K ALLELSE KOMMUNALA FUNKTIONSHINDERRÅDET Tid och plats Kl (Organisationerna träffas 18.30) Bällstarummet, Kommunalhuset

Transkript

1 K ALLELSE KOMMUNALA FUNKTIONSHINDERRÅDET Tid och plats Kl (Organisationerna träffas 18.30) Bällstarummet, Kommunalhuset Kallade tjänstemän Anna Löwing, sekreterare Övriga kallade Vallentuna den 30 april 2012 Marie-Louise Löwenbeck Ordförande Anna Löwing Sekreterare Tfn:

2 2 (16) FÖREDRAGNINGSLISTA Ärende Sidan 1. Val av justerare Fastställande av dagordning Föregående protokoll Information från samrådsgruppen Revidering av reglemente FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar Svar från socialnämnden om gruppboenden för psykiskt funktionshindrade Uppdatering av kontaktlista Information om tjänsten syn- och hörselkonsulent Svar på frågor om sophantering Rapport från nämnderna Rapport från organisationerna Övrigt Kallelsen, inklusive handlingarna, finns också i elektroniskt format på

3 3 (16) 1. Val av justerare 2. Fastställande av dagordning 3. Föregående protokoll

4 4 (16) 4. Information från samrådsgruppen Protokoll från samrådsgruppen för samhällsbyggnadsfrågor Mötestid: Lokal: Ekebyrummet Närvarande: Margareta Bergström Anne-Marie Eklund Leif Pehrson Kenneth Holm KPR KFR KFR SBF Föregående protokoll. Hur hanteras tillgängligheten under de byggnationer som pågår i kommunen, som skyltning? Samhällsbyggnadsförvaltningen har möten varje vecka med företrädare för de stora projekt som pågår och frågorna kan tas upp där. Önskemål om att se över hur ersättningstrafiken fungerar, framför allt hållplatslägen. Önskemål om utökad information om vinterväghållning till nästa säsong, t.ex. i Steget/Mitt I. Oscar Pihl bjuds in till nästa möte för att berätta mer om centrums förnyelse. Kort genomgång av kommunens klotterpolicy (KH). Bifogas protokollet. Kan kommunen påverka andra fastighetsägare angående klotter? Fråga om arvoden för dessa möten. Tidigare har det funnits en blankett som deltagarna har fyllt i som underlag för arvoden. Hur fungerar det med plockstädning i naturmark? Linda Wallgren tillfrågas. Diskussion om avfallssituationen i Kragstalund. Kan det bli liknande läge i andra områden? Beri Fajic tillfrågas. Lars-Göran Wadén som är tillgänglighetskonsult och frilansjournalist kommer att hålla en föreläsning om tillgänglighets- och bemötandefrågor på Träffpunkten, Allévägen 10 den 18 april kl 18. Rådet önskar en kontaktperson på förvaltningen angående frågor om funktionshinder.

5 5 (16) Enkelt avhjälpta hinder. Rapportering från konsulten har kommit. Inom kort kommer planering att göras tillsammans med entreprenören. Denna redovisas så snart den är klar. Hur tar vi upp frågan om avhjälpta hinder under året? SBN, KS pengar? Övriga frågor Hur kommunicerar man detaljplanerna innan de är klara. Vid samråd? Ingen bra rutin finns enligt rådet. Se över formen för gruppen och klara ut arbetsuppgifter samt syftet. Kvar från förra protokollet. Nästa möte. Förvaltningen förslår datum i början av juni 2012.

6 6 (16) 5. Revidering av reglemente Ärendet i korthet I och med funktionshinderrådets namnbyte måste reglementet omarbetas.

7 7 (16) 6. FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar Ärendet i korthet På KFRs sammanträde delas broschyr Från rättighet till handling Hur kommuner, landsting och regioner tillsammans med lokal funktionshinderrörelse kan arbeta för mänskliga rättigheter ut. Rådet diskuterar hur de olika nämnderna och organisationerna kan arbeta med dessa frågor.

8 8 (16) 7. Svar från socialnämnden om gruppboenden för psykiskt funktionshindrade Ärendet i korthet På socialnämndens sammanträde , framförde Marie-Louise Löwenbeck KPRs fråga om det finns planer på att bygga gruppboenden för psykiskt funktionshindrade personer i Vallentuna de kommande åren. Helena Åhman, chef över avdelningen för verksamhetsstöd och kvalitet, svarade att socialförvaltningen utredde frågan om en verksamhet med den inriktningen på Väsbygården, men att det då visade sig att det inte fanns tillräckligt med kundunderlag. Socialförvaltningen kommer dock att utreda behovet av olika boendeformer i en framtida boendeplanering för övriga målgrupper.

9 9 (16) 8. Uppdatering av kontaktlista Ärendet i korthet KFR AU har uppmärksammat att listan över kontaktpersoner på förvaltningarna inte har uppdaterats. Se bifogat dokument.

10 10 (16) 9. Information om tjänsten syn- och hörselkonsulent Ärendet i korthet Lena Björn Svensson, syn- och hörselkonsulent, ska gå i pension. I och med detta finns planer på att minska omfattningen av, samt förändra förutsättningarna för tjänsten.

11 11 (16) 10. Svar på frågor om sophantering Ärendet i korthet Leif Pehrson inkom till samhällsbyggnadsförvaltningen den 29 mars 2012 med ett antal frågor. Beri Fajic, renhållningshandläggare, svarar enligt nedan: FRÅGA 1: Just nu berörs områdena Kragstalundsvägen och Zetterlunds väg. Vilka områden kan dessutom komma att bli aktuella? SVAR: Kommunens entreprenör Ragn-Sells har år 2009 redovisat ca 30 vägar som behöver åtgärdas. Alla SÖRAB-kommuner har beslutat om ett delmål i avfallsplanen för att kunna identifiera platser som bedömes som riskfyllda. Avfallsplanen är antagen av KF , 101: Delmål 1. 2 Prioriterade arbetsmiljöproblem enligt kartläggning 2009 ska vara åtgärdade år Kragstalund samfällighet och Zetterlunds samfällighet är områden som renhållningsentreprenören identifierat som svåraste. Övriga identifierade trånga hämtningsvägar kommer att beröra fåtal renhållningsabonnenter och bedöms lättåtgärdade. FRÅGA 2: Ragn-Sells har i avtal med kommunen åtagit sig att hämta soporna i de aktuella områdena. Om Arbetsmiljöverket förbjuder en tillverkare eller ett tjänsteföretag att använda en viss metod så innebär detta inte att leverantören kan undandra sig skyldigheten att leverera enligt avtalet, endast att leverantören måste använda en annan metod för att lösa sitt åtagande. Kan Ragn-Sells alltså smita från avtalet att hämta soporna vid fastigheterna bara genom att hänvisa till beslut av en annan part än den med vilket man har avtalet.? SVAR: Ragn-Sells har hämtat avfallet enligt avtalet med kommunen tills Arbetsmiljöverket fattat beslut om hämtstopp. I och med att beslutet fattas av en överordnad statlig myndighet går Arbetsmiljöverkets beslut före det gällande avtalet. Det är entreprenören som har arbetsmiljöansvaret mot sina anställda. Entreprenören har att följa dels kontraktet med beställaren dels gällande regelverk för bl.a. arbetsmiljö. Kommunen måste dock se till att kontraktet med beställaren ger tillräckliga möjligheter till en god arbetsmiljö.

12 12 (16) Kontraktstvisten får lösas inom ramen för vad kontraktet föreskriver. Kommunen som beställare får inte kräva att arbetet vidtas i strid med ett skyddsstopp för att uppfylla kontraktsvillkoren. Kontraktet skall uppfyllas på ett sådant sätt att arbetsmiljöreglerna kan följas. Ett skyddsstopp kan alltså medföra en annan lösning för arbetets utförande än vad som var tänkt från början för att därigenom kunna tillgodose både kontraktsuppfyllnad och arbetsmiljö. Det kommunala ansvaret för hushållsavfall upphör inte på grund av exempelvis ett skyddsstopp. Om kommunen inte kan hämta hushållsavfall på grund av att vissa arbetsmoment eller arbetssituationer innebär omedelbar och allvarlig fara för arbetstagares liv eller hälsa, måste arbetsgivaren planera hämtningen på annat sätt. Min uppfattning är att kommunen inte kan kräva att Ragn-Sells personal går runt i berörda områden och hämtar avfallskärl manuellt eftersom även detta sannolik skulle innebära reaktioner från Arbetsmiljöverket. Entreprenören har testat mindre bilar i område och det visade sig att dessa var lägre men bredare än konventionella renhållningsfordon som är breda 2,60 meter. Enligt Arbetsmiljöverket kan svårigheter med dåligt sikt inte lösas med mindre bilar. Eftersom Ragn-Sells inte har någon skyldighet att införskaffa ett nytt fordon kan de i princip begära vilken ersättning som helst. Om de går med på att köpa ett fordon som kommunen beställer har de rätt att få ekonomisk kompensation för detta. Storleken på den ekonomiska kompensationen är en förhandlingsfråga men enligt min uppfattning är självkostnaden en bra utgångspunkt. Kommunens förhandlingsläge är med andra ord inte det bästa. Eftersom Ragn-Sells har ett avtal som omfattar hela Vallentuna kan inte kommunen heller häva avtalet med entreprenören i dessa delar och genomföra en ny upphandling i konkurens. Det är därför min uppfattning att Vallentuna kommun d.v.s. hela renhållningskollektivet skulle primärt bära hela merkostnaden. FRÅGA 3: Kommunen har ju i och för sig ingen skyldighet att hämta sopor vid fastigheterna men i bostadsområden av ovanstående typ har det naturligtvis betraktats som en poäng när man flyttat dit eller som äldre vill bo kvar i sin invanda miljö, att denna service funnits. Det är nu viktigt att informationen från SBF till de boende även innehåller tydlig information (alltså inte bara en hänvisning) från SOC om förutsättningar och eventuella kostnader för att få hjälp med sophanteringen. Detta är speciellt viktigt för de grupper som SOC inte redan har kontakt med. SVAR: Socialförvaltningen gör biståndsbedömningar som kan variera i varje enskild fall. Hjälp med att fullgöra sina skyldigheter gentemot kommunen när det gäller avfallshanteringen kan inrymmas inom hemtjänstens uppgifter. Vi utgår att hemtjänsten tar hand om biståndstagarnas soppåse och lämnar den till den plats som anvisas av

13 13 (16) kommunen. När det gäller individer med funktionsnedsättning eller funktionshinder finns lagen (1993:387) om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade som innehåller insatser för sådant stöd och service till personer med funktionshinder som omfattas av lagen. Hjälp som sådan med att utföra vissa sysslor kan inte beviljas med stöd av lagen men en personlig assistent kan inom ramen för det stöd som ges åt individen hjälpa den enskilde att själv sköta avfallshanteringen. Jag måste dock betona att det inte finns någon skyldighet att inom ramen för den kommunala renhållningsskyldigheten beakta enskildas svårigheter att lämna avfall på grund av till exempel ålder, demens, funktionshinder. Det bemyndigande som kommunen ges i miljöbalken att svara för uppgifter inom den kommunala renhållningsskyldigheten innefattar inte någon skyldighet att utöka sin service utöver normal service när enskilda har svårigheter att lämna avfall i enlighet med uppställda krav. Att ge utökad service utan att debitera detta särskilt - inom ramen för utförande av den taxefinansierade kommunala renhållningsskyldigheten - skulle kunna riskera att komma i strid med likställighetsprincipen. Utökad service i form av en tjänst att t ex hämta avfall hos enskild som inte själv har möjlighet att lämna avfall på anvisad plats vid fastighetsgränsen eller vid anvisad uppsamlingsplats är en tjänst som inte kan begränsas till vissa kategorier av enskilda. Den måste i så fall erbjudas generellt och debitering av tjänsten måste finnas angiven i renhållningstaxan. Avfall Sverige utreder för närvarande frågor som rör tillgänglighet för avfallslämnare med funktionshinder liksom gränsdragning av kommunens ansvar när det gäller att hämta avfall från enskilda som av olika skäl har svårigheter att fullgöra sina skyldigheter. Jag hoppas att deras utredning ger en tydligare bild kring frågor som rör tillgänglighet och avfallshantering.

14 14 (16) 11. Rapport från nämnderna

15 15 (16) 12. Rapport från organisationerna

16 16 (16) 13. Övrigt