) har modellerats utifrån det nya överfallet och jämförts mot historiska nivåer och flöden (Bilaga A5). Syftet med den planerade regleringen har varit att inte förvärra högvattennivåer samt att höja vattennivåerna under torrperioder för att reducera risker för att värden i naturmiljö mm ska skadas. För modelleringen har en period med högvatten ( ) och en period med lågvatten ( ) använts. För de undersökta perioderna har den reglering som varit rådande gett Båven en lågvattennivå på ca +21,5 och högvattennivå på ca I juni då den 12 av 24 Metodbeskrivning för Modell

17 \\ramse\pub\sto3\sgm\2016\ \3_teknik\n\dokument\beskrivningar\teknisk beskrivning\teknisk beskrivning sibro docx tjockskaliga målarmusslans larver bedöms vara fästa vid värdfiskar är nivån normalt runt +21,75. Typiskt har rådande reglering under perioden 1 april - 31 augusti inneburit att alla tre luckorna varit öppna. Övrig tid har luckor stängts när vattenföringen varit låg och vattennivån i Båven varit under ca + 21,50 m Vattennivå och flöden i Båven Med den nya utformningen med ett v-format överfall som ger ett nytt förhållande mellan flöde och vattennivå (se Figur 4) har beräkningar gjorts för att se hur vattennivån kommer förändras över tid. Resultatet från de två studieperioderna visas nedan. För högvattenscenariot mellan visas vattennivån i Båven i Figur 11 och flödet förbi Sibro i Figur 12. För lågvattenscenariot mellan visas vattennivån i Båven i Figur 13 och flödet förbi Sibro i Figur 14. Formen med en sektion som ökar i bredd i takt med att nivån ökar istället för att ha ett horisontellt överfall vid en viss höjd medför att flödet nedströms blir mjukare reglerat vilket ger Lidsjön ett jämnare tillflöde och Båven får en jämnare förändring av vattennivån. Denna effekt märks inte lika tydligt vid extrema flödesförändringar likt den i slutet av år 2000 (Figur 12) men det går att konstatera att passagen inte höjer högvattennivån och att flödesökning fördröjs något (Figur 11 och Figur 12). Den föreslagna utformningen har sin botten på +21,43. Bottennivån har satts till denna nivå för att det alltid ska finnas ett flöde i den meandrande slingan. Vattennivån förväntas inte nå denna nivå i lika stor utsträckning som idag eftersom flödet minskar kraftigare vid lägre vattennivåer än vad som varit rådande. Detta visas tydligt i diagrammen för lågvattenflödesperioden där den nya utformningen tydligt visar att under lågvattenperioder är de modellerande nivåerna ca >0,1 m över de historiska nivåerna (Figur 13). Detta innebär bättre förutsättningar för att klara en längre torrperiod (Figur 13 och Figur 14). 13 av 24 Metodbeskrivning för Modell

18 \\ramse\pub\sto3\sgm\2016\ \3_teknik\n\dokument\beskrivningar\teknisk beskrivning\teknisk beskrivning sibro docx Figur 11. Vattennivån i Båven mellan På x-axeln ges datum och på y-axeln ges vattennivå i RH2000 till vänster och RH00 till höger. Blå linje visar historiska nivådata och de röda visar de modellerande nivåerna utifrån reglering med huvudalternativet. Figur 12. Flödet förbi mellan På x-axeln ges datum och på y-axeln ges flöde i m 3 /s. Blå linje visar historiska flödesdata och de röda visar de modellerande flödena utifrån huvudalternativet. 14 av 24 Metodbeskrivning för Modell

19 \\ramse\pub\sto3\sgm\2016\ \3_teknik\n\dokument\beskrivningar\teknisk beskrivning\teknisk beskrivning sibro docx Figur 13. Vattennivån i Båven mellan På x-axeln ges datum och på y-axeln ges vattennivå i RH2000 till vänster och RH00 till höger. Blå linje visar historiska nivådata och de röda visar de modellerande nivåerna utifrån reglering med huvudalternativet. Figur 14. Flödet förbi mellan På x-axeln ges datum och på y-axeln ges flöde i m 3 /s. Blå linje visar historiska flödesdata och de röda visar de modellerande flödena utifrån huvudalternativet. 15 av 24 Metodbeskrivning för Modell

20 \\ramse\pub\sto3\sgm\2016\ \3_teknik\n\dokument\beskrivningar\teknisk beskrivning\teknisk beskrivning sibro docx 10.3 Lidsjön Lidsjön som är nedströms kommer att påverkas något av att tillflödet förändras med det nya dämmet. Lidsjön regleras i Vad enligt gällande vattendom och får större delen av sitt vatten ifrån Båven. Med den nya utformningen kommer Lidsjön få en mer naturanpassad tillrinning där toppflödet kommer vara något lägre men de höga vattenflödena kommer istället pågå en längre tid. Det innebär att det blir bättre förutsättningar att ta tillvara på vattnet då allt inte kommer på en gång och bidra med att Lidsjön har möjlighet att hålla upp sin vattennivå under denna tid. Under torrperioden under sommarhalvåret kommer det vara ett lågt flöde eftersom systemet inte får in så mycket vatten. Skillnaden från idag är att Båven inte kan fungera som magasin på samma sätt och bibehålla ett högre flöde till Lidsjön trots att inflödet är lågt, däremot kommer regleringen säkerställa att vid torrare väderförhållanden kommer Båven bättre kunna säkerställa ett tillflöde. Så som prognoserna ser ut för Södermanland kommer detta ge bättre förutsättningar för Lidsjön då Båvens resurser används mer sparsamt och räcker för en längre torrperiod. Generellt kommer Lidsjön, likt Båven, få en längre period med ett jämnare tillflöde över medelflödet vid högvattenperioderna och ett mer stabilt inflöde under sommaren. Förändringarna kommer inte höja Lidsjöns högsta nivå då tillflödet blir jämnare. Samma mängd vatten kommer att nå Lidsjön med en viss förändring över tid. Det innebär att regleringen i Vad kommer behöva anpassas till de nya förutsättningarna. I och med att Lidsjön klarade sin reglering sommaren 2017 då luckorna var stängda under en lång tid bedöms sjön kunna klara av sin reglering även vid den nya utformningen. Detta eftersom den ger bättre förutsättningar för att bidra med vatten vid långa perioder av lågt inflöde Nivåer och vattenhastigheter i faunapassage Då utformningen av passagen fastställts har även resultat för vattenutbredning och hastigheter i passagen modellerats. Utformningen av fåran visar att när Båven har en vattennivå på kommer vattendjupet i fåran att vara kring 10 cm (Figur 15). Det råder även väldigt låga hastigheter i fåran, strax över 0,25 m/s (Figur 16). 16 av 24 Metodbeskrivning för Modell

21 \\ramse\pub\sto3\sgm\2016\ \3_teknik\n\dokument\beskrivningar\teknisk beskrivning\teknisk beskrivning sibro docx Figur 15 Vattendjup då Båven har en vattennivå på +21,55 (RH2000). Figur 16 Hastighet vid botten då Båven har en vattennivå på +21,55 (RH2000). Resultatet för den nivå som är representativt för den tidsperiod då fiskar förväntas vandra uppför passagen visas i Figur 17 och Figur 18. Resultatet visar att vattnet breder ut sig över kanten på själva fåran och att vilobassängerna fungerar för att ge fiskarna platser där vattnet saktas med låghastighetszoner. 17 av 24 Metodbeskrivning för Modell

22 \\ramse\pub\sto3\sgm\2016\ \3_teknik\n\dokument\beskrivningar\teknisk beskrivning\teknisk beskrivning sibro docx Figur 17 Vattendjup då Båven har en vattennivå på +21,75 (RH2000). Figur 18 Hastighet vid botten då Båven har en vattennivå på +21,75 (RH2000) vilket är representativt för juli månad för de undersökta perioderna. Vid högvatten i Båven kommer vattnet att rinna över hela överfallet i början av passagen (Figur 19). Det kommer att vara hastigheter upp mot 2 m/s i fåran (Figur 20). 18 av 24 Metodbeskrivning för Modell

23 \\ramse\pub\sto3\sgm\2016\ \3_teknik\n\dokument\beskrivningar\teknisk beskrivning\teknisk beskrivning sibro docx Figur 19. Vattendjup då Båven har en vattennivå på +22,2 (RH2000). Figur 20. Hastighet vid botten då Båven har en vattennivå på +22,2 (RH2000). 19 av 24 Metodbeskrivning för Modell

24 \\ramse\pub\sto3\sgm\2016\ \3_teknik\n\dokument\beskrivningar\teknisk beskrivning\teknisk beskrivning sibro docx 11. Planerade arbeten 11.1 Tillfällig flytt av känsliga arter Inför de planerade anläggningsarbetena kommer en flytt av musslor att genomföras i vattendraget vid Sibro. Tre rödlistade musselarter bedöms förekomma vid Sibro: tjockskalig målarmussla, flat dammussla samt äkta målarmussla. Men det finns även ej rödlistade arter som kommer att flyttas. Flytten syftar till att minimera effekterna av anläggningsarbetena på musselpopulationerna. I samband med flytten räknas antalet individer och de olika arterna bestäms. I samråd med Länsstyreslen skulle även delar av populationen kunna mätas och märkas. Flytten av musslor inleds med att musslorna plockas upp. Detta genomförs med fördel för hand då även nedgrävda samt små individer kan påträffas (Sportfiskarna, 2017). Musslorna placeras i korgar som förvaras i vattnet. Musslorna förs uppströms arbetsområdet till bedömt lämpliga habitat norr om vägbron exempelvis sand-, grus- och stenbottnar i anslutning till strömmande områden som liknar de områden där de plockats upp. Under flytten packas musslorna försiktigt med exempelvis gräs för att minimera stötar och skador under transporten (Länsstyrelsen i Hallands län, 2011). Musslorna hålls fuktiga och tiden i luften minimeras. Musslorna placeras i vattnet igen i grupper inom olika delområden. Musslorna bedöms placeras inom 175 meter uppströms det befintliga utskovet. Utöver flytten är det sannolikt att musslorna kommer att uppleva en viss ökad konkurrens uppströms bron då densiteten ökar. Fördelar är dock att de kommer vara i samma vattendrag med liknande förhållanden som tidigare. Anläggningsarbetena kommer att ta mer tid än vad som är nödvändigt för att musslorna ska etablera sig på den nya platsen. Därmed är det sannolikt att en återflytt skulle ge en viss ytterligare negativ effekt på musslorna. Istället föreslås att återkolonisation av det nya överfallet och den meandrande slingan får ske naturligt. En återkolonisation bedöms möjlig då avstånden är relativt korta (musslorna bedöms flyttas maximalt 175 m uppströms befintligt utskov). Den tjockskaliga målarmusslan har möjlighet att förflytta sig i bottensedimentet. Det är troligt att gamla musslor utan större problem kan förflytta sig 5 10 meter per dag (Naturvårdsverket, 2011) Arbetsområde Arbetsområdet kommer att innefatta visst arbete på intilliggande fastigheter med exempelvis tillfartsvägar samt förstärkningsarbeten. Inför arbeten kommer avtal att tas fram med berörda fastigheter. Fastigheter som bedöms beröras av vattenverksamheterna inom fastighet Sibro 3:1 i är. Sibro 1:1; Sibro 1:2; Sibro 1:3; Sibro 1:8; Sibro 1:14; Sibro 1:15; Baggetorp 1:1 samt Baggetorp 2:1. 20 av 24 Metodbeskrivning för Modell

25 \\ramse\pub\sto3\sgm\2016\ \3_teknik\n\dokument\beskrivningar\teknisk beskrivning\teknisk beskrivning sibro docx Figur 21. Översikt över fastigheter i anslutning till på fastighet Sibro 3: Möjliga tillfartsvägar Omfattningen på möjliga tillfarts- och arbetsvägar in till anläggningen har beskrivits på Förslagsritning 1. Dessa vägars sträckning ligger delvis utanför Nyköpings kommuns fastighet och kommer kräva att avtal upprättas mellan kommunen och berörda markägare. Vägarnas sträckning har bedömts mest fördelaktiga för genomförandet av entreprenaden men andra alternativ är möjliga. Med denna lösning erfordras omkring 200 m tillfartsvägar för att möjliggöra åtkomst av anläggningsområdet från två håll. För att minska byggtiden krävs åtkomst från båda sidorna av vattendraget. Tillfälliga vägar byggs upp med ett materialskiljande lager av geotextil på naturlig jord varefter fylls upp med krossmaterial enligt typskiss i figur nedan (Trafikverket, 2014). 21 av 24 Metodbeskrivning för Modell

26 \\ramse\pub\sto3\sgm\2016\ \3_teknik\n\dokument\beskrivningar\teknisk beskrivning\teknisk beskrivning sibro docx Figur 22 Typskiss tillfartsvägar Efter färdigställd faunapassage rivs arbetsvägar och tillfälligt nyttjade markområden återställs Omledning av vatten Arbetena med det nya överfallet och faunapassagen planeras att genomföras under sensommar tidig höst då vattenflödena vanligen är låga mellan Båven och Lidsjön (Figur 2). För att torrlägga byggområdet anläggs en tillfällig fångdamm uppströms om byggområdet för den nya tröskeln. Under arbetet kommer vattenflödet från Båven att pumpas förbi byggplatsen. 12. Tidplan för vattenverksamheterna Byggtiden bedöms ta kalenderdagar med arbete på 2 fronter och bör utföras under lågflöde vilket enligt Figur 2 ovan är mellan veckorna 27 och 43. Lågflöden har förutom förekommit fram till ca v 5. Arbetsgång 1. Etablering 2. Byggvägar 3. Fångdamm byggs (spontning) 4. Vattenhantering påbörjas 5. Byggväg till befintlig tröskel byggs 6. Befintliga konstruktioner rivs 7. Terrass för faunapassagen justeras, grundvattensänkning 8. Geotextil och övergångslager läggs ut som arbetsyta 9. Tröskel byggs (spontning) 10. Vattengång med tätande bentonitlager byggs, grundvattensänkning 11. Erosionsskydd läggs ut 22 av 24 Metodbeskrivning för Modell

27 \\ramse\pub\sto3\sgm\2016\ \3_teknik\n\dokument\beskrivningar\teknisk beskrivning\teknisk beskrivning sibro docx 12. Arbetsvägar rivs 13. Avetablering 13. Kostnadsbedömning för vattenverksamhet Kostnader har kalkylerats för respektive byggmoment enligt nedan. En betydande kostnad är uppbyggnad av en tillfällig fångdamm med spontning. Kostnader har angivits i tusentals kronor [kkr]: Etableringar /avetableringar 70 Bygg- och arbetsvägar 272 Fångdamm Rivning bef betong konstruktioner 194 Faunapassagen Tröskel Vattenhantering 241 Återställning, vägar och fångdamm 155 Delsumma Oförutsett 10 % 655 Delsumma Entreprenadkostnader 10 % 720 Delsumma Projektering 10 % 792 Totalt kkr 14. Litteraturförteckning Calluna. (2017)., Undersökning av land- och vattenmiljö införnybyggnation av dämme Ledningskollen. (2017). Hämtat från Länsstyrelsen i Hallands län. (2011). Utsättning och flyttning av flodpärlmussla i fyra halländska vattendrag. Länsstyrelsen i Södermanland. (2009). Bevarandeplan för Natura 2000-område Båven (SE ), , Dnr:SE Naturvårdsverket. (2011). Vägledning för svenska arter i habitatdirektivets bilaga 2 - Tjockskalig målarmussla. Ramböll. (2017a). Alternativa tekniska lösningar för Sibro Dämme, Förstudie av 24 Metodbeskrivning för Modell

28 \\ramse\pub\sto3\sgm\2016\ \3_teknik\n\dokument\beskrivningar\teknisk beskrivning\teknisk beskrivning sibro docx Ramböll. (2017b). Förstudie tillägg Alternativ 5, Reviderat efter samråd med Länsstyrelsen Ramböll. (2017c). Samrådsredogörelse, Sibro Dämme Sportfiskarna. (2017). Inventering och flytt av tjockskalig målarmussla i Vedaån. Terra-limnogruppen. (2006). Dokument för samråd avseende vattenverksamhet vid Sibro Dämme, reviderad: Trafikverket. (2014). Trafikverkets tekniska krav för geokonstruktioner TK Geo 13. VISS. (januari 2018). VISS. Hämtat från den av 24 Metodbeskrivning för Modell

29

30 0 4 8 Meters Ramböll Sverige AB Hospitalsgatan Nyköping Tfn Fax Knowledge taking people further---

31 0 4 8 Meters Ramböll Sverige AB Hospitalsgatan Nyköping Tfn Fax Knowledge taking people further---

32 0 4 8 Meters Ramböll Sverige AB Hospitalsgatan Nyköping Tfn Fax Knowledge taking people further---

33 Bilaga A1

34 Bilaga A1

35 Bilaga A2

36 Bilaga 2

37 Bilaga A3

38 MARKTEKNISK UNDERSÖKNINGSRAPPORT NYKÖPING KOMMUN SIBRO - Ombyggnation av befintligt dämme Utredning Stockholm

39 Sibro, Nyköping kommun - Ombyggnation av dämme MARKTEKNISK UNDERSÖKNINGSRAPPORT Datum Uppdragsnummer Utgåva/Status Utredning Uppdragsledare Upprättad av Granskare Claes Becker Mikaela Zervens Jindar Espar Ramböll Sverige AB Box 17009, Krukmakargatan Stockholm Telefon Fax Organisationsnummer

40 Innehållsförteckning 1. Uppdrag Underlag för undersökningen Styrande dokument Befintliga förhållanden Topografi Ytbeskaffenhet Befintliga konstruktioner Positionering Geotekniska fältundersökningar Utförda fältförsök Utförda provtagningar Undersökningsperiod Fältingenjörer Provhantering Geotekniska laboratorieundersökningar Utförda undersökningar Undersökningsperiod Laboratorieingenjörer Provförvaring Härledda värden Deformationsegenskaper Värdering av undersökning Härledda värdens spridning och relevans Övrigt Geoteknisk databas... 7 O:\Sto3\Sgm\2016\ \3_Teknik\G\Dokument\Beskrivningar MUR GEOTEKNIK Sibro Unr av 7

41 SIBRO, NYKÖPING KOMMUN MARKTEKNISK UNDERSÖKNINGSRAPPORT 1. Uppdrag På uppdrag av Nyköping kommun har Ramböll Sverige AB utfört geoteknisk undersökning införförstudie av ett nytt dämme mellan sjön Båven och Lidsjön i Sibro. Denna marktekniska undersökningsrapport redovisar utförda geotekniska undersökningar inom området som visas i Figur 1. O:\Sto3\Sgm\2016\ \3_Teknik\G\Dokument\Beskrivningar MUR GEOTEKNIK Sibro Unr Figur 1. Översikt över undersökningsområdet (eniro.se). 2 av 7

42 2. Underlag för undersökningen Planering för undersökning har utgått ifrån: - Ledningsunderlag erhållet från olika ledningsägare, via ledningskollen.se - Planerat dämmes utformning 3. Styrande dokument Denna rapport ansluter till SS-EN med nationell bilaga. Nedan redovisas gällande standard eller annat styrande dokument för detta uppdrag. Tabell 1. Planering och redovisning Undersökningsmetod Fältplanering SS-EN Fältutförande Redovisning, beteckningssystem Standard eller annat styrande dokument Geoteknisk fälthandbok SGF Rapport 1:96 samt SS-EN-ISO SGF/BGS Beteckningssystem 2001:2 SGF Beteckningsblad ( ) enligt SS-EN ISO Tabell 2. Geotekniska fältundersökningar Undersökningsmetod Viktsondering SGF Rapport 3:99 Jord-bergsondering SGF Rapport 2:99 Provtagning kategori C, Skruvprovtagning Standard eller annat styrande dokument EN ISO :2006 Tabell 3. Geotekniska laboratorieundersökningar Undersökningsmetod Jordartsbenämning och klassificering Materialtyp och tjälfarlighetsklass Standard eller annat styrande dokument SS-EN ISO SS-EN ISO IEG Rapport 13:2010 TK Geo :0667 AMA Anläggning 13 AMA Anläggning 10 TK Geo :0667 O:\Sto3\Sgm\2016\ \3_Teknik\G\Dokument\Beskrivningar MUR GEOTEKNIK Sibro Unr av 7

43 4. Befintliga förhållanden 4.1 Topografi Marknivån inom området varierar, mellan cirka +23,6 och +20,2. Generellt sluttar det från norr till söder. 4.2 Ytbeskaffenhet Området är glesbebyggt med stora gräsbeklädda ytor. I norr ligger sjön Båven och söder om området ligger Lidsjön. Inom området ligger det vattendrag som kopplar samman de två sjöarna. 4.3 Befintliga konstruktioner Det finns ett fåtal villor inom området varav två stycken angränsar till vattendraget. 5. Positionering Ansvarig mätningsingenjör var Oskar Avelin. Utsättning av borrpunkter utfördes i samband med sonderingen. Mätningarna utfördes med Topcon GRS-1. Gällande koordinatsystem: Plan: Sweref Höjd: RH Geotekniska fältundersökningar 6.1 Utförda fältförsök Utförda sonderingar är benämnda 17R01-17R27. Placering av punkterna framgår av plan- och sektionsritningar. Inom ramen för detta uppdrag har följande sonderingar utförts: O:\Sto3\Sgm\2016\ \3_Teknik\G\Dokument\Beskrivningar MUR GEOTEKNIK Sibro Unr jord-bergsonderingar, Jb-tot. - 8 viktsonderingar, Vim. - 6 sticksonderingar, Sti. 6.2 Utförda provtagningar Utförda provtagningar har utförts i lägen för sonderingar. Inom ramen för detta uppdrag har följande provtagningar utförts: 4 av 7

44 - 4 störda provtagningar med provtagningsskruv (Skr), på totalt 13 nivåer 6.3 Undersökningsperiod Fältundersökningen utfördes under perioden: till Fältingenjörer Ansvarig fältingenjör var Gustav Svedérus. Borrbandvagn HAFO 1500 har använts. 6.5 Provhantering Störda prover läggs i provtagningspåse samt märks och försluts. Ostörda prover utförs med kolvprovtagare och placeras i provtagningstuber. Tuberna förvaras i provtagningslåda under transport till laboratorium. 7. Geotekniska laboratorieundersökningar 7.1 Utförda undersökningar Inom ramen för detta uppdrag har följande undersökningar utförts: - 4 okulära jordartsbedömningar (13 nivåer) inklusive materialtyp och tjälfarlighetsklassificering 7.2 Undersökningsperiod Laboratorieundersökningarna utfördes till Laboratorieingenjörer Ansvarig laboratorieingenjör var Per Carlsson, MRM, geotekniskt laboratorium i Stockholm. 7.4 Provförvaring Kolvprovtagningar förvaras i kyl i 6 månader i mån av utrymme (minst 3 månader) under en temperatur på +7 C. Skruvprovtagningar förvaras i 6 månader i rumstemperatur. 8. Härledda värden O:\Sto3\Sgm\2016\ \3_Teknik\G\Dokument\Beskrivningar MUR GEOTEKNIK Sibro Unr Deformationsegenskaper Empiriskt härledda friktionsvinklar och E-modul för friktionsjordsmaterialet finns presenterade i figur 2 och 3. Dessa är härledda utifrån resultat av viktsonderingar och enligt tabell1:3 i plattgrundläggning samt figur och i TK Geo 13 Råd. 5 av 7

45 Figur 2. Empiriskt härledda friktionsvinklar utifrån viktsonderingar 17R01, 17R21-17R23 samt 17R25-17R27. O:\Sto3\Sgm\2016\ \3_Teknik\G\Dokument\Beskrivningar MUR GEOTEKNIK Sibro Unr Figur 3. Empiriskt härledda E-moduler utifrån viktsonderingar 17R01, 17R21-17R23 samt 17R25-17R27. 6 av 7

46 9. Värdering av undersökning 9.1 Härledda värdens spridning och relevans Vid viktsondering i borrhål 17R24 kunde sonden ej drivas längre än 1,2 m innan stopp mot förmodat block. Resultatet av den sonderingen har således förbisetts vid härledning av friktionsvinkel samt E-modul. 10. Övrigt 10.1 Geoteknisk databas Samtliga resultat från sonderingar och provtagningar finns digitalt lagrade i GeoSuite-databas. Det digitala materialet kan exporteras till flera olika filformat för vidare bearbetning exempelvis för 3D-modellering av jordlagergränser eller presentation av geotekniska förhållanden med ett GIS-verktyg. Bilagor Laboratorieprotokoll (Ramböll Sverige AB/MRM Geolab) - Jordprovsanalys, Skr, Ritningar Rev Ritningens benämning Skala (A1) Ritningsnummer Ritningsdatum G GEOTEKNISK UNDERSÖKNING 1: G SEKTION A-A, B-B 1: G SEKTION C-C, D-D 1: G SEKTION E-E, F-F, G-G 1: O:\Sto3\Sgm\2016\ \3_Teknik\G\Dokument\Beskrivningar MUR GEOTEKNIK Sibro Unr av 7

47 1:15 1:8 3:1 1:1 1:14 Ramböll Sverige AB

48 Ramböll Sverige AB

49 Ramböll Sverige AB

50 Ramböll Sverige AB

51 Bilaga A4

52 PM GEOTEKNIK Nyköping kommun Sibro - Ombyggnation av befintligt dämme Utredning Stockholm

53 Sibro - Ombyggnation av befintligt dämme PM GEOTEKNIK Datum Uppdragsnummer Utgåva/Status Utredning o:\sto3\sgm\2016\ \3_teknik\g\dokument\beskrivningar\pmgeoteknik_sibro.doc PM GEOTEKNIK Uppdragsledare Upprättad av Granskare Claes Becker Mikaela Zervens Jindar Espar 1 av 6 Sibro Unr

54 Innehållsförteckning 1. Uppdrag Objekt Underlag Befintliga förhållanden Topografiska förhållanden Geotekniska förhållanden Hydrologiska förhållanden Planerat nytt dämme Grundläggningsrekommendationer... 5 o:\sto3\sgm\2016\ \3_teknik\g\dokument\beskrivningar\pmgeoteknik_sibro.doc PM GEOTEKNIK Sibro Unr av 6

55 SIBRO, NYKÖPING KOMMUN PM GEOTEKNIK 1. Uppdrag På uppdrag av Nyköping kommun har Ramböll Sverige AB utfört geoteknisk undersökning inför förstudie av ett nytt dämme mellan sjön Båven och Lidsjön i Sibro. 1.1 Objekt Befintligt dämme består av ett överfall samt utskovsluckor och visas i figur 1. Detta dämme planeras rivas och ersättas med ett nytt. Planen är att flytta dämmet uppströms och utforma en meandrande slinga nedströms dämmet. Den planerade nya utformningen visas i figur 2. o:\sto3\sgm\2016\ \3_teknik\g\dokument\beskrivningar\pmgeoteknik_sibro.doc PM GEOTEKNIK Figur 1 visar befintligt dämme i Sibro (urklipp hitta.se). 3 av 6 Sibro Unr

56 Figur 2 visar planerad utformning av det nya dämmet Rekommendationerna i detta PM måste ses över vid ändrade förutsättningar. 2. Underlag Resultat av den geotekniska undersökningen som utförts i detta projekt redovisas i Markundersökningsrapport (MUR) daterad Undersökningspunkterna är utföra av Ramböll. 3. Befintliga förhållanden o:\sto3\sgm\2016\ \3_teknik\g\dokument\beskrivningar\pmgeoteknik_sibro.doc PM GEOTEKNIK 3.1 Topografiska förhållanden De topografiska förhållandena inom aktuellt område varierar mellan cirka +23,6 och +20,2. Generellt sluttar det från norr till söder. Botten på vattendraget öster om dämmet ligger på +20,65. 4 av 6 Sibro Unr

57 3.2 Geotekniska förhållanden Placering av borrpunkterna har utgått ifrån det planerade nya dämmets placering samt den meandrande diket. De borrhål som utförts visar på att marken till stor del består av sand. Avstånd till berg är stort, sonderingarna har avbrutits vid 15 meters djup utan att bergnivån nåtts. Punkt 17R09-17R14 är samtliga sticksonderingar utförda i vatten. Resultatet av dessa visar på sand. Dock har dessa sonderingar utförts för hand och sonderingsdjupet är således grunt. Skruvprovtagningar på jorden visar att tjälfarlighetsklassen varierar från icke tjällyftande till mycket tjällyftande jord. Med undantag för punkt 17R26 är jord materialet mycket tjällyftande. 3.3 Hydrologiska förhållanden Ingen analys av hydrologiska förhållanden har utförts. De två olika vattennivåerna, östra delen respektive västra delen, mätts in till +19,3 respektive +21,6. 4. Planerat nytt dämme Projekterat nytt dämme planeras att anläggas med en lokal försänkning. Där fördämning är som lägst kommer ett meandrande dike att utformas nedströms fördämningen. När vattenståndet är så pass högt att det rinner över dämmet, kommer det först rinna över delen av fördämningen som är lägst och således ledas direkt ned i diket. När vattenståndet är ännu kommer diket att översvämmas och vattnet svämmar över i området som tidigare var vattenfylld. 5. Grundläggningsrekommendationer o:\sto3\sgm\2016\ \3_teknik\g\dokument\beskrivningar\pmgeoteknik_sibro.doc PM GEOTEKNIK Planerat dämme rekommenderas att utförs med en spont. Spont drivs ned till erforderligt djup så att rotationsstabilitet erhålls samt att läckageväg under sponten blir tillräckligt lång. Förslagsvis blir spontens totala längd ca meter. Då spont är driven till rätt djup kan den kapas så att rätt överfallshöjd fås. Därefter fylls ömse sidor om spont med sten för att få ett naturliknande utseende. Spont kommer behöva drivas från en flytande arbetsplattform. Under anläggningsskedet uppfyller sponten en dämmande funktion så att området nedströms naturligt kan dräneras mot söder. Om nivån för vattnet uppströms sponten (bakom sponten) blir för högt kan det bli aktuellt med en omledning av 5 av 6 Sibro Unr

58 vatten via ett dike eller pumpar öster om dämmet. På så vis kan området nedströms dämmet dräneras och beträdas för vidare arbete. När området nedströms det nya dämmet är torrlagt kan arbetet med det meandrande diket påbörjas. Diket planeras att grävas från befintlig marknivå och sedan kläs med erosionsskydd i form av sten. Troligen är det en naturligt hög grundvattennivå i området och det finns risk att grundvatten läcker in i schakten då den utförs. Förslagsvis utförs sänkning av grundvatten till nivå för under dikesbotten så att schakt är möjlig att utföra. Diket tätas med t.ex. bentonitlera och därefter byggs ett erosionsskydd upp. Erosionsskydd bör utformas så att egenvikten håller emot det tätande skiktet av bentonitlera. Då flöden i diket är beräknade kan erosionsskyddet utformas. Ytterligare ett erosionsskydd krävs nedströms dämmet där vatten flödar över dämmet. Förslags utformas skyddet med grövre material än materialet i diket. För att angöra området där diket planeras att grävas, krävs en tillfällig arbetsväg. Förslagsvis anläggs en väg direkt norr om befintligt dämme utgörandes av krossmaterial, armerat med geonät. o:\sto3\sgm\2016\ \3_teknik\g\dokument\beskrivningar\pmgeoteknik_sibro.doc PM GEOTEKNIK Sibro Unr av 6

59 Uppdragsgivare: Ansvarig Geotekniker: Objekt: Uppdragsnummer: Reg.nummer Sektion / Borrhål Nivå m Tavastgatan 34, STOCKHOLM Tel Ramböll Sverige AB, Stockholm Mikaela Zervens Sibro Okulär klassificering Förkortning (enl. SGF ) Prov inkom: Provt.datum: Unders. datum: Rapport utfärdad: 17R01 0,0-1,9 ###### ####### Fyllning: Brun humushaltig grusig Mg[hugrsiSa] Skr ###### ###### ###### ####### 5B/4 0,00 siltig SAND med lerklumpar ###### 0 1,9-2,4 ###### ####### Gråbrun rostfläckig siltig sifsa Skr ###### ###### ###### ####### 4A/3 0,00 FINSAND ###### ###### ####### 0 2,4-4,0 Grå siltig FINSAND sifsa Skr ###### ###### ###### ####### 4A/3 0,00 ###### ###### ####### 0 4,0-6,0 Grå siltig FINSAND sifsa Skr ###### ###### ###### ####### 4A/3 0,00 ###### ###### ####### 0 0,0 0,0 0 0,0 ###### ###### ###### ####### 0,00 0,00 ###### ###### ####### 17R23 1,5-4,0 Grå siltig SAND sisa Skr ###### ###### ###### ####### 4A/3 0,00 ###### ###### ####### 0 4,0-6,0 Grå siltig SAND sisa Skr ###### ###### ###### 0,0 3B/2 0,00 ###### ####### 0,0 0 0,0 ###### ###### ###### 0,0 0,00 0,00 Vatten- kvot 1, % Provtagare Konflytgräns 2, % Rapport S Skrymdensitet 3 t/m 3 Glödgningsför- lust 4, % Mtrl typ / tjälf. klass 5 Anmärkning ###### ####### 17R26 0,5-1,3 Brun siltig FINSAND sifsa Skr ###### ###### ###### 0,0 4A/3 0,00 ###### ###### ####### 1,3-2,4 Brun grusig SAND grsa Skr ###### ###### ###### 0,0 2/1 0,00 ###### ###### ####### 0 2,4-4,0 Grå grusig SAND grsa Skr ###### ###### ###### 0,0 2/1 0,00 ###### ###### ####### 0 4,0-7,0 Grå grusig SAND grsa Skr ###### ###### ###### ####### 2/1 0,00 ###### ###### ####### 0 0 0,0 ###### ###### ###### ####### 0,00 0,00 ###### ###### ####### 17R27 1,5-2,1 Brun sandig SILT sasi Skr ###### ###### ###### 0,0 5A/4 0,00 ###### ###### ####### 0 2,1-2,6 Brun gyttjig finsandig SILT gyfsasi Skr ###### ###### ###### ####### 5B/4 0,00 ###### Undersökningen utförd av: Per Carlsson Enligt standard: 1 CEN/ISO-TS : f.d. SS SS-EN ISO : SS AMA Anläggning 17 Provningsansvarig: Sida 1 av 2