BILAGA 1. Datum Dnr Analys och översyn av arbetet med nationella minoriteter

Transkript

1 Caisa Lindfors Utvecklare kulturarv och nationella minoriteter BILAGA 1 Datum Dnr (11) Analys och översyn av arbetet med nationella minoriteter Inledning I den utvecklingsplan för nationella minoriteter som kulturnämnden beslutade om den 14 december 2015 står det angivet att sammanställning och analys av de projektansökningar som kommit in samt vilka som beviljats medel bör göras efter två år. Samtidigt bör en översyn av bidragskriterierna göras för att se om de behöver revideras. Denna översyn och analys tar dock ett större grepp än så och sammanställer de insatser som gjorts under respektive strategiskt insatsområde. De fyra insatsområdena är: Kompetensutveckling Att synliggöra minoritetssamhället för majoritetssamhället Nationella minoriteters möjligheter att behålla sina kulturella rötter och språk Samråd och dialog Sammanställning och analys av de projektansökningar som kommit in samt vilka som beviljats medel redovisas under rubriken Nationella minoriteters möjligheter att behålla sina kulturella rötter och språk, samt i bilaga 2. Sammanställningen inleds med ett kort stycke om hur s arbete med nationella minoriteter är organiserat. Regional samordnare och regiongemensam samordningsfunktion Under våren 2016 tillsatte Koncernkontoret en regional samordnare, motsvarande en halvtidstjänst, vars syfte är att planera och driva Region Skånes arbete med nationella minoriteter. Samtidigt inrättades en regiongemensam samordningsgrupp bestående av den regionala Postadress: s kulturförvaltning, Malmö Organisationsnummer: Besöksadress: Dockplatsen 26, Malmö Telefon (växel): Internet:

2 Datum Dnr (11) samordnaren, HR-strateg, kommunikatör samt ansvarig utvecklare på. Samordnaren har tillsammans med samordningsgruppen ansvaret för s arbete med de nationella minoriteterna och utgör ingången för frågor som rör nationella minoriteter. En prioriterad uppgift för den regionala samordnaren har varit att formulera en aktivitetsplan för området samt att starta upp samråd med i första hand den sverigefinska minoriteten i Skåne. har en handlingsplan gällande implementering av Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk i. Handlingsplanen beslutades av Regionstyrelsen Eftersom lagen håller på att ses över och en reviderad lag förväntas träda i kraft 1 januari 2019 har medvetet väntat med att uppdatera befintlig handlingsplan. Den reviderade lagen kommer sannolikt ha tydligare skrivningar om vad regioner och landsting ska göra för att uppfylla lagens intentioner och s handlingsplan kommer att revideras när lagen trätt i kraft. Nätverk I Skåne sammankallar Länsstyrelsen Skåne ett nätverk för de tjänstepersoner i Skånes kommuner som arbetar med området nationella minoriteter. Från deltar såväl den regionala samordnaren som ansvarig utvecklare på. Nätverket träffas två gånger om året. På nationell nivå finns nätverket LORIS (Landsting och Regioner i samverkan) för tjänstepersoner i landsting och regioner som arbetar med området nationella minoriteter. Nätverket träffas en till två gånger om året och värdskapet alternerar. stod värld för LORIS i januari 2017 då bland annat Lennart Rohdin medverkade eftersom han ville diskutera nuvarande lagstiftning med nätverket. Rohdin har under 2017 genomfört utredningen Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik, (SOU 2017:60 och 2017:88) som ligger till grund för kommande lagändring. har skickat in remissvar på både SOU 2017:60 (regionstyrelsen) och SOU 2017:88 (kulturnämnden). Kompetensutveckling Våren 2016 fick kulturnämnden en genomgång av lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk av Katarina Popovic från Länsstyrelsen Stockholm i samband med ett nämndsmöte. Samma vår fick kulturchefsnätverket en genomgång av lagen av. Våren 2017 bjöd ansvarig utvecklare på in kollegorna på en halvdagsutbildning om lagen om nationella minoriteter och

3 Datum Dnr (11) minoritetsspråk. Den regionala samordnaren var inbjuden som föreläsare om lagstiftningen och Jon Pettersson, ordförande i Frantzwagner Sällskapet och romsk sakkunnig, var inbjuden att föreläsa om romsk historia och kultur. Syftet med utbildningsdagen var att öka kunskapen hos främst utvecklarna så de kan driva frågorna i respektive verksamhetsområde. I augusti 2017 bjöd in mångspråksbiblioteksnätverket och det kulturpedagogiska nätverket till en heldagsutbildning om nationella minoriteter. Utöver den regionala samordnaren som gav en introduktion till lagstiftningen fanns representanter från alla fem nationella minoriteter på plats och informerade om respektives kultur och språk. Dagen erbjöd möjligheter till fördjupade samtal, hitta samverkansparter och lyfta vikten av att arbeta med nationella minoriteter inom såväl biblioteks- som kulturarvsområdet. Via s kollegier och motsvarande chefsforum har utbildningsinsatser för verksamhetsbidragsmottagarna påbörjats. Under senhösten 2017 har ansvarig utvecklare deltagit i bildkonst- och formkollegiet och i scenkonstkollegiet för att ge en introduktion till lagstiftningen. Under vårvintern 2018 kommer samma information ges till kollegiet för fri scenkonst och på kulturarvsmötet. Att synliggöra minoritetssamhället för majoritetssamhället Nationella minoriteter och barn och unga är särskilda målgrupper i såväl villkor för verksamhetsbidrag som för sökbara utvecklingsbidrag. Det innebär att i bedömning av inkomna utvecklingsbidragsansökningar bör de ansökningar som har fokus på nationella minoriteter och/eller barn och unga prioriteras, om ansökningarna i övrigt är likvärdiga. Från och med 2016 kan verksamhetsbidragsmottagare årligen redovisa insatserna de gjort för att främja nationella minoriteters språk och kultur. Insatserna sammanställs och redovisas till Statens kulturråd av inom ramen för samverkansmodellen. Romers kultur och kulturarv är särskilt prioriterat av kulturrådet. De projekt som redovisas i texten nedan har beviljats medel ur anslaget för utvecklingsbidrag som fördelas två gånger årligen, inte från särskilda utvecklingsmedel/projekt kulturarv som nationella minoriteters organisationer kan söka löpande under året. De projekten redovisas under rubriken Nationella minoriteters möjligheter att behålla sina kulturella rötter och språk. Redan 2015 beviljade s kulturnämnd medel till två projekt med fokus på att synliggöra minoritetssamhället för majoritetssamhället. Dels projekt Romska lägerplatser som samfinansieras med Länsstyrelsen

4 Datum Dnr (11) Skåne, dels Vi är romer möt människorna bakom myten. Projektägare är Regionmuseet Kristianstad respektive Malmö Museer. Båda projekten ska redovisas till under Den 2 december 2016 deltog s kulturförvaltning i Romskt dialogmöte som Statens kulturråd arrangerade i Helsingborg. Till mötet bjöd kulturrådet in flertal romska organisationer i Skåne samt alla som får verksamhetsbidrag från s kulturnämnd för att skapa möten och samverkan dem emellan. Tyvärr var uppslutningen från verksamhetsbidragsmottagarna mycket dålig, endast en handfull fanns representerade på mötet. Under 2017 har två utvecklingsprojekt beviljats medel. Det är Kulturföreningen Kavona som beviljades kronor för att skapa ett konsertprogram med sånger på jiddisch om och från Förintelsen. Konserten ska turnera på skolor och andra platser i Skåne våren Föreningen, som har fokus på visor, verk och folkmusik på jiddisch, vill skapa dialog och eftertanke kring Förintelsen och med musiken som redskap öka ungdomars kunskap. Frantzwagner Sällskapet beviljades kronor för ett insamlings-, dokumentations- och forskningsprojekt om den svenska minoriteten resanderomer i stadsdelen Valhalla i Helsingborg. Bakgrunden till projektet är att kulturhistoriska undersökningar under de senaste åren har fokuserat på andra grupper än just denna grupp av urbana och bofasta romer, som var en majoritet bland den romska befolkningen i Sverige fram till 1950-talet. Resultatet av intervjuerna och arkivstudierna ska ingå i Helsingborgs museums arkiv och vara tillgänglig för framtida publikationer och utställningar. Folkbiblioteken i Lund beviljades kronor för att stärka romska barns språkutveckling och läslust genom att spela in och sprida sagofilmer med bilderböcker översatta till det romska språket lovari. Främst vänder sig projektet Romska sagor till romska barn och deras föräldrar. Sagofilmerna ger större möjlighet till spridning än till exempel sagostunder och ska finnas tillgängliga för alla på Youtube. De ska också användas i uppsökande verksamhet och marknadsföras i sociala medier, nätverk och samarbeten med andra bibliotek och föreningar. Pengarna beviljades ur projektmedel för biblioteksutveckling I december månad 2017 visade utställningen #Stoltsverigefinne på Stadsbiblioteket i Malmö och på Trelleborgs museum. valde att hyra in utställningen som en del i 100-årsfirandet av Finland som självständig nation. Att utställningen visades i Malmö och Trelleborg beror på att de kommunerna ingår i finskt förvaltningsområde. Utställningen är ett projekt som Sverigefinska Ungdomsförbundet gjort tillsammans med Sverigefinländarnas arkivs Allmänna arvsfondsprojekt

5 Datum Dnr (11) Ungas röst. I utställningen #Stoltsverigefinne berättar unga sverigefinnar med egna ord och bilder vad deras sverigefinska identitet betyder för dem. Nationella minoriteters möjligheter att behålla sina kulturella rötter och språk I kulturnämndens verksamhetsplan och budget för 2016 avsattes 500 tkr till området särskilda utvecklingsmedel nationella minoriteter. Ett flertal nationella minoritetsorganisationer och -föreningar i Skåne informerades om det sökbara bidraget via e-postutskick. Information om bidraget gick även ut till riksorganisationer i de tillfällen lokala organisationer inte stod att finna. I april samma år fick kulturchefsnätverket i Skåne muntlig information om kulturförvaltningens arbete med nationella minoriteter och bidraget så de kunde sprida informationen i sina respektive kommuner. Information förmedlades även till det nätverk för tjänstepersoner som Länsstyrelsen Skåne administrerar. Föreningar och antal inkomna ansökningar 2016 En sammanställning i tabellform av samtliga 33 inkomna ansökningar till för år 2016 och 2017 finns i bilaga 2. Under 2016 inkom 12 ansökningar varav sex från romska föreningar, fem från sverigefinska föreningar och en från en kulturförening som inriktat sig på judisk kultur. Denna förening bedömdes dock inte vara en judisk förening och hänvisades till att söka utvecklingsbidrag. Sett till antalet sökande föreningar 2016 så sökte tre olika romska föreningar och fyra olika sverigefinska föreningar. Färre antal romska föreningar än sverigefinska men totalt fler romska projektansökningar än sverigefinska. Av de 12 inkomna ansökningarna beviljas nio stycken. Sammanlagt betaldes kronor ut i beviljade bidrag år Ett av de romska projekt som beviljades var Romska Kulturcentret i Malmös (RKC) projekt Lungo Drom den långa vägen. Det är ett samarbetsprojekt mellan Regionmuseet Kristianstad och RKC där Regionmuseet bidragit med sin kunskap om pedagogik och förmedling. RKC har tidigare sökt och beviljats utvecklingsbidrag från s kulturnämnd år 2012, och Regionmuseet Kristianstad beviljades medel från kulturrådet under år till samarbetsprojektet Lungo Drom. Tillsammans utformade de studielådor och olika former av pedagogisk verksamhet om romsk historia och kultur. Projektet har blivit väldigt uppskattat av skolor både i Skåne och nationellt. Då kulturrådets treåriga projektstöd avslutades år 2015 sökte RKC bidrag av s kulturförvaltning för att kunna fortsätta arbetet ute i skolorna. Föreningar och antal inkomna ansökningar 2017

6 Datum Dnr (11) I verksamhetsplan och budget för 2017 beslöt kulturnämnden att omfördela kronor av de kronorna ur särskilda utlysningar nationella minoriteter och använda dessa medel till att bevilja RKC ett pågående utvecklingsbidrag om kronor. I bidragsvillkoren anges att pengarna ska användas för samverkan med kulturinstitutioner och skolor regionalt kring främjande och synliggörande av romsk kultur, särskilt mot målgruppen barn och unga. Bidraget ska ses som en fortsättning och utveckling av Lungo Drom-projektet som efter fyra år på projektbidrag kan anses etablerat och efterfrågat. För år 2017 fanns det således kronor avsatt i budget för särskilda utlysningar nationella minoriteter som nationella minoritetsorganisationer och -föreningar kunde söka. Trots löpande informationsinsatser i olika kanaler under året har majoriteten av ansökningarna varit från romska och sverigefinska organisationer. Det kom in 21 ansökningar totalt varav 12 stycken från romska föreningar, åtta från sverigefinska föreningar och en ansökan från en judisk förening. Av de 12 romska ansökningarna var det sex olika föreningar som skickat in. Av de åtta sverigefinska ansökningarna var det sex olika föreningar som skickat in. Sett till antalet olika föreningar var det alltså större antal föreningar bland den sverigefinska gruppen än den romska precis som år I november 2017, då årets medel var fördelade, inkom en ansökan från en judisk förening om kr. Då ambitionsnivån var hög och ansökan omfattande rekommenderades föreningen att söka utvecklingsbidrag under Inriktning på ansökningarna Många av de sverigefinska ansökningarna har haft en koppling till jubileumsfirandet av Finland 100 år som självständig nation den 6 december 2017, eller till andra endagsarrangemang under jubileumsåret. Majoriteten av de romska ansökningarna har varit för projekt som spänner över en längre tidsperiod. Flera av dem har fokus på att lära romska barn och unga om sin kultur och sitt språk, men även projekt som vill förmedla romernas kultur till majoritetssamhället har beviljats. Södra Sveriges distrikt av SFRF (Sverigefinska Riksförbundet) beviljades medel för en pilotstudie i form av en kartläggning och analys av det sverigefinska föreningslivet under Under 2017 beviljades de medel för att genomföra en seminariedag med syfte att sprida och diskutera kartläggnings- och analysarbetet. Det långsiktiga målet för deras arbete är att revitalisera det sverigefinska föreningslivet och locka yngre personer till att engagera sig. Att de sverigefinska föreningarna har hög medelålder och har svårt att locka till sig unga människor är en bild som bland annat delas av Region Västra Götaland. De har gjort två utredningar 2013 och 2014 som båda har fokus på unga sverigefinnars behov av att uttrycka sin kulturella

7 Datum Dnr (11) identitet. Att stötta det sverigefinska föreningslivets ambitioner att locka yngre människor till sig ligger i linje med grundkriterierna för minoritetspolitiken: att stärka de nationella minoriteternas egna strukturer och möjligheter till egenmakt. Under hösten 2017 har Södra Sveriges distrikt av SFRF haft dialog med ( och Koncernkontoret) angående projektet Utveckling av sverigefinskt nätverk i Södra Sverige som är en fortsättning på den genomförda pilotstudien. Syftet är att identifiera handlingsalternativ för att möta utmaningen med ett minskat intresse för engagemang och medlemskap i sverigefinska föreningar och organisationer. Det huvudsakliga målet är att bevara, stärka och utveckla det sverigefinska nätverket i södra Sverige. Genom att till exempel ta fram en övergripande strategi för användningen av sociala medier, utbilda föreningsrepresentanter i användningen av sociala medier, identifiera föreningsaktiviteter anpassade för olika målgrupper, möjliggöra för enkla onlinebaserade betalningsalternativ samt utveckla en webbaserad plattform för ett regionalt sverigefinskt nätverk hoppas projektet kunna uppfylla såväl syfte som mål. Projektet fokuserar på användningen av sociala medier och utvecklingen av en mobil plattform med tillhörande mobilapplikation där information om såväl föreningar och föreningsaktiviteter kan samlas. Den tekniska lösningen kommer till exempel även kunna stödja de sverigefinska lokalföreningarna i tecknandet av förmånsavtal med lokala företag. På så vis kan föreningsmedlemsskap göras än mer attraktivt om det även medför rabatterade priser på till exempel bio-, teater- eller simhalls- och bastubesök. För s del finns flera fördelar med en plattform med tillhörande mobilapplikation. Bland annat kan den användas för att informera om kommande samråd eller sprida annan relevant information till målgruppen. De sverigefinska föreningar som beviljas bidrag från s kulturförvaltning kan synliggöra och sprida dessa kulturaktiviteter till målgruppen via mobilapplikationen. Koncernkontoret beviljade kronor till projektets första del hösten Medlen togs ur det statsbidrag som erhåller för kostnader som uppkommer med anledning av anslutningen till finskt förvaltningsområde. I december 2017 beviljades Södra Sveriges distrikt av SFRF ytterligare kronor ur statsbidraget för genomförande av projektets sista fas (januari-mars 2018). Projektet ska slutredovisas till Koncernkontoret (Dnr ) Projektet Utveckling av sverigefinskt nätverk i Södra Sverige är ett bra exempel på samverkan mellan Koncernkontoret och

8 Datum Dnr (11) som tar utgångspunkt i långsiktigt strategiskt arbete och goda relationer med Södra Sveriges distrikt av SFRF. Sent 2017 då s projektmedel redan var fördelade, inkom en ansökan från Åstorps Finska Klubb om kronor till en teaterföreställning. Inom ramen för ett projekt i Skövde har en nyskriven pjäs, Tillsammans, vuxit fram som beskriver hur det var att komma som arbetskraftsinvandrare från Finland till Skövde och Volvo på 1960-talet. Pjäsen ges på finska, men översätts till svenska med hjälp av textutrustning. Projektet beviljades bidrag ur statsbidraget så att föreställningen kunde ges på Landskrona Folkets hus i februari (Dnr ) Kriterier och handläggning Nationella minoriteters organisationer och föreningar kan söka stöd för projekt som vill stärka, utveckla, synliggöra eller på annat sätt främja deras kultur och språk i Skåne. De fyra kriterier som ligger till grund för bedömningen av inkomna bidragsansökningar är följande: Projekt som främjar barn och ungdomars möjlighet att bevara och utveckla minoritetsspråken och/eller kultur prioriteras. Projekt som stärker de nationella minoriteternas egna kulturella strukturer och bedöms ha regional betydelse prioriteras. Projekt som möter publik prioriteras. Det är positivt om det finns finansiering av annan part, men det är inget krav. Det krävs ingen medfinansiering i de sökta projekten och som regel är det relativt små summor som föreningarna/organisationerna söker. Spännvidden är dock stor från det lägst sökta beloppet om 1090 kronor till det högsta om kronor. Några föreningar/organisationer är vana att söka bidrag och de har som regel ansökt även hos Statens kulturråd och/eller sin hemkommun. Majoriteten av de sökande har dock enbart sökt hos. Samråd och dialog Kulturnämnden har inga egna samrådsmöten med de nationella minoriteterna. Ansvaret för att bjuda in till samråd ligger den regionala samordnaren. Ett första samråd med den sverigefinska minoriteten genomfördes tillsammans med Länsstyrelsen Skåne den 12 december 2016 i s lokaler i Malmö. På samrådet medverkade kulturnämndens ordförande Maria Ward. Ett andra sverigefinskt samråd genomfördes den 23 oktober 2017, även det tillsammans med Länsstyrelsen Skåne, i länsstyrelsens lokaler i Malmö.

9 Datum Dnr (11) Politisk representation från demokratiberedningen var tillfrågad att delta men avböjde. Samrådet genomfördes på tjänstemannanivå. På samrådet beslutades att den sverigefinska minoriteten önskar samråd med Region Skåne och Länsstyrelsen två gånger per år, förslagsvis i mars och september/oktober. har inte haft några samråd med de övriga nationella minoriteterna varken 2016 eller Att den sverigefinska minoriteten prioriterats beror på att ingår i finskt förvaltningsområde. Inledande samtal med företrädare för den romska minoriteten, om förutsättningar för samråd, har påbörjats av den regionala samordnaren och strateg på Länsstyrelsen Skåne under Inbjudan till samråd kommer troligtvis först 2019 då den reviderade lagen trätt i kraft. har löpande dialog med föreningsaktiva från flera nationella minoritetsföreningar och -organisationer, främst i samband med bidragsansökningar. Analys Kulturnämndens arbete med området nationella minoriteter är ett långsiktigt åtagande. Inom samtliga fyra utvecklingsområden har kulturnämnden flyttat fram positionerna under 2016/17. Kombinationen av kompetensutvecklingsinsatser gjorda av och kulturnämndens beslut att skriva in nationella minoriteter som prioriterad målgrupp i såväl villkor för verksamhetsbidrag som utvecklingsbidrag har gett resultat. Genom bland annat dessa insatser har frågan synliggjorts och diskuterats i flertalet av kollegierna. Detta kommer förhoppningsvis bland annat generera ett kvalitativt utbud på de nationella minoritetsspråken för företrädesvis barn och unga i regionen framöver. Ett väl fungerande samarbete inom är en förutsättning för att kunna genomföra minoritetspolitiken. Hitintills har konstruktionen med en halvtidstjänst på Koncernkontoret och en halvtidstjänst på med stöd av HR och kommunikatör kompletterat varandra bra. En samsyn kring prioriteringar och fördelning av arbetsuppgifter har inneburit att kunnat flytta fram positionerna inom området. Även det goda samarbetet med Länsstyrelsen Skåne och med Malmö Stad är av stor vikt att lyfta fram. Att ingå i nätverk på både regional och nationell nivå medverkar till erfarenhetsutbyte och ökad kunskap vilket i förlängningen gynnar de nationella minoriteterna. Det sökbara bidraget som endast de nationella minoriteternas föreningar och organisationer kan söka har slagit väl ut. Antalet ansökningar och antalet olika föreningar/organisationer som sökt bidraget har ökat under de två år bidraget funnits.

10 Datum Dnr (11) Det har överlag fungerat bra att ha löpande ansöknings- och beslutsförfarande. Det har hitintills inte varit några problem att återkoppla till de sökande inom åtta veckor efter inkommen ansökan som utlovat. Kriterierna för bidraget är relativt generösa med en betoning på att projekt som främjar barn och ungas möjligheter att bevara och utveckla sitt kulturarv och/eller sitt språk prioriteras. Projekt som möter en publik eller stärker de nationella minoriteternas egna kulturella strukturer och som bedöms ha regional betydelse prioriteras också. Det som ibland är svårbedömt är huruvida den sökande föreningen är en nationella minoritetsförening eller inte. Hittills har Kulturföreningen Kavona och Malmö Ungdomscentra varit svåra att bedöma. Det som i dagsläget bör ändras är av mer administrativ karaktär; att informera på hemsidan att vi inte behandlar inkomna ansökningar under perioden 15 juni till 15 augusti eftersom bidrag inte kan betalas ut på grund av sommarledigheter på förvaltningen. I samband med att struktur och innehåll i kommande kulturplan tar form behöver bidragskriterierna ses över så de överensstämmer med s kulturnämnds intentioner för området. Arbetet med att sprida information om bidraget till fler sker till stor del från organisation till organisation inom respektive minoritetsgrupp. s arbete har framöver mer fokus på att få in ansökningar även från de övriga tre nationella minoriteterna tornedalingar, judar och samer. Glädjande nog har Ammarnäs Sameförening ansökt och beviljats medel till projektet Samisk sommar på slottet tillsammans med Bosjökloster. Projektet invigs 1 maj 2018 och pågår hela sommaren på Bosjökloster. Romska Kulturcentret i Malmö bjöds 2018 år in till att ingå i kulturarvskollegiet vilket de tackade ja till. Det innebär att RKC framöver kommer att kallas till kulturarvsmöten och dito kollegier och på så sätt ingå i s kulturnämnds och s formaliserade mötes- och dialogstruktur. I samhället i stort och i den kulturpolitiska debatten har nationella minoriteter synliggjort alltmer under de senaste åren. Lennart Rohdin slår fast i sin utredning att minoritetspolitiken till stora delar har misslyckats vad gäller förverkligandet av de grundläggande rättigheter som de nationella minoriteterna har i landets samtliga kommuner. För att råda bot på detta är det viktigt att ett nationellt minoritetsperspektiv genomsyrar de stödsystem som finns för kulturlivet. Starka förebilder som syns inom kulturen såsom i film och tv-serier eller konst av kulturproducenter som tillhör nationella minoriteter kan vara mer betydelsefulla än statliga kunskapshöjande åtgärder, menar Rohdin. Kulturnämnden har, som redovisats ovan, gjort betydande insatser som ligger i linje med Rohdins bedömning

11 Datum Dnr (11) om vikten av synliggörande. Om den reviderade lagen innebär att Regeringen kommer att ge flera statliga myndigheter ett tydligt uppdrag att inkludera nationella minoriteter via sina uppdrag är s kulturnämnd väl rustad för eventuella insatser och samarbeten inom området.