>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>

Transkript

1 Klubbmästare: Jan Ericson, Köpenhamnsgatan 22, SPANGA Kassör: Bo Gyllenberg, G Huddingev ö g, ÄLVSJö Redaktion: Mats Freding, Hundhamravägen B3, NORSBORG Björn Waldenström, Lidaleden 70, NORRKöPING Postgirokonto: Medlemsavgift: 25 kr/år >>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>> l l.. \ l Nlll 'lftlfl Or i g. Bo Norrgård DEITA NIFE-BAffiRIDRIVNA ELLa< DRAR UTM SVÄRIG1ffiR ATIA tvfl) LERA FULLASTADE TIPPVAG'J.AR. så lyder texten till denna bild, hämtad ur TEKNIKENS VÄRLD l FLYG nr 22/1948 (4 nov.).en artikel om NIFE-batteriet illustreras med ett flertal bilder, alla till synes tagna i Sverige. Loket verkar ha ombyggts från bensin- eller dieseldrift p.g.a. bränslebrist under kriget, och fått elaggregatet placerat i hytten. Förarens plats har flyttats till en ramförlängning baktill. Kan någon av SmB:s läsare identifiera loket eller vilket tegelbruk det används vid? Björn Waldenström

2 Sida 2 SmB 1/86 BOKSLUT 1985 Här är siffrorn för föregående år för SJK Småbaneavdelning. Vinst- och förlusträkning (tkr) Intäkter ---- Medlemsavgifter Räntor Försäljning Diverse Balansräkning (tkr) _!il_l.9:_ångar Postgiro Bankkonto Varulager Diverse fordringar 3,2 1,7 9,3 0,2 14,4 2, 9 9,9 9,4 1.d 25,5 Kostnader Medlemsblad Porto/frakter Emballage Resor 4, 5 2,7 0,6 1,8 Årsmöte 0,3 Avsatt till bokutgivn. 2,0 Årets överskott Skulder Förtidsbet. medl.avg. Avsatt bokutgivning Eget kapital Örby , Bo Gyllenberg, kassör SJK Småbaneavdelning 14,4 2,0 14,0 9,5 25,5 MEDLEMSAVGIFTEN har inbetalats av många medlemmar. För de övriga är detta nummer det sista, om inte avgiften 25:- inbetalas senast på SmB postgiro Kassören ÄLDRE SmB - MEDDELANDEN OCH RESEBESKRIVNINGAR Följande nummer av SmB finns i lager: 1/81, 2/82, 3/82, 4/82, 1/83, 2/83, 3/83, 1/84, 2/84, 3/ :-/st. 1/85, 2/85, 3/85, 4/ :-/st Resebeskrivning (1981) Nordvästskåne : Resebeskrivning {1982) Roslagen :- Beställ genom inbetalning på SmB postgirokonto DETTA NUMMER AV SmB.. har sammanställts av Björn Waldenström. Bidrag till nästa nummer sändes till Mats Freding, som från har NY ADRESS: Hundhamravägen 83, NORSBORG. MANUSSTOPP:

3 SmB 1/86 Sida 3 Dala-Demokraten Två artiklar med anledning av GlAs hundraårsjubileum. Föregångaren till dagens GIA är grosshandlare Emil Holmbergs affärsrörelse, som bildades Företagets hemort har alltid varit Grängesberg och gruvutrustning har alltid utgjort företagets tyngdpunkt. Sedan början av 1960-talet tillverkar företaget diesellok för gruvor. Bild på ett lok avsett för Portugal. (Se vidare under rubriken 11 Från banorna - NU 11 )(Kjell Gustafsson) örebrokuriren stort uppslagen artikel (2 sidor) om det 75-åriga stickspåret mellan TGOJ och Oppboga Bruk. Särskilt intresse ägnas banans 50-åriga lokomotor, tillverkad av Kalmar Verkstads AB med nr. 18/1935. Flera trevliga bilder av lok och bana. (Kjell Gustafsson) Fagerstaposten stort reportage om Stråssa Turistgruva. Bild av 11 Ageve-loket med personvagnar 11 (Leif Bergart) Byggnadsarbetaren 11/1984. Under rubriken 11 Det var då 11 berättas lite om vägbygget Mölnbo-Gnesta 1934 (AK-arbete). Bild av arbetslag, tippvagnsbana och tre lastade tippvagnar. (Kjell Gustafsson) Vi Smålänningar nov mB-medlemmen 11 Gustav i Lannaskede" ägnas stor uppmärksamhet. Flera bilder från Brobyholms torvindustri med motorlok.(mats Freding) Klotgeta 3/85. Innehåller förutom föreningsnytt även tre sidor om Korså Bruk (Bo Gyllenberg) 11 ösj-bladet 4/1985. Innehåller en artikel om Loktillverkning i Varall med en förteckning över kända Warrantlok. Av industribaneintresse är även en notis om lokomotorförvärv av Ifö Sanitär AB i Bromölla. De har från SJ inköpt Qaz (Z49 179) (Bo Gyllenberg) Short and Narrow Rail nr 16 (USA). Detta nummer innehåller bl.a. 21 sidor om Plymouth Locomotive Works Inc. Detta bolag har tillverkat över lok och då främst lok för industrier. Kort historik om bolaget, vilket började sin motorlokstillverkning på 1910-talet, samt mängder av foton och ritningar, vilka till viss del kommer från bolagets trycksaker. (Bo Gyllenberg) Schienenverkehr Aktuell nr 12/1985. Artikel om Feld- und Industriebahnmuseum FIM i Freiland (Österrike). Flera bilder på stora mängder av uppställda industribanelok av även i Sverige välkända fabrikat (Göran Lavesson) Marcus 1/1985 (Teknik och utveckling i Norrbotten). Artikel om LKABs avancerade datorsystem för gruvbrytning, där bl.a. förarlösa 11 Spöktåg 11 ingår. Bild från 775-metersnivån med gruvlok nr 163. (Anders Svensson) HOFORS, ETT BRUKSSAMHÄLLE Hembygdsbok utgiven Boken innehåller ett kapitel med rubriken 11 Hofors bruks utbyggnad Här finns bl.a. 5 olika planer över brukets område med massor av smalspår 1955 och 1960 och intet smalspår efter Enligt boken skedde 1955 de interna transporterna i huvudsak på det vitt utgrenade 600-nätet. Spårlängden uppgick till 18 km och den rullande materielen bestod av 16 lok och 930 vagnar! Bo Gyllenberg

4 Sida 4 SmB 1/86 Rättvik, Gärdebyn (SmB 4/79:13 och 1/80:6) I SvD utannonserar konkursförvaltaren i Slöjdtuppen i Rättvik (Sandpers AB) konkurs bolagets anläggningar, vilka har tjänat turismen i området. I uppräkningen av vad som skall säljas nämns ej järnväg eller lok. Är banan redan avvecklad eller har den en annan ägare? B G 11 b o y en erg Danske entrepren0rfirmaer i Sverige (SmB 4/85:10-11) Christiani & Nielsen har drivit rörelse i Sverige sedan 1904 och sedan 1923 i aktiebolagsform och under namnet Svenska AB Christiani & Nielsen. Detta bolag disponerade vintern 1944 ett gengaslok vid bergsprängnings- och tunnelarbeten för SJ i Södermanland enligt ansökan om flytande drivmedel till statens Trafikkommission. Bo Gyllenberg AB Slipmaterials norgeleveranser (SmB 4/85:8) NSB lokomotorlista (skiftetraktorer) innehåller följande Srumsandstillverkningar (licens från Västervik): 17 SKb Slopad Il Il Il Il Il Il Il Il Il Il ) 45 - Il Il Il Il före ) 58 SKd ) Anm: SKb 202 = 11 Typ Z 11, 9 ton, 34 hk. SKd 204 = 11 Typ SJ Z , 18 ton, 160 hk., dieselelektrisk! 1) Srumsands tillverkningsnummer 5 2) En 202:a finns kvar idag som internt fordon på NSB Vst. Marienborg (Trondheim) med dieselmotor och namnet 11 Litj-Ola 11 (gissningsvis nr 47) 3) Slipmaterial nr 252! Senare el-revisionstraktor med strömavtagare för jordning av kontaktledningen (ursprungligen eventuellt försedd med elmotståndsbroms). Enligt Slipmaterial-listan är ju (ca 1936) och (ca 1937) växellådor till S0rumsand. Jag vill föreslå att två stycken av 11 luckorna , 191 och 195 också är växellådor till S0rumsand! Eller? Det kända tillverkningsnumret 5 på traktor 22 är dock något förbryllande. Källor: NLM, NJKs tidskrift På Sporet (speciellt nr 40, 1984 med foton) Bengt Widell Väja - Dynäs (SmB resebeskrivning) I resebeskrivningen 11 SmB i Norrland 1-2 juni står några rader att läsa om Väja sågverk och loket Dierna 1824/1955. Spårvidden anges till 1435 mm. I mina anteckningar öv.er Diernalok i Sverige står att Dynäs AB köpt just 1824/1955, dock med spårvidden 891 mm. Loket hade typbeteckningen DS-28, vilket sannolikt betyder 28 hkr motor. Hästkraftsuppgiften stämmer överens med resebeskrivningen men dock ej spårvidden. Texten för Väja anger 11 0mfattande spårnät med 900 mm spårvidd. I den andra texten för Dynäs sågverk kan man läsa ursprungligen fanns smalspåriga

5 SmB 1/86 Sida 5 (forts) internbanor vid ångsågen 11, dock utan uppgift om spårvidd eller lok. Frågan är nu om Diema 1824 användes enbart i Väja eller vid båda anläggningarna. Sågen i Väja var nämligen dotterbolag till Dynäs sågverk (äg Dynäs AB, senare NCB). I AW 216/1968 omnämns Diema 1824/1955, motornummer /12, 2-axligt, grönt och med spårvidd 750. Används i Dynäs massafabriks vedgård o lllj.\n li1\n () llnj\./nlj Janis Priedits Bromölla Qaz (Z49 179) såldes till Ifö Sanitär AB i Bromölla. Z49:an ersätter Iföverkens tidigare lokomotor, KVAB 113/1954, som havererat och befunnits vara i för dåligt skick att komma i fråga för reparation. Mats Lin d berg Grängesberg GIA firade sitt 100-årsjubileum med öppet Hus Intill SJ lastkaj hade man låtit bygga en Y-formad smalspårsbana om ca 25 meters spårlängd, där man visade några gruvlok (DHS 125, DHS 60 och ett litet GIA-märkt gulmålat Jenbacherlok) och gruvvagnar ur firmans sortiment. Alltsammans fanns kvar slutet av juni, men var borta Kjell Gustafsson Vålbacken Vålbackens Tegelbruk utanför Brunflo brann ned till grunden den 22 september år. Tegelbruket, som var i drift, bestod ursprungligen av två intilliggande bruk bildades Vålbackens Tegelbruksförening, som inköpte ett tegelbruk vid Vålbacksån tillkom det 11 Gamla Bruket 11, Nya Bruket 11 Ar 1927 byggdes en linbana mellan de båda bruken, för att uppnå kapacitetsökning var inte mindre än 65 man sysselsatta under den 7 månader långa säsongen. Idag endast åtta anställda. Det nedbrunna bruket skall enligt tidningsnotis 25/9 återuppföras sammanslogs de båda bruken, varefter tillverkningen upphörde vid 11 Nya Bruket 11 Smalspårig lerbana har funnits, en bild finns i minnesskriften 11 Vålbackens Tegelbruk 50 år Den visar tre tippvagnar. Av minnesskriften framgår ej om lok funnits. Någon som vet? Janis Priedits Blixterboda Industribanemuseum, Blixterboda, har nyligen erhållit loket ALASKA, AD-1927 samt 600 löpmeter 14f kg räls, mot att OBJmf erhållit SCHÖMA 1623/1954 av IBMB samt två lösa Feldbahnboggier. IBMB håller f.ö. på att bygga helt ny bana med grovräls och den gamla torvbanan har rivits upp. Nya sträckningen går i skogen nedanför Blixterboda och ut mot SJ. Förhandlingar pågår med SJ om att få gå ut på SJ mark och följa SJ-linjen 800 meter norrut mot Sällinge. Lindesbergs kommun har lämnat ekonomiska garantier till IBMB för banbyggnationen. En projektgrupp med representanter från IBMB och Linde kommun skall hjälpa till att utveckla föreningen ytterligare, p.g.a. den stora loksamling som IBMB har, nämligen 27 industri-motorlok. Flera av dessa är tillverkade inom Linde kommun. Roger Jansson

6 Sida 6 SmB 1/86 I södra Närke och norra Östergötland kom på 1800-talet bränntorv att användas som bränsle vid de många bruk, som fanns i området. Gryts bruks torvfabrik har i ett par källor utförligt beskrivits. Ur en av dessa källor- Jernkontorets Annaler har följande hämtats: Bränntorven hämtas ur en större mosse, som ligger 3000 fot från bruket och är därmed förenad medelst en järnbana för hästkraft. Torven är av medelgod beskaffenhet. Mossen är 6-8 fot djup. Torven upptas dels med handkraft, dels med tvenne maskiner, den ena införskriven från Stettin och den andra gjord efter Bayersk modell vid Brevens bruk. På järnbanan föres torvmassan till maskinhuset B, där vagnarna töms i kranen c, söndermals och förs upp med ett paternosterverk E till ladans F övra botten. Ladan är 400 fot lång, 40 fot bred och 24 fot hög. Trenne bottnar med torkhyllor och järnvägsspår på mitten av varje botten för torvens transport till hyllorna. Torven slås för hand i vanlig tegelform. Så snart den kranmalda torven blivit så torr, att den kan transporteras, förs den på järnvägen till en för dess fullständiga torkning uppförd ugn I. Värmen kommer från lancashirehärdarna. Den torkade torven nedsläpps sedan i vagnar, och föres på en lägre belägen järnbana till väll- och stålugnar. Här följer litet om brukets historia. Är 1692 omtalas en stångjärnshammare benämnd Gryt och att den i många år varit brukad. Bruket, som tillhörde Boa säteri, växte under och 1800-talen till en betydande industri med lancashiresmedjor, valsverk och torvfabrik. Det skall även nämnas att brukets anläggningar låg på två olika platser. Vid vattendraget mellan sjöarna övre och Nedre Gryten låg övre Gryt och vid södra stranden av Björnhammarsjön låg Nedre Gryt eller, som det också kallades, Björnhammaren. Torvfabriken var belägen vid övre Gryt. Är 1892 nedläggs verksamheten vid järnbruken men 1897 startas glastillverkning i lokalerna. Det är Rejmyre glasbruk, som hyr de tidigare bruksbyggnaderna. I smedjan vid Björnhammaren installerades en degelugn. Glassliperiet förlades till övre Gryt, där det byggdes 80 slipstolar. Mellan anläggningarna användes, liksom tidigare och även senare in på 1920-talet, pråmtransport och på vintern hästtransporl Är 1903 brann glasbruket och tillverkningen nedlades. Äret därpå arrenderades Gryts bruk av Söderberg & Haak, vilka 1905 bildar AB Gryts Bruk. Den spiktillverkning som nu påbörjas, kommer att bedrivas i de två anläggningarna vid övre Gryt och Björnhammaren ända fram till 1950-tal.et, då de koncentreras till sistnämnda plats. En av anledningarna till att man satsade på Björnhammaren, var att där fanns järnvägsförbindelse med f.d. NöJ/SJ genom sidospåret från Tornfors (tidigare Grytväxeln). Källor: Jernkontorets Annaler 1862 örebra läns kungl. hushållningssällskaps historia 1902 Från Bergslag och Bondebygd 1971 och 1974 Bo Gyllenberg LESSEBO 1llB5 15AR FRIMÄRKSKLUBBEN FRIMÄRKsSPALTEN fyllde Lessebo Frimärksklubb 15 år och en minnespoststämpel som då användes har som motiv ett stiliserat ånglok, vilket är PYSEN (Decauville 60). Loket användes några år på 1930-talet vid entreprenadarbeten i Kalmar. För den som är intresserad av lokets historia, rekommenderas tidskriften Spåret nr 1 & 2 av år 1975 Bo Gyllenberg i l

7 SmB 1/86 < i.; ' '! '.i : ' 1! ". - <; = ' ;.; ",, j ' i i 1 j : '. -., '. / m L1J i \.. ) /

8 Sida 8 SmB 1/86 Lok och dressinleveranser till Finland? Atlas levererade ett tryckluftsl?k 1923 till Pargas Kalkberg AB och Ljusne _ Woxna AB levererade 1 motordressin och en lastmotordressin till Lovisa-Vesijärvi järnväg omkring Har nu nämnda svenska företag levererat någon annan rullande materiel till Finland? 01 av1 K'l 1 p1o l : \.BJöRN ANDERSSONS l\lekaniska VERKSTADS AKTIEBOLAG - SVEDALA u Förteckning öfver levererade Patent-Rull-Iager. Köpare. St. Il Köpare. Aktiehol.1get N yg.irde Tegelbruk, Kalmar 400 l! Maltesholms Cement Aktiebolag, Efveröd Aktiebolaget Berga Tegelbruk, Oskarshamn -!00 J! Tegelbruksegaren John Olander, Tjörnarp H ven s Tegelbruks Aktiebolitg, S:t Ibb. -f A. Bol. Id hults torfmossar, \\'isla n da Robert \\'ie,)ander, Örebro. 600 Tjerby. Tegelbruks Aktiebolag, Genevad. Lassel och Stenfors, \\'asa, Finland 400 1' Tegelbruksegare John Olander, Tjörnarp. lngeniör J. Forsgren, Luleå 32 l\larks Tegelbruk, \\'ieslander &. C:o. Örebro 23 Mariebergs Tegelbruks Aktiebolag. Luleå 720 Aktiebolaget N y gärde Tegelbruk, Kalmar. 43 Gustaf J eansson, Berga, Högs by 12-0!i l J'.linnesbergs Tegelbruks Aktieb., Marieberg 8 :, i l Dir. A. L'. \\' estfelt, Kallerstad, Linköping -!00 Carlslunds Gård, Örebro 20 d ! [! Maltesholms Cement Aktiebolag, Efveröd 80 Il 1! Smedmästare 1'1. Isberg, 1'1almö -! 11 Naltesholms Cement Aktiebo!ag, Efveröd 12 Ii \\'ilh. Sonesson &. C:o, Malmö. 16 Gysinge Bruk, Gysinge 96 Aktiebolaget Nygärde Tegelbruk, K;lmar. 28 Maltesholms Cement Aktiebolag, Maltesholm 68 Haneströms fabrikers Aktiebolag, Nygård i: Hidingsta Tegelbruks Aktiebolag, Hidingsta 600 i: station 16 Marks Tegelbruk, \\' ieslander &. C:o, Örebro 2-!0!i Heimdal Maskinforretning, Christiania. 36 Aktiebolaget Nygärde Tegelbruk, Kalmar 2-:l ' Maltesholms Cement Aktiebolag, Maltesholm 40 Marks Tegelbruk, \\'ieslander C-... C:o, Örebro l H l: Tjerby Tegelbruks Aktieholag, Genevad. Mariebergs Tegelbruks Aktieholag, Luleå 6-:l 1 : Helmerhus Tegelbruks Aktiebolag, \'ernamo Tegelbruks Aktiebolaget Björn, Sunderbyn 32 l' Haneströms fabrikers Aktiebolag. Nygård Skånska Cementaktiebolaget, Lomma. -!! station )} )) )) 50 q Gustaf Forsberg, N abbensbergs Tegelbruk, 1,,,, Limhamn. 12 ' Venersborg i: Aktiebolaget!':ygärde Tegelbruk, Kalmar. 6 Iii Svedala Sockerfabriks Aktiebolag, Svedala 4.l Tegelbruks Aktiebolaget Björn, Säfvast, -! J Norra Sunderby. 16 Ii Andersson C-... Sjöberg, i\lalmö 16 1: E. J. Sjöbeck, Bastad Högoms Angtegelbruk, Sund;yaJI Aktiebolaget Nygärde Tegt:lbruk, Kalmar. Mariebergs Tegelbruks Aktieholag, Luleå Aktiebolaget Berga Tegelbruk, Oskarshamn U d d ens Stcnkrossningsaktiebolag. Bastad Gotlands Tegelbruks Aktiebolag, I-lafdhem Aktiebolaget Berga Tegelbruk, Oskarshamn Oxie Tegelbruk, Oxie. Aktiebul:1get Hebinghorgs Angtegelbruk, Helsingharg \\'ederwja Tegelbruks Aktieholag. \\'asa, Finland. Snapparps G<lrd,,\laric her!!. Groshandlaren Gustaf Sundling. Falkö< ping-ranten, ' l, l St :l -!!l Aktiebobget Nygärde Tegelbruk, Kalmar Jordberga Sockerfabriks Aktiebo!Jg, Jord 20 :: berga. 16 ji!llälsåkers Gods, Stallarholmen 1 Roma Sockerfabriks Aktiebolag, Roma. 8 1 l l so : l l 32 i Östergötl.:mds.\1askinalt'är, Linköping +± ;: 1\laltesholms Cement Aktieholag, Efveröd 24 ;:,; : \\'ilh. Sonesson [-... C:o, l\lalmö. Gysingc Bruk, Gysinge., Robert>fors Bruk. Aktiebolaget,\\arks Tegelbruk, Orehro Marg I etebergs Tcgelhruk, Lilleskog Robertsf<,rs Mc k. \' erkstad, Rohertsfors. Ler & Tegelindu,tri Aktiebolaget»Her< cules», Kristianstad. )) )}» )) 40!l m. fl., m. fl. öfver 20,000 rull:lager levererade till den 31 dec :l 40 24

9 SmB 1/86 Sida 9 Förteckning över anläggningar m m utförda av INGENJöRsFIRMA SVEN CARLSONJ fortsättning från SmB 4/1985:12 FALUN år för vid art längd för 1920 Råbäcks gårdskontor Råbäck oljeloksbana750 m Guldsmedshytte AB Guldsmeds. hängbana 100 m 1921 Riddarhytte AB Lerklockan luftbana 1,7 km Trävaru AB Dalarne Mora " 250 m Siljans sågverks AB Mora-Noret " tillb. 350 m LKAB Vitåfors luftbana 800 m hängbana 100 m Handöls Nya Täljsten Enafors luftbana 7 km hängbana 100 m Ölands Cement AB Degerhamn 25 m 1922 Gusselhytte masugn Gusselby 20 m Torvföreningen Virehult Älmhult luftb. tillb.2,2 km 1923 Billeruds AB Jössefors " 300 m sten diverse malm ribbhack sligavfall täljsten diverse bränntorv flis " spelbana 25 m diverse J H Munktells Papper. Grycksbo flera rullb. ved Siljans sågverks AB Mora Noret hängbana 50 m ribb 1924 Trollhättans Elektroth.Trollhätt.spelbana 150 m zinkslig Säfveåns AB Göteborg kättingtransp. flera splittv ed Sunds AB Söråker luftbana 500 m flis St. Kopparbergs Bergs.Falun luftbana 150 m malm Harviks Fiskodling ' Österbybruk hängbana 100 m diverse Trävaru AB Dalarne Källviken linspårbana 225 m props De broschyrer ur vilka ovannämnda uppgifter är hämtade är ofta illustrerade med en enkel skiss över några anläggningar. Här nedan ett exempel visande en lindragen spårbana mellan lastkaj och fabrik för M E Delbanco i Mölndal. Bo Gyllenberg enkelspårig med mötesspår för lindriven uppspelning och nedbromsning av diverse varor lastade på plattformsvagnar om netto uppburna av flakvagnar med spellinan förbundna brutto Banans längd Banan stiger Kraftförbrukning maximum från elektromotor Flakvagn med plattformsvagnar: 25 tonftim. 2 ton 3,5 ton 150 meter 25 meter 12 hkr.

10 f H.SI>I I\I'AtJ lven HEL (f),_.. o_ OJ o KAM ("!ARE SÄR FoR ('ler "JT RVIIJ 11VSl.L!f - 5LJTII ; (,. FVLLI1 n Y'1ST YUSTÖ f.ln(jl FÅR Dl TLAl/1 p TEij TUPP )- FOR (f) 3 OJ ]NnA co m t el ' D< rj)rt 5PEL {"'n1w